ISSN 0347-6049
meddelande
563
1988
Fordonsavgaserna och deras miljöeffekter
Massmediernas bild av problemet
Harald Perby
Väg-UCI) af/IF Statens väg- och trafikinstitut (VTI) * 581 01 Linköping
ISSN 0347-6049
Vnineddel nde
563
1988
Fordonsavgaserna och deras miljöeffekter
Massmediernas bild av problemet
Harald Perby
(db
1
T Våg-00h af/IF Statens väg- och trafikinstitut (VT/l - 581 01 Linköping Swedish Road and Traffic Research Institute ° 5-587 07 Linköping Sweden
3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SUMMARY INLEDNING
MATERIAL OCH METODER RESULTAT OCH DISKUSSION Riks-och regionpress mot lokalpress Attityder Teoretisk nivå Placering i tidningen VTI Tack REFERENSER BILAGOR Tabell 1 Tabell 2
Bilaga 1: Thomas Hellström i Sydsvenska Dagbladet 16/12 1987.
Bilaga 2: Hakon Ahlberg i Dala-Demokraten
30/10 1987.
Bilaga 3: Hans Rudsänger i Gefle Dagblad
13/6 1987.
Bilaga 4: Mobilt; Länstidningen Östersund
l4/1 I 1987.
Bilaga 5: Karl A. Skånberg i Västerbygden 22/5 1987. VTI MEDDELANDE 563 Sid II N \ J \ I O \ \n -l > 4 > 4 >
FORDONSAVGASERNA OCH DERAS MILJÖEFFEKTER
Massmediernas bild av problemet av Harald Perby
Statens väg- och trafikinstitut (VTI)
581 01 LINKÖPING
SAMMANFATTNING
Massmediernas bild av trafikens effekter på delevande organismerna är
entydig: emissionerna från fordonen är ett allvarligt problem som måste
åtgärdas. Ämnet berörs ofta på tidningarnas ledar- och debattsidor,
vilket visar att frågan har en etablerad position i samhällsdebatten.
Miljörörelsens ståndpunkter har fått kraftigt genomslag i massmedierna, vilket leder till att restriktioner för trafiken oftast framställs i positiv dager. Den dominerande synen på förbättringar av vägstandarden är att
de medför att farterna och det totala trafikarbetet ökar, vilket leder till att emissionerna ökar.
Massmedierna behandlar med förkärlek emissioner som ett
kvantitets-problem medan de biologiska och kemiska sambanden skildras ytligt.
II
VEHICLE EMISSIONS AND THEIR ENVIRONMENTAL IMPACT The image presented by Swedish. mass media
by Harald Perby
Swedish Road and Traffic Research Institute 5-581 01 LINKÖPING Sweden
SUMMARY
The investigation used as a basis 250 articles and features on traffic and
its environmental impact published by Swedish mass media (newspapers, periodicals, radio, television and news agencies) during May to November 1987. The media presented a very clear image of the effects of emissions from vehicles on organisms: emissions are a serious problem and measures must be taken to reduce them. The subject is often discussed in leaders and other qualified editorials, which indicates that the issue has become established in the central political debate.
The opinions of the environmentalist movement occupy a strong position in the mass media. Consequently restrictions on traffic are usually described in a positive manner. The dominating view on improved road standards is that speed and traffic volume and consequently the emissions of pollutants increase.
The media preferably focus on the quantitative aspects of emissions. The biological and chemical aspects are only discussed superficially.
1 INLEDNING
Svenson och Nowak (1984) visade att den bild som Dagens Nyheter gav av
bilavgasens miljöeffekter under december 1982 till november 1983 skiljde
sig väsentligt från Motors bild av problemet. DN utgick från ett
"exponeringsperspektiv" medan Motor utgick från ett "förar-bilperspek-tiv". Gemensamt för bägge tidningarna var att deras bevakning var
punktmässigt och inte utgick från ett helhetsperspektiv. Med tanke på att
Svenson och Nowaks undersökning enbart omfattar två tidningar ger den
inte någon representativ bild av hur massmedierna behandlar bil-avgasernas miljöeffekter. Den bilden är intressant, inte minst med tanke
på att allmänheten anser att miljöfrågorna har en stor politisk betydelse
(SIFO 1986). Syftet med denna undersökning är att kartlägga massmedier-nas bild av hur trafikavgaserna påverkar miljön.
2 MATERIAL OCH METODER
De 250 artiklar och programinslag som användes i undersökningen klipptes av Expressklipp AB under maj till november 1987 och valdes slumpvis ur
ett större material.
Medierna indelades i fem kategorier: Lokalpress, riks- och regionpress,
etermedier, TT och specialpress. Som riks- och regiontidningar räknas
dagstidningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, utom Skånska
Dag-bladet. Veckotidningarna räknades till specialtidningarna. Varje artikel
klassificerades efter sitt huvudsakliga innehåll i 52 av följande kategorier: a. Allmänna beskrivningar av emissionernas effekter utan förslag om
åtgärder.
b. Diskussioner om det allmänna behovet av ospecificerade åtgärder mot
luftföroreningar från trafiken.
c. Diskussioner om effekterna av specifika åtgärder som syftar till att
minska emissionerna från trafiken. Exempel på sådana åtgärder är:
frivillig eller lagstadgad sänkning av hastigheterna, skärpt hastighets-övervakning, katalytisk avgasrening hos bensin- och dieselfordon, bil-tullar, trafikregleringar, utbyggd kollektivtrafik och regler om
tom-gångskörning.
d. Beskrivningar av ur miljösynpunkt positiva tekniska lösningar.
e. Rapporter om vägbyggnadstekniska åtgärder som underlättar mjukkör-ning.
f. Debatten om effekterna av ett ökat bensinpris eller höjd bilaccis. g. Debatten om Scanlink och associerade delprojekt (Öresundsbron och
motorvägsbyggen i Bohuslän).
h. Effekter av vägsalt.
För kategorierna b, c, f och g noterades dessutom ifall artikeln/program-inslaget gav stöd åt eller var emot åtgärderna eller projekten. I 11 artiklar var innehållet så grumligt att de ej gick att klassificera in i någon av kategorierna a-h.
De 18 artiklar som nämnde VTI sorterades ut. Dessutom räknades de artiklar som var införda på ledar- eller debattsidor. Insändare räknades ej till denna kategori.
Artiklarna om vägsalt var få (6 st) och har därför lämnats åt sidan.
3 RESULTAT OCH DISKUSSION 3.1 Riks- och regionpress mot lokalpress
Oberoende av storlek och spridningsområde lämnar dagstidningarna unge-fär samma bild av problemet (tabell 1). Detta gör att jag hädanefter behandlar materialet enhetligt utan att skilja ut de olika medietyperna.
3.2 Attitxder
I det granskade materialet råder det närmast en total enighet om att emissionerna från trafiken är ett miljöproblem och att situationen bör åtgärdas (tabell 2). I de 250 artiklar som ingick i den här undersökningen
fanns inte någon som gav stöd åt åsikten att emissionerna saknar skadliga
effekter. Sådana artiklar förekommer i massmedierna, dock sällsynt. I SDS (16/12-87) hävdar hydrologen Thomas Hellström att skogsdöden kan förklaras som naturliga torkskador (bilaga 1). Denna artikel användes dock inte i underlaget till tabell 1. Den dominerande massmediala bilden är att emissionernas effekter är allvarliga.
98 artiklar/programinslag (39 %) handlade om specifika åtgärder mot
emissioner. I 82 0/0 av dessa fick kraven på restriktioner ett klart stöd, vilket vill säga att massmedierna i hög grad framhäver de miljömässiga fördelarna med sänkta hastigheter, ökad avgasrening, biltullar etc
(tabell 2). 28 artiklar/programinslag (11%) beskrev tekniska lösningar
som leder till minskade emissioner av föroreningar. Bland annat uppmärk-sammades ett par kommuners intresse för vätgasdrivna bussar (Dala-Demokraten 30/10-87, bilaga 2). Det är uppenbart att en stor del av massmediernas bevakning av bilavgasernas miljöeffekter sker med
ut-gångspunkt från DNs "exponeringsperspektiv" (Svenson och Nowak 1981+).
Motors "förar-bilperspektiv" är mer ovanligt.
De som hävdar att bättre vägar och en ökad framkomlighet minskar emissionerna från trafiken har misslyckats med att föra ut detta via massmedierna. Av det totala artikelmaterialet fokuserar bara 2 % på sådana lösningar. Den åsikten hamnar i skuggan av Scanlink och
delpro-jekt inom dess ram (Öresundsbron). Mest utrymme i massmedierna får
projektets motståndare (72 % av artiklarna/programinslagen om dessa projekt, tabell 1). Den mest spridda synen påSambandet mellan vägstan-dard och emissioner från trafiken företräds av Hans Rudsänger (mp) i Gefle Dagblad (13/6 1987; bilaga 3). Han menar att bättre vägar leder till
att farterna och antalet tranSporter ökar och att emissionerna från trafiken därmed ökar. Björn Gillberg företräder den motsatta linjen och förespråkar, om än med begränsningar, att Vägarnas standard höjs (Läns-tidningen, Östersund 4/11 1987; bilaga 4). Uppenbarligen har de grenar av miljörörelsen som har en kritisk inställning till bilismen mest gehör i
massmedierna.
En liknande bild erhöll SIFO (1986) när 2 l+27 personer i Göteborg, Skövde,
Olofström och Uddevalla tillfrågades. 61 % av dem litade på
miljögrup-pernas information, 41 % på massmediernas och 38 % på myndigheternas.
Lägst förtroende hyste de tillfrågade för industrins miljöinformation.
Undersökningen visade även att miljön upplevdes som den näst viktigaste
frågan av sex olika samhälleliga problem. Högsta prioritet gavs åt
arbetslösheten. De övriga punkterna var skatter, brottslighet, barnom-sorgen och skolan. Min slutsats är att vad beträffar opinionsbildning i miljöfrågor har miljörörelsen en ledande position.
Tanken på miljöskatt (ej biltullar) på bensin och bilar diskuterades i 15 artiklar. I 60 % av dessa artiklar dominerade åsikten att sådana avgifter var av ondo (tabell 2).
3.3 Teoretisk nivå
I lunchekot den 30/5-87 sade reportern Stig Augustsson i ett inslag om en rapport om skogsskador i Europa:
"En gemensam slutsats är att svavelutsläppen i Europa har
minskat under det senaste året, men att trafiken numera är
det största problemet. Utsläppen av kväve och kolväten bildar ozon som i dag är skogens största fiende."
Citatet markerar gränsen för hur djupt de svenska massmedierna pene-trerar in i de teoretiska orsakssambanden kring luftföroreningars skador på växtligheten. Däremot vågar sig det i Helsingfors utgivna
stadsbladet på en avancerad information om NOX_bi1dning i och
kolväte-utsläpp från förbränningsmotorer som utmynnar i en rekommendation till
läsarna att ta det lugnt på vägen (Cronström 1987).
Ett vanligt grepp i de svenska Spalterna är att ange olika källors emissioner i ton samt deras procentuella bidrag till de totala antropogena
emissionerna. Det framhålls ofta att trafiken är den största inhemska
NOx-producenten (Västerbygden 22/5-87; bilaga 5). Däremot behandlas de biologiska sambanden ytligt. Det finns till exempel ingen beskrivning som sätter in emissioner från trafiken i ett större sammanhang. Ingen ställer
viktiga frågor som: Vad betyder NOx-emissionerna från trafiken relativt
andra antropogena kväveutsläpp, till exempel via jordbrukets gödsling? Vilka långsiktiga ekologiska effekter har emissionerna? Min slutsats blir därför att de svenska massmedierna i sin bevakning är kvantitetsfixerade och glömmer bort de biologiska sambanden. En liknande brist på
helhetssyn fann Svenson och Nowak (1984) när de jämförde DNs och
Motors rapportering kring bilavgaser. Iakttagelsen reflekterar förhållan-det att moderna medier i hög grad sysslar med nyheter. Tyngre kommenterande och analyserande material anses ha så lågt läsvärde att
informationen serveras bättre i småbitar.
3.4 Placering i tidningen
Insamlingsmetoden - att granska översända pressklipp - gör att det är riskabelt att alltför ingående diskutera materialets placering i tidning-arna. Det är dock anmärkningsvärt att 20 % av dagstidningsartiklarna var införda på ledar- eller debattsidor. Med tanke på klipptekniken blir dessa sidor troligen överrepresenterade i materialet. Den noterade frekvensen är dock så hög att den är en indikation på att problemet har blivit en central politisk angelägenhet. Till de politiska utspel som uppmärksam-mades hörde socialdemokraternas miljöpolitiska program och centerns partistämmodebatt om sänkta hastigheter på vägarna.
3.5
111
18 artiklar/programinslag berörde VTI. 14 handlade om rapporten "Trafik,
luftföroreningar och buller" av Hammarström et al (1987) och lade tonvikten på att den förutspådda Ökningen av flygtrafiken riskerar att motverka effekterna av minskade NOx-emissioner från vägtrafiken.
3.6 Tack
Monica Lorichs har hjälpt mig med utskriften av detta meddelande.
De berörda redaktionerna har givit tillstånd till återgivande av artiklarna i bilagorna 1 till 5.
REFERENSER
Cronström, U. 1987. Trafiken och kväveutsläppen. Hufvudstadsbladet
27/5.
Hammarström, U., Möller, S och Thunberg, B. 1987. Trafik,
luftförore-ningar och buller. Del i. Trafik och luftföroreluftförore-ningar.
Kommunikations-departementet Dsk 1987:5. Allmänna Förlaget, Stockholm. ISBN
91-38-09836-9.
SIFO. 1986. Volvo och miljön 1986. Stencil 5 1-5. Stockholm 27/6.
Svenson, 0 och Nowak, Y. 1984. Pressens behandling av bilavgasers
miljö-och hälsoeffekter. Statens Naturvårdsverk PM 1847, Solna.
Tabell 1. Det dominerande innehållet i 250 artiklar/programinslag och trafik och luftföroreningar som var införda i svenska
mass-medier maj-sept 1987. Värdena anger antal artiklar som
behandlade amnet. ll art1klar kunde e] kla551f1ceras.
Boksta-ven ovanför kategoribeteckningen anknyter till material och
metodavsnittet.
Medium a. b. c. d. e. g. Artiklar/
Emissio- Det all- Om speci- Miljövänlig Underlättad Okade Scanlink inslag nernas männa be- ella teknik körning skatter och Ore- per
effekter hovet av åtgärder sundsbron medium
åtgärder Lokalpress 23 7 35 16 2 6 7 96
Rik?" °Ch
20
9
44
11
1
8
10
103
regionpress Etermedier 3 2 11 l 3 l 0 21 TT 0 1 2 0 0 0 0 3 Specialpress 8 l 6 O 0 0 1 16 Totalt 54 (21,6 %) 20 (8 %) 98 (39,2%) 28 (11,2%) 6 (2,4 96) 15 (6 96) 18 (7,2 96) 239 (95,6 96)Tabell 2. Fördelningen mellanartiklar för och emot vissa fenomen och Värdena anges i krav. Kategoribeteckningar enligt sidan 2.
procent.
Fenomen/Krav För Emot
b. Ospecificerade åtgärder 90 10
behövs mot emissioner från trafiken
c. Specificerade åtgärder 82 18
behövs mot emissioner från trafiken
f. Miljöbetingade bil- och 40 60
bensinskatter
g. Scanlink, Öresundsbron 72 28
och motorvägar i Bohuslän
uor Skogen .r
Belägg saknas
I I Om vi vill värna ommillön måste vi i första hsnd göra något åt de ut-släpp som ger de största skadorna. För att undvika att sila mygg och svälja ka-meler måste vi därför ta reda på hur olika förore-ningar verkar i m'iljöani har nämligen inte resurser
för_ att stoppa alla utsläpp.
Ar den hotbild som nu gäller skogen en av de största vi har? Av
massme-dier kan man få den upp-httningen.
Vi seratt skog dör på vis-sa ställen i Mellaneuropa och man har hittat större
barrförlttster hos speciellt
gran i Sverige. Det gör helt naturligt att många blir oro-liga för framtiden.
Men vad år det rent kon-kret vi ska-oroa oss för i sammanhanget? Frågan är inte fått att besvara men jag ska i alla lill försöka klar-göra vad man Vet. Jag av-ser då att endast beakta
re-gionala effekter på skogen,
inte till omfånget' herransa-de följherransa-der av så kal aherransa-de lo-kala utsläpp.
För att påvisa samband mellan effekter på levande
organismer och något ämne eller motsvarande krävs:
i) att *observationer av skador i naturen ska samvariera med det miss-tänkta åmnet samt
2) att samma skador ska erhållas vid liknande halter i försök under kontrollera-de' former (laboratorieför-sök eller dylikt).
De föroreningar som nu finns är generellt lägre än de som ger eller befaras kunna ge skador enligt ovan namnda regler. Det ska dock icke uppfattas som en garanti för att inga skador uppträder, eller kommer att uppträda.
De luftföroreningar som man vanligen anser kan ge skador på skog år svavel-dioxider. kväve. försur-ningen i allmänhet och ozon.
Både svavel- och kväve-dloxider underskrider med bred marginal halter som kan ge skador genom di-rektupptag.
CJ Kväve i form av
ammo-niak eller ammonium har visat sig kunna ge skador i bland annat Holland. Det ammoniumnedfall vi i dag har i södra Sverige ligger under gränsen av vad man i Holland anser oacceptabelt från denna synpunkt.
Bilden kompliceras dock
av att kväve normalt är det nåringsåmne som skogen
li-der mest brist på. Kväve-nedfallet har därför hittills lett till en ökad tillväxt av
skog - en företeelse som kommer att bestå ända till dess kvävet ersatts av nå-got annat ämne som "styr"
och begränsar tillväxten. Då det inträffar kommer
överskottet i form av nitrai att.lacka ut; något som nu ofta sker från åkermark. Med nuvarande kvavened-fall beräknas det I södra Sverige ta ett antal decen-mer att nå detta stadium.
Thomas Hellström
99-_
För att
undvi-ka att Sila
mygg och
svälja
kame-ler måste vi ta
reda_ på hur
olikaförore-ningar verkar
i miljön.
C] Försurningen av mark och vatten orsakas i första hand av svavel. Under se-nare år har svavelnedfallen minskat. men därmed är inte allt gott och väl. För-surningen av marken inne-bär nämligen att skogen ris-kerar nåringsbrist på ämnen som kalium, magne-sium osv. Denna risk är som störst just under den period då tillskotten av för-surande ämnen avtar framtill dess ett nytt markke-miskt jämviktslåge inträtt.
i Sverige har försurning-en hittills medfört försurning-en till-växtökning av skogen. Cl Ozon är en mellanpro-duk: som bildas då kolvä-ten tillsammans med kväveoxider bryts ner med solljuset som drivkraft.
Ozon har visat sig ge
ska-dor på skog som växer på högre nivåer (molnhöjd) i
USA. De halter vi har i vårt land är betydligt lägre och
99-_
De största
skadorna som
föroreningar-na just nu
or-sakar är
troli-gen av
psyko-logisk natur.
_Kväveläckaget kan öka riskerna för syrebrist i
ex-empelvns Laholmsbukten.
Det år alltså på grund av detta lackage som man kan behöva begränsa nedfallet av kväve.
ger sannolikt inga skador på tråden. De enstaka till-fällen då högre halter av
ozon kan registreras är när
luft från Mellaneuropa un-der högtryck på sommaren blåser upp 'till Sverige. De bidrag till ozonhalterna som svenska utsläpp då ger är i de värst utsatta regio-nerna (Skåne och Halland) mycket små.
D Somrarna 1982-90h 1983
var mycket torra. Over sto-ra delar av Götaland var nederbörden den sist-nämnda sommaren den lägsta man uppmätt under
100 år. Året därpå..l984,
fann man stora barrförlus-ter hos gran, speciellt i Hal-land och VästergötHal-land. där det regnade allra minst.
Vi vet' att även en
nor-malt regnig sommar be-gränsar tillväxten på grund
*av vattenbrist. En extremt
torr sommar måste då få så mycket större effekter. Men det kvantitativa sam-bandet mellan vattenbrist
och rrförluster är inte
klarl .
M tanke på att mycket skog tidigare dött i Norge i vissa regioner där man haft svår torka så kan man be-trakts torkan som en mycket sannolik orsak till barrförlusterna. Och det är effekter somkan få efter-verkningar flera år framåt. Skog som växer nära havet drabbas särskilt hårt när det inte regnar. efter-som tråden ackumulerar havssalt. Varar torkan långe blir saltmängderna på blad och barr så stora att de ger skador.
Ci Frost och olika biologiska
angrpp skadar också skogen. Något samband mellan sådana skador och luftföroreningar_ har man inte funnit. Biologiska an-grepp finns alltid i varieran-de omfattning, men ten-derar öka vid exempelvis
torka.
Cl Kombinerade effekter av flera samverkande för-oreningar har även antagits
ge upphov till skogsskador. Men för att det ska ske
mås-te varje enskilt ämne ligga
nåra en skadlig nivå. I Summa summarum: Ut-ifrån vad man vet i dag kan man alltså inte påstå att luftföroreningar ger eller kommer att ge någm regio-nala skador på svensk skog. De största skador som föroreningarna just nu orsakar år troligen av psy-kologisk natur. Frågan år
om det är positivt eller ne-gativt?
Hoten mot miljön måste
tas på allvar. Just därför är det viktigt att veta vad man gör; att ha bra underlag för de beslut :om ska fattas om att begränsa utslapp.
Jämför de årliga
kostna-,derna för att ta fram just
sådana beslutsunderlag
med vad utsluppsbegrans-ningarna kostar? Det skiljer
på flera tiopotenser. alltså mycket kraftigt \
THOMAS HELLSTROM
16 december 1987
_MJ
;3+
- och c-förslag;
gasdrivna bussar av sam-typ som nu ska provas i lstad och Uppsala för-ts av såväl socialdemo-tiske miljöpolitikern Bo
Irysson som centerns
star-nan, kommunalrådet Har-Åkesson, som en av unga
sr för att åstadkomma en
bättre luft i Falu centrum. Experiment med bussar, drivna av
vatgas som utvinns av massaavfall.
har gett mycket positiva resultat, och ska alltså nu utvidgas till prov i stor skala i Uppsala och Karlstad.
Genom enbart smarre andringar
kan bussarnas ordinarie dieselmo-torer andras till vatgasdrift. Av-gasutslappen reduceras då till i stort sett bara ofarlig vattenånga,
och danill vinner man ytterligare
en miljöförbattring i form av tys-tare bussar.
Massaavfall har vi 'u på nåra håll bådeiGrycksbooc
Kvarnsve-den, så råvarutill ången bör inte utgöra några prob em, menar Har-ry esson, som finner projektet mycket intressant.
Renare avgaser
-- Ökad kollektivtrafik på pri-vatbilismens bekostnad Ir absolut
den väg vi måste gå. Men då år det också angeläget att få fram renare
dieselavgaser, och har yppar sig ju
en sådan möjlighet, sa Harry Åkesson, som också pekat att
hans parti sedan lange prioriterat kollektivtrafiken. '
Han ser också garna att man med politiska styrmedel påskyndar
av reningen.
Henrysson hoppas att man
snabbt kan utvlrdera testerna med
vltgasdrivna bussar i Karlstad och
Örebro.
-- Jag tror inte att det bör vara bebaftat med nå 'större problem för Falun att oc komma med i sådana hår prov. Alla utvagar bör prövas. och den här verkar både vettig och intressant.
inte med det. Det gäller också att leda en större del av trafiken förbi centrum via en utbyggnad av
ring-leden Hanrövagen-Ostra
för-bifarten så att också genomfarts-trafik Borlänge-Gavle väljer den mö'ligheten.
en man måste också få andra
avfarter för att slippa stoppen med
tillhörande avgasproblem vid röd-ljusen. En Slussled är däremot ba-ra intressant som lokalgata. menar Bo Henrysson.
Kommunalrådet Ulf Elgemyr
(m) gläder sig åt den klara för-bättring som undersökningen gett besked om beträffande
svaveldioxidutslåppen - en följd
av bl.a. Gamarmenatets utbygg-nad. Men han konstaterar också
att biltrafiken fortfarande utgör ett
kymmer.
Fler p-platse I
- Jag tror dock inte_ idén att
stanga av centrum för,privatbilism. Stanger man vissa gator så belastar
det bara andra ;desto hårdare.
Tvanom måste 'vi öppna den på satt som nu sker. Då slipper man den onödiga rundkörning för att le-ta P-platser. De ska vara latle-ta att hitta. Och det ska de bli. Det år ju en av målsättnin arna i
centrum--v 'Men naturligtvis räcker det ,planemsager Ulf gemyr.Färre stopp
Bilaga/.3,
atgas-hussar för battre luft
Kommunalrådet Bertil
Oster-lund (fp) år inne på samma linje,
och hoppas att genomförandet av
den nya centrumplanen ska ge
sedd effekt i form av mindre
av-gaser genom bättre framkomlighet.
- Antalet bussar i centrum
för-andras inte. Möjligen kan det bli en större koncentration av dem
kring Stora torget vid vissa tider.
Men i gengald blir det mindre die. selavgaser kring den nuvarande
terminalen när denna istallet
dispo-neras om till parkeringsplats. Bilarna bort Pertti Nyberg (vpk) konstaterar att Falun med sitt kansliga to
fiska lage inte tål dagens tra ik-lastning I centrum.
-- Kraftiga politiska styrmedel måste till för att få bort trafiken ur centrum - tex. nolltaxorna på bussarna. Mil' frågor ar inge att
profilera sig . Har måste vi jobba
emensamt över alla partigranser ör att nå resultat - aven om det
kan bli med impopulara medel,
sa-ger Pertti Nyberg. . - Privatbilismen måste bort från centrum. Inte för att motarbe-te köpman och andra kommersiella krafter, utan för att det gäller allas ,vårt bästa.
HAKDN AHLBERG;
Bilaga 3.
W Bättre Väg ger högre fart
-* och kvävehtsläppen Ökr
C] Om Bo Carlsson i Mklubben (Motormännens riksförbund) får som han vill, då ska det byggas vägar som år så breda och snabbframkomliga att tråd i stället för människor offras.
Ja, så låter det! Tanken förefaller vara den att breda (och dyra) vågar förhindrar olyckor. Bara smala och dåliga vågar orsakar olyckor. men räddar tråd, eftersom miljöpar-tiet de gröna hellre vill satsa på SJ i stället för vâgbyggen. Då nu det antas bli färre bilar med försämrad vägstandard. så kommer bilavgasema att vid dessa vägar att minska. varför tråden räddas.
Det vore tacknâmligt om Bo Carlsson när han gång på gång halkar in i miljödebatten har vissa prernisser klara för sig. Debatten skulle dra starka för-delar därav. Nedanstående nio
punkter kan vara till hans hjälp.
För det första minskar kvâ-veutslåppen om farten minskar: sänks farten med 10 km/timmen vid 70-. 90- och llO-vågar. så minskar kväveutslåppet med 20 procent (se Sveriges Natur. nr 2:26, 1987). För det andra står bilavgaserna för 60 procent av det totala kvåvenedfallet i detta land (cirka 170000 ton per år bidrar bilavgaserna med). För det tredje kan klart konstateras att kvâveutslåppen har en för-surande eñ'ekt i jord, luft och vatten (se Monitor 1986: 174-178).
Ytterligare tre samband bör kunna säkerställas. För det första ökar olycksrisken med hastigheten. Ju högre hastighet på våra vågar. desto större risk för olyckor. För det andra föreligger ett klart samband
mellan hög vågstandard och höjda hastigheter. Ju högre standard på vågen. desto högre hastighet. För det tredje förelig-ger ett samband mellan ökade våganslag och Ökad massbilism. Ju fler och bättre vågar, desto fler bilar. Alternativet tåg slås ut av både bil och buss. Utveck-lingen från femtiotalet talar hår sitt tydliga språk.
Slutligen åter tre samband. Miljöpolitiken strävar hellre till att få ekologisk balans mellan människa och hennes omgiv-ning i stâllet för tvärtom. Att som Bo Carlsson påstår månn-skor slås ut till förmån för tråd låter barockt. (Tillgången på skog har aldrig varit så stor som
.nu - ett faktum som inte är
korrelerat till sjunkande nativi-tet i detta land.) För det andra' måste det allmånna gå före det' individuella i de fall där män-niskors beteenden får menliga effekter i deras omgivning Alltså måste politiken i detta fall hämma massbilismen (hindra försurningen) genom att stimu-lera fram alternativ till denna bilisrn (till exempel tåg). För det tredje år en politisk handling ett resultat av människors stall-ningstagande (till exempel ge-nom program) snarare an indi-viduella tyckanden av privat natur (till exempel "Hej, Ev... Som miljöpartist har du skrivit till Hofors kommun och prote-v terat mot planerna att bygga ut väg 68".) _ Bo Carlssons slappa dialoitsm passar inte in i debattgenrm.
Miljöpartiet de grunu i Sandvikens kommun Hans Rudsangei
Bilavgásle'jna står för 60 procent av det totala kt'ávened-fallet.
Bi la ga 4.
?2(32-_gorn
9 Sänkt fart 11]
03111'
LÅNSTIDNINGEN - ONSDAG 4 NOVEMBER 1987Gillberg om bilar och mil _o_:
al
per inte
- Vägarna måste bli bättre 9
D - Bättre vågar skulle rädda många människoliv och miljö, anser Björn
Gillberg, som in te har något till övers för kravet på hastighetsbegränsning i stället. tor. hatten. fråga om valfläsk. - Sänk inte fartgränserna. Ge oss istället bättre vägar!
Uttalandet kommer från, tro
det eller ej, Björn Gillberg.
Mil-jökämpen som till vardags rattar
en stor, amerikansk Chevrolet
Caprice med mullrande
V8-mo-Men tro för all del inte att han
gett upp sina ideal. Han har bara ett lite annat perspektiv på det
här med bilar och miljö än det
som just nu ger sig till känna i den inte allt för nyanserade
de-När Björn Gillberg redan i mitten av
1970-talet började tala om bilavga-sernas inverkan på miljön var han ganska ensam om att sticka ut hakan.
Han blev också ganska rejält
påpuck-lad av företrädarna för Volvo och
Saab, utan att få den minsta assistans
från alla de som nu slåss om att få
stic-ka ut sina hakor ännu längre. Fast idag är det ju inte förknippat
med några risker. Idag är det mer en
Och just då, när miljörörelsen
klätt-rar upp i tråden för att stoppa
vägbyg-garna på västkusten och kampen för
sänkta fartgränsen_ sprider sig bland
röstfiskande politiker, då ställer sig
Björn Gillberg upp och säger: - Vi behöver bättre vägar! Sänkta
fartgränser hjälper inte! Tycka vad
man vill om Björn Gillberg; men han
ñäskar inte precis för sin publik.
[3 ANDRA
PERSPEKTIV
Nej, givetvis har han inte fått vare
sig spader eller mutor från
bilbrans-chen. Trots att han till vardags glider
omkring i en stor, amerikansk lyxbil
med en väldig, energislukande
V8-mo-tor under huven. Karin har bara lite andra perspektiv på det här med bilar och miljö. _
- Bättre vägar skulle inte bara rädda människoliv utan också miljön, skriver Björn Gillberg i debattinlägg i tidning-en Motor. Samtidigt som färre svtidning-ens- svens-kar skulle drabbas av lungcancer och annan ohälsa!
Bilar skall hålla en jämn fart menar
Gillberg. Så där 100 km/t. Då förorenar de minst. Dåliga vägar ger en ryckig körning med ständiga inbromsningar och accelerationer, och det är inte alls bra för miljön.
- Vårt vägnät är internationellt sett
fortfarande rena kostigarna! >
Gillberg pekar på just sträckan
Gö-teborg-Oslo, den som striden står
kring nu i dagarna. Den är både farlig
och miljöovänlig.
Visst behövs en rejäl väg ända till
Uddevalla, ja givetvis ända till Oslo!
D MOTSÃTTER SlG BRON
Men att man nu drar den rakt ige-nom Ljungskile har han ingen
förstå-else för.
Gillberg har egentligen ingenting
emot hela det sk. Scanlink-projektet,
så länge det bara ger Sverige bättre vägar. Men han motsätter sig att
lin-ken mynnar ut i en bro över Oresund.
Det skulle inte bara ge ökade
luftför-oreningar i Sydsverige utan också på
sikt ge enorma socialekonomiska
kon-sekvenser för den här delen av landet.
- Här har Gyllenhammar och Volvo snubblat på sitt eget bananskal. Hade
de hjälpt till att driva fram katalytisk
avgasrening redan i mitten av
1970-ta-let hade det knappast funnits några
miljöargument mot Scanlinken idag.
Här kommer Gillberg in på det här
med hastighetsbegränsningar för att
minska utsläppen av bl.a. kväve.
- Sänkta fartgränser ger inte
myc-ket. ..
I likhet med den nertystade rap-porten från Väg- och trafikinstitutet menar Gillberg att sänkta fartgränser ger mycket marginella effekter på
mil-jon.
- Det är viktigare att så många bi-lister som möjligt, så snart som möjligt, byter ut sina 'smutsiga' bilar mot av-gasrenade. Här kan statsmakterna
sti-mulera fram bilbyte genom rejäla
skat-tel'a'ttnader flera år framöver. [3 RABATTEN
FÖRSVINNER
Men istället tar staten redan fr.o.m. nästa år bort den nuvarande rabatten'
på katalysatorbilar. Det ger en
för-dyring på 5000-6000 kr i ett enda slag.
Gillberg menar att Stockholms
500.000 orenade bilar idag förorenar
li-ka mycket som 10 miljoner USA-bilar, där katalysator varit obligatoriskt sen
1975.
- Om politikerna lyssnat till oss då
istället för på Volvo och Saab hade
bi-lismen inte hamnat i den trängde
si-tuation den idag befinner sig i.
Fotnot: Anledningen till att Björn
Gillberg redan 1979 skaffade sig en
amerikansk bil var att den redan då var utrustad med katalytisk
Bilagaá,
Willem kväve' från bilarna
I en tidigare insändare berördes trañkens inverkan på miljön. Det 'har nu genom en utredning genom lanstyrelserna i Göteborgs och
Bo-hus län samt Älvsborgs län
påvi-sats att bortsett från svavelutsläp-pen utgör trafiken på våra vägar den största boven då det gäller föroreningar.
Övrirgñnb-bila källor äro exem-V pelvis truckar, skotrar och motor- '
sågar.
Som synes belastas Bohuslän mycket hårt. En trafikled av 'E
6:ans Astoria/,me
un'stommarer/i
Tabellerna nedan visar
. . vm ,
-te utan tvekan räknas till en av de
största problemen ur miljösyn-punkt. De största föroreningskäl-lorna har nämnts. Blyutsläppen
från bensinbilama har ej
medräk-nats.
' qeês Säjêwwfgnøépire yhêlsorisk utgör utan
*kaás-
WCFQEFI? grádöfáygolika slag som
1=:Kväveoxider Gbg-Bohus län Älvsborgs län
Stationär förbränning ton 5 685 3 025 Industriella utsläpp 5 410 920
Vägtrafik 15 080 9 295
, Övrig mobila källor 2 650 1 509
Kquäten _ 4,_,str. processutsläpp_,;9ñ" ' 8 200 270 :g re industrier m.n{ 11 365 ._ 6 775 ' -' "ft-*Tf'tionär förbrännyø- 2 310, 1 995
' YÅgt_råf_'ik,,,
:
19 520
6,9 59;
vrigaçignüêg a källor 8:75 1 742odlas utefter vägen dels genom
ut-bud vid vägkantten men även vid
sjäIVplockning.
Det finns anledning att fråga:
Var kommer bären och
grönsaker-na från?
