1
Inventera tillgängligheten i flerbostadshus
3
Inventera tillgängligheten i flerbostadshus
– en handbok
4
Titel: Inventera tillgängligheten i flerbostadshus – en handbok Utgivare: Boverket Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket ISBN tryck: 978-91-7563-107-3 ISBN pdf: 978-91-7563-108-0
Sökord: Flerbostadshus, tillgänglighet, inventera, kommuner, handbok, vägledning, verktyg, modeller, exempel, lagar, regler
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.
Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2014
5
Förord
Den här handboken visar hur kommuner kan inventera tillgängligheten i sitt flerbostadshusbestånd. Det finns många olika verktyg, ambitionsnivåer, mål-grupper, syften och idéer om hur en inventering av tillgängligheten i flerbo-stadshus kan gå till. Det visar inte minst Boverkets rapport Tillgänglighetsin-ventering av flerbostadshusbeståndet – uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner. Området kan därmed vara svårt att överblicka.
Representanter för kommuner har efterlyst en checklista eller vägledning för hur de ska inventera tillgängligheten samt vilken ambitionsnivå de bör hålla. Vår förhoppning är att handboken ska fylla detta behov och vara en hjälp i ar-betet med att inventera tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet.
Det är kommunerna som leder den lokala samhällsutvecklingen och där-för riktar sig den här handboken särskilt till kommunen. Men handboken kan också ha ett värde för offentliga och privata fastighetsägare som vill öka boen-dekvaliteten genom ett strategiskt arbete med tillgänglighet.
Motivet för en tillgänglighetsinventering är att möta individens behov och på så vis bidra till att skapa ett samhälle som alla människor kan delta i, på jäm-lika villkor.
Handboken är sammanställd av projektledare Andreas Johansen och Hanna Faming. Bilaga 2 har sammanställts av Lars Estlander.
Handboken gör inte anspråk på att vara styrande eller heltäckande i alla detal-jer. Den är ett förslag på hur kommunen kan hantera en inventering av flerbo-stadshus ur tillgänglighetssynpunkt. Se handboken som en hjälp och inspira-tion för att komma igång med eller utveckla detta arbete.
Karlskrona januari 2014
Ylva Aller
7
Innehåll
Inledning och sammanfattning ... 11
Uppdraget ... 11
Att inventera tillgängligheten i flerbostadshus ...12
Exempel på tillgänglighetsinventeringar i fem kommuner ...12
Statligt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus ... 12
Regler om fysisk tillgänglighet... 13
Lagstiftning som stödjer inventering av tillgänglighet ... 13
Bostadsförsörjningslagen ...13
Policyer och dokument som styr kommunens arbete med fysisk tillgänglighet ... 14
FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning ...14
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning ...14
EU:s funktionshinderspolitiska strategi 2010–2020 ...14
Från patient till medborgare ...14
Design för alla ...14
Kommunen gynnas av att inventera tillgängligheten ... 15
Utveckling och bättre samarbete ...15
Nya möjligheter till samarbete ...16
Framtida nytta av att inventera tillgängligheten ...18
Effekter av otillgänglighet ...18
Inventeringens förutsättningar ... 20
Frågor om ansvar, behov och resurser ...20
Ambitionsnivå ...20
Inventeringens avgränsningar ...21
Att använda handboken ... 22
Inventering i tre steg ...22
Förankra inventeringen på övergripande beslutande nivå ...23
Steg 1: Nulägesanalys – före inventeringen... 25
Kommunens förutsättningar ... 25
Nulägesanalys möjliggör inventering ...25
Lyft tillgänglighetsfrågan i den kommunala planeringen ...25
Så gör vi nulägesanalysen ...26
8
När nulägesanalysen är klar... 30
Bjud in fler aktörer för att diskutera inventeringen ...30
Inventera brister eller potentialer i beståndet? ...30
Kommunens mål och syfte med inventeringen ...30
Exempel på inventeringar – planera, förmedla, förbättra ...31
Sammanfattning av steg 1 ...33
Steg 2: Dags att inventera! ... 35
Att välja ett ändamålsenligt inventeringsverktyg ...35
Strategier för genomförandet av inventeringen ...36
Övrigt att tänka på under inventeringen ...37
Sammanställa inventeringens resultat ...37
Sammanfattning av steg 2 ...37
Steg 3: Uppföljning ... 39
Utvärdering av inventeringen ...39
Bostadsmarknadsenkäten möjliggör uppföljning ...39
Att använda resultatet – från inventering till handling ...40
Att sprida resultatet av inventeringen ...41
Sammanfattning av steg 3 ...41
Bilaga 1. Begrepp och definitioner ... 43
Definitioner i plan- och bygglagen, 1 kap. 4 § ...43
Övrigt ...43
Bilaga 2. Lagstiftning och regler om tillgänglighet för bostäder ... 45
Krav vid ny byggnad ...45
Krav vid ändring av byggnader ...45
Underhåll av byggnader ...45
Regler för befintliga byggnader ...45
Krav på tillgänglighet i äldre byggregler ...46
Tillgänglighet på tomter ...47
Tillgänglighet på allmänna platser och andra områden ...47
Bilaga 3. Fiktiv nulägesanalys av kommun X... 48
Steg 1: Att använda befintlig kunskap ...48
Steg 2: Bostadsmarknaden och flerbostadshusbeståndet ...48
Steg 3: Behoven ...48
Steg 4: Extern samverkan ...49
9
Resonemang kring kommun X mål och syfte med inventeringen .... 49
Planera för tillgänglighet ...49
Förmedla tillgängliga bostäder ...49
Förbättra tillgängligheten i flerbostadshus ...49
Bilaga 4. Frångänglighet och brandskydd ... 51
Bilaga 5. Statligt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus ... 52 Villkor för stödet ...52 Källor ... 53 Elektroniska referenser ...53 Webbplatser ...54 Tryckta källor ...54 Informanter ...54 Lästips! ... 55 Grundläggande dokument ...55 Kommuners arbeten ...55 Tryckt material ...55 Webbplatser ...56 Övriga dokument ...56
11
Inledning och sammanfattning
Handboken beskriver var och hur man ska börja inventera tillgängligheten, vad resultatet kan användas till eller hur ett mål kan formuleras som både går att uppnå och att mäta.
Att inventera tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet är en process snara-re än ett eller flera projekt. Med ett processperspektiv behöver inte kommunen göra allt på en gång, bara ta ett första steg mot ett mer tillgängligt flerbostads-husbestånd. Handboken är ett stöd i detta arbete.
Handboken består av en teoretisk och en praktisk del. Första delen handlar om lagstiftning, motiv till varför en kommun bör inventera, vilka nyttor som en inventering medför samt inventeringens avgränsningar. Andra delen handlar om hur kommunen kan inventera utifrån lokala förutsättningar och hur ett ändamålsenligt mål och syfte kan formuleras, hur ett inventeringsverktyg väljs samt hur resultatet följs upp. Denna arbetsprocess beskrivs som tre steg i var sitt kapitel;
• nulägesanalys – före inventeringen
• dags att inventera
• uppföljning.
En inventering av tillgängligheten i flerbostadshus är en del i ett kunskapsbyg-gande där kommunen får information om var och hur tillgängligheten brister men framför allt kunskap om beståndets potential. Resultatet av en tillgänglig-hetsinventering kan användas som underlag för åtgärder i fastigheten och i den fysiska miljön. Det kan även främja en mer systematisk förmedling av bostäder samt bidra med underlag för bostadsförsörjningen och den översiktliga fysiska planeringen.
Uppdraget
Fysisk tillgänglighet är en demokrati- och jämlikhetsfråga, alla ska kunna bo, leva och verka i samhället på jämlika villkor. Därför ska den fysiska tillgänglig-heten i samhället öka. Boverket arbetar för detta genom En strategi för genom-förandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016.1
En central del i arbetet med strategin är att delmålen ska vara mätbara och möjliga att uppnå. Boverket har fem delmål för den fysiska tillgängligheten i samhället som berör frågor om planering, byggande och boende. Målen rym-mer både kort och långsiktiga insatser och genom delmålen ska kunskapen om
12
tillgänglighet fördjupas och spridas bland kommuner och fastighetsägare, och kunna fogas in i de ordinarie verksamheterna.2
Denna handbok är ett led i detta arbete. Att inventera tillgängligheten i flerbostadshus
För att underlätta bostadsförsörjningen vill Boverket stimulera kommuner att öka sin kunskap om det befintliga flerbostadshusbeståndet. Med en aktuell överblick av tillgängligheten kan kommunen hantera de brister men även ta vara på de potentialer som finns i beståndet.
Kommunernas inventering kan ge Boverket möjligheten att på en översiktlig nivå få en bild av tillgängligheten i bostadsbeståndet, vilket på sikt kan stärka kommunernas arbete.
Vem som helst kan födas med eller få en nedsatt funktionsförmåga, och ser vi till hela livsförloppet får vi alla det i någon form på äldre dagar. Oavsett om vi sitter i rullstol, är i behov av kryckor, drar en barnvagn eller bär på tunga mat-kassar så gynnas vi av en god fysisk tillgänglighet. Funktionshinder i vår omgiv-ning blir ofta påtagliga först när vi själva stöter på dem.
Exempel på tillgänglighetsinventeringar i fem kommuner
Under 2013 publicerade Boverket rapporten Tillgänglighetsinventering av fler-bostadshusbeståndet – uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommu-ner.3 Rapportens syfte är att inspirera fler kommuner att inventera sina flerbo-stadshus genom att visa bredden på möjliga inventeringsverktyg, resultat och användningsområden.
Statligt stöd för att inventera tillgängligheten i
flerbostadshus
Från den 1 februari 2014 fram till augusti 2015 kan kommuner söka ekonomiskt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus. Budgeten för stödet är totalt 15 miljoner, varav fem miljoner är sökbara under 2014 och tio miljoner under 2015. Stödet söks av behörig företrädare i kommunledningen hos Bover-ket och ska uppgå till den beräknade kostnaden för inventeringen, men stödet får inte överstiga 500 000 kronor per stödmottagare.4
2 Sidan 40 i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016. 3 Se Boverkets webbokhandel för mer information.
13
Regler om fysisk tillgänglighet
Detta kapitel innehåller en kort sammanställning av de lagar, policyer och do-kument som ligger till grund för den svenska funktionshinderspolitiken och arbetet med att öka den fysiska tillgängligheten i samhället.
För definitioner av begrepp se bilaga 1 och för mer information om lagstift-ning gällande tillgänglighet i bostäder, se bilaga 2.
Lagstiftning som stödjer inventering av tillgänglighet
Det finns inga lagar som direkt ålägger kommuner eller fastighetsägare att genomföra inventeringar av eller förbättringar i befintliga flerbostadshus vad gäller tillgänglighet. Det innebär att kommuner och fastighetsägare själva kan bestämma om de ska inventera och arbeta med tillgänglighet. Men det finns annan lagstiftning som indirekt stödjer en inventering av flerbostadshus:• SoL, socialtjänstlagen (2001:453)
• PBL, plan- och bygglagen (2010:900)
• lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
• förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kom-munernas bostadsförsörjningsansvar.
Bostadsförsörjningslagen
Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ger kommu-nen ansvar att skapa förutsättningar för alla i kommukommu-nen att leva i goda bostä-der.5 En bra boendemiljö innebär bland annat att det finns bostäder med god tillgänglighet. Planering för bostäder med god tillgänglighet är därför en viktig del i en kommuns strategiska planering. Lagen innebär också att riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska revideras varje mandatperiod.
Från den 1 januari 2014 är bostadsbyggande och utveckling av bostadsbe-stånd ett allmänt intresse i plan- och bygglagen 2 kap 3§ 5.6
Samtidigt förtydligades bostadsförsörjningslagen på så sätt att riktlinjerna ska vara vägledande vid denna bedömning. Förändringarna i bostadsförsörj-ningslagen innebär även att kommunens riktlinjer ska ta hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som har betydelse för bo-stadsförsörjningen.
5 I svensk bostadspolitik svarar staten för de rättsliga och finansiella förutsättningarna medan kommunerna ansvarar för planering och genomförande. Ur Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen (2012).
6 Allmänt intresse är ett intresse kommunen ska ta hänsyn till, tillämpa och följa i planer och beslut enligt plan- och bygglagen. http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Detaljplanering/Planbestammelser/ Anvandning-av-allman-mark/
14
Policyer och dokument som styr kommunens arbete
med fysisk tillgänglighet
Det finns nationella och internationella policyer och dokument att förhålla sig till i arbetet med fysisk tillgänglighet. Här listar vi några som Boverket menar har stor betydelse för arbetet med att öka den fysiska tillgängligheten i samhället. FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med
funktionsnedsättning
1993 antog FN:s generalförsamling 22 standardregler kring delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning i hela samhället. Standard-reglerna är inte juridiskt bindande men innebär ett moraliskt och politiskt åtag-ande av de anslutna staterna.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
År 2008 undertecknade Sverige FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (prop. 2008/09:28) vilken trädde i kraft 2009. I kon-ventionen framhålls tillgänglighet i form av fysisk tillgänglighet och tillgänglig information. Konventionen är juridiskt bindande vilket innebär att staten och andra aktörer ska arbeta för att samhället ska bli mer tillgängligt genom att ex-empelvis lagar och regler införs och tillämpas.
EU:s funktionshinderspolitiska strategi 2010–2020
Europeiska kommissionen följer en funktionshindersstrategi som löper mellan 2010 och 2020. Detta är en följd av att EU som institution har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Strategin är ett led i arbetet att leva upp till konventionen.
Från patient till medborgare
Propositionen Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken (Prop. 1999/2000:79) är grunden för Sveriges nuvarande funktionshinderspolitik. Kärnan i den är att bekämpa diskriminering genom att utforma samhället så att människor med funktionsnedsättning kan vara fullt delaktiga. Den nationella handlingsplanen var ett ställningstagande från att ti-digare ha talat om personer med funktionsnedsättning ur ett patientperspektiv betonade riksdagen nu medborgarperspektivet.
Design för alla
I ovan nämnda proposition framgår att konceptet design för alla bör genomsy-ra statens arbete inom arkitektur, formgivning och design. Konceptet innebär en design för den mänskliga mångfalden, social delaktighet och jämlikhet. Syf-tet är att information, kultur och den byggda miljön ska vara tillgänglig och an-vändbar för alla människor, man ska oavsett fysisk styrka eller rörlighet kunna använda miljöer. Konceptet utgår från att det som planerats och formgivits av människor för att användas av människor också fungerar för alla att använda. Regeringens strategi för funktionshinderspolitiken 2011–2016
Regeringen presenterade den 16 juni 2011 en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige 2011–2016. Syftet med strategin är att pre-sentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande åren.
Tips! För mer information om design för alla: www.designforalla.se eller Universal Design: Creating Inclusive Environments (2012)
15
Kommunen gynnas av att inventera
tillgängligheten
I detta kapitel ges argument till varför tillgängligheten bör inventeras i flerbo-stadshusen. Vi belyser även vilken nytta inventeringen har för kommun, fastig-hetsägare, intresseorganisationer och medborgare.
Utveckling och bättre samarbete
Fysiskt tillgängligt boende är en strategisk fråga för tillväxt och välfärd i kom-munen och regionen. Den kunskap som en tillgänglighetsinventering ger kan vara en ingång till kommunens planering för bostadsförsörjningen.
Ur ett lokalt, regionalt eller nationellt perspektiv möjliggör en inventering av tillgängligheten ett starkt analysunderlag för bedömningar av var och hur stra-tegiska satsningar ska göras. Inventeringen kan också stärka kommunens sam-arbete på bostadsmarknaden med övriga aktörer som fastighetsägare, byggher-rar och funktionshindersförbund. Den kan även underlätta samarbetet mellan de olika aktörerna i satsningarna.
Ökad kunskap ger bättre beslut
En inventering kan ses som en process för att bygga upp kunskap som stabilare underlag för beslut. Att inventera tillgängligheten innebär därmed att kommu-nen skapar bättre förutsättningar för den pågående och framtida utvecklingen av flerbostadshusbeståndet. Inventeringen innebär att samla information om den fysiska tillgängligheten och att koppla samman den med annan informa-tion så som kommunens befolkningsunderlag. Analysen ger en bild av både samtida och framtida behov. Kunskapen om befintlig tillgänglighet och behov av tillgängliga bostäder kan användas både i den kommunala planeringen för bostadsförsöjningen och den löpande förvaltningen av offentligt och privat ägda flerbostadshus.
Kraven på tillgänglighet ökar när befolkningen blir äldre
En utmaning på den lokala bostadsmarknaden är den demografiska utveck-lingen. Enligt SCB:s prognos finns det i dag nära 500 000 som är äldre än 80 år i Sverige, om 20 år kommer de att vara över 800 000 och i slutet av 2040-talet över en miljon.7 I takt med att antalet äldre ökar i samhället ökar också behoven och önskemålen om en förbättrad fysisk tillgänglighet i boendet.
Det är vanligt att åldrandet innebär funktionsnedsättningar i form av exem-pelvis nedsatt rörelseförmåga, syn och hörsel och eftersom antalet äldre ökar
Tips!
För information och motiv till varför kom-munen bör inventera sitt flerbostadshusbe-stånd läs rapporten: Vem ska värna tillgängligheten? (2010) Hjälpmedels- institutet
16
sker en naturlig ökning av personer med funktionsnedsättning. Det betyder att kommunerna behöver bättre beslutsunderlag för att kunna tillfredsställa beho-ven om god tillgänglighet.
I Boverkets utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder konstateras att äldres förbättrade hälsa och samhällets åtgärder har gjort att äldre bor kvar hemma i större utsträckning. Men vi ser också att det saknas bostäder och bo-endemiljöer som är anpassade efter den åldrande människans behov, det vill säga bland annat bostäder med god tillgänglighet.8
Tillgänglighet underlättar för alla
Vem som helst kan födas med eller få en nedsatt funktionsförmåga genom en olycka eller sjukdom. Ser vi till hela livsförloppet får vi alla någon form av ned-satt funktionsförmåga när vi blir äldre. Genom livet har vi olika stort behov av god tillgänglighet. Funktionshinder i vår omgivning blir ofta påtagliga först när vi själva stöter på dem.
Det som är nödvändigt för ett fåtal, underlättar för många och är bra för alla. Argument i marknadsföringen av bostäder
För många är god tillgänglighet avgörande i valet av boende. Både kommun och fastighetsägare kan arbeta för att höja boendekvalitén genom tillgänglig-het, ett arbete som är ett bra argument både för de redan boende som de in- flyttande.
Nya möjligheter till samarbete
Kommunen gynnas av att samarbeta i inventeringsarbetet både internt mellan förvaltningar liksom under genomförandet med externa aktörer. Samarbete är ett sätt att skapa stordriftsfördelar där de aktörer som bidrar även gynnas, i detta kan man även ha nytta av det arbete som redan utförs på olika håll i kom-munen.
I förarbetet till inventeringen bör kommunens olika förvaltningar samarbeta med varandra. I kapitlet Nulägesanalys – före inventeringen ser vi hur det sam-arbetet leder till en nulägesanalys. Analysen ger även kommunen underlag för att formulera arbetets mål och syfte och därifrån välja rätt inventeringsverktyg.
Under inventeringen bör kommunen samarbeta med externa aktörer som funktionshindersråd9 och fastighetsägare. Ska kommunen inventera samtliga flerbostadshus blir ett samarbete med alla tre grupper av fastighetsägare aktu-ellt, det vill säga de kommunala och privata fastighetsägarna samt bostadsrätts-föreningar. Där är det nödvändigt för kommunen att visa hur även de externa aktörerna gynnas av samarbetet, eftersom dessa frivilligt deltar i arbetet och därmed tar del av resultatet.
För en fastighetsägare kan inventeringen innebära en kompetensutveckling för de anställda. De får en ökad kunskap om funktionsnedsättningar och vad och hur något kan vara ett funktionshinder i ett flerbostadshus. Deltagandet kan även innebära att verksamhetens värdegrundsarbete utvecklas, att arbetet med tillgänglighet struktureras samtidigt som detta öppnar för en dialog med de boende kring tillgänglighetsfrågorna. Fastighetsägaren kan vara aktiv i in-venteringsarbetet utifrån egna mål och syften samtidigt som fastighetsägarens insats kan vara så enkel som att bidra med en portkod eller liknande.
8 Läs mer i Boverkets rapport (2013:7) Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder. 9 I många kommuner även kallat Kommunalt handikappråd eller KHR.
17 Nyttan av samarbete
Kommunen gynnas av att samarbeta med externa parter som även de har stor nytta av inventeringsresultatet. Under inventeringen kan det vara aktuellt att samarbeta med högskolor, intresseorganisationer eller andra med intresse av tillgänglighet. Nyttan med samarbete under inventeringen av tillgängligheten kan se olika ut beroende på perspektiv:
– Nyttan för kommunen kan vara att sprida arbetsbördan på fler parter och på så vis samla mer resurser. Samtidigt gynnas delaktigheten och medborgarin-flytandet av att kommunorganisationen samarbetar utåt.
– Nyttan för offentliga och privata fastighetsägare kan vara möjligheten att pri-oritera rätt investeringar i förvaltandet efter en inventering. Det kan på sikt leda till en lägre omflyttning och därmed mindre slitage.
– Nyttan för en högskola kan vara forskningsrelaterad, men även i form av kontakter med arbetslivet för studenter som verksamhetsförlagd utbildning, arbetspraktik eller examensarbete. Kommunen får tillgång till personer med kunskap om den senaste forskningen på området, och är studentens ar-betsinsats examinerande innebär även det en form av kvalitetsstämpel där resultatet analyseras för att sedan genomgå den opponeringsprocess varje godkänd högskoleuppsats ska passera.
– Nyttan för intresseorganisationer kan vara inflytandet som deltagande i ar-betet som en tillgänglighetsinventering kan innebära samt möjligheten att bidra med användarperspektivet. För kommunen kan detta stärka behovs-bilden i nulägesanalysen, och det stärker även det framtida samarbetet med funktionshindersförbunden.
– Det kan även finnas kommunförbund och liknande arenor där kommuner, som har liknande bostadsmarknad och förutsättningar, kan gynnas av att samverka om tillgänglighetsinventeringar. Har kommunen redan ett eta-blerat nätverk för bostadsfrågor kan detta vara ett lämpligt forum att driva inventeringen genom.
Nyttan av rutiner och befintlig kunskap
Att dra nytta av det arbete som redan utförs i kommunen innebär i det här sammanhanget att använda sig av tidigare kunskaper och erfarenheter bland medarbetarna i kommunorganisationen. Förutom olika sorters underlag som kommunen presterat inom ordinarie verksamhet och kanske i samband med tidigare projekt, exempelvis Bo bra på äldre dar eller Teknik för äldre,10 så är medarbetarnas erfarenheter och kunskap om arbetssätt värdefulla i invente-ringsarbetet.
Två andra viktiga kunskapsområden är arbetet med bostadsanpassningsbi-draget och enkelt avhjälpta hinder. De angränsar till inventeringen av tillgäng-ligheten i flerbostadshusen och kan exempelvis innebära att kommunen har en eller flera medarbetare som har kompetens om hur funktionshinder i den fy-siska miljön påverkar en persons vardag. En del medarbetare har även kunskap om den lokala bostadsmarknaden.
18
Framtida nytta av att inventera tillgängligheten
En inventering ska ge kommunen ett bättre beslutsunderlag men den kan även stimulera de boende att se möjligheten att planera sitt boende efter sina behov. Vid nybyggnation, ombyggnation och andra ändringar som förändrar bygg-naden kan den kunskap som inventeringen åstadkommit göra det lättare att bygga för alla personer i samhället. Vanliga misstag och direkta fel kan förebyg-gas i de nybyggda flerbostadshusen redan i planprocessen. Det handlar om att
öka den fysiska tillgängligheten i befintligt bestånd genom att identifiera och
arbeta bort hinder, likaväl som att undvika att bygga nya hinder.
I ändringarna av bostadsförsörjningslagen som träder i kraft under 2014 finns ett krav på att kommunerna ska ta regionala hänsyn i planeringen för bostadsförsörjningen och kommunalt samarbete uppmuntras. Även där skulle ett kunskapsbyggande kring tillgänglighet göra nytta.
Ekonomiska vinster på lång sikt
En del ekonomiska vinster kan komma i form av uteblivna framtida utgifter. Med utgångspunkt i inventeringens resultat och i tillgänglighetsperspektivet kan förvaltningen effektiviseras, genom att relateras till löpande underhåll och andra ändringar.
En inventering kan även ge kommunen möjligheten att avgöra vilka enskilda insatser som är kostnadseffektiva, det vill säga gör störst nytta för flest perso-ner, inte bara när behoven uppstår utan även ur ett förebyggande perspektiv.11 På lång sikt kan kommunens kunskap om de vanligaste funktionshindren i flerbostadshusen innebära bättre rutiner i tillsyn och bygglovsprocesser, vilket i sin tur kan påverka behovet av kompletterande tillgänglighetsanpassningar. Det är bättre att göra rätt från början.
De flesta äldre vill bo kvar hemma så länge hälsan tillåter, men blir tvungna att flytta på grund av funktionshinder i bostaden.12 Särskilt boende är kost-nadsdrivande jämfört med ordinarie boende och därför finns strategier kring trygghetsboenden och liknande. Inventeringen kan ge kommunen underlag för att i en högre grad förmedla bostäder med lämplig tillgänglighet till dem med behov.13
Effekter av otillgänglighet
Sverige lagstiftade om fysisk tillgänglighet redan för ett halvt sekel sedan men trots det byggs fortfarande flerbostadshus otillgängligt på olika sätt. I sam-hällsdebatten finns olika åsikter om ifall det är fördyrande eller inte att bygga tillgängligt respektive tillgänglighetsanpassa i efterhand. Klart är dock att det fysiskt otillgängliga samhället innebär negativa effekter för personer med funk-tionsnedsättningar, jämfört med övrig befolkning. I Handisams uppföljning av funktionshinderspolitiken Hur är läget 2013? konstaterades följande:14
• Det är nästan tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig, 19 procent jämfört med 2 procent bland övri-ga.
• 26 procent av personerna med funktionsnedsättning har varit i ekonomisk kris. Det är dubbelt så stor andel som bland övrig befolkning.
• Personer med funktionsnedsättning bor oftare i hyresrätt än övrig befolk-ning.
• En av tio kommuner har inventerat sina flerbostadshus ur ett tillgänglighets-perspektiv.
11 Se avsnitt Kommunens mål och syfte med inventeringen på s. 30.
12 SABO och Svenska Kommunförbundet, (2004). Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi? I en studie av Maria Kulander (2013) uppmärksammas att det finns ett glapp mellan olika boendeformer som är till för äldre. Studien visar också att äldre ibland skulle vilja flytta från sin bostad för en annan bostad som matchar livssituationen bättre, helst i samma område, men mer centralt för att behålla sitt sociala nätverk.
19 Det är tydligt att funktionshinder i vardagens miljö har en negativ inverkan på
hälsan och privatekonomin för personer med funktionsnedsättning, och att dessa därför har sämre förutsättningar än övrig befolkning. Tillgänglighet är därför en jämlikhetsfråga då det handlar om allas våra förutsättningar att vara delaktiga i vardagen på jämlika villkor.15
Alla människor har behov av olika hjälpmedel under olika delar av livet, ing-en människa är immun mot olyckor, sjukdomar eller åldrande. Tillgänglighet är nödvändigt för ett fåtal, underlättar för många men är bra för alla.
13 Det är mer samhällsekonomiskt att tillgänglighetsanpassa bostäder än att bygga nya särskilda boenden. Kostna-den för att tillgänglighetsanpassa eller förmedla bostäder understiger kostnaKostna-den för att uppföra en helt ny byggnad. 14 Sidorna 47–51 och 53–59.
20
Inventeringens förutsättningar
I detta kapitel beskriver vi vem som ansvarar för den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Här beskriver vi också vilken ambitionsnivå kom-munen bör ha vid inventeringen liksom de avgränsningar man kan göra. Am-bitionsnivån har formulerats efter samtal med funktionshindersrörelsen och intresseorganisationer16 som har kunskap och erfarenheter om vardagens möj-ligheter och begränsningar.
Frågor om ansvar, behov och resurser
Kommunen, fastighetsägaren och den boende har ansvar för varsin del av tillgängligheten, och har varsin roll; kommunen driver samhällsutvecklingen, fastighetsägaren driver företag, och individen väljer det lämpligaste boende- alternativet.
Frågan är vilka behov som ska mötas och var för att uppnå ett jämlikt sam-hälle, och med vilka resurser. Begränsade resurser kan vara ett hinder för ar-betet med tillgänglighet, så det är viktigt att resonera kring prioriteringar i det man vill utföra. Ett sätt kan vara att fokusera på nyttan i stället för ansvaret, det vill säga att låta kunskapen om nyttan driva utvecklingen.
Det kan hända att funktionshindersfrågor betraktas som kostsamma och därför inte hanteras som en strategisk utvecklingsfråga. Krav på att omedelbart åtgärda brister står i den meningen i vägen för ett strategiskt arbete med till-gänglighet. Men en inventering är inte ett löfte om en hiss i varje hus, det är ett strategiskt arbete för en bättre kunskap om tillgängligheten i flerbostadshusen. Ambitionsnivå
Kommunerna har olika förutsättningar i demografi, behovsbild, flerbostads-husbestånd och typ av bostadsmarknad. Boverket kan därför inte slå fast en specifik ambitionsnivå för inventeringen av fysisk tillgänglighet i flerbostads-husen som ska gälla i alla kommuner. Men vad alla kommuner ska ta hänsyn till är olika funktionsnedsättningar, det vill säga att inventera ur flera användar-perspektiv samtidigt, och att en person kan leva med flera funktionsnedsätt-ningar samtidigt. Kommunen ska även ta hänsyn till barn, äldre och förutsätt-ningarna som finns där emellan. Detta skulle innebära att kommunen verkar efter konceptet design för alla,17 att kommunen ser om byggnaden har hiss, om hissdörren är hanterbar och hur personen i hissen får veta vilket våningsplan hissen stannar på.
Kommunen bör även förhålla sig till vad man vill använda resultatet till, ex-empelvis vad gäller planering, förmedling eller förbättring.18
16 Handikappförbunden (HSO), Synskadades riksförbund, Dövas riksförbund samt Karlskrona Seniorhusförening. 17 Se webbplatsen www.designforalla.se för mer information.
21 Inventeringen bör omfatta det bestånd och de frågor kommunen vill besvara
för att möta medborgarnas behov, utöver nedan angivna avgränsningar. Inventeringens avgränsningar
Boverket har gjort följande avgränsningar för att visa hur kommunen kan ar-beta strategiskt med inventering av flerbostadshus. Avgränsningarna är ett första steg mot att göra tillgänglighetsarbetet till en del av den ordinarie verk-samheten, där det blivit naturligt att ställa sig frågan om beslutet man tar eller åtgärden man utför i någon form innebär ett funktionshinder för någon. Avgränsningarna för inventeringen är:
– Fysisk tillgänglighet i flerbostadshus geografiskt belägna inom kommunens administrativa gräns.
– Allmänna utrymmen inuti och i anslutning till byggnaden som entré, trapp-hus, miljötrapp-hus, garage, möjlighet till angöring, tvättstuga och hur man rör sig där emellan.
22
Att använda handboken
Inventering i tre steg
I de tre följande kapitlen presenteras ett förslag på en arbetsmodell i tre steg som innebär att kommunen knyter samman inventeringens mål och syfte med lokala förutsättningar, och även knyter samman inventeringens syfte med kommunens framtida strategiska arbete med tillgänglighet.
Arbetsmodellen kan beskrivas som en process i tre delar:
1. analysera nuläget
2. inventera flerbostadshusen
3. följ upp inventeringen.
Den första delen innebär att kommunen analyserar de lokala förutsättningar-na. Sedan följer inventeringen och uppföljningen av resultat och arbetspro-cessen som lägger grunden för det fortsatta arbetet. Inventeringen genererar bättre informationsunderlag och därmed bättre beslut. Den kan möjliggöra en stabilare planering, men också en effektivare förmedling av bostäder eller att rätt förbättring utförs på rätt plats.
Uppföljning
• Utvärdering av inventering
• Bostadsmarknadsenkäten möjliggör uppföljning
• Använda resultatet – från inventering till handling
• Sprida resultatet av inventeringen
STEG 3
Inventering
• Val av inventeringsverktyg
• Strategier för genomförandet av inventering
• Att tänka på inför en inventering
• Sammanställa inventeringsresultat
STEG 2
Nulägesanalys
• Samla ihop befintlig kunskap
• Undersök bostadsmarknaden och flerbostadshusen
• Undersök behoven
• Samarbeta med parter utanför organisationen
STEG 1
23 Förankra inventeringen påövergripande beslutande nivå
Eftersom inventeringen är en kommunövergripande fråga har förankringen hos ledningen stor betydelse för hur framgångsrikt arbetet med att inventera tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet blir. En sådan förankring kan göra inventeringen till en fråga för hela kommunorganisationen och resultatet gynnar hela verksamheten.
24
Nulägesanalys
Förslag för genomförande av nulägesanalys
Modellen nedan är ett förslag på arbetsgången efter att kommunens övergri-pande beslutande nivå, exempelvis kommunledningen mottagit handboken till att mål och syfte med inventeringen har formulerats. Kommunens olika för-valtningar har en viktig roll i detta och Boverket föreslår en tvärsektoriell sam-arbetsgrupp från förvaltningarna. Gruppen samordnar och återrapporterar till den beslutande nivån som är uppdragsgivare för inventeringen.
Övergripande beslutande nivå Beslut om nulägesanalys
Bostadsmarknad och befintligt bestånd Behovsbild och demografi
Internt och externt samarbete i utförandet
Nämnderna
Fördelning av arbetsuppgifterna Samarbetsgrupp från förvaltningarna
Samla ihop befintlig kunskap
Återrapportering av nulägesanalys
Rekommendation av arbetssätt utifrån lokala förutsättningar • Planera • Förmedla • Förbättra Prioriterat arbete + angivna uppgifter Vilken förvaltning har kunskap om vad?
Övergripande beslutande nivå
Fastställer mål och syfte med inventeringen utifrån fortsatt arbete med tillgänglighet
Utförande av inventering
25
Steg 1:
Nulägesanalys – före inventeringen
Kommunens förutsättningar
I detta kapitel beskrivs hur en kommun utifrån sina lokala förutsättningar kan formulera ett mål och syfte med inventeringen. Har kommunen aktuella rikt-linjer för bostadsförsörjningen och i det sammanhanget genomfört en behovs- och marknadsanalys kan man utgå från den. Det som behövs är en nu-
lägesanalys som ger kommunen översiktlig information om bostadsmarkna-den, bostadsbeståndet och behoven. Då får kommunen en uppfattning om vilka utmaningar och förutsättningar som finns.19 Vad utmärker bostadsmark-naden? Matchar utbudet efterfrågan? Vilka utmaningar står kommunen inför? Vilken nytta ger en kommande inventering? Vilka problem bör lösas och inom vilken tidsram?
Nulägesanalys möjliggör inventering
En nulägesanalys kan användas för att fastställa kommunens förutsättningar och möjligheter att genomföra en ändamålsenlig inventering. Den ger ett mät-bart och uppföljningsmät-bart material och resultat samtidigt som den förbereder kommunen inför genomförandet av inventeringen och visar kommunens framtida riktning och utveckling. Nulägesanalysen underlättar även i valet av ett lämpligt inventeringsverktyg.
Lyft tillgänglighetsfrågan i den kommunala planeringen
Nulägesanalysen möjliggör en bedömning av de behov som finns och som kan komma att uppstå. Den bör genomföras i kommunens ordinarie arbete och kan utgå från befolkningsunderlag, planer, policyer och visioner. Kommunen kan även komplettera nulägesanalysen med aktuella nationella och internatio-nella dokument.20 Kommunen kan även utgå från sina svar i den årliga bostads-marknadsenkäten.21 Nulägesanalysen blir också ett stöd i den pågående strate-giska planeringen och bostadsförsörjningen i kommunen.
Lästips från Boverket! Boendeplanering – en strategisk fråga för kommunen (2006) Boendeplanering i praktiken – en väg-ledning till statistiken (2005)
Nulägesanalys
• Samla ihop befintlig kunskap
• Undersök bostadsmarknaden och flerbostadshusen
• Undersök behoven
• Samarbeta med parter utanför organisationen
STEG 1
Tips!
Integrera tillgänglighet i den kommunala vi-sionen och låt invente-ringen av flerbostads-husen vara ett upp-följningsbart effektmål inom den kommunala förvaltningen.
19 Boverket har gjort en fiktiv nulägesanalys för att visa ett förslag på hur den kan se ut till innehåll och omfattning. Se bilaga 3.
20 Exempelvis regeringens strategi för funktionshinderspolitiken 2011–2016; Handlingsplanen Från patient till medborgare, FN:s standardregler eller EU:s funktionshinderspolitiska strategi 2010–2020.
21 Syftet med Boverkets Bostadsmarknadsenkät (BME) är att bidra till en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen på bostadsmarknaden samt att spåra trender och tendenser inför den framtida utvecklingen.
26
Koppla nulägesanalysen till det ordinarie arbetet
Dessa dokument kan kommunen använda i arbetet med nulägesanalysen:
• Översiktsplanen – kan vara en utgångspunkt för nulägesanalysen. Samtidigt kan nulägesanalysen ligga till grund för en ny och aktualiserad översiktsplan eftersom den resulterar i en bedömning av behoven inom kommunen.
• Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning – här finns beskrivningar av befolkningens och bostadsbeståndets förändringar samt viktiga behov och utmaningar på bostadsmarknaden.22 Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas varje mandatperiod. Saknar kommunen aktuella riktlinjer kan nuläges- analysen utgöra en grund och en utgångspunkt för framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjningen.
• Tillgänglighetsplaner – i kommunens planer för tillgänglighet, exempelvis för arbetet med enkelt avhjälpta hinder, kan det finnas målformuleringar och strategier som kan användas i samband med inventeringen.
Samarbetsgrupp inom kommunen
En kommun beskrivs ofta som en stuprörsorganisation med tydliga gränser mellan verksamhetsområden, med litet utbyte mellan förvaltningarna som en naturlig följd. Inventeringen är ett gott exempel på hur förvaltningar kan föras samman i en uppgift. Kommunens förvaltningar bör samarbeta för att uppnå ett effektivt resultat i nulägesanalysen som möjliggör en ändamålsenlig inventering. Fundera därför över vilka förvaltningar som bör ingå i en sam-arbetsgrupp. Gruppen genomför i ett första skede nulägesanalysen och kan i förlängningen vara kommunens kontaktgrupp under inventeringen och upp-följningen.
Förvaltningen som arbetar med fysisk planering har god kunskap om kom-munens flerbostadshus och lokala bostadsmarknad, och socialtjänsten kan bidra med god kunskap om medborgarnas behov. Har kommunen en tillgäng-lighetssamordnare kan denne bidra med sakkunskap och ett övergripande till-gänglighetsperspektiv.
En samarbetsgrupp med deltagare från flera förvaltningar kan på så vis an-svara för genomförandet av nulägesanalysen och redovisa dess resultat för be-slutsfattande nivå inom kommunen, som sedan fattar beslut om inventering.23
Så gör vi nulägesanalysen
Nedan har Boverket formulerat frågor som stöd i framtagandet
av en nuläges- analys, analysen har fyra delar:• Steg 1: Samla ihop befintlig kunskap
• Steg 2: Undersök bostadsmarknaden och flerbostadshusen
• Steg 3: Undersök behoven
• Steg 4: Samarbeta med externa aktörer
Frågorna i respektive steg kan besvaras med hjälp av kommunala rapporter, policyer och statistik samt den kunskap och erfarenhet som finns inom den kommunala förvaltningen.
Steg 1: Samla ihop befintlig kunskap
Börja med att ta reda på vilken kunskap som redan finns inom kommunen och
Tips!
För att dra nytta av befintliga kunskaper inom kommunen rekommenderas att förvaltningarna samar-betar under nulägesa-nalysen.
Tips!
En del kommuner ar-betar med prognoser för sin befolknings-utveckling. Dessa prognoser används för att utreda behov inom samhällsplanering, bostadsplanering och äldreomsorg. Exempel: Befolkningsprognos för Kalmar kommun 2013–2022 Befolkningsprognos 2013–2022 Karlstads kommun Befolkningsprognos 2013–2022 Gislaveds kommun Tips!
Boverket har gjort en fiktiv nulägesanalys för att visa ett förslag på hur den kan se ut till innehåll och omfatt-ning. Se bilaga 3.
22 Från och med den 1 januari 2014 gällen en ny bostadsförsörjningslag som innebär att riktlinjerna för bostads-försörjningen ska baseras på en behovs- och marknadsanalys.
27 undersök hur den kan användas i nulägesanalysen. Det sparar både tid och
re-surser att bygga vidare på det som redan finns.
1. Vilka dokument kan kommunen använda sig av i framtagandet av en nuläge-sanalys, exempelvis översiktsplan, tillgänglighetsplan eller riktlinjer förden kommunala bostadsförsörjningen?
I dokumenten kan det finnas information och statistik om den lokala bostads-marknaden, flerbostadshusbeståndet och behoven inom kommunen.
2. Har vi inventerat tillgängligheten i flerbostadshusen tidigare?
Finns det tidigare inventeringar kan information och erfarenheter från den an-vändas igen.
3. Har det utförts förbättringar av tillgängligheten? Vilka förbättringar har utförts och var?
Den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet kan exempelvis ha för-bättrats i samband med ombyggnation eller annan ändring.
4. I vilken utsträckning och var har bostadsanpassningar utförts i flerbostads-husen?
Med kunskap om var bostadsanpassningar har utförts, får kommunen informa-tion om var personliga anpassningar är genomförda. Bostadsanpassningar kan vara ett tecken på att det behövs god fysisk tillgänglighet på platser som inte omfattas av bostadsanpassningsbidraget.24
5. På vilket sätt kan kommunen använda sig av nulägesanalysen i sin kommu-nala planering?
Analysen kan användas i kommunens planering och vara ett stöd för exempelvis bostadsförsörjningen.
Steg 2: Undersök bostadsmarknaden och flerbostadshusen
Det är viktigt att kommunen har aktuell information om bostadsmarknaden och beståndets omfattning och utformning.
1. Vilka utmaningar finns på den lokala bostadsmarknaden?
Den aktuella bilden av den lokala bostadsmarknaden visar vilka förutsättningar kommunen har att arbeta med.25 Förutsättningarna kan visa hur kommunen ska göra inventeringen och använda resultatet.26
2. Hur stor andel av bostäderna inom kommunen är flerbostadshus?
Inför inventeringen bör kommunen veta hur många flerbostadshus det finns för att kunna genomföra inventeringen strategiskt och systematiskt.27
Tips!
Observera att bo-stadsanpassningar inte fångar upp helhet-en, utan är till för att skapa tillgänglighet för en enskild individ i bostadshuset. Flyttar personen följer ofta tillgänglighets-anpassningen med personen till den nya bostaden.
24 Ett flerbostadshus där fler äldre personer bor kan vara i större behov av en generell tillgänglighetsanpass-ning än ett flerbostadshus där medelålders bor.
25 I bostadsmarknadsenkäten 2014 används begreppen balans och obalans med underskott eller överskott. Kommunen bedömer om det råder balans eller inte på den lokala bostadsmarknaden.
26 Om marknaden är balanserad eller på väg ner rekommenderas anpassning av beståndet. Med en över-hettad bostadsmarknad kan det i vissa fall vara bättre att bygga nya tillgänglighetsanpassade bostäder, till exempel genom förtätning i samma område. SABO och Svenska kommunförbundet (2004). Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi?
27 Läs mer i avsnittet Strategier för genomförande av inventeringen på s. 36.
Tips!
Information om alla Sveriges fastigheter och dess ägare finns i Fastighetsregistret. Lantmäteriet förvaltar registret. Sedan några år tillbaka är registret helt digitalt.
För mer information se: lantmäteriet.se
Tips!
För att se hur tillgäng-ligheten ser ut i tids-typiska bostadsområ-den och flerbostads-hus rekommenderas skriften
Kvarboende + tillgäng-lighet = god ekonomi? (2004)
28
3. Hur stor andel av flerbostadshusen är kommunalt eller privat förvaltade hyresrätter respektive bostadsrätter?
Fördelningen mellan kommunala respektive privata aktörer visar vilka aktörer som berörs av inventeringen.
4. Var ligger flerbostadshusen och vem är förvaltare?
En översikt av beståndets geografiska spridning och vem som är förvaltare un-derlättar inventeringen och kontakten med eventuella samarbetsparter. 5. Under vilken tidsperiod är flerbostadshusen byggda och hur stor andel av dem har hiss?
Med information från exempelvis fastighetsregistret kan kommunen utifrån husens ålder kategorisera beståndet och få en bild av dess förutsättningar för tillgänglighet utifrån byggsätt och konstruktion.28
Andelen flerbostadshus som har hiss och var dessa ligger, visar vilka hus som är eller kan bli tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Att en fastighet saknar hiss behöver inte innebära att den inte är eller kan bli tillgäng-lig för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.29
Steg 3: Undersök behoven
Det tredje steget i nulägesanalysen innebär att kommunen får en uppfattning av behoven. Med utgångspunkt i behovsbilden samt de övriga delarna av nu- lägesanalysen kan kommunen genomföra en ändamålsenlig inventering av till-gängligheten i flerbostadshusbeståndet.
1. Hur ser kommunens demografiska utveckling ut?
Ett ökande antal äldre och barnfamiljer innebär att behoven av tillgänglighet ökar.
2. Vilka grupper har svårt att hitta en lämplig bostad enligt den årliga marknadsenkäten?
Det behövs fler tillgängliga bostäder om äldre som vill flytta till en mindre bo-stad och om hushåll som behöver god tillgänglighet i bobo-staden har svårt att finna en lämplig bostad.
Observera att ett behov av tillgängliga bostäder inte alltid innebär att man måsta bygga nya bostäder. Det kan i stället innebära att det behövs kunskap om vilken tillgänglighetspotential som redan finns i det befintliga beståndet och att förmedlingen av bostäder kan behöva förstärkas, för att på så vis möta behoven bland kommunens invånare.
3. Var i kommunen bor den äldre befolkningen?
Genom att ta reda på var den äldre befolkningen bor och utgå från deras prefe-renser, är det möjligt att se var det behövs tillgängliga bostäder.30
28 Läs mer i bilaga 2 Lagstiftning och regler om tillgänglighet för bostäder.
29 Ambitionsnivån bör vara att inventera ur flera perspektiv – nedsatt rörelseförmåga och nedsatt orienterings-förmåga med flera.
30 En studie utförd av Maria Kulander (2013) om åldersgruppen 65–85 år visar att äldre på grund av för stor lägenhet, ensamhet eller försämrad hälsa kan tänka sig att flytta, men att det finns bristande information och initiativförmåga. Vid en flytt vill den äldre helst bo kvar i sitt område och kunna behålla sitt sociala nätverk, men gärna lite mer centralt.
29 Steg 4: Samarbeta med parter utanför organisationen
Det fjärde steget i nulägesanalysen innebär att personer från olika delar av kommunorganisationen reflekterar över vilka de skulle kunna samarbeta med under inventeringen.
1. Vilka samarbeten med externa aktörer kan komma att bli aktuella under inventeringen av flerbostadshusbeståndet?
Man kan förankra arbetet med inventeringen redan i planeringsstadiet hos för-valtare och fastighetsägare, högskola och intresseorganisationer som kan delta i genomförandet. En annan viktig aktör i sammanhanget är även räddningstjäns-ten. Genom att tidigt integrera deras perspektiv på tillgänglighet och möjligheter att lämna byggnaden vid fara31 kan inventeringen få en vidare betydelse.
Exempel på externt samarbete
Samarbete är en förutsättning för inventeringen av tillgängligheten i kommu-nens flerbostadshus eftersom det är flera aktörer som berörs. Vi presenterar här ett exempel från Östersunds kommun där kommunen tagit initiativ till samarbete med bland annat privata fastighetsägare för att öka tillgängligheten i Östersunds stad.32
Östersunds kommun skapar en grund för externt samarbete
Östersunds kommun har genomfört en förstudie under namnet ”Strategiskt tillgänglighetsarbete – destinationsutveckling” för att undersöka möjligheterna för och inleda ett samarbete mellan kommun, näringsliv, fastighetsägare och besöksnäringen. Samarbetet ska ge ett gemensamt förhållningssätt och en stra-tegi för att öka tillgängligheten i staden Östersund. Fokus är på tillväxt och tu-rism men också på att tillgänglighet innebär socioekonomiska fördelar för alla.
Projektet har lett till att kommunen har fått en referensgrupp med externa aktörer, både fastighetsägare och näringsidkare, som i en avsiktsförklaring gett sitt fulla stöd till projektet och utvecklingen för ett mer tillgängligt Östersund. Nästa del i projektet är att referensgruppen tillsammans med kommunen ska utforma strategier för arbetet.
Så här har kommunen gjort för att skapa en referensgrupp med externa ak-törer:
• En anställd inom kommunen har ansvarat för projektet och kontakten med de externa aktörerna.
• Aktörerna har handplockats eller visat intresse för tillgänglighetsarbete i an-dra sammanhang.
• Den första kontakten med aktörerna togs via telefon eller e-post.
• I stället för att lägga tid och resurser på att försöka övertyga aktörer som inte varit intresserade av projektet har kommunen satsat på dem som har visat intresse. Övriga aktörer kan sedan ansluta sig till samarbetet.
• För att samarbetet ska leda till konkreta resultat har referensgruppen man-dat att bestämma utvecklingen och inriktningen för den egna verksamheten.
• I projektet har det varit viktigt att alla aktörer träffats för att skapa en diskus-sion om det fortsatta arbetet. Dialogen mellan fastighetsägare och näringsliv har varit lika viktig som deras dialog med kommunen, allt för att skapa en gemensam plattform.
31 Läs mer i bilaga 4 om frångänglighet och brandskydd.
32 Östersunds kommun arbetar för att öka tillgängligheten på allmänna platser. Kommunen arbetar inte med till-gänglighet i flerbostadshusbeståndet, men exemplet visar hur ett samarbete inom kommunen och med privata aktörer kan gå till.
Tips!
Håll kontakt med lokala funktionshin-dersorganisationer under hela proces-sen.
Tips!
Håll kontakt med lokala funktionshin-dersorganisationer under hela proces-sen.
30
• För samsyn och för det fortsatta arbetet har man formulerat en avsiktsförkla-ring. Genom denna väljer aktörerna att ingå i samarbetet och binder sig till att aktivt arbeta för en tillgängligare stad.
Kommunen och aktörerna ska nu gå från ord till handling och utforma strate-gier och konkreta handlingsplaner för ökad tillgänglighet. En utmaning i det arbetet är att länka samman det offentliga med privata företag då det är olika organisationskulturer. Kommunens lärdomar såhär långt är att det tar tid att knyta kontakter och att det är viktigt att låta det ta tid.
När nulägesanalysen är klar
När nulägesanalysen är genomförd har kommunen skapat en tydligare bild av lokala förutsättningar och behov. Med utgångspunkt i analysen kan kommu-nen formulera ett mål och syfte som är ändamålsenligt och möjligt att genom-föra. Därefter är det möjligt att välja ett inventeringsverktyg som främjar målet och syftet.
Bjud in fler aktörer för att diskutera inventeringen
Hittills har kommunen ansvarat för genomförandet av nulägesanalysen, men för att förankra den och den kommande inventeringen kan fler aktörer behöva involveras. Kommunen bör därför efter nulägesanalysen bjuda in aktörer att frivilligt delta i en plattform där kommunens inventeringsarbete diskuteras.
Samarbetsformen under inventeringen kan variera, men dessa frågor bör bli aktuella:
• Rollfördelning; Vem gör vad och när?
• Vilka kunskaper krävs av de som genomför inventeringen?
• Hur uppnås målet och syftet med inventeringen?
Kommunen kan samarbeta om inventeringen med aktörer som även de gynnas av inventeringsarbetet på olika sätt, som offentliga och privata fastighetsägare, en högskola, intresseorganisation eller kommunförbund.33 Externa aktörer kan bidra med en vidare sakkunskap. Fastighetsägaren eller förvaltaren har sär-skild kunskap om sitt bostadsbestånd, studenter bär med sig aktuell forskning, funktionshindersförbund har användarperspektiven och kommunförbund kan innebära en möjlighet till stordrift för mindre kommuner med liknande förut-sättningar. Kommunen kan anställa en sommarjobbare eller ordna arbetsprak-tik i samarbete med Arbetsförmedlingen eller någon annan myndighet.
Inventera brister eller potentialer i beståndet?
Ska man leta efter brister eller efter potentialer som går att utveckla? Kom-munen bör avgöra vilken sida av myntet, brister eller potentialer, som vinner uppmärksamheten. I stället för att nöja sig med att konstatera att de flesta fler-bostadshusen brister i tillgänglighet kan inventeringen bli ett sätt att ta reda på vilka flerbostadshus som är eller kan bli fysiskt tillgängliga. Nulägesanalysen kan ge en första fingervisning om vilka flerbostadshus det kan röra sig om. Kommunens mål och syfte med inventeringen
Sveriges kommuner har olika förutsättningar och Boverket visar därför hur kommunen själv kan använda nulägesanalysen till att fastställa sin ambitions-nivå och sitt mål och syfte med inventeringen utifrån de lokala förutsättningar som råder. Tips! Se bilaga 3 för en fiktiv nulägesanalys. Tips! Gör en översiktlig beskrivning av bo-stadsbeståndet och tillgängligheten. Formulera sedan tyd-liga mål för beståndet och välj därefter lämp-liga åtgärder.
31 Grund för fortsatt arbete
Målet är inte bara att genomföra en inventering, utan även att denna ska ge en grund för kommunens fortsatta arbete. En inventering av tillgängligheten bör fylla det behov kommunen anser vara mest angeläget. Kommunen bör därför använda sin nulägesanalys för vad den vill uppnå med inventeringen. En in-ventering kan göras övergriplig eller detaljerad och även leda till varierande resultat, beroende på vad inventeringsverktyget är utformat för att undersöka. Kommunen bör därför redan här ställa sig frågan om i vilket syfte inventering-en utförs; är målet att utveckla planeringinventering-en av sin bostadsförsörjning, att för-medla lämpliga bostäder eller att utföra kostnadseffektiva förbättringar?
Kommunen bör även reflektera över vilka resurser det finns till att avsätta personal, eller anställa konsulter med rätt kompetens för att utföra inventering-en samt hur tid och strategi skapas för att använda resultatet.
Planera, förmedla eller förbättra
• Planering innebär att kommunen utifrån ett strategiskt och långsiktigt per-spektiv arbetar på olika sätt för att tillgodose behoven av fysisk tillgänglighet i flerbostadshusen.
• Förmedling innebär att kommunen med hjälp av en inventering kan iden-tifiera bostädernas nivå på tillgänglighet för en mer träffsäker förmedling av lämpliga bostäder. Förmedling kan ge omedelbara effekter jämfört med strategisk planering eller riktade förbättringar. Samtidigt når förmedlingen av tillgängliga bostäder endast de medborgare som byter bostad.
• Förbättringar ska vara kostnadseffektiva. Med inventeringsresultatet kan kommunen lättare prioritera de insatser som väl utförs, så att såväl boende som besökare gynnas av att rätt förbättring utförs på rätt plats.
Exempel på inventeringar – planera, förmedla, förbättra
Nedan följer exempel som visar hur en inventering kan användas i planering, förmedling av bostäder eller i arbetet med att förbättra tillgängligheten. ”Vi använder inventering av tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet i samhällsplaneringen”
Enligt Äldreboendedelegationens slutbetänkande 200834 kommer antalet äldre att öka markant de närmaste åren och de flesta av landets bostäder inte är an-passade för detta. Med slutbetänkandet som utgångspunkt utredde Luleå kom-mun förutsättningarna för att få fram fler anpassade bostäder för äldre i Luleå kommun och samtidigt kunna skjuta fram flytten till särskilt boende.
Med hjälp av ett konsultföretag inventerade Luleå kommun tillgängligheten i kommunens samtliga flerbostadshus. Totalt omfattas 6 500 adresser och cirka 22 300 lägenheter av inventeringen. Den visade att 39 procent av beståndet är tillgängligt med rullstol, 52 procent är tillgängligt med rollator35 och 48 procent av beståndet bedöms inte vara tillgängligt.36 Förutom tillgängligheten invente-rades även tillgången på service och tryggheten i bostadsområdena.
För att få en koppling mellan resultatet av inventeringen och behoven i kommunen ställdes demografin i dag och på sikt i förhållandet till inventering-ens resultat. Det visade vilka stadsdelar som behöver fler tillgängliga bostäder i dagsläget såväl som i framtiden.
Inventeringen resulterade även i ett bostadsprogram för äldre. Programmet är en strategi för kommunens bostadsförsörjning för äldre och är en viktig del i kommunens samhällsplanering. Strategin innehåller nybyggnation av bostä-der, vård- och omsorgsboende såväl som förbättring av tillgängligheten i bo-stadsområden där det behövs.
Tips!
Information om hur andra kommuner har arbetat med invente-ringar av flerbostads-hus finns i Boverkets rapport :
Tillgänglighetsinvente-ring av flerbostadshus-beståndet – uppfölj-ning av delmål 3 och fem exempel (2013)
34 Bo bra hela livet (2008). http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/79/43/6931fce1.pdf 35 Tillgängligt med rollator innebär att fastigheten innehåller max 6 trappsteg.
32
Eftersom man har inventerat hela kommunens flerbostadshusbestånd är flera fastighetsägare involverade i processen. Kommunen har därför inte möjlighet att påverka hur resultatet av inventeringen och hur bostadsprogrammet för äldre följs upp. Däremot kan kommunen aktivt bidra till att förenkla tillkom-sten av tillgängliga bostäder genom
• det allmännyttiga bostadsföretaget Lulebo AB
• en god planberedskap när det gäller bostäder för äldre
• att pröva behovet av bostäder anpassade för äldre i samtliga planer på kom-munal mark.
”Vi förmedlar bostäder till den ökande gruppen äldre”
För ungefär tio år sedan började de tre kommunala fastighetsbolagen Mitthem, Härnösandshus och Timråbo, i Sundsvall, Härnösand respektive Timrå, märka en ökad efterfrågan bland äldre på fysiskt tillgängliga bostäder. För att möta detta behov började de tillsammans arbeta med boendekonceptet plusboende. Plusboende riktar sig till äldre personer utan hemmavarande barn och förutom fysisk tillgänglighet bygger konceptet på trygghet och gemenskap.
Konceptet har funnits i ungefär tio år. Utifrån en checklista som är framta-gen i samarbete mellan bland andra fastighetsvärdar och pensionärsorganisa-tioner har man inventerat bland annat tillgängligheten inomhus och utomhus i fastigheterna för att därefter kunna peka ut plusboenden. Totalt sett finns det nu 1 650 pluslägenheter hos de tre fastighetsbolagen.
Man har gjort få förbättringar av tillgängligheten i de bostadshus som har inventerats, konceptet utgår i stället från bostadsbeståndets ursprungliga förut-sättningar. Lägenheterna som erbjuds varierar i storlek, men alla nås med hiss eller med få trappsteg samt har god tillgänglighet till tvättstuga och anpassad utemiljö. Plusboende är en eftertraktad boendeform och söktrycket på de bo-städer som erbjuds är för närvarande högt, vilket ses som en följd av att 40-ta-lister nu vill sälja sina hus eller bostadsrätter.
Fastighetsbolagen gör inga hyresskillnader mellan plusboende och övriga lägenheter i beståndet, utan vinsterna är sociala och med en ökad tillgänglig-het, gemenskap och trygghet i boendet trivs hyresgästerna och bor kvar längre vilket minskar antalet omflyttningar.
”Vi använder vår inventering av flerbostadshusbeståndet för att förbättra till-gängligheten”
Det kommunala fastighetsbolaget Gnestahem AB fick 2011 ett ägardirektiv om att förbättra tillgängligheten i flerbostadshusen. Företaget tog då kontakt med ett konsultföretag som under 2011 och 2012 inventerade hela beståndet med hjälp av verktyget TIBB, Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. 37 Förutom inventering med TIBB intervjuade man boende i området. Det hölls även ett gruppmöte med hyresgäster och representanter från kommunen som arbetar med tillgänglighet och bostadsanpassningar.
Gnestahem AB saknade tidigare en struktur för sitt arbete med tillgänglighet, men tack vare inventeringen har företaget numera ett omfattande material och en plan för detta. När inventeringen var genomförd fick samtliga fastighetsför-valtare inom Gnestahem AB information om beståndets nuvarande tillgänglig-hetsstandard och vilken potential som fanns för att öka tillgängligheten.
Utgångspunkten för inventeringen var att tillgängligheten skulle öka, men inte till vilket pris som helst, vilket innebär att de pågående förbättringsåtgär-derna ska vara kostnadseffektiva. Kostnadseffektiva åtgärder grundar sig i
fast-37 Hjälpmedelsinstitutet har i samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget SABO utvecklat webbappli-kationen TIBB för fastighetsägare att använda vid inventering och dokumentation av tillgänglighetsstatusen i fastighetsbestånd.
33 igheternas tillgänglighetspotential, åtgärdernas nytta för hyresgästerna samt
åtgärdernas kostnad i relation till nyttan. Med hjälp av det förhållningssättet och det stora materialet från inventeringen kan företaget successivt förbättra tillgängligheten på rätt platser.38
I dag är tillgänglighetsperspektivet en del i Gnestahem AB:s verksamhet och det är naturligt för fastighetsförvaltarna att tänka på det vid underhållet av fast-igheterna. Gnestahem AB ser potentialen i sitt bestånd och menar att tillgäng-ligheten kan öka i de allra flesta flerbostadshus oavsett om det finns hiss, flera trappsteg eller lägenheter i markplan. I förbättringsarbetet är det fokus på att skapa nåbara lägenheter, göra de boende mindre beroende av hemtjänst samt förbättra möjligheten att självständigt nå uteplatser för rekreation.
Tack vare omfördelningar i budgeten för att hantera de kostnader som till-kommer för att förbättra tillgängligheten, har Gnestahem AB inte behövt höja hyrorna i samband med tillgänglighetsförbättringar.
Sammanfattning av steg 1 I detta steg har kommunen
• skapat en grund för samarbete mellan kommunens förvaltningar
• fogat samman kunskap om kommunens bostadsmarknad, flerbostadshus-bestånd och behov
• uppmärksammat vilka externa kontakter som kan vara relevanta i arbetet med inventeringen
• formulerat ett ändamålsenligt, mätbart och uppföljningsbart mål och syfte med inventeringen.
I nästa steg ska kommunen och övriga aktörer
• utveckla det externa samarbetet innan och under inventeringen
• välja ett inventeringsverktyg som passar för kommunens mål och syfte med inventeringen
• genomföra inventeringen
• lämna över inventeringens resultat.
38 Inventeringen och åtgärdsförslagen som presenterades var en del av regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar och det finansierades av Hjälpmedelsinstitutet.
34
Övergripande beslutande nivå
Fastställer mål och syfte med inventeringen som främjar fortsatt arbete med tillgänglighet Samarbetsgrupp från förvaltningarna
Väljer ett ändamålsenligt inventeringsverktyg
Interna och externa aktörer
Inventering av tillgängligheten i flerbostads- husen
Lämnar över resultatet av inventeringen
Samarbetsgrupp från förvaltningarna
Uppföljning Nästa steg
Förslag för genomförande av inventering
Modellen ovan är ett förslag på arbetsgången som följer på nulägesanalysen. Modellen beskriver hur mål och syfte med kommunens fortsatta arbete präglar valet av ett inventeringsverktyg, som åstadkommer ett ändamålsenligt resultat. I utförandet av inventeringen kan kommunen samarbeta med olika interna och externa aktörer. Det inhämtade resultatet överlämnas till samarbetsgruppen från förvaltningarna.
35
Steg 2:
Dags att inventera!
I detta kapitel ger Boverket en introduktion till hur kommunen kan välja rätt inventeringsverktyg. Det är kommunens mål och syfte med inventeringen som styr valet. Kapitlet innehåller även tips som kan underlätta inventeringen. Att välja ett ändamålsenligt inventeringsverktyg
Boverkets ambition är att kommunen ska använda ett inventeringsverktyg som motsvarar vad kommunen vill uppnå och som passar de lokala förutsätt-ningarna. En inventering kan ge kommunen olika möjligheter att arbeta vidare med sin planering för bostadsförsörjningen, beroende på vilket verktyg som används.
Valet av inventeringsverktyg styr resultatet
De inventeringsverktyg som finns uppnår olika mål och fyller olika syften. Kommunen bör välja det inventeringsverktyg som möjliggör ett fortsatt ar-bete. Det är därför viktigt att kommunen inte bara är medveten om de olika inventeringsverktygens funktion utan även ändamål. Kommuner med liknande förutsättningar kan välja olika inriktningar, och därmed olika inventeringsverk-tyg. Valet styrs av vilken typ av kunskapsunderlag kommunen vill skapa.
Stort urval av inventeringsverktyg
Det finns flera sammanställningar av inventeringsverktyg som kan användas och genom att granska dem kan kommunen hitta ett verktyg som motsvarar både förutsättningar och syfte med inventeringen.
I rapporten Katalog över inventeringsverktyg har exempelvis FoU i Väst 39 Göteborgsregionens kommunalförbund, gjort en sammanställning i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. FoU i Väst har även publicerat skriften Tillgänglighetsinventering av bostäder – vilka verktyg finns? 40 där de beskriver vilket syfte vart och ett fyller.
Under 2013 publicerade Boverket exempelsamlingen Hur inventera flerbo-stadshusbeståndet? – Uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner, som beskriver hur kommuner använt olika inventeringsverktyg och sina resul-tat på olika sätt.
Tips!
Granska de inven-teringsverktyg som finns och välj det som motsvarar kommunens mål och syfte med inventeringen.
Inventering
• Val av inventeringsverktyg
• Strategier för genomförandet av inventering
• Att tänka på inför en inventering
• Sammanställa inventeringsresultat STEG 2 Tips! De flesta inventerings-verktyg utgår från dagens lagstiftning gällande tillgänglighet vilket innebär att per-sonen som inverterar inte behöver kunna all lagstiftning som berör tillgänglighet.
39 Katalog över inventeringsverktyg – en sammanställning över verktyg för att inventera tillgänglighet i boendemil-jöer (2012). http://www.grkom.se/download/18.6cf2fb2313952e13fc48000121/1345802841089/2012Kata-logOverInventeringsverktyg.pdf
