Personbilsresors längder och fördelningar i tid och rum

(1)

VT1 meddelande

Nr 717 - 1993

(2)

VT! meddelande

Nr 717 - 1993

Per Henriksson

div

(3)

(4)

Utgivare: Publikation:

VTI MEDDELANDE 717 Utgivningsår: Projektnummer:

1993 70012-0 Väg- och transport- Projektnamn:

/ Åforskningsinstitutet Kallstartstillägg

581 95 Linköping

Författare: Uppdragsgivare:

Per Henriksson Statens väg- och transport-forskningsinstitut (VTT)

Titel:

Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:

Innehållet i detta meddelande kan vara ett underlag för uppskattning av kallstartstillägg, dels på total och dels på lokal nivå.

Ur främst resvaneundersökningar har data hämtats och personbilsresors fördelningar i tid och rum samt längder presenteras.

Tyngdpunkten har lagts på redovisningar av delresor, som slutar när ett ärende uträttas.

(5)

(6)

Publisher: Publication: VTI MEDDELANDE 717 Published: Project code:

1993 70012-0

, Swedish Road and ä Project

Transport Research Institute Cold start supplements S-581 95 Linköping Sweden

Author: Sponsor:

Per Henriksson : Swedish Road and Transport Research Institute

Title:

Length and distribution in time and space of passenger car journeys Abstract (background,aims, methods, results) max 200 words:

The Meddelande may serve as a basis for estimating cold start supplements on both total and local level.

The data have been obtained primarily from travel habit surveys and have been used to calculate the length and distribution in time and space of passenger car journeys.

(7)

(8)

FÖRORD

VTI har bekostat detta uppdrag vars syfte har varit att samman-ställa uppgifter om personbilsresor.

Ett tack riktas till Ulf Hammarström som kommit med synpunkter och till Siv-Britt Franke som svarat för utskriften.

(9)

(10)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING -NW Hö fe ps Cu WW W u W W W J W J u oy U ae o B B B & W NJ +-B GE or HE B kB HE E Er ki E > His E JB kB o un un On a EB W WW W N N N - ;--J 91 Q -> W ND ;-SAMMANFATTNING BAKGRUND DEFINITIONER KÄLLOR SCB:s Resvaneundersökning 1984/85 VTI/VV:s undersökning Resvaneundersökningen i Stockholm 1986/87 Övriga resvaneundersökningar Göteborg 1983 Göteborg 1989 Linköping 1990 Örebro 1990 EMMA Destinationsundersökningar RESULTAT Hela riket Antal resor

Reslängder och restider

Stockholms tätort med förorter Antal resor

Reslängder och restider

Göteborgs tätort med förorter Antal resor

Reslängder/restider

Tätorter med 25 000-250 000 invånare Antal resor

Tätorter med 5 000-25 000 invånare Antal resor

Reslängder/restider ) Mindre tätorter och glesbygd i södra Sverige

Antal resor

Mindre tätorter och glesbygd i norra Sverige

Antal resor

REFERENSLISTA

(11)

(12)

BILAGOR Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga LA: 13: 1C: ID: 1E : 2A : 2B : 2C : 2D : 3: Resdagbok, SCB:s RVU 1984/85.

Resdagbok, VTI/VV:s under-sökning.

Resdagbok, RVU:n i Stockholm 1986/87.

Resdagbok, RVU:n i Göteborg 1983.

Resdagbok, RVU:n i Linköping 1990 ., Områdesindelning, RVU:n i Stockholm 1986/87. Områdesindelning, RVU:n i Göteborg 1983. Områdesindelning, RVU:n i Linköping 1990. Områdesindelning, RVU:n i Örebro 1990. Reslängder från EMMA.

(13)

(14)

av Per Henriksson

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 581 95 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

För uppskattning av kallstartstillägg i form av bränsle/avgaser för personbilar krävs bl a information som beskriver resvanor. I detta meddelande har det undersökts, för personbilsresor, hur antalet starter och hur reslängden varierar i tiden (veckodag, tid på dygnet och året) och i rummet (del av Sverige, större och mindre tätorter samt glesbygd) .

Antal resor är av intresse för beräkning av genomsnittligt to-talt kallstartstillägg. Genom kunskap om resornas fördelning i tid och rum kan genomsnittliga kallstartstillägg uppskattas. För beskrivning av kallstartstilläggets betydelse på lokal nivå, exempelvis viss gatulänk, är reslängd av stor betydelse. Vad som egentligen vore önskvärt vore en fördelning av reslängder fram till en punkt på den aktuella länken. Den genomsnittliga res-längden kan förväntas vara en funktion av tätortsstorlek, tät-ortsområde samt tid på dygnet och året.

Ett problem har varit jämförbarheten mellan de olika källor (främst resvaneundersökningar) som utnyttjats. I regel finns uppgifter om delresor (avslutas när ett ärende uträttas) pre-senterade. En viktig källa har varit SCB:s resvaneundersökning från 1984/85 i vilken det finns omfattande redovisningar för huvudresor (startar och slutar i en basplats). Ur SCB-rapporten har förutom antal delresor och huvudresor, medianreslängder (indirekta skattningar för delresor) och medianrestider tagits fram. Medianvärden ska här främst ses som ett hjälpmedel för jämförelser och inte som ett absolut mått. Jämförelsen mellan huvudreslängder i olika källor försvåras av att antal och typer av basplatser inte är lika.

(15)

1 I

De uppskattningsvis knappt 3,6 miljarder bilförardelresorna som gjordes 1984/85 enligt SCB, kan fördelas på tätortsregioner en-ligt nedan:

12 % i Stockholms tätort med förorter 6 % i Göteborgs tätort med förorter

23 % i tätorter med 25 000-250 000 invånare 23 % i tätorter med 5 000-25 000 invånare

26 % i mindre tätorter och glesbygd i södra Sverige 12 % i mindre tätorter och glesbygd i norra Sverige.

Fördelningen på årets månader för bilhuvudresorna kan se ut som följer (siffrorna gäller för hela Sverige):

Månadspar Andel jan-feb 0 ; 148 mars-april 0 ; 160 maj-juni 0; 183 juli-aug 0, 166 sept -okt 0 , 178 nov-dec 0 ; 165.

Sett över veckan är huvudresor med samtliga färdsätt tämligen jämnt fördelade över dagarna, i regel dock något fler resor på torsdagar och fredagar. Resmönstret under dygnet är olika för vardagarna och veckosluten. Vardagarna har toppar på morgnarna och de sena eftermiddagarna medan lör- och söndagsresandet kul-minerar mitt på dagen.

Överlag är medellängden på en bildelresa 13 km. Ser man på resor med samtliga färdsätt görs de längsta vanligtvis under sommar-månaderna, då de kan vara upp till 50 % längre än årsgenomsnit-tet. Skillnaden i reslängd mellan olika veckodagar (också base-rat på huvudresor med samtliga färdsätt) visade sig vara liten. I allmänhet ökar reslängden med avståndet till centrum. I t ex Stockholm är en bilhuvudresa i innerstaden i medeltal 14 km och i yttre förorterna 29 km.

(16)

1 BAKGRUND

Vid uppskattning av avgasutsläpp från vägtrafik står den s k kallstartsdelen för en betydande del av personbilstrafikens totala utsläpp. Med kallstart avses alla starter med icke fullt uppvärmd motor. Speciellt stor är kallstartens betydelse för utsläppen av kolväten och kolmonoxid.

För att avgöra om en start är kall, krävs uppgifter om stille-ståndstid före start. Man behöver alltså vetskap om hela res-kedjor, vilka inte finns presenterade i de källor som har an-vänts här. Ett sätt att skatta antalet kallstarter är att dela upp resorna på ärende (t ex arbets-, tjänste- eller inköpsresa) och för varje ärendetyp göra antaganden om resan inleddes med en kall- eller varmstart. Detta angreppssätt använder sig Skandias Miljökommission av, referens (91-1) .

Kallstartsbidraget kan betraktas som en fast mängd varigenom det genomsnittliga bidraget per sträckenhet beror på reslängden dvs ju större reslängd desto mindre genomsnittligt utsläpp per sträckenhet . Under normala svenska förhållanden pågår kallfasen under en sträcka av ca 4 km från start.

(17)

2 DEFINITIONER

Några begrepp som används för att beskriva resandet:

Basplats: Permanentbostad, fritidsbostad, arbetsplats, skola, tillfällig övernattningsplats eller svenska grän-sen. Antalet basplatser varierar mellan två och fem i olika källor.

Huvudresa: Består av en eller flera delresor. Börjar och slu-tar i en basplats. Förkortas här HR.

Delresa: När ett ärende uträttas, slutar en delresa och nästa påbörjas. Förkortas här DR.

Res-element: Minsta byggstenen i det hierakiskt uppbyggda rese-begreppet. När en person byter färdsätt utan att uträtta ett ärende är ett res-element slut och

nästa börjar.

-Reslängd: Beroende på vilken källa som utnyttjas anges res-längden antingen som medellängd eller medianlängd. Förhållandet mellan medel- och medianvärde när det gäller huvudreslängder tycks vara ungefär 2:1, dvs medelreslängden är dubbelt så lång som medianres-längden.

Egentligen är medianlängd ett olämpligt mått i dessa samman-hang och ska ses som en indikator på skillnader i reslängd och inte som ett absolut mått.

Observera att det egentligen är en persons resande som redovisas och inte själva fordonets, som är det som söks.

Regionala skillnader i resvanor har studerats utifrån den indel-ning av landet i tätortsstorlek som SCB använder: tätortsregio-ner se referens (87-1). Indelningen bygger på en sammanslagning av tätorter med samma storlek eftersom en av-görande faktor för trafikmönstret är tätortsstorleken. De sex T-regionerna är:

* Stockholms tätort med förorter * Göteborgs tätort med förorter

* tätorter med 25 000-250 000 invånare * tätorter med 5 000-25 000 invånare

(18)

Som norra Sverige räknas Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län och länen norr om dessa.

För Stockholm, Göteborg och några större tätorter finns även uppgifter om resandet i olika områden av orterna. Vanligtvis har tätorterna delats in i ett centrum-, mellan- och ytterområde. Gränserna mellan områdena framgår på kartor i bilagor.

(19)

3 KÄLLOR

Uppgifter om resandet har främst hämtats från resvaneundersök-ningar . Som huvudkälla har den senaste nationella under-sökningen från SCB utnyttjats. Därtill har RVU genomförda i Stockholm, Göteborg, Linköping och Örebro kommit till använd-ning. Det resbegrepp som (oftast) är gemensamt är delresa. Antal och längder av huvudresor är vanskligare att jämföra, då defini-tionen av och antalet basplatser skiftar mellan olika RVU.

Man bör komma ihåg att en RVU ger en persons resande och inte ett fordons, vilket är viktigt med tanke på när man vill bilda sig en uppfattning om antalet kallstarter.

Nedan följer en närmare beskrivning av källorna. Resvaneunder-sökningarna presenteras även översiktligt i tabell 1. Övriga källor är utdata från en nätverksmodell (EMMA) och en av Väg-verkets destinationsundersökningar.

(20)

U t f ö r a r e U n d e r s ö k n i n g s -Å r t a l o m r å d e R e s b e g r e p p M ä t -[U rv al s-d a g a r |s to rl ek B a s p l a ts e r S t a t i s t i s k a c e n t r a l b y r å n S t o c k h o l m s l ä n s l a n d s t i n g + S L G ö t e b o r g s k o m m u n G ö t e b o r g s k o m m u n L i n k ö p i n g s k o m m u n Ö r e b r o k o m m u n H e l a S v e r i g e 1 9 8 4 -8 5 S t o c k h o l m s l ä n 1 9 8 6 -8 7 G ö t e b o r g s k o mm u n 1 9 8 3 S t o r g ö t e b o r g , 1 9 8 9 A l i n g s å s & O r u st t L i n k ö p i n g s ko mmun ! 1 9 9 0 Ö r e b r o k o m m u n 1 9 9 0 H u v u d r e s a , d e l r e s a o c h r e s -e l e me n t H u v u d r e s a & d e l r e s a H u v u d r e s a De l r e s a D e l r e s a D e l r es a (6 5 0 0 ind) [p la ts M -S 7 40 0 i n d M -F 1 9 0 0 i n d M -T o 1 2 5 0 i n d M -S 7 6 0 0 i n d | p e r m a n e ntb o s t a d , f r i t i d s -b o st a d , t i l l f . ö v e r n a t t -n i n g s p l a t s o ch r i k s g r ä n s e n M-5S 3 0 0 0 h h [pe r m a n e n t b o s t a d o c h a r b e t s - M-5S 1 2 0 0 i n d | p e r m a n en t b o s t a d , f r i t i d s -b o s t ad , a r b e t s p l a t s / s k o l a o c h t i l l f . ö v e r n a t t n i ng s p l .

(21)

3.1 SCB:s Resvaneundersökning 1984/85

SCB:s senaste RVU som genomfördes 1984/85, referens _(87-1) om-fattar samtliga färdsätt och dagar under ett år. 7 600 personer bosatta i hela Sverige i åldrarna 15-84 år tillfrågades om alla förflyttningar som gjordes under en på förhand bestämd mätdag (se bilaga 1A med del av intervjuformuläret). Yrkesmässig trafik ingår.

Utöver de resor som gjordes på själva mätdagen fick urvalsper-sonen även uppge längre resor som gjorts de senaste två veckorna (minst 200 km t o r) och det senaste halvåret (minst 800 km t o r). Mätdagens resor kan naturligtvis också innehålla långa resor. Uppgifterna samlades in på res-elementnivå som sedan sam-manställdes till DR och HR.

I rapporten är merparten av tabellerna baserade på huvudresor. I tabellerna med delresornas fördelning på längd och starttidpunkt har tyvärr delresorna kategoriserats efter huvudresans längd och starttidpunkt. En bearbetning av rådatan skulle ge mer användbara tabeller.

Som basplats för mätdagsresorna räknar SCB permanentbostaden, fritidsbostaden, tillfällig övernattningsplats och svenska grän-sen. Den del av en utrikes resa som sker inom Sverige ingår i och med att gränsen är en basplats. Resultatet har redovisats upp-räknat till riksnivå och till ett helt år uppdelat på ett flertal geografiska indelningsprinciper, t ex T-regioner. Notera att indelningen är gjord efter var intervjupersonen är bosatt och inte i vilken region resorna har gjorts. De regionala skattning-arna av antal resor och reslängder kan därför vara relativt osäkra.

I rapporten har huvudresornas längder indelats i följande klas-ser: _0,1-1,9, 2,0-4,9;, 5,0-9,9, 10,0-19,9, 20,0-49,9, 50,0-99, 9 och 100,0 km och längre. Reslängderna har i vissa tabeller en annorlunda klassindelning, se nedan.

(22)

Tabell 2 Längden på huvudresklasserna i T-regionerna.

T-region där inter- [|Lokala/Korta Långa Inter-vjupersonen är bo- [resor [regionala regionala

satt resor resor resor

(km) (km) (km) (km) Stockholms tätort med förorter 1-19 20-49 50-99 100-Göteborgs tätort

_

med förorter

1-14

15-49

50-99

100-Tätorter med 25

000-250 000 invånare

1-6

7-49

50-99

100-Tätorter med 5

000-25 000 invånare

1-4

5-49

50-99

100-Mindre tätorter och

glesbygd i s Sverige|

1-2

3-49

50-99

100-Mindre tätorter och

glesbygd i n Sverige!

1-2

3-4 9

50-99

Lägg märke till att lokala och korta

regionala resor har olika

längd i olika T-regioner. Eftersom den högsta klassen är öppen

har det endast varit möjligt att exakt bestämma medianreslängder

(endast för HR) och medianrestider ur det presenterade

SCB-mate-rialet.

Önskas skattningar på medelvärden, måste man antingen

anta att resorna i det öppna intervallet har en viss

genomsnitt-130 km,

referens

lig reslängd

(Vägverket

antar att

den är

(92-1)) eller bearbeta rådata.

Nedan ges

skattningar

av konfidensintervallen

(95 *%-iga) för

några olika storlekar på antalet DR (i miljoner):

50 +/-

1 100 +/-

2 500 +/-

3 1000 +/-

5 5000 +/- 15

När

antalet DR har beräknats till 1 000 miljoner, täcker

inter-vallet 995-1 005 miljoner i 95 fall av 100 det sanna värdet.

En delresas färdsätt definierar SCB som det färdsätt som använts

under längst sträcka. På motsvarande sätt

definieras en

(23)

huvud-resas färdsätt. För att få en uppfattning om hur stor andel av en bilhuvudresa som verkligen körts med bil, har genomsnittligt antal bilres-element/HR med bil och medianlängden för ett bil-res-element beräknats. Det visade sig att varje HR med bil som huvudfärdsätt i genomsnitt bestod av 2,61 bilres-element med en medianlängd av 6,24 km, dvs en bilreslängd på 16,3 km. Detta kan jämföras med längden på bilhuvudresan: 17,3 km. Förflyttningar med andra färdsätt än bil under en bilhuvudresa är alltså om-kring 1 km långa, förmodligen handlar det om gång- eller cykel-förflyttningar. Inga korrigeringar har gjorts i den kommande redovisningen för denna överskattning av huvudfärdsättets res-längd.

Ur rådata är det möjligt att göra uttag av tabeller som har en finare uppdelning på färdsätt. Oftast saknas i tillgängliga tabeller helt uppdelning på färdsätt eller också är passagerar-och förarresorna ihopslagna till en kategori.

3 . 2 VTI/VV:s undersökning

I syfte att kartlägga olika trafikanters trafiksäkerhetssitua-tion pågår en landsomfattande RVU som VTI utför på uppdrag av Vägverket . Den påbörjades i mars 1992 och är tänkt att vara en rullande undersökning. Undersökningen omfattar alla veckans dagar och hela landet. Drygt 7 000 formulär (se bilaga 1B) skickas årligen ut till personer upp till 84 år gamla. Yrkes-trafik ingår men inte resor företagna med båt, tåg, flyg, spår-vagn eller tunnelbana.

Mätdygnet är uppdelat i tvåtimmarsintervall (utom på natten då tiden mellan kl 01.00 och 05.00 bildar ett intervall) och res-pondenten får ange ärende, färdsätt och längd/tid för resan.

(24)

3.3 Resvaneundersökningen i Stockholm 1986/87

En annan stor undersökning av resvanor som också pågick i ett år är den Stockholms läns landstings Regionplane- och trafikkontor gjorde 1986/87 i samarbete med Storstockholms Lokaltrafik, refe-rens (91-2) . Den består av två delar, en individundersökning och en hushållsundersökning. I hushållsundersökningen, som här har utnyttjats, tillfrågades alla medlemmar äldre än 12 år i 3 000 hushåll i Stockholms län om resor som gjorts inom länet under en dag, se bilaga 1C med resdagbok. Resan ska både ha startat och slutat i länet. Reslängden för en delresa har beräknats som 1,2 gånger fågelavståndet mellan delresans ändpunkter och för att få huvudresans längd summeras de ingående *delresornas längder.

Ingen yrkestrafik ingår. Endast några av kapitlen i rapporten behandlar delresor och tyngdpunkten ligger alltså på huvudresa som resdefinition. En huvudresa börjar och slutar antingen i den egna bostaden eller arbetsplatsen (eller skola om den besöks i egenskap av elev). Medelvärden på reslängder och hur antalet resor fördelar sig på olika variabler presenteras i rapporten.

Här används en annan princip än längsta delsträckan för att klassificera huvudfärdsättet . Har någon del av resan företagits med kollektiva färdmedel, betecknas hela resan som kollektiv. Om inga kollektiva färdmedel har utnyttjats under resan, men där-emot bil, betecknas den som en resa med bil. Denna metod för med sig att kollektivresornas längd överskattas i förhållande till bilresor och att såväl kollektiv- och bilresor överskattas i förhållande till förflyttningar med cykel, moped, MC och till fots. Överskattningen bör ha störst betydelse för huvudresorna.

För olika ändamål har områdesindelningen av Stockholms län gjorts enligt olika principer, bl a i fyra zoner som har utnytt-jats i den kommande redovisningen (se bilaga 2A för en karta över området) .

(25)

10

3.4 Övriga resvaneundersökningar

3.4.1 Göteborg 1983

Stadsbyggnadskontoret i Göteborg telefonintervjuade 1 200 per-soner år 1983 med syftet att undersöka skillnader i bilresvanor mellan inre och yttre staden, referens (85-1). I bilaga ID ses det intervjuformulär som användes. Urvalet var stratifierat på tre områden av Göteborg (se karta i bilaga 2B): ett centralt, ett mellan- och ett ytterområde. Bilregistret fungerade som ur-valsram. De intervjuade personerna är alltså bosatta i Göte-borgsområdet , men resan eller del av den kan ha företagits utan-för området .

I undersökningen räknades följande platser som basplatser: per-manentbostad, fritidsbostad, arbetsplats/skola och tillfällig övernattningsplats. Endast medelvärden på reslängder för huvud-resor presenteras, inga frekvenstabeller. Ingen yrkesmässig trafik ingår.

3. 4 . 2 Göteborg 1989

År 1989 gjordes en resvaneundersökning, som omfattade Stor-göteborg (elva kommuner) samt kommunerna Alingsås och Orust. Separata urval drogs från varje kommun. Man genomförde ca 7 400 intervjuer med personer i åldrarna 13-79 år ur en population på 625 000 individer. Intervjuerna skedde per telefon och samtliga färdsätt ingår men ingen yrkestrafik. En resa i denna undersök-ning "förbinder två punkter där man uträttat något ärende", alltså vad som tidigare definierats som delresa.

Endast resor med start och mål i undersökningsområdet ingår. Man strävade efter att ha en liknande uppläggning av projektet som Stockholms läns landsting, referens (91-2). Undersökningen har inte slutrapporterats och i det material som hittills

(26)

publice-11

rats, referens (90-1), finns inga uppgifter om reslängder/res-tider presenterade, utan endast fördelningar av antalet resor på olika variabler.

3.4.3 Linköping 1990

I Linköpings kommun genomfördes i oktober 1990 en postenkät om resvanorna under vardagar, se referens (91-3) och bilaga 1E. Ett systematiskt obundet urval fördelades på fem delgrupper mot-svarande måndag-fredag. Nästan 1 900 personer (ålder mellan 13-79 år) besvarade enkäten och som undersökningen var upplagd, är en resa att betrakta som en delresa. Yrkestrafik ingår.

I redovisningen delades staden och kommunen in i ett flertal områden: stadskärnan, inre och yttre staden, förorter och ser-viceorter (se karta i bilaga 2C). En bearbetning har gjorts av materialet för att få fram restider och frekvenser för resor med bil som förare efter startområde (starter utanför Linköpings kommun ingår ej). Reslängder är inte presenterade och en mycket resurskrävande bearbetning skulle krävas för att ta fram dessa uppgifter.

3.4 . 4 Örebro 1990

År 1990 gjorde Stadsbyggnadskontoret i Örebro också en resvane-undersökning, referens (92-2). Ungefär 1 250 personer i åldrarna 13-75 år telefonintervjuades om hur de rest under en av mät-dagarna (måndag-torsdag) . Endast personresor ingår och en resa definieras som "en förflyttning med ett eller flera färdmedel från en startpunkt till en målpunkt". Inga basplatser finns om-nämnda, varför resorna räknas som delresor.

Kommunen delades vid redovisningen in i tre områden: inner-staden, ytterstaden och landsbygden (se karta i bilaga 2D). Vid beräkning av reslängd och restider uteslöt rapportskrivarna

(27)

12

resor med start- och målpunkt inom samma statistikområde och resor utanför Örebro. I restiderna ingår gångtid till och från färdsättet.

3.5 EMMA

Genomsnittliga reslängder och fördelning på reslängder för några Uppsala-gator har erhållits med hjälp av 0/D-matriser i kombina-tion med EMMA-programmet (se sid 40 och bilaga 3). EMMA är en nätverksmodell som fördelar resor enligt principen att en indi-vid ska få kortast möjliga restid.

3.6 Destinationsundersökningar

Vägverket genomför ibland s k destinationsundersökningar i vilka man stoppar bilisterna och intervjuar dem. Man frågar bl a om resans startpunkt och mål. Undersökningarna genomförs uteslutan-de på landsväg och en som gjordes 1985 tillsammans med VTI har fått bidraga med uppgifter.

(28)

13

4 RESULTAT

Redovisningen är strukturerad så att efter uppgifterna för hela riket följer redovisningar för varje T-region, uppdelat på två avsnitt. I det första avsnittet behandlas resfrekvenser och i det andra reslängder/restider.

Fördelningar av antalet resor på månadspar, veckodag och, i mån av tillgång på data, även tid på dygnet presenteras. Tabeller över delresornas fördelning på ärendetyp visas också, vilka kan vara till grund för att beräkna antalet kall- och varmstarter. I de fall material har funnits tillgängligt, visas även fördel-ningen på delområden av tätorter och jämförelser görs mellan SCB:s RVU och andra källor.

När SCB redovisar resorna regionalt, har man valt att inte sär-redovisa förar- och passagerarresor. För att vara konsekvent har det vid omräkningen av totala antalet bilresor till bilförar-resor antagits att beläggningen är 1,34 personer/bil (som är SCB:s genomsnitt för hela riket) i varje T-region.

Gemensamt för alla T-regioner i avsnittet om reslängder/tider är att fördelningen på reslängdsklasser och reslängdens beroende av månadspar och veckodag redovisas. Vissa av tabellerna är grun-dade på medianlängder men målsättningen har varit att lägga tyngdpunkten på medelvärden.

Likaså har tyngdpunkten i rapporten lagts på delresor. För att möjliggöra jämförelser mellan olika källor har ibland huvudres-begreppet använts.

4 , 1 Hela riket

4 ,. 1 . 1 Antal resor

Enligt tabell 1202 i SCB-rapporten, referens (87-1), görs år-ligen 3 579 miljoner DR som personbilsförare. Antalet

(29)

passa-14

gerarresor uppgår till 1 214 miljoner. Detta kan ge en upp-fattning av den genomsnittliga personbeläggningen för en DR; 4 793 delat med 3 579 ger ungefär 1,34.

En skattning av hur bilförardelresorna fördelar sig på månadspar framgår nedan. De framräknade andelarna gäller egentligen för samtliga bilhuvudresor; det antas alltså att förarresornas för-delning är densamma som samtliga bilresors.

Tabell 3 Fördelning av bilförarresor på månadspar, hela riket.

Månadspar Andel Antal DR i miljoner jan-feb 0; 148 530 mars-april 0; 160 573 maj-juni 0; 183 655 juli-aug 0; 166 594 sept -okt 0 ;, 178 637 nov-dec 0 ; 165 590 Hela året 1; 3 579 Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1211 och

egna beräkningar.

I maj och juni företas de flesta resorna och i januari och februari är resandefrekvensen som lägst.

En bild av hur många bilförarresor som sker i genomsnitt /dag under olika månadspar ger tabellen nedan. Det har antagits att fördelningen på dagar för månadsparen är densamma som för hela året och den fördelningen har skattats ur en SCB-tabell som om-fattar huvudresor med samtliga färdsätt. Tabellen har erhållits genom att summera värdena i motsvarande tabeller för T-regio-nerna.

(30)

15

Tabell 4 Antal DR som bilförare i miljontals/dag som funktion av veckodag och månadspar, hela riket.

Månadspar Veckodag Hel

mån tis ons tor fre lör sön vecka

jan-feb 8,94| 9,00] 8,91] 9,63) 8,41] 7,59] 62,00 mars-april 9, 29 9 , 44 9,231 10,02] 10,12 8,70| 7,951 64,75 maj-juni 10,84| 11,04] 10,76] 11,75| 11,73| 10,12] 9,29] 75,53 juli-aug 9,281 9,43| 9,24| 10,08) 9,97] 8,69) 7,88| 64,57 sept -okt 10,53] 10,26] 11,21] 11,28] _9,65| 8,85| 72,13 nov-dec 9,621 9,80| 9,58) 10,43| 10,36] 9,01] 8,12| 66,92 Genomsnitt 9,76 9,90 9,701 10,55| 10,54 9,13| 8,31| 67,89 Andel ; 144 ; 146 ; 143 ; 155 ; 155 ; 1341 , 122 1,00

Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1121.

Ur SCB-rapporten kan man inte få fördelningen av personbils-delresor på starttidpunkt och månadspar, utan en bearbetning av råmaterialet krävs.

Tabellen nedan ger fördelningen på ärendetyper för delresorna som personbilsförare. Andelarna är beräknade utifrån en tabell som inte delar upp förar- och passagerarresor.

Tabell 5 Delresornas fördelning på ärende, bilförare, riket .

Typ av ärende Andel Antal DR i (%) miljoner som bilför. Arbete, skola 21 ; 0 752 Tjänste 7 , 0 251 Vård, inköp, service 25 , 2 902 Släktbesök, fritid 35,6 1 274 Övrigt 10,9 390 Yrkesmässig trafik 0,3 9 Totalt 100,0 3 579

(31)

16

4 , 1 . 2 Reslängder och restider

I figur 1 nedan ses hur huvudresorna som personbilsförare för-delar sig på reslängdsklasserna enligt SCB:s RVU.

0,1-1,9 2,0-49 5,0-99 100-199 20,0-49,9 50,0-99.,9 100,0-Reslängdsintervall, km

Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1102. Baseras på 1 404 806 000 HR.

Figur 1 Fördelning på reslängder för huvudresor med person-bil som förare hela riket.

Antas att resorna över 100 km har en medellängd av 130 km, refe-rens och i övrigt viktar med klassmitten för varje intervall, kan medellängden för en HR beräknas till 33 km.

När det gäller DR kan inte längden skattas direkt ur SCB:s tabeller. Det genomsnittliga antalet bildelresor/ bilhuvudresa som förare har ur tabell 1102 och 1202 skattats till 2,55. Ob-servera att detta förhållande endast gäller för SCB; med andra basplatser än de SCB har skulle ett annorlunda resultat erhål-lits. Medelreslängden för en DR kan då skattas till 13 km

(33/2,55) .

Som jämförelse kan nämnas att medianreslängden för en HR kan bestämmas till 17,3 km och för en DR 6,8 km med samma skatt-ningsförfarande som ovan. Medianrestiderna kan skattas till 16 minuter för DR och 34 minuter för HR (för HR exklusive arbets-och skolresor) .

(32)

17

Nedanstående tabell ger en uppfattning om variationen i reslängd mellan olika tider på året. Den enda tillgängliga informationen i SCB:s rapport gäller huvudresor med samtliga färdsätt och tabellen nedan grundas på medianreslängder som presenteras i indexform. I tabellen visas exempel på hur medellängden för bil-delresan varierar med månadspar om man antar att mönstret från medianhuvudreslängden är lämpligt.

Tabell 6 Reslängd som funktion av månadspar, hela riket.

Månadspar Index för samt-| Medellängd liga färdsätts på DR, bil medianhuvud- som förare reslängd (km) jan-feb 93 12 mars-april 91 12 ma j- juni 106 14 juli-aug 107 14 sept -okt 104 14 nov-dec 93 12 Hela året 100 13 Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1102 och

egna beräkningar.

Som synes är det inga större skillnader i reslängd under året. Nedan ses den relativa skillnaden i reslängd mellan veckodagarna och månadsparen. Tabellen baseras på medianreslängden för resor med samtliga färdsätt.

(33)

18

Tabell 7 Index baserat på medianreslängd för huvudresor med samtliga färdsätt som funktion av veckodag och månadspar, hela riket.

jan-feb 91 101 81 106 110 110 113 103 mars-april| 81 68 142 96 111 97 144 97 ma j- juni 85 110 115 131 109 108 112 111 juli-aug 98 102 114 93 122 97 100 98 . sept -okt 118 84 97 133 102 145 114 107 nov-dec 88 89 118 78 95 87 122 94 Hela året 94 92 106 102 107 99 110 100

Tabell 7 bygger på en SCB-tabell som har en annorlunda grovare indelning i reslängdsklasser, se tabell 1. Därav skillnaden mel-lan tabell 6 och 7.

4 , 2 Stockholms tätort med förorter

4 , 2.1 Antal resor

Enligt tabell 1211 i referens (87-11) gör stockholmarna 559 mil-joner DR med personbil på ett år. Av dessa antas 417 miljoner vara förarresor och hur de kan fördela sig på månadspar och framgår av tabell 8 nedan. Månadsparsandelarna har ur tabell 1211 i SCB:s RVU

bilsresorna på förare och passagerare. veckodagar

(34)

person-19

Tabell 8 Fördelning av bilförarresor på månadspar, Stockholms tätort med förorter.

Månadspar Andel Antal DR i miljoner jan-feb 0; 146 60 , 9 mars-april 0 ; 198 82,6 maj-juni 0 , 174 72,6 juli-aug 0, 158 65 , 9 sept -okt 0, 172 71,7 nov-dec 0; 152 63 , 4 Hela året 1;000 417

SCB:s RVU 1984/85, tabell 1211 och egna beräkningar.

Källa:

En bild av hur

försöker tabellen nedan ge. Det har antagits att fördelningen på många bilförarresor som sker i genomsnitt/dag

dagar under månadsparen är densamma som för hela året och den fördelningen har skattats ur en SCB-tabell som omfattar huvud-resor med samtliga färdsätt.

Enligt tabellen är fredagar i mars-april en "stor" resdag om man Tabell 9 Antal DR som bilförare i miljontals/dag som funktion av veckodag och månadspar, Stockholms tätort med för-orter.

jan-feb 1,06| 0,97] 1,08) 1,26] 0,94| 0,90] 7,22 mars-april| 1,33| 1,39] 1,28] 1,41] 1,65| . 1,23| 1,17] 9,47 maj-juni 1,17] 1,22] 1,12/| 1,24| 1,45| 1,08] 1,03] 8,33 juli-aug 1,05| 1,09] 1,00] 1,11| 1,29] 0,97] 0,92] 7,44 sept -okt 1,16] 1,21] 1,11] 1,23] 1,43] 1,07] 8,23 nov-dec 1,03] 1,07] 0,98] 1,08| 1,26] 0,95| 0,90] 7,27 Genomsnitt 1,13] 1,18] 1,08) 1,19] 1,40| 1,04] 0,99] 8,02 Andel ;141| ;147| ,135] ,149] ,174| ,130] ,124] 1,00

Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1121.1

tittar på antalet resor; 1,65 miljoner i genomsnitt jämfört dagsgenomsnittet för hela året som är 1,14 miljoner.

(35)

20

Uppgifter ur referens (91-2) kan ställas samman till tabellen nedan.

Tabell 10 Antalet DR och HR fördelat på veckodagar, Stockholms Län.

Vecko=- Delresor (1000-tal) Huvudresor (1000-tal) dag som som pers/ som som pers /

förare pass. bil förare pass. bil

Vardag 1 523 472 1,31 473 127 1,27

Lördag 325 239 1,74 397 185 1,47

Söndag 1 210 626 1,52 376 157 1,42

Genom= 1 307 461 1,40 448 140 1,32

snitt .

Källa: RVU:n i Stockholm 1986/87

Genomsnittet har beräknats genom att väga vardagssiffran med 5/7 och lördags- och söndagssiffran med vardera 1/7. Ur tabellen framgår att beläggningsgraden är högst på lördagarna och lägst på vardagarna. Genomsnitten, 1,40 för DR och 1,32 för HR, kan jämföras med siffror från SCB gällande hela landet: 1,34 respek-tive 1,38.

Enligt uppgifterna i tabellen består en bilförarhuvudresa i genomsnitt av 2,92 bilförardelresor. För passagerarna är mot-svarande siffra 3,29. Totalt, för både förar- och passagerar-resor, blir siffran 3,00. Alltså något fler DR/HR jämfört med SCB (2,63), vilket är väntat med tanke på färre antal basplatser i referens (91-2) .

Räknar man upp tabellens siffor för DR till ett helt år får man 645 miljoner bilresor (inklusive passagerarresor) . Det kan jäm-föras med SCB-siffran som är 559 miljoner. Antalet förarresor/år enligt tabellen ovan blir 477 miljoner och den skattning som gjordes tidigare utifrån SCB-materialet hamnade på 417 miljoner. En faktor som förmodligen kan förklara den största delen av skillnaden är olika stora undersökningsområden: i SCB-studien

(36)

21

Hur resorna fördelar sig på ärendetyp ses i tabellen nedan.

Tabell 11 Delresornas fördelning på ärende, holms tätort med förorter.

bilförare,

Stock-Typ av ärende Andel Antal DR i 3 miljoner som bilför. Arbete, skola 22, 6 94 Tjänste 13,2 55 Vård, inköp, service 20,7 86 Släktbesök, fritid 31; 3 130 Övrigt 11,9 50 Yrkesmässig trafik 0,3 1 Totalt 100,0 417

Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1205.1.

Skillnader i starttidpunkt mellan olika veckodagar framgår ur figuren nedan, som visar bilresornas

platsen "den egna bostaden". Uppgifterna är hämtade från RVU:n i Stockholm 1986/87. 25 15 _2.. Pr oc en t 10 i* giskt . hg äl + vomt v W m å g ) e D -e 2 e f i

1 2 . 00 -1 3 . 5 9 [| s s 10. 00-11. 59 f 03 .0 0-05 .5 9 06 .0 0-06 .5 9 _g 3 & 0 7 . 0 0 -0 7. 5 9

Figur 2 Fördelning på starttidpunkt för huvudresor efter

veckodag med start från bostaden,

Stockholms län. VTI MEDDELANDE 717 starttidpunkt från bas-1 4 . 0 0 -1 5 . 5 9 [ _ _ _ l täl t41] yt 16 .0 0-16 .5 9 [ -17 .0 0-17 .5 9 [ _ _ _E M vardag CJ Lördag 0 Söndag 19 .0 0-23.5 9 [ _ _ _ P -00 .0 0-02 .5 9 L | 18. 00-18. 59

(37)

22

På vardagarna lämnar huvuddelen av bilförarna hemmet mellan kl 06.00 och 09.00, med en topp mellan kl 07.00 och 08.00. Under helgerna infaller restoppen mitt på dagen.

I referens (91-2) delas Stockholms län in i fyra zoner och för-delningen av bilförarresorna på vardagar efter i vilken zon starten sker visas nedan (se även karta i bilaga 2A över zoner-na) :

* innerstaden, 11 %

* ytterstaden (inklusive Solna och Sundbyberg), 27 % * inre förortsområdet och 34 %

* yttre förortsområdet 28 %.

Resornas fördelning på månader, dygnets timmar och zoner har redovisats. Det är nu möjligt att ta fram skattningar på exem-pelvis hur resorna i innerstaden fördelar sig på ett lördagsdygn i september. Detta under förutsättning att man antar att resför-delningen på zoner är oberoende av veckodag och månad.

4 , 2 . 2 Reslängder och restider

Nedanstående diagram över fördelningen av bilresor (förar- och passagerarresor) på reslängdsklasser kan konstrueras baserat på huvudresor i SCB-RVU:n.

(38)

23 Ye o © a B B 8 $ & 0,1-1,9 2,0-4,9 50-99 10,0-19,9 20,0-49,9 50,0-99,9 100,0-Reslängdsintervall, km

Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1105.1. Baseras på 212 569 000 HR. Figur 3 Fördelning på reslängder för huvudresor med

person-bil, Stockholms tätort med förorter.

Görs samma antagande även här som för hela rikets resor att genomsnittslängden av de längsta resorna är 130 km, kan man beräkna medellängden för en HR till 38 km, referens _(92-1) . Genom _{SCB-tabellerna 1119 och 1211 skattas genomsnittligt antal} bil-DR/bil-HR: 2,63. Medellängden av en DR blir ca 14 km.

Medianreslängden för en HR kan beräknas till 26,5 km. Medianres-tiden är ca 40 minuter, men i denna tidsuppgift ingår inga resor med arbete eller skola som huvudsakligt ärende. Medianreslängden för en DR (antar som ovan att antalet DR/HR är 2,63) skattas till 10,1 km. Medianrestiden för en DR är 18 minuter.

Ur _RVU:n i Stockholm 1986/87, referens (91-2), framgår nedan-stående uppgifter:

(39)

24

Tabell 12 Medellängd och medelrestid för bilförardelresor efter veckodag.

Veckodag Medel-| Medel-längd restid (km) (min) Vardag 8,0 18 Lördag 26,1 221 Söndag 8,5 26 Genomsnitt 8,7 26

En HR är enligt referens (91-2) 20 km lång (medelrestid 46 minu-ter). Skillnaden mellan de två

resvaneundersöknihgarna kan bl a

bero på att antal och typer av basplatser skiljer (av betydelse

endast

för HR), skiftande begränsningar i resornas

omfattning

och att resvanorna kan ha förändrats under de två år som skiljer

undersökningarna åt.

Tabellen nedan visar skillnaderna i reslängd för olika ärenden,

beroende

på vilket mått man väljer, median eller medelvärde

(endast jämförbara medel- och medianvärden för huvudresor fanns).

Tabell 13

Huvudreslängder efter ärende,

bas=bostad, bil

som

förare, vardagar.

Huvud-

Medel-

Median-ärende

reslängd| reslängd

(km)

Arbete

26,0

19,6

Tjänste

33; 8

Skola

15,1

Inköp

12, 2

7,2

Service

13; 9

Rekreation

20,7

11; 1

Övrigt

12,9

Totalt

21 ; 6

14,5

Källa: RVU:n i Stockholm 1986/87.

(40)

25

Som synes har medianvärden för en del typer av resor inte kunnat skattats ur referens (91-2). För de ärenden som jämförelser kan göras ser man att medelvärdet är mellan 1,3-1,9 gånger större än medianen. Skillnaden torde varit ännu större om även resor

utan-för Stockholms län skulle ingått.

Fördelningen av resor på månadspar och reslängd finns redovisade i SCB-rapporten, men som tidigare nämnts utan uppdelning på färdsätt. Medianhuvudreslängden presenteras i indexform.

Tabell 14 Reslängd som funktion av månadspar, Stockholms tätort med förorter.

Månadspar Index för samt-| Medellängd liga färdsätts på DR, bil medianhuvud- som förare reslängd (km) jan-feb 129 18 mars-april 82 11 maj-juni 101 14 juli-aug 112 16 sept -okt 84 12 nov-dec 121 17 Hela året 100 14 Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1118 och

egna beräkningar.

De längsta resorna, oavsett färdsätt, företas under vintermåna-derna och högsommmaren.

Skillnader i reslängd under olika timmar på dygnet kan inte skattas med hjälp av de tabeller som publicerats av SCB, utan en bearbetning av råmaterialet krävs.

Däremot är det möjligt att undersöka skillnaden i reslängd mel-lan veckodagarna för samtliga huvudresor. Den SCB-tabell som har bearbetats har emellertid en annorlunda indelning i reslängder; färdlängdskategorier (se tabell 1). Resultatet ges i tabell 15 i form av index. Medianreslängden för hela året och alla dagar är 16,5 km.

(41)

26

Tabell 15 Index baserat på medianreslängd för huvudresor med samtliga färdsätt som funktion av veckodag och månadspar, Stockholms tätort med förorter.

jan-feb 180 88 107 102 66 86 120 113 mars-april| 77 86 106 92 85 78 164 93 maj-juni 107 87 91 102 102 75 78 98 juli-aug 84 96 90 140 181 113 154 107 sept -okt 96 115 73 98 112 88 88 94 nov-dec 158 121 121 90 112 102 78 108 Hela året 99 112 96 100 108 87 102 100

Tabellen ovan ska ses som en indikation på skillnader i res-längd för bilresor mellan olika dagar och månader. Det som direkt kan utläsas ur Stockholms RVU är hur en vardagshuvud-resa varierar i längd och tid mellan zonerna samt längd och tid på en vardags-, lördags- och söndagsresa i hela länet. Antas att variationen mellan zonerna på lördagar och söndagar är densamma

som på vardagar, kan följande tabell ställas upp:

Tabell 16 Medelreslängd, km (medelrestid, minuter) för HR som funktion av veckodag och startzon, bilförare, Stock-holms län.

Zon Vardag Lördag Söndag Medeldag

Innerstaden 14 (45) 11 (35) 14 (42) 14 (43) Ytterstaden 17 (50) 14 (39) 17 (47) 17 (48) Inre förort. 18 (43) 14 (34) 18 (40) 18 (42) Yttre förort 29 (49) 23 (39) 29 (46) 29 (47)

Hela länet 20 (47) 16 (37) 20 (44) 20 (45)

I tabellen har även reslängder och restider för en "medeldag" beräknats vilka i stort sett visade sig motsvara en vardag. Det har gjorts genom att utgå från antalet bilförar-HR i tabell 10 och vikta vardagsvärdet med 5/7 och lördags- och söndagsvärdena med vardera 1/7. Reslängden ökar enligt tabell 16 med avståndet

(42)

27

Tabell 17 innehåller samma information som tabell 16 vad gäller reslängder men den är presenterad i indexform.

Tabell 17 Index för huvudresans medelreslängd som funktion av veckodag och startzon, bilförare, Stockholms län.

Zon Vardag Lördag Söndag Medeldag

Innerstaden 70 69 70 70 Ytterstaden 85 88 85 85 Inre förort. 90 88 90 90 Yttre förort. 145 144 145 145 Hela länet 100 100 100 100

Källa: RVU:n i Stockhom 1986/87

Med hjälp av tabell 15 och 17 kan man få fram skattningar av reslängder i de fyra zonerna för en valfri kombination av vecko-dag och månadspar. Exempelvis om man söker hur reslängderna varierar mellan zonerna en torsdag i mars-april, blir resultatet enligt nedan (om man antar att medelreslängden en DR för hela året och hela länet är 14 km):

* Innerstaden 9 km (14*0,92*0, 70) * Ytterstaden 10 km (14*0,92*0,80) * Inre förort 12 km (14*0,92*0,90) * Yttre förortsområdet 19 km

Göteborgs tätort med förorter

4 , 3 . 1 Antal resor

Enligt SCB:s RVU görs under ett år drygt 264 miljoner delresor Antar man som tidigare en beläggning på 1,34 personer/bil, kan antalet med personbil som huvudsakligt färdsätt i Storgöteborg.

resor som bilförare skattas till 197 miljoner (uppgift ur refe-rens _(90-1) : i genomsnitt 1,5 personer/bil). En uppskattning av hur resorna kan fördela sig på månadspar ses i tabell 18. Ande-larna gäller egentligen för samtliga bilresor, både som förare och passagerare.

(43)

Tabell 18 Fördelning av bilförarresor på månadspar, Göteborgs 28

tätort med förorter.

Månadspar Andel Antal DR i miljoner jan-feb 0 ; 118 23 , 2 mars-april 0 , 160 31,5 maj-juni 0 , 229 45 , 1 juli-aug 0; 167 32, 9 sept -okt 0 ; 216 42 , 6 nov-dec 0 ; 109 21 ; 5 Hela året 0 ; 999 197

Källa: SCB:s RVU 1984/85 tabell 1211 och egna beräkningar.

I tabell 19 ges dagliga genomsnitt på antalet delresor för varje månadspars veckodag. Samma antagande har gjorts som i motsvaran-de tabell i kapitlet om stockholmsresorna.

Tabell 19 Antal DR som bilförare i miljontals/dag som funktion av veckodag och månadspar, Göteborgs tätort med för-orter.

jan-feb 1397 1,408 |,353 |,431 |,453 |,304 |,414 2,76 mars-april|,521 [,536 |,463 |,565 |,594 |,398 |,543 3,62 maj-juni _|,746 |1,767 |,663 |,808 |,850 |1,570 |,777 5,18 juli-aug |,549 |,475 |,579 |,608 |,408 |,557 3,71 sept -okt 7703 |1;,722 |1;,625 |,761 |1,800 |;537 |,732 4 , 88 nov-dec 7354 1,364 |,315 |,384 |,403 |,271 |,369 2,46 Hela året |,546 |,561 |,485 |,591 |,621 |,417 |,568 3,79 Andel 7144 1;,148 |,128 |,156 |,164 |,110 |,150 1 ; 00

(44)

29

Fördelningen av delresorna på ärende enligt SCB framgår nedan.

Tabell 20 Delresornas fördelning på ärende, bilförare, Göte-borgs tätort med förorter.

Typ av ärende Andel Antal DR i ($%) miljoner som bilför. Arbete, skola 21 , 4 42 Tjänste 9, 4 19 Vård, inköp, service 24,1 47 Släktbesök, fritid 35,5 70 Övrigt 9, 6 20 Yrkesmässig trafik 0 ; 0 0 Totalt 100,0 197 Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1205.2.

Ur referens (90-1) har uppgifter hämtats om startidpunkter för delresor. I tre figurer visas hur den procentuella fördelningen ser ut på vardagar, lördagar och söndagar.

12 10 Pr oc en t O> 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 1 2 3 Timma

Källa: RVU:n i Göteborg 1989.

Figur 4 Fördelning på starttidpunkt, samtliga delresor, var-dagar. Storgöteborg, Alingsås och Orust.

(45)

30 Pr oc en t 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 1 2 3 Timma

Figur 5 Fördelning på starttidpunkt, samtliga delresor, lör-dagar. Storgöteborg, Alingsås och Orust.

12 10 Pr oc en t > 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 1 2 3 Timma

Figur 6 Fördelning på starttidpunkt, samtliga delresor, sön-dagar. Storgöteborg, Alingsås och Orust.

Under en vardag infaller två "restoppar"; kl 07.00-08.00 på mor-gonen och kl 16.00-17.00 på eftermiddagen. Lördagens resande har en topp på förmiddagen och en mer "utdragen" fördelning under resten av dygnet. Slutligen kan fördelningen av resstarterna på en söndag beskrivas som "normalfördelad".

(46)

So

31

I referens (85-1) kan man få en bild av hur bilresandet skiljer mellan olika områden av Göteborg. Kommunen delades i den under-sökningen in i ett centralt, ett mellan- och ett ytterområde (se kartan i bilaga 2B) . Tabellen nedan visar antalet huvudresor per dag med "bil ett" (i flerbilshushåll=bilen som drogs i urvalet) med hänsyn taget både till de bilar som kördes och de som stod stilla undersökningsdagen.

Tabell 21 Antal huvudresor med "bil ett" per dag efter område och veckodag, Göteborgs kommun.

Område Vardagar Veckoslut

Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. stilla. stilla.| stilla. stilla.

Centrala 2 ; 36 1 , 47 1,50 0 , 81 Mellersta 2,15 1 ; 46 1,53 0 ; 78 Yttre 2 ; 35 1,72 1; 48 0 ; 86

Hela staden| 2,27 1,57 1,50 0 ; 82

Källa: Bil-RVU:n i Göteborg 1983.

4 , 3 . 2 Reslängder/restider

Data ur SCB-RVU:n kan sammanfattas med diagrammet nedan.

& 25 15 10 -0,1-1,9 2.0-4,9 50-99 10,0-19,9 20,.0-49,9 50,0-99.9 Reslängdsintervall, km

Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1105.2. Baseras på 103 689 000 HR. Figur 7 Fördelning på reslängder för huvudresor med

(47)

32

Längden på en HR uppskattas till 35 km under förutsättning att de längsta resorna har en genomsnittlig längd av 130 km. Med hjälp av tabell 1119 och 1211 i referens (87-1) beräknas antal bil-DR/bil-HR till 2,55. Längden på en delresa kan då skattas till knappt 14 km.

Medianlängden (medianrestiden) för en huvudresa med personbil är 20,0 km (43 minuter) beräknat med hjälp av SCB:s RVU. Restiden beräknas ur en tabell som inte upptar arbets- eller skolresor. Medianreslängden för en DR kan då skattas till 7,8 km. Median-restiden för en DR (inklusive arbets- och skolresor) är 17 minu-ter.

Tabellen nedan får man om antagandet görs att personbilsresornas längd har samma säsongsvariation som resor med samtliga färdsätt

(data från SCB) .

Tabell 22 Reslängd som funktion av månadspar, Göteborgs tätort med förorter.

Månadspar Index för samt-| Medellängd liga färdsätts på DR, bil medianhuvud- som förare

reslängd (km) jan-feb 95 13 mars-april 132 18 maj-juni 74 10 juli-aug 134 -= 19 sept -okt 109 15 nov-dec 89 12 Hela året 100 14 Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1118.

De längsta resorna görs under högsommaren och på våren. Även för Göteborg är det möjligt att ur SCB-materialet skatta hur res-längderna för alla resor varierar över månader och veckodagar, se tabell 23. Som upplysning kan nämnas att medianreslängden totalt sett uppgick till 13 km.

(48)

33

Tabell 23 Index baserat på medianreslängd för samtliga färdsätt som funktion av veckodag och månadspar, Göteborgs tätort med förorter.

Månadspar Veckodag Alla

mån tis ons tor fre lör sön dagar

jan-feb 181 87 122 87 75 767 82 93 mars-april| 99 122 137 284 172 96 102 115 ma j= juni 98 68 69 82 109 103 105 85 juli-aug 236 98 258 118 207 86 82 119 sept -okt 108 125 92 104 81 111 300 105 nov-dec 78 88 98 108 96 85 209 98 Hela året 108 89 98 98 102 104 104 100

Små skillnader i reslängd mellan veckodagarna kan noteras, den längsta resan företas på en måndag och kortaste på en tisdag. Siffrorna för månadsparen bör tolkas försiktigt då antalet vär-den är relativt litet för vissa kombinationer av dag och månads-par. Enligt den SCB-tabell som bearbetats gjordes inga lokala resor på en lördag i januari eller februari! Detta förklarar det extrema värdet för den kombinationen av dag och månadspar.

En uppfattning om hur göteborgsbilistens genomsnittliga körlängd varierar med boendeområde (se kartan i bilaga 2B), kan fås ur referens (85-11).

Tabell 24 Medellängd (km) av personbilshuvudresa efter ärende som funktion av bostadsområde M=mellan och Y=yttre) och veckodag, Göteborgs kommun.

Ärende Vardag Lördag/söndag

C M Y C M T Bostad-arbete 11,1 12,4 17,7 6;3 14,9 12,5 Inköp-service 12,1 15,4 26,9 17,6 14,0 27,6 Tjänsteresa 25,4 68,5 50,0 =» o» =» Bostad-fritidshus am mm =- 46,4 37,2 46,6 Hälsa på 41,1 65,8 42,1 56;1 47,8 41,6 Annan fritidsverk 17,5 25,8 21,5 19,8 31,6 37,6 Övrigt 47,71 19,2 34,3 14,8 28,8 38,3 Samt liga 16,9 21,8 22,3 40,0 31,2 31,4 Källa: Bil-RVU:n i Göteborg 1983.

(49)

34

Tillsammans med uppgifter ur referens (85-1) om antalet resor/bil efter de olika områdena, kan en genomsnittlig reslängd för hela Göteborgs kommun på vardagar skattas till 20,3 km och på vecko-sluten till 34,2 km. Vardagsresorna är längre ju större avstån-det till centrum är. Under veckoslutet görs de längsta resorna av personer bosatta i centrumområdet.

4 , 4 Tätorter med 25 000-250 000 invånare

I regel har varje större stad genomfört en RVU för att få under-lag till trafikplanering och prognoser. För den här kategorin av tätorter finns alltså en ganska god tillgång på datamaterial, utöver SCB:s RVU.

Med utgångspunkt från tabell 1211 i referens (87-11) har antalet bilförardelresor som företas i tätorter med 25 000-250 000 in-vånare skattats till 799 miljoner årligen (1 071 miljoner bil-delresor delat med 1,34) .

Örebroundersökningen, referens (92-2), redovisar en medelbelägg-ning på 1,3 personer i innerstadsmiljö och 1,4 i yttre staden. För Linköping (referens (91-3)) är medelbeläggningen ungefär 1,2 personer oavsett stadsdel. Att använda riksvärdet 1,34 från SCB för medelbeläggningen även i denna T-region tycks inte strida mot ovanstående källors uppgifter.

Tabellen nedan ger en bild av fördelningen på månadsparen (ande-larna har även här hämtats från en SCB-fördelning för samtliga bilresor) .

(50)

Tabell 25 Fördelning av bilförarresor på månadspar, med 25 000-250

35

000 invånare.

Månadspar Andel Antal DR i miljoner jan-feb 0; 153 122 mars-april 0 , 143 114 ma j- juni 0 ; 199 159 juli-aug 0 , 169 135 sept -okt 0 ; 160 128 nov-dec 0 ; 176 141 Hela året 1; 000 799

Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1211 och egna beräkningar.

tätorter

Med hjälp av en SCB-tabell för samtliga resors fördelning på veckodagar kan personbilsresornas fördelning på veckodagar och månadspar skattas enligt tabellen nedan.

Tabell 26 Antal DR som bilförare i miljontals/dag som funktion av veckodag och månadspar, tätorter med 25 000-250 000 invånare.

jan-feb 2,02 2,32 2,09 2,42 2,12 1,84 1,70 14,5 mars-april| 1,82 2,10 1,89 2,19 1 ; 91 1,66 1,53 13,1 maj-juni 2,53 2,91 2,62 3,04 2,66 2,31 2,13 18,2 juli-aug 2,11 2,43 2,19 2,54 2,22 1,93 1,78 15,2 sept -okt 2 , 04 2,35 2,12 2 , 45 2,15 1; 87 1,72 14,7 nov-dec 2 , 24 2,58 2, 32 2 ; 69 2 ; 35 2 , 04 1,88 16,1 Genomsnitt 2,14 2,46 2,22 2,57] 2 , 25 1; 96 1 ; 80 15 , 4 Andel ; 139 ; 160 ; 144 ; 167 ; 146 ; 127 ; 117 1 ; 00

Tabellen nedan ger fördelningen på ärendetyp för delresor. För-delningen gäller för samtliga bilresor och det antas alltså att bilförarresorna har samma fördelning.

(51)

36

Tabell 27 Delresornas fördelning på ärende, bilförare, tätorter med 25 000-250 000 invånare.

Typ av ärende Andel Antal DR i (%) miljoner som bilför. Arbete, skola 19,9 159 Tjänste 9 ;0 72 Vård, inköp, service 24 , 1 193 Släktbesök, fritid 36,7 293 Övrigt 10,0 80 Yrkesmässig trafik 0 , 4 3 Totalt 100,0 799

I de två följande figurerna åskådliggörs hur delresorna i Linkö-ping och Örebro fördelar sig på starttidpunkt om hänsyn tas till startområde respektive bostadsområde.

8 8 8

8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8

8858892222222228

Källa: RVU:n i Linköping 1990.

Figur 8 Fördelning på starttidpunkt för delresor under

var-dagar som funktion av startområde. Bil som förare,

(52)

såäååesasaesasaseeasaaåe

8 8 8 5 8 B 2 = SP XP SPS S 85 S 8 8 s 8

Källa: RVU:n i Örebro 1990.

Figur _9

Fördelning på starttidpunkt för delresor under

mån-dag-torsdag som funktion av bostadsområde. Samtliga

färdsätt, Örebro.

I Linköpingsdiagrammet syns att det är en större andel av

bil-förarresorna i inre och yttre staden som startar under

morgon-timmarna jämfört med stadskärnan. Det motsatta förhållandet

råder mellan kl 11.00 och 12.59. I Örebro, där fördelningarna

gäller samtliga resor, är det ingen större skillnad mellan inre

och yttre staden.

Dessa båda undersökningar kan också ge en uppfattning om antalet

delresor som görs i en tätort av Linköpings och Örebros storlek

(80 000-85 000 invånare) .

"

I Linköping startas under en vardag 17 000 delresor i

stadskär-nan med bil som huvudfärdsätt, 25 000 i inre staden och 52 000 i

yttre staden. Den procentuella fördelningen på områdena blir

18 %, 27 % respektive 55 %.

Under en normal vardag (måndag-torsdag) gjordes i Örebro, om

enkätsvaren i referens (92-2) räknas upp till hela populationen

(invånare i Örebro kommun i åldrarna 13-75 år), 350 000 delresor

i Örebro kommun eller i snitt 3,7 resor/person. 150 000 av

resorna företogs av innerstadsborna och 80 000 av

ytterstads-borna. Av innerstadsresorna gjordes 38 % med bil; 30 % som

VTI MEDDELANDE 717

(53)

38

förare och 8 % som passagerare. De boende i yttre staden färda-des i bil i 54 % av resorna; 43 % som förare och 11 % som passa-gerare .

Det verkar som om antalet bilförarresor i en tätort med omkring 80 000 en vardag är ungefär 80 000-90 000.

4 , 4 , 2 Reslängder/restider

Fördelningen av HR med bil på reslängdsklasser ser ut som följer enligt SCB-RVU:n. 15 10 - A 0 0,1-1,9 5,0-9,9 10,0-199 20,0-49,9 50,0-99,9 Reslängdsintervall, km % 33

Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1105.3. Baseras på 431 948 000 HR.

Figur 10 Fördelning på reslängder för huvudresor med personbil, tätorter med 25 000-250 000 invånare.

Om medellängden för den högsta, öppna klassen sätts till 130 km referens kan medellängden av en HR skattas till 31 km. Med hjälp av tabellerna 1119 och 1211 i referens (87-1) kan antalet bil-DR/bil-HR skattas till 2,47. Medellängden av en DR blir då ca 13 km.

Medianreslängden för en HR med bil kan bestämmas till 15,5 km (mediantid: 34,5 minuter exklusive arbets- och skolresor). Medianlängden är drygt 6 km (13/2,47). Medianrestiden för en

(54)

39

Variationen mellan olika månader framgår av tabell 28, där index för huvudreslängder med samtliga färdsätt har beräknats och an-vänts på delreslängder.

Tabell 28 Reslängd som funktion av månadspar, tätorter med 25 000-250 000 invånare.

egna beräkningar.

Relativt små skillnader i reslängd mellan månadsparen kan kon-stateras. Variationen av längden mellan veckodagar framgår nedan .

Tabell 29 Index baserat på medianreslängd för huvudresor med samtliga färdsätt som funktion av veckodag och månadspar, tätorter med 25 000-250 000 invånare.

mån tis ons tor fre lör sön |dagar

jan-feb 75 121 91 100 238 94 93 97 mars-april| 88 91 262 82 121 87 353 101 ma j- juni 91 110 96 143 162 99 174 103 juli-aug 118 94 88 90 257 185 91 100 sept -okt 87 87 275 328 231 331 149 171 nov-dec 101 113 90 76 122 88 90 93 Hela året 90 96 103 97 193 100 135 100

På fredagar och söndagar samt i september och oktober tycks de längsta resorna göras. Även i tabell 29 ses effekterna av att bestämma medianvärden på klassindelade variabler, stora

(55)

skill-40

nader uppträder ibland oförklarligt mellan dagarna inom samma månadspar .

För att jämföra skillnader i resbeteendet mellan olika delar av en tätort, kan ett flertal källor utnyttjas. EMMA (en nätverks-modell) har använts för några Uppsala-gator. Det resulterade i följande genomsnittliga reslängder för centrum=-, mellan- och yttermiljö i Uppsala: 12, 18 respektive 37 km. Gator som fick representera de tre områdena var Kungsgatan, Luthagsesplanaden och Tycho Hedéns väg. I bilaga 3 ses fördelningar på reslängder som också fås med en EMMA-körning.

Med hjälp av Linköpingsundersökningen, referens _(91-3) , kan tiden för personbilsdelresan som funktion av område, timme och veckodag skattas (tabell 30 och figur 11).

Tabell 30 Medelrestid (min) för personbilsdelresa som funktion av veckodag och startområde, Linköping.

Område mån |tis [ons [tor |fre |mån-fre

Stadskärnan 14 14 15 18 17 16 Inre staden 16 15 19 16 20 17 Yttre staden 18 19 22 15 18 18

Hela staden 17 17 20 16 18 17

Sett över hela veckan ökar den genomsnittliga restiden ju längre från centrum som resan påbörjas. Det är svårare att se något mönster för veckodagarna. Spridningen, standardavvikelsen, för restiderna i de olika områdena ökar när man går från centrum till utkanterna. I stadskärnan är den 16 minuter, i inre staden 32 minuter och restiden i yttre staden har en spridning på 43 minuter.

(56)

41 --8- Stadskäman K / -4-= V- - o -Äg"" =---- Inre staden IB

7 - Le t --> bry e _{Yttre staden}

M i n u t e r 0-5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20-23 Tidsintervall

Källa: RVU:n i Linköping 1990.

Figur 11 Genomsnittlig restid för delresor under vardagar som

funktion av starttidpunkt och startområde. Bil som

förare. Linköping.

När figur 11 studeras tycks de längsta delresorna startas under

morgonen och förmiddagen. De stora "svängningarna" under den

delen av dagen kan bero på att antalet svar för vissa timmar

understiger tio. Ett avvikande värde har utelämnats i figuren

ovan: den genomsnittliga tiden för resor som startar i yttre

staden kl 0.00-05.00 som enligt undersökningen är 127 minuter.

Ur Örebrostudien framgår att reslängden för samtliga delresor i

Örebros innerstad är 15 km och i ytterstaden 20 km per person

och dag. I hela undersökningsområdet är en delresa med

färd-sättet "bil som förare" i genomsnitt 10 km lång och den varar i

18 minuter. Resor med start- och målpunkt inom samma

statistik-område ingår inte och i restiderna ingår gångtid till och från

färdmedlet .

4 . 5 Tätorter med 5 000-25 000 invånare

Enligt referens (87-1) görs 1 081 miljoner DR med bil under ett

(57)

42

i varje bil som tidigare till 1,34, kan antalet bilförarresor approximeras med 807 miljoner.

Hur dessa 807 miljoner bilförarresorna fördelar sig på månadspar kan

samtliga bilresor) .

skattas enligt tabell 31 (andelarna gäller egentligen för

Tabell 31 Fördelning av bilförarresor på månadsspar, tätorter med 5 000-25 000 invånare.

Månadspar Andel Antal DR i miljoner jan-feb 0; 155 125 mars-april 0; 148 120 maj-juni 0; 166 134 juli-aug 0, 177 143 sept -okt 0 , 179 144 nov-dec 0 ; 175 141 Hela året 1,;000 807

Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1211 och

Med hjälp av en SCB-tabell för samtliga egna beräkningar.

resors fördelning på veckodagar kan personbilsresornas fördelning på veckodagar och månadspar skattas enligt tabellen nedan.

Tabell 32 Antal DR som bilförare i miljontals/dag som funktion av veckodag och månadspar, tätorter med 5 000-25 000 invånare.

mån tis ons tor fre Lör sön vecka

jan-feb 2,21 2,12 2,23 2,41 2,12 2,09 1,63 14,8 mars-april| 2,04 1;96 2,07 2 ,; 23 1; 96 1; 93 1; 51 13,7 ma j-= juni 2,29 2,20 2,33 2,51 2,20 2,17 1,69 15,4 juli-aug 2,39 2,30 2,43 2,62 2,30 2,27 1,77 16,1 sept -okt 2 , 47 2 , 37 2,51 2,71 2 , 37 2, 34 1; 83 16; 6 nov-dec 2,41 2,32 2,45 2,64 2,32 2,28 1,78 16,2 Genomsnitt 2,31 2,22 2,34 2,53 2,22 2,19 1,71 15,5 Andel ; 149 p 143 ; 151 ; 163 ; 143 ; 141 ; 110 1 ; 00

(58)

43

Fördelning på ärende framgår av tabellen nedan.

Tabell 33 Delresornas fördelning på ärende, bilförare, tätorter med 5 000-25 000 invånare.

Typ av ärende Andel Antal DR i (%) miljoner som bilför. Arbete, skola 20 ,; 3 164 Tjänste 4 , 7 38 Vård, inköp, service 26,5 214 Släktbesök, fritid 36, 6 295 Övrigt 11,8 95 Yrkesmässig trafik 0 , 2 1 Totalt 100,0 807

4 , 5 . 2 Reslängder/restider

Figuren nedan visar hur personbilshuvudresorna fördelar sig på färdlängdskategorierna enligt SCB:s RVU.

& 25 % D 15 10 0,1-1,9 2,0-4,9 50-99 10,0-199 20,0-49,9 50,0-99,9 100,0-Reslängdsintervall, km

Figur 12 Fördelning på reslängder för huvudresor med personbil, tätorter med 5 000 - 25 000 invånare.

Enligt (92-1) kan medelreslängden för en HR med bil skattas till 29 km. Baserat på tabell 1119 och 1211 i referens (87-1) har

(59)

4 4

antalet bil-DR/bil-HR skattats till 2,45. En delresas medellängd blir då ca 12 km.

I denna kategori av tätorter är medianreslängden för personbils-huvudresor endast 13 km enligt SCB. Delas 13 med 2,45 får man delresans medianlängd till 5,3 km. Medianrestiden utan arbets-och skolresor är 30 minuter. Från SCB-studien fås också en mediantid för delresan: 14 minuter.

Variationen mellan olika månader framgår av tabell 34, där index för huvudreslängder med samtliga färdsätt presenteras.

Tabell 34 Reslängd som funktion av månadspar, tätorter med 5 000-25 000 invånare.

egna beräkningar.

I maj-juni görs tydligen de längsta resorna i genomsnitt och i början på året de kortaste.

Tabellen nedan ger en uppfattning om veckovariationen inom varje månadspar .

(60)

45

Tabell 35 Index baserat på medianreslängd för samtliga färdsätt som funktion av veckodag och månadspar, tätorter med 5 000-25 000 invånare.

mån tis ons tor fre lör sön dagar

jan-feb 81 130 39 95 102 35 139 112 mars-april| 36 45 160 48 52 71 176 68 ma j- juni 131 199 143 180 107 174 186 160 juli-aug 122 156 149 60 57 69 35 98 sept -okt 115 79 37 116 112 150 134 100 nov-dec 35 90 188 33 88 38 147 80 Hela året 91 105 121 93 78 92 121 100

Källa: SCB:s RVU 1984/85 tabell 1121.4.

För denna och följande T-regioner har uppdelning på områden i tätorten inte gjorts på grund av brist på datamaterial.

4 . 6 Mindre tätorter och glesbygd i södra Sverige

4.6.1 Antal resor

Ungefär 1 209 miljoner delresor görs årligen med bil i den aktu-ella T-regionen enligt SCB:s RVU. 902 miljoner av dessa förmodas vara bilförarresor (delar 1 209 med personbeläggningen 1,34) . 1,34 kan jämföras med en uppgift för landsbygden från Örebro-undersökningen: 1,5. Hur resorna fördelas på månadspar framgår i tabell 36.

(61)

46

Tabell 36 Fördelning av bilförarresor på månadspar, mindre tät-orter och glesbygd i södra Sverige.

Månadspar Andel Antal DR i miljoner jan-feb 0 ; 127 114 mars-april 0 ; 167 150 maj-juni 0, 188 170 juli-aug 0 , 147 133 sept -okt 0 ; 200 180 nov-dec 0 ; 171 155 Hela året 1,000 902 Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1211 och

egna beräkningar.

En bild av hur många bilförarresor som sker i genomsnitt /dag försöker tabellen nedan ge. Det har antagits att fördelningen på dagar under månadsparen är densamma som för hela året och den fördelningen har skattats ur en SCB-tabell som omfattar huvud-resor med samtliga färdsätt.

Tabell 37 Antal DR som bilförare i miljontals/dag som funktion av veckodag och månadspar, mindre tätorter och gles-bygd i södra Sverige.

jan-feb 1;921 2,00] 1,84| 2,37|1 1,77] 1,69) 13,6 mars-april| 2,44) 2,54| 2,34| 2,58] 3,01|; 2,25/ 2,15| 17,3 ma j- juni 2,751 2,871 2,63|1 2,91|1 3,39] 2,54| 2,42 19,5 juli-aug 2,121 2,201 2,02] 2,24| 1,95] 1,86| 15,0 sept -okt 2, 921 3,04| 2,791 3,08| 3,60] 20,7 nov-dec 2,501 2,601 2,391 2,64| 3,08] 2,19 17,7 Genomsnitt 2,44| 2,54) 3,01| 2,25/ 2,15| 17,3 Andel ;141| ,;149] ,174| ,130] ,124| 1,00

Tabellen nedan ger fördelningen på ärendetyp för delresor med bil som förare.

(62)

47

Tabell 38 Delresornas fördelning på ärende, bilförare, mindre tätorter och glesbygd i södra sverige.

Typ av ärende Andel Antal DR i (%) miljoner som bilför. Arbete, skola 23 , 2 209 Tjänste 4 , 9 44 Vård, inköp, service 24 , 8 223 Släktbesök, fritid 36,0 324 Övrigt 11,0 100 Yrkesmässig trafik 0 , 2 1 Totalt 100,0 902

4 . 6 . 2 Reslängder/restider

Data ur referens (87-11) kan sammanställas till diagrammet nedan. Jämför denna fördelning med den för Stockholms tätort med för-orter. % 0 u 5 a B & 8 & 8 -= 1-1 0,1-1,9 2,0-49 5,0-99 100-199 20,0-49,9 50,0-99,9 100,0-Reslängdsintervall, km

Figur 13 Fördelning på reslängder för huvudresor med personbil, mindre tätorter och glesbygd i södra Sverige.

Sätter man "klassmitten" i den högsta klassen till 130 km och i övrigt väger med klassmitten för varje intervall, blir den genomsnittliga reslängden på en huvudresa med bil 35 km

(63)

(refe-48

rens 92-1) . Antalet DR/HR med personbil kan skattas till 2,42 ur tabellerna 1119 och 1211 i SCB-RVU:n. Därmed skulle en delresas längd uppgå till drygt 14 km.

Medianreslängden för personbilshuvudresor i denna T-region är 21,6 km enligt SCB:s RVU. Delas den längden med 2,42 erhåller man en skattning på delresans medianlängd: 9 km. Medianrestiden för en HR utan arbets- och skolresor är 34 minuter. För en del-resa gäller att medianrestiden är ca 16 minuter. Detta kan jäm-föras med 19 minuter som Linköpingsstudien anger som medelrestid på vardagarna för bilförardelresor som startar i mindre tätorter och på glesbygden i Linköpings kommun.

En uppfattning om hur reslängden varierar över året, ges i tabellen nedan.

Tabell 39 Reslängd som funktion av månadspar, mindre tätorter och glesbygd i södra Sverige.

Månadspar Index för samt-| Medellängd liga färdsätts på DR, bil medianhuvud- som förare reslängd (km) jan-feb 99 14 mars-april 88 12 maj-juni 120 17 juli-aug 82 11 sept -okt 119 17 nov-dec 97 + 14 Hela året 100 14 Källa: SCB:s RVU 1984/85, tabell 1118.

Variationen av reslängden för samtliga färdsätt mellan vecko-dagarna ses i tabellen nedan som visar det i indexform.