• No results found

Remixing - varm återvinning av asfalt på vägen : uppföljning av provvägar och kontrollsträckor 1996-98

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remixing - varm återvinning av asfalt på vägen : uppföljning av provvägar och kontrollsträckor 1996-98"

Copied!
53
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Remixing - varm återvinning

av asfalt på vägen

Uppföljning av prowägar och kontrollsträckor 1996-98

Författare

FoU-enhet

Projektnummer

Projektnamn

Uppdragsgivare

Distribution

Torbjörn Jacobson och

Fredrik Hornwall

Väg- och banteknik

60415

Varm återanvändning på väg

Vägverket

Fri

(2)
(3)
(4)

inventering över remixingtekniken.

Undersökningarna har finansierats av Vägverket, Borlänge. Kontaktmän har varit Svante Johansson och Bengt Krigsman. Från VTIs sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare medan Fredrik Homwall har medverkat vid sammanställningen av rapporten. Från Tekniska Högskolan i Stockholm har Ulf Isacsson medverkat.

Linköping i december 1998,

(5)
(6)

SAMMANFATTNING... 5

INLEDNING...7

REMIXING...8

PROVVÄGAR OCH KONTROLLSTRÄCKOR...11

UPPGIFTER OM OBJEKT, METOD, BELÄGGNINGSTYPER ETC... 12

E20, ESKILSTUNA - MALMBY... 13

Bakgrund... 13 Uppföljning...13 Besiktning...13 RST-mätning...13 Kommentarer...15 RV60, AXBERGSHAMMAR - L. MON... 16 Bakgrund... 16 Uppföljning...16 Besiktning...16 RST-mätning...16 Kommentarer...18 E l8, JAKOBSBERG... 20 Allmänt...20 Uppföljning... 20 Besiktning...20 Dubbslitage...20 RST-mätningar... 20 Friktion... 21 Kommentarer:... 21 ÖVRIGA KONTROLLSTRÄCKOR... 23 Uppföljning... 23 Besiktning...23 RST-mätningar... 23 Kommentarer:... 25

SLUTSATSER OCH BEDÖMNING... 28

(7)

1. Förteckning över remixade objekt under 1993-1996 2. RST-mätning. E20, Eskilstuna

3. RST-mätning. Rv60, Axbergshammar 4. RST-mätning. E l8, Jakobsberg (Hjulsta) 5. RST-mätning. E18, Kappelskär

6. RST-mätning. Rv72. Sala - Heby 7. RST-mätning. Morgongåva - Järlåsa 8. RST-mätning. Roslags-Näsby

(8)

Sammanfattning

Varm återvinning på väg (mix in situ) av befintlig asfaltbeläggning är en förhållandevis vanlig teknik i Sverige och det finns flera etablerade metoder. Normalt åtgärdas endast det översta lagret (20-40mm), vilket innebär att sammansättningen och homogeniteten hos befintligt beläggningsslitlager har stor betydelse för kvaliteten hos det remixade lagret. Mängden inblandat nytt material (massa och/eller bindemedel) brukar variera mellan 10-40 %.

Följande tre metoder finns: • Heating

• Repaving • Remixing

Denna undersökning behandlar remixing av slitlager. Remixing är den metod som hittills varit den vanligaste tekniken inom varm återvinning. Vid den konventionella remixingmetoden uppvärms den befintliga beläggningen varefter beläggningens ytskikt rivs upp och blandas med nytillverkad asfaltmassa innan blandningen av gammal och ny massa läggs ut med en läggarutrustning. I vissa maskiner är det möjligt att förutom massa även tillsätta bitumen, föryngringsmedel eller dylikt till den uppvärmda, upprivna gamla beläggningen. Vid remixing plus läggs ett tunt lager av nytillverkad asfaltmassa ovanpå den återvunna befintliga beläggningen.

På senare år har en nyare typ av remixingutrustning använts (Pyropaver 300E) som bland annat tar hand om rökgaserna genom förbränning. Emissionerna av främst polyaromatiska kolväten har på så sätt minskat markant. Vid den typen av remixing värms och rivs den befintliga beläggningen upp i två lager, vilket minskar energiåtgången och ökar möjligheterna för att förändra asfaltmassans sammansättning och bindemedelshalt. Under operationen tillsätts ny asfaltmassa (tillskottsmassa) och ett nytt bindemedel eller föryngringsmedel kan också tillsättas.

I syfte att öka kunskaperna om remixade beläggningar (de här teknikerna brukar också kallas för värmebeläggningar) har ett antal kontrollsträckor eller prowägar (12st) följts upp genom vägytemätningar och besiktningar. De objekt som undersökts lades 1993-96 med två olika typer av utrustningar, Wirtgen eller Pyropaver. Fältmätningarna omfattar för samtliga sträckor spårbildning, förekomst av plastiska deformationer, jämnhet, ytskrovlighet och okulär besiktning samt på ett objekt även friktion och dubbavnötning.

Uppföljningarna visar att återvunna, remixade slitlager kan fungera mycket bra och att de i dessa fall varit stabila, jämna och beständiga trots att ytan kan ge ett intryck av att beläggningen är mycket tät och bindemedelsrik och det faktum att huvuddelen av beläggningen utgörs av gammalt asfaltmaterial. Samtliga remixade sträckor i undersökningen (11st) uppvisar låg spårtillväxt och spårdjupen ligger totalt sett på mycket måttliga nivåer med tanke på att det handlar om högtrafikerade vägar. Merparten av spårbildningen kan tillskrivas dubbslitaget och den andel som kan härledas till deformationer ligger på ett par millimeter efter 2-4 års trafik. De relativt låga IRI-värdena som uppmätts (0,8-1,4 mm/m) visar att

(9)

remixade beläggningar kan ha mycket bra jämnhet och hamna på motsvarande nivåer som nytillverkade, konventionella slitlager. Ytskrovligheten (makro- texturen) är förhållandevis låg (dock ej extremt) på remixade ABT-beläggningar enligt RST-mätningarna. Detta verifieras också av besiktningen vars intryck var att vägbanan var tät, slät och till synes homogen. Enligt mätningar på remixad ABS-beläggning innehållande porfyr har slitstyrkan hittills varit bra och på en jämförbar nivå med konventionell, nytillverkad ABS med motsvarande stenmaterial. I ett fall har också friktionen undersökts på en fet, bindemedelsrik nylagd yta. Den här typen av beläggningar blir ofta (eller upplevs) tätare eller fetare än nytillverkad massa och kan därför uppfattas som mer halkbenägen. Friktionsmätningen visade dock på acceptabel våtfriktion med värden mellan 0,53-0,67 (20-metersvärden) inom en 3,6 km lång sträcka.

(10)

Inledning

Varm återvinning på väg av befintlig asfaltbeläggning är en förhållandevis vanlig teknik i Sverige och det finns flera etablerade metoder. Normalt åtgärdas endast det översta lagret (20-40mm), vilket innebär att sammansättningen och homogeniteten hos befintligt slitlager har stor betydelse för kvaliteten hos det remixade lagret. Mängden inblandat nytt material (massa, stenmaterial, bindemedel) brukar variera mellan 10-40 %. Varma återvinningsmetoder kan användas på alla typer av vägar men eftersom den remixade massans egenskaper mycket nära efterliknar nytillverkad varm massa är det främst en teknik för medel- till högtrafikerade vägar.

Följande tre metoder finns: • Heating

• Repaving • Remixing

Heating är den enklaste värmebeläggningsmetoden eftersom den befintliga

beläggningsytan endast värms upp varefter ett nytt lager slitlager läggs på med konventionell läggarutrustning. Fördelen med uppvärmningen är att det nya lagret kan läggas tunnare i förhållande till dess maximala stenstorlek. Det är möjligt tack vare att de grova stenarna i det nya slitlagret kan tryckas ned i det uppvärmda, mjuka underlaget. Förbindningen mellan det nya och gamla lagret blir också bättre tack vare uppvärmningen.

Repaving är en mer omfattande värmebeläggningsmetod där den befintliga

beläggningen värms på samma sätt som vid Heating. Efter uppvärmningen rivs det uppvärmda ytskiktet upp och fördelas jämnt över beläggningsdraget varefter ett lager med nytillverkad asfaltmassa läggs ut med hjälp av en läggarutrustning längst bak på maskinen.

(11)

Remixing

Inom varm återvinning på väg är remixing och repaving de metoder som kommit att dominera marknaden på senare år (se bilaga 1). Vid den konventionella

remixingmetoden uppvärms den befintliga beläggningen varefter beläggningens

ytskikt rivs upp och blandas med nytillverkad asfaltmassa, bitumen, föryngringsmedel eller dylikt. Blandningen av ny och gammal massa samt ibland nytt bindemedel läggs sedan ut med en läggarutrustning. Slutligen kan ett tunt slitlager (görs bara ibland) av nytillverkad asfaltmassa läggas ovanpå den återvunna befintliga beläggningen.

På senare år har en nyare typ av remixingutrustning använts (Pyropaver 300E) som bl. a tar hand om rökgaserna genom förbränning. Emissionerna av främst polyaromatiska kolväten har på så sätt minskat markant. Vid den typen av remixing värms och rivs två lager av den befintliga beläggningen upp, vilket minskar energiåtgången och ökar möjligheterna för att förändra asfaltmassans sammansättning och bindemedelshalt. Under operationen tillsätts ny asfaltmassa (tillskottsmassa) och ett nytt bindemedel eller föryngringsmedel kan också tillsättas. Vid Remixing tillsätts normalt 10-20 % ny asfaltmassa, vilket innebär att återvinningsgraden ligger på 80-90 %. Det ställer i sin tur förhållandevis höga krav på att beläggningen är homogen och lämplig för varm återvinning.

Vid Remixing är det möjligt att påverka och förändra sammansättningen och egenskaperna hos den asfaltmassa som är en blandning mellan gammal och ny massa. En analys måste i så fall göras av den gamla beläggningens sammansättning och egenskaper varefter den nytillverkade massan designas för att ge önskad slutprodukt. Det är möjligt att påverka både gradering och bitumenegenskaper men i praktiken kan de möjligheterna vara förhållandevis begränsade eftersom den nytillverkade massan i många fall endast utgör en mindre del av den totala massan som läggs ut. Den proportionering som alltid måste göras (med utgångspunkt från VÄG 94) innan åtgärd bör visa om remixing är möjlig och i så fall hur mycket ny massa som kan tillsättas och vilken sammansättning massan skall ha.

För ett bra resultat krävs att den befintliga beläggningen som skall remixas har relativt homogen sammansättning. Risken är annars stor för att grova separationer, spårlagningar, spårytbehandling eller andra lappningar och lagningar slår igenom i slutprodukten. Remixing är en lämplig teknik för vägar med slitagespår (dubbslitage) och för slitlager med specialsten där stenmaterialets goda slitstyrka kan nyttiggöras. Om vägen har plastiska deformationer bör Remixing undvikas.

(12)

Bild 1 Remixing med Remixer frän Wirtgen

(13)

Bild 3 Principskiss av Pyropaver

(14)

Provvägar och kontrollsträckor

I syfte att öka kunskaperna om remixade beläggningar har ett antal kontrollsträckor eller prowägar följts upp genom vägytemätningar och besiktningar. De objekt som undersökts lades 1993-96 med två olika typer av utrustningar, Wirtgen eller Pyropaver. Fältmätningarna omfattar för samtliga objekt spårbildning, förekomst av plastiska deformationer, jämnhet, ytskrovlighet och okulärbesiktning samt på ett objekt även friktion och dubbavnötning.

Följande prowägar eller kontrollsträckor ingår i undersökningen:

Stockholmstrakten • E l8, Vreta - Kappelskär, 1993 • E l8, Roslagsnäs - Hägemäs, 1995 • E l8, Jakobsberg, 1996 Uppsalatrakten • Rv72, Sala-Heby, 1993 • Rv72, Morgongåva - Järlåsa, 1994 Örebro

• Rv60, Axbergshammar - Lilla Mon, 1993

Eskilstuna

• E20, Eskilstuna - Malmby, 1995

Provsträckoma har valts ut av VTI från den lista över objekt som sammanställts av Vägverket (bilaga 1, Vägverket, huvudkontoret). Eftersom flertalet av utförda vägsträckor ligger i Svealand har också uppföljningen koncentrerats till denna region. Målsättningen var vidare att sträckor utförda med de utrustningar (Wirtgen och Pyropaver) som använts på senare år skulle tas med liksom både äldre och yngre åtgärder. I två fall handlar det om uppföljning av tidigare utförda prowägsförsök (finns redovisade av KTH) på riksväg 60 norr om Örebro (L. Mon, 1993) och E20, Eskilstuna (1995). Det är viktigt att påpeka att mätobjekten valts ut från den utgångspunkten att de skall representera typiska, remixade beläggningar från 90-talet. Det finns exempel på direkta misslyckanden men de har inte tagits med i denna undersökning (ej skadeutredning).

(15)

Uppgifter om objekt, metod, beläggningstyper etc.

I följande tabeller ges en sammanställning över data avseende remixade beläggningar och vägobjekt.

Tabell 1 Uppgifter om objekt, metod, utläggningsår och väg.

Väg nr Objekt Yta m2 Metod År ÅDT Hastighet km/h Typ av väg

Rv60 Axbergsh.-L. Mon 66 500 Wirtgen 1993 7000 110 12-meter E18 Vreta-Kappelskär 202 800 Wirtgen 1993 7000 90 13-meter Rv72 Sala-Heby 133 000 Wirtgen 1993 5000 90 13-meter Rv72 Morgong.-järlåsa 112 971 Pyropaver 1994 5000 90 8-meter E20 Eskilstuna-Malmby 348 000 Pyropaver 1995 11 000 110 motorväg E18 Roslagsn.-Hägernäs 59 000 Pyropaver 1995 50 000 110 motorväg E18 Jakobsberg 51 606 Pyropaver 1996 40 000 110 motorväg

Tabell 2 Uppgifter om befintlig beläggning och tillsatt massa.

Väg nr

Objekt Befintlig beläggning Remixad beläggning Tillsatt asfalt­

massa Typ B-halt % KoR °C Typ B-halt % Hålrum % KoR °C kg/m2 Typ

Rv 60 Axb.-L.Mon MAB+Y1B HAB 16T

E 18 Vreta-Kap.. MAB+Y1B HAB 16T

Rv 72 Sala-Heby HA B 12T HAB 12T

Rv 72 Morg.-Järlåsa MAB+Y1B 6,3 65 HAB 16T 6,5 2,3 62 15,9 ABT 16

E 20 E-tuna-Malm. HAB 12T 6,4 56 HAB 16T 6,1 2,7 14,9 ABS 16

E 18 Rosl.-H-näs HAB 16T 6,4 56 HAB 16T 6,5 2,5 52 10,2 ABS 16

E 18 Jacobsberg HABS 16 6,7 57 HABS 16 6,6 4,0 17,0 ABS 16

Vid Rv 72, Morgongåva - Järlåsa tillsattes vägolja (98 g/m2 V I15) Vid E l8, Roslags-Näsby - Hägemäs tillsattes bitumen (43 g/m2 B370)

(16)

E20, Eskilstuna - Malmby

Bakgrund

I samband med ett forskningsprojekt mellan KTH (avdelningen för vägteknik) och Vägverket utfördes 1995 ett prowägsförsök på E20, Eskilstuna. Syftet med försöket var att studera egenskaperna hos gammal, åldrad beläggning, tillsatsmedel (massa, bindemedel, föryngringsmedel) och återvunnen beläggning. Prowägen är belägen på E20 strax norr om Eskilstuna, i långsamkörfåltet i riktning mot Stockholm. Följande sträckor ingick i försöket:

1. Referens med ABS16, ligger delvis på en bro, 300 m

2. Prov 1 A, remixing med Pyropaver, tillsats av massa + bindemedel, 250 m 3. Prov IB, remixing med Pyropaver, tillsats av massa, 300 m

4. Ordinarie åtgärd, remixing med Pyropaver (se tabell 2), 400 m

Uppföljning

Besiktning

Vid besiktningarna har inga skador typ stensläpp eller deformationer observerats. Ytan på de remixade beläggningarna var mycket täta och inslitna av dubbtrafiken. En del flammiga ytor förekom, sannolikt beroende på att andelen inblandad massa varierar längs vägen. Den gamla beläggningen utgjordes av ABT11/B85 medan inblandad massa i ordinarie remixad beläggning var ABS16/B85 med porfyr. På provsträckorna tillsattes en specialsammansatt massa med hög andel makadam (>8 mm) och filler.

RST-mätning

Hösten 1997, dvs. drygt två år efter åtgärd, gjordes en RST-mätning. Vägen har också besiktigats 1996 och 1997. Mätdata framgår av tabell 1, figurerna 1-3 och bilaga 2.

Tabell 3 Data från RST-mätning hösten 1997. E20, Eskilstuna - Malmby.

Eskilstuna sträcka Jämnhet, IRI medelvärde (mm/m) Jämnhet, IRI-värde std.av Spårbildning (mm) Makrotextur mellan spår (mm) Makrotextur i spår (mm) 1, ABS16 1,2 0,2 1,9 0,9 0,8 2, Prov A 1,0 0,5 3,8 0,3 0,3 3, Prov B 1,0 0,4 2,8 0,3 0,3 4, Ordinarie 1,0 0,5 3,0 0,4 0,3

(17)

Figur 1 Spårbildning hösten 1997\ E20, Eskilstuna - Malmby

Figur 2 Jämnhet, IRl-värde, hösten 1997. E20, Eskilstuna - Malmby

(18)

Figur 3 Makrotextur (RRMS) hösten 1997. E20, Eskilstuna - Malmby

Kommentarer

Efter drygt två års trafik låg spårbildningen på 2-4 mm med det högsta värdet för sträcka IB som var den enda sträckan med både tillsats av nytt bindemedel och massa. De övriga två remixade sträckorna med enbart inblandning av ny massa uppvisade spårdjup på ca 3 mm. Referensen med ABS16 hade erhållit ca 2 mm i spårdjup, dvs. det lägsta värdet av samtliga. Sannolikt är stenhalten högre i ABS- beläggningen jämfört med de remixade sträckorna och därför bör dubbavnötningen ha varit mindre på denna sträcka. Spårbildningen bedöms överlag ha varit låg med tanke att vägen erhållit en del dubbslitaget (ÅDT 11000) och efterpackning eftersom mycket tung trafik går på E20, Eskilstuna. Enligt beräkningar med hjälp av VTIs slitagemodell (VTI Notat 21-1997) kan huvuddelen av spårbildningen härledas till slitaget från dubbtrafiken.

IRI-värdena låg för de remixade sträckorna på 1,0 mm/m, vilket innebär att

jämnheten var bra. Referensen låg något högre, ca 1,2 mm/m. Den sträckan ligger delvis på en bro, vilket kan förklara det högre värdet. Detta kan också vara en bidragande orsak till att spårdjupet är lägre för ABS-beläggningen än provsträckoma.

Makrotexturen låg överlag på relativt låga nivåer för remixad beläggning, ca 0,35

mm. Nylagda ABT-slitlager brukar ligga mellan 0,3-0,4 mm. Skillnaden är liten mellan de olika remixade beläggningarna och mellan vägytan i och mellan hjulspåren. Skelettasfalter som är skrovligare än tät asfaltbetong på grund av att de innehåller högre halter av grovt stenmaterial brukar ligga på högre värden (0,6- 1,0 mm) och i detta fall på 0,8 mm för vägbanan i yttre hjulspår och drygt 0,9 mm mellan spåren.

(19)

Rv60, Axbergshammar - L. Mon

Bakgrund

På Rv 60, ca 15 km norr om Örebro (objektet kallades även Nora - Lilla Mon), finns en prowäg från 1993 (Vägverket och KTH) med remixad beläggning (Remixing plus och Remixing). Metoden med Remixing plus innebär att befintlig beläggning värms, fräses upp och blandas med ny massa och läggs ut igen varefter en nytillverkad massa läggs på den remixade massan i samma arbetsoperation. Vid försöken användes en Wirtgen Remixer. Följande sträckor ingick i försöket:

1. Remix plus + ABT16-topp med ny porfyrmassa, 850 m

2. Referens med konventionell ny massa (porfyr), ABT16, 300 m

3. Remixing, inblandning av ny massa, ABT16, 300 m (ej topp med ny massa)

Uppföljning

Besiktning

Inga skador eller plastiska deformationer har hittills observerats. Den remixade beläggningsytan var tätare (och något flammigare) än referensen och sträckan med Remix plus.

RST-mätning

Hösten 1997, dvs. drygt fyra år efter åtgärd, gjordes en RST-mätning. Vägen har också besiktigats 1996 och 1997. Mätdata framgår av tabell 4, figurerna 4-6 och bilaga 3.

Tabell 4 Data från RST-mätning hösten 1997. Rv 60, Axbergshammar - Lilla Mon. Axbergshammar sträcka: Jämnhet, IRI medelvärde (mm/m) Jämnhet, IRI-värde std.av Spår­ bildning (mm) Makrotextur mellan spår (mm) Makrotextur i spår (mm) 1, Remix plus 1,4 0,7 4,2 0,6 0,7 2, Referens 1,4 0,5 4,2 0,7 0,6 3, Remixing 1,3 0,6 3,2 0,3 0,3 VTI Notat 78-1998

(20)

Figur 4 Spårbildning hösten 1997. Rv60, Axbergshammar - L. Mon.

(21)

Figur 6 Makrotextur (RRMS) hösten 1997. Rv60, Axbergshammar - L. Mon.

Kommentarer

Efter drygt fyra års trafik låg spårbildningen på 3-4 mm med det lägste värdet för den remixade beläggningen. Remixing plus och referensen med ABT-beläggning uppvisade likvärdiga spårdjup, ca 4 mm. De låga spårdjupen beror till viss del på att vägen är bred med följd av att trafikens sidolägesfördelning blir relativt stor. Det grövre stenmaterialet utgörs också av slitstark porfyr. Spårbildningen bedöms även för detta objekt ha varit mycket låg med tanke att beläggningen är fyra år. Drygt hälften (ca 70%) av spårbildningen kan härledas till dubbslitaget enligt beräkningar som gjorts med hjälp av VTIs slitagemodell.

IRI-värdena låg mellan 1,25-1,45 mm/m med det lägsta värdet för den remixade

sträckan. Referensen och remixing plus uppvisade således något sämre jämnhet än remixat slitlager.

Makrotexturen låg som väntat på en lägre låga nivå för remixad beläggning (0,3

mm) jämfört med de två andra sträckorna som har nytillverkad massa som slitlager (0,6mm). Som det framgår av diagrammet så ligger makrotexturen för de inslitna ABT-beläggningama på 0,6-0,7 mm (de är relativt skrovliga).

(22)

Bild

3

Remixing plus (sträcka 1). Rv60, Axbergshammar - L. Mon.

(23)

E18, Jakobsberg

Allmänt

Sommaren 1996 lades en remixad beläggning med hjälp av Pyropaver på E l8 mellan Hjulsta och Jakobsberg utanför Stockholm. Objektet omfattade 51.000 m2 remixing av befintlig beläggning som utgjordes av ABS16 med porfyr som grövre stenmaterial. Ca 17 kg/m2 ny ABS16-massa innehållande porfyr inblandades i beläggningen. ÅDTt är ca 40.000 fordon fördelade på fyra körfålt.

Kontrollsträckan för dubbslitage ligger i Kl:an i riktningen mot Jakobsberg (motorväg) och hastigheten är 110 km/h. RST-mätningarna har gjorts i Kl:an och omfattar båda körriktningama (2*3160 m). Prowägen har följts med avseende på dubbavnötning, spårbildning, jämnhet, makrotextur, friktion och skadeutveckling.

Uppföljning

Besiktning

Ytan på den ny lagda, remixade beläggningen var bitvis bindemedelsrik och fet och upplevdes därför som hal. Enligt friktionsmätningen låg dock minvärdena på 0,53, dvs. friktionen var inte så låg som befarad. Nylagda remixade beläggningar upplevs oftast som feta och täta pga att bindemedelsnivån ligger på en relativt hög nivå. När beläggningen slitits in ändrar den karaktär och skiljer sig inte märkbart från konventionell asfalt men ytan förblir fortfarande tät, vilket är bra ur beständighetssynpunkt.

Efter ett års trafik såg ytan ut som en vanlig ABS-beläggning med porfyr. Beläggningen var homogen och inga skador eller märkbar stenlossning förekom.

Dubbslitage

Dubbslitaget vintrarna 1996/97 och 1997/98 framgår av tabell 5 och bilaga 4.

Tabell 5 Dubbavnötning. E l8, Jakobsberg.

Vinter Medel- Stdav Spår-

SPS-Avnötning Mätlinjer Bildning tal

Mm (4 st) Mm

1996/97 1,3 0,10 2,1 7

1997/98 0,5 0,04 1,0 3

RST-mätningar

Utvecklingen av spårdjup, jämnhet och makrotextur framgår av tabell 6.

(24)

Tabell 6 RST-mätning. E18, Jakobsberg. Riktning Jämnhet, IRI Medelvärde (mm/m) Jämnhet, IRI std.av Spårdjup (mm) Makrotextur mellan spår (mm) Makrotextur i spår (mm) Hösten 1996 Mot Jakobsberg 1,15 0,46 2,4 0,87 0,83 Mot Stockholm 1,16 0,43 2,4 1,12 0,88 Medelvärde: 1,16 0,45 2,4 1,00 0,86 Hösten 1997 Mot Jakobsberg 1,16 0,48 4,1 0,63 0,56 Mot Stockholm 1,17 0,46 3,7 1,03 0,75 Medelvärde: 1,17 0,47 4,0 0,83 0,66 Hösten 1998 Mot Jakobsberg 1,16 0,51 7,7 0,56 0,52 Mot Stockholm 1,15 0,44 5,1 0,94 0,71 Medelvärde: 1,16 0,47 6,4 0,75 0,62 Friktion

Friktionen (SAAB Friction Tester) på nylagd beläggning framgår av tabell 7.

Tabell 7 Friktionsmätning. E18, Jakobsberg.

Objekt, Längd Friktionstal Friktionstal Friktionstal

riktning m medel min max

E l 8, Barkarby

mot Jakobsberg 2000 0,60 0,53 0,67

mot Hjulsta 1600 0,63 0,55 0,67

Kommentarer:

Beläggningen på E18, Barkarby skiljer sig från övriga objekt genom att den var nylagd vid det första mättillfället. Anledningen till friktionsmätningen var att en del feta partier förekom, vilka bedömdes kunna ge upphov till ökad halkrisk. Nylagda, remixade beläggningsytor upplevs ibland som feta och hala på grund av det höga bindemedelsinnehållet och att ytan kan vara bruksrik. Vid tidigare friktionsmätningar utförda av VTI har inte anmärkningsvärt låg friktion uppmäts på den här typen av beläggningar.

Friktionsmätning

Ett par dagar efter åtgärd (remixing) gjordes en mätning i K2:an vars yta upplevdes som bitvis fet och tät. Friktionen låg i medelvärde för hela mätsträckoma på 0,60 och 0,63. Min- resp. maxvärdena för 20-meters sträckor låg på 0,53 resp. 0,67.

(25)

Dubbslitage

Den remixade beläggningen på E l8 mellan Hjulsta och Jakobsberg har hittills uppvisat slitage värden typiskt för AB S-beläggningar innehållande porfyr. Efter första vintern låg SPS-talet (specifikt slitage, gram bortnött material per kilometer och dubbat fordon) på 7 och efter andra vintern på 3. De låga värdena bekräftar att beläggningen är slitstark (obs. hastighet 110 km/h). Att slitaget blir högre första vintern beror på initialslitaget, dvs. det ytliga bruket nöts bort och stentoppama blir avrundade.

RST-mätningar

Enligt RST-mätningen från hösten 1996 låg spårbildningen på 2,4 mm i medeltal för de båda körriktningarna (hela sträckan), vilket visar att efterpackningen varit måttlig (normala värden). Hösten 1997 låg spårdjupet på 4,0 mm. Den måttliga spårtillväxten innebär att merparten av orsaken till spåren beror på dubbslitage och inte på deformationer. Enligt den senaste mätningen från hösten 1998 var maximala spårdjupet 6,4 mm. Dubbslitaget från de två första vintrarna har uppmätts till drygt 3 mm: Det innebär att ca 3 mm av spårdjupet kan härledas till deformationer efter tre somrars trafik varav 1,4 mm från det senaste året (något mer än året innan).

IRI-värdena har inte förändrats nämnvärt sedan den första mätningen och låg enligt höstmätningama från 1997 och 1998 på 1,16-1,17 mm/m för de båda körriktningarna. Om variationen studeras ligger standardavvikelsen mellan 0,45- 0,47. Medelvärdena uppfyller kraven i VÄG 94 för jämnhet (för 400 meters sträckor) medan variationen (standardavvikelsen) ligger för högt.

Makrotexturen låg hösten 1996 på 0,83-0,86 mm (i spåren), dvs. på normala nivåer för ABS-beläggningar. Som väntat har makrotexturen minskat efter första årets trafik och hamnade hösten 1997 på 0,56-0,75 mm. Vägytan (både i och mellan spåren) var markant slätare i riktningen mot Jakobsberg (0,56mm) än i riktningen mot Stockholm (0,75). Även vid den första mätningen förelåg en skillnad mellan körriktningarna och orsaken kan vara skillnader i receptur och utförande (stenhalt, tillsatt mängd massa mm). Vid mätningen 1998 hade texturen ytterligare minskat något.

(26)

Övriga kontrollsträckor

Övriga remixade vägar omfattar bara en sträcka per objekt och därför redovisas de tillsammans. Följande sträckor ingår:

• E18, Vreta - Kappelskär, 1993, Wirtgen Remixer, ABT/B180+Y1B - ABT16/B85. Typ av åtgärd: remixing.

• Rv72, Sala - Heby, 1993, Wirtgen Remixer, ABT11/B180 - ABT11/B85. Typ av åtgärd: remixing plus.

• Rv72, Morgongåva - Järlåsa, 1994, Pyropaver, ABT16/B180+Y1B - ABT16/B85. Typ av åtgärd: remixing.

• E l8, Roslagsnäsby - Hägemäs, 1995, Pyropaver, ABT16/B85 - ABT16/B85. Typ av åtgärd: remixing.

Kursiv text anger befintlig beläggning medan fet stil anger remixad beläggning. Vid Morgongåva bestod tillsatsmassan av ABT16/B85 + vägolja (V I15) och vid Roslagsnäsby av ABS16/B85 + extra bitumen (B370).

Uppföljning

Besiktning

Inget av objekten uppvisade skador vid besiktningarna höstarna 1996/97. Ytorna var homogena och förhållandevis täta, speciellt på Rv 72.

RST-mätningar

Hösten 1997, dvs. två till fyra år efter åtgärd, gjordes RST-mätning. Mätdata framgår av tabell 8, figurerna 7-9 och bilagorna 5-8.

Tabell 8 Data från RST-mätning hösten 1997. Övriga objekt.

Objekt Jämnhet, IRI

Medelvärde (mm/m) Jämnhet, IRI std.av Spårbildning (mm) Makrotextur mellan spår (mm) Makrotextur i spår (mm) E l 8, Vreta-Kapellskär 1,0 0,3 5,3 0,4 0,5 E l8, Roslagsnäsby 0,8 0,3 4,8 0,5 0,4 Rv72, Morgongåva 0,8 0,3 3,5 0,2 0,2 Rv 72, Sala 1,0 0,4 5,0 0,3 0,3

(27)

Figur 7 Spårbildning hösten 1997.

Figur 8 Jämnhet, IRI-värde, hösten 1997.

(28)

Figur 9 Makrotextur (RRMS) hösten 1997.

Kommentarer:

Enligt RST-mätningen från hösten 1997 låg spårbildningen mellan 3,5-5,3 mm för de olika objekten. Det högsta värdet uppvisade E l8, Vreta - Kapellskär med 5’3 mm. Beläggningen var fyra år gammal vid mättillfället. Andelen spår från dubbslitaget bör ligga på ca 3,5 mm. Rv 72, Sala - Heby (4 år) har erhållit ett spårdjup på 5,0 mm. I detta fall bör dubbslitagets andel vara ca 3 mm. Rv72, Morgongåva - Järlåsa (3 år), uppvisade ett spårdjup på 3,5 mm med en beräknad andel för dubbslitaget på ca 2,5 mm. Det sista objektet som E20, Roslags-Näsby - Hägemäs är en motorväg på en av infarterna till Stockholm. Spårdjupet låg vid RST-mätningen på 4,8 mm efter två års trafik. Andelen som kan kopplas till dubbslitaget beräknas vara ca 4,0 mm (stenrik ABT med porfyr). I samtliga fall har spårbildningen varit måttlig och huvuddelen av spåren kan härledas till dubbslitaget. Andelen av spårbildningen som kan kopplas till deformationer (efterpackning, deformationer i underliggande lager) ligger mellan 1-2 mm, dvs. på mycket låga nivåer.

IRI-värdena låg för samtliga objekt överlag mellan 0,8-1,0 mm/m, vilket visar att remixade beläggningar kan erhålla bra och acceptabel jämnhet. Ingen skillnad förelåg mellan sträckorna med remixing (ytan remixad) och den med remixing plus (ny massa på ytan).

Makrotexturen varierar mellan 0,2 och 0,4 mm med det lägsta värdet för Rv 72, Morgongåva - Järlåsa. Vid besiktningen hade vägytan en mycket tät och slät karaktär (som de flesta av objekten). Av övriga objekt kan noteras att värdet för remixing plus med ny massa i ytlagret (ABT11) ligger något lägre i textur än remixingsträckoma med ABT 16.

(29)

Bild 5 Remixing. E l 8, Vreta - Kapellskär.

Bild 6 Remixing plus. Rv72, Sala- Heby.

(30)

Bild 7 Remixing. E18, Roslagsnäsby - Hägernäs.

(31)

Slutsatser och bedömning

Uppföljningen av 2-4 år gamla beläggningar åtgärdade genom remixingmetoden visar att den här typen av asfaltlager kan fungera mycket bra på högtrafikerade vägar. Besiktningen av kontrollsträckorna visar att ytan blivit tät, bindemedelsrik och förhållandevis homogen utan att beläggningen för den skull erhållit plastiska deformationer. Sannolikt ligger hålrumshaltema på låga nivåer (bör undersökas) men trots detta har inga tendenser till onormala deformationer (plastiska deformationer) kunnat spåras i mätresultaten eller vid okulärbesiktningarna.

Förmodligen erhåller den här typen av återvinningsbeläggningar som består av stor andel gammalt beläggningsmaterial (80-90%) hög stabilitet på grund av att bindemedlet med tiden blivit förhårdnat (åldrats). När vägen sedan åtgärdas (remixas) upphettas dessutom de ytligt liggande lagren som skall återvinnas, vilket medför en ytterligare förhårdning/förstyvning av den befintliga asfalten. För att ”fräscha” upp det gamla asfaltmaterialet tillsätts ny massa och/eller nytt bindemedel (ofta mjukare bindemedel och specialkomponerad massa) i massan men i de flesta fall blir inblandningsandelen förhållandevis låg och som resultaten i denna undersökning pekar på har inte beläggningens stabilitetsegenskaper påverkats negativt att detta. Eftersom hålrumshaltema sannolikt ligger på låga nivåer (ytorna såg täta ut) och den totala bindemedelsmängden samtidigt är hög (ytorna såg feta ut) verkar beläggningarna ha erhållit bra motståndsförmåga mot vatteninträngning och oxidation (beständighet och åldring). Detta verifieras av att inga mer påtagliga material- eller stensläpp hittills observerats. Till synes verkar beläggningarna vara homogena, t ex har inga mer markanta separationer observerats, vilket också bidrar till att beständigheten kan bli god.

Samtliga sträckor uppvisar låg spårtillväxt och spårdjupen ligger på måttliga nivåer. Merparten av spårbildningen kan tillskrivas dubbslitaget och den andel som kan härledas till deformationer ligger på ett par millimeter efter 2-4 års trafik. Mot den bakgrunden verkar den här typen av asfaltbeläggningar vara minst lika stabila som nytillverkade ABT- och ABS-massor (där även stora variationer kan förekomma).

De relativt låga IRI-värden som uppmätts visar att remixade beläggningar kan ha mycket bra jämnhet och hamna på motsvarande nivåer som nytillverkade, konventionella slitlager. Enligt erfarenheter från VTIs mätningar av prowägar brukar IRI-värdet ligga mellan 0,8-1,4 mm/m för täta, relativt nytillverkade slitlager, dvs. på motsvarande nivåer som i denna undersökning.

Ytskrovligheten (makrotexturen) är förhållandevis låg på remixade ABT- beläggningar enligt RST-mätningarna. Detta verifieras också av besiktningarna vars intryck var att vägbanan var tät och slät. Det är viktigt att komma ihåg att slitlager av ABT ger en förhållandevis slät yta (hög andel bruk), speciellt i jämförelse med skelettasfalt som blivit det dominerande slitlagret på det

högtrafikerade vägnätet.

I framtiden kommer sannolikt remixing av ABS-beläggningar att bli allt vanligare. Av de objekt som undersökts kan E l8, Hjulsta - Jakobsberg, sägas vara ett exempel på en renodlad ABS-remixing, dvs. både den gamla beläggningen och

(32)

den nya massan utgjordes av ABS16 innehållande porfyr. I detta fall visar resultaten från uppföljningen att beläggningen hittills klarat sig bra. Enligt VTIs slitagemätningar som hittills omfattar två vintrar ligger slitstyrkan hos den remixade beläggningen på en motsvarande nivå som för konventionell ABS med porfyr. I detta fall upplevdes ytan som fet, bindemedelsrik och hal direkt efter utläggningen men ffiktionsmätningen några dagar efter utförandet bekräftade dock inte detta utan friktionen låg på en acceptabel nivå. Efter det dubbarna slitit in vägen ändrade ytan karaktär och kom att efterlikna en vanlig ABS-beläggning. Makrotexturen ligger här också på en markant högre nivå än för övriga remixing- objekt.

Vid E20, Eskilstuna, tillsattes en stenrik, specialkomponerad massa innehållande porfyr till befintlig ABT-beläggning. På grund av att inblandad mängd massa kom att variera (beroende på variationer i bortsliten mängd gammal beläggning) och skillnader i färg mellan porfyren i den nya massan och stenmaterialet i befintlig beläggning kom ytan att bli rödflammig. I övrigt har inga färgskiftningar observerats.

Undersökningen bör kompletteras med borrkämor från de olika objekten, bland annat för att utröna hur hålrumshalten ser ut och konditionen på bindemedlet. En förnyad besiktning och RST-mätning (1999) skulle också ge viktig information om långtidsegenskaperna.

Sammanfattningsvis visar undersökningen att återvunna slitlager enligt remixing- metoden kan fungera bra och vara stabila, jämna och beständiga trots att ytan är tät och huvuddelen av beläggningen består av äldre asfaltmaterial som ”fräschats” upp genom inblandning av en mindre mängd ny massa och/eller bindemedel. Sannolikt har grundförutsättningarna varit bra med till synes homogena och ej alltför nedslitna (eller gamla) beläggningar. Det är viktigt att påpeka att de objekt som ingått i undersökningen i samtliga fall är ordinarie åtgärder även om de i viss mån haft karaktären av provverksamhet eftersom KTH inom ett FoU-projekt medverkat vid de flesta av redovisade remixingobjekten. Den noggranna labprovning som gjordes (förprovning, proportionering, kvalitetskontroll) kan vara en förklaring till det lyckade resultatet. Urvalet av mätobjekten till denna undersökning har dock gjorts av VTI och Vägverket (huvudkontoret) med utgångspunkt för verksamheten mellan 1993 och 1996.

(33)

Litteratur

Ekblad Jonas & Isacsson Ulf; ”Varm återanvändning av asfaltbeläggningar. Objekt: Sala-Heby, Nora-Lilla Mon och Vreta-Kapellskär”. KTH, arbetsrapport 95-22

Ekblad Jonas & Isacsson Ulf; ”Varm återanvändning av asfaltbeläggningar. Resultat från fyra objekt utförda under 1994”. KTH, arbetsrapport 95-37

Ekblad Jonas & Isacsson Ulf; ”Varm återanvändning av asfaltbeläggningar. Objekt: E20 Eskilstuna och El 8 Täby”. KTH, arbetsrapport 96-50

FAS, ”Asfalthandbok”, 1996.

Jacobson Torbjörn; ”Återvinning av asfaltbeläggningar - svenska erfarenheter”. VTI Särtryck 255, 1996.

Jacobson Torbjörn & Wågberg Lars-Göran; ”ASFALT och MILJÖ”. Rapport (skrift) från FAS, 1998.

(34)

Typ B-halt vikt-% KoR °C Typ B-halt vikt-% Hål­ rum vol-% KoR °C kg/m2 Typ gr/m2 Typ

1993 Rv 60 Wirt g en Nora-L.Mon 66 500 MAB+Y1B HAB 16T 1993 E 18 Wirt gen Vreta-Kappelskär 202 800 MAB+Y1B HAB 16T 1993 Rv 72 Wirtgen Sala-Hedby 133 000 HAB 12T HAB 12T

1994 Rv 45 Pyropaver Lärje-Nol 190 000 HABD 12 6,0 62 HABS 12 5,9 7,1 58 16,4 ABS 12 187 V 115

1994 v 160 Pyropaver Myggenäs-Sundby 22 920 HABD 12 5,7 70 HABS 12 6,6 5,4 14,2 Special 200 V 115

1994 E 22 Pyropaver Malmö-Lund 73 536 HABD 12 5,5 67 HABD 12 5,2 9,1 67 14,3 ABD 11 138 V 115

1994 Rv 34 Pyropaver Kisa-H-länsgräns 137 760 MAB+Y1B 6,8 59 HAB 16T 6,9 3,2 56 14,6 ABT 16 140 V 115

1994 Rv 34 Pyropaver Skeda-S.Udde 38 712 MAB+Y1B 6,3 59 HAB 16T 6,2 2,9 16,4 ABT 16 100 V 115

1994 Rv 72 Pyropaver Mor gong. -Järlåsa 112 971 MAB+Y1B 6,3 65 HAB 16T 6,5 2,3 62 15,9 ABT 16 98 V 115 1995 E 2 0 Pyropaver E-tuna-Malmby 348 000 HAB 12T 6,4 56 HAB 16T 6,1 2,7 14,9 ABS 16

1995 E 18 Pyropaver Löt-Rosenkälla 23 000 HAB 16T 6,3 56 HAB 16T 6,5 2,4 14,9 ABS 16

1995 E 18 Pyropaver Roslagsn. -H-näs 59 000 HAB 16T 6,4 56 HAB 16T 6,5 2,5 52 10,2 ABS 16 43 B 370

1995 E 18 Pyropaver Ladvik 54 000 HAB 16T 6,6 53 HAB 16T 6,6 2,2 53 14,3 ABS 16

1995 E 4 Pyropaver Arlanda-Uppsala 80 000 HAB 16T 6,5 53 HAB 16T 6,6 2,6 49 14,2 ABS 16

1995 Rv 87 Pyropaver Stugun-Hammars. 212 000 AEBÖ 4,4 55 (HAB 16T) 6,0 ? 6,2 50 20,9 ABT 4 493 B 370

1995 E 6 Pyropaver Del Ängelholm 37 052 HABD 6,1 61 HABS 6,3 4,4 61 ? 22,0 ABS 11 533 B 370

MB 10 000

1995 E 22 Pyropaver Häggetorp-Lund 114 536 ABT+Y1B 6,8 54 HAB 11T 6,6 2,8 54 18,5 ABS 11

1995 E 636 Pyropaver Vikingstad-Kåarp 68 928 ABT+Y1B 6,8 50 HAB 16T 6,7 2,1 52 18,1 ABT 16

1996 E 6 Pyropaver Del i Ängelholm 90 912 HABD 6,4 61 HABS 16 6,3 4,4 61 22,0 ABS 11 533 B 370

1996 E 6 Pyropaver Bogserud-Dal 82 960 HAB 16T 5,5 55 HABS 16 20,5 BCS 16 1017 B 180

B 370

1996 E 6 Pyropaver Örbekk-Hedmark 76 481 HAB 16T 5,9 60 HABS 16 26,2 BCS 16 951 B 180

B 370

1996 Rv 64 Pyropaver Kristineh.-Bergsjö 97 600 HAB 11T 6,5 48 HABS 11 5,8 5,6 21,0 BCS 11 800 B 180

1996 Rv 62 Pyropaver N.Ilanda-S.Hyn 40 628 HAB 16T 5,8 57 HABS 16 5,6 4,2 30,5 BCS 16 894 B 180

År Väg Metod Objekt Yta m2 Befintlig beläggning Remixad beläggning Asfalt Flux alt.

B ila ga 1 Sid 1 (2 ) F ör te ck ni n g öv er re m ix ad e bel ägg ni ng ar.

(35)

vikt-%

°C vikt-% rum

vol-%

°C

1996 E 18 Pyropaver Bro Norsälven 3 856 Rubit 11 8,4 Rubit 11 8,4 21,7 Rubit

1996 v 669 Pyropaver Karlberg-Medsko. 15 992 HAB 11T 5,6 HAB 11T 5,8 3,1 42,5 ABS 16

1996 v2 7 6 Pyropaver Åkersberga 49 156 HAB 16T 7,0 51 HABS 16 6,3 4,2 53 10,7 BCS 16 1996 E 18 Pyropaver Jacobsberg 51606 HABS 16 6,7 57 HABS 16 6,6 4,0 17,0 ABS 16

1996 E 4 Pyropaver Bruntorp-Vätterl. 64 020 HAB 16T 6,1 53 HAB 16T 6,2 4,0 55 36,6 ABT 16

1996 v 151 Pyropaver Vämamo-Hillesto. 32 200 ABT+Y1B 6,5 71 HAB H T 6,0 2,3 20,3 ABS 16

1996 Pyropaver Arlanda Flygplats 9 625 M AßT 16T M AßT 16T 176 V 115

De med kursiv text ingår i undersökningen

B ila ga 1 Sid 2 (2 ) F ö rte ck ni n g öv er re m ix ad e bel ägg ni ng ar.

(36)

19970923, Eskilstuna, E20,1:a mätning 11 och 17 lasrar

Spårdjup Spårdjup RRMS RRMS

Objekt Distans IRI hö IRI vä 11 lasrar 17 lasarar vänster höger

ABS 16 20 4,80 3,09 6,8 6,9 0,93 0,98 40 2,13 1,35 6,7 6,9 0,98 0,93 60 2,34 1,31 5,6 5,7 1,02 1,21 80 2,07 1,17 5,4 5,6 1,08 1,26 100 1,45 1,08 2,9 3,4 1,03 1,24 120 2,55 1,96 3,4 3,8 1,03 1,09 140 1,55 1,27 2,4 2,7 1,02 1,06 160 1,21 1,38 1,9 2,1 1,01 1,05 180 1,04 1,20 1,7 2,1 0,97 1,08 200 1,20 0,99 1,8 2,2 0,99 1,05 220 2,70 2,72 1,9 2,2 1,05 0,91 240 4,73 4,32 1,2 1,5 0,90 0,58 260 1,61 1,69 0,7 1,2 0,87 0,56 280 1,72 1,74 0,9 1,2 0,87 0,54 300 4,52 4,83 1,9 2,2 0,84 0,56 Medelv: 2,37 2,01 3,01 3,31 0,97 0,94 Std.av: 1,29 1,20 2,09 2,00 0,07 0,26 Prov A 320 2,13 1,11 2,2 2,4 0,95 1,02 340 1,96 1,95 3,3 3,5 0,54 0,53 360 1,28 1,11 3,7 3,7 0,19 0,25 380 0,80 0,86 4,6 4,6 0,18 0,26 400 0,65 0,86 4,3 4,3 0,20 0,21 420 2,02 1,35 5,3 5,4 0,25 0,19 440 0,69 0,97 5,0 5,0 0,30 0,33 460 0,61 0,61 4,8 4,8 0,27 0,25 480 0,43 0,53 4,6 4,6 0,39 0,31 500 0,47 0,73 ; 2,8 3,0 0,43 0,41 520 0,70 1,32 2,7 2,7 0,28 0,32 540 0,60 0,82 2,4 2,5 0,18 0,18 560 0,50 0,67 3,1 3,2 0,20 0,20 Medelv: 0,99 0,99 3,75 3,82 0,34 0,34 Std.av: 0,63 0,38 1,07 1,02 0,21 0,23 Prov B 580 0,71 0,66 2,5 2,5 0,28 0,26 600 0,77 0,71 2,5 2,6 0,22 0,22 620 0,98 0,93 2,8 2,9 0,23 0,28 640 0,64 0,75 3,0 3,1 0,21 0,31 660 1,90 2,03 3,3 3,3 0,22 0,24 680 0,78 0,72 2,0 2,2 0,38 0,41 700 0,63 0,57 2,1 2,3 0,38 0,40 720 1,80 1,29 3,0 3,2 0,28 0,35 740 1,21 1,09 2,7 2,8 0,27 0,33 760 1,53 1,74 2,8 2,9 0,43 0,48 780 1,58 1,21 4,1 4,2 0,51 0,82 800 0,71 0,94 2,6 2,6 0,29 0,27 820 0,56 0,57 2,5 2,6 0,29 0,30 840 0,67 0,57 2,5 2,5 0,31 0,32 860 0,83 0,80 2,5 2,6 0,33 0,35 Medelv: 1,02 0,97 2,73 2,82 0,31 0,36 Std.av: 0,46 0,44 0,50 0,49 0,09 0,15

(37)

Ordinarie 880 0,59 1,17 3,1 3,2 0,32 0,42 900 0,91 0,66 3,9 4,1 0,37 0,40 920 0,96 0,78 3,6 3,7 0,55 0,48 940 0,51 0,82 3,6 3,7 0,57 0,55 960 0,91 0,90 4,0 4,1 0,49 0,36 980 1,59 1,22 3,3 3,3 0,46 0,46 1000 0,91 1,00 3,4 3,5 0,50 0,40 1020 0,73 0,62 3,4 3,5 0,39 0,27 1040 0,74 1,26 2,3 2,5 0,24 0,20 1060 0,75 0,66 3,0 3,1 0,28 0,33 1080 0,80 0,79 2,6 2,7 0,30 0,39 1100 1,04 0,99 1,9 2,1 0,32 0,35 1120 0,64 0,62 1,8 1,9 0,28 0,33 1140 0,96 0,98 2,1 2,4 0,31 0,29 1160 1,65 1,18 3,1 3,2 0,34 0,27 1180 0,69 0,82 2,6 2,7 0,32 0,27 1200 0,64 0,92 2,8 3,0 0,33 0,34 1220 0,66 0,75 2,4 2,4 0,33 0,32 1240 0,50 0,60 2,8 2,9 0,33 0,31 1260 1,04 1,14 2,6 2,7 0,33 0,25 1280 3,08 2,46 2,7 2,8 0,34 0,38 1300 1,87 1,85 3,2 3,2 0,32 0,32 1320 0,78 0,88 2,6 2,7 0,30 0,23 1325 0,66 0,58 2,2 2,4 0,28 0,24 Medelv: 0,98 0,99 2,88 2,99 0,36 0,34 Std.av: 0,57 0,42 0,60 0,59 0,09 0,08

(38)

19970918, Axbergshammar, RV60,1:a mätning 11 och 17 lasrar

Spårdjup Spårdjup RRMS RRMS

Objekt Distans IRI hö IRI vä 11 lasrar 17 lasarar vänster höger

Remixing 20 3,54 3,35 4,3 4,6 0,57 0,66 plus 40 1,09 0,89 6,4 6,7 0,62 0,93 60 0,96 1,11 5,1 5,3 0,35 0,71 80 0,89 1,15 6,5 6,6 0,39 0,72 100 1,07 1,22 6,8 6,7 0,40 0,82 120 1,36 1,73 4,9 5,0 0,35 0,51 140 2,58 2,48 4,3 4,7 0,38 0,43 160 1,77 1,88 4,9 5,4 0,71 0,38 180 1,17 1,80 5,6 5,6 0,61 0,59 200 1,16 1,69 6,2 6,2 0,58 0,71 220 2,16 2,12 4,2 4,4 0,57 0,58 240 0,78 0,67 4,2 4,2 0,80 0,60 260 2,24 2,18 5,3 5,5 0,58 0,48 280 2,64 2,27 3,2 3,3 0,55 0,59 300 1,43 1,42 2,6 2,9 0,78 0,48 320 1,30 1,22 3,0 3,2 0,82 0,64 340 0,97 1,46 2,8 2,9 0,72 0,68 360 1,39 1,26 1,9 2,2 0,81 0,74 380 1,62 1,58 2,9 3,2 0,72 0,86 400 2,30 2,41 4,3 4,4 0,52 0,73 420 1,99 3,36 1,5 1,8 0,59 0,53 440 1,40 1,82 4,4 4,4 0,55 0,71 460 1,19 1,45 2,7 2,9 0,59 0,87 480 2,33 2,09 4,2 4,3 0,53 0,74 500 1,61 1,65 5,1 5,2 0,40 0,67 520 2,29 2,01 4,9 5,0 0,44 0,67 540 0,81 1,26 5,2 5,2 0,68 0,79 560 1,00 1,07 4,4 4,5 0,63 0,75 580 1,11 0,82 1,9 2,2 0,61 0,86 600 0,90 0,98 3,1 3,2 0,78 0,99 620 1,34 1,44 5,5 5,4 0,73 0,92 640 0,95 1,26 3,7 4,0 0,88 1,00 660 1,03 1,06 4,8 5,0 0,71 0,84 680 0,83 0,77 2,8 3,1 0,73 0,82 700 0,61 0,79 4,2 4,4 0,78 0,86 720 0,85 0,85 5,2 5,4 0,88 0,95 740 0,62 0,75 4,9 5,1 0,77 0,79 760 0,85 1,02 3,3 3,5 0,79 0,75 780 0,80 0,70 2,7 3,1 0,70 0,81 800 0,65 0,83 2,8 3,1 0,71 0,98 820 0,54 1,01 3,2 3,5 0,60 0,94 840 0,88 1,27 1,6 1,9 0,60 0,73 852 1,95 2,75 1,9 2,3 0,64 0,75 Medelv: 1,37 1,51 4,0 4,2 0,63 0,73 Std.av: 0,67 0,68 1,4 1,3 0,14 0,16

(39)

Referens 20 2,41 2,82 4,2 4,4 0,69 0,47 40 1,56 1,28 4,0 4,3 0,65 0,62 60 1,22 0,82 3,4 3,5 0,54 0,51 80 1,56 1,18 3,9 4,1 0,58 0,66 100 1,37 1,44 3,6 3,9 0,79 0,72 120 0,85 0,61 3,2 3,5 0,70 0,60 140 1,91 1,30 4,0 4,1 0,57 0,53 160 1,33 1,02 2,9 2,9 0,46 0,47 180 1,14 0,86 2,7 3,0 0,57 0,59 200 1,96 1,34 3,9 4,1 0,59 0,64 220 2,39 1,90 3,7 4,2 0,55 0,45 240 1,34 1,06 4,0 4,3 0,58 0,54 260 1,44 1,52 5,2 5,4 0,89 0,75 280 0,92 1,10 4,8 5,2 0,83 0,68 295 0,83 1,00 5,9 6,0 0,92 0,66 Medelv: 1,48 1,28 4,0 4,2 0,66 0,59 Std.av: 0,50 0,53 0,8 0,8 0,14 0,09 Remixing 20 1,89 3,42 2,8 3,2 0,33 0,33 40 1,27 1,25 2,3 2,6 0,30 0,34 60 0,73 1,04 3,3 3,6 0,26 0,30 80 0,54 0,86 3,0 3,1 0,23 0,25 100 0,88 1,03 3,2 3,5 0,30 0,27 120 1,04 0,90 2,6 3,7 0,28 0,25 140 1,01 0,84 3,4 3,8 0,27 0,27 160 1,04 0,84 2,8 3,2 0,26 0,27 180 1,45 1,19 3,0 3,5 0,25 0,27 200 0,85 1,28 3,7 4,1 0,25 0,26 220 0,95 1,15 2,9 3,0 0,27 0,33 240 0,59 1,06 2,7 3,0 0,30 0,32 260 1,18 1,02 2,6 3,0 0,28 0,29 280 1,35 1,07 3,4 3,6 0,23 0,26 300 1,66 1,53 1,9 2,2 0,47 0,52 308 2,32 2,91 1,6 2,0 0,67 0,73 Medelv: 1,17 1,34 2,8 3,2 0,31 0,33 Std.av: 0,48 0,74 0,6 0,6 0,11 0,13

(40)

19981009, E18, Hjulsta, 1:a mätning, 11 och 17 lasrar

Spårdjup Spårdjup RMS RMS Objekt Distans IRlhöger IRlvänster 11 lasrar 17 lasrar RRMS vä RRMS hö

Mot 20 2,05 2,25 8,8 8,9 0,51 0,59 Jakobsberg 40 1,08 1,26 7,7 7,9 0,41 0,32 60 1,19 1,35 8,6 8,7 0,35 0,26 80 1,39 0,82 8 8,5 0,33 0,29 100 1,31 0,69 8,3 8,6 0,54 0,34 120 1,36 1,24 6,2 6,6 0,62 0,41 140 0,9 0,97 5,7 6,1 0,49 0,45 160 0,97 0,72 4,7 5,2 0,46 0,33 180 0,58 0,98 5,9 6 0,61 0,39 200 0,74 1,21 5,6 5,7 0,64 0,39 220 0,72 0,72 6,1 6,3 0,69 0,45 240 0,82 0,9 6,4 6,5 0,64 0,47 260 0,61 0,73 5,7 6 0,62 0,48 280 0,56 1 5,8 5,9 0,75 0,56 300 0,65 0,9 6,5 6,6 0,86 0,59 320 1,26 2,19 6,6 6,7 0,79 0,54 340 1,39 1,41 8 7,9 0,66 0,47 360 1,33 1,17 8,9 8,9 0,63 0,49 380 1,39 1,46 10,3 10,2 0,43 0,39 400 0,98 1,31 10,3 10,4 0,48 0,38 420 0,55 1,3 11,8 11,3 0,41 0,42 440 0,71 1,23 11,2 11,2 0,58 0,45 460 1,4 1,34 8,4 8,6 0,61 0,39 480 0,99 0,85 6,4 7,8 0,61 0,34 500 1,57 0,92 7,2 8,7 0,53 0,35 520 1,54 0,83 6,5 7,8 0,62 0,34 540 1,73 1,26 8 8,8 0,56 0,35 560 1,26 0,81 9,2 10,1 0,64 0,33 580 1,48 1,29 11,6 12,6 0,59 0,41 600 0,65 0,95 12,2 11,8 0,46 0,34 620 0,75 1,16 10,5 10 0,68 0,49 640 1,08 1,16 9,1 9 0,62 0,41 660 0,9 0,84 8,9 8 0,56 0,5 680 0,99 0,83 8,4 7,4 0,51 0,5 700 1,79 1,39 10,1 9,6 0,67 0,51 720 1,39 1,47 8,8 8,6 0,77 0,69 740 0,65 0,71 8,1 8,1 0,69 0,69 760 0,67 0,86 7,8 7,7 0,6 0,54 780 0,61 0,94 9,2 8,8 0,69 0,53 800 0,65 0,62 9,3 9,3 0,54 0,4 820 0,78 0,87 8,8 8,9 0,57 0,49 840 1,19 1,29 8 8,1 0,63 0,39 860 0,79 0,87 7,2 7,2 0,7 0,48 880 0,83 1,03 7,6 7,7 0,5 0,44 900 0,65 0,74 7,3 7,4 0,51 0,49 920 0,7 0,71 7,1 7,1 0,69 0,64 940 0,71 0,92 7,2 7,2 0,74 0,61 960 0,78 0,86 7,9 7,9 0,65 0,58 980 0,85 1,08 7,9 7,9 0,68 0,4 1000 0,94 1,06 7,2 7,2 0,36 0,43

(41)

1040 1,05 1,12 8,9 8,9 0,56 0,38 1060 1,05 0,96 9,6 9,5 0,73 0,51 1080 1,93 2,01 9,1 9 0,66 0,51 1100 1,8 1,63 9,2 9,1 0,57 0,49 1120 1,96 1,88 9,5 9,5 0,61 0,48 1140 2,27 1,78 8,7 8,7 0,63 0,46 1160 1,16 1,13 7,1 7,1 0,63 0,51 1180 1,2 1,11 6,4 6,4 0,58 0,49 1200 0,96 0,96 6,6 6,6 0,61 0,49 1220 1,03 0,89 6,2 6,2 0,6 0,51 1240 0,85 0,81 6,3 6,4 0,66 0,61 1260 1,63 1,58 6,4 6,5 0,78 0,62 1280 1,5 1,61 7 7 0,72 0,65 1300 1,31 1,04 7,8 7,8 0,89 0,98 1320 0,72 1,07 9,5 9,5 0,87 1,07 1340 1,78 1,75 11,8 11,8 0,57 0,74 1360 1,69 1,34 9,1 9,2 0,73 0,9 1380 2,42 2,18 9,2 9,3 0,69 0,8 1400 2,09 1,63 9,1 9,2 0,63 0,69 1420 1,19 1,11 8,3 8,5 0,69 0,8 1440 1,84 1,82 7,8 7,9 0,58 0,77 1460 1,41 1,19 7,8 7,8 0,4 0,6 1480 1,24 0,96 8 8,1 0,42 0,56 1500 0,92 1 8,3 8,4 0,41 0,53 1520 2,4 2,74 10,2 10,2 0,4 0,55 1540 1,42 1,6 9,1 9,1 0,51 0,64 1560 0,84 0,97 8,1 8,2 0,52 0,54 1580 0,98 0,82 7,7 7,8 0,4 0,56 1600 1,64 1,11 7,8 7,9 0,43 0,63 1620 1,55 1,25 7,5 7,8 0,55 0,54 1640 0,75 0,78 6,5 7,1 0,6 0,51 1660 0,88 1,01 6,5 6,7 0,53 0,45 1680 0,82 0,61 6,4 6,6 0,65 0,67 1700 0,86 0,73 5,6 6,1 0,55 0,43 1720 0,94 0,79 7,1 7,2 0,36 0,38 1740 1,21 0,74 8,6 8,6 0,51 0,6 1760 0,98 0,92 7,8 8 0,56 0,59 1780 0,89 1,02 7,7 7,8 0,45 0,57 1800 1,62 1,15 6,8 6,9 0,57 0,5 1820 1,68 1,62 7,4 7,5 0,49 0,55 1840 1,24 1,06 7,9 7,9 0,6 0,61 1860 2,29 1,81 7,2 7,3 0,64 0,65 1880 1,81 1,51 7,8 8,1 0,5 0,55 1900 1,01 0,85 6,3 6,3 0,49 0,5 1920 2,24 1,23 5,4 5,5 0,71 0,64 1940 3,46 2,22 5,7 5,8 0,84 0,79 1960 2,89 2,59 6,4 6,5 0,9 0,81 1980 1,93 1,08 7,3 7,3 0,83 0,75 2000 1,41 1,7 7,8 7,9 0,67 0,82 2020 1,64 1,65 8,2 8,2 0,36 0,38 2040 1,74 1,38 7,4 7,5 0,38 0,41 2060 1,45 1,16 7,1 7,2 0,54 0,51 2080 0,9 1,01 7,2 7,3 0,55 0,6 2100 0,68 0,76 7,8 7,9 0,5 0,61 2120 0,8 1,08 8,2 8,3 0,39 0,45 2140 0,94 0,81 8,7 8,8 0,34 0,51

(42)

2160 1,12 1,32 8,5 8,6 0,55 0,64 2180 1,05 0,87 8,4 8,5 0,6 0,63 2200 1,2 1,03 8,3 8,5 0,5 0,61 2220 0,78 0,67 8,2 8,3 0,34 0,54 2240 1,1 0,86 7,8 7,9 0,42 0,49 2260 1,36 0,99 6,7 6,8 0,62 0,51 2280 1,54 0,84 7,5 7,5 0,47 0,49 2300 1,37 1,14 7,3 7,3 0,4 0,42 2320 1,64 1,61 7,2 7,3 0,4 0,4 2340 1,1 0,9 7,2 7,4 0,57 0,53 2360 1,62 1,36 7,2 7,3 0,63 0,64 2380 0,91 0,98 5,7 5,8 0,55 0,7 2400 0,96 0,84 6,3 6,4 0,39 0,44 2420 0,65 0,81 6,7 6,9 0,35 0,4 2440 0,61 0,77 6,6 6,6 0,4 0,43 2460 0,81 1,48 8,4 8,5 0,64 0,57 2480 0,91 0,93 9,4 9,4 0,54 0,68 2500 0,52 0,55 9,1 9,2 0,42 0,59 2520 1,01 0,84 7,6 7,8 0,42 0,42 2540 0,54 0,65 6,3 6,6 0,45 0,51 2560 0,68 0,89 6,8 6,9 0,45 0,42 2580 0,82 0,69 7 7 0,53 0,42 2600 0,67 0,81 7,5 7,6 0,46 0,46 2620 0,93 1,06 8,6 8,8 0,39 0,49 2640 1,08 1,03 8,7 8,7 0,44 0,39 2660 0,79 0,84 8,7 8,9 0,5 0,44 2680 0,92 0,86 7,8 8 0,35 0,42 2700 0,7 0,83 6,9 7 0,31 0,37 2720 0,75 0,9 6,3 6,4 0,46 0,41 2740 0,57 0,81 5,8 5,9 0,48 0,51 2760 0,9 0,78 6,7 6,7 0,52 0,56 2780 0,68 0,8 6,8 6,7 0,69 0,55 2800 0,8 0,75 6,4 6,5 0,73 0,64 2820 0,78 0,78 7,4 7,4 0,68 0,53 2840 0,83 1,12 5,9 6,1 0,68 0,6 2860 0,75 0,98 5,2 5,4 0,49 0,48 2880 0,75 1,16 5,5 5,8 0,39 0,47 2900 1 0,79 5,9 6,1 0,33 0,39 2920 1,04 1,03 5,8 5,9 0,35 0,4 2940 1,2 1,67 6,1 6,2 0,72 0,65 2960 1,03 0,8 6,5 6,6 0,83 0,78 2980 0,72 0,81 6,8 6,9 0,79 0,75 3000 0,73 1,21 9,7 9,8 0,78 0,77 3020 0,91 1,04 7,1 7,3 0,73 0,61 3040 0,99 1,18 6,3 6,4 0,65 0,7 3060 1,91 1,38 4,6 4,6 0,61 0,55 3080 1,45 1,06 5,7 5,8 0,5 0,46 3100 1,06 1,15 5,9 5,9 0,66 0,58 3120 2,17 1,63 6,5 6,6 0,34 0,36 3140 1,78 1,72 5,7 6,1 0,21 0,29 3160 1,21 1,28 5,8 6,2 0,64 0,44 3164 3,83 4,45 7,5 7,9 0,45 0,48 Medel: 1,16 7,6 7,7 0,56 0,52 Std.av: 0,51 1,4 1,4 0,14 0,14

(43)

Mot 20 1,43 2,8 6,4 6,3 1,11 1,04 Stockholm 40 0,88 1,08 6,8 6,7 0,89 0,84 60 2,12 1,79 5,9 6,6 0,67 0,53 80 1,33 0,92 5,4 5,7 0,97 0,76 100 1,19 1,27 5 5,2 1,2 0,84 120 1,4 1,9 6,3 6,4 0,77 0,72 140 1,03 0,71 5,1 5,2 0,91 0,83 160 0,63 1,01 4,1 4,2 1,26 0,9 180 0,46 0,75 4,7 4,7 1,15 0,91 200 0,59 0,8 5,5 5,7 1 0,83 220 0,66 0,72 5,3 5,4 1,01 0,74 240 0,76 0,7 4,8 4,8 1,23 0,94 260 0,74 0,78 5,4 5,5 1,28 0,94 280 0,72 0,73 5,1 5,2 1,15 0,83 300 0,79 0,65 3,7 4 1,05 0,77 320 0,86 0,71 4,4 4,5 1,06 0,76 340 0,9 1,21 4,2 4,6 1,05 0,65 360 1,16 0,73 4 4,1 1,09 0,75 380 0,6 0,74 5,1 5,5 1,12 0,7 400 0,54 0,97 4,1 5,1 1,09 0,67 420 0,91 1,17 4,1 5,4 1,23 0,69 440 0,8 0,71 5,9 6,3 1,02 0,61 460 0,68 0,79 5,5 5,8 1,02 0,58 480 0,88 1,44 6,1 6,6 1,07 0,7 500 0,73 0,98 5,8 6,5 1,03 0,65 520 1,11 0,95 6,6 6,9 1,12 0,69 540 0,55 0,69 7,5 7,6 1,09 0,62 560 0,99 0,93 6,8 7,1 0,83 0,55 580 0,98 1,76 5,1 5,5 0,87 0,6 600 1,13 1,13 4,2 4,5 0,85 0,64 620 0,79 0,7 4,4 4,7 1,03 0,64 640 0,83 0,91 4 4,7 1,13 0,59 660 0,63 0,61 3 3,8 0,95 0,72 680 0,77 0,68 2,7 4,5 0,98 0,69 700 0,89 0,96 2,8 3,8 0,87 0,64 720 0,73 0,81 2,5 3,3 1,02 0,74 740 0,69 0,84 2,7 4,1 0,92 0,74 760 0,88 0,67 2,6 3,5 1,05 0,78 780 1,5 0,93 2,6 3,2 1,03 0,72 800 1,45 0,98 4,6 5,7 0,96 0,72 820 1,47 1,51 3,9 5,5 0,74 0,54 840 2,09 1,44 3,3 5,2 0,88 0,67 860 1,44 1,2 3,1 4,7 0,82 0,64 880 1,57 1,27 2,6 4 0,93 0,65 900 1,57 0,91 2,1 3,7 1,07 0,88 920 0,8 0,74 2,1 3,4 1,13 0,84 940 1,54 0,77 2,9 3,5 0,97 0,66 960 0,9 0,88 3,9 4,7 1,12 0,75 980 1,73 1,2 4,5 5,5 0,7 0,62 1000 1,73 1,11 2,9 4,3 0,75 0,55 1020 1,69 0,96 1,9 2,9 0,85 0,62 1040 1,43 0,92 2,1 3,3 1,03 0,62 1060 1,16 0,9 2,2 3,3 1,03 0,72 1080 1,16 0,86 1,8 3,1 1,04 0,74 1100 1,48 0,79 1,9 3,3 1,02 0,72 1120 1,25 0,98 2,6 3,7 1,14 0,84

(44)

1140 1,15 1,11 3,2 4 0,9 0,7 1160 1,74 1,07 2,1 3,5 0,97 0,73 1180 1,24 0,74 2,1 3,2 1,04 0,73 1200 1,12 1,36 2,2 3,3 0,92 0,74 1220 1,26 0,78 2,2 3,7 1,11 0,74 1240 3,02 2,6 2,7 3,4 1 0,7 1260 1,6 1,08 3 4 1,13 0,82 1280 1,47 0,71 4 4,8 1,02 0,78 1300 1,92 1,6 4,3 5,4 1,06 0,71 1320 2,26 1,36 3,8 4,4 0,92 0,63 1340 2,53 1,65 3,9 4,4 1,03 0,73 1360 1,21 1,04 4,4 4,8 1,07 0,83 1380 1,43 1,19 6,1 6,3 1,04 0,85 1400 1,12 1,23 5,7 5,8 1,06 0,78 1420 0,81 1,13 4,7 5 0,88 0,74 1440 1,03 1,27 5,4 6,1 0,8 0,57 1460 1,03 1,23 5,1 6,1 0,88 0,57 1480 1,02 1,05 5 5,6 1,03 0,57 1500 0,8 0,91 4,9 5,2 0,95 0,64 1520 1,62 1,28 4,3 4,5 0,86 0,52 1540 1,88 1,64 4,8 4,9 0,82 0,56 1560 1,12 1,12 5,2 5,4 0,94 0,74 1580 0,92 0,9 5,5 5,7 0,92 0,64 1600 1,08 1,03 4 4,3 0,91 0,61 1620 0,76 0,7 3,9 4,2 0,95 0,63 1640 0,95 1,03 3,9 4,2 1,14 0,75 1660 1,53 1,28 4,4 4,7 1 0,74 1680 1,76 1,73 5,5 5,7 0,85 0,76 1700 1,07 0,97 6,1 6,2 0,75 0,57 1720 1,59 1,4 5,2 5,3 0,65 0,51 1740 0,58 0,82 5,7 5,8 0,62 0,51 1760 0,85 0,83 4,4 4,6 0,92 0,64 1780 1,55 1,43 4,5 4,8 0,92 0,61 1800 1,2 1,06 4,3 4,5 0,91 0,6 1820 0,81 1,3 4,7 4,9 0,83 0,72 1840 1,09 1,29 5,8 6 0,84 0,91 1860 1,53 1,13 8,5 8,8 1,13 0,97 1880 0,77 1,07 7,8 7,8 1,24 0,87 1900 0,99 1,06 9,2 9,4 1,06 0,99 1920 1,51 1,57 9,5 9,7 1,01 0,9 1940 1,54 1,48 5,4 5,7 1 0,84 1960 0,78 0,83 5,4 5,8 0,91 0,63 1980 0,75 0,59 4,9 5,3 0,91 0,59 2000 0,83 0,82 4,6 4,9 0,85 0,59 2020 0,8 0,93 5,2 5,7 0,69 0,54 2040 0,84 0,76 5,3 5,6 0,91 0,73 2060 1,12 1,08 4,7 4,9 1 0,76 2080 1,21 1,45 4,7 5,1 0,99 0,87 2100 1,37 1,02 5,8 6 0,93 0,78 2120 1,49 1,03 5,3 5,5 0,94 0,84 2140 1,98 1,64 8,8 9,1 0,96 0,92 2160 3,25 2,63 8,3 8,5 1,15 0,93 2180 1,85 1,59 6,2 6,4 1,27 0,77 2200 1,62 1,72 5,7 5,7 1,17 0,83 2220 1,31 1,23 4,8 5 1,08 0,77

(45)

2260 0,89 0,96 5,6 5,8 1,05 0,83 2280 1,01 0,89 4,3 4,6 1,05 0,81 2300 1,13 0,98 3,7 4 1,23 0,76 2320 1,67 1,09 4,4 4,6 1,05 0,7 2340 1,51 1,21 4,2 4,8 1,08 0,8 2360 1,21 1,03 4,2 4,6 0,9 0,69 2380 1,22 0,99 4,4 4,9 1,16 0,77 2400 0,78 0,8 3,6 3,8 1,09 0,78 2420 0,84 1,25 3 3,5 0,98 0,7 2440 1,1 1,02 2,5 3 0,95 0,74 2460 0,84 0,61 1,9 3,2 0,69 0,48 2480 1,11 0,98 3,5 4,8 0,62 0,51 2500 1,14 1,33 3 4,1 0,79 0,73 2520 1,32 1,22 2,1 3,4 0,91 0,68 2540 0,74 0,82 2,7 3,5 0,78 0,56 2560 1,26 0,77 2,9 3,7 0,83 0,55 2580 0,86 1,17 3,5 4,5 0,89 0,59 2600 0,97 0,8 3,3 4,1 0,98 0,58 2620 0,52 0,7 2,9 3,1 0,81 0,53 2640 0,84 1 4,3 4,5 0,68 0,46 2660 1 0,81 5,3 5,6 0,73 0,52 2680 0,7 0,59 5,8 6,4 0,71 0,54 2700 0,85 0,85 6,6 6,8 0,8 0,56 2720 0,79 0,79 8,9 9,4 0,81 0,66 2740 1,03 1,65 8,1 8,4 0,86 0,69 2760 0,73 1,19 8,4 8,6 0,91 0,84 2780 0,98 1,08 6,7 7 0,69 0,74 2800 1,38 1,23 5,4 5,7 0,66 0,66 2820 1,36 1,26 5,1 5,4 0,89 0,9 2840 0,96 0,99 5 5,2 0,86 0,93 2860 1,12 1,38 5,9 6,1 0,79 0,88 2880 0,75 1,2 4,1 4,2 0,73 0,76 2900 0,83 0,93 4,4 4,7 0,8 0,89 2920 0,93 1,36 4 4,3 0,73 0,84 2940 0,88 1,05 3,7 4 0,89 0,98 2960 1,04 1,32 3,5 4,1 0,89 0,92 2980 1,41 1,37 3,6 4,1 0,83 0,8 3000 1,61 1,45 4,2 4,5 0,79 0,71 3020 1,98 2,47 5 5,3 0,75 0,76 3040 1,6 1,79 4 4,3 0,72 0,66 3060 1,46 2 4 4,2 0,71 0,67 3080 1,33 1,23 5,1 5,3 0,73 0,65 3100 1,49 1,61 7,2 7,7 0,66 0,55 3110 2,97 2,12 9 9,3 0,54 0,4 Medel: 1,15 4,6 5,1 0,94 0,71 Std.av: 0,44 1,6 1,4 0,15 0,12

(46)

19970924, Vreta-Kapellskär, E18,1:a mätning 11 och 17 lasrar

Spårdjup Spårdjup RRMS RRMS

Objekt Distans IRI hö IRI vä 11 lasrar 17 lasarar vänster höger

Riktning 1 20 0,49 0,70 2,9 3,0 0,35 0,43 40 0,89 1,03 2,5 2,6 0,37 0,63 60 0,63 0,96 5,7 5,2 0,35 0,44 80 0,56 0,59 4,9 4,6 0,35 0,48 100 0,75 0,84 3,1 3,2 0,39 0,50 120 0,77 1,13 2,5 2,6 0,40 0,69 140 0,78 1,02 2,7 2,8 0,36 0,43 160 0,57 0,65 4,1 4,1 0,37 0,34 180 0,72 0,93 5,5 5,5 0,35 0,47 200 0,82 1,20 4,5 4,4 0,34 0,58 220 0,88 1,04 7,2 7,1 0,32 0,64 240 1,01 1,30 9,8 9,9 0,37 0,60 260 1,00 1,11 9,0 8,9 0,36 0,63 280 1,18 1,44 6,3 6,3 0,31 0,67 300 0,64 0,89 8,7 8,7 0,28 0,45 320 1,37 2,53 5,3 5,4 0,34 0,41 340 0,92 1,00 4,8 5,0 0,42 0,48 360 0,54 0,67 8,4 8,4 0,44 0,46 380 0,70 0,81 8,6 8,5 0,35 0,34 400 0,69 1,08 4,9 5,0 0,35 0,56 420 0,64 0,84 6,1 6,0 0,41 0,49 440 0,73 1,23 2,9 3,0 0,57 0,39 460 0,79 1,18 3,5 3,7 0,54 0,47 480 0,82 1,17 9,8 9,7 0,37 0,50 500 1,39 1,56 3,8 3,9 0,60 0,57 520 0,71 1,10 8,1 8,1 0,44 0,56 540 0,56 0,78 3,2 3,3 0,57 0,57 560 1,08 1,05 5,7 5,8 0,48 0,50 580 0,94 1,05 6,8 6,9 0,45 0,41 600 0,76 0,70 7,6 7,6 0,35 0,46 620 0,74 0,92 5,4 5,4 0,32 0,59 640 0,84 0,82 5,4 5,4 0,38 0,45 660 0,70 1,50 7,3 7,2 0,42 0,55 680 0,56 0,73 3,6 3,7 0,34 0,61 700 0,64 1,00 2,7 2,9 0,36 0,58 720 0,51 0,70 3,5 3,6 0,34 0,36 740 0,57 0,92 3,6 3,7 0,32 0,38 760 0,97 1,07 4,9 4,9 0,26 0,46 780 0,94 1,23 2,3 2,4 0,35 0,39 800 0,81 1,49 4,8 4,9 0,32 0,34 820 0,72 1,57 3,5 3,6 0,25 0,22 840 0,78 2,41 2,6 2,8 0,34 0,31 860 0,98 1,09 2,1 2,4 0,46 0,18 880 0,64 0,74 3,5 4,2 0,37 0,14 900 0,56 1,40 4,9 4,9 0,40 0,19 920 0,63 1,36 1,8 2,2 0,34 0,18 940 0,97 1,15 1,1 1,4 0,38 0,18 957 0,93 0,77 2,0 2,2 0,40 0,19 Medelv: 0,79 1,09 4,9 4,9 0,38 0,45 Std.av: 0,20 0,39 2,3 2,2 0,07 0,14

(47)

Riktning 2 20 1,96 1,56 5,6 5,6 0,33 0,34 40 1,14 1,50 1,7 2,2 0,58 0,26 60 1,05 1,66 4,1 4,8 0,41 0,22 80 0,89 1,59 3,6 4,4 0,42 0,27 100 0,75 1,52 3,2 3,7 0,51 0,35 120 1,09 1,71 8,2 8,5 0,46 0,30 140 0,82 1,34 4,2 4,1 0,37 0,31 160 0,70 1,57 2,4 2,5 0,43 0,30 180 0,62 1,00 2,4 2,7 0,40 0,37 200 0,59 1,15 4,1 4,2 0,46 0,38 220 0,80 0,84 3,2 3,4 0,31 0,44 240 0,77 1,22 4,4 4,4 0,30 0,41 260 0,81 0,88 4,1 4,1 0,41 0,42 280 1,04 0,90 6,9 6,9 0,39 0,41 300 0,84 0,81 6,9 6,9 0,41 0,40 320 1,01 1,14 4,9 5,0 0,39 0,45 340 1,15 1,34 6,3 6,2 0,51 0,46 360 1,17 1,18 5,2 5,2 0,48 0,48 380 0,86 0,83 5,1 5,1 0,34 0,42 400 0,80 1,02 4,0 4,1 0,33 0,56 420 0,72 0,89 6,5 6,5 0,57 0,47 440 1,03 1,18 10,8 10,8 0,55 0,42 460 0,88 1,09 6,0 5,7 0,34 0,47 480 0,58 0,85 6,0 5,9 0,52 0,50 500 1,17 1,44 8,8 8,8 0,54 0,52 520 1,28 1,24 6,7 6,7 0,42 0,47 540 0,88 1,19 6,3 6,4 0,68 0,60 560 0,78 1,21 10,2 10,2 0,62 0,46 580 0,93 1,34 8,6 8,5 0,40 0,39 600 0,65 1,02 4,3 4,4 0,37 0,43 620 0,46 0,79 4,8 4,8 0,41 0,40 640 0,55 1,05 4,0 4,2 0,38 0,36 660 1,39 1,20 5,4 5,1 0,33 0,46 680 1,46 1,01 4,6 4,6 0,37 0,46 700 1,06 1,02 4,0 4,1 0,35 0,47 720 0,83 1,12 4,2 4,3 0,35 0,51 740 0,95 1,02 4,9 5,0 0,35 0,51 760 0,80 1,29 6,7 6,5 0,29 0,59 780 0,74 1,24 6,7 6,7 0,37 0,50 800 0,95 0,97 10,4 10,0 0,33 0,46 820 1,04 1,41 4,8 4,6 0,47 0,55 840 0,81 1,14 5,8 5,8 0,36 0,52 860 1,02 1,31 5,3 5,2 0,38 0,55 880 1,04 1,69 6,9 6,6 0,35 0,64 900 0,75 1,04 6,2 5,9 0,31 0,64 920 0,70 1,28 4,9 4,8 0,34 0,42 940 0,97 1,19 4,7 4,8 0,29 0,44 950 0,54 0,87 6,1 6,1 0,30 0,39 Medelv: 0,91 1,18 5,5 5,6 0,41 0,44 Std.av: 0,27 0,25 2,0 1,9 0,09 0,09

(48)

19970929, Sala, RV72,1:a mätning 11 och 17 lasrar

Spårdjup Spårdjup RRMS RRMS

Objekt Distans IRI hö IRI vä 11 lasrar 17 lasarar vänster höger

1 20 0,84 1,09 2,1 2,3 0,31 0,30 1 40 1,02 0,66 4,5 4,5 0,25 0,24 1 60 0,73 0,99 3,2 3,3 0,25 0,23 1 80 1,01 0,82 3,8 4,0 0,24 0,25 1 100 1,34 0,93 3,8 3,9 0,23 0,24 1 120 0,59 0,57 4,1 4,2 0,25 0,23 1 140 0,71 0,73 4,2 4,2 0,26 0,24 1 160 0,71 0,74 4,0 4,0 0,28 0,25 1 180 1,14 0,68 4,9 5,3 0,27 0,24 1 200 0,84 0,62 5,7 6,0 0,23 0,23 1 220 2,50 1,24 8,0 8,3 0,24 0,21 1 240 2,47 1,08 4,2 4,7 0,28 0,25 1 260 0,59 0,78 6,7 7,1 0,42 0,32 1 280 0,79 0,71 5,4 5,8 0,34 0,34 1 300 0,66 0,52 4,2 4,3 0,27 0,26 1 320 0,63 0,83 4,9 4,9 0,25 0,25 1 340 0,40 0,69 4,6 4,9 0,34 0,24 1 360 1,14 0,93 3,5 4,2 0,38 0,27 1 380 0,74 1,10 5,4 5,6 0,34 0,26 1 400 0,59 0,63 5,2 5,3 0,26 0,22 1 420 0,66 0,51 3,7 3,7 0,25 0,24 1 440 1,18 0,79 4,2 4,4 0,33 0,26 1 460 0,76 0,85 4,6 4,7 0,37 0,31 1 480 0,83 0,54 4,6 4,7 0,40 0,30 1 500 1,44 1,11 3,6 4,1 0,32 0,31 1 520 1,20 0,91 5,0 5,6 0,28 0,26 1 540 0,77 0,71 4,8 5,4 0,30 0,26 1 560 0,70 0,55 5,1 5,4 0,33 0,25 1 580 1,07 1,02 4,6 5,4 0,43 0,35 1 600 1,63 1,28 4,5 5,1 0,40 0,40 1 620 1,22 1,40 4,5 4,8 0,27 0,24 1 640 1,00 0,90 5,2 5,3 0,31 0,25 1 660 1,67 1,54 6,7 6,7 0,29 0,29 1 680 1,70 1,73 5,7 5,8 0,32 0,36 1 700 0,89 1,17 5,6 5,6 0,40 0,37 1 720 1,32 1,23 5,1 5,1 0,41 0,38 1 740 1,44 1,25 4,6 4,7 0,36 0,30 1 760 0,88 0,98 3,6 3,7 0,45 0,29 1 780 0,65 0,95 4,5 4,6 0,40 0,33 1 800 0,71 0,73 6,9 6,9 0,42 0,41 1 812 0,69 0,69 5,2 5,2 0,30 0,28 Medelv: 1,02 0,91 4,7 5,0 0,32 0,28 Std.av: 0,47 0,29 1,1 1,1 0,06 0,05

(49)
(50)

19970929, Morgongåva, RV72,1:a mätning 11 och 17 lasrar

Spårdjup Spårdjup RRMS RRMS

Objekt Distans IRI hö IRI vä 11 lasrar 17 lasarar vänster höger

Riktning 20 0,95 0,71 2,8 3,0 0,19 0,24 1 40 0,59 0,54 1,7 1,8 0,19 0,22 1 60 0,47 0,45 2,3 2,4 0,21 0,24 1 80 0,69 0,63 2,1 2,2 0,22 0,25 1 100 0,44 0,62 2,8 3,0 0,21 0,25 1 120 0,73 0,95 3,9 4,0 0,21 0,27 1 140 0,92 1,05 6,8 6,9 0,19 0,23 1 160 0,88 1,02 5,5 5,4 0,18 0,18 1 180 0,83 1,02 3,9 3,9 0,16 0,20 1 200 0,50 0,49 3,0 3,0 0,20 0,20 1 220 0,45 0,62 4,2 4,1 0,18 0,21 1 240 0,67 0,73 4,6 4,6 0,20 0,21 1 260 0,60 0,52 4,1 4,1 0,21 0,21 280 0,46 0,50 3,2 3,3 0,19 0,19 1 300 0,56 0,52 3,1 3,4 0,17 0,19 1 320 0,42 0,58 3,6 3,6 0,15 0,17 1 340 1,20 0,98 3,3 3,4 0,19 0,22 1 360 1,75 1,29 2,6 2,8 0,21 0,21 1 380 0,64 0,38 2,8 2,9 0,22 0,22 1 400 0,63 0,43 2,6 2,8 0,20 0,21 1 420 0,54 0,69 2,1 2,6 0,18 0,17 1 440 0,62 0,93 2,4 2,9 0,17 0,16 1 460 0,56 0,72 2,5 2,8 0,16 0,17 1 480 0,50 0,93 2,7 2,9 0,16 0,16 1 500 0,58 0,50 2,4 3,0 0,14 0,15 1 520 0,49 0,55 2,2 2,4 0,17 0,17 1 540 0,56 0,74 2,1 2,4 0,18 0,19 1 560 0,77 0,59 2,2 2,3 0,18 0,19 1 580 0,66 1,04 2,7 2,8 0,19 0,19 1 600 2,01 1,91 2,5 2,8 0,19 0,22 1 620 0,85 0,59 3,3 3,5 0,18 0,20 1 640 0,83 0,50 3,4 3,6 0,18 0,20 1 660 0,81 1,07 3,5 3,6 0,16 0,20 1 680 0,79 0,70 3,1 3,3 0,19 0,19 1 700 0,90 0,96 3,4 3,9 0,17 0,19 1 720 0,84 0,56 3,1 3,4 0,19 0,23 1 740 0,87 0,56 3,0 3,4 0,17 0,20 1 760 0,77 0,83 3,1 3,4 0,17 0,20 1 780 1,23 0,90 2,2 2,7 0,19 0,20 1 800 1,40 0,89 1,8 2,2 0,24 0,29 1 804 1,13 1,17 2,1 2,5 0,24 0,34 Medelv: 0,78 0,76 3,0 3,2 0,19 0,21 Std.av: 0,34 0,29 1,0 0,9 0,02 0,04

(51)

Riktning 20 0,55 0,62 3,4 3,4 0,23 0,24 2 40 0,91 1,14 4,4 4,4 0,27 0,23 2 60 0,76 1,01 2,6 2,9 0,28 0,22 2 80 0,76 0,87 3,0 3,1 0,24 0,25 2 100 0,54 0,66 3,8 3,8 0,20 0,24 2 120 0,42 0,62 3,7 3,7 0,18 0,19 2 140 0,55 1,05 3,2 3,2 0,18 0,20 2 160 0,35 0,57 2,8 2,9 0,18 0,26 2 180 0,48 0,75 3,2 3,2 0,21 0,22 2 200 0,63 0,70 4,0 4,0 0,30 0,25 2 220 0,90 1,45 3,8 3,8 0,24 0,22 2 240 0,62 1,06 4,1 3,9 0,27 0,19 2 260 0,46 0,80 5,5 5,4 0,27 0,30 2 280 0,49 0,68 3,9 4,0 0,24 0,27 2 300 0,50 0,82 3,2 3,2 0,19 0,26 2 320 0,49 1,19 3,2 3,3 0,31 0,26 2 340 0,79 0,93 3,3 3,4 0,36 0,25 2 360 0,59 0,66 3,5 3,6 0,29 0,25 2 380 0,53 1,08 4,2 4,3 0,33 0,24 2 400 0,56 0,77 4,0 4,1 0,30 0,18 2 420 0,61 0,70 3,7 3,7 0,22 0,21 2 440 0,52 0,87 3,6 3,6 0,24 0,23 2 460 0,69 0,86 3,5 3,5 0,23 0,22 2 480 1,02 1,03 4,0 4,0 0,18 0,20 2 500 0,58 0,93 3,9 4,0 0,22 0,23 2 520 0,67 0,81 4,4 4,3 0,26 0,24 2 540 0,66 0,85 3,6 3,6 0,22 0,19 2 560 0,54 0,89 3,0 3,1 0,17 0,19 2 580 0,78 0,91 4,0 4,1 0,22 0,22 2 600 0,61 0,82 4,4 4,4 0,21 0,22 2 620 0,87 1,06 4,1 4,2 0,21 0,21 2 640 0,78 0,99 3,8 3,9 0,23 0,20 2 660 0,76 0,99 3,3 3,4 0,17 0,20 2 680 0,68 1,06 4,7 4,6 0,20 0,19 2 700 0,56 0,90 2,6 2,5 0,22 0,21 2 720 0,82 0,98 2,2 2,3 0,20 0,21 2 740 0,42 0,46 2,5 2,6 0,18 0,20 2 760 0,65 0,69 3,3 3,5 0,19 0,21 2 780 0,59 0,78 2,9 3,3 0,19 0,21 2 800 1,06 1,25 5,4 5,4 0,22 0,19 2 805 0,62 0,86 3,9 4,2 0,24 0,18 Medelv: 0,64 0,88 3,6 3,7 0,23 0,22 Std.av: 0,16 0,20 0,7 0,7 0,05 0,03

(52)

19970924, Roslagsnäsby, E18,1:a mätning 11 och 17 lasrar

Spårdjup Spårdjup RRMS RRMS

Objekt Distans IRI hö IRI vä 11 lasrar 17 lasarar vänster höger

1 20 0,85 0,66 5,0 5,1 0,49 0,42 1 40 0,78 0,61 5,3 5,5 0,38 0,29 1 60 0,71 0,46 5,7 5,8 0,37 0,30 1 80 0,78 0,53 5,2 6,1 0,35 0,30 1 100 1,05 0,77 5,5 6,0 0,34 0,26 1 120 1,53 1,15 6,3 6,5 0,30 0,28 1 140 1,15 0,85 6,7 6,9 0,27 0,26 1 160 1,89 1,61 6,1 6,2 0,28 0,26 1 180 1,37 1,03 3,7 4,4 0,37 0,34 1 200 1,57 0,92 3,0 3,7 0,75 0,61 1 220 1,89 1,15 4,3 4,5 0,95 0,81 1 240 1,15 1,29 4,1 4,3 0,69 0,59 1 260 0,72 0,96 4,0 4,0 0,64 0,59 1 280 0,53 0,69 4,5 4,6 0,46 0,42 1 300 0,56 0,56 5,6 5,6 0,41 0,35 1 320 1,11 0,56 5,4 5,5 0,45 0,34 1 340 1,33 0,81 4,8 5,5 0,77 0,53 1 360 0,96 0,56 4,4 5,1 0,62 0,42 1 380 0,75 0,73 4,8 5,2 0,50 0,36 1 400 0,73 0,64 5,2 5,3 0,47 0,38 1 420 0,42 0,52 4,3 4,5 0,39 0,39 1 440 0,54 0,67 4,3 4,7 0,53 0,44 1 460 0,56 0,52 4,3 4,5 0,51 0,34 1 480 0,73 0,62 4,8 4,9 0,58 0,40 1 500 0,64 0,61 4,7 4,7 0,62 0,52 1 520 0,47 0,89 3,6 3,7 0,58 0,60 1 540 0,62 0,92 4,5 4,5 0,49 0,39 1 560 0,59 0,60 4,6 4,7 0,49 0,44 1 580 0,75 0,69 4,2 4,4 0,60 0,49 1 600 0,72 0,74 3,4 3,6 0,69 0,58 1 620 1,10 1,38 3,8 4,0 0,49 0,51 1 640 1,00 0,90 3,6 3,7 0,39 0,34 1 660 0,73 0,82 4,0 4,2 0,43 0,34 1 680 0,96 0,75 4,0 4,2 0,36 0,30 1 700 0,73 0,94 4,4 4,4 0,39 0,32 1 720 0,40 0,58 6,4 6,3 0,42 0,29 1 740 0,80 0,87 4,3 4,3 0,32 0,27 1 760 0,52 0,70 3,5 3,7 0,32 0,29 1 765 0,50 0,99 2,9 3,3 0,29 0,27 Medelv: 0,88 0,80 4,6 4,8 0,48 0,40 Std.av: 0,38 0,26 0,9 0,9 0,15 0,13

Figure

Tabell 2  Uppgifter om befintlig beläggning och tillsatt massa.
Tabell 3  Data från RST-mätning hösten 1997.  E20,  Eskilstuna -  Malmby.
Figur 1  Spårbildning hösten  1997\ E20,  Eskilstuna - Malmby
Figur 3  Makrotextur (RRMS) hösten 1997.  E20,  Eskilstuna - Malmby
+7

References

Related documents

A new performance measure for determining the winner of the challenge was introduced, which estimates the expected average overlap of a tracker over a range of short-term

Inte heller i detta avseende kan någon signifikant skillnad mellan gruppernas bedömning påvisas, men i likhet med figur 10 finns en tendens till att Insiktsgruppen angivit en

Det är ju den mångdebatterade s. krisen i befolkningsfrågan, som börjat göra oss förtrogna med tanken att tillhöra ett döende folk- ett folk utan

I och med upprensandet av det stora kanal- och flodsystemet i Rysslands inre kan - om vi vilja illustrera förhållandena med en något överdriven teckning - den

själlöst notissamlande och utarbetande av konventioner, till vilka förarbetena utgöras av ett ofta mödosamt kompilationsarbete på den formella opartiskhetens

l) Jordbruksregleringen har för statsverket varit den billigaste socialpolitiken av jämförliga mått. statsverkets kostnader ha rört sig omkring 100 milj. delvis betalats

föreslogs den unge löjtnanten till en första ordensutmärkelse för tapperhet, vilken emellertid uteblev, då Röhm som stabsofficer inte borde ha befunnit sig vid

Huvudpersonen-patrulledaren har efter nog- granna överväganden (»Man är väl scout och praktisk») inköpt en apparat, bestående av en serie kokkärl, som kunde