Delrapport för ”Uppdrag att genomföra ett pilotprojekt avseende samord-nat folkhälsoarbete på regional nivå S2018/04690/FS”

Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B Växel 010-225 40 00 Fax 010-225 41 10 vasterbotten@lansstyrelsen.se 901 86 UMEÅ Samhällsutvecklingsenheten Direkt 010-2254317 www.lansstyrelsen.se/vasterbotten

Delrapport för ”Uppdrag att genomföra ett pilotprojekt avseende

samord-nat folkhälsoarbete på regional nivå S2018/04690/FS”

Innehåll

Sammanfattning ... 4

Inledning ... 5

Västerbotten – ett stort län med variationer i förutsättningar för hälsa ... 5

Projektets tolkning av uppdraget... 5

Mål och projektfaser ... 5

Samordning ... 6

Behovsorienterat perspektiv ... 7

Systematiskt folkhälsoarbete ... 7

Jämställdhetsintegrering... 7

Pilotprojektets arbete under 2019 ... 8

Ledning av pilotprojektet ... 8

Genomförda aktiviteter i formativa fasen ... 9

Intervjuer och kommunbesök ... 9

Analys av Västerbottens hälsoläge ... 9

Avstämningar med pilotprojekt Stockholm och nationella aktörer ... 10

Fickfakta folkhälsa ... 10

Nationell utblick ... 10

Workshop 1 – Förutsättningar för lokalt folkhälsoarbete ... 11

Studiebesök Bodö ... 11

Kommande aktiviteter ... 13

Utveckling av digitalt stöd ... 13

Utbildning till tjänstepersoner och politiker ... 13

Workshop 2 - Regionala aktörers roller och ansvar ... 13

Workshop 3 – Ett samlat och strategiskt folkhälsoarbete i Västerbotten ... 14

Kommunbesök 2 ... 14

Västerbottens samordnande folkhälsoråd (VSF) ... 15

Folkhälsodeklaration ... 15

Folkhälsointegrering Länsstyrelsen Västerbottens verksamhet ... 16

Studiebesök Stockholm ... 16

Nulägesbeskrivning av förutsättningar för lokalt folkhälsoarbete ... 17

Utmaningar och behov av stöd för utveckling av lokalt folkhälsoarbete ... 17

Resurser ... 18

Kunskap och kompetens ... 18

Verksamhet och insatser... 18

Samverkan ... 18

Uppföljning och utvärdering ... 19

Vidareutveckling av pilotprojektet ... 20

Behov av regional samordning ... 20

Utveckling av samverkan mellan regionala aktörer ... 20

Förlängning av pilotprojektet – en möjlighet till ökade lärdomar ... 20

Nationella problem – regionala lösningar... 21

Nationell förstärkning av folkhälsoarbetets infrastruktur ... 22

Referenser ... 23

Bilaga 1. Översikt aktiviteter ... 24

Bilaga 2. Intervjuguide ... 25

Bilaga 3. Inbjudan till kommunbesök ... 26

Bilaga 4. Exempelbilder från några av kommunbesöken ... 28

Bilaga 5. Hälsa på lika villkor folder för kommuner ... 29

Sammanfattning

Pilotprojektets övergripande mål är att utifrån regionala förutsättningar och det nationella folkhälsopolitiska målet etablera en samordningsstruktur för strategiskt folkhälsoarbete mel-lan Länsstyrelsen i Västerbotten, Region Västerbotten, kommunerna i Västerbotten samt andra nyckelaktörer i Västerbotten.

Regional samverkan på flera nivåer

Genomförande av uppdraget förutsätter en nära samverkan mellan länsstyrelsen, regionen och universitet och länets kommuner. Dessa organisationer finns representerade i projekt- och styrgrupp och har gemensamt planerat och genomfört årets aktiviteter.

Behovsorienterat perspektiv

Utgångspunkten är att den samordningsstruktur som tar form behöver utgå från länets lokala och regionala behov. Pilotprojektet har därför under år 2019 fokuserat på att inventera de folkhälsoinsatser som pågår samt att kartlägga förutsättningar för det lokala folkhälsoarbetet och dess organisering. Pilotprojektet har besökt 14 av 15 kommuner i Västerbotten och ge-nomfört ett 40-tal intervjuer med nyckelpersoner i det lokala och regionala folkhälsoarbetet. I slutet av 2019 genomfördes en workshop och en studieresa till Bodö som gett kommunföre-trädare ytterligare kunskap och inspiration om hur folkhälsoarbetet kan vidareutvecklas. Lokala behov

Under år 2019 har pilotprojektet förankrats och en projektstruktur upparbetats. Genom inter-vjuerna och kommunbesöken är det tydligt att det finns ett behov av regional samordning, samt en stark önskan och vilja att utveckla det lokala folkhälsoarbetet. De utmaningar som identifierats i intervjuer och kommunbesök är följande:

• Utbildning och kunskap – Vad är folkhälsa/folkhälsoarbete? Hur är det lokala hälsoläget? • Organisering och prioritering – Hur kan lokalt folkhälsoarbete organiseras och

priorite-ras? Hur kan folkhälsofrågorna ta plats i kommunens lednings- och uppföljningssystem? • Stöd och resurser – Vilken typ av stöd kan regionala aktörer ge? Vilka resurser kan de

bi-dra med? Vad kan staten och statliga myndigheter göra? Fortsatt arbete

Det fortsatta arbetet syftar till att, tillsammans med lokala och regionala aktörer, ta fram för-slag till hur samordningen av folkhälsoarbetet ska utvecklas i Västerbotten och bygga vidare på det stora engagemanget från lokala och regionala aktörer. Under år 2020 kommer en ny samordningsstruktur utarbetas där regionala aktörer tillsammans förtydligar respektive organi-sations roller och ansvar i länets folkhälsoarbete. Genom att forskare följer och utvärderar projektets arbetssätt och metoder för samordning, ökar möjligheten att applicera Västerbottens samordningsmodell i andra liknande kontexter.

Vidareutveckling av pilotprojektet

En förlängning av pilotprojektet ytterligare ett år skulle möjliggöra att det underlag som defi-nierar ett samordnat regionalt folkhälsouppdrag både kan testas i praktiken och utvärderas på ett adekvat sätt. Den regionala samordningen av folkhälsoarbetet skulle gynnas av en tydli-gare nationell statlig metodförvaltning, tydlitydli-gare nationella riktlinjer för folkhälsopolitiken samt ökade resurser vad det gäller folkhälsopolitiska insatser. Ett särskilt behov som projektet ser är ett utökat stöd från statliga myndigheter för att det lokala och regionala folkhälsoarbetet i Västerbotten ska bli så effektivt som möjligt.

Inledning

Den 6 februari 2019 gav regeringen Länsstyrelsen i Västerbotten i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt i enlighet med den projektplan som Länsstyrelsen tagit fram (Länsstyrelsen Väs-terbotten, 2018). Motsvarade uppdrag gick också till Länsstyrelsen i Stockholms län

(S2018/04690/FS). Uppdraget handlar om att utveckla metoder och arbetssätt för samordning av ett regionalt arbete för en god och jämlik hälsa utifrån folkhälsopolitikens åtta målområ-den.

Härmed lämnar vi vår delrapportering till regeringen.

I denna delrapportering redogörs för hittills genomfört arbete under år 2019 och inriktningen framåt för pilotprojektet i Västerbotten. Delrapporten utgör ett underlag för det fortsatta arbe-tet under år 2020.

Västerbotten – ett stort län med variationer i förutsättningar för hälsa

Västerbotten är ett län med stora regionala skillnader i förutsättningar. Av länets drygt 270 000 invånare bor 75 % av befolkningen i de två största kommunerna som ligger vid kusten. Hälsoläget i länet är som helhet bättre hos befolkningen längs kusten än i inlandet, men skill-naderna mellan olika delar av befolkningen är mer uttalade längs den tätbefolkade kusten än i inlandet (Länsstyrelsen Västerbotten, 2019).

I kontrast till dessa finns också 10 mindre kommuner i länet med en folkmängd på 6 000 nare eller mindre, varav fyra kommuner med en befolkningsmängd understigande 3 000 invå-nare. Tilliten till andra människor är generellt sett hög i Västerbotten. Bland kvinnor i de större kommunerna är rädsla för att gå ut själv är stor, medan den inte är lika uttalad bland kvinnor i glesbygd. De mindre kommunerna har ofta sämre förutsättningar, bland annat på grund av en åldrande befolkning och lägre utbildningsnivå vilket i sin tur har samband med sämre hälsa, både vad gäller levnadsvanor och hälsoutfall. Den lägre utbildningsnivån hänger i stor utsträckning ihop med en alltför begränsad arbetsmarknad och avsaknaden av akade-miska traditioner. I flera av dessa kommuner är andelen pojkar som går ut gymnasiet med be-hörighet till vidare studier mycket låg (Länsstyrelsen Västerbotten, 2019). Samtidigt har sta-tens närvaro minskat under de senaste åren vilket inneburit att det arbete som staten tidigare ansvarade för nu åläggs kommunerna, vilkas resurser tenderar att bli allt mer begränsade till de lagstadgade verksamheterna. Detta gäller inte minst ansvaret för arbetsmarknadspolitiken som i allt större utsträckning överlåts ofinansierat till kommunerna.

Projektets tolkning av uppdraget

Detta avsnitt inleds med pilotprojektets tolkning av uppdraget i termer av mål och projektfa-ser. Därefter redogörs för hur centrala begrepp såsom samordning, behovsorienterat perspek-tiv, systematiskt folkhälsoarbete samt jämställdhetsintegrering definieras inom projektet.

Mål och projektfaser

Det övergripande målet med pilotprojektet är att utifrån regionala förutsättningar och det nat-ionella folkhälsopolitiska målet etablera en samordningsstruktur för strategiskt

folkhälsoarbete mellan Länsstyrelsen i Västerbotten, Region Västerbotten, kommunerna i Västerbotten samt andra nyckelaktörer i länet.

För att uppnå det övergripande målet är projektet indelat i tre faser: formativ, genomförande och utvärderande. Till varje fas kopplas ett specifikt delmål:

Delmål 1:

Att identifiera behov av och förutsättningar för samordning av pågående och presumtivt folk-hälsoarbete i Västerbotten (formativ fas).

Den formativa fasen innebär baslinjemätningar av förutsättningar och villkor samt påbörjande av att skapa en struktur för samordning. Frågor som undersökts i den formativa fasen är: Hur ser det strategiska folkhälsoarbetet ut som Västerbottens lokala och regionala aktörer bedriver idag? Vilka lokala och regionala utmaningar, behov och förutsättningar finns för folkhälsoar-betet och dess samordning?

Delmål 2:

Att utifrån den formativa fasens undersökning utveckla samordning av folkhälsoarbetet på regional nivå för att därigenom förstärka befintliga- och utveckla nya folkhälsoinsatser (ge-nomförandefas).

Genomförande fasen bygger på det underlag som tagits fram i den formativa fasen och inne-bär en utveckling av både nya folkhälsoinsatser och samordning av pågående arbete.

Delmål 3:

Att utifrån pilotprojektets arbete analysera vilka metoder och arbetssätt som är framgångsrika för samordning av det regionala folkhälsoarbetet i Västerbotten (utvärderingsfas).

Utvärderingsfasen pågår parallellt med den formativa fasen och genomförandefasen, men med en intensifiering i slutet av projekttiden. En central fråga att undersöka i utvärderingsfa-sen är i vilken utsträckning pilotprojektets resultat uppfyller de uppsatta målen och delmålen?

Samordning

För att kunna arbeta systematiskt och med gemensamma mål för folkhälsa krävs ett tvärsekto-riellt arbete och tvärsektotvärsekto-riellt samarbete (Axelsson och Bihari Axelsson 2006). I pilotpro-jektet tolkas begreppet samordning som en process av koordination och tidsmässig anpassning av två eller flera processer till varandra. I en samordningsprocess ingår flera olika aktörer och grupperingar med syfte att driva processer och agera för att nå ett gemensamt mål. Vid sam-ordning behöver olika intressen balanseras i förhållande till varandra samtidigt som det behö-ver finnas en vilja till lärande av varandra för ökad kunskap och kompetens. Projektet fokuse-rar på samordningsstrukturer som kan främja folkhälsoarbetet, och därigenom ge goda förut-sättningar för lokala aktörer att arbeta med att förbättra människors hälsa.

Behovsorienterat perspektiv

En viktig utgångspunkt som karaktäriserar pilotprojektets utformning och arbetssätt är att utgå ifrån ett behovsorienterat perspektiv. Det innebär att pilotprojektet utgår ifrån att den samord-ningsstruktur som ska ta form bygger på de lokala och regionala behov som finns i Västerbot-ten. Genom att kommunerna medverkar i projektet redan från start, är förhoppningen att deras perspektiv och behov ska styra arbetet. Pilotprojektet ska inte vara detaljstyrande, utan istället stimulera och stödja kommunernas egna prioriteringar. Genom en regional samordningsstruk-tur kan regionala aktörer både stödja enskilda kommuner i sitt folkhälsoarbete och synliggöra gemensamma utmaningar där flera kommuner kan samverka för gemensamma mål.

Systematiskt folkhälsoarbete

Ett framgångsrikt folkhälsoarbete handlar om strukturella förändringar och förändring i bete-enden, vilket ställer krav på att arbetet är långsiktigt. Målet med ett framgångsrikt folkhälsoar-bete är att det ska vara en integrerad del, ett förhållningssätt, inom ordinarie verksamheter. Men detta utvecklas och bibehålls inte av sig självt. Folkhälsoperspektivet behöver stöd så att dess tillämpningar utvecklas och fortsatt förankras (Svanström 2017). Kommissionen för jäm-lik hälsa framhåller att folkhälsoarbetet behöver ske på bred front med kontinuitet och lång-siktighet. Det krävs även ökat ägarskap hos aktörer vilket i sin tur behöver stöd och en sam-ordning. Slutligen så behövs även uppföljning för att kunna göra jämförelser över tid och för att kunna göra adekvata analyser av ojämlikhet i hälsa, vilket i sig är en förutsättning för för-ändring (SOU 2017:4).

Jämställdhetsintegrering

En struktur som ska stödja det lokala och regionala folkhälsoarbetet kan stärkas och förtydli-gas med ett genomarbetat jämställdhetsperspektiv och en klar bild av de gemensamma målen inom folkhälsopolitiken och jämställdhetspolitiken. Om både jämställdhet och jämlikhet be-aktas inom olika aktörers beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter kan det ge goda resultat för befolkningens hälsa. Pilotprojektet arbetar genomgående med jämställdhets-integrering där förhållanden och villkor för både kvinnor och män synliggörs i så stor ut-sträckning som möjligt. I pilotprojektets presentationer och analyser av statistik redovisas all-tid kvinnor och män, och i den mån det är möjligt även hur andra maktdimensioner har bety-delse för kvinnors och mäns situation såsom exempelvis utbildning. Pilotprojektets utgångs-punkt är att ett jämställdhetsperspektiv bland annat kan bidra till en förståelse om att till synes lika situationer och aktiviteter kan ge olika konsekvenser och utfall för kvinnor respektive män. För att nå en god och jämställd hälsa i Västerbotten kommer det behövas både insatser som är generella och insatser som riktar sig till särskilt utsatta grupper.

Pilotprojektets arbete under 2019

Nedan ges en beskrivning av hur pilotprojektet tagit sig an arbetet enligt projektplanen. Under år 2019 har pilotprojektet fokuserat på den formativa fasen men har även påbörjat flera aktivi-teter inom genomförandefasen. Som tidigare beskrivits i delrapporten pågår utvärderingsfasen kontinuerligt under projektets gång. En översikt av pilotprojektets aktiviteter finns i bilaga 1.

Ledning av pilotprojektet

Styrgruppen leds och sammankallas av länsrådet vid Länsstyrelsen i Västerbotten. Utöver länsrådet består styrgruppen av representanter från centrala aktörer för Västerbottens folkhäl-soarbete. Länsstyrelsen i Västerbotten och Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå Universitet finns representerade i styrgruppen. Region Västerbotten representeras via tre olika verksamheter: enhetschef vid Folkhälsoenheten, enhetschef FoU Välfärd samt pro-jektledare för God och Nära vård i Södra Lappland. I styrgruppen finns även länets kommuner representerande i form av kommunstyrelsens ordförande i Storumans kommun och folkhälso-strateg i Skellefteå kommun. Representant för näringslivet är ordförande för Nyföretagarcent-rum Sverige och civilsamhället representeras genom ordförande för Västerbottens Idrottsför-bund. Styrgruppens ledamöter har varit konstanta under år 2019.

Styrgruppens viktigaste uppgift är att stödja och följa upp projektet. Styrgruppen ansvarar för övergripande prioriteringar av projektets inriktning och aktiviteter. Därtill ska styrgruppen säkra och prioritera resurser till projektet. Styrgruppen har också en viktig uppgift i att för-ankra projektet inom sina respektive verksamheter och att hantera större avvikelser från pro-jektplanen. Vidare har styrgruppen mandat att besluta i principiella sakfrågor och om avväg-ningar mellan olika områden. Projektägaren, dvs. Länsstyrelsen Västerbotten, är sammankal-lande till styrgruppens möten och projektledare för pilotprojektet är föredragande på mötena. Styrgruppen har sammanträtt fyra gånger under år 2019. Varje månad har projektledningen delgivit styrgruppen ett månadsbrev som innehåller en kort information om månadens genom-förda aktiviteter och projektledningens reflektioner om dessa. Månadsbreven har även inne-hållit länkar och lästips som styrgruppens ledamöter kunnat fördjupa sig i. Månadsbreven är i första hand ett sätt att förankra projektarbetet i styrgruppen och en möjlighet för projektets operativa ledning att dela med sig av egna reflektioner och funderingar om det pågående arbe-tet – vilka är utmaningar vi hanterat under denna månad? Vilka utmaningar finns framöver? Vad har fungerat bra under månadens arbete och hur skulle vi kunna dra nytta av detta? Vid varje styrgruppsmöte har det funnits möjlighet att fråga upp om innehållet i månadsbreven. Mellan styrgruppsmötena har projektledaren haft kontakt med olika ledamöter i styrgruppen i olika frågor.

Projektgruppen består av representanter från Länsstyrelsen i Västerbotten, Region Västerbot-ten och forskare från Umeå universitet. Projektgruppen arbetar med att verkställa projektpla-nen för att nå de uppsatta målen och att utvärdera arbetet såväl under processen som i efter-hand. Det senare är i huvudsak forskarnas uppgift medan det tidigare åligger samtliga projekt-medlemmar. Projektmedlemmarna deltar i arbetet och fattar beslut utifrån sina individuella mandat, men återkopplar arbetet inom sina respektive organisationer. Projektgruppen har un-der år 2019 arbetat nära sakområdesexperter vid Folkhälsoenheten, Region Västerbotten vad det gäller arbetet med lokala och regionala data. Projektgruppen har även i viss utsträckning arbetat tillsammans med enhetschefen för Folkhälsoenheten, Region Västerbotten, bland an-nat vid kommunbesök. Projektgruppens medlemmar har varit konstanta under år 2019.

Projektgruppen har träffats en gång per månad, men projektledningen har haft kontakt med olika medlemmar i projektgruppen varje vecka gällande olika frågor.

Genomförda aktiviteter i formativa fasen

Intervjuer och kommunbesök

Under det första året har länsstyrelsen tillsammans med forskarna genomfört ett 40-tal semi-strukturerade intervjuer med nyckelaktörer och nyckelfunktioner vid samtliga kommuner i lä-net (se bilaga 2). Politiker och tjänstepersoner vid varje kommun har intervjuats innan kom-munbesöken och delat med sig sin bild av det lokala folkhälsoarbetet (se bilaga 3).

Efter intervjuerna har projektgruppen avverkat ca 400 mil och genomfört besök i 14 av länets 15 kommuner. Innan kommunbesöken har pilotprojektet bland annat tagit del av relevanta do-kument, såsom styrdokument och handlingsplaner, för att kunna anpassa besöken efter re-spektive kommun. Under varje kommunbesök har även en workshop genomförts med delta-gare från kommunen, vilka har varit kommunstyrelsens ordförande, nämndpolitiker, region-politiker, kommunchef, förvaltningschefer och medlemmar i folkhälsoråd (i de fall detta finns). Deltagarna har reflekterat över och beskrivit styrkor, utmaningar, hinder och behov av stöd i det lokala folkhälsoarbetet och dess organisering (Bilaga 4). Efter kommunbesöken har pilotprojektet återkopplat till kommunerna med minnesteckningar, presentationer, summering och analys av varje workshop samt digitala och fysiska foldrar om hälsoläget för varje enskild kommun.

Intervjuerna och kommunbesöken har varit en första kontakt mellan pilotprojektet och kom-munerna. Genom dessa aktiviteter har pilotprojektet introducerat pilotuppdraget till kommu-nerna samt skapat en relation och dialog till ledning och folkhälsosamordnare. Kommukommu-nerna har å sin sida formulerat sina behov av både stöd och samordning men även utmaningarna de står inför. Till följd av detta har pilotprojektet både fått en helhetsbild av kommunernas folk-hälsoarbete samt identifierat kontaktpersoner för att driva arbetet vidare. En sammanfattning av resultatet från intervjuer och kommunbesök presenteras längre fram i delrapporten, under rubriken ”Nulägesbeskrivning av förutsättningar för lokalt folkhälsoarbete”.

Analys av Västerbottens hälsoläge

Folkhälsodata från befolkningsenkäten ”Hälsa på lika villkor” har använts i projektet för att beskriva hälsoläget i befolkningen i länets kommuner. Enkäten genomförs i hela landet av Statistiska Centralbyrån. Vart fjärde år finansierar Region Västerbotten ett extraurval i länet för att mer specifikt kunna följa hälsoläget i alla kommuner. Data från undersökningen om livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall har både använts i presentationer vid kommunbesö-ken, i foldrar för varje kommun och för länet som helhet (se bilagor 5 och 6). Pilotprojektet har belyst och kommunicerat den lokala och regionala hälsosituationen till de lokala aktörerna i samband med kommunbesöken. Därmed har kommunerna och regionala aktörer delgivits ett underlag för folkhälsoarbetets riktning såväl regionalt som lokalt.

Avstämningar med pilotprojekt Stockholm och nationella aktörer

Projektledningen och forskarna vid pilotprojektet i Västerbotten har haft regelbunden kontakt med respektive motpart vid pilotprojektet i Stockholm under arbetes gång. Länsstyrelseföre-trädarna har därigenom haft möjlighet att ta del av varandras arbete samt att identifiera ge-mensamma frågor att samarbete kring. Samtidigt har forskarna tagit del av varandras strate-gier för datainsamling samt utvärdering av både pilotprojektens processer och data som in-samlats under år 2019. Pilotprojektet har även haft sporadiska samtal med företrädare från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Folkhälsomyndigheten.

Under 2019 har två avstämningsmöten genomförts hos Länsstyrelserna, ett i Stockholm och ett i Västerbotten. Vid dessa avstämningar har pilotprojekten haft möjlighet att redovisa sina arbeten i ett forum med hög regional och nationell kompetens inom folkhälsoområdet. Pilot-projektet i Västerbotten har härigenom fått ytterligare möjlighet att dela erfarenheter från den formativa fasen samt stärka relationer och säkerställa koppling till det nationella folkhälsoar-betet.

Avstämningarna har bidragit till att stärka och vidmakthålla relationer mellan regionala och nationella aktörer, men även att kvalitetssäkra projekten genom utbyte mellan pilotprojekten, SKR och Folkhälsomyndigheten. Avstämningarna har främjat ett kontinuerligt utbyte mellan både forskarna och projektgrupperna i de bägge pilotprojekten. Genom dessa möten har pilot-projektet i Västerbotten även fått en närmare dialog med Folkhälsomyndigheten och SKR om arbetet under 2019 och de kommande aktiviteterna under 2020.

Fickfakta folkhälsa

Länsstyrelsen Västerbotten har återkommande gett ut en skrift i fickfaktaformat om jämställd-hetsstatistik: Kvinnor och män i belysning. Utgåvan för år 2019 har för första gången inklude-rat en utökad del om hälsostatistik baserad på den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” (Länsstyrelsen Västerbotten, 2019). Data från det extra urvalet har publicerats i skrif-ten för år 2019. Detta har varit möjligt genom ett nära samarbete mellan pilotprojektet och statistiker/forskare vid Region Västerbotten.

Genom att inkludera data från enkätundersökningen ”Hälsa på lika villkor” i skriften Kvinnor och män i belysning har lokala och regionala villkor för en god och jämlik hälsa i länet synlig-gjorts. Skriften kan utgöra ett gemensamt underlag för folkhälsoarbetets inriktning i länet och ett underlag till effektiva åtgärder för att förbättra folkhälsan. Publicering av skriften på Läns-styrelsens hemsida innebär att kunskap om folkhälsan i länet finns lättillgänglig.

Nationell utblick

Pilotprojektet spanar kontinuerligt både inom och utanför länet för att identifiera andra pro-jekt, strukturer eller metoder som pilotprojektet kan lära och inspireras av. Nedan listas några exempel som pilotprojektet identifierat:

• Erfarenheter från Norrbotten: Norrbotten och Västerbotten har en del gemensamt gällande både förutsättningar och utmaningar i folkhälsoarbetet. I Norrbotten har reg-ionala aktörer tagit fram en gemensam folkhälsostrategi för att samordna folkhälsoar-betet (Norrbottens folkhälsopolitiska råd, 2017). Ett konkret exempel pilotprojektet tit-tar på från Norrbotten är kommunöverskridande folkhälsoråd.

• Lokala folkhälsostrateger i Västra Götaland: Regionen i Västra Götaland (VGR) har samverkansavtal med samtliga kommuner vilket innebär att regionen är med och delfinansierar både folkhälsostrateger och folkhälsoinsatser i varje kommun. Detta är ett intressant exempel på hur ett regionalt arbete kan organiseras för att säkra kopp-lingen mellan de regionala och lokala folkhälsomålen så som VGR har lyckats med. • Pågående samverkansprojekt i Västerbotten: Det pågår ett antal

samordningspro-jekt i länet. Ett av de för pilotprosamordningspro-jektet mer centrala samordningsprosamordningspro-jekten är ett pilot-projekt om God och Nära Vård Södra Lappland, ett regeringsuppdrag för att skapa ny samverkan mellan kommuner avseende vård och omsorg (Region Västerbotten, 2019). En central del i pilotprojektet om God och Nära Vård i Södra Lappland är att etablera samverkan och samarbete mellan olika huvudmän. I detta projekt återfinns gemen-samma aktörer och projektgrupperna har även haft möjlighet att jämföra processer un-der arbetets gång.

Spaningar som pilotprojektet genomför bidrar till en ökad kunskap om vad som skulle kunna vara möjligt i lokalt och regionalt folkhälsoarbete. Även om Västerbotten är unikt så finns det andra aktörer runtom i Sverige med erfarenheter som pilotprojektet skulle kunna lära av.

Workshop 1 – Förutsättningar för lokalt folkhälsoarbete

Workshop 1 genomfördes i Arjeplog under studieresan till Bodö (se beskrivning nedan). Un-der Workshop 1 presenterade forskarna i pilotprojektet de samlade resultaten från kommunbe-söken och intervjuerna. Detta var det första tillfället som politiker och tjänstepersoner från kommunerna fick ta del av dessa resultat, vilket gav kommunföreträdarna en möjlighet att se hur förutsättningarna för folkhälsoarbetet ser ut för samtliga kommuner i länet. Under Works-hop 1 reflekterade deltagarna tillsammans över hur både pilotprojektet och själva studieresan kan tas till vara på bästa sätt.

Genom Workshop 1 har kommunföreträdarna fått en presentation av en helhetsbild av länets folkhälsoarbete och dess förutsättningar. Workshop 1 har även gett dem möjlighet att inleda diskussioner med varandra och därmed bidragit till att påbörja arbetet med att skapa en ge-mensam grund för folkhälsoarbetet i länet. Workshop 1 avslutar den formativa fasen och ut-gör en grund vid formandet av en struktur för regional samordning av folkhälsoarbetet. Resul-taten från Workshop 1 kommer att utgöra ett viktigt underlag när regionen, länsstyrelsen och andra regionala aktörer tillsammans ska konkretisera strukturen för samordningen av folkhäl-soarbetet i Västerbotten.

Studiebesök Bodö

2012 instiftade Stortinget i Norge en folkhälsolag med det övergripande målet att minska ojämlikhet i hälsa (Lov om folkehelsearbeid, LOV-2011-06-24-29) utifrån ett genomgripande ”health in all policies” perspektiv. Lagen reglerar offentliga aktörers folkhälsoansvar och läg-ger ett stort ansvar på kommunerna att arbeta främjande och förebyggande med förhållanden och faktorer som påverkar hälsan.

Bodö är en medelstor kommun och har ca 50 000 invånare. Kommunens storlek tillsammans med det nordliga klimatet och glesbygdskaraktären innebär att det är en kommun som flera

kommuner i Västerbotten kan relatera till. 2018 antog kommunen en ny handlingsplan som utgår från principen ”hälsa i allt vi gör”, vilket betyder allt det som kommunen gör har bety-delse för hälsan.

I studieresan deltog både projekt- och styrgrupp, representanter från SKR och Folkhälsomyn-digheten samt politiker och/eller tjänstepersoner från 14 av Västerbottens 15 kommuner. Re-san var det första tillfället då kommunföreträdare från dessa kommuner hade möjlighet att träffas och diskutera pilotprojektet, läget i länet och pågående folkhälsoarbete i kommunerna. Under resan genomfördes Workshop 1 (som beskrivits ovan) med deltagarna från länet samt studiebesök och konferens i Bodö tillsammans med Bodö kommun, Nordlands fylkeskom-mune och andra lokala och regionala aktörer i Nordland.

Väl i Bodö fick deltagarna höra om Norges folkhälsopolitik samt hur Bodö kommun tillsam-mans med andra regionala aktörer arbetar strategiskt med folkhälsa i kommunen och reg-ionen. Deltagarna på resan fick konkreta exempel på hur Bodö Kommun och Fylkeskommu-nen arbetat för att lyfta och förankra folkhälsofrågorna både politiskt och inom deras tjänste-organisationer. Olika aktörer inom Bodö kommun presenterade hur de utgått från de 17 glo-bala målen för en hållbar utveckling (Agenda 2030) för att hitta gemensamma lokala mål inom och mellan olika organisationer.

Genom studieresan till Bodö har lokala och regionala aktörer i Västerbotten getts möjlighet att hämta inspiration till sitt folkhälsoarbete. Studieresan har bidragit till att påbörja skapandet av en arena för dialog mellan kommunföreträdare i länet och för några av dem även en dialog med Bodö kommun. Studieresan har belyst de lokala och regionala förutsättningarna för folk-hälsoarbetet i ett nationellt och internationellt perspektiv och gett deltagarna inblick i hur den norska folkhälsolagen fungerar och vilken betydelse den har för lokalt och regionalt folkhäl-soarbete i Norge. Till följd av studiebesöket bedömde deltagarna från Västerbotten att de fått en djupare förståelse för hur brett begreppet folkhälsoarbete är, nya kontakter både inom och utanför länet, goda exempel men framförallt nya idéer och en ny drivkraft för att utveckla och stärka folkhälsoarbetet i de egna kommunerna. För flera kommunföreträdare har resan kon-kretiserat vad nästa steg i folkhälsoarbetet kan vara och i vilka forum de behöver lyfta folkhäl-sofrågorna. Efter resan har kommunföreträdarna fått ytterligare kunskap om vilka samver-kansmöjligheter som finns mellan kommunerna och hur folkhälsofrågorna kan lyftas i deras egna verksamheter.

Planering av pilotprojektet under år 2020

Nästa steg i pilotprojektet är att utifrån den formativa fasens undersökning utveckla samord-ning av folkhälsoarbetet på regional nivå för att därigenom förstärka befintliga och utveckla nya folkhälsoinsatser (delmål 2). Genomförandefasen bygger på den formativa fasen och för-utsätter att länsstyrelsen, regionen och länets kommuner gemensamt formar en struktur för samordning inom folkhälsoområdet. Samordningsstrukturen baseras på en ansvarsfördelning mellan dessa aktörer. Fokus i detta arbete kommer att handla om vilka metoder för samord-ning mellan centrala, lokala och regionala folkhälsoaktörer som ger förutsättsamord-ningar för att häl-sans bestämningsfaktorer hamnar i förgrunden i länets folkhälsoarbete. Aktiviteter under år 2020 beskrivs nedan.

Utveckling av digitalt stöd

Utvärdering av studieresan till Bodö visade att det finns ett behov av att återkoppla hur kom-munföreträdarna tagit med sig erfarenheterna från resan till den egna kommunen samt önskan om att mötas igen inom kort. Pilotprojektet anser att de aktiviteter som planerats under år 2020 i form av Workshop 3 inte räcker till för att knyta ihop och bygga vidare på det förank-ringsarbete som genomförts och den samordningsstruktur som börjat ta form i slutet av 2019. Därför kommer pilotprojektet att undersöka möjligheterna att anordna digitala möten, skapa digitala mötesplatser samt utveckla länsstyrelsens befintliga webbsida. Hur de digitala mötena och mötesplatserna ska se ut och vilka teman som ska behandlas kommer att bestämmas uti-från lokala aktörers behov. Däremot är det tydligt att det finns behov av lättillgängliga forum för att samverka på olika sätt, dels med andra lokala aktörer, dels med regionala aktörer. Ut-veckling av digitalt stödet kommer att utarbetas närmare under år 2020 i relation till de behov som identifieras.

Utbildning till tjänstepersoner och politiker

Utöver det som planerats i projektplanen behövs kunskapshöjande insatser om folkhälsa, folk-hälsoarbete och folkhälsopolitik för både tjänstepersoner och politiker. Pilotprojektet ser möj-ligheter att integrera utbildningsinsatser som en del av det digitala stödet eller/och vid kom-mande fysiska träffar. Det är möjligt att det kommer behövas olika typer av utbildning, en för tjänstepersoner som ska genomföra folkhälsoarbetet och en för politiker som ska prioritera i folkhälsoarbetet. Inom ramen för pilotprojektet är det möjligt att genomföra någon utbild-ningsinsats, men i vilken omfattning detta kan bli kommer förtydligas i början av året.

Workshop 2 – Regionala aktörers roller och ansvar

Den formativa fasen har tydliggjort att det behövs ytterligare en workshop (Workshop 2) un-der år 2020, förutom den som planerades i projektplanen. Workshop 2 handlar om att region-ala aktörer tillsammans ska förtydliga vilka roller och vilket ansvar som Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Västerbotten och andra regionala nyckelaktörer kan ha i länets folkhälsoar-bete. Syftet med workshop 2 är att undersöka följande:

- Vilka folkhälsoutmaningar anser regionen och länsstyrelsen att samordning med andra aktörer är av särskild betydelse för ett bra resultat?

- Vilken roll och vilket ansvar har regionen respektive länsstyrelsen för pågående och framtida folkhälsoarbete i länet?

- Vilka utmaningar och hinder behöver belysas, diskuteras och lösas för att få till en framgångsrik samverkan mellan regionen, länsstyrelsen, kommunerna och andra nyck-elaktörer i folkhälsoarbetet i länet?

- Hur kan regionen och länsstyrelsen utveckla folkhälsoarbetet inom respektive organi-sation och i relation till varandra?

- Hur kan folkhälsoarbetet inom regionen respektive länsstyrelsen synkroniseras i en gemensam strategi?

- Hur kan folkhälsoperspektivet integreras i länsstyrelsens arbete på ett systematiskt sätt?

Workshop 3 – Ett samlat och strategiskt folkhälsoarbete i Västerbotten

För att politiker, ledning och tjänstepersoner av betydelse för folkhälsoarbetet ska ha en ge-mensam grund i folkhälsoarbetet planeras Workshop 3 om lokalt och regionalt folkhälsoar-bete i Västerbotten. Till följd av den formativa fasen och de redan genomförda aktiviteterna finns det en helhetsbild av läget i länet och processen för att ta fram en regional samordnings-struktur har påbörjats. Dessa faktorer ligger till grund för utformandet av Workshop 3, vilket har följande syfte:

- Att belysa och diskutera styrkor och utmaningar i fortsatt samordning av länets folk-hälsoarbete

- Att skapa förutsättningar för att lokala och regionala tjänstepersoner och politiker for-mulerar gemensamma mål för det lokala och regionala folkhälsoarbetet

- Att utgöra en arena där regionala aktörer i mötet med lokala företrädare utvecklar dia-logen vad gäller den regionala samordningen av folkhälsoarbetet

- Att forma en preliminär samordningsstruktur för folkhälsoarbetet i länet

Kommunbesök 2

Det andra kommunbesöket handlar om att ge de lokala aktörerna stöd och inspiration i deras folkhälsoarbete samt att fördjupa den relation som påbörjats mellan regionala och lokala aktö-rer. Besöket har även en utvärderande del som handlar om att kommunerna ska ges möjlighet att uttrycka vad som fungerat med de strukturer och processer som pågår för regional samord-ning av folkhälsoarbetet. Utöver detta kommer det andra kommunbesöket:

- Att ge respektive kommun möjlighet att reflektera över hur folkhälsoarbetet utvecklats sedan första besöket

- Att undersöka om behoven som framkom vid första besöket har blivit tillgodosedda - Att bedöma om den samordning som börjat ta form är förankrad i kommunens ledning

och folkhälsoarbete

- Att belysa om kommunernas motivation och engagemang har ökat i folkhälsoarbetet sedan förra besöket

- Att undersöka om folkhälsa är på den politiska agendan

Västerbottens samordnande folkhälsoråd (VSF)

I dagsläget finns det inte något regionalt forum för samordning av det folkhälsoarbete som tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitiken. En av möjligheterna som pilotprojektet tittar på är att starta (VSF), under förutsättning att det lokalt och regionalt bedöms finnas be-hov av ett sådant råd och att syfte och mål tydligt preciseras. För att ett regionalt folkhälsoråd ska kunna fullgöra sin uppgift behövs både en gemensam förståelse av folkhälsorådets mål och syfte, en tydlig rollfördelning mellan ingående aktörer och en förståelse för varandras uppdrag.

Vid Workshop 3 belyses förutsättningarna för ett samordnande folkhälsoråd. Lokala och reg-ionala representanter får möjlighet att ge sin syn på dels vilket behov som finns av ett region-alt folkhälsoråd och dels vilken roll ett sådant råd skulle kunna spela för att stärka kommuner-nas egna folkhälsoarbete.

Potentialen i ett sådant råd skulle kunna vara:

- Att genom lokal förankring precisera en gemensam riktning i det regionala folkhälso-arbetet

- Att utgöra stödstruktur för samverkan i lokalt och regionalt folkhälsoarbete - Att lyfta folkhälsoarbetet till en strategisk nivå i lokala organisationer

- Att stärka det lokala och regionala arbetet genom att integrera folkhälsa i planerings-process för verksamhetsplaner, budget, mm.

- Att bidra till att kunskap från forskning och nationella aktörer når ut lokalt så att kun-skapen därmed kommer närmare invånarna

- Att vara en viktig pusselbit i arbetet med att minska kommunernas ohälsotal

- Att vara ett forum där lokala och regionala aktörer kan utbyta erfarenheter och inspi-rera varandra till nya arbetssätt

- Att bidra till lokal och regional omvärldsbevakning

Folkhälsodeklaration

För att knyta samman kommunernas folkhälsoinitiativ och det regionala samordningsarbetet avser pilotprojektet att föreslå kommunerna en modell där varje kommun utarbetar en avsikts-förklaring i form av en Folkhälsodeklaration att antas av kommunfullmäktige. I deklarationen beskrivs både kommunens egna ambitioner och dess medverkan i regional samordning. Folk-hälsodeklarationen utformas som ett verktyg för att integrera folkhälsoperspektiv i politiskt beslutsfattande och praktisk verksamhet samtidigt som den bidrar till bättre förutsättningar för samordning av folkhälsoarbetet i länet. Stommen till deklarationen utarbetas i samverkan mel-lan olika länsaktörer. Avsikten är därvidlag att synliggöra betydelsen av och samband melmel-lan lokal och regional styrning och en god folkhälsa. Tillvägagångssättet är inspirerat av den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män som är utformad på ett lik-nande sätt (Umeå Kommun, 2019).

De aktörer som undertecknar deklarationen tar aktivt ställning för att inom sina ansvarsområ-den främja god och jämlik hälsa utifrån folkhälsodeklarationens inriktning. Aktörerna förbin-der sig dessutom att ta fram en egen handlingsplan för hur arbetet ska gå till lokalt där priori-teringar, aktiviteter och resurser anges.

En dialog om folkhälsodeklaration kommer att påbörjas vid Workshop 3. I det fall en folk-hälsodeklaration blir aktuell kommer den att formas utifrån inventering av kommunernas be-hov och önskemål.

Folkhälsointegrering Länsstyrelsen Västerbottens verksamhet

Länsstyrelsen Västerbotten har i dess instruktioner redan idag ett uppdrag om att verka för att det nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas ar-bete med bl.a. regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering, alkohol och tobak. En kart-läggning av hur länsstyrelsen arbetar med folkhälsofrågor i det interna arbetet genomfördes hösten 2018. Trots att den interna kartläggningen påvisade tydliga kopplingar till folkhälsa och folkhälsopolitiken finns ett behov av att förstå vad folkhälsa är, hur ett folkhälsoperspek-tiv kan integreras i den dagliga verksamheten, hur folkhälsoperspekfolkhälsoperspek-tivet kan följas upp och vilket stöd myndigheten kan ge vad det gäller folkhälsa inom andra sakområden.

I och med pilotprojektet kommer ett arbete med att integrera ett folkhälsoperspektiv i länssty-relsens verksamhet att utvecklas under år 2020. Det finns ett behov av att systematisera och konkretisera folkhälsoarbetet genom kompetenshöjande insatser, ytterligare kartläggning samt mallar och checklistor som stöd i arbetet. Det finns också ett behov av att stödja processer som innebär att folkhälsoperspektivet integreras i styr och ledningssystem, tillsammans med andra perspektivfrågor så som exempelvis jämställdhet, barnrätt och mänskliga rättigheter. Vad det gäller folkhälsointegrering behöver chefer och medarbetare få tillgång till utbild-ningar, information, stöd och vägledning i hur ett folkhälsoperspektiv kan beaktas inom det ordinarie arbetet.

I början av 2020 kommer pilotprojektet stötta enheter inom Länsstyrelsen att identifiera vilka strategier och insatser som ska tillämpas under 2020 för att både öka kunskapen hos medarbe-tare men även möjliggöra att folkhälsoperspektivet blir en naturlig del av handläggning och verksamhet, likt det arbete som skett med jämställdhetsintegrering.

Studiebesök Stockholm

För att lära av det arbete som Länsstyrelsen Stockholm gjort vad det gäller samordning av folkhälsoarbetet, bland annat med Preventionspaketet, planerades i projektplanen ett studiebe-sök till Stockholm för representanter från Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Västerbot-ten. Arbetet under år 2019 har lett fram till att det finns större behov av samverkan med fokus på det regionala arbetet innan en sådan aktivitet blir aktuell.

Nulägesbeskrivning av förutsättningar för lokalt folkhälsoarbete

Som tidigare beskrivits i delrapporten har pilotprojektet ett tydligt behovsorienterat perspektiv vilket innebär att den samordningsstruktur för strategiskt folkhälsoarbete som ska ta form och etableras i Västerbotten ska utgå ifrån lokala och regionala behov. Under det första årets inle-dande formativa fas har pilotprojektet fokuserat på länets 15 kommuner. Ett 40-tal semistruk-turerade Skypeintervjuer med nyckelaktörer /nyckelfunktioner (politiker och tjänstepersoner) i samtliga kommuner och genomförda kommunbesök i 14 av länets 15 kommuner har genere-rat värdefull kunskap om det lokala folkhälsoarbetet, dess förutsättningar och utmaningar, samt vilka stödjande och samordnande insatser som efterfrågas.

Intervjuerna och kommunbesöken visar att kommunerna har kommit olika långt när det gäller att bedriva ett aktivt strategiskt och integrerat folkhälsoarbete. Oavsett hur långt kommunerna kommit och oavsett om de använder sig av begreppen folkhälsa och folkhälsoarbete eller inte finns många exempel på kommunala verksamheter och lokala aktiviteter/insatser som har be-tydelse för befolkningens hälsa.

Ingen kommun bedöms ha ett fullt utvecklat strategiskt folkhälsoarbete som också kan betrak-tas som integrerat i de egna verksamheterna. Utmärkande för en kommun som kommit en bit på vägen i sin strävan är aspekter kopplade till organisering-, styrning- och uppföljning av folkhälsoarbetet samt samverkan.

En sådan ”typisk” kommun har:

• en tydlig politisk viljeinriktning inklusive tydliga styrdokument/handlingsplaner • ett folkhälsoråd eller liknande (med bred uppslutning) för att styra och/eller samordna

folkhälsofrågor

• en ansvarig tjänsteperson • tillgång till folkhälsodata

• systematisk samverkan med andra aktörer • rutiner för utvärdering/uppföljning

Företrädare för en ”typisk” kommun som i dagsläget inte bedriver ett strategiskt folkhälsoar-bete beskriver å andra sidan att folkhälsofrågorna inte prioriteras eller har någon tydlig hem-vist i den politiska organisationen, samt att styrdokumenten är inaktuella. Vidare kan folkhäl-sorådet ”ligga i träda” eller upplevas ej fungera optimalt på grund av dess sammansättning, uppdrag och mandat. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet blir ”upp till var och en” och därmed skört då det är beroende av civilsamhället och enskilda eldsjälars intressen och arbetsinsatser snarare än bygger på systematik och prioriteringar.

Utmaningar och behov av stöd

De utmaningar som kommunerna står inför när det gäller det lokala folkhälsoarbetet och dess organisering är delvis gemensamma, men framförallt kopplade till i vilken utsträckning det idag bedrivs ett aktivt strategiskt folkhälsoarbete. Även om graden- och typ av stöd varierar ser samtliga kommuner ett behov av en tydligare närvaro och ett tydligare stöd av såväl nat-ionella som regionala aktörer. Inställningen till etablerandet av en regional samordnande stöd-struktur för strategiskt folkhälsoarbete är mycket positiv. Stödstöd-strukturen tillskrivs många tänkbara funktioner varav en är att utgöra en länk mellan kommuner och regionala och nation-ella aktörer. De kommuner som befinner sig högre upp i ”utvecklingstrappan” mot ett strate-giskt och integrerat folkhälsoarbete och därmed inte har ett eget uttalat behov av stöd menar

att de istället via en etablerad samordningsstruktur kan utgöra ett stöd för andra kommuner som inte kommit lika långt i sitt arbete.

Resurser

Företrädare för samtliga kommuner nämner brist på resurser för folkhälsoarbete som en utma-ning. Flera av de mindre kommunernas företrädare menar att de inte har tillräckliga medel för att tillsätta en tjänsteperson med ansvar för folkhälsofrågor. Bristen på resurser påverkar också den tid som kan läggas ner på planering-, genomförande- och uppföljning av insatser. Företrädare för några kommuner anser att de är helt beroende av projektmedel. Förutom ett tillskott av öronmärkta medel till folkhälsoarbete och regionalt stöd till att bevaka projektut-lysningar och skriva ansökningar, förslås att det tillsätts en kommunöverskridande resurs i form av en folkhälsosamordnare.

Organisering och styrning

I de kommuner som är i uppstarten av att utveckla sitt strategiska folkhälsoarbete efterfrågas stöd kopplat till organisering och styrning. De frågor kommunerna vill ha hjälp att besvara är bland annat hur ett folkhälsoråd ska vara sammansatt och arbeta för att fungera optimalt, samt hur man tar fram en handlingsplan och vad den ska innehålla. Förutom att det efterfrågas en ansvarig tjänsteperson med avsatt arbetstid och tydligare regionala och nationella signaler för styrning, ser kommunföreträdarna att en regional stödstruktur med tillhörande digital platt-form och etablerande av nätverk skulle kunna utgöra ett stöd och möjliggöra erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan kommunerna.

Kunskap och kompetens

Företrädare för samtliga kommuner uttrycker ett behov av kunskapshöjande insatser om folk-hälsa, folkhälsopolitik och/eller folkhälsoarbete. Insatserna kan vara riktade till såväl tjänste-personer, som politiker och medborgare. Utbildnings och informationsmaterial som bygger på evidensbaserad kunskap efterfrågas från regionalt och nationellt håll.

Verksamhet och insatser

De utmaningar som ryms under denna rubrik innefattar vad som bör göras för att uppnå en god och jämlik hälsa hos kommuninvånarna, vad som är möjligt att göra och hur det ska gö-ras. Vad fungerar bäst utifrån lokala behov och förutsättningar? Andra utmaningar handlar om hur det är går att få kontinuitet i arbetet samt hur ett folkhälsoperspektiv kan integreras i kom-munens verksamhetsområden. Det stöd som efterfrågas är bland annat hjälp med behovsana-lys och att anlägga ett hälsoekonomiskt perspektiv. En regional stödstruktur skulle kunna agera ”bollplank”, ha omvärldsbevakning, samt via digitala och fysiska mötesplatser under-lätta spridning av goda exempel från olika verksamheter och kommuner.

Samverkan

Samverkan är en viktig aspekt för att bedriva och utveckla ett lokalt folkhälsoarbete. Men att etablera och bibehålla samverkan är en utmaning. Företrädare för en av kommunerna har via ett projekt fått möjligheten att gå en utbildning i samverkan medan andra efterfrågar

utbildning samt möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan kommuner. Frågor som nu önskas svar på svar på handlar om med vilka aktörer kommunen bör samverka, hur kommunen och dess olika verksamheter ska samverka, samt hur kommunen kan utveckla och förbättra sam-verkan mellan dess olika verksamheter, med andra aktörer i kommunen, med andra kommu-ner samt med regionala aktörer.

Uppföljning och utvärdering

Företrädare för de kommuner som inte har rutiner för uppföljning av folkhälsoarbete efterfrå-gar stöd till att ta fram tydliga och relevanta indikatorer. Vidare efterfrågas ett metodstöd samt statistik och analysstöd. De kommuner som är mer resursstarka och redan idag har rutiner för uppföljning, utvärdering och återkoppling efterfrågar kritisk granskning för att säkerställa att kommunen gör rätt saker. Även när det gäller stöd kopplat till uppföljning och utvärdering ser kommunerna värdet av en regional samordningsstruktur.

Vidareutveckling av pilotprojektet

En utveckling mot en god och jämlik hälsa i Västerbotten kräver ett strategiskt och långsiktigt arbete som är förankrat i den lokala kontexten. Pilotprojektet har under år 2019 identifierat ett stort behov av regional samordning i länet och en regional struktur med en länkfunktion mel-lan lokal, regional och nationell nivå. Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten och Umeå Universitet har tillsammans påbörjat ett arbete för gemensamt ansvarstagande för en regional samordning av folkhälsoarbetet i länet som har mottagits mycket väl av länets kom-muner.

Pilotprojektet kommer under år 2020 specifikt att undersöka hur länsstyrelsens uppdrag inom folkhälsoområdet skulle kunna utformas och hur ett sådant uppdrag skulle kunna komplettera andra regionala aktörers folkhälsouppdrag, i syfte att stärka lokala och regionala förutsätt-ningar som utgör grunden för ett långsiktigt och framgångsrikt folkhälsoarbete i Västerbotten.

Utveckling av samverkan mellan regionala aktörer

Ett fokusområde under år 2020 är att utveckla och etablera samverkan mellan regionala aktö-rer. Detta kan åstadkommas genom att förtydliga roller och ansvar i folkhälsoarbetet, framför-allt mellan regionala aktörer, men även i relation till lokala aktörer. Ett centralt fokus under kommande år är att belysa hur länsstyrelsen och regionen kan samordna folkhälsoarbetet. Centralt i arbetat med utvecklingen av samverkan mellan regionala aktörer är workshop 2 som handlar om regionala aktörers roller och ansvar.

Förlängning av pilotprojektet – en möjlighet till ökade lärdomar

Under år 2019 har pilotprojektet identifierat ett tydligt behov av samordning, samtidigt som projektet har förankrats och en projektstruktur upparbetats. Under år 2020 kommer pilotpro-jektet att arbeta vidare med implementering och genomförande enligt projektplanen samt de aktiviteter som redovisats i denna delrapport. Det kommande årets arbete innefattar främst ut-arbetande av roller och en samordningsstruktur. Den process som pilotprojektet har påbörjat vad det gäller ett samlat och målinriktat folkhälsoarbete i länet har stor potential att bidra med långsiktiga arbetssätt och metoder. Utfallet av processen samt resultaten som projektet uppnår speglas först efter att strukturerna fått verka och prövas. Om Västerbottens Samordnande Folkhälsoråd skapas under år 2020 kommer betydelsen av ett sådant råd att kunna utläsas först något år efter dess etablering. För att på ett fördjupat sätt kunna förstå och analysera ar-betssätt och metoder som implementeras till följd av pilotprojektets arbete är det önskvärt att projekttiden förlängs med ytterligare ett år.

Arbetet med att utröna roller och ansvar i det regionala folkhälsoarbetet kräver både tid och eftertanke för att generera gemensamma mål med en god förankring. En förlängning av pro-jekttiden skulle innebära att den samordningsstruktur som etableras skulle få en tydligare form, innehåll och förankring i länet. Att det tar tid med samordning av regionalt folkhälsoar-bete finns det flera aktuella exempel på. Närmast norr ut kan lärdomar dras från arfolkhälsoar-betet med Norrbottens folkhälsostrategi (Norrbottens folkhälsopolitiska råd, 2017). Detta arbete var om-fattande och tidskrävande trots att uppdraget var begränsat till en gemensam strategi och att samverkansstrukturer fanns sedan tidigare. Inom Norrbotten finns även lärdomar från Östra

Norrbotten, där 5 kommuner bildat ett gemensamt folkhälsoråd under en process på 3 år (Överkalix, 2019). I Norge, som sedan 7 år har en folkhälsolag med hälsointegrering i cent-rum, arbetar både Bodö kommun och Nordlands fylkeskommun med fortsatt utveckling av strukturerna för samordning.

Vidare skulle en förlängning av projekttiden innebära att forskningen har möjlighet att både analysera processen som lett fram till samordningsstrukturen och även hur denna struktur fun-gerar i praktiken. Dokumentation och analys av pilotprojektet sker löpande, men en fördjupad analys av de metoder och arbetssätt som används behöver ske under en längre tid för att den framtida vägledningen för andra län ska bli så god som möjligt. En förlängning av projektti-den möjliggör att resultaten kommer kunna kommuniceras med och granskas av det veten-skapliga samhället på ett adekvat sätt. Det skulle också innebära ett tydligare fokus på utvär-dering och uppföljning, där kommunikation av metoder och arbetssätt skulle bli en viktig del liksom nationell och internationell spridning av resultaten.

För att pilotprojektet ska uppnå sin fulla potential krävs en projekttid som tillåter att göra mer än genomförande av aktiviteter och påbörja nya strukturer. Det behöver finnas utrymme för att utvärdera både processerna under och effekterna av arbetet för att pilotprojektets arbete ska vara användbart både inom och utanför länet.

Nationella problem – regionala lösningar

Sverige består av både större och mindre län. Vissa är stora befolkningsmässigt, medan andra är geografiskt omfattande. De två län som har regeringens uppdrag som pilotlän har därmed också uppgiften att spegla hur bl.a. den regionala samordningen av folkhälsoarbetet kan an-passas efter de förutsättningar som kommunstorlek, ålderssammansättning, utbildningsmöjlig-heter, näringslivsstruktur, civilsamhällets nätverk och geografiska avstånd ger.

I denna delrapport redovisas både styrkor och begränsningar vad gäller framför allt de mindre kommunernas egna möjligheter till folkhälsoinsatser. Västerbotten har som tidigare nämnts många mindre kommuner, vilka i dagsläget har en svår situation med att klara av de lagstad-gade uppgifterna inom befintlig budget. Under 2020 är det angeläget för pilotprojektet i Väs-terbotten att ytterligare belysa detta faktum och hur det kan påverkas. För de mindre kommu-nerna är givetvis arbetsuppgifterna lika många som för de stora. Men de ska genomföras av färre medarbetare, vilket innebär att färre händer får arbeta med fler uppgifter samtidigt. För att då också kunna prioritera folkhälsoinsatser krävs t.ex. en ökad samverkan både med andra kommuner och aktörer på den regionala nivån. Hur lösningar i dessa avseenden kan utformas behöver särskilt uppmärksammas i pilotprojektets fortsatta arbete.

Kommuner i mindre län måste ofta gå i ”armkrok med civilsamhället” för att i högre grad till-varata den kraft och det breda engagemang som civilsamhället uppvisar. Föreningsliv och folkrörelser är i en rad avseenden viktiga samarbetspartners för de mindre kommunerna. Nya samarbetsmodeller som både stärker kommunernas folkhälsoarbete och samtidigt stimulerar föreningslivets folkhälsoinsatser bedöms angelägna att utveckla i ett län som Västerbotten.

Nationell förstärkning av folkhälsoarbetets infrastruktur

Genomförande av pilotprojektet sker i en kontext med politiska och administrativa strukturer. Den nationella nivån kan bidra till att underlätta pilotprojektets arbete och stärka dess resultat och därmed ge förutsättningar som gör att pilotprojektet kan bli framgångsrikt. En viktig komponent är att de nationella förutsättningarna behöver inkludera en tydligare nationell me-todförvaltning, tydligare nationella riktlinjer för folkhälsopolitiken samt ökade resurser vad det gäller folkhälsopolitiska insatser. Ett särskilt behov som projektet ser är ett mer omfat-tande stöd från statliga myndigheter för att det lokala och regionala folkhälsoarbetet i Väster-botten ska bli så effektivt som möjligt.

Referenser

Axelsson Runo, Bihari Axelsson Susanna (2006) Integration and collaboration in public health—a conceptual framework. International Journal of Health Planning and Management; 21: 75–88.

Länsstyrelsen Västerbotten (2019). Kvinnor och män i belysning. Västerbotten 2019.

https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/tjanster/publikationer/kvinnor-och-man-i-belys-ning-2019.html Hämtad 2019-11-14

Länsstyrelsen Västerbotten (2018). Folkhälsoarbetets infrastruktur – pilotprojekt för samord-ning av Västerbottens folkhälsoarbete.

https://www.lansstyrelsen.se/down-

load/18.365b281a167c696276620585/1550064191013/Projektplan%20Folkhälsoarbe-tets%20infrastruktur.pdf Hämtad 2019-11-14

Norrbottens folkhälsopolitiska råd (2017). Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026. För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa. https://www.norrbotten.se/publika/lg/utv/Folk-

hälsocentrum/Folkhälsopolitiska%20strategin/Reviderad%20stra-tegi/FHS%20171220%20beslutad%20NFR%20m.%20bilder.pdf Hämtad 2019-11-14

Region Västerbotten (2019). Framtidens vård formas.

https://www.regionvasterbot-ten.se/framtidens-vard-formas Hämtad 2019-11-27

SOU 2017:4. För en god och jämlik hälsa – En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svanström Leif (2017). Att mäta folkhälsa. Kriterier för bra folkhälsoarbete. Lund: Studentlit-teratur.

Umeå Kommun (2019). Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå

https://www.umea.se/down-load/18.132ee0e113ac21ad5036fa0/1361888261212/CEMR-deklarationen.pdf Hämtad

2019-12-03

Uppdrag till Länsstyrelsen Västerbotten att genomföra ett pilotprojekt avseende samordnat folkhälsoarbete på regional nivå (S2018/04690/FS).

Överkalix (2019). Handlingsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2018-2021.

2019-12-13

706-1337-2019

Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B Växel 010-225 40 00 Fax 010-225 41 10 vasterbotten@lansstyrelsen.se 901 86 UMEÅ Samhällsutvecklingsenheten Direkt 010-2254317 www.lansstyrelsen.se/vasterbotten

2019-12-13

706-1337-2019

Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B Växel 010-225 40 00 Fax 010-225 41 10 vasterbotten@lansstyrelsen.se 901 86 UMEÅ Samhällsutvecklingsenheten Direkt 010-2254317 www.lansstyrelsen.se/vasterbotten

Bilaga 2. Intervjuguide

Frågor om lokalt folkhälsoarbete

Förbered dig inför intervjun genom att tänka igenom och gärna skriva ner korta svar på frågorna nedan.

1. Vad gör kommunen idag som har betydelse för invånarnas hälsa?

2. Hur är arbetet för att främja hälsa och förebygga sjukdom organiserat i kommunen? 3. Hur arbetar kommunen för att uppnå de folkhälsopolitiska målen?

4. Finns rutiner för uppföljning av folkhälsoarbetet? a. Hur ser dom ut?

5. Vilka styrkor finns med det folkhälsoarbete som bedrivs i kommunen idag?

6. Vilka hinder/svårigheter finns det för folkhälsoarbetet som bedrivs i kommunen idag? a. Hur kan förutsättningarna för folkhälsoarbetet förbättras?

7. Vilka aktörer är av betydelse för folkhälsoarbetet i kommunen? 8. Ytterligare kommentarer?

Bilaga 3. Inbjudan till kommunbesök

Stöd till lokalt folkhälsoarbete

Länsstyrelsen i Västerbotten har ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram metoder för samordning av ett tvärsektoriellt regionalt arbete för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Målet med projektet är att etablera en samordningsstruktur för strategiskt folkhälsoarbete mellan kommunerna i Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten samt andra nyckelak-törer i Västerbotten. Arbetet pågår under åren 2019–2020 och sker utifrån regionala förutsättningar och de nationella folkhälsopolitiska målen. Projektet genomförs i nära samverkan med Region Väs-terbotten och följs av forskare från Umeå universitet.

Vi kommer till er

Projektet vill besöka samtliga kommuner i länet under vår/höst 2019 i syfte att:

• Bjuda in kommunerna att medverka i utformning och etablerande av en regional struktur för samordning som ska stödja Västerbottens folkhälsoarbete

• Skapa en helhetsbild av kommunens folkhälsoarbete

• Diskutera vilka behov av stöd i folkhälsoarbetet som finns i Västerbottens kommuner

Program

Besöket planeras till ca 3 timmar och innehåller följande: • Presentation av projektet

• Presentation av hälsodata på kommunnivå (Hälsa på lika villkor)

• Diskussion om kommunens struktur och förutsättningar för lokalt folkhälsoarbete • Summering och planering av planering framåt: vad blir nästa steg?

Inför besöket

• Inför besöket vill vi ta del av policyer och andra styrdokument för folkhälsoarbetet. Detta vill vi att ni skickar senast en veckan innan besöket till carl.lundberg@lansstyrelsen.se.

• För att besöket ska bli så givande som möjligt önskar vi prata med några nyckelaktörer i kom-munen folkhälsoarbete cirka en vecka innan besöket. Vi kontaktar berörda personer.

Uppföljning

Under hösten 2019 kommer en workshop att anordnas med fokus på förutsättningar och behov i Västerbottens lokala folkhälsoarbete. Samtliga kommuner och andra nyckelaktörer i länet bjuds in.

Mer om projektet

Läs mer om projektet på Länsstyrelsens hemsida: https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/stat-och-kommun/social-hallbarhet/jamlik-halsa.html

Kontakt

Carl Lundberg, Folkhälsohandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Telefon: 072-244 79 68 │010-225 45 44

Bilaga 4. Exempelbilder från några av kommunbesöken