Kartläggning av tredjeårsstudenters träningsvanor på hälsovetenskapliga program : en tvärsnittsstudie

Kartläggning av tredjeårsstudenters

träningsvanor på hälsovetenskapliga

program - en tvärsnittsstudie

Tom Christensen

Mattias Kupsu

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapeutprogrammet, 180 hp

-Kartläggning av tredjeårsstudenters träningsvanor på hälsovetenskapliga

program - en tvärsnittsstudie

-A survey of exercise habits among third year health science students

- a cross-sectional study

Av Tom Christensen och Mattias Kupsu

Kurs: S0090H Termin: 6, HT 2020

Handledare: Universitetslektor, Tommy Calner Examinator: Universitetslektor, Irene Vikman

Förord

Vi vill tacka Tommy Calner för hans insats som handledare och konstruktiva kritik som tillsammans med våra opponenter hjälpt oss att ro detta arbete i hamn.

Abstrakt

Introduktion Fysisk aktivitet är något vi alla utför på en daglig basis där olika intensiteter

ingår vid all form av rörelse. Fysisk träning däremot, är en strukturerad form där personen i fråga har tänkt att förbättra sin egen fysiska förmåga, kondition eller styrka. Hos

hälsovetenskapsstudenter runt om i världen ses en minskande aktivitetsnivå genom

utbildningen, endast ca 50% når upp till WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitet där 150 min måttlig eller 75 min mycket ansträngande aktivitet per vecka är satt som gräns.

Syftet med studien var att undersöka hur träningsvanor ter sig hos sistaårsstudenter på Luleå

Tekniska Universitet. Metod En tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av enkätformuläret IPAQ-SF som modifierades av författarna. Tredjeårsstudenter inom Fysioterapeut-, Arbetsterapeut-, Sjuksköterskeprogrammet eller Hälsovägledning fick kryssa i hur aktiva de var senaste sju dagarna inom olika intensitetsnivåer. Resultatet Av de 267 utskickade enkäterna svarade 42% (112 deltagare) varav 14% män och 86% kvinnor. Respektive hälsovetenskapsprogram uppnådde WHO:s rekommendationer. Fysioterapeuter och hälsovägledare ägnade flest dagar åt mycket ansträngande aktiviteter, medan hälsovägledare bedrev måttligt ansträngande aktiviteter i större omfattning än resterande program. Ingen större skillnad i frekvens eller volym kunde ses mellan könen på de olika intensitetsnivåerna. Deltagarna satt mellan 4-8 timmar om dagen med en median på 6 timmar om dagen. Konklusion Denna enkätstudie påvisade att samtliga program uppnådde WHO:s rekommendationer avseende fysisk aktivitet. En skillnad i aktivitetsgrad sågs mellan de olika hälsovetenskapsprogrammen beroende på intensitetsnivå och ingen större skillnad sågs mellan könen. Fler studier erfordras.

Innehållsförteckning

Bakgrund 1

Fysisk träning 1

Aerob fysisk träning 1

Anaerob fysisk träning 2

Fysisk inaktivitet 3

Hälsovetenskap 3

Träningsvanor 4

Män och kvinnors olika fysiska aktivitetsgrad 5

Fysioterapeutens roll 6

Syfte 7

Frågeställningar 7

Metod och material 7

Studiedesign och vetenskaplig ansats 7

Inklusionskriterier 8

Rekryteringsprocessen 8

Dataanalys 9

Resultat 10

Enkätsvar 10

Mycket ansträngande fysisk träning 10

Måttligt ansträngande fysisk träning 11

Sittande 13

Könsskillnader mellan män och kvinnor - Promenader/ansträngande aktiviteter 14

Sittande 14

Senaste månadens fysiska aktivitet 15

Diskussion 16

Resultatdiskussion 16

- Uppnår studenterna i de hälsovetenskapliga programmen WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitetsgrad?

18

- Skiljer sig aktivitetsgrad beroende på kön? 18

Klinisk reflektion 19 Metoddiskussion 20 Konklusion 22 Referenser 23 Bilaga 1 Bilaga 2

1

Bakgrund

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är något vi både utövar och ser omkring oss i vardagen på en daglig basis. Själva begreppet syftar till att en individ är just fysiskt aktiv, det vill säga utövar enkla kroppsliga rörelser som att sträcka sig efter något eller förflytta sig, och därigenom går över den energiförbrukning som ses i vila (1). Fysisk aktivitet kräver som tidigare nämnt energi, men gör inte nödvändigtvis individen starkare genom muskeltillväxt eller mer uthållig genom en förbättrad kondition. Den fysiska aktiviteten kan emellertid både utövas under mer

strukturerade träningsformer och med olika intensitetsnivåer, däribland mycket-, måttligt och låg ansträngningsgrad (1).

Fysisk träning

Fysisk träning är en mer strukturerad form av fysisk aktivitet och innefattar att denna bedrivs kontinuerligt i enlighet med någon eller några av tidigare nämnda intensitetsnivåer. Syftet vid fysisk träning är att bibehålla eller stärka muskulatur för att effektivisera bl.a. individens fysiska kapacitet som kondition genom en förbättrad syreupptagningsförmåga (1). Rask promenad, löpning eller cykling i måttligt tempo tillhör aktiviteterna som ses i vardagen med positiv inverkan på individens kondition (1). Ovanstående aktiviteter går under

träningsformen aerob fysisk aktivitet, vilket vid strukturerat utförande benämns konditionsträning (1).

Aerob fysisk träning

Aerob fysisk träning innefattar att syre används av muskulära strukturer för att tillgodose uppgiftens krav och brukar i vardaglig benämning kallas konditionsträning (2). Denna form av träning kan bedrivas med en låg ansträngningsgrad, där personen exempelvis tar en promenad. På en måttlig ansträngningsnivå genom en kortare jogg eller cykling i ett lugnare tempo och till sist på en mycket hög ansträngningsnivå där intensiv intervallträning ses som en vanlig träningsform (1). Fortsättningsvis förbättrar konditionsträning, på högre intensitet, syreupptagningsförmågan i större utsträckning än måttligt ansträngande konditionsträning som bedrivs under en längre tid (1).

2 Enligt WHO bör en person träna 150 minuter i veckan på en måttlig ansträngningsgrad eller 75 minuter på en mycket hög ansträngningsgrad (3,4). För en person, vars aktivitet uppnår eller överstiger rekommendationerna bör fortfarande kortare avbrott som exempelvis en promenad implementeras vid längre stillasittande (5,6). Vid mycket ansträngande aerob fysisk träning kan kroppen ta andra energikällor, så kallade glykogendepåer, till hjälp för att utveckla kraft i musklerna. När uppgiftens krav överstiger muskulaturens nuvarande

syrebehov övergår energiproduktionen från aerob till anaerob energianvändning (1).

Anaerob fysisk träning

När vi utför ett mycket fysiskt krävande moment, som att exempelvis springa uppför en brant backe eller lyfter något tungt kan muskulaturen kännas stum och nästan tung efter aktiviteten. Vid sådan kortvarig, men mycket intensiv, träning kan inte kroppen syresätta

skelettmuskulaturen i tillräckligt hög grad vilket leder till att musklerna måste använda lagrad energi(glykogen) för att utveckla kraft i relation till uppgiften som ska utföras. Det är när kroppen använder dessa depåer som vi kan känna mjölksyra i muskulaturen, vilket är biprodukten av att glykogen bryts ned (7).

Muskelstärkande fysisk träning

Fysisk träning som syftar till att stärka individen muskulära kapacitet kan delas in i olika komponenter relaterade till individen målsättning. Det finns fyra huvudsakliga indelningar av muskulär förmåga där träningen antingen syftar till att öka individens styrka, explosivitet, muskeltillväxt eller uthållighet (1). För att öka musklernas funktion i relation till uppgiften behöver kroppen rekrytera de muskelfibrer som ger bäst förutsättningar att klara momentet. Det finns tre olika typer av muskelfibrer som bildas när en individ styrketränar: Typ 1, 2a och typ 2x. Beroende på momentet som ska genomföras ställs olika krav på muskeln (8).

Om muskeln ska generera mycket kraft under en kortare duration är det i huvudsak typ 2x-fibrer som arbetar (8). Vid mycket ansträngande aktiviteter, exempelvis tunga lyft med få repetitioner ökar rekryteringen av denna fibertyp och gör individen starkare. Men till följd av att fibern kräver mer energi blir muskeln inte lika uthållig (8, 9).

Vid aktiviteter som kräver muskulär uthållighet, d.v.s. när muskeln behöver generera kraft under en längre tid stimuleras musklerna till att rekrytera typ 1-fibrer (8, 9). Typ 1-fibrer har

3 en högre aerob förmåga i jämförelse med typ 2x- och typ 2a-fibrer men genererar mindre kraft vid kontraktion som följd. Detta ger muskeln förutsättningar att dra nytta av muskelns syretillförsel under en längre period och lämpar sig därav bättre till aktiviteter som utförs under längre tid, exempelvis löpning eller promenader på låg till måttlig intensitet (8, 9).

Vid styrketräning med en måttlig belastning eller då muskeln behöver arbeta under medellång duration bildas främst typ 2a-fibrer (10). Typ 2a-fibrer kan generera mer kraft än typ 1-fibrer men kräver mer energi och är därav inte lika uthålliga. Till följd av att fibern är mer uthållig än typ 2x-fibrer och genererar mer kraft än typ 1-fibrer lämpar den sig till aktiviteter som kräver ett mer explosivt utförande. Denna träningsform ses ofta inom idrotter där individen behöver förflytta sig snabbt såsom simning och fotboll (10).

Fysisk inaktivitet

Personer som inte är fysiskt aktiva eller ägnar sig åt fysisk träning i den mån att de når upp till de internationella rekommendationerna klassas som fysiskt inaktiva. Detta är en oroande trend som med åren växt sig allt starkare i samband med bl.a. stillasittande arbeten att man nu räknar med att en fjärdedel av världens befolkning rör sig för lite (11).

I Sverige är stillasittande arbete och fysisk inaktivitet vanligt förekommande hos den svenska befolkningen (12). Enligt folkhälsomyndigheten sitter 50% sju timmar eller mer per dag i genomsnitt. De skriver även om att inaktivitet som stillasittande uppgår till 9.3 timmar per dag och endast ca 45 min aktiverar vi oss i Sverige till måttlig mängd (12). Endast 67% av Sveriges befolkning når upp till WHO:s rekommendationer (13). Dessa vanor tär på

människans kropp och på kort tid blivit den fjärde största riskfaktorn till att drabbas av icke-överförbara sjukdomar (14). Hjärt- och kärlsjukdomar, cancer diabetes typ-2 samt astma är några utav dessa komplikationer till följd av inaktivitet (15).

Hälsovetenskap

Hälsovetenskap är ett stort spektrum av forskning med allt från vad löpning har för positiva effekter till vilken påverkan medicin kan ha på kroppen (16). På LTU läser studenter med inriktningen hälsovetenskap om just hälsa, detta genom något av programmen:

hälsovägledning, röntgensjuksköterska, fysioterapeut-, arbetsterapeut-,

4 mer om hur habilitering och rehabilitering av patienter går till. Beroende på inriktning, lär de sig mer inom något av följande områden, däribland; kroppen, medicin, omvårdnad eller hjälpmedel (16).

Fysioterapeuter och Hälsovägledare har flera gemensamma kursmål där träning spelar en central roll för hur individen kan leva hälsosammare och hur ohälsa kan förebyggas. Både yrkena förmedlar kunskap till patienten om träning och för fysioterapeuter används

rörelsespecifik träning även som behandlingsmetod. Likväl identifierar både fysioterapeuter och hälsovägledare patientens riskbeteenden avseende bl.a. stillasittande och där en ökad aktivitet kan verka i förebyggande syfte (16).

Sjuksköterskors (SSK) arbete inom vården går mer in på djupet medicin, hälsofrämjande vård och omvårdnad. SSK gör allt från att ta ett status av patientens nuvarande fysiska tillstånd till en bedömning av vilka medicinska insatser som kan vara nödvändigt att implementera (16).

Arbetsterapeuternas huvuduppgift i sin profession är att öka patientens delaktighet, allmän hälsa samt underlätta för fysisk aktivitet med hjälpmedelsförskrivning och miljöanpassning. De förmedlar även information med motiverande samtal om fysisk aktivitet och hälsa och syftar till att göra patienten mer självständig (16).

Den gemensamma nämnaren utbildningarna emellan, är läran om hälsa i stort samt vilka fysiska och psykiska hälsovinster träning för med sig. De program som har flest kurser om fysisk tränings och dess hälsovinster är Fysioterapi och Hälsovetenskap, medan ett inslag av dessa kan ses hos de andra programmen (16).

Träningsvanor

Träningsvanor hos individer skiljer sig ofta åt beroende på personens individuella mål. Allt från korta intensiva springpass till en lång rask promenad (3). Fortsättningsvis påverkas ens träningsvanor av olika faktorer vilket kan spela en stor roll till hur stor tid som läggs ner i veckan på just fysisk aktivitet. Stress, sociala förhållanden, familjeförhållanden, self-efficacy (individens tilltro till ens uppgift), social support är ett fåtal men som ständigt återkommer i artiklar om träningsvanor (17). I en norsk studie som undersökte över 6000 studenters fysiska aktivitetsvanor påvisades en nedåtgående trend bland de studerande. Endast en fjärdedel av

5 kvinnorna och en femtedel av männen uppnådde de internationella rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och en ökning av stillasittande vanor sågs (3,18). Andra

undersökningar har visat en nedåtgående trend bland sjuksköterskestudenter där fysisk träning minskade ju längre utbildningen fortskred. Denna studie påvisade att hälften av de som studerade i första terminen var fysisk aktiva och under sista terminen endast 47.5 % aktiva (19). I Mexiko påvisade en studie att över hälften av deras sjuksköterskestudenter ägnade minimal till ingen tid åt fysiska aktivitet (20). En studie i Sverige mätte

aktivetsmängden hos fysioterapeutstudenter och konstaterade att de låg högre än

genomsnittspopulationen i Sverige. 64.5% av fysioterapeutstudenter var fysiskt aktiva och 52% tränade tre eller fler gånger i veckan (21).

Män och kvinnors olika fysiska aktivitetsgrad

Könsskillnader är en fråga som diskuteras i många olika sammanhang, vare sig det gäller löner, jobb eller i det här fallet fysisk aktivitetsgrad (22). Runt om i världen ses en tydlig skillnad mellan kvinnor och män där generellt kvinnor rör sig mindre. Flera faktorer spelar roll och kan exempelvis vara socioekonomiska och sociala normer. Investeringar i kvinnlig idrott är betydligt mindre än mäns vilket gör det svårare för deltagarna att satsa på idrotten. Denna ekonomiska faktor ses även inom ungdomsverksamheten vilket påverkar

förutsättningarna för en aktiv ungdom och ett fortsatt aktivt liv i framtiden (22). I en brasiliansk studie undersöktes exempelvis hur aktiva respektive kön var på fritiden genom användningen av IPAQ. Resultatet av denna studie påvisade att män var mer aktiva än kvinnor när det gällde måttlig och mycket ansträngande aktiviteter men var relativt lika när det kom till vardagliga promenader (23). Detta är något som stöds i annan forskning där männen aktiverade sig mer fysiskt jämfört med kvinnorna när det kom till mycket

ansträngande aktivitet. Skillnaden var däremot att de båda könen var förhållandevis lika när det handlade om måttligt ansträngande aktiviteter och promenader. Studien tog även upp hur ålderna successivt minskade frekvensen av dessa vanor hos båda könen (24). I Sverige påvisade en undersökning från 2019 att aktivitetsgraden hos män numera är lägre och tenderar att sitta mer än kvinnor. De könsskillnader som tidigare redovisats i andra studier tycks i den svenska populationen kastats om (25).

6

Fysioterapeutens roll

En central roll i fysioterapeutens yrke är att påvisa kopplingen mellan rörelse och hälsa då det tillhör ett av våra viktigaste rehabiliteringsverktyg (26). Med hälsopromotion i samhället och fysisk aktivitet på recept (FaR) i kliniken, syftar mycket av fysioterapeutens arbete till att minska stillasittande och främja en aktiv livsföring, vare sig detta är på nationell nivå eller i skolan bland studenter (5,6,26). Då flera studier även pekar på att träning leder till en bättre koncentration (27) och förbättrar arbetsminnet (28) är det tydligt att detta är något som behövs i vardagen både bland studenter och allmänheten i stort. Detta är ett område där vi som fysioterapeuter kan ha en stor inverkan då hälsopromotion är en stor del av fysioterapin i sig (26). En legitimerad fysioterapeut söker ständigt efter ny kunskap härrörande levnads- och motionsvanor för att hålla sig uppdaterad i hur man därigenom kan förebygga ohälsa och förespråka hälsa. Med hänsyn till detta bör en fysioterapeut som uppmanar patienter till att leva ett mer aktivt och hälsosamt liv även ha i åtanke att leva som hen lär. Dels för att understryka angelägenheten av dessa råd och samtidigt vara en förebild till patienten (29). Då flera tidigare studier påvisat att en stor andel hälsovetenskapsstudenter inte når upp till de internationella rekommendationerna vill vi undersöka närmare huruvida detta är en rådande premiss på LTU.

7

Syfte

Syftet med studien är att undersöka fysisk aktivitetsgrad hos tredjeårsstudenter inom hälsovetenskapliga program på LTU.

Frågeställningar

1. Skiljer sig aktivitetsgraden mellan de olika studieprogrammen?

2. Uppnår studenterna i de hälsovetenskapliga programmen WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitetsgrad?

3. Skiljer sig aktivitetsgrad beroende på kön?

Metod och material

Studiedesign och vetenskaplig ansats

För att översiktligt påvisa hur studenternas motions- och träningsvanor såg ut i dagsläget valde författarna att göra en tvärsnittsstudie med en kvantitativ kunskapsansats (30).

Datainsamlingen skedde genom en enkät med strukturerade frågor, vilken sedan skickades ut per mail med en länk till enkäten.

Urval

För att medverka i studien krävdes att studenten studerade sista året på något av de

hälsovetenskapliga programmen på Luleå Tekniska Universitet (LTU): fysioterapeuter (FT), arbetsterapeuter (AT), hälsovägledare, röntgen- och sjuksköterskor (SSK). För att undersöka huruvida studenterna tillämpade sina kunskaper om motion och hälsa i sin egen vardag valdes sistaårsstudenter. Då dessa närmade sig sin examen och själva skulle börja arbeta med bl.a. rådgivning avseende människors aktivitetsgrad och träning, var det relevant att undersöka huruvida de tillämpade dessa variabler i vardagen.

8

Inklusionskriterier

Deltagarna i detta examensarbete var studenter på LTU som studerade tredje året på något av hälsovetenskapliga programmen: FT, AT, SSK eller hälsovägledning.

Rekryteringsprocessen

Rekryteringen av deltagare gjordes via en förfrågan med mail till respektive programs utbildningsledare. Mailet, där informationsbrevet (Bilaga 1) och enkäten (Bilaga 2) ingick, riktade sig till sistaårsstudenter. Efter att mailet gått ut till studenterna genom sina respektive utbildningsledare var det upp till var och en av studenterna att besvara enkäten.

Enkäten skickades ut till alla tredjeårsstudenter som uppnådde inklusionskriterierna. Av studenterna svarade 112 personer och på grund av få svar från Hälsovägledarprogrammet skickades en påminnelse ut, men inga nya svar registrerades.

Mätinstrument

För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar användes frågor från IPAQ,

International Physical Activity Questionnaire. IPAQ är en enkät med beprövad validitet vid

internationella mätningar av individers fysiska aktivitet, träning och stillasittande (31). Den svenska korta versionen av IPAQ-SF (32) ansågs som mer lämplig eftersom den längre versionen gick in mer på djupet avseende jobbrelaterade frågor, vilket denna studie inte eftersträvade att forska kring.

Enkäten utformades digitalt med kategoriska alternativfrågor om deltagarens aktivitetsvanor på olika intensitetsnivåer både med hänsyn till frekvens (antal dagar 0-7) och volym (tid/dag 15min-2h+). I tillägg ställdes även frågor om deltagarens uppskattning av hur mycket tid som spenderades sittande per dag. Frågorna om träningsfrekvens 1A-3A följdes av frågor om träningsvolym (1B-3B) om deltagaren angett ett svar på en träningsfrekvens om minst en dag i veckan. Exempelvis gick det inte att svara på hur många minuter per dag individen tränade om denne inte angett en träningsfrekvens på en dag i veckan eller högre värden (Bilaga 2). Frågorna som användes i denna enkät kom från IPAQ (31) och IPAQ-SF (32). I dessa enkäter får deltagaren själv ange hur många dagar eller minuter hen har ägnat åt en aktivitet de

senaste sju dagarna. Författarna modifierade enkäten i den mån att respektive fråga följdes av svarsalternativ avseende antal dagar och minuter per tillfälle deltagaren ägnade åt aktiviteten. Detta skiljde sig från originalet då deltagaren nu var tvungen att välja ett av flera alternativ

9 istället för att få skriva själv utan några värden att utgå från. Enkäten kompletterades även med frågor om kön och hälsovetenskaplig inriktning. Detta så att informationen som

samlades in endast kunde härledas till rätt program. Om deltagaren upplevde att svaren även speglade den senaste månadens fysiska aktivitetsgrad fanns det en fråga om detta i slutet av enkäten. Träningsfrekvensen handlade om hur många dagar i veckan deltagaren ägnade åt mycket och måttligt ansträngande aktivitet, såväl promenader. Volymen efterfrågades i form av hur många timmar och minuter (över 10 minuters sammanhängande aktivitet) deltagaren ägnade åt respektive aktivitet och hur mycket tid som uppskattningsvis spenderades sittande per dag.

Etiska övervägande

Studenterna som kontaktades angående enkäten mottog ett informationsbrev i samband med det första utskicket. Informationsbrevet gav en kortare beskrivning av studien och dess syfte och att deltagandet var frivilligt. Datan som samlades in behandlades enligt

Helsingforsdeklarationen då studien involverade människor och extra hänsyn till etiska aspekter avseende integritet och risker därav behövde tas (33). Svaren som samlades in genom enkäten förvarades bakom ett lösenordsskyddat konto som endast författarna hade tillgång till. Fortsättningsvis var deltagandet konfidentiellt och frivilligt vilket fanns i informationsbladet (Bilaga 1). Informationen kunde endast härledas till hälsovetenskapligt program och kön. Det sistnämnda var en faktor där extra hänsyn togs när enkätdata samlades in då få svar från något av könen kunde leda till identifiering om klassen i fråga hade få kvinnliga eller manliga studenter. Med hänsyn till detta skickades mailet med enkäten och informationsbrevet ut genom programmets utbildningsledare vilket minskade författarnas information om programmens könsfördelning och antal. All data som samlades in genom enkäterna raderades då examensarbetet godkänts av examinator.

Dataanalys

Variabler: Program, kön, fysisk träning tillfällen/v samt fysisk träning h/tillfälle.

Enkätsvaren registrerades genom Google Formulär i Microsoft Office 16 program Microsoft Excel för Windows 2010(version 13328.20356), där deskriptiva analyser av insamlad data sedan fortskred. Medelvärde användes för kvotdata: fysisk träning ggr/v. Median, första och tredje kvartil togs för ordinaldata: fysisk träning min/v. Dessa variabler jämfördes sedan

10 mellan de olika hälsovetenskapliga programmen för att se eventuella likheter eller skillnader. Detta redovisades i form av diagram genom Microsoft Excel (34).

Resultat

Enkätsvar

Av de 267 utskick som gjordes registrerades totalt 112 (42%) svar på enkäten. Från FT svarade 49% av studenterna (27 st), från AT svarade 76% (42 st), från SSK 24% (33 st) och från hälsovägledare 59% (10 st). Av de 112 deltagande studenter var 24% FT (27 st), 38% AT (42 st) , 29% SSK (33 st) och 9% Hälsovägledare (10 st) (Figur 1).

Könsfördelningen var 85,7% kvinnor (96 st) och 14,3% män (16 st).

Figur 1 - Antal enkätsvar

Mycket ansträngande fysisk träning

Av de som svarade inom programmen var det: 74% (20 st) FT, 81% (34 st) AT, 67% (22 st) SSK och 90% (9 st) hälsovägledare, 75% (85 st) av hälsovetenskapsprogrammet.

Av de som 112 som besvarade enkäten angav 75% av dessa att de ägnade sig åt mycket ansträngande aktivitet minst 1 gång i veckan. Medelvärdet vid mycket ansträngande aktivitet hos samtliga studenter var 3.14(SD +/-1.95) dagar/v med en median på 60 min/tillfälle(Figur 2,3). FT hade högst genomsnittlig frekvens och minsta spridning 4.19(SD +/-1.49) dagar/v med en median på 60 min/tillfälle. SSK erhöll lägst genomsnittlig frekvens och största

11 spridning 2.52(SD +/-2.06) dagar/v med en median på 52.5 min/tillfälle. Lägsta volym sågs hos hälsovägledning med en median på 30 min/tillfälle.

Figur 2 - Mycket ansträngande - frekvens - dagar/v

Figur 3. Mycket ansträngande aktivitet - volym - minuter/dag

Måttligt ansträngande fysisk träning

Antal: 78% (21 st) FT, 81% (34 st) AT, 67% (22 st) SSK, 100% (10 st) Hälsovägledare, 78% (87 st) hälsovetenskapsprogrammet.

Av de 112 som besvarade enkäten angav 78% av dessa att de ägnade sig åt måttligt

ansträngande aktivitet minst 1 gång i veckan. Medelvärdet vid måttligt ansträngande aktivitet hos samtliga studenter var 2.63(SD +/-2.15) dagar/v med en median på 60 min/tillfälle(Figur 4,5). Hälsovägledning hade högst genomsnittlig frekvens och minsta spridning 4.2(SD +/-1.40) dagar/v med en median på 52.5 min/tillfälle. SSK erhöll lägst genomsnittlig frekvens 2.18(SD +/-2.17) dagar/v med en median på 60 min. Lägst volym sågs hos FT med en median på 45 min/tillfälle jämfört med AT och SSK som hade 60 min/tillfälle

12

Figur 4. Måttligt ansträngande - frekvens - dagar/v

Figur 5. Måttligt ansträngande aktivitet - volym - minuter/dag

Promenader, mer än 10 min

Antal: 96% (26 st) FT, 100% (42 st) AT, 81% (27 st) SSK, 100% (10 st ) Hälsovägledare, 96% (107 st) hälsovetenskapliga programmet.

Av de 112 som besvarade enkäten angav 96% av dessa att de promenerade minst 1 gång i veckan. I genomsnitt promenerade studenter 5.09(SD +/-2.29) dagar/v med en median på 45min/dag(Figur 6,7). Hälsovägledning hade högst genomsnittlig frekvens och minsta spridning: 5.7(SD +/-1.64) dagar/v med en median på 52.5min/tillfälle. SSK erhöll lägst genomsnittlig frekvens och största spridning: 4.3(SD +/-2.76) dagar/v med en median på 45 min/tillfälle.

13

Figur 6. Promenader mer än 10 min - frekvens - dagar/v

Figur 7. Promenader mer än 10 min - volym - minuter/dag

Sittande

Av de som besvarade enkäten svarade 100% på frågan om tiden de spenderade sittande på en dag med en median på 6 timmar/dag (Figur 8). FT, AT och hälsovägledning erhöll samma median av 6 timmar sittande/dag jämfört med SSK som nådde upp till en median på 5 timmar/dag.

14

Figur 8. Sittande per dag - volym - timmar/dag

Könsskillnader mellan män och kvinnor - Promenader/ansträngande

aktiviteter

Vid antalet promenader dagar/v går männen marginellt mer än kvinnorna, 5,13 mot 5,08. Vid måttlig ansträngande aktiverar männen sig 3 dagar/vecka mot kvinnornas 2,56 dagar/vecka. Vid mycket ansträngande aktiverar männen 4,13 dagar/vecka jämfört med kvinnorna 2,98 dagar/vecka(Figur 9).

Figur 9. könsskillnader vid promenader och ansträngande aktivitet - dagar/v

Sittande

Enligt enkätsvaren satt männen med en median på 7 timmar/dag och kvinnorna med en median på 6 timmar/dag. Medianen indikerar att män spenderar 1 timme mer om dagen sittande än kvinnorna(Figur 10).

15

Figur 10. Könsskillnader vid sittande timmar/dag

Senaste månadens fysiska aktivitet

Av de 112 deltagarna i enkäten uppgav 81% (91 st) att svaren de delgett även speglade den senaste månadens fysiska aktivitet, 13.4% (15 personer) menade att deras svar inte speglade den senaste månadens aktivitet och 5.4% (6 personer) var osäkra på denna fråga(Figur. 11)

16

Diskussion

Resultatdiskussion

- Skiljer sig aktivitetsgraden mellan de olika studieprogrammen?

Samtliga av de hälsovetenskapliga programmen på LTU har kurser rörande fysisk aktivitet och dess hälsofördelar . Däremot innehåller programmen olika antal kurser med fysisk aktivitet (14). Av resultatet framgår det att aktivitetsgraden mellan de olika

hälsovetenskapliga programmen skiljer sig åt beroende på vilken intensitet aktiviteten i fråga har.

Mycket ansträngande aktivitet

Aktivitetsgraden mellan programmen FT och hälsovägledning tycks skilja sig avseende träningsfrekvens vid mycket ansträngande intensitet på ~1 dag/v gentemot AT och SSK. En möjlig förklaring till resultatet kan vara att de som väljer att svara på enkäten bland FT- och hälsovägledarstudenter har ett stort intresse för träning och aktivitet. Detta är en vanlig egenskap bland de som söker sig till programmen. I tillägg innehåller programmen flest kurser om rörelse och träningens såväl dess positiva effekter på hälsan, vilket kan vara en bidragande faktor (16). FT är det yrke inom hälso- och sjukvård som till stor del använder aktivitet och rörelse i behandlingen av patienter, vilket möjligen kan bidra till att en större vikt läggs vid dessa faktorer på fritiden. Tidigare forskning har antytt att FT-studenter låg på en högre fysisk aktivitetsgrad än den genomsnittliga populationen i Sverige, däremot var endast 64.5% av dessa fysisk aktiva (21). Det är med andra ord inte säkert att resultatet av denna tvärsnittsstudie kan spegla programmets aktivitetsvanor, då endast 49% av FT-studenterna svarade på enkäten och majoriteten av dessa hade goda motionsvanor.

En faktor som dock sticker ut i sammanhanget är att hälsovägledare erhöll en median som var betydligt lägre avseende tiden spenderad på mycket ansträngande aktivitet. Hälsovägledare lade hälften av tiden FT och AT tillbringade per dag med samma intensitet och väsentligt mindre än SSK . Detta kan bero på att det endast var 10 deltagare från hälsovägledning som svarade på enkäten, vilket gör att värdena där medianen tas kan bli missvisande. Detta stärks ytterligare då det skiljde 15 minuter mellan median och den lägre kvartilen, medan den övre kvartilen låg 30 min över medianen.

17 Om man jämför SSK på LTU med motsvarande i England är det en stor skillnad på den mängd studenterna fysiskt aktiverar sig på respektive universitet. En successiv minskning ses hos SSK i England medans sistaårsstudenterna på LTU uppnår de internationella

rekommendationerna (19). Huruvida denna nivå skiljer sig från när studenterna började på universitetet kan vi dock inte spekulera i då sådana studier inte fanns att hitta. Den

nedåtgående trenden ses även i Mexiko där SSK ägnade minimal till ingen tid alls åt fysisk aktivitet (20), medan SSK på LTU spenderade ~2 dagar i veckan på både mycket och måttligt ansträngande aktivitet i enlighet med WHO:s rekommendationer (3). Vad som är orsaken bakom minskande träningsvanorna i England och Mexiko kan vi inte med säkerhet säga. Tidigare studier om hälsovetenskapsstudenter har dock tagit upp faktorer där stress, sociala förhållanden, kultur, familjeförhållanden kan ha en stor inverkan på studenternas

rörelsemönster (17).

Måttligt ansträngande aktivitet

Ett intressant fynd vid måttligt ansträngande aktivitet var att hälsovägledare tränade betydligt mer än resterande program oavsett om medelvärde eller median användes. Då

träningsvolymen var relativt jämn mellan programmen med högsta median på 60min/dag(AT, SSK) och lägsta 45min/dag(FT) tyder resultatet på att hälsovägledare var mer aktiva när det kom till måttligt ansträngande aktivitet än resterande program. Det är dock viktigt att ha svarsfrekvensen från hälsovägledning i åtanke. Både medelvärdet och median påverkades i stor utsträckning av att några personer svarade med ett högt värde då deltagandet från

programmet var lågt. Tidigare studier om hälsovägledare och deras träningsvanor gick inte att hitta, vilket gör det svårt att jämföra detta resultat med andra nationella såväl internationella studier.

Promenader

tillförlitligt.Resultatet skiljer sig markant avseende frekvens om median används istället för medelvärde där hälsovägledare hamnar på en tredjeplats(6.5 dagar/v) bakom FT och AT(7 dagar/v). I det här fallet låg de olika värden i mitten högre för medianen vilket orsakade den påtagliga höjningen av promenadfrekvensen hos FT och Hälsovägledning, med sina 10 deltagare höjdes inte i samma mån, vilket antyder att många av de registrerade svaren låg på

18 ett medelhögt värde. Medelvärdet blir därav ett mer rättvist mått att använda sig av i

sammanhanget för att påvisa hur det ser ut för respektive program. Sammantaget tycks det inte vara några större skillnader mellan programmen avseende promenader med ett mindre undantag för SSK som låg något lägre avseende promenadtillfällen.

- Uppnår studenterna i de hälsovetenskapliga programmen WHO:s

rekommendationer om fysisk aktivitetsgrad?

Då WHO:s rekommendationer om minst 150 min/v måttlig fysisk aktivitet eller mycket ansträngande 75 min/v påvisar samtliga hälsovetenskapliga programmen att de uppnår dessa rekommendationer (3). Detta i jämförelse med tidigare forskning av olika hälsovetenskapliga program och dess fysisk aktivitetsnivå undersöktes, där bara en liten andel uppnådde

rekommendationerna (18-21). Då 67% av Sveriges befolkning mellan 18-64 uppnår WHO:s rekommendationerna ligger hälsovetenskapliga program på LTU i framkant, då samtliga uppnådde det internationella riktlinjerna (13).

- Skiljer sig aktivitetsgrad beroende på kön?

Vid de olika aktivitetsgraderna promenerade männen samt utförde både måttligt och mycket ansträngande aktiviteter fler gånger i veckan än kvinnorna. Där det skilde sig som mest var vid mycket ansträngande aktivitet där kvinnorna tränade 2.98 dagar/v medan männen utförde mycket ansträngande aktivitet 4.13 dagar/v, vilket är en skillnad på 1.15 dagar/v. Vid

promenader samt måttlig aktivitet minskades skillnaden av aktivitetsgrad mellan könen. En skillnad på 0.44 dagar/v vid måttlig aktivitetsgrad och näst intill obefintlig skillnad vid promenader.

Med resultatet från denna enkätundersökning kan en slutsats dras där män skattar sig vara mer aktiva vid mycket ansträngande aktivitet än kvinnor bland sistaårsstudenter på LTU. Vid resterande intensitetsnivåer var skillnaden marginell. En anledning till detta kan ses i en skandinavisk studie, där män tränar under en mer ansträngande fysisk träningsform. Däremot gällande måttlig fysisk aktivitet och promenader skilde sig det inte bland könen. Studien tittade även på hur träning förändras med åren och om en skillnad fanns mellan könen där fysisk aktivitet successivt avtog med åren (24). Däremot visar nyare forskning från 2019, att män generellt rör sig mindre än kvinnor gällande både fysisk aktivitet samt är under

19 stillasittande en längre tid per dag (25). Det är dock viktigt att ha i åtanke att endast 16 män deltog i enkäten. Med tanke på det låga antalet män i studien, är det svårt att dra slutsatser om eventuella könsskillnader föreligger hos hälsovetenskapsstudenter. Fortsättningsvis är

hälsovetenskap dominerat av det kvinnliga könet. Detta i sin tur leder till att generella antaganden är svåra att dra om hur könsskillnader ser ut på LTUs hälsovetenskapsprogram. Författarna har ingen information om hur många män som studerar hälsovetenskap av de som läser tredje året, därav kan ingen slutsats dra om männens svarsfrekvensen stämmer överens med resultatet.

Totalt svarade endast 42% vilket författarna anser kan påverka den generella bilden av sistaårsstudenters träningsvanor på LTU (figur 1). De personer som svarade på enkäten kan ha ett stort träningsintresse vilket kan spegla felaktig verklighet. Resultatet kan med andra ord utge desinformation. Därav bör försiktighet vid generella antaganden göras utav denna enkäts resultat.

2020 var ett speciellt år med covid-19 vilket möjligen kunde påverka deltagarnas svar och fysiska aktivitet i vardagen jämfört med tidigare år med hänsyn till de allmänna råd och restriktioner som varit under år 2020. Folkhälsomyndigheten och den svenska regeringen kan med dessa restriktioner hindrat vissa riskgrupper från att nyttja allmänna platser, exempelvis olika gym, där de kunnat utöva fysisk träning/aktivitet. Resultatet av denna undersökning gav en antydan till att en positiv slutsats kan ändå kunde dras hos de hälsovetenskapliga

studenterna på LTU trots detta, då samtliga program uppnådde WHO:s rekommendationer (3).

Klinisk reflektion

Då tre av de fyra hälsovetenskapsprogrammen, FT, AT och SSK, får legitimation (16) är det viktigt hur hälsovetenskapsstudenterna efterlever samtliga kursers information om hälsa och träning. Eftersom dessa legitimerade professioner kommer möta patienter i behov av hjälp och råd (16,29). Hänseende hur professionen förmedlar hälsoinformation är det därför viktigt att vara en förebild gentemot patienten under varje besök. Det skapar både förtroende och motivation (29). Att utgå från ordet Ethos, “som man lever, lär man ut”, anser författarna speglar rollen som legitimerad inom sjukvård och hälsa.

20

Metoddiskussion

Den kvantitativa kunskapsansatsen möjliggör tillsammans med en enkätundersökning att ett tvärsnitt kan erhållas av de olika programmens träningsvanor, förutsatt att tillräcklig mängd data samlas in. En kvantitativ kunskapsansats ansågs därför som lämplig då det var ett begränsat antal variabler som skulle undersökas, i det här fallet träningsfrekvens vid olika intensiteter, stillasittande samt ett stort antal sistaårsstudenter (30). Denna kunskapsansats kompletterades sedan med enkäter, vilket möjliggjorde att vi kunde samla in en stor mängd data utan att komma i kontakt med deltagarna i studien. Detta var positivt i två huvudsakliga benämningar. Dels reducerade det författarnas vetskap och möjlighet att påverka deltagarna då data samlades in, samtidigt som det under rådande pandemi (Covid-19) varken riskerade författarnas eller deltagarnas säkerhet. En risk och nackdel med en enkätundersökning är om svarsfrekvensen är låg i sin helhet eller om ett program ger få svar. Resultatet kan då bli missvisande då enstaka höga eller låga värden tar en större plats vid dataanalysen än om en större mängd data hade samlats in. Emellertid kan en hög svarsfrekvens istället ge en tydlig bild av populationen förutsatt att enkätfrågorna är genomarbetade och tydliga. Med detta i beaktning valde författarna att inte konstruera en egen enkät för att besvara studiens syfte, utan istället använda sig av en IPAQ-SF som redan var validitetstestad (32).

IPAQ-SF (32) var enligt författarnas mening bättre lämpad än IPAQ (31) då formuläret i huvudsak fokuserar på fysiska aktivitetsvanor där det längre formuläret (IPAQ) även har med frågor om familje- och jobbrelaterade frågor. Då författarna hade för avsikt att undersöka studenter ansågs därför dessa tilläggsfrågor som oväsentliga för målgruppen i fråga IPAQ (31). Användningen av IPAQ-SF sågs som ett bättre alternativ till en egenkonstruerad enkät då den endast undersöker stillasittande, fysiska aktivitetsvanor och även möjliggör för författarna att dra jämförelser till andra studier som använt något av IPAQ formulären (32). Däremot innehåller IPAQ-SF (32) endast frågor rörande de senaste sju dagarna. Därav utformades en ytterligare fråga “Speglar dina svar senaste månadens fysiska aktivitet” med avsikt att undersöka huruvida deltagarnas svar även gick att tillämpa för månaden i stort.

En större nationell insamling av data hade kunnats göras av sistaårsstudenter på

hälsovetenskapliga program på universitet runt om i landet. Ett sådan projekt hade dock inte varit skalenligt med storleken av en kandidatuppsats vilket var anledningen till att endast ett universitet valdes.

21 Författarna ansåg att ett mailutskick till respektive utbildningsledare med nödvändig

information och enkät var den bäst lämpade processen för rekrytering. Både ur ett etiskt perspektiv samt hur effektivt ett mailutskick är för målgruppen vid enkätundersökningar. Med den då rådande pandemin fanns ingen möjlighet att, efter universitets val av

distansundervisning, kunna sätta upp flygblad i skolans lokaler för en större svarsfrekvens. Fler påminnelser via mail kunde ha skickats iväg till respektive program för att få fler att svara på enkäten men då svarsfrekvensen redan var relativt hög skickades istället en påminnelse till det program där få svar registrerats.

Enkätens utformning var tänkt att vara identisk till IPAQ-SF (32) avseende frågor och

deltagarnas möjlighet att själva skriva hur många dagar/timmar/minuter de ägnade åt träning, sittande, samt hur många timmar/minuter de spenderade per tillfälle på respektive aktivitet. Detta för att säkerställa den redan vedertagna validiteten av formuläret. För att minska bortfallet av felaktigt ifyllda enkäter valde dock författarna att använda svarsalternativ så att frågor med kriterier inte kunde besvaras såvida dessa inte var uppnådda. Vilket resulterade i att reliabiliteten minskades. Denna modifikation av enkäten var något som dels påverkade precisionen i svaren och även klumpade ihop deltagare som annars hade skrivit ett

mellanvärde till ett och samma alternativ, vilket minskade spridningen av svaren. Utöver detta innehöll enkäten ett flertal felkällor avseende svarsalternativen. Det lägsta

svarsalternativet var bl.a. 15 min när frågan löd “10 min eller mer” och det högsta på 2h+, vilket inte kan anta ett numeriskt värde vid dataanalysen. Detta gjorde att författarna inte kunde ta medelvärde vilket både hade varit enklare och mer sanningsenligt i relation till enkätsvaren. På frågan om timmar i sittande per dag upptäckte författarna även att skalstegen var ojämna. De två sistnämnda ledde sedermera till att median användes vid dataanalysen av vissa frågor istället för medelvärde, vilket hade en inverkan på resultatet där detta centralmått användes. För att belysa vilken inverkan detta kan ha redovisades både median och

medelvärde på frågor om aktivitetens frekvens, där en tydlig skillnad kan urskiljas. Hade deltagarna fått skriva själva hur många minuter de ägnade åt respektive aktivitet hade förutsättningar för att ta ett medelvärde funnits på samtliga frågor. Ett medelvärde hade möjligen gett ett mer sanningsenligt resultat med en samtidig risk för att vissa enkäter skulle falla bort på grund av att de fyllts i felaktigt.

Att enkäten skickades ut till utbildningsledare för respektive hälsovetenskapsinriktning som i sin tur delade dessa vidare till vederbörligt program och årgång ser vi som en styrka ur ett

22 etiskt perspektiv. På grund av detta blev risken för att personlig information, såsom

mailadresser, skulle komma i obehöriga händer, minimal då författarna inte hade tillgång till dessa, utan endast erhöll enkätsvaren bakom lösenordsskyddat konto.

För att få information om de olika programmens träningsvanor hade flera metoder kunnat användas, men hade även resulterat i olika svar. En kvalitativ intervju hade exempelvis kunnat användas för att gå mer på djupet och hade troligen lett till en mer ingående beskrivning av studentens hälsobeteende. Hade ett sådant metodval använts skulle även hindrande och möjliggörande faktorer kunnat uppenbara sig (30), vilket hade varit en intressant perspektiv med tanke på Covid-19. Eftersom studien har för avsikt att endast observera hur träningsvanor ser ut hos de olika programmen ansåg författarna att en kvalitativ kunskapsansats med en semistrukturerad intervju inte hade gett ett rättvist resultat. För att representera ett helt program skulle en stor mängd personer behöva intervjuas (30) och etiska svårigheter hade med största sannolikhet uppstått med tanke på att vänner till författarna hade behövts intervjuas. Med detta i åtanke ansåg författarna att riskerna för bias och favorisering utifrån forskningsintresse var för stora och metoden var därav att beakta som olämplig.

Författarna ansåg med rådande pandemi och syftet i åtanke att en enkätundersökning gav bäst förutsättningar att genomföra detta examensarbete.

Konklusion

Samtliga svaranden av enkäten uppnådde WHO:s rekommendationer gällande fysisk aktivitet. Denna enkätstudie påvisade en skillnad i aktivitetsgrad mellan hälsovetenskapliga sistaårsstudenter på LTU där Fysioterapeuter ägnade flest dagar åt mycket ansträngande aktiviteter och hälsovägledare flest dagar åt måttligt ansträngande aktiviteter och promenader. En viss skillnad sågs mellan könen där männen ägnade fler dagar åt mycket ansträngande aktivitet samtidigt mer tid i sittande än kvinnorna, men var näst intill obefintlig när det kom till de andra intensitetsnivåerna. Eftersom antalet kvinnliga deltagare var betydligt större än männen i detta examensarbete var en slutsats svårt att dra. Fler studier erfordras.

23

Referenser

(1) Mattsson CM, Jansson E, Hagströmer M. Fysisk aktivitet - begrepp och definitioner. FYSS 2017; 2016.

(2) Duer H, Larssen T. Konditionsträning. 2008. https:/www.netdoktor.se/vikt-kost/traning-motion/artiklar/konditionstraning/.

(3) Folkhälsomyndigheten. Fysisk aktivitet - rekommendationer. 2020.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/.

(4) Schoenfeld BJ. The Mechanisms of Muscle Hypertrophy and Their Application to Resistance Training. Journal of strength and conditioning research 2010;24(10):2857-2872. (5) 1177. FaR - fysisk aktivitet på recept. 2017. https://www.1177.se/liv--halsa/traning-och-fysisk-halsa/far--fysisk-aktivitet-pa-recept/.

(6) Region Norrbotten. Fysisk aktivitet på recept (FaR). 2020. (7) FYSS. 2008. 2. uppl. ed. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

(8) Mattsson CM, Larsen F. Kondition och uthållighet. SISU Idrottsböcker, Stockholm. 2013. (9) Wilmore JH, Costill DL. Physiology of sport and exercise. 3. ed. ed. Champaign, Ill. [u.a.]: Human Kinetics; 2004.

(10) Thomeé R, Augustsson J, Wernbom M, Augustsson Ryman S, Karlsson J. Styrketräning för motion, idrott och rehabilitering. SISU Idrottsböcker, Stockholm. 2008.

(11) Guthold R, Stevens GA, Riley LM, Bull FC. Worldwide trends in insufficient physical activity from 2001 to 2016: a pooled analysis of 358 population-based surveys with 1·9 million participants. The Lancet global health 2018;6(10):e1077-e1086.

(12) Folkhälsomyndigheten. Fysisk aktivitet - Öppna jämförelser

folkhälsa. 2019. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/ovrig-statistik-a-o/fysisk-aktivitet/?t=county.

(13) WHO. SWEDEN - Physical Activity Fact Sheet. 2018.

https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0010/382582/sweden-eng.pdf. (14) Bull FC, Bauman AE. Physical Inactivity: The "Cinderella" Risk Factor for

Noncommunicable Disease Prevention. Journal of Health Communication. 2011. 13-26. (15) Kohl HW, Craig CL, Lambert EV, Inoue S, Alkandari JR, Leetongin G, et al. The pandemic of physical inactivity: global action for public health. The Lancet (British edition). 2012. 380(9838):294-305.

(16) Luleå Tekniska Universitet. Grundutbildning och avancerad utbildning. 2018. https://www.ltu.se/org/hlv/Verksamhet/Grundutbildning-och-avancerad-utbildning.

24 (17) Blake H, Stanulewicz N, Mcgill F. Predictors of physical activity and barriers to exercise in nursing and medical students. Journal of advanced nursing. 2017. doi:73(4):917-929. (18) Grasdalsmoen M, Eriksen HR, Lønning KJ, Sivertsen B. Physical exercise and body-mass index in young adults: a national survey of Norwegian university students. BMC public health. 2019. 19(1):1354.

(19) Irazusta A, Gil S, Ruiz F, Gondra J, Jauregi A, Irazusta J, et al. Exercise, Physical Fitness, and Dietary Habits of First-Year Female Nursing Students. Biological Research For Nursing. 2006. Jan;7(3):175-186.

(20) Gutierrez-Salmean G, Meaney A, Ocharan ME, Araujo JM, Ramirez-Sanchez I, Olivares-Corichi IM, et al. Anthropometric traits, blood pressure, and dietary and physical exercise habits in health sciences students; the obesity observatory project. Nutr Hosp. 2013. 01;28(1):194-201.

(21) Kamwendo K. Adherence to Healthy Lifestyles - A Comparison of Nursing and Physiotherapy Students. Advances in Physiotherapy. 2000. 2(2):63-74.

(22) The Lancet Public Health. Time to tackle the physical activity gender gap. The Lancet. Public health. 2019. Aug;4(8):e360.

(23) Azevedo MR, Araújo CLP, Reichert FF, Siqueira FV, da Silva MC, Hallal PC. Gender differences in leisure-time physical activity. Int J Public Health. 2007. 02;52(1):8-15. (24) Barnekow‐Bergkvist M, Hedberg G, Janlert U, Jansson E. Physical activity pattern in men and women at the ages of 16 and 34 and development of physical activity from

adolescence to adulthood. Scandinavian journal of medicine & science in sports. 1996 Dec;6. (6):359-370.

(25) Idrottsstatistik. Fysisk aktivitet. 2019. https://idrottsstatistik.se/motion-och-fysisk-aktivitet/fysisk-aktivitet/.

(26) Fysioterapeuterna. Fakta om fysioterapeuter. 2014.

https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om-professionen/broschyrer-nytt-2014/fakta-om-fysioterapeuter.pdf.

(27) Hillman CH, Snook EM, Jerome GJ. Acute cardiovascular exercise and executive control function. Int J Psychophysiol. 2003. 48(3):307-314.

(28) Hillman CH, Pontifex MB, Raine LB, Castelli DM, Hall EE, Kramer AF. The effect of acute treadmill walking on cognitive control and academic achievement in preadolescent children. Neuroscience. 2009. 159(3):1044-1054.

(29) Byszewski A, Hendelman W, McGuinty C, Moineau G. Wanted: role models--medical students' perceptions of professionalism. BMC medical education. 2012. 12(1):115.

(30) Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. . 3rd ed. Stockholm: Liber; 2011.

25 (31) Sjöström M, Yngve A, Ekelund U, Hagströmer M. IPAQ - en rörelse i tiden. Svensk Idrottsforskning. 2001. 10(2):13.

(32) Emma Patterson. International Physical Activity Questionnaire Short Last 7 Days Self-Administered Format. 2011.

https://sites.google.com/site/theipaq/questionnaire_links?fbclid=IwAR2pF7IS-uVXZmlIvFa23U6Sp02_vzSqCBdiPYij6uaY2DrOttq_kfOTZVQ. Accessed 14 sep, 2020. (33) World Medical Association Declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. JAMA : the journal of the American Medical Association. 2013. 310(20):2191-2194.

(34) Microsoft. Microsoft Office 16. 2016. https://support.microsoft.com/sv-se/office/ladda- ned-och-installera-eller-ominstallera-office-2016-eller-office-2013-7c695b06-6d1a-4917-809c-98ce43f86479.

Bilaga 1.

INFORMATIONSBLAD

Skribenterna till denna studie är två fysioterapistudenter på LTU, Luleå Tekniska Universitet. För vårt examensarbete kommer vi att genomföra en enkätstudie i syfte att kartlägga

26 Träning och fysisk aktivitet är en viktig beståndsdel i ett hälsosamt liv. En nedåtgående trend har på senare år uppmärksammats där stillasittande och fysisk inaktivitet syns i allt större omfattning. I studier om fysisk aktivitet bland hälsovetenskapsstudenter uppnår endast hälften WHOs rekommendationer om minst 150 min/v måttlig till intensiv träning i veckan. Genom denna studie vill vi undersöka om 3 års hälsoinformation omsätts i praktiken av sistaårsstudenter för att öka vår förståelse hur råd och information tillämpas av mottagaren.

Enkäten tar mellan 2-3 minuter att besvara.

Deltagandet i enkäten är frivilligt och det sker anonymt. Dina svar registreras i ett

lösenordsskyddat program som endast författare till studien har tillgång till när du trycker på “skicka enkät” och kommer att redovisas i form av tabeller. I slutet av examensarbetet kommer all data som samlats in genom enkäterna raderas.

Vår studie vänder sig till studenter som går sitt tredje år på LTU. - Arbetsterapeuter

- Fysioterapeuter - Sjuksköterskor - Hälsovägledare

Resultatet av vår studie kommer att publiceras på http://ltu.diva-portal.org Vid frågor kan ni kontakta oss på mail eller telefon:

Student: Tom Christensen, 072-XXXXXXX, tomchr-8@student.ltu.se

Student; Mattias Kupsu, 073-XXXXXXX, matkup-7@student.ltu.se Handledare: Tommy Calner, 0920-XXXXXX, Tommy.Calner@ltu.se

27