iPower - Spisvakten
Sammanfattning
Datum: 10 maj 2007
Uppsatsnivå: C-uppsats i Industridesign, Kt2130 – Innovativ design, 20 poäng
Författare: Daniel Ekman
Kungsgatan 24A
632 20 Eskilstuna
073 – 952 79 06
Titel: iPower – Spisvakten
Bakgrund: Under ett studiebesök på Hjälpmedelsinstitutet fick jag insikt om olika problem med äldres kvarboende. Ett av de största problemen är brand-risken vid användning av spisen. En person med ett kognitivt funk-tionshinder kan börja koka vatten i en kastrull och gå där ifrån för att göra något annat medans vattnet kokar och helt glömma bort kastrullen. Varvid en brand kan uppstå som för med sig stora personliga och ekonomiska lidanden. Ett hjälpmedel för detta är en så kallad spisvakt eller timer. De fungerar genom att de bryter strömmen när faran för brand är nära.
Syfte: I kursen Innovativ design har jag fått i uppdrag att vidareutveckla ett redan befintligt hjälpmedel. Valet föll på en spisvakt
Tillvägagångssätt: Jag har valt att utgå från personer som har direktkontakt med proble-met. I det här fallet tre personer på tre olika företag/organisationer. Jag intervjuade en person inom varje företag/organisation. Jag har även ar-betat med litteraturstudier, utvärderat idéer och har slutligen tagit fram en design.
Slutsats: Projektet har mynnat ut i en produkt som har en yttre design som tilltalar ögat och som klart och tydligt visar vad man skall göra och visar om produkten är påslagen. Användaren får en omedelbar feedback
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING OCH BAKGRUND 4
SYFTE 4 INNOVATIONSUPPDRAG 5 FRÅGESTÄLLNING 5 AVGRÄNSNINGAR 5 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 5 KRITIK 5 TEORI 6 KOGNITIVA FUNKTIONSHINDER 6 BRAND 6 DESIGN 7 INNOVATION 9 EMPIRI 10 OMVÄRLDSANALYS 10 INTERVJU 1 – BOSTADSBOLAGET 11 INTERVJU 2 – FÖRSÄKRINGBOLAGET 11 INTERVJU 3 – BRANDFÖRSVARET 12 DISKUSSION 13 SLUTSATS 15 RESULTAT 16 KÄLLFÖRTECKNING 17
Inledning och bakgrund
Studiebesöket på Hjälpmedelsinstitutet och förevisningen där, gav mig insikt om problemet. Efter det har jag använt mig av internet för att skaffa information om konkurrenter och djup-are information om problemet. På biblioteket har jag lånat diverse böcker som beskriver pro-blemet på ett så ingående sätt som möjligt. Ett av de största problemen med äldres kvarboende är brandrisken vid användning av spisen.
Detta problem har hittills avlösts med en spisvakt dvs en apparat som bryter strömmen antingen vid för hög temperatur, avsaknad av rörelser eller en timer. Behovet av en enkel och funktionsduglig produkt är överhängande. På marknaden finns idag produkter av skiftande slag och funktionsduglighet. Min målgrupp är människor som har problem med minnet och därför kan glömma kastruller på spisen och därigenom orsakar brand.
Syfte
I kursen Innovativ design skall jag utveckla ett nytt hjälpmedel eller vidareutveckla ett redan befintligt hjälpmedel. Jag har valt att vidareutveckla en spisvakt. Mitt syfte är att underlätta vardagen och minska brandrisken för personer som har problem med minnet. Anledningen bakom mitt intresse är nog för att jag själv skulle behöva en sådan produkt då jag själv lyckats smälta en kastrull på min mors spis en gång i tiden.
Innovationsuppdrag
Att för lärare, på kursen KT 2130 – Innovativ design och representanter från Hjälpmedels-institutet, ta fram en modell av den tänkta produkten.
Frågeställning
Hur kan man förhindra eller minska risken för brand hos människor som har problem med minnet?
Avgränsningar
Jag avgränsar mig till att minska risken för brand vid användandet av spis i köket. Jag avgränsar mig till designen av produkten och väljer att inte gå djupare in på tekniken bakom designen.
Tillvägagångssätt
Genom vårt samarbete med Hjälpmedelsinstitutet fick jag upp ögonen för en hel del problem för människor med kognitiva funktionshinder. Jag valde att arbeta vidare med brandrisken som uppstår när kastruller glöms på spisen och torrkokar. Jag valde att intervjua personer som har direktkontakt med problemet. Jag tog kontakt med ett bostadsföretag, ett försäkringsbolag och brandförsvaret. Jag intervjuade en person inom varje företag/organisation. Dessa intervjuer skedde i form av e-post frågor som skickades till respektive företag.
Jag valde öppna frågor för att verkligen få reda på de olika orsakerna bakom problemet men även för att få uppslag på tänkta lösningar. Öppna frågor är sådana som man inte kan svara ja eller nej på. I min teori har jag tagit med olika rapporter som behandlar olycksrisker för personer med kognitiva funktionshinder, produktsemiotik, innovationsteknik och design.
Kritik
Jag har använt mig av e-post intervjuer vilket kan generera ett dåligt gensvar, jämfört med personliga intervjuer eller telefonintervjuer. Jag har tagit större delen av min teori från rap-porter och information framtagen på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet. Detta kan vara ett pro-blem då hjälpmedlet tas fram åt just Hjälpmedelsinstitutet. Jag har ingen empiri som rör design eller hur äldre reagerar på frustration, något jag först tänkte på när jag skrev slutsats-erna.
Teori
Kognitiva funktionshinder
Kognitiva funktionsnedsättningar är en betäckning på en rad olika sjukdomar och fysiska som mentala tillstånd. Funktionsnedsättningar är ett resultat av en eller en kombination av flera sjukdomar eller tillstånd, några av dessa är demens, utvecklingsstörning, psykisk funktions-nedsättning, whiplashskador, ADHD/Damp, förvärvad hjärnskada, afasi, autism, dyslexi med mera1.
En person som lider av en sådan sjukdom har problem med att ta initiativ, att förstå orsak/verkan, problem med att organisera eller planera sin dag, att kunna fokusera på en sak åt gången eller problem med motivation beroende på vilken funktionsnedsättning man har och på hur allvarlig nedsättningen är2.
Kända problem för den här gruppen är känslan att man inte är trygg, reducerad kommunika-tion med omgivningen och samhället i stort, att man inte kan orientera sig i omgivningen, att man tappat tidsuppfattningen, att lämna dörrar och fönster olåsta när man väl lämnar hemmet och att glömma3.
Brand
Enligt statistik så dör cirka 100-150 personer av brandolyckor årligen. För äldre och människor med kognitiva funktionshinder är brand en stor risk vid användandet av spis. Efterverkningen av en brand mäts i dels mänskligt lidande men även stora ekonomiska kostnader för samhället. Enligt rapporten är äldre överrepresenterade och att olyckor varit vanligare på äldreboende, varför man installerat brandlarm och utbildat personalen. Dessa åtgärder har reducerat dödsolyckorna markant4.
I och med omvandlingen av servicehus till seniorboende finns oro om att den neråtgående olycksstatistiken kommer att vända. När ett servicehus omvandlas till seniorboende så tas brandlarmet bort dels för att det inte finns någon personal och för att ingen betalar avgiften eftersom det inte är ett krav att brandlarm skall finnas i lägenheter. Även om det är samma människor som bor kvar i sina lägenheter5.
1
Orsakerna bakom bränder är många, en del röker i sängen och glöden tänder eld på täcket eller kläder. Flertalet av olyckor kommer från att man inte kan släcka elden själv. Fleece är ett material som har ett snabbt brandförlopp och som utvecklar farliga brandgaser, trots detta hittar man ofta materialet hos äldre. Spisen är en annan källa till brand hos äldre, detta för att den används som förvaringsplats för grytor och kastruller. Kombinerat med en platta som inte blivit avstängd ger i förlängningen torrkokning6.
Vidare finns det tillfällen där äldre ställt en plastbehållare på spisen och råkat slå på den. Bränder orsakade av kaffe- och vattenkokare är vanliga, Det finns rapporter om äldre som ställt hela kaffekokaren på spisplattan och slagit på spisen7.
Design
I boken ”The design of everyday things” framför författaren sin tes om vardaglig design. Han är frustrerad över hur komplexa saker är. Problemet som han beskriver är att användarna inte kan klura ut hur man använder de olika funktionerna på diskmaskiner, tvättmaskiner, mikro-ugnar etc. Vidare undrar författaren varför vi tolererar den frustration som uppstår då en app-arat som annonseras ut att den kan göra allt men gör det nästan omöjligt att göra något8. Den mänskliga hjärnan är byggd för att förstå hur saker fungerar. Den försöker rationalisera och förklara allt den kommer i kontakt med. Författaren menar att väldesignade produkter gör det enkelt för hjärnan att förstå och på så sätt är enkel att använda. Detta genom att designen ger ledtrådar till hur produkten används och på det sättet låter hjärnan ”se” hur man ska använda den. Dåligt designade eller icke-designade produkter har inte dessa ledtrådar och i vissa fall har de falska ledtrådar, vilket leder till att de är svåranvända och att frustrationen stiger väldigt fort9.
Väldesignade produkter tar tillvara på en viktig princip nämligen hur synligt en funktion är. När det gäller dörrar till exempel, så ska de designas så att man förstår om man ska trycka eller dra i dörren och var man ska trycka eller dra. Endast de delar som behövs och som används ska vara synliga för att användaren skall förstå hur han/hon skall använda produkten10.
En andra princip är feedback, att låta användaren tydligt se att något har hänt efter den utförda handlingen. Alltså om man trycker på stereons on/off knapp så skall det synas eller höras att stereon är påslagen eller avslagen beroende på vad man ville göra11.
6 IBID, s. 13. 7 IBID, s. 13. 8
Donald A Norman, The design of everyday things. (Basic books, 2002), s. 1.
9 IBID, s. 2. 10 IBID, s. 4. 11 IBID, s. 27.
När man kommit så långt skall man anpassa produkten för dess målgrupp. Designern måste ta reda på vad målgruppen värdesätter och designa produkten därefter. Det är upplevelsen hos brukaren som bestämmer om den blir framgångsrik och säljer. Ingen produkt älskas av alla eftersom personer är olika som människor och smaken är väldigt olika. För en effektiv produktutveckling krävs en klar bild över vilken målgrupp produkten har12.
Då går man vidare till idégenerering, det är här man ska använda sig av diverse kreativitetsövningar. Exempel på kreativitetsövningar är Brainstorming, stop and go, turordning, brainwriting kollektiv anteckningsbok, frågeord, slumpord etc. När man väl har samlat in en massa idéer så går man igenom dem en efter en och utvärdera dem, passar dem till produkten och målgruppen?13
Ovan visas författarens produktutvecklingstratt. Det är i denna som designern stoppar alla idéer och där bearbetas de och utvärderas och till slut sållas bort. Till slutligen en eller ett par idéer finns kvar redo för produktion. Metoder för detta finns det många av, en del för bearbetning i grupp andra för individuell bearbetning. Metoderna är framtagna för att stimulera kreativitet och hjälpa designern i utvecklingsfasen14.
I detta stadiet finns en eller ett par idéer som måste visualiseras, detta i skissform för att alla ska få en bättre bild av idéerna och för att enklare kunna beskriva för resten av projektgruppen vad man menar. Designern kan här leka med verkligheten precis som han/hon vill, inga former är förbjudna och några regler finns inte15.
I skisstadiet görs visualiseringar i en, två och tre dimensioner, men en bild kan bara visa ett tänkt utseende. Man kan inte ta på en modell i en skiss, känna hur den känns. För det behöver man modeller. För att göra det ännu tydligare tar designern fram modeller i plastskum eller frigolit och enkelt målar på knappar och dylikt med bläck16.
Från skumplast går designern vidare till datorgenererade modeller, sk CAD-modeller, för att göra sin formgivning lite mer slutlig. En CAD-modell har kapacitet att visa komplicerad design på ett enkelt och användarvänligt sätt. I CAD-program kan man även kombinera flera olika modeller och se om de storleksmässigt passar ihop innan man fräst ut dem. Nu kommer vi till det ögonblick då en färdig modell av produkten tas fram och CAD-modellen får sin slutliga form17.
Innovation
Frans Johansson beskriver i sin bok ”Medicieffekten”, skärningspunkter dvs en sorts plats för idéer, tankar, discipliner och områden. Vare sig det är i hjärnan eller fysiska mötes-platser där flera människor bollar idéer med varandra. Detta kallar han för medicieffekten och boken handlar om att skapa skärningspunkter. Det är i dessa skärningspunkter som det skapas nya och revolutionerande idéer och tankar18.
Vidare beskriver författaren hur vi ska hitta skärningspunkterna i våra egna liv och på så sätt förverkliga våra idéer till revolutionerande innovationer. Författaren beskriver tre olika krafter som manar på denna utveckling, att människor flyttar från plats till plats, tvärvetenskapliga forskardiscipliner och utvecklingen inom datorkapaciteten19.
15 IBID, s. 59. 16 IBID, s. 67. 17 IBID, s. 70. 18
Frans Johansson, Medicieffekten. (Bookhouse Publishing AB, 2005), s. 16.
19
Empiri
Omvärldsanalys
Här kommer information av de på marknaden redan existerande lösningar. Konkurrerande lösningar finns det många av och av skiftande slag samt funktion. Alla eller åtminstone de flesta uppfyller hjälpmedelsinstitutet och konsumentverkets lista av krav på produkten. Alla lovar att höja tryggheten för våra äldre och för deras anhöriga. Detta stämmer dock inte, i ett test på Lunds Tekniska högskola visar två lösningar på allvarliga brister. Det är kritiska funktioner som temperaturkontroll som inte fungerar utan tillåter alldeles för höga tempera-turer på spisen. Samma produkt bröt inte strömmen när timern skulle ha slagit ifrån. En annan produkt i samma test bryter strömmen först när kastrullen tagit fyr.
Men om man bortser från dessa så fann jag cirka 10 stycken spisvakter utan anmärkningar. Dock fann jag ingen, inte en enda som använder design för att sälja produkten, utan företagen verkar ta fram tekniken för att kunna montera den i den billigaste och mest massproducerade plastlåda på marknaden. Just den här produkten nedan går att få med stickpropp, dvs en montering som vem som helst kan klara av men flera av produkterna kräver elektriker för att installeras. Nedan visas ett typexempel.
Intervju 1 – Bostadsbolaget
Återfinns i en av Stockholms förorter med cirka 1700 bostäder. Företaget uppskattar att unge-fär 450 bostäder bebos av ”äldre”. Byggnaderna är resta på 60- och 70-talet och endast mindre omfattande renoveringar har skett. Husvärdarna har en bra kommunikation med hemtjänsten som direkt anmäler om något är fel. Ett problem är när hjälpen inte efterfrågas dvs man kan inte tvinga på äldre hjälpen.
Riskfaktorer i hemmet består bland annat av: • Spisen
• Äldre elektriska apparater
• Att det inte finns någon jordfelsbrytare • Trånga lägenheter och för mycket möbler
Vidare vill man att lägenhetens elinstallation gås igenom innan hyresgästen flyttar in, detta för att se till att identifiera alla riskfaktorer med äldre lägenheter. Idag besöker husvärdarna äldre nyinflyttade och gör en ytlig besiktning för att ta bort de värsta riskerna. Men allt måste ske med de inflyttades medgivande. Ofta finns inget brandlarm eller så har det tagits bort. Tillsammans med krånglande spisvakter och timers utgör detta en stor brandrisk.
Det som händer är att äldre kokar kaffe i en kastrull, ställer den på plattan och går bort och glömmer varvid kastrullen torrkokar och fattar eld. Eller ett ljus som glömts bort antänder en gardin. Vissa av de äldre har problem med att förstå spisvakten och tror helt enkelt att spisen är sönder.
Intervju 2 – Försäkringbolaget
Det sker många brandolycker och dödsbränder hos äldre. Dels när en filt tar fyr från att den äldre röker och inte lyckas släcka elden. Fleece är ett lätt, varmt och skönt tyg som är omåtligt populär men dess brandfarlighet är en stor risk då fleece snabbt brinner och bildar farliga brandgaser. Exempel på olycker är när en anhörig tänt ett ljus och glömt att släcka det, som sedan tragiskt ledde till en brand eller när en äldre röker på balkongen för att inte utlösa brandlarmet och tröjan tar fyr.
Dels så finns brandrisken i köket, den stora risken är här spisen. Äldre använder spisen för att disken skall få torka innan de ställer in den i skåpen och sedan av misstag råkat slå på spisen. Med spisen finns även torrkokning, där en äldre har kokat vatten på spisen och helt glömt bort att kastrullen står på spisen. När sedan vattnet förångats så smälter kastrullen av värmen och tar fyr. Vidare har vi haft tillbud där brand i kaffe- och vattenkokare har börjat brinna. Detta problem kan enkelt avhjälpas med en timer.
De stora brandriskerna i hemmet är idag: • Diskmaskin • Tvättmaskin • Torktumlare • Spis • TV • Äldre elinstallationer
I de fall som den äldre har en gasspis så måste den bytas ut till en elektrisk eftersom det inte finns en spisvakt till gasspisar, detta är ett problem då äldre måste lära sig en ny maskin.
Intervju 3 – Brandförsvaret
Idag finns det flera olika brandvarningssystem på marknaden med olika syften. Alla är till för att minska brandskador. Men inte alla är till för att rädda liv dock. Vissa system är till för att begränsa bränder så de skadar så lite egendom som möjligt. Som exempel har vi lägenheter utrustade med värmedetektorer istället för rökdetektorer. Bytet har skett för att få bukt med det stora antalet falsklarm men en värmedetektor slår inte larm för än temperaturen stigit i hela lägenheten. Vid den temperaturen är det för sent att rädda ett liv. Sådana installationer har skett även på dagis.
Brandorsakerna har flera olika orsaker. Flera av dem kan kopplas till köket och spisen. Torrkokning är bland det vanligaste tillbud vi har, men även kaffekokare som brinner eller smälter vid långvarig användning. Att äldre får bränskador från skållning är en vanligt förekommande händelse. Men vi har även stearinljus runt jul som orsakar många bränder. I trånga lägenheter återfinns spisen eller kokhäll som en naturlig avställningsyta där disken får torka. Kombinerat med en påslagen spis så blir brandrisken överhängande.
Ett larmsystem borde alltid innehålla en brandvarnare med rökdetektor då denna kombination räddar liv. Ett sådant larm räddar inte bara många liv utan förhindrar skador på egendom och minskar belastingen på brandförsvaret. Detta system kan själv larma hemtjänsten via larmtelefonen om den äldre till exempel röker i sängen och har somnat eller om personen blivit medvetslös från rökförgiftning.
Idag finns en enklare sprinkler som kan installeras i äldres lägenheter för att direkt släcka elden på ett tidigt stadie. En sådan installation borde kunna betalas av kommunen. Denna lösning beräknas spara många kostnader så som liv, egendomar och kostnader för samhället.
Diskussion
Teorin visar klart och tydligt att personer med kognitiva funktionshinder har nedsättningar av minnet. De tre intervjuade personerna talar om äldre, sjuka och handikappade personer, här slås dem ihop och inkluderar även personer som inte har problem med minnet. Men jag har lyft ut den del av empirin som handlade om personer med kognitiva funktionshinder. Här syns ett klart samband mellan kogitiva funktionsnedsättningar och problem med minnet.
Som teorin antyder så är äldre överrepresenterade i olycksstatistiken när det kommer till brand, något som försäkringsföretaget påpekar. Att inte brandförsvaret pekar på detta är enligt mig ett resultat av att brandförsvaret ser till att rädda liv och att endast begränsa egendoms-skador, medans försäkringsbolaget ser till kostnaderna i ekonomisk mening.
Teorin visar också att när en äldre ska ha kvarboende dvs bo kvar i sin gamla lägenhet istället för att bo på servicehus, så monteras olika larm och säkerhetsanordningar ner av diverse anledningar. Tillsammans med att det inte finns ett krav på brandlarm är en väldigt farlig kombination. I och med det tror jag att dödsolyckerna kommer att öka, särskilt om man inte på samma gång tar bort alla brandfarliga tyg. Här menas tyget fleece som både försäkrings-bolaget och brandförsvaret påpekar.
Den starkaste kopplingen mellan teori och empiri har frågan som rör brand i köket och spisen i synnerhet. Här visar undersökningen att ett stort problem finns men även att diverse lösningar återfinns med blandade resultat. Konkurrentanalysen visar att man inte kan lita blint på de produkter som återfinns på marknaden. Vidare verkar det som om ingen eller väldigt lite tid har spenderats på designen av dessa produkter.
Redan vanliga människor dvs människor utan kognitiva funktionshinder har stora problem med att förstå sig på alla kluriga finesser eller ens hur man skall använda en maskin idag. Att då människor med kognitiva funktionshinder har ännu svårare att förstå hur maskiner fungerar beror på att de ser maskinen för förstra gången varje gång de använder den. Om då maskinen inte är designad eller är designad på ett felaktigt sätt så får äldre ännu svårare att använda produkten.
När man designar för vanliga människor måste man vara tydlig med funktionen, annars uppstår det väldigt lätt frustration. När det gäller människor med kognitiva funktionshinder så måste man vara övertydlig, det ska inte gå att göra fel. Man skall tydligt visa att det är en knapp och man skall direkt se att man skall trycka på den, man skall inte ha något annat val. Ytterligare ett tecken är att man får omedelbar feedback. Dvs man skall omedelbart se resul-tatet, knappen skall tända lampan. Det viktiga här är att användaren förstår att det är ens hand-lingar som genererar resultatet, den tända lampan eller stereon. Detta tecknen är väldigt vik-tigt, eftersom vanliga människor har svårt att komma ihåg vilken inställning de gjorde om feedbacken tar en eller två timmar att visa sig. I och med att människor med kognitiva funk-tionshinder har stora problem med att minnet så är feedbacken väldigt viktig.
När det gäller personer med kognitiva funktionshinder skall man designa en produkt så att den blir så tydligt att man inte gör fel och den skall ge omedelbar feedback. Dessa anpassningar görs för att produkten skall anpassas efter målgruppen. Ett problem med handikapphjälpmedel är att köparen och användaren inte är en och samma person och fokus läggs på priset istället för kvalite. Något som gör att företag är ovilliga att lägga pengar på design och på så sätt höja priset på sin produkt. Detta ska man tänka på när man tar fram en bild av målgruppens behov och förväntningar.
Produktutvecklingens olika steg används för att som en steg-för-steg manual i att lyckas med en produktlansering. Produktutvecklingen är olika på olika företag, det finns inte ett sant sätt som är bättre än andra. Det finns dock steg som är lika men som utförs på olika sätt. Här nämner jag första steget dvs idegenerering, vari man tar fram ideer om vilka funktioner produkten har och utvärderar dem. För att bättre kunna skapa sig en bild av ideen skall den i detta läge visualiseras. En skiss tas fram för att visa utseendet och skummodeller skapas för en bättre tre dimensionell bild.
Empirin visar tydligt på en stor brist på design, inte bara på utseendet utan på funktionerna. Bostadsbolaget vittnar om äldre som inte förstått att spisen fungerar när spisvakten löst ut. Om man har designat sin produkt så att användarna har svårt att använda den eller rent av inte kan använda produkten så har man verkligen inte en bra produkt. Frustration skapas som kan leda till en ökad passivisering av användaren när målet var det motsatta, att aktivera och sti-mulera äldre att fortsätta med sitt dagliga liv.
Vad jag har försök göra är att hitta en skärningspunkt mellan utseendet och funktionen och en kostnad som kan konkurrera med de andra produkterna på marknaden. Jag har låtit mig inspireras av Apples stilrena minimalistiska design. Min avsikt var att skapa en produkt där själva lådan försvinner mot bakgrunden så att man bara kan se knappen och lysdioderna. Detta så att man inte skall kunna göra fel. Jag har också aktivt valt en design som enkelt kan tillverkas och paketeras så att logistik-kostnaden blir så låga som möjligt.
Slutsats
Min undersökning visar att målgruppen har problem med minnet och att detta är en av orsak-erna bakom brand i köket, samt att äldre är överreppresenterade i olycksstatistiken. Ned-monteringen av larm och säkerhetsanordningar medför en allvarlig risk för att olycker med dödlig utgång kommer att öka bland äldre. Utvecklingsbehovet på designsidan är stort, här menas både utseende och funktion, då undersökningen visade att vissa produkter inte gick att lita på. Detta sänker förtroendet för alla produkter även om det handlar om enstaka dåligt designade produkter.
Jag fann också att design måste vara övertydlig på hur produkten skall användas, så design-ern måste motstå lockelsen att bara designa utseendet på funktionens bekostnad. Vidare framkom att god design ger omedelbar feedback, man ser direkt vad ens handlingar leder till. Faktumet att användaren och kunden inte är samme person ger en förskjutning i att den utse-ende designen får stå tillbaka för funktionsdesignen.
Resultat
Funktionsbeskrivning
Kontrolldosan monteras ovanför spisen på väggen med dubbelhäftande tejp. När man skall använda spisen så trycker man på knappen, detta ger användaren ström i 30 minuter. Varje lysdiod repressenterar 5 minuter. När kontrolldosan känner av att temperaturen överstiger 2750 C så bryts strömmen till spisen. När det endast är tre minuter kvar av tiden så piper kontrolldosan varanan sekund i 30 sekunder för att påkalla användarens uppmärksamhet. Om användaren vill fortsätta använda spisen så trycker han/hon helt enkelt på knappen igen och får då ytterligare 30 minuter.
Källförteckning
Böcker
Norman, D. (2002). The design of everyday things. 1. uppl. New York: Basic Books. Österlin, K. (2003). Design I fokus för produktutveckling. 1 uppl. Malmö: Liber. Johansson, F. (2005). Medicieffekten. 1. uppl. Stockholm: Bookhouse Publishing.
Rapporter
Hjälpmedelsinstitutet (2005). Samordnad försörjning av produkter till människor med kognitiva funktionsnedsättningar – Kartläggning av problem och behov av samverkan. Hämtat från http://www.hi.se/Global/pdf/2006/06301-pdf.pdf 2007-03-20.
Hjälpmedelsinstitutet (2005). Kartläggning av problem och risker vid förlängt kvarboende för äldre. Hämtat från
http://www.sabo.se/Boende_Filer/Kartlaggning_problem_risker_vid_kvarboende.pdf 2007-03-20.
Bilaga 1 – Intervjuunderlag
E-post som skickades till ett antal olika företag som har direkt eller indirekt kontakt med äldre personer som lider av kognitiva funktionsnedsättningar.
Hej
Mitt namn är Daniel och jag studerar Innovationsteknik och Design på Mälardalens Högskola. I kursen Innovativ design skall vi utveckla ett nytt hjälpmedel eller vidareutveckla ett redan befintligt hjälpmedel. Jag behöver nu er hjälp.
Projektets mål är att minska brandrisken för människor med kognitiva funktionshinder. I projektet ingår att ta fram en modell av ett möjligt hjälpmedel som kan minska brandrisken för människor med kognitiva funktionshinder och som kan minska de finansiella riskerna för fastighetsägaren.
Jag undrar om ni kan ta er tid att besvara på ett par frågor nedan Frågor:
Förekommer det problem med brand och vet ni vad det beror på? Har ni förslag på lösningar/åtgärder på dessa problem?
Med Vänliga Hälsningar Daniel Ekman
Bilaga 2 - Konkurrerande lösningar
Bilaga 3 - Inspirationsbilder
Bilaga 6 - Modeller i frigolit
Bilaga 7 – Modell i CAD
(Bilden nedan visar kontrolldosans baksida)
Bilaga 8 – Ritning
Bilaga 9 – Den färdiga modellen
Bilaga 10 – Projektplan
Bilaga 11 – Funktionsbeskrivning
