Är en gynnsam psykosocial arbetsmiljö oviktig? : En kvantitativ enkätundersökning om psykosocial arbetsmiljö och stress hos kontorsarbetare

Akademin för hälsa, vård och välfärd

ÄR EN GYNNSAM PSYKOSOCIAL

ARBETSMILJÖ OVIKTIG?

En kvantitativ enkätundersökning om psykosocial arbetsmiljö och stress hos

kontorsarbetare

FREDRIK ENQUIST

Akademin för hälsa, vård och välfärd Grundnivå

15 hp

Folkhälsoprogrammet Examensarbete i folkhälsa FHA032

Handledare: Jennifer Gothilander Examinator: Rebecka Keijser Seminariedatum: 2021-04-28 Betygsdatum: 2021-05-04

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Antalet fall av utmattningssyndrom i Sverige har ökat sedan 1980 och en orsak

till ökningen är höga krav i relation till låg kontroll och lågt stöd på arbetsplatsen. Krav-kontroll-stöd-modellen kan identifiera förekomsten av psykosocial arbetsmiljö och dess påverkan på arbetares stressnivåerna.

Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö

och stress på arbetsplatsen.

Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med en enkätundersökning för att

besvara uppsatsen syfte. Totalt svarade 109 respondenter och data analyserades i SPSS med korrelationsanalyser och Fisher’s exact test.

Resultat: Kontorsarbetare skattar höga nivåer av krav, kontroll och stöd. Ungefär 57% av

101 kontorsarbetare skattar att de har en hög stressnivå och ungefär 86% befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Det förekommer en svag till medelstark korrelation mellan krav, kontroll och stöd i samband med stress.

Slutsatser: Majoriteten av kontorsarbetare har höga krav, hög kontroll och högt stöd på

deras arbetsplats men lite mer än hälften av alla kontorsarbetare har en hög stressnivå. Det förekommer ingen skillnad mellan en gynnsam- och en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö i samband med stress.

Nyckelord: Arbetsplats, kontorsarbetare, krav-kontroll-stöd-modellen, psykosocial arbetsmiljö, stress

ABSTRACT

Background: The number of cases with fatigue syndrome in Sweden has increased since

1980 and a reason for this increase is high demands in relation to low control and low

support in the workplace. The demand-control-support-model can identify the occurrence of psychosocial work environment and its influence on office worker’s stress.

Aim: To investigate possible correlations between office workers psychosocial working

environment and stress in the workplace.

Method: A quantitative cross-sectional study has been conducted with a survey to answer

the aim of the study. A total of 109 responses was collected and data has been analyzed in SPSS and was analyzed with correlation analysis and Fisher’s exact test.

Results: Office workers estimate high levels of demand, control and support. Approximately

57% of 101 office workers estimates a high level of stress. Out of all office workers there is 86% that work in a favorable psychosocial working environment. There is a weak to medium strong correlation between psychosocial working environment and stress.

Conclusions: Most office workers have high demands, high control and high support in

their workplace but a little over half of all office workers have a high level of stress. There are no differences between a favorable- and an unfavorable psychosocial working environment in correlation to stress.

Keywords: Demand-control-support-model, office workers, psychosocial working environment, stress, workplace

INNEHÅLL

2.3.1 Arbetsrelaterad stress hos kontorsarbetare ... 3

2.4 Teoretiskt perspektiv... 4

2.4.1 Krav ... 5

2.4.2 Kontroll ... 5

2.4.3 Stöd ... 5

2.4.4 Arbetssituationer och deras påverkan ... 6

2.5 Problemformulering ... 6 3 SYFTE ...7 3.1 Frågeställningar ... 7 4 METOD ...7 4.1 Studiedesign ... 7 4.2 Datainsamling ... 8

4.3 Urval och studiepopulation... 8

4.4 Enkätutformning och variabler ... 8

4.5 Svarsfrekvens och bortfall ... 9

4.6 Databearbetning och analys ... 9

4.7 Kvalitetskriterier ...11

4.8 Forskningsetiska principer ...12

5 RESULTAT ... 13

5.1 Kontorsarbetares skattade psykosociala arbetsmiljö ...13

5.3 Samband mellan stress och psykosocial arbetsmiljö ...16

5.3.1 Samband mellan stress och krav ...16

5.3.2 Samband mellan stress och kontroll ...16

5.3.3 Samband mellan stress och stöd ...16

5.3.4 Samband mellan stress och active learning- samt job-strain-hypotesen...16

6 DISKUSSION... 16

6.1 Metoddiskussion ...17

6.1.1 Metod och studiedesign ...17

6.1.2 Datainsamling ...17

6.1.3 Urval och studiepopulation ...18

6.1.4 Enkätutformning och variabler ...18

6.1.5 Svarsfrekvens och bortfall ...20

6.1.6 Databearbetning och analys...20

6.1.7 Kvalitetskriterier ...21

6.1.8 Forskningsetiska principer ...22

6.2 Resultatdiskussion ...23

6.2.1 Kontorsarbetares skattade psykosociala arbetsmiljö ...23

6.2.2 Kontorsarbetares skattade stressnivå på arbetsplatsen ...24

6.2.3 Samband mellan stress och psykosocial arbetsmiljö ...25

7 SLUTSATSER ... 26

7.1 Praktisk tillämpning ...26

7.2 Förslag till framtida forskning ...27

REFERENSLISTA ... 28

BILAGA A; ENKÄT

1

INTRODUKTION

Arbetsplatsen har en effekt på individens välmående. En gynnsam arbetsmiljö kan medföra en ökad självskattad livskvalitet och personlig utveckling som är avgörande för individens hälsa och välmående. En del av arbetsmiljön är den psykosociala arbetsmiljön som utgörs av psykologiska och sociala faktorer. En ogynnsam psykosocial arbetsmiljö kan medföra ett försämrat välmående, stress och sjukskrivningar.

Några begrepp som används för att mäta den psykosociala arbetsmiljön är krav, kontroll och stöd. Majoriteten av alla som jobbar har krav att uppfylla. Dessa krav kan orsaka stress om individen inte upplever att den har kontroll över arbetssituationen eller ett tillräckligt högt stöd från chefer och kollegor. Långvarig arbetsrelateradstress kan det resultera i ett

försämrat välmående och sjukskrivning. Antalet stressrelaterade sjukskrivningar har ökat sedan 1980. Detta medför kostnader för samhället, arbetsgivaren och individen i fråga. Tidigare forskning påvisar att individer som har höga krav upplever mindre stress om de har en hög kontroll och ett högt stöd. Individer med höga krav, lägre kontroll och lägre stöd har vanligtvis en högre upplevd stressnivå. Trots den tidigare forskningen framkommer det inte hur stressade individerna uppskattar att de är i relation till hur de skattar sina krav, sin kontroll och sitt stöd. Detta kan förhoppningsvis bli besvarat i denna uppsats.

Genom att mäta och förstå arbetarnas nivå av krav, kontroll och stöd i relation till deras stressnivåer kan arbetsgivare säkerställa att arbetarnas arbetsliv medför utveckling, utmaning och har en positiv inverkan på hälsan. Jag har alltid haft en bild av att man mår som bäst när man får jobba med det som gör en lycklig och att den arbetsplats en befinner sig på säkerställer att man mår bra. På så vis kan man ha en hög livskvalitet och må bra, vilket har en positiv påverkan på det arbete man utför och det liv man lever. Därför tycker jag att detta är viktigt att studera och sprida kunskap om.

Under genomförandet av uppsatsen pågick en smittspridning av covid-19.

Folkhälsomyndigheten har framfört restriktioner och råd om att utföra social distansering i skola och på arbetsplatsen. Detta har haft en påverkan på utförandet av uppsatsen. Detta framförs i uppsatsen under de delar som har blivit påverkade.

2

BAKGRUND

Hälsa definieras på följande sätt: “Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaron av sjukdom eller handikapp” (World Health Organization, 1948, s. 1). Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver folkhälsa som

befolkningens generella hälsotillstånd. Folkhälsoarbete strävar efter att förbättra befolkningens hälsa, det förekommer två vanliga nivåer för folkhälsoinsatser. Den

hälsofrämjande nivån och den sjukdomsförebyggande nivån. Hälsofrämjande innebär att individer genomför handlingar som syftar till att förbli friska och främja hälsa (Viner & MacFarlane, 2005). Sjukdomsförebyggande innebär att individer genomför handlingar som syftar till att undvika sjukdomar och ohälsa (Breslow, 1999).

2.1 Arbetsmiljöarbete

Folkhälsomyndigheten är en myndighet i Sverige som arbetar med att implementera insatser för att förbättra befolkningens generella hälsotillstånd. Folkhälsomyndigheten (2019) arbetar efter åtta folkhälsopolitiska mål som syftar till att skapa en god och jämlik hälsa. Målområde tre handlar om arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Syftet med målområde tre är att säkerställa att alla har ett arbete, goda förutsättningar för att bli anställd, goda

anställningsförhållanden och en fysiskt och psykosocialt hållbar arbetsmiljö (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Arbetsmiljöverket är en myndighet som ansvarar för att utföra de uppdrag som regeringen och riksdagen bestämmer (Arbetsmiljöverket, 2021). Arbetsmiljöverkets huvudsakliga uppdrag är att säkerställa att alla anställda har en god arbetsmiljö genom att minska riskerna för ohälsa och olycksfall. Detta genomförs genom att skapa juridiska föreskrifter,

inspektioner och informationsspridning om de arbetsmiljöregler och lagar som finns (Arbetsmiljöverket, 2021). En av dessa lagar som arbetsmiljöverket jobbar med är Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) vars syfte är att förebygga ohälsa på arbetsplatser och uppnå en god arbetsmiljö. En annan föreskrift som Arbetsmiljöverket jobbar med är det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1). Denna föreskrift tydliggör hur arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete genom att undersöka, implementera och utvärdera insatser som syftar till att förebygga ohälsa (AFS 2001:1).

2.2 Psykosocial arbetsmiljö

Arbetsmiljön är den omgivning som en individ befinner sig i på arbetsplatsen (Persson & Ørbæk, 2014). Det finns sociala-, psykiska- och fysiska faktorer i denna arbetsmiljö som påverkar individens vardag och välmående. Exempel på fysiska faktorer är ergonomi, tunga lyft och repeterande rörelser (Lund et al., 2006). Psykiska och sociala faktorer utgör

psykosociala faktorer och inkluderar ledarskap, organisation, möjlighet till utveckling, stöd och gemenskap (Gard, 2014). Dessa psykosociala faktorer har en påverkan på den psykiska

hälsan. Det är interaktionen mellan sociala faktorer på arbetsplatsen och individen som utgör den psykosociala arbetsmiljön (Gard, 2014).

Det systematiska arbetsmiljöarbetet har ur ett historiskt perspektiv strävat efter att förbättra de fysiska arbetsförhållandena (Gochfeld, 2005). Arbetet ämnade att minska exponering för fysiska faktorer som kemikalier, oljud och fysiska krav. Arbetet för att förbättra arbetsmiljön har med tiden inkluderat de psykologiska och sociala faktorer som utgör den psykosociala arbetsmiljön (Persson & Ørbæk, 2014).

Arbetsmiljöverket har publicerat föreskrifter som handlar om organisatorisk och social arbetsmiljö som strävar efter att få fler arbetsplatser att försöka skapa gynnsamma

psykosociala arbetsmiljöförhållanden (AFS 2015:4). Arbetsmiljöverket tydliggör bland annat att arbetsplatser ska skapa de förutsättningar som möjliggör att arbetare kan hantera de krav som de bemöter med rätt resurser (AFS 2015:4). Dollard et al. (2000) hävdar att höga krav i relation till en låg kontroll av sitt arbete, låg delaktighet och lågt stöd utgör en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö och kan resultera i psykisk ohälsa. Tidigare forskning av Dollard et al. (2000) påvisar att kontrollen och stödet i relation till höga krav kan minska efter en längre period, vilket innebär att höga krav under en längre period kan resultera i psykisk ohälsa.

2.3 Stress

Persson & Ørbæk (2014) betonar att det inte förekommer en definition av stress som är allmänt accepterad. Sapolsky (2004) beskriver att vid upplevelsen av stress utsöndrar binjurarna adrenalin och noradrenalin. Denna fysiologiska respons syftar till att förbereda individen för att utföra en fysiskt krävande handling. Sapolsky (2004) påstår att denna funktion kan utlösas av flera faktorer. Exempel på dessa faktorer är om en individ upplever låg kontroll över sin nuvarande situation, om en upplever ett lågt stöd från den sociala omgivningen och om en förväntar negativa konsekvenser.

Stress kan vara kortvarig och långvarig (Morrison & Bennet, 2016). En kortvarig upplevelse av stress kan vara positivt då det hjälper individen att lösa uppgifter och fokusera under en kortare period. En viktig faktor för individens hälsa är att individen hinner återhämta sig efter en stressreaktion. Långvarig stress innebär en upplevelse av stress under en längre period som förhindrar individen från att återhämta sig (Morrison & Bennet, 2016). En långvarig upplevelse av stress kan leda till ett försämrat välmående och eventuellt sjukskrivning (Nieuwenhuijsen et al., 2010).

2.3.1 Arbetsrelaterad stress hos kontorsarbetare

En rapport av Försäkringskassan (2018) påvisar att 25 000 individer drabbades av

utmattningssyndrom år 2018. Förekomsten av psykisk ohälsa och orsakad av arbetsrelaterad stress har ökat sedan 2006 (Försäkringskassan, 2018). Förekomsten av psykiatriska

diagnoser är högst hos yrken som berör kontorsrelaterade arbetsuppgifter jämfört med yrken som består av fysiskt arbete (Försäkringskassan, 2018). Kompier (2002) hävdar att

förekomsten av psykiatriska diagnoser hos kontorsarbetare kan indikera att det förekommer en obalans mellan krav, kontroll och stöd på arbetsplatsen. Linton et al. (2015) tydliggör att en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö är bakomliggande orsaker till stressymptom och utmattningssyndrom. En orsak till en ogynnsam psykosocialarbetsmiljö är att

kontorsarbetaren inte kan bemöta de krav som förekommer på arbetsplatsen (Persson & Ørbæk, 2014). Kraven på arbetsplatsen har enligt Nieuwenhuijsen et al. (2010) ökat då arbetstakten har ökat, högre kompetenskrav för att genomföra arbeten och ett ständigt informationsflöde som tär på arbetarnas mentala arbetskapacitet. Arbetsrelaterad stress under en längre period har en koppling till sjukdomar (Maslach, 2001; Johnson et al., 2005). En undersökning av Myrtek et al. (1999) påvisar att kontorsarbetare upplever högre

stressnivåer på arbetsplatsen än andra yrkesgrupper, en anledning är att kontorsarbetare har en högre mental arbetsbelastning (Myrtek et al., 1999). Några faktorer som orsakar en högre mental arbetsbelastning är arbetsuppgifter som kräver en högre mental arbetskapacitet som användandet av information för att lösa arbetsuppgifter (Nieuwenhuijsen et al., 2010). En orsak till ökningen av psykisk ohälsa på arbetsplatser är av organisatoriska och sociala faktorer, ökade krav i relation till kort tid, bristande belöning och otrygga

arbetsmiljöförhållanden (Myrtek, 1999). För att förstå vilka och på vilket sätt arbetskrav leder till sjukdom och därefter kunna genomföra en åtgärd behöver kraven beskrivas och sättas i relation med andra faktorer.

Arbetsmiljöverket (u.å) beskriver att det går att förebygga arbetsrelaterad stress genom att undersöka arbetsmiljön, bedöma risker, åtgärda risker och utvärdera insatserna. Några signaler som indikerar att det förekommer en hög nivå av stress och höga arbetskrav är; hög sjukfrånvaro av psykiatriska diagnoser, hög personalomsättning, höga krav i formen av intensitet och tempo under längre perioder och frånvaro av möjligheter till återhämtning för arbetare (Arbetsmiljöverket, u.å). Genom att identifiera dessa risker kan insatser genomföras för att främja en frisk arbetsplats och förebygga ohälsa.

2.4 Teoretiskt perspektiv

En psykosocial arbetsmiljömodell är Krav-kontroll-stöd-modellen (Figur 2) av Karasek och Theorell (1990). Denna modell används för att identifiera orsaker till hälsorelaterade

problem som påverkas av den psykosociala arbetsmiljön. Modellen består av tre dimensioner som är påverkbara på en arbetsplats (Persson & Ørbæk, 2014). Dimensionerna i modellen är krav, kontroll och stöd. Karasek och Theorell (1990) menar att en obalans mellan arbetskrav och en individs beslutsutrymme samt stöd kan resultera i en ogynnsam psykosocial

arbetsmiljö.

Enligt Karasek och Theorell (1990) kan modellen användas för att studera två hypoteser. Den första hypotesen är job-strain-hypotesen och den andra hypotesen är active

learning-hypotesen vilken belyser att en utveckling och stimulans förekommer i samband med en balans mellan höga krav, hög kontroll och högt stöd. Active learning-hypotesen har en positiv

påverkan på den psykiska hälsan och anses vara en gynnsam psykosocial arbetsmiljö (Lundberg et al, 2013).

Figur 2. Krav-kontroll-stödmodellen. Ritad efter Karasek och Theorells (1990) modell.

2.4.1 Krav

Dimensionen krav utgör arbetskraven som individen ställs inför i sin arbetsmiljö (Karasek & Theorell, 1990). Arbetskraven innefattar arbetsuppgifternas intensitet och mängd. Dessa krav kan beskrivas som kvalitativa och kvantitativa. Kvalitativa krav inkluderar fokus och koncentration för att genomföra uppgifter. Kvantitativa krav inkluderar antalet

arbetsuppgifter som ska genomföras under en tidsram (Karasek & Theorell, 1990). Theorell (2003) hävdar att höga krav och hög kontroll kan medföra en utveckling och stimulans. Höga krav i relation till lågt socialt stöd och låg kontroll är en ledande orsak till stress på

arbetsplatsen (Karasek & Theorell, 1990).

2.4.2 Kontroll

Karasek och Theorell (1990) beskriver kontroll som det beslutsutrymme och möjligheter till kompetensutveckling en individ har i sitt arbete. Beslutsutrymme omfattar de valmöjligheter en individ har att utföra sitt arbete på och vad som ska göras (Widmark, 2005).

Kompetensutveckling innebär den graden av kunskaper och skickligheter en individ kan använda sig av för att utmanas och utvecklas (Karasek & Theorell, 1990).

Hall (1996) belyser att det förekommer ett samband mellan psykosocial arbetsmiljö och nivån av kontroll. En låg nivå kan leda till minskad arbetsmotivation och har en negativ påverkan på individens utveckling i arbetet. En hög nivå kan leda till stimulans och utveckling som har en positiv effekt i arbetslivet.

2.4.3 Stöd

Dimensionen stöd utgör det sociala stöd en individ upplever från arbetsmiljön. Det sociala stödet innehåller ett emotionellt stöd och ett instrumentellt stöd (Widmark, 2005). Det emotionella stödet utgör om individen upplever en god stämning på arbetet, en god

sammanhållning och trivsel. Det instrumentella stödet utgör hur chefer och kollegor stöttar individen med hjälp och avlastning (Karasek & Theorell, 1990).

2.4.4 Arbetssituationer och deras påverkan

Modellen påvisar fyra arbetssituationer. De fyra arbetssituationerna förklarar relationen mellan dimensionerna och definierar den psykosociala arbetsmiljön. De fyra situationerna benämns som avspänd, aktiv, passiv och spänd. Relationen mellan krav, kontroll och stöd utgör vilken arbetssituation individen befinner sig i (Karasek & Theorell, 1990).

Den avspända arbetssituationen uppstår när individen har hög kontroll, högt stöd och låga arbetskrav. Karasek och Theorell (1990) beskriver att en avspänd arbetssituation har en låg förekomst av arbetsrelaterad stress. En avspänd arbetssituation är en hälsosam miljö att arbeta i. Däremot medför de låga kraven en minskad utmaning, stimulering och utveckling (Karasek & Theorell, 1990).

En aktiv arbetssituation uppstår när en individ har höga krav, hög kontroll och högt stöd (Karasek & Theorell, 1990). Enligt Karasek och Theorells (1990) active learning-hypotes anses denna arbetssituation vara en gynnsam psykosocial arbetsmiljö som medför utveckling och stimulans, vilket har en positiv påverkan på den psykiska hälsan.

En passiv arbetssituation uppstår när en individ har låga krav, låg kontroll och lågt stöd (Karasek & Theorell, 1990). Denna arbetssituation saknar utmaning och stimulans. Trots en avsaknad av stress medför denna arbetssituation minskad motivation och produktivitet i arbetet (Jeding et al., 1999).

En spänd arbetssituation uppstår när det förekommer höga krav, låg kontroll och lågt stöd (Karasek & Theorell, 1990). Jeding et al. (1999) tydliggör att denna arbetssituation leder till en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö, stress och eventuella sjukskrivningar. Denna

ogynnsamma arbetsmiljö kan enligt Karasek och Theorells (1990) job-strain-hypotes leda till en ökad risk för ohälsa och minskar möjligheter för personlig utveckling. Krav och höga förväntningar på individens begränsade förmåga kan orsaka stress (Stansfeld & Candy, 2006).

2.5 Problemformulering

Glise (2007) tydliggör att arbetsstressrelaterade sjukskrivningar har ökat sedan 90-talet. Försäkringskassan (2018) rapporterar att det förekommer många sjukdomsfall i relation till en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö. Vanliga sjukdomsfall är utmattningssyndrom som kan uppstå av arbetsrelaterad stress (Linton et al., 2015). Arbetsrelaterad stress uppstår ofta av höga krav och förväntningar på arbetare som har en låg kontroll och lågt socialt stöd (Stansfeld & Candy, 2006). Kontorsarbetare är en extra utsatt grupp i relation till psykiatriska diagnoser i relation till arbetsrelateradstress.

Karasek och Theorell (1990) redogör att krav-kontroll-stödmodellen kan användas för att identifiera orsaker till ohälsa orsakad av ogynnsam psykosocial arbetsmiljö. Genom att identifiera vilka dimensioner i den psykosociala arbetsmiljön som har ett samband med självskattad stress kan åtgärder implementeras för att skapa en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetsmiljö. Användningen av krav-kontroll-stödmodellen för planering av åtgärder kan medföra en minskad stressnivå på arbetsplatsen, främja hälsa och personlig utveckling (Persson & Ørbæk, 2014). Det är relevant att genomföra denna

undersökning då resultatet kan medföra underlag för insatser som har en positiv påverkan på individen och individens arbetsplats.

3

SYFTE

Syftet var att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen.

3.1 Frågeställningar

• Hur skattar kontorsarbetare sin psykosociala arbetsmiljö?

• I vilken omfattning är kontorsarbetare stressade på arbetsplatsen? • Förekommer det ett samband mellan stress och psykosocial arbetsmiljö?

4

METOD

Den valda metoden för att besvara syftet var kvantitativ. Bryman (2011) beskriver kvantitativ metod som en lämplig metod för att samla in och bearbeta numeriska data. Denna data kan användas för att finna samband mellan variabler. Detta är en deduktiv ansats då syftet utgår ifrån en teoriprövning för att få ett resultat.

4.1 Studiedesign

Den valda studiedesignen är tvärsnittsstudie. Enligt Merrill (2013) innebär en tvärsnittsstudie att samla in data under en kortare period och det förekommer ingen återkommande datainsamling. En tvärsnittsstudie är användbar vid undersökningen av samband mellan variabler (Merrill, 2013).

4.2 Datainsamling

Den valda datainsamlingsmetoden är en enkät (Bilaga A). Vid tidpunkten för

datainsamlingen pågår en pandemi. Folkhälsomyndigheten (2021b) rekommenderar att de som kan ska jobba hemifrån. Detta leder till att färre personer jobbar på arbetsplatser där datainsamlingen var planerad att genomföras. Därför användes en webbenkät (Bilaga A) med hjälp av Google Formulär för att nå ut till målgruppen och samla in data.

4.3 Urval och studiepopulation

I denna uppsats har ett bekvämlighetsurval använts. Bekvämlighetsurval är en urvalsmetod som innebär att förfråga undersökningspersoner som är tillgängliga och är troliga att besvara enkäten (Bryman, 2011). Totalt svarade 109 respondenter varav 66 var kvinnor och 43 var män.

Studiepopulationen är kontorsarbetare vars arbete huvudsakligen består av kontorsuppgifter. Företagsregistret investvasteras (https://business.updatesystem.se/vasteras/) användes för att hitta företag med 4 till 99 anställda i Västerås som beskriver sin verksamhet som

kontorsarbete. Valet av antalet anställda var baserat på hemsidan filterfunktion. Därefter skickades en förfrågan om deltagande till en kontaktperson på samtliga företag via epost. Efter samtycke om deltagande skickade kontaktpersonen vidare länken till enkäten och missivbrev till kollegor inom företaget. Totalt kontaktades ungefär 50 företag av mer än 400 företag.

4.4 Enkätutformning och variabler

På första sidan av enkäten fanns ett utformat missivbrev (Bilaga B) som informerade respondenterna om undersökningens syfte, datahantering, konfidentialitet och resultatets användning samt samtycke till deltagande. Ejlertsson (2019) hävdar att dessa delar är väsentliga att inkludera i ett missivbrev. Enkäten (Bilaga A) bestod av nio frågor och en öppen fråga i slutet. Efter missivbrevet inleddes enkäten med frågor om

bakgrundsinformation för att få demografiska data över alla respondenter. Dessa frågor berörde huvudsakliga arbetsuppgifter, var de utför sina arbetsuppgifter före och under covid-19 pandemin och kön. Därefter följde separata avsnitt om krav, kontroll, stöd och stress. I slutet av enkäten förekom det en fråga om det finns något respondenten vill tillägga.

För att få svar på studiens syfte användes variablerna krav, kontroll och stöd som utgör den psykosociala arbetsmiljön och en variabel för stress. Variabler är egenskaper som kan mätas för att besvara ett syfte (Bryman, 2011).

Utformningen av frågorna om krav, kontroll och stöd genomfördes med hjälp av

frågeformuläret DCSQ (Demand-Control-Support-Questionnare) som mäter psykosocial arbetsmiljö (Sanne et al., 2005a). DCSQ innehåller frågor som mäts med en likertskala där svarsalternativen är ”ja, ofta”, ja, ibland”, nej, sällan” och ”nej, aldrig”. Svarsalternativen för

stöd är ”stämmer inte alls”, stämmer inte särskilt bra”, ”stämmer ganska bra” och ”stämmer helt och hållet”. Samtliga frågor ur DCSQ användes för att formulera enkätens definitioner av krav, kontroll och stöd. Efter redogjord definition av begrepp fick respondenten skatta på en tio-gradig skala där 1 innebär en låg nivå av redogjort begrepp och 10 innebär en hög nivå. Fråga sex mäter krav och inleds med en beskrivning tagen av de frågorna ur DCSQ som syftar till att mäta krav. Frågan avslutas med att respondenten får skatta 1-10 hur de skattar

arbetskraven på sin arbetsprestation. Fråga sju mäter kontroll och inleds med en beskrivning tagen av de frågorna ur DCSQ som syftar till att mäta kontroll. Frågan avslutas med att respondenten får skatta 1-10 hur de skattar kontrollen över sitt arbete. Fråga åtta mäter stöd och inleds med en beskrivning tagen av de frågor ur DCSQ som syftar till att mäta stöd. Frågan avslutas med att respondenten får skatta 1-10 hur de upplever stödet de får på sin arbetsplats.

Definitionen av stress är taget av Institutionen för Stressmedicin (2016) för att förklara begreppet ytterligare. Stress beskrivs som: ”Stress är en fysiologisk och psykologisk reaktion på olika påfrestningar. Stress är den mobilisering av resurser som görs för att hantera olika typer av krav”. Frågan är ”Hur stressad är du när du arbetar?”. Där 1 = Inte alls stressad och 10 = Väldigt stressad.

4.5 Svarsfrekvens och bortfall

De interna bortfallet är 8 av 109 enkätsvar.Sex interna bortfall är från respondenters svar på fråga ett ”Består ditt arbete huvudsakligen av kontorsuppgifter?”. Dessa respondenter

svarade nej och blev exkluderade då de ej utgör studiepopulationen. Ett internt bortfall uppkom då en respondent inte svarade på fråga sex ”Hur skattar du arbetskraven på din arbetsprestation?”. Respondenten resonerade i fråga tio ”Är det något du vill tillägga?” att de interna kraven och de externa kraven är olika, därför förekommer det inte svar. Ytterligare ett bortfall uppkom i fråga åtta ”Hur skattar du det stöd du får från din arbetsplats?” då respondenten inte besvarade denna fråga.

Bortfall kan fördelas i externa bortfall och interna bortfall. Externa bortfall är de individer som har valt att inte besvara enkäten och internt bortfall är de fall där respondenter har valt att inte svara på en fråga eller besvarat en fråga som exkluderar dem från resultatet (Bryman, 2011). I uppsatsens enkät (Bilaga A) förekommer frågan ” Består ditt arbete huvudsakligen av kontorsuppgifter”. De som har svarat ”nej” inkluderas i interna bortfall.

4.6 Databearbetning och analys

All data som samlades in analyserades med hjälp av SPSS (The Statistical Package for the Social Sciences, IBM Corp. Released 2019. IBM SPSS Statistics for Windows, Version 26.0. Armonk, NY: IBM Corp). Enkäterna numrerades automatiskt av Google Formulär baserat på i vilken ordning de skickades in. Numreringen av enkäterna möjliggjorde att om eventuella

problem uppstod i en specifik enkät så kunde enkäten identifieras och samtliga problem korrigeras.

Enkätens frågor och svarsalternativen matades manuellt in i SPSS. Frågorna matades in som variabler och svarsalternativen matades in som variabelvärden. Frågorna matades in på en ordinal- och nominalnivå. Ordinalnivå är rangordningen på olika mått och nominalnivå är grupperingar utan rangordning (Bryman, 2011). Svarsalternativen fick en kod och öppna svarsalternativ omformulerades till ”övrigt”. Fråga två är har ett öppet svarsalternativ och matades in som en strängvariabel vilket möjliggör inmatningen av text utan tilldelningen av variabelvärde för varje svar. Detsamma genomfördes med fråga tio.

Fråga två ”Vad arbetar du med”, fråga tre ”kön”, fråga fyra ”Var utför du oftast ditt arbete just nu?” och fråga fem ”innan covid-19, var utförde du huvudsakligen ditt arbete då?” har ej analyserats då de ej besvarade någon frågeställning. Däremot användes fråga tre för att redogöra hur många respondenter som var män och kvinnor.

Frågeställning ett ”Hur skattar kontorsarbetare sin psykosociala arbetsmiljö?” besvarades med en deskriptiv analys och illustrerades med ett stapeldiagram. Frågor sex, sju och åtta har analyserats för att besvara denna frågeställning. En deskriptiv analys syftar till att beskriva den insamlade datan med siffror (Patel & Davidson, 2011). En median och standardavvikelse har använts för att visa resultatet. En median är mittpunkten av alla samlade svar och illustrerar genomsnittet av svaren (Merrill, 2013). Standardavvikelse visar hur koncentrerat majoriteten av svaren är i förhållande till mittpunkten av alla samlade svar (Merrill, 2013). Ett medelvärde kan också påvisa respondenters genomsnittliga svar men är känslig för extremvärden som avviker från genomsnittet, därför används en median som inte påverkas av dessa extremvärden. En dikotomisering har genomförts på frågor sex, sju, åtta och nio för att kunna skapa nya variabelvärden med låg och hög nivå (Tabell 1). Dikotomisering innebär en gruppering av variabelvärden (Bryman, 2011). Svarsalternativen för frågor sex, sju, åtta och nio har blivit grupperade där 1–5 är låg nivå och 6–10 är hög nivå.

Tabell 1. Dikotomisering av svarsalternativen för frågor sex, sju, åtta och nio.

Fråga Innan dikotomisering Efter dikotomisering

6. Hur skattar du arbetskraven på din arbetsprestation?

1–10 1–5 = Låg nivå 6–10 = Hög nivå

7. Hur skattar du din

kontroll över ditt arbete? 1–10

1–5 = Låg nivå 6–10 = Hög nivå

8. Hur skattar du det stöd

du får från din arbetsplats? 1–10 1–5 = Låg nivå 6–10 = Hög nivå 9. Hur stressad är du när du arbetar? 1–10 1–5 = Låg nivå 6–10 = Hög nivå

Efter grupperingen av frågor sex, sju och åtta kunde grupperingar av låga och höga nivåer av krav, kontroll och stöd redogöras. Med dessa indelningar kunde respondenter grupperas i

nya grupper baserat på nivåerna. Dessa grupper är baserade på Karasek och Theorells (1990) job-strain-hypotes och active learning-hypotes. Respondenter med höga krav, hög kontroll och högt stöd placerades i gruppen ”active learning”. Respondenter med höga krav, låg kontroll och lågt stöd placeras i gruppen ”job-strain”. De som inte kunde placeras i dessa grupper placerades i gruppen ”annat”. Denna gruppering visar hur många respondenter som befinner sig i en ogynnsam och en gynnsam psykosocial arbetsmiljö samt hur många som inte befinner sig i någon av dessa.

Frågeställning två ”I vilken omfattning är kontorsarbetare stressade på arbetsplatsen?” besvarades med en deskriptiv analys och illustrerades med ett stapeldiagram. Fråga nio har analyserats för att besvara denna frågeställning. Efter en dikotomisering (Tabell 1) kunde det beskrivas hur många som upplever en låg nivå och en hög nivå av stress.

Frågeställning tre ”Förekommer det ett samband mellan stress och psykosocial arbetsmiljö?” har besvarats med hjälp av korrelationsanalysen Spearmans rho. Bryman (2011) beskriver att Spearmans rho används för att visa sambandet mellan två variabler på ordinalnivå.

Sambandet kan vara positivt (0 till 1) eller negativt (-1 till 0). Är det ett positivt samband så ökar ena variabel i samband med att den andra ökar. Är det ett negativt samband så minskar ena variabeln i samband med att den andra ökar. Field (2009) hävdar att ett svagt samband ligger på 0.1, ett medelstarkt samband ligger på 0.3 och ett starkt samband ligger på 0.5 och över. Är det en negativ korrelation är samtliga värden negativa.

Ett Fisher’s exact test har genomförts på grupperna active learning och job-strain i samband med stressnivåerna låg och hög. Gruppen ”annat” exkluderas i denna analys då de ej var relevanta för resultatet och det förenklade analysen. Ett chi-2 test kan påvisa om förekommer skillnader mellan grupperna active learning och job-strain i samband med låg och hög

stressnivå. Field (2009) hävdar att ett chi-2 test kan ge felaktiga resultat vid analysen av grupper med få respondenter, därför har Fisher’s exact test använts för att undersöka skillnader mellan grupperna och stressnivåerna. Fisher’s exact test är utformad för att analysera grupper med färre respondenter (Field, 2009) vilket gör det användbart då gruppen job-strain består av tre respondenter.

För att säkerställa säkerheten av resultatets samband kan statistisk signifikans användas. Statistisk signifikans visar hur sannolikt det är att sambandet är av en slump eller inte (Bryman, 2011). Den högsta acceptabla siffran ligger på 0,05, detta betecknas som p<0,05. Detta betyder att det är accepterat att 5 tester av 100 kan vara av slumpen.

4.7 Kvalitetskriterier

Generaliserbarhet, validitet och reliabilitet är tre kvalitetskriterier som används för att beskriva undersökningars kvalitet (Bryman, 2011).

Generaliserbarhet innebär hur väl resultatet kan generaliseras till en större population än

urvalet. Bryman (2011) tydliggör att ett urval som är slumpmässigt i en stor population medför en ökad generaliserbarhet då studiepopulationen har blivit randomiserad. I denna undersökning har ett bekvämlighetsurval använts.

Validitet är huruvida måtten för begrepp faktiskt mäter det som efterfrågas. Validiteten kan

förstärkas genom att använda tidigare beprövade frågor (Bryman, 2011). I denna uppsats har vissa frågor skapats och begrepp definierats utifrån DCSQ. Detta frågeformulär är baserat på krav-kontroll-stödmodellen av Karasek och Theorell (1990).

Reliabilitet innebär att frågorna och måtten är pålitliga. Reliabilitet består av stabilitet, intern

reliabilitet och interbedömarreliabilitet (Bryman, 2011). Stabilitet innebär att upprepade mätningar påvisar samma resultat. Intern reliabilitet bedömer måttens relevans till varandra (Bryman, 2011). I enkäten har DCSQ använts som underlag till utformningen av frågor. Sanne et al. (2005a) hävdar att DCSQ har en hög reliabilitet. Interbedömarreliabilitet innebär att det förekommer en samstämmighet mellan flera involverade personer som utför dataanalysen (Bryman, 2011). Då arbetet genomfördes individuellt kunde detta ej

genomföras.

4.8 Forskningsetiska principer

Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) tydliggör att all forskning som berör människor ska genomgå en etikprövning. Arbeten inom

högskoleutbildningar på grund- eller avancerad nivå behöver däremot inte genomgå en etikprövning.

Vetenskapsrådet (2002) redogör att det förekommer etiska principer som bör beaktas i undersökningar och studier. De etiska principerna är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet medför att informera samtliga deltagare om undersökningens syfte, att

deltagandet är frivilligt och att det går att avbryta deltagandet (Vetenskapsrådet, 2002). Denna information framfördes via ett missivbrev (Bilaga B) som används i samband med enkätundersökningar (Ejlertsson, 2019). I missivbrevet framkom undersökningens syfte och att deltagandet var frivilligt. Det informerades att det gick att avbryta deltagandet i

undersökningen framtill att enkäten skickades in.

Samtyckeskravet medför att samtliga deltagare måste samtycka till medverkan i

undersökningen (Vetenskapsrådet, 2002). Det framkom i början av enkäten och i slutet av enkäten att deltagaren samtycker till medverkan i undersökningen när enkäten skickas in.

Konfidentialitetskravet innebär att all insamlade data och personuppgifter ska behandlas

med försiktighet och konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2002). Det tydliggörs i missivbrevet att samtliga svar är anonyma och att all insamlade data enbart kommer att behandlas av de med behörighet.

Nyttjandekrav innebär att all insamlade data enbart får användas till forskningsändamål

(Vetenskapsrådet, 2002). I missivbrevet (Bilaga B) framkommer det att data enbart kommer att nyttjas till uppsatsens ändamål. Google Cloud (2019) tydliggör att alla data är skyddade av flera olika säkerhetsåtgärder. Vilket innebär att all insamlade data enbart kan nyttjas av författaren.

5

RESULTAT

Nedan besvaras uppsatsens frågeställningar med hjälp av insamlade och analyserade data.

5.1 Kontorsarbetares skattade psykosociala arbetsmiljö

Resultatet av kontorsarbetares arbetskrav på arbetsplatsen visar en median på 8 med en standardavvikelse på 1,3 (Figur 3). Av 101 kontorsarbetare har 77 (76,2%) svarat 8 och över. Majoriteten av kontorsarbetare skattar att de har höga arbetskrav på deras arbetsprestation.

Figur 3. Fråga sex ”Hur skattar du arbetskraven på din arbetsprestation?” (n=101).

Resultatet av kontorsarbetares kontroll på arbetsplatsen visar en median på 8 en

standardavvikelse på 1,8 (Figur 4). Av 101 kontorsarbetare har 67 (66,3%) svarat 8 och över. Majoriteten av kontorsarbetare skattar att de har hög kontroll över deras arbete.

0 0 1 1 2 8 12 37 28 12 0 5 10 15 20 25 30 35 40 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 An ta l k o n to rs ar b eta re Arbetsrelaterade krav 1-10

Antal kontorsarbetares skattning av arbetskraven på

arbetsprestationen

Figur 4. Fråga sju ”Hur skattar du din kontroll över ditt arbete?” (n=101).

Resultatet av kontorsarbetares stöd på arbetsplatsen visar en median på 9 med

standardavvikelsen 1,9 (Figur 5). Av 101 kontorsarbetare har 54 (52,5%) svarat 9 och över. Majoriteten av kontorsarbetare skattar att de har ett högt stöd på arbetsplatsen.

Figur 5. Fråga åtta ”Hur skattar du det stöd du får från din arbetsplats?” (n=101).

Av 101 kontorsarbetare befinner sig 3 (3%) i job-strain hypotesen, 86 (85%) befinner sig i active learning-hypotesen och 12 (12%) befinner sig inte i någon av dessa hypoteser (Figur 6). Detta indikerar att majoriteten av kontorsarbetarna befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö som medför utveckling och stimulans.

0 2 4 0 2 10 16 21 28 18 0 5 10 15 20 25 30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 An ta l k o n to rs ar b eta re

Kontroll över arbete 1-10

Antal kontorsarbetares skattning av kontroll över sitt arbete

0 1 2 6 2 4 6 26 24 30 0 5 10 15 20 25 30 35 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 An ta l k o n to rs ar b eta re Stöd från arbetsplatsen 1-10

Figur 6. Antal kontorsarbetare indelade i active learning- och job-strain-hypotesen (n=101).

5.2 Kontorsarbetares skattade stressnivå på arbetsplatsen

standardavvikelsen 2 (Figur 7). Av 101 kontorsarbetare har 43 (42,6%) svarat att de skattar 5 och under och 58 (57,4%) har svarat att de skattar 6 och över

Figur 7. Fråga nio ”Hur stressad är du när du arbetar?” (n=101). 3 kontorsarbetare

86 kontorsarbetare 12 kontorsarbetare

Antal kontorsarbetare i grupperna active learning,

job-strain och annat

Job-strain Active learning Annat

2 8 9 8 16 17 23 14 2 2 0 5 10 15 20 25 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 An ta l k o n to rs ar b eta re Stress på arbetsplatsen 1-10

5.3 Samband mellan stress och psykosocial arbetsmiljö

Nedan redogörs resultatet av korrelationsanalyser på stress med krav, kontroll och stöd. Det förekommer även en deskriptiv analys av sambandet mellan stress och hypoteserna active learning och job-strain. Samtliga analyser baseras på 101 svar.

5.3.1 Samband mellan stress och krav

Resultatet visar en medelstark positiv korrelation mellan stress och krav (r=0,323). Detta samband är statistiskt signifikant (p<0,001). Detta betyder att stressen ökar om kraven ökar.

5.3.2 Samband mellan stress och kontroll

Resultatet visar en svag till medelstark negativ korrelation mellan stress och kontroll (r=-0,236). Detta samband är statistiskt signifikant (p<0,017). Detta betyder att stressen minskar om kontroller ökar.

5.3.3 Samband mellan stress och stöd

Resultatet visar en svag till medelstark negativ korrelation mellan stress och stöd (r=-0,235). Detta samband är statistiskt signifikant (p<0,018). Detta betyder att stressen minskar om stödet ökar.

5.3.4 Samband mellan stress och active learning- samt job-strain-hypotesen

Av 86 kontorsarbetare som befinner sig i active learning skattar 38 att de har en låg nivå av stress och 48 skattar att de har en hög nivå av stress. Alla tre kontorsarbetare som befinner sig i job-strain skattar en hög nivå av stress. Resultatet av Fisher’s exact test för jämförelse av stressnivå mellan active learning och job-strain är inte statistiskt signifikant (x= 2,313, (df=1), p<0,258). Det förekommer ingen skillnad mellan stress och hypoteserna active learning och job-strain. Detta betyder att en gynnsam psykosocial arbetsmiljö inte medför en lägre stressnivå än en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö.

6

DISKUSSION

6.1 Metoddiskussion

I metoddiskussionen förklaras samtliga steg och deras påverkan på planering, datainsamling och analys.

6.1.1 Metod och studiedesign

Den valda metoden i denna undersökning är kvantitativ. Syftet var att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen. Detta är en deduktiv ansats då syftet utgår ifrån en teoriprövning för att testa hypoteser. Vilket gör det rimligt att använda en kvantitativ metod. Skulle undersökningen utgå från en induktiv ansats vilket innebär teorigenerering (Bryman, 2011) hade en kvalitativ ansats använts. Då syftet var att undersöka eventuella samband ansågs inte en kvalitativ ansats som lämplig. Detta har medfört ett mätbart resultat som kan besvara uppsatsen syfte och frågeställningar. Den valda studiedesignen är en tvärsnittsstudie. Merrill (2013) beskriver att en

tvärsnittsstudie är att föredra för att samla in stora mängder data vid ett enstaka tillfälle. Det är en effektiv studiedesign när syftet är att undersöka samband. Vilket var lämpligt då denna undersökning var tidsbegränsad och strävar efter att undersöka eventuella samband. En negativ aspekt till tvärsnittsstudier är att det inte går att undersöka kausalitet. Kausalitet innebär orsakssamband, att en variabel har en verkan på den andra (Merrill, 2013). Detta betyder att utifrån en tvärsnittsstudie som samlar all data vid samma tidpunkt är det inte möjligt att identifiera om den psykosociala arbetsmiljön påverkar stress eller om stress påverkar psykosocial arbetsmiljö. Detta innebär att det ej går att dra en slutsats i denna uppsats om det är stress som har en inverkan på den psykosociala arbetsmiljön eller om det är den psykosociala arbetsmiljön som har en inverkan på stress.

6.1.2 Datainsamling

Under pandemin orsakad av covid-19 uppmanas alla som kan att jobba hemifrån (Folkhälsomyndigheten, 2021b). Det försvårade processen att dela ut fysiska enkäter på kontor där studiepopulationen normalt sett befinner sig. Därför valdes en webbenkät som enligt Bryman (2011) kan medföra fler svar än en fysisk enkät. Då enkäten skickades till en kontaktperson skulle denna person därefter vidarebefordra enkäten till kollegor och

medarbetare. Då många jobbar hemifrån är det enklare att e-posta en enkät än att skicka en fysisk på posten. Detta medför en ökad möjlighet för alla potentiella respondenter att delta i uppsatsen enkätundersökning.

I Google Formulär finns en funktion som hindrar flera svar från samma person. För att använda denna funktion måste personen vara inloggad på ett konto för att kunna besvara enkäten. Vilket kan leda till en minskad svarsfrekvens och en minskad anonymitet. För att öka svarsfrekvensen och skapa anonymitet valdes det att respondenter inte behöver logga in. Vilket utgör en svaghet i uppsatsen då det finns en möjlighet för respondenter att besvara enkäten flera gånger. Flera svar från samma respondent kan felaktiga data då många svar kan vara från en och samma individ och inte en större studiepopulation. Detta påverkar hur representativt den insamlade data är för studiepopulationen.

6.1.3 Urval och studiepopulation

Studiepopulationen i denna uppsats var kontorsarbetare som huvudsakligen genomför arbetsuppgifter som består av kontorsarbetare. Urvalet skedde genom ett

bekvämlighetsurval. Då denna uppsats var tidsbegränsad ansågs detta urval som lämpligt. Enligt Bryman (2011) är en nackdel med ett bekvämlighetsurval att studiepopulation inte är representativa. Uppsatsens resultat är därför inte generaliserbart. För att öka

generaliserbarheten kan ett obundet slumpmässigt urval användas (Bryman, 2011). Det medför att alla kontorsarbetare i populationen har samma möjlighet att delta i

undersökningen. Bryman (2011) hävdar att det tar längre tid än ett bekvämlighetsurval, vilket inte är rimligt i denna uppsats.

I denna enkät har det inte definierats vem som är en kontorsarbetare eller vilka arbetsuppgifter som utgör kontorsarbete. En strikt definition leda till en minskad svarsfrekvens. I början av enkäten ställdes frågan ”Består ditt arbete huvudsakligen av kontorsuppgifter?”. Frågan ställdes för att säkerställa att rätt person svarar på enkäten. Däremot kan definitionen vara subjektiv och personer må definiera det på olika sätt. Detta kan leda till att det finns respondenter som har misstolkat vad som utgör kontorsarbete, vilket kan betyda att det finns svar från respondenter som inte utgör studiepopulationen. Studiepopulationen kan ha definierats enligt vissa specifika yrken för att förtydliga vilka som utgör studiepopulationen. En specifik inriktning på yrken genomfördes inte då uppsatsen var tidsbegränsad och ett visst antal svar behövde samlas in för att möjliggöra analysen i

uppsatsen.

6.1.4 Enkätutformning och variabler

I början av enkäten förekom missivbrevet som informerade om syftet, konfidentialitet, samtycke till samverkan och vad resultatet ska användas till. Syftet med missivbrevet är att informera respondenter om varför enkäten genomförs, vad som ska undersökas, av vem och vad resultatet kommer att användas till (Ejlertsson, 2019).

Utöver den sista frågan är fråga två ”Vad arbetar du med” en öppen fråga där respondenter kan skriva valfritt svar. Fråga fyra ”Var utför du oftast ditt arbete just nu?” och fråga fem ”innan covid-19, var utförde du huvudsakligen ditt arbete då?” har svarsalternativen ”hemifrån”, ”arbetsplatsen” och ett öppet svarsalternativ ”övrigt” där respondenten kan besvara fritt om de jobbar någon annanstans. Bryman (2011) redogör att en fördel med öppna frågor är minskat bortfall då begränsade svarsalternativ kan leda till att respondenten hoppar över frågan. I detta fall kan svarsalternativen vara väldigt olika och därför valdes fria svarsalternativ för att minska att respondenter hoppar över frågan. Däremot tar det längre tid när all data ska matas in i analysprogrammet och är svårare att analysera. Då dessa frågor ej besvarade uppsatsen syfte har de ej analyserats.

Fråga sex ”Hur skattar du arbetskraven på din arbetsprestation?” kan motsvara olika former av krav. Detta kan leda till att respondenten får svårigheter att skatta arbetskraven från 1–10. En respondent kan exempelvis vara egenföretagare och uppleva att det ej finns externa krav

från arbetsplatsen, utan att alla krav är interna. Detta kan göra det svårt att besvara frågan vilket kan leda till bortfall. Eller så kan svaret vara baserat på enbart externa eller interna krav vilket innebär att svaret inte reflekterar helheten av de krav som respondenten må uppleva. Däremot förtydligas det i definitionen av krav att samtliga krav kan vara externa och interna. Detta förtydligande kan minska sannolikheten att respondenter misstolkar frågan då de ej förstår om de är enbart externa- eller interna krav.

Fråga sju ”Hur skattar du din kontroll över ditt arbete?” formulerades med hjälp av samtliga frågor ur DCSQ som berör kontroll för att förklara begreppet. Även detta begrepp motsvarar olika former av kontroll. Detta medför att respondenten kan skatta en hög kontroll över vilket arbete som ska utföras men har en låg kontroll över hur det ska genomföras. Detta kan

betyda att resultatet av kontroll kan vara baserat på svar som har olika tolkningar av vad kontroll innebär. Detta innebär att det inte går att urskilja vilken form av kontroll som utgör respondentens tolkning av den skattade kontrollen.

Fråga åtta ”Hur skattar du det stöd du får från din arbetsplats?” formulerades med hjälp av samtliga frågor ur DCSQ som berör stöd för att förklara begreppet. Begreppet stöd involverar olika former av stöd som definieras enligt DCSQ. En respondent som upplever ett emotionellt stöd kan svara att stödet är högt medan respondentens instrumentella stöd är lågt. Begreppet stöd, precis som krav och kontroll baseras på en överlagsbedömning, vilket påverkar

möjligheten att veta vilken form av krav, kontroll och stöd som skattningen är baserad på. Begreppen krav, kontroll och stöd i DCSQ får en summerad poäng baserat på svaren på alla individuella frågor under respektive begrepp. Detta gör att alla frågor får ett svar och en fördelning av poäng på det som avgör krav, kontroll och stöd av respondenten. Därefter räknas poängen ihop och påvisar om det är hög nivå eller låg nivå. Begreppen i frågor sex, sju och åtta är definierade med frågor ur DCSQ. Detta leder till att den nya frågan i uppsatsens enkät får en poäng som baseras på en fråga i stället för fem eller sex frågor. Detta betyder att det inte är möjligt att veta vilken form av krav, kontroll och stöd som har påverkat

överlagsbedömning av skattningen i uppsatsens enkät. Med DCSQ hade det varit möjligt att identifiera vilken form av krav, kontroll och stöd som utgör respondentens skattning av samtliga begrepp. I denna uppsats är det inte möjligt att veta vilken form av krav, kontroll och stöd som utgör respondentens skattning av samtliga begrepp.

Definitionen av stress i fråga nio ”Hur stressad är du när du arbetar?” formulerades med hjälp av definitionen av stress av Institutionen för Stressmedicin (2016). Svarsalternativet är på skalnivå där 1 är ”inte alls stressad” och 10 är ”väldigt stressad”. Crosswell och Lockwood (2020) hävdar att en enkel metod för att mäta självskattad stress är med hjälp av en skalfråga från 1–10. Denna metod är tillämpbar för att mäta självskattad stress. Definitionen av stress kan tolkas på olika sätt. Respondenter kan tro att frågan handlar om hur stressad en var under samma dag som enkäten fylldes i. Detta kan leda till att svaret inte blir generaliserat över en längre arbetsperiod. Trots en beskrivning av begreppet stress kan respondenter tolka frågan olika. Däremot framkommer det att det handlar om hur stressad en är när en arbetar, vilket kan minska möjligheterna för feltolkning.

En svaghet med fråga nio är att det inte framkommer om det är långvarig stress eller

varit en projicering av generell stress i livet. Detta kan betyda att den stress som

respondenten skattar inte är arbetsrelaterad stress. Förekomsten av stress är högre i vissa arbetsgrupper och denna uppsats kombinerar en stor variation av arbetsplatser. Hade ett frågeformulär som syftar till att mäta generell stress använts hade en tydligare bild av vilken typ av stress det är formulerats. Perceived Stress Scale är ett frågeformulär som kan

användas för att mäta stress och ge en helhetsbild av förekomsten av stress, om det är långvarig stress, kortvarig stress eller andra faktorer som påverkar stressen. Formuläret valdes bort av etiska skäl. För att erhålla ett mer specifikt resultat av förekomsten av

kontorsarbetares stress på arbetsplatsen bör målgruppen specificeras tydligare. Däremot var det rimligt att mäta förekomsten av stress hos målgruppen för att därefter mäta eventuella samband mellan stress och psykosocial arbetsmiljö.

6.1.5 Svarsfrekvens och bortfall

Då enkäten skickades ut till kontaktpersoner på olika företag ansvarade kontaktpersonen för delningen av enkäten på arbetsplatsen. En personalräkning presenterades inte av

kontaktpersonerna på de lika företagen. Detta medför att ett externt bortfall ej går att presentera. Hade enkäten varit i pappersformat hade antalet utskrivna kopior beräknats baserat på antalet potentiella respondenter och det externa bortfallet hade varit de enkäter som ej fyllts i. Då detta är en webbenkät går det ej att beräkna hur många som har tagit del av länken till webbenkäten och inte fyllt i den. Detta betyder att det inte går att diskutera varför det förekommer så låg eller hög svarsfrekvens i uppsatsen. En faktor som kan påverka externt bortfall är att individen eventuellt är för stressad för att svara, vilket hade varit aktuellt att undersöka i denna uppsats.

6.1.6 Databearbetning och analys

För att besvara frågeställningen ”Förekommer det ett samband mellan stress och psykosocial arbetsmiljö?” var den initiala idén att fokusera på relationen mellan hypoteserna active learning och job-strain. En dikotomisering genomfördes där nivån av krav, kontroll och stöd utgör vilken hypotes de grupperas i. Av totalt 101 kontorsarbetare hamnade 86 i active

learning och enbart 3 hamnade i job-strain. Detta försvårade analysen av eventuella samband mellan dessa hypoteser och stress då det är väldigt få respondenter i ena gruppen. En

kommande studie med mer avancerade analysmetoder kan basera grupperingar på ett index som utgår från fler frågor än de som används i uppsatsen. Detta kan ha en påverkan på hur många som faktiskt tillhör active learning och job-strain.

En dikotomisering genomfördes på frågor sex, sju, åtta och nio för att kunna definiera nivåer som låga och höga samt gruppera respondenter därefter. Skalnivån är från 1–10 och en mittpunkt har inte använts. Chyung et al. (2017) hävdar att en neutral mittpunkt i

svarsalternativen kan tillåta respondenter att vara neutrala vid en fråga, vilket inte var fallet i uppsatsens enkät. Däremot skulle ett neutralt svar behöva grupperas vid skapande av

att det inte tydligt för respondenten att 1–5 är en låg nivå och 6–10 är en hög nivå. Ytterligare en risk med en neutral mittpunkt är att respondenter kontinuerligt kryssar i mittpunkten på respektive fråga vilket medför svar utan ställningstagande till en låg eller hög nivå.

En korrelationsanalys genomfördes för att undersöka sambandet mellan stress och

psykosocial arbetsmiljö. Ett sätt att mäta skillnader mellan grupper är ett chi-2 test. Ett chi-2 testet kräver att de två variabler som mäts är kategoriska (Bryman, 2011). Genom att

dikotomisera variablerna psykosocial arbetsmiljö och stress möjliggjordes ett chi-2 test. Däremot valdes Fisher’s exact test istället för ett chi-2 test därför att Fisher’s exact test är enligt Field (2009) anpassad för att analysera skillnader mellan grupper med lägre värden. Detta genomfördes på grupperna active learning och job-strain i samband med låg och hög nivå av stress.

Data från fråga två, tre, fyra och fem kan ge resultat som om det finns eventuella könsskillnader, om det förekommer en skillnad hos de som jobbar hemifrån och på

arbetsplats, vilka yrkesroller som har högst förekomst av stress. Denna data var ej användbar för att besvara någon frågeställning. Därför förekommer det ingen analys eller redovisning av denna data. Däremot användes data från fråga tre för att visa hur många av respondenterna som var kvinnor och män. Detta redovisades för att påvisa att målgruppen inte enbart är av ett kön. Hade enbart män eller kvinnor svarat hade det varit nödvändigt att ändra uppsatsen syfte och frågeställningar anpassat till det kön.

6.1.7 Kvalitetskriterier

I denna uppsats har ett bekvämlighetsurval har använts för att nå ut till studiepopulationen. Detta medför att resultatet ej går att generalisera då studiepopulationen inte är representativ till en större population (Bryman, 2011). En förfrågan om deltagande har skickats ut till företag som huvudsakligen arbetar med kontorsarbete. Valet av vilka företag som förfrågan skickades ut till baserades på exempel från en hemsida som listar verksamma företag inom olika branscher. De branscher som beskriver företagens arbetsuppgifter i enlighet med kontorsuppgifter som exempelvis administration. Detta kan leda till att många andra företag som inte är listade har blivit förbisedda. Detta har en negativ påverkan på uppsatsens

generaliserbarhet.

Tidigare plan var att använda redan validerade frågeformulär för att mäta variablerna för psykosocial arbetsmiljö. Genom att använda tidigare beprövade frågor kan reliabiliteten och validiteten ökas (Bryman, 2011). Då statistiska analysmetoder som baseras på index inte var tillåtet att genomföra inom ramen för uppsatsen användes samtliga beprövade frågor som definitioner på nya frågor. Sanne et al. (2005a) tydliggör att DCSQ är ett omfattande

frågeformulär som mäter det som efterfrågas. En studie av Mauss et al. (2018) fastställer att DCSQ har en hög nivå av validitet och reliabilitet. Detta har en positiv inverkan på validiteten och reliabiliteten av samtliga beskrivningar av begreppen i uppsatsen som utgår från DCSQ. Däremot är frågorna i denna uppsats som mäter krav, kontroll och stöd omformulerade och använder enbart frågorna ur DCSQ som definitioner för att beskriva begreppen. Syftet med användningen av redan validerade frågor var att öka trovärdigheten. Bryman (2011) hävdar

att frågor som ej har blivit beprövade borde genomgå ett pilottest. Ett pilottest kan leda till att upptäcka missförstånd och att frågor inte tolkas som det är tänkt. Ett pilottest

genomfördes ej då uppsatsen var tidsbegränsad. Därför förekommer det en risk att frågorna kan ha misstolkats, vilket kan betyda att respondenten hoppar över frågor. Detta kan minska trovärdigheten av resultatet i uppsatsen. Däremot indikerar det låga antalet av bortfall i uppsatsen att det inte förekommer så många misstolkningar att respondenten valde att hoppa över frågan.

För att öka validiteten och reliabiliteten i mätningen av stress kunde tidigare beprövade enkätfrågor användas. Perceived Stress Scale, eller PSS, är ett frågeformulär som används för att mäta hur individer upplever stress (Cohen et al., 1983). En systematisk översikt av Lee (2012) påvisar att PSS erhåller en hög validitet och reliabilitet. Användningen av

frågeformuläret PSS valdes bort av etiska anledningar. Detta kan ha påverkat individens tolkning av stress i enkäten och kan ha en påverkan på validiteten och reliabiliteten. I uppsatsens enkät förtydligas det att stressen handlar om stress när en jobbar, vilket kan minska risken för feltolkning och ha en positiv påverkan på uppsatsen validitet och reliabilitet.

6.1.8 Forskningsetiska principer

För att säkerställa ett etiskt förhållningssätt under denna uppsats har fyra etiska principer beaktats. Dessa är konfidentialitetskravet, informationskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet.

Denna undersökning har genomförts under en pågående pandemi där omständigheterna försvårar insamling av data i formen av en pappersenkät då många måste jobba hemifrån. Därför har en webbenkäts formulerats med hjälp av Google formulär. Google formulär omfattas av Dataskyddsförordningen (Google Cloud, 2019). Dataskyddsförordningen syftar till att skydda all data som berör privatpersoner och skyddar rätten till privatliv

(Integritetsskyddsmyndigheten, u.å). Google Cloud (2019) tydliggör att all data som är lagrad via deras molntjänst är enbart till användarens befogande. Detta säkerställer Google Cloud (2019) genom att kryptera all data vid lagring. Utöver detta har sekretessinställningar använts för att inte samla användardata från respondenter, vilket gör att inga svar kan kopplas till någon person eller användare och säkerställer anonymitet. Detta säkerställer att all insamlade data är konfidentiell.

En respondent som är stressad kan klicka förbi enkätens första sida som innehåller

missivbrevet. Detta medför att respondenten är omedveten om syfte och samtycke. För att öka sannolikheten att alla respondenter tar del av missivbrevet bifogas missivbrevet i epostmeddelanden till samtliga företag. För att säkerställa att respondenter samtycker till medverkan är missivbrevet skrivet i början av enkäten. I slutet av enkäten påminns

respondenten om att den genom att skicka in enkäten samtycker till att delta. Detta medför en ökad sannolikhet att respondenten är medveten om all information som har redogjorts i enkäten och att respondenten samtycker till deltagande i undersökningen.

Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt att undvika att respondenter blir skadade eller får negativa känslor som stress, ångest och obehag i samband med undersökningen. Frågor om psykisk hälsa kan vara stöttande för vissa individer. Då frågeformuläret PSS innehåller detaljerade frågor som berör hantering av personliga problem, om individen har varit ledsen på sistone eller inte kunnat kontrollera viktiga händelser, ansågs dessa frågor öka risken för att väcka negativa känslor eller tankar. Därför valdes detta frågeformulär bort och en egen fråga formulerades utan att fråga om inskränkande ämnen. Detta minskar risken för att individer ska bli negativt påverkade av att besvara uppsatsen enkät.

6.2 Resultatdiskussion

Nedan diskuteras uppsatsens resultat i relation till teori och tidigare forskning.

6.2.1 Kontorsarbetares skattade psykosociala arbetsmiljö

Majoriteten av kontorsarbetare som svarat på enkäten upplever en hög kontroll och ett högt stöd i relation till höga krav, vilket har ett samband med en gynnsam psykosocial arbetsmiljö (Dollard et al., 2000). Karasek och Theorell (1990) beskriver active learning-hypotesen som en gynnsam psykosocial arbetsmiljö som bidrar till stimulans och utveckling. Tidigare forskning hävdar att individer som befinner sig i en gynnsam psykososocial arbetsmiljö har rapporterat personlig utveckling och framgång i en större utsträckning än individer som befinner sig i andra arbetsmiljöer (Dollard et al., 2000). I uppsatsen påvisar detta att 86 respondenter befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö och har möjligheter till personlig utveckling och framgång samt att 3 personer inte har dessa möjligheter. Myrtek et al. (1999) hävdar att kontorsarbetare utsätts för en högre nivå av mental

arbetsbelastning, vilket gör det väsentligt att de har rätt förutsättningar för att hantera denna mentala arbetsbelastning. Uppsatsens resultat påvisar att majoriteten av alla kontorsarbetare befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Detta kan betyda att majoriteten av alla kontorsarbetare i uppsatsen besitter de omständigheter och möjligheter som möjliggör hanteringen av den mentala arbetsbelastningen och kan leda till personligutveckling och kompetensutveckling.

Kompier (2002) hävdar att förekomsten av krav, kontroll och stöd varierar baserat på

yrkesroller, företag, organisation och andra faktorer. Det redogörs av Narayanan et al. (1999) att individer som upplever hög kontroll och stöd i relation till de krav de ställs inför skattar att de har högre utvecklingsförmåga. Narayanan et al. (1999) beskriver att individer kan ha olika behov av kontroll och stöd för att hantera kraven. En individ kan ha större behov av över arbetsuppgifter medan andra individer kan ha större behov av tillämpning av kunskaper. Detta kan betyda att begreppen krav, kontroll och stöd som utgör den psykosociala arbetsmiljön inte är densamma eller identisk för samtliga respondenter.

6.2.2 Kontorsarbetares skattade stressnivå på arbetsplatsen

Resultatet visar att av 101 kontorsarbetare angav 43 (42,6%) att de har en låg stressnivå och 58 (57,4%) att de har en hög stressnivå. Detta indikerar att det är en stor skillnad av

stressnivåerna, några fler upplever en hög stressnivå. I denna uppsats har stress mätts med en självskattning. Detta ger respondentens subjektiva åsikter och värderingar av vad deras upplevelse av stress är. Detta kan betyda att den jämna fördelningen av låg och hög stress beror på att det är olika tolkningar av vad kontorsarbetares stress är. De olika tolkningarna av stress kan påvisa att det finns flera faktorer som påverkar kontorsarbetares stressnivåer och inte bara den psykosociala arbetsmiljön.

Förekomsten av stress är olika på alla arbetsplatser och personer med samma psykosociala arbetsmiljö kan ha olika upplevelser av arbetsrelaterad stress (Johnson et al., 2005;

Narayanan et al., 1999). Ytterligare faktorer som kan påverka upplevelsen av arbetsrelaterad stress är hur stor påverkan jobbet har på individens privatliv och vilken personlighetstyp individen har (Johnson et al., 2005). En stressig morgon hemma kan leda till en ökad känsla av stress på arbetsplatsen. Även en tuff hemmamiljö eller en fysisk skada kan enligt Johnson et al. (2005) orsaka stress som påverkar upplevelsen av stress på arbetsplatsen. Individer med samma psykosociala arbetsmiljö kan uppleva olika nivåer av arbetstillfredsställelse. Tillfredsställelsen kan påverka upplevelsen av stress på arbetsplatsen (Johnson et al., 2005). Persson & Ørbæk (2014) hävdar att stress definieras på olika sätt av alla individer. Detta medför att oavsett hur likartade förhållanden individer befinner sig i kan upplevelsen av stress vara olika, vilket påvisas i uppsatsen resultat.

Vinkers et al. (2020) hävdar att pandemin orsakad av covid-19 kan ha en påverkan på individers stressnivåer. Individer kan uppleva ensamhet av minskad social kontakt av att jobba hemifrån och oro för att bli smittad. Dessa faktorer kan upplevas på olika sätt av alla individer. Detta kan vara en orsak till den varierande förekomsten av stress hos

kontorsarbetare. För att få en tydligare bild kan en jämföra kontorsarbetares stressnivåer före pandemin och under pandemin, vilket kan visa ett resultat som påvisar hur pandemin har påverkat kontorsarbetares stressnivåer.

En studie av Narayanan et al. (1999) understryker att det förekommer skillnader i

självrapporterad stress hos yngre och äldre individer med samma yrkesroller. Individer med samma förutsättningar på arbetsplatsen kan påverkas av olika faktorer som påverkar deras stressnivåer. Ytterligare en faktor som framkom i studien av Narayanan et al. (1999) som kan påverka skillnader i skattad stressnivå är kön. Narayanan et al. (1999) förklarar att män kan exempelvis ha större behov av det instrumentella stödet än kvinnor och kvinnor kan ha större behov av det emotionella stödet än män. Detta kan förklara spridningen av låga och höga stressnivåer i uppsatsens resultat. I denna uppsats har kön inte analyserats i relation till skillnader av psykosocial arbetsmiljö eller stress då det ej var relevant för syftet. Hade det varit relevant hade det eventuellt kunnat påvisa eventuella skillnader mellan kön och stress. Utbildningsnivå har en påverkan på individers upplevelse av stress. Narayanan et al. (1999) diskuterar att individer med en högre utbildning använder sig av problemlösning som stresshantering och individer med lägre utbildning förlitar sig på socialt stöd. Detta kan betyda att desto högre utbildning en individ har desto mindre stress upplever den. I denna