Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur, Språk, Medier
Examensarbete
15 högskolepoängBruten svenska
– En undersökning av de attityder unga talare av svenska som
andraspråk har till svenska med utländsk brytning
Broken Swedish
Frida Svensson
Lärarexamen 210hp
Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2008-05-20
Handledare: Bitte Johannesson Examinator: Kent Adelmann
Sammandrag
Syftet med denna studie är att undersöka unga talare av svenska som andraspråks attityder till svenska med brytning. De insamlingsmetoder som används för att uppnå detta syfte är enkät samt kvalitativa intervjuer. 37 deltagare medverkar i enkätundersökningen vilken förutsätter ett lyssnande på inspelat talspråk, av svenska utan brytning och svenska med brytning. Enkäten utformades innehållandes adjektivpar (snäll-elak osv.) med differentialskalor från 1 till 7. Utifrån adjektivparen bedömer deltagarna hur de uppfattar respektive talare.
För att förstå vilka upplevda faktorer som påverkar några av deltagarnas bedömning av de båda talarna utförs även kvalitativa intervjuer med sju av deltagarna i undersökningen.
Resultatet från enkätundersökningen visar att deltagarna värderar de båda talarna lika vad gäller tillskrivandet av goda respektive negativa egenskaper. Ingen signifikant skillnad hittas således. Endast gällande variabeln rolig värderas talaren av svenska med brytning högre än talaren av svenska utan brytning.
Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visar att de upplevda faktorer som påverkar deltagarnas bedömning av respektive talare är: innehållet i det talarna berättade om, deras egna krav på språklig korrekthet, stereotyper samt rösten.
Min slutsats är att det idag finns exempel på hur unga andraspråkstalare av svenska på en mångkulturell skola i ett mångkulturellt område har en övervägande positiv bild av den varietet de själva och många i deras omgivning talar. Resultatet säger emellertid inte någonting om huruvida det bland ungdomar med svenska som andraspråk numera råder en högre grad av tolerans mot språkliga varieteter.
Ytterligare en slutsats är att de pedagogiska konsekvenser som resultatet från undersökningen medför beror på vilken tyngd man tillskriver en av intervjupersonernas, från det övriga resultatet, avvikande attityder.
Innehåll
1 Inledning……….. 7
1.1 Syfte och problemställningar……….. 8
2 Litteratur………. 8 2.1 Språkideologi..………... 9 2.2 Attityder………. 10 2.3 Tidigare studier……….. 11 3 Metod……… 14 3.1 Urval……… 14 3.2 Datainsamlingsmetoder………... 15 3.2.1 Enkät……… 15 3.2.2 Kvalitativa intervjuer……… 15 3.3 Procedur……….. 16 3.4 Dataanalys………20 3.4.1 Enkät……… 20 3.4.2 Kvalitativ Intervju……… 20
4 Resultat och analys……….. 21
4.1 Enkätundersökning……….. 21 4.2 Kvalitativa intervjuer………... 23 4.2.1 Innehåll………. 23 4.2.2 Språklig korrekthet………... 25 4.2.3 Stereotyper………... 26 4.3.4 Rösten………... 27 5 Diskussion……… 28 5.1 Metoddiskussion……….. 31 5.2 Pedagogiska konsekvenser……….. 32 5.3 Framtida forskning………... 33 5.4 Slutsats……… 34 Referenser………... 35 Bilagor………. 37 Bilaga 1. Enkät………. Bilaga 2. Brev till föräldrar ……….
1 Inledning
Språksociologins kanske mest centrala inslag är strävan att öka medvetenheten om hur språk bidrar till att vissa grupper och individer får möjlighet att dominera över andra i stort och smått (Einarsson 2004). En förutsättning för ämnets existens blir således de språkideologiska föreställningar som finns ibland oss om att det finns ett standardiserat språk, ett sätt på vilket språket bör uttryckas. De som behärskar det språk eller den varietet av språket som är förknippad med de människor som har högst status tillskrivs mest makt. Följaktligen tilldelas de individer eller grupper av individer som inte behärskar detta språk eller denna varietet av språket mindre makt (Einarsson 2004). Det maktspel som pågår kan i slutändan resultera i en marginalisering av de individer och grupper av människor som tilldelas minst status, vilket innebär en förlust av kontroll och inflytande över sitt eget liv (Runfors 2003).
Det är just språkets benägenhet att gradera människors värde och därmed inflytande i samhället som har väckt mitt intresse, och gjort att en önskan att genomföra en undersökning i språksociologi har fötts. Som blivande pedagog i svenska för grundskolans tidigare år anser jag att en medvetenhet om elevers attityder gentemot varandras språkbruk, och därmed också gentemot varandra, är yrkesrelevant, om vi i enlighet med de demokratiska värden som förmedlas i våra styrdokument ska arbeta för ett demokratiskt samhälle. 1994 års läroplan betonar vikten av att: ”var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö” (Lpo 94). En ökad medvetenhet om språksociologiska förhållanden kan i skolan ”… (ge) barnen möjlighet att gå utanför de sociala och språkliga kartor som deras olika ursprung har ritat upp för dem” (Einarsson 2004:299).
Detta examensarbete syftar till att undersöka de attityder unga talare av svenska som andraspråk har till svenska med brytning. Undersökningar av svenska med brytning har tidigare genomförts bland vuxna (Boyd 1998) och visat att graden av brytning spelar in i människors bedömning av talare. Jag är intresserad av huruvida barn, som själva är medlemmar av en minoritetsgrupp och talare av den varietet som undersöks, har tagit över samhällets värderingar gentemot denne. Ett genomförande av språksociologiska undersökningar för att få syn på barns attityder gentemot språk, och därmed också
gentemot olika folkgrupper, är av stor vikt, då det första steget mot frigörelse av eventuella negativa attityder är just medvetenheten om dem.
1.1 Syfte och problemställning
Syftet med denna studie är att undersöka unga talare med svenska som andraspråks attityder till svenska med brytning.
De frågeställningar jag vill söka svar på är:
1. Vilka attityder påvisas bland unga talare av svenska som andraspråk gentemot varieteten svenska med brytning?
2. Vilka upplevda faktorer påverkade deltagarnas attityder till språk och människor?
2
Litteratur
Språksociologin har som huvudsaklig uppgift att synliggöra och diskutera språklig makt och samhällelig makt och sambandet mellan dessa två. Att språk och språkliga varieteter fungerar som gruppmärke för olika sorters gemenskaper är ett centralt tema inom ämnet. (Einarsson 2004) Eftersom talat språk är ett kännetecknande drag av medlemmar av en nationell eller kulturell grupp så blir de attityder som riktas gentemot en särskild grupp också attityder gentemot deras språkbruk. Således innebär attityder till talat språk också attityder till människorna som talar språket, attityder som huvudsakligen väcker generaliserande och stereotypa föreställningar om gruppen. (Lambert 1972) Det är därför ofta inte möjligt att skilja på vad som är attityd till språket i sig och vad som är attityd till språkbrukaren (Einarsson 2004). Eftersom språk och person är intimt förknippade med varandra och inte kan särskiljas menar Andersson (1985:146) att: ”Ofta är det nog så att kritik av språkbruk är ett mildare och bekvämare alternativ till kritik av människor.”
Det är emellertid inte bara mellan olika språk, utan även inom ett språk som talaren tilldelas mer eller mindre status beroende på dennes språkbruk. Det rör sig då om värderingar av olika varieteter av språket (dess olika lekter). Detta maktspel kan utspela sig på regional nivå, då människor tillskrivs olika egenskaper beroende på den status och makt den dialekt de talar har i samhället. Det kan också röra sig om klasstillhörighet
och den varietet som då tillkommer, sociolekt, vilken tillskriver talaren av olika klass olika egenskaper. Utöver dessa finns det ytterligare varieteter av det svenska språket som kan tillskriva språkbrukaren mer eller mindre makt. (Einarsson 2004) Detta examensarbete riktar fokus mot de attityder som riktas mot talare av etnolekter, d.v.s. den varietet av det svenska språket som talas av människor av icke-svensk etnisk bakgrund. Den kommer fortsättningsvis att benämnas svenska med brytning. Svenska med brytning definieras enligt Nationalencyklopedin (2008): ”avvikelser från de konventioner som gäller för uttal, ordval och satsbyggnad i ett standardspråk eller i en lokal språkvariant”. Definitionen vittnar om de språkideologiska föreställningar om förekomsten av ett standardspråk som vi människor bär på, utifrån vilka vi gör våra bedömningar av språk och människor (Stroud 2004).
2.1 Språkideologi
En förklaring till varför människor tillskriver talare inom ett och samma språk olika status beroende på den varietet de talar, är de språkideologiska föreställningar, de ”kulturella föreställningar om språkets natur, form och syfte” (Gal & Woolard 2001, citerat efter Stroud 2004:331) som vi bär med oss.
Ett känt språkideologiskt exempel är föreställningen om ett standardspråk, av Lippi-Green definierat som ”ett abstrakt, idealiserat homogent språk, som förs ut och underhålls av dominerande institutioner, och som har som modell det skrivna språket även om det huvudsakligen bygger på den övre medelklassens sätt att tala språket” (1994, citerat efter Stroud 2004:331). Enligt denna språkuppfattning är ett ”riktigt språk” systematiskt enhetligt, där språklig variation så långt det är möjligt ordnas efter vissa normer (Stroud 2004).
En av de språkideologiska diskurser som pågår i media samt i litteratur om tvåspråkighet gällande det svenska språket handlar om språkvård utifrån kriteriet en riktig eller god svenska (Hultgren & Wallentin 1996). Bland annat skriver Annick Sjögren i I den mångkulturella skolan (1996:243) om makten att definiera vad som är en bra svenska: ”Vem definierar en bra svenska i Sverige? Svenska Akademien kan ha sina exklusiva regler för vad som är grammatiskt rätt eller fel. Men det är den vanliga svensken på gatan och på arbetsplatsen som bestämmer att ’han eller hon talar perfekt svenska’, med uttydningen att ’det hörs inte att han eller hon inte är svensk’”. Vidare
menar hon att människors inställning är att en bra svenska får ha vanliga svenska fel bara det är en igenkänd svensk brytning (dialekt).
Ett språks standardvarieteter anses vara överlägsna icke-standardvarieteter och således anses även de människor som talar standardversionen vara överlägsna de som inte är talare av den. De som har tillgång till standardformen anses vara mer pålitliga, bättre utbildade, mer intelligenta osv. De människor som inte talar standardversionen anses vanligtvis vara okultiverade, lata, ointelligenta eller ha andra egenskaper som värderas negativt i samhället. (Stroud 2004) Även om svenska överlag anses tillhöra standardformen, finns det varieteter av det svenska språket som tillskrivs mer status än andra. Inom talad svenska utgör rikssvenska den svenska som värderas högst av människor och som av de flesta symboliserar ett rent språk. Bland våra minst uppskattade dialekter hamnar skånskan. Oftast hamnar våra vanligaste invandrarspråk i den kategori av varieteter som uppskattas minst, vilket av många anses visa på svenskens attityder till olika invandrargrupper. (Andersson 1985)
Det är först vid ett avvikande av språknormen som människor börjar göra språkliga iakttagelser. Gemenskaper av olika slag kännetecknas av att de hålls samman av vissa gemensamma normer, det vill säga konventioner som reglerar språkliga och icke-språkliga beteenden i gemenskapen (Einarsson, 2004). De som bryter mot icke-språkliga normer riskerar att bli utsatta för människors negativa attityder vilka blir en följd av ett brott mot det som i sammanhanget framstår som normalt och därför eftersträvansvärt (Runfors, 2003).
2.2 Attityder
Även om teoretiker står för olika föreställningar av termen attityd så råder det konsensus att en attityd innefattar utfärdandet av en värderande bedömning mot ett attitydobjekt (Haddock 2004). Attityder innebär att man konsekvent reagerar positivt eller negativt på en företeelse (Passer & Smith 2003). Även om de har med beteende att göra så är det inte beteende, utan snarare en beredskap för ett visst beteende (Einarsson 2004). Våra attityder föder handlingar baserade på attityder (Passer & Smith 2003). Attityder kan vara explicita eller implicita. Psykologer ser vanligtvis explicita processer som de som kräver medveten uppmärksamhet, exempelvis åsikter av olika slag (t.ex. i abortfrågan). Tvärtemot utgör implicita processer de som inte kräver medveten
uppmärksamhet. I vetenskapliga mätningar av attityder används dessa termer för att skilja mellan attitydundersökningar där försökspersonen är medveten eller omedveten om att attityder fastställs. Sammanfattningsvis kan man säga att explicita attitydundersökningar ber försökspersonerna att ange deras attityd, deras inställning, medan implicita attitydundersökningar fastställer attityder utan att direkt be respondenten om ett verbalt uttalande om deras inställning. (Haddock 2004)
Redan under barndomens socialisation utvecklas i stor utsträckning våra attityder, där en speciell kulturs tro, värderingar, attityder och förväntningar internaliseras. Från tre, fyra års ålder är exempelvis barn i USA medvetna om skillnader mellan nationaliteter och människor av olika etnicitet. De börjar lägga värderingar i dessa skillnader när de är i femårsåldern och i sju- åttaårsåldern har dessa attityder utvecklats till fasta scheman för tolkning och värdering. (Einarsson 2004)
För utvecklandet av barnens attityder spelar föräldrarna en betydande roll. Under den så kallade primära socialisationen överförs föräldrarnas attityder främst genom att barnen identifierar sig med föräldrarna och imiterar deras beteende. Under den så kallade sekundära socialisationen utgör vänner, massmedier och lärare exempel på socialisationsagenter, vilka också kan ha en viss inverkan på barnens attitydutveckling. (Einarsson 2004)
2.3 Tidigare studier
Studier av attityder till språk och språkliga varieteter har i tidigare undersökningar visat på människors tendens att tilldela språkbrukare av ett språk med hög status fler positiva egenskaper än de som talar ett språk med låg status i samhället (ett språk med hög respektive låg status innebär här att de tillhör folkgrupper med hög- respektive låg status i samhället). (Einarsson 2004) Dessa undersökningar har bland annat genomförts via den klassiska ’matched guise-metoden’. Då har lyssnare fått bedöma tal från tvåspråkiga talare som i två olika inspelningar säger samma sak på två olika språk. Röstbehandling, språkform och innehåll är således i stort sett konstanta – språket är det enda som varierar. På så kallade semantiska differentialskalor med adjektivpar som snäll – elak, stark – svag bedömer lyssnaren talarna. Oftast bedöms ytterpolerna på sjugradiga skalor. Försökspersonerna får ta del av tal från fler personer än de som är föremål för
bedömningen, och för att försökspersonerna inte ska upptäcka ”den matchade förklädnaden” blandas språkproven. (Einarsson 2004)
Resultatet av experiment utförda i det tvåspråkiga Canada, där både engelska och franska utgör landets officiella språk, visar på att försökspersonerna tillskrev de engelsktalande rösterna, det språk som i vårt västerländska samhälle generellt anses vara av högst status, högre grad av goda egenskaper än de fransktalande. Värt att notera är att även de fransktalande bedömarna från den språkliga minoriteten i Canada tilldelade de engelsktalande fler positiva egenskaper än de fransktalande. (Einarsson 2004)
Studien utförd bland tvåspråkiga i Canada undersökte deltagarnas attityder till landets två officiella språk: engelska och franska. Språksociologiska undersökningar har emellertid även utförts för att undersöka människors attityder till olika varieteter inom ett språk. Tidigare utförda undersökningar av attityder till svenska med brytning visar på människors förmåga att tilldela varieteten, och därmed också människorna bakom varieteten, en låg status (Einarsson 2004).
Med inspiration från ’matched guise-metoden’ undersökte Svensson (2007) unga talare av svenska som andraspråks attityder till sin egen varietet av det svenska språket: svenska med brytning. Resultatet från undersökningen visade tendenser till att kvinnan med svenska utan brytning överlag tilldelades högre grad av goda egenskaper än kvinnan med svenska med brytning. Således ansågs kvinnan med svenska utan brytning vara både snällare, mer pålitlig, roligare, trevligare, ärligare och mer omtänksam och intelligent än kvinnan med svenska med brytning.
Resultatet från studien visar tendenser liknande de som Boyd (1998) påvisade nästan tio år tidigare. Hon undersökte då hur lärare med utländsk bakgrund bedömdes av svenska skolledare och lärarutbildare i en anställningssituation. De som skulle anställa bedömde, utifrån bandupptagningar, vid intervjuer med forskarna lärarskickligheten hos fem utlandsfödda sökande med olika grad av brytning. Resultatet visade att lärarutbildarna drog slutsatser om de sökandes lärarkompetens utifrån graden av brytning.
Vid en uppföljande undersökning av gymnasieelevers attityder gentemot de utlandsfödda lärarna (Boyd 1998) framgick emellertid att elevernas attityder skilde sig
från skolledarnas. Elever på flera olika skolor fick ta del av samma bandupptagningar som skolledarna ovan för att i gruppdiskussioner bedöma lärarskickligheten hos lärarna med icke-svensk etnisk bakgrund. Ungdomarna bedömde de utlandsfödda lärarnas lärarkompetens högre än vad skolledarna gjorde.
Även resultatet från en studie genomförd bland 33 universitetsstudenter i USA (Satter 2006) visar tendenser till att det inom en undersökningsgrupp kan finnas variation i deltagarnas attityder. Vidare visar resultatet att människor överlag inte nödvändigtvis har en negativ inställning till utländsk brytning. I studien undersöktes deltagarnas attityder gentemot amerikansk engelska med utländsk brytning. Deltagarna ombads att svara på tio stycken påståenden genom att på en skala från ett till 5 värdera i vilken utsträckning de instämde med påståendet. Till varje påstående ombads deltagarna att motivera sina val skriftligt. Resultatet från studien indikerade att attityderna bland de studenter som deltog i studien varierade från person till person och var beroende av varje persons tidigare erfarenhet av interaktion med någon som pratar med utländsk brytning. (Satter 2006)
Andersson (1985) menar att minoritetsgrupper riskerar att ta över majoritetsgruppens negativa attityd till svenska med brytning. Emellertid är det inte självklart att minoritetsgrupper värderar det i övriga samhället högt värderade standardspråket högre än den egna varieteten. Det i språksociologiska sammanhang använda begreppet ’statusprincipen’ säger att vi bör eftersträva den varietet av det svenska språket som de människor som har högst status talar, vilket innebär att det är standardspråket, riksspråket, som bör eftersträvas. Samtidigt säger ’samhörighetsprincipen’ att vi bör sympatisera med den varietet av det svenska språket som de människor som vi hör hemma hos (Andersson 1985). Även the social identity theory (Hogg 2006) stödjer detta resonemang. Den innebär något förenklat att människor tenderar att identifiera sig med de människor som tillhör samma grupp som en själv. En grupp innebär enligt definition två eller fler personer som delar något attribut som särskiljer dem från andra människor. Just språket kan fungera som gruppmärke och utgör därför exempel på ett sådant attribut. (Hogg 2006) Detta kan hos många minoritetsgrupper skapa en ambivalent inställning till den egna varieteten, där varken sympati med standardspråket eller med den egna varieteten upplevs vara självklar (Einarsson 2004).
Varför människor i minoritetsgrupper inte nödvändigtvis tillskriver standardspråket högre status kan också förklaras med hjälp av Ingvor Asks (1996) resonemang om att det på mångkulturella skolor överlag råder en högre tolerans mot olikheter. Då språk och människor är intimt förknippade skulle möjligtvis denna höga tolerans mot människors olikheter även kunna gälla i bedömningar av olika språkbruk.
Undersökningar har visat att människor i sin bedömning av talat språk lägger stor vikt vid att uttalet är korrekt (Ekberg 2007). Samtidigt skriver Einarsson (2004) att rösten samtidigt med orden förmedlar en hel del information om talarens härkomst, kön, ålder, status eller känslotillstånd. Röstbehandling, artikulation, betoning, melodi, tempo, pausering och liknande signalerar denna information till lyssnaren. De icke-verbala uttrycken tillskrivs överlag högre sanningshalt än de verbala. (Einarsson 2004)
3 Metod
Den studie som är föremål för detta examensarbete är kvalitativ såväl som kvantitativ. Kvalitativa studier möjliggör ofta förståelsen av konkreta, lokala skeenden och genom kvalitativa intervjuer kan mer subtila företeelser och åsikter synliggöras (Repstad 2007). Genom kvantitativa metoder kan man skaffa sig kunskap om fördelningsmönstret i en stor population (Repstad 2007). Bland samtliga 37 deltagare i undersökningen genomfördes en enkätundersökning. Sju av deltagarna medverkade dessutom i enskilda, kvalitativa intervjuer.
3.1 Urval
Deltagarna i undersökningen är 37 personer (10 pojkar och 27 flickor) födda mellan 1997-2000. Samtliga är elever på en skola där 99 % av eleverna har svenska som andraspråk. Skolan ligger i en socialt belastad stadsdel i en stad i södra Sverige. Fem av deltagarna är elever i två olika klasser i år 2, tolv är elever i två olika klasser i år 3 och tolv av deltagarna är elever från två olika klasser i år 4. Övriga åtta deltagare är elever från tre olika klasser i år 5. Eleverna har skilda förstaspråksbakgrunder och kunskapsnivån i svenska är varierande med individuella inlärarvarieteter av svenska. Graden av brytning är bland deltagarna varierande. Det huvudsakliga kriteriet för deltagande i undersökningen är att eleverna är unga andraspråkstalare av svenska.
3. 2 Datainsamlingsmetoder
3.2.1 Enkät
För att kartlägga deltagarnas implicita attityder till svenska med brytning genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Attityder till svenska med brytning är ett känsligt undersökningsområde, där en eventuell medvetenhet om syftet med studien kan äventyra validiteten i arbetet. För att undvika att försökspersonerna i studien strävade efter att framställa sig själva i positiv dager och därför undvek att delge sin verkliga inställning till attitydobjektet, i det här fallet svenska med brytning, valdes en undersökningsmetod som undersökte elevernas implicita, omedvetna attityder.
Enkäten (se bilaga 1) utformades med inspiration från ’matched guise-metoden’(se 2.3) med sjugradiga differentialskalor med adjektivparen snäll – elak, pålitlig – opålitlig, smart – osmart, rolig – tråkig, trevlig – otrevlig, ärlig – oärlig, omtyckt – mindre omtyckt, självsäker – osäker på sig själv, samt omtänksam – självisk (där 1 är mest positivt och 7 är mest negativt, se bilaga). Adjektivparen utgjordes av en kombination av adjektiven från frågeformulären till Lamberts (1972) undersökning och av mig valda egenskaper som i det västerländska samhället anses vara positiva respektive negativa.
Enkäten utformades så att deltagarna, efter att ha tagit del av ljudinspelningar av talare av svenska utan respektive med brytning (se 3.3), utifrån varje adjektivpar på en skala från 1 till 7, värderade talarna med avseende på deras egenskaper som snarare hade med deras person att göra än med deras språkbruk. Att enkäten innehöll just adjektivpar motiveras med det faktum att språk och person är intimt förknippade och att värderingar av talat språk innebär värderingar av den samhällsgrupp som talaren tillhör (Lambert 1972).
3.2.2 Kvalitativa intervjuer
Med avsikt att, i enlighet med syftet med kvalitativa intervjuer (Repstad 2007), gå på djupet i några av deltagarnas föreställningsvärld om språk och människor och undersöka vilka upplevda faktorer som kan ha legat till grund för deltagarnas attityder till talarna av svenska utan brytning respektive svenska med brytning användes även kvalitativa intervjuer.
Till den kvalitativa intervjun användes frågeformuläret (bilaga 1) som utgångspunkt för kvalitativa samtal. En intervjuguide utformades således inte, utan enkätens olika adjektivpar fungerade som minneslista för intervjuaren samt den intervjuade, vilken på så vis fungerade som intervjuguide. Deltagarna uppmuntrades till att redogöra för vilka tankar som kan ha legat till grund för tillskrivandet av egenskaper till respektive talare.
3.3
Procedur
Kontakt med deltagarna togs via besök hos klassföreståndarna för deltagarnas respektive klasser. I en av klasserna i år 3 informerades eleverna personligen av mig om undersökningens syfte och genomförande genom ett besök i klassen. I de andra tre åren informerades klassföreståndarna om studien varpå informationen fördes vidare till eleverna av respektive klassföreståndare. Eftersom eleverna var under 15 år tilldelades de ett brev (se bilaga 2) där deras föräldrar i forskningsetisk anda informerades om syftet med studien, att allt material behandlas anonymt, att det var frivilligt att delta i studien och att undersökningen inte skulle innebära någon risk för dennes dotter/son. Dessutom informerades föräldrarna om vilken metod som skulle användas i studien samt att deras dotter/son gavs rätt att när de önskar avbryta studien. Föräldrarna ombads sedan att, om deras dotter/son ville medverka och om denne hade föräldrarnas samtycke, skriftligt godkänna deras dotters/sons medverkan. Lapparna samlades in av klassföreståndaren för respektive klass som i sin tur vidarebefordrade dem till mig.
Som underlag till enkätundersökningen utfördes ljudinspelningar bland två 15-åriga pojkar från en och samma skola i den stad där undersökningen ägde rum. Skolan där ljudinspelningarna utfördes valdes ut på grund av min kännedom om förekomsten av både talare av svenska med och utan brytning på skolan. Personal på skolan kontaktades via besök för att godkänna genomförandet av inspelningarna.
De två pojkarna bakom ljudinspelningarna valdes ut på grund av att de uppfyllde kriteriet för de talare som eftersöktes för undersökningen: den ena med utländsk brytning och den andra med skånsk dialekt, karaktäristisk för den stad där deltagarna i undersökningen är bosatta. För att eliminera störande variabler valdes två talare med så lika röster som möjligt.
Eftersom pojkarna hade uppnått 15 års ålder informerades de utan föräldrarnas kännedom om syftet med inspelningen och fick därefter själva avgöra om de ville medverka. Båda informerades om anonymiteten samt om att ljudupptagningarna skulle raderas.
Ljudinspelningarna ägde rum i avskilda lokaler på ungdomarnas skola. Flera inspelningar var nödvändiga för att få så felfria inläsningar som möjligt. De slutgiltiga ljudinspelningarna som användes till undersökningen varade i cirka 45 sekunder vardera.
Den text som lästes var som följer:
Mitt namn är Alex och jag är 15 år gammal. Jag bor tillsammans med min mamma, pappa och två systrar i en lägenhet i Malmö. Vi har bott i samma lägenhet i 10 år nu, jag minns faktiskt knappt när vi flyttade dit.
Jag går på högstadiet i en skola i centrala Malmö där jag trivs väldigt bra. Jag tycker bäst om engelska, idrott och matte och trivs väldigt bra med alla kompisar.
På helgerna och eftermiddagarna umgås jag med familjen och mina vänner, de flesta av mina kompisar går faktiskt i samma klass som jag. Vi brukar se på film, gå på stan eller plugga ihop. När jag blir vuxen vill jag nog arbeta som lärare, men jag kan ju förstås inte veta nu hur det blir i framtiden. Jag väntar och ser helt enkelt.
Texten var, av mig, egenhändigt komponerad i syfte att via ett beskrivande innehåll av talarens liv, underlätta tillskrivandet av egenskaper för deltagarna i undersökningen.
Samtliga 37 deltagare genomförde enkätundersökningen. Att antalet elever för deltagande i den kvantitativa enkätundersökningen översteg 30 personer motiveras med att det är först vid 30 deltagare i kvantitativa undersökningar som en normalfördelningskurva uppstår (Borg & Westerlund 2006).
Då endast ett litet antal elever från varje klass anmälde sig till studien genomfördes enkätundersökningen klassvis med maximalt nio personer anmälda från en klass. Eftersom undersökningarna genomfördes vid olika tillfällen fanns inte samma lokal tillgänglig vid samtliga enkätundersökningar. Därför utfördes undersökningarna i två olika klassrum på skolan, vilka båda hade alla nödvändiga förhållanden för en undersökning. Det var förhållandevis tyst i de omgivande lokalerna.
Enkätundersökningen ägde rum vid sex olika tillfällen i ett av skolans klassrum. Deltagarna placerade sig i bänkar med avstånd ifrån varandra för att undvika eventuell påverkan från varandra. De tilldelades två enkäter var, en för varje ljudupptagning. Innan undersökningen påbörjades informerades deltagaren om att han eller hon hade rätt att avbryta studien när han/hon önskar och att all information om deltagaren skulle behandlas konfidentiellt. Detta stämmer överens med forskningsetiska riktlinjer presenterade av Repstad (2007). Då syftet med undersökningen var att undersöka deltagarnas omedvetna attityder, underrättades de inte vid undersökningstillfället om syftet med studien då detta skulle ha äventyrat validiteten i undersökningen.
Deltagarna informerades sedan om hur genomförandet av undersökningen skulle gå till. Därefter diskuterades gemensamt innebörden av enkätens olika adjektiv för att minska risken att bristande språkkunskap skulle hindra undersökningens validitet. Förklaringar av adjektivbegreppen skrevs på tavlan, vilka deltagaren hade möjlighet att ta hjälp av i besvarandet av enkäten.
Deltagarna tog därefter del av de två ljudinspelningarna. De ägde rum i följande, slumpvis utvalda, turordning:
1. Tal från pojken med svenska utan brytning. 2. Tal från pojken med svenska med brytning.
Omedelbart efter att ha tagit del av ljudinspelningen från en talare ombads deltagarna att fylla i en av enkäterna. Enkäterna samlades in efter ifyllnad av varje enskild enkät. Vid några tillfällen ställde deltagarna frågor rörande undersökningen vilka besvarades under samtliga deltagares åhörande. Enkätundersökningen tog ungefär 20 minuter per tillfälle att genomföra.
Enkätundersökningarna som utfördes bland de sju elever som skulle medverka i kvalitativa intervjuer gick till enligt samma procedur och med samma forskningsetiska hänsynstagande som vid de klassvis genomförda enkätundersökningarna, med enda skillnad att de utfördes i enrum.
Sju av de personer som valt, samt av deras föräldrar fått tillstånd, att medverka i studien valdes ut för att medverka i enskilda, kvalitativa intervjuer i samband med ifyllandet av enkäterna. Inget slumpmässigt urval gjordes således, utan det faktum att jag sedan tidigare kände dessa elever fungerade som urvalskriterium. Motiveringen för detta urvalskriterium var att, som redan nämnts, kunskapsnivån i svenska är varierande bland eleverna på skolan och att jag därför ansåg att det var en fördel att låta, av mig, redan kända personer delta i studien. På så vis fick jag en föraning om hur jag skulle uttrycka mig språkligt. Dessutom hade jag förhoppningar om att vår sedan tidigare etablerade relation skulle få de intervjuade att känna sig mer avslappnade.
Att just sju intervjuer genomfördes berodde på Repstads (2007) rekommendationer att genomföra mellan 6 och 12 intervjuer. Syftet var ej att kvantifiera utan att fördjupa mig i deltagarnas föreställningsvärld om människor och språk. Sex av eleverna som medverkade i intervjuerna var flickor från samma klass i år 3. Då jag efter sex genomförda intervjuer ansåg att ytterligare en intervju var nödvändig valdes en pojke ut bland de anmälda deltagarna i år 5. Denne var inte känd av mig utan valdes, för att öka variationen bland de intervjuade, på grund av dennes högre ålder samt det faktum att han var av annat kön, ut för att medverka i studien. På så vis ökade variationen bland de intervjuade något, vilket förespråkas av bland annat Repstad (2007).
Intervjuerna utfördes enskilt i ett klassrum på skolan. Det var förhållandevis tyst i de omgivande lokalerna och klassrummet hade alla nödvändiga förhållanden för en undersökning. Samtliga intervjuade fick vetskap om att deras resultat skulle diskuteras vid en intervju omedelbart efter att båda enkäterna var ifyllda. När deltagaren hade lyssnat på ljudupptagningarna samt fyllt i enkäterna påbörjades den kvalitativa intervjun.
Samtliga intervjuer inleddes som vardagliga konversationer med innehåll såsom exempelvis skola eller fritid. Målet var att få den intervjuade att känna sig bekväm med situationen samt att få denne mer pratsam. Efterhand fördes konversationen in på frågor rörande ifyllandet av enkäten. (Gordon 1978) Deltagarna fick exempelvis i uppdrag att motivera varför deras värderingar skiljde sig åt mellan de olika talarna gällande egenskaperna snäll – elak eller, då så var fallet, varför talarna värderades lika. Intervjuerna ägde rum under ljudupptagning. Genomförandet av ifyllandet av enkäterna
tog ungefär 15 minuter vardera och de kvalitativa intervjuerna varade i ungefär 10 minuter vardera.
3.4 Dataanalys
3.4.1 Enkät
För att undersöka om det fanns någon signifikant skillnad i hur deltagarna i undersökningen värderade talaren av svenska utan respektive med brytning användes databehandlingsprogrammet SPSS. Ett t-test för oberoende variabler utfördes. Ett t-test används för att mäta skillnaden mellan två grupper (där lyssnarna av de respektive talarna i undersökningen utgjorde de två grupperna). Att t-testet är oberoende innebär att resultatet av de två gruppernas enskilda värde är oberoende av varandra. (Borg & Westerlund 2006) Först räknades samtliga variabler samman för att se om det fanns någon signifikant skillnad i hur deltagarna värderade talarna överlag. Därefter analyserades samtliga variabler enskilt för att se om det fanns någon signifikant skillnad i hur deltagarna värderade talarnas enskilda egenskaper.
3.4.2 Kvalitativ intervju
De muntliga intervjuerna transkriberades. All muntlig information återgavs ordagrant och pauser, repetitioner och osäkerhet noterades, men enligt min mening påverkade det paralinguistiska språket inte analysen av konversationerna. De direkta uttalandena var av störst intresse för syftet med studien.
Analysen av transkriptionerna utfördes enligt en ad hoc-strategi (Kvale 1997). För att behandla datan konfidentiellt döptes transkriptionerna från A-G. Intervjuerna lästes efter slutförd transkribering noggrant, ett flertal gånger, för att jag skulle bli mer bekant med de uttalanden som gjorts. Därefter kategoriserades materialet utefter mönster eller variationer inom ett mönster som jag fann i materialet. Utifrån de kategorier som utformats lästes transkriberingarna ytterligare ett antal gånger och, för de olika kategorierna, illustrativa citat valdes ut. Kärnan av de olika kategorierna omformulerades till teman, och de illustrativa citaten användes för att presentera resultatet.
4 Resultat och analys
Eftersom två olika datainsamlingsmetoder, enkät och kvalitativ intervju, användes, och dessa metoder användes för att svara på två olika frågeställningar, redovisas resultatet av varje datainsamlingsmetod separat.
4.1 Enkätundersökning
För att svara på frågeställningen: Vilka attityder till svenska med brytning påvisade detltagarna? användes en kvantitativ design i form av en enkätundersökning. Datan från undersökningen behandlades med statistikprogrammet SPSS. M står för medelvärde och SD för standardavvikelse. T-värdet (t) står för hur stor skillnad det är mellan två grupper. I detta fall innebär det hur stor skillnaden är mellan hur de olika talarna bedömdes i de olika variablerna. P står för sannolikheten att det finns en signifikant skillnad mellan de båda grupperna. För att ett resultat ska vara signifikant måste sannolikheten för att resultatet skulle uppstå av slumpen vara under 0.05. För vidare information rekommenderas Borg och Westerlund (2006). Resultatet presenteras nedan.
T-testet för independent samples visade ingen signifikant skillnad mellan attityderna till talaren av svenska utan brytning (M 19,865, SD 7,569) och svenska med brytning (M 19,189, SD 7,916) då samtliga variabler räknats samman. t(72) = ,375, p>.05.
Då samtliga variabler analyserades enskilt visade sig en signifikant skillnad mellan talaren av svenska utan brytning (M 3,19, SD 1,47) och talaren av svenska med brytning (M 2,41, SD 1,19) i variabeln rolig. t(72) = 2,523 p<.05. Talaren av svenska med brytning ansågs vara roligare än talaren av svenska utan brytning.
Resultatet från undersökningen står i kontrast mot resultatet från tidigare undersökningar av attityder till språk. I Lamberts (1972) undersökning bland tvåspråkiga i det engelsk- och fransktalande Canada värderades talaren av engelska, det mest prestigefyllda språket, högre än talaren av det överlag lägre värderade språket franska. Även talarna av minoritetsspråket franska tilldelade den engelsktalande högre grad av positiva egenskaper, vilket indikerar att de själva kan ha tagit över majoritetsgruppens attityder till språket (Einarsson 2004). I Boyds undersökning av
attityder till brytning bedömdes talarnas yrkeskompetens utifrån den grad av brytning de hade.
Undersökningen som är föremål för detta examensarbete utgjordes av en kombination av undersökningarna utförda av Lambert (1972) och Boyd (1998). Den syftade till att undersöka en minoritetsgrupps attityder till sitt eget språk, i det här fallet den egna varieteten svenska med brytning. Resultatet visade, i motsats till resultatet från Lamberts och Boyds undersökningar, att de två talarna överlag av deltagarna tilldelades lika hög grad av goda egenskaper.
Att resultatet skiljer sig från resultatet från tidigare genomförda undersökningar kan analyseras utifrån begreppen standard- och samhörighetsprincipen (Andersson 1985). En möjlighet är att dessa principer har gjort sig gällande i deltagarnas värderingar av talarna, varför en ambivalent inställning hos deltagarna har gjort att de inte kan ta ställning till vilket språk de värderar högst. En anledning till varför resultatet av undersökningen strider mot Lamberts och Boyds tidigare undersökningar, där standardspråket värderades högre än minoritetsspråket respektive varieteten svenska med brytning, skulle kunna vara det faktum att deltagarna i undersökningen som är föremål för det här examensarbetet själva är talare av varieteten och därför delvis sympatiserar med den. En sådan analys stöds även av the social psychology theory (Hogg 2006) vilken visar att människor tenderar att sympatisera med den grupp de själva tillhör. Samtidigt har deltagarna möjligtvis tagit över allmänhetens positiva syn på standardspråket, varför talaren av svenska utan brytning värderas lika högt.
En annan möjlighet till varför de båda talarna tilldelades lika hög grad av goda egenskaper skulle kunna utgöras av elever på mångkulturella skolors tolerans mot olikheter (Ask 1996). Då skolan där undersökningen genomfördes består av 99% andraspråkstalare av svenska är kanske toleransen för språkliga olikheter högre än på en skola där de flesta talar svenska utan brytning, varför inställningen till talaren av svenska med brytning var mer positiv än vad tidigare undersökningar visat. Möjligtvis hade pojken med svenska utan brytning tilldelats högre status om han hade talat en annan dialekt än skånska, vilken utgör en av de lägst värderade svenska dialekterna (Andersson 1985).
4.2 Kvalitativa intervjuer
För att svara på frågeställningen: Vilka upplevda faktorer påverkade deltagarnas attityder till respektive talare? användes kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet presenteras utifrån de fyra teman som framtagits i samband med analysen av transkriberingarna. Dessa teman är: innehåll, språklig korrekthet, stereotyper och rösten.
Figur 1. Upplevda faktorer
Figuren visar vilka upplevda faktorer som påverkade deltagarnas bedömningar av talaren av svenska med respektive utan brytning.
De sju intervjupersonerna har tilldelats de fingerande namnen Laila, Firoze, Nasrin, Sainad, Mona, Mariam och Mohammed. Dessa personer synliggörs i resultatet genom att, för dem (och för temat), illustrativa citat används för att presentera resultatet.
4.2.1 Innehåll
I intervjusvaren framgick att sex av de sju intervjuade upplevde att de främst värderade talarna utifrån innehållet, den text som lästes, i de ljudupptagningar som de tog del av. Fem av deltagarna uppgav inte att de uppmärksammat någon skillnad mellan de språkliga varieteterna hos de inspelade rösterna. Många upplevde således, vilket står i
Språklig Korrekthet
Stereotyper Rösten
Upplevda faktorer
motsats till vad som vanligtvis bedöms i talspråk (Einarsson 2004), att vad som sades hade större betydelse för deras inställning till talaren än hur det sades.
Följande motivering till varför Nasrin bedömde båda talarna som lika självsäkra handlar om deras tro på sig själva att kunna bli lärare. Citatet illustrerar det faktum att hon upplevde att innehållet (att talarna berättade att de ville bli lärare) vägde in i hennes bedömning av talarna: ”Dom ville det [bli lärare] men dom vet inte vad som händer i framtiden… men alltså dom tror.”
Firozes motivering till varför hon uppfattade båda talarna som lika roliga: ”Dom går till sina kompisar”, visar på att hon upplevde att hon i första hand tillskrev talarna
egenskaper baserade på det de berättade om. Ett liknande uttalande gör Mona. Som motivering till varför båda pojkarna värderades högt gällande egenskapen trevlig svarar hon: ”Att dom bodde med sin mamma och pappa och att dom var ute med sina
kompisar.” Utifrån innehållet i de texter som lästes av talarna skapade sig både Mona och Firoze en bild av de båda pojkarna som sociala individer som därför av dem upplevdes som trevliga och roliga.
De flesta uppgav att de var medvetna om att det var samma text som lästes. Någon upplevde att det var ungefär samma text som lästes, med någon variation. Endast två av de intervjuade uppgav inte att de upplevde innehållet i det talarna sa som lika. Att de flesta intervjuade uppfattade innehållet som likvärdigt och att det i första hand var innehållet som påverkade deras uppfattning av talarna kan vara en möjlig orsak till att de inte gjorde någon större åtskillnad i deras värderingar av egenskaper gentemot de båda talarna.
Resultatet visar på att de sex deltagarna, tvärt emot Einarssons (2004) påstående att innehållet i det människor säger ofta blir lidande av uttal, röstläge och liknande, inte upplevde att den grad av brytning som talaren av svenska med brytning hade störde de fem deltagarnas värdering av personen. Elevernas upplevelser står i motsats till den forskning som visar att bedömare av talspråk ofta lägger extra stor vikt vid att människor uttalar ord korrekt (Ekberg 2007).
4.2.2 Språklig korrekthet
Av de sju intervjudeltagarna uppgav endast två av de intervjuade att de uppmärksammade att talarna representerade två olika varieteter av det svenska språket: svenska med och utan brytning. Nasrin rapporterade inte att detta uppmärksammande störde uppfattningen av de olika personerna utan stannade i sina uttalanden vid detta konstaterande: ”Den första, jag tror den var svensk, och den andra var utlänning.”
Den andra intervjuade som gjorde samma iakttagelse var Mohammed. Han var den enda av de intervjuade som inte bara uppmärksammade det faktum att de inspelade rösterna representerade två olika varieteter av det svenska språket. Han upplevde dessutom att hans attityder till talarna i stor utsträckning stod i förhållande till i hur stor grad talarna följde de talspråkliga normerna för det svenska språket (Stroud 2004) och uppgav att han därför gjort tydliga kopplingar mellan talarens varietet av det svenska språket och dennes egenskaper. Följande, för Mohammeds synsätt, representativa citat belyser dessa tankegångar: ”Rösten så, när han pratade: Jag tycker om engelska, man kunde tro han direkt, för han pratade en bra dialekt svenska. Det är därför jag tänkte han kan snacka bra svenska.”
Han drog, för honom, självklara paralleller mellan språklig korrekthet och tillskrivandet av positiva respektive negativa egenskaper till de olika talarna.Bland annat tillskrevs, vilket synliggörs i citatet ovan, personen med svenska utan brytning högre grad av pålitlighet, detta med en, åtminstone i efterhand, medveten koppling till det faktum att han följde de svenska talspråksnormerna.
Bakom Mohammeds syn på språklig korrekthet vilar föreställningar om en normerad svenska, ett sätt på vilket det svenska språket bör uttryckas. Under intervjuns gång gjordes, efter lyssnandet av talaren av svenska med brytning, associationer till, som han själv uttrycker det: ”araber och zigenare”: ”Dom pratar helt annorlunda, dom pratar inte som vi. Som till exempel jag och dig, vi pratar svenska. Dom pratar: ’Ja, vad vill do?’ Dom pratar nåt sånt.”
Genom att benämna det sätt ”araber och zigenare” talar på som annorlunda, menas underförstått att det finns ett sätt på vilket språket bör uttryckas, ett standardspråk. Om en typ av svenska, det vill säga den som till störst del följer språkvårdens normeringar
av det svenska språket, anses vara riktig svenska, tas det indirekt ställning mot det språk som bryter mot denna normering. Intressant att notera är att Mohammed uppfattar att han själv har en mindre grad av brytning än talaren av svenska med brytning, när det i själva verket, enligt min bedömning, förhåller sig tvärtom.
Den syn på vikten av uttalsmässig språklig korrekthet som Mohammed visade på ledde till tillskrivandet av fler negativa egenskaper till talaren av svenska med brytning. Detta leder in på nästa tema: stereotyper.
4.2.3 Stereotyper
Ett brott mot respektive ett följande av talspråksnormerna väckte hos Mohammed associationer till de människor som han ansåg representerade gruppen talare av svenska med brytning och talare av svenska utan brytning. Eftersom endast Mohammed upplevde att hans uppfattning av de olika talarnas egenskaper påverkades av talarnas språkliga varietet, är det hans intervjusvar som ligger till grund för detta tema.
Flera av de motiveringar som Mohammed gav till varför han värderat talarna på det sätt han gjort visade på stereotypa föreställningar om språk och människor (Lambert 1972). Dessa visade sig ha tydliga kopplingar till den varietet av det svenska språket som talaren hade. I intervjun framkom att talaren av svenska utan brytning av Mohammed överlag ansågs vara pålitlig, ambitiös i skolan och i allmänhet genererade bilden av en skötsam person. Mohammeds intervjusvar visar på att hans uppfattningar stämmer överens med allmänhetens inställning till standardspråket och den höga grad av positiva egenskaper som tillskrivs talaren av det (Stroud 2004). Talaren av svenska med brytning stod för motsatsen. I ett och samma citat, med syftning på talaren av svenska med brytning, illustreras Mohammeds stereotypa föreställningar om språk och människor: ”Han lät såhär som att han, alltså så, han gillar ha slagsmål, nåt sånt. Nån sån dialekt. Han hade såhär: ”Ja [härmar svenska med brytning]. Jag bor… med min mamma och min pappa…”
Som förklaring till vilken dialekt som menas säger han: ”Han pratade som dom i Rosengård pratar. Jag känner en kille från rosengård, han går i Rosengårdsskolan, han pratar exakt så.”
Att lyssnandet till inspelningarna av de båda varieteterna för Mohammed genererade olika stereotypa bilder av talarna vittnar följande citat om: ” Så jag tänkte så att han var en snäll kille [om talaren av svenska utan brytning]. Ja, och nummer två [talaren av svenska med brytning], han var inte så riktigt smart kunde man se, eller jag tänkte sådär att han tänkte mer på bus eller bråk.”
Redan tidigt i intervjun berättar han om sin uppfattning om talaren av svenska med brytning: ”Jag tyckte att han… hade en kedja du vet [pekar på halsen] och stor örhänge i örat och en keps och sån där skinnjacka… svart skinnjacka…”
Detta uttalande rymmer associationer till en livsstil som står i rak motsats till den som talaren av svenska utan brytning tillskrivs. Där vittnar Mohammeds stereotypa föreställningar om en snäll, skötsam och ansvarstagande person. Flera gånger görs kopplingar till att det är språkbruket som fött dessa associationer. Flera av uttalandena vittnar om att det är just människor i mångkulturella förorter som är föremål för de negativa associationerna.
4.2.4 Rösten
Samtliga intervjuade upplevde att olikheter i talarnas röster hade en effekt på vilka egenskaper de tillskrev dem. Talarens tempo, röstläge, vilken sinnesstämning den talade verkade befinna sig i samt de olika rösternas ljudstyrka var faktorer som vägdes in i bedömningen av talarna. Detta uppmärksammades i större eller mindre utsträckning av samtliga deltagare. Det var främst gällande adjektivparet rolig – tråkig som skillnader i hur de två talarna värderades uppmärksammades av deltagarna. Talaren av svenska utan brytning ansågs av flera av de intervjuade på grund av rösten ha givit bilden av en mindre rolig person. Detta kan illustreras med hjälp av Lailas ord: ”Hans röst lät lite så tråkig, den var helt så… det var som att han var helt nere så eller nåt.”
Olikheterna i de båda rösterna gav Sainad bilden av att talaren av svenska utan brytning var en äldre person, vilket den intervjuade upplevde ha påverkat hennes inställning till talarna. Därför värderade hon exempelvis personen med svenska utan brytning som mer ärlig än talaren av svenska utan brytning, då hon uppgav sig ha bilden av att vuxna är mer ärliga överlag. Rösten påverkade således deltagarnas värdering av talarna på olika sätt.
Mariam upplevde att hennes bedömning av de olika talarna berodde på icke-verbala signaler såsom en avsaknad av skratt. Hon uppfattade de båda talarna som mycket pålitliga för att de var allvarliga på rösten och inte skrattade: ”För att dom skrattar inte och sånt. Det är därför man tror på dom bättre.”
Vidare upplevde Laila pojke nummer två som lite mer osäker på sig själv på grund av dennes talhastighet: ”Pojke nummer två som pratade andra gången lät lite mer stressad och som att han inte riktigt visste vad han ville och så…” Även Mona ansåg att talarens tempo påverkade hennes bedömning: ”För att han var mycket trevligare, han [talaren av svenska utan brytning] talade mycket saktare än han [talaren av svenska med brytning], han talade lite snabbare…”
Deltagarnas bedömning av talarnas tempo och deras röstläge stämmer väl överens med vad Einarsson (2004) skriver om att talare brukar lägga tyngd vid i bedömning av språk. Rösten brukar vanligtvis ha större betydelse än innehållet som rösten har som syfte att förmedla. Resultatet från intervjuerna visade dock på att de flesta av deltagarna upplevde att innehållet var av lika stor betydelse som olikheter i rösterna. Då det som undersöktes var deltagarnas upplevda faktorer av vad som påverkade deras attityd till respektive talare går det inte att säkerställa att dessa upplevda faktorer stämmer överens med vad som faktiskt påverkade deras bedömning av talarna. Inte desto mindre finns indikationer att resultatet strider mot tidigare forskning som visar att personer som tar del av talat språk ofta lägger stor vikt vid att uttalet är korrekt (Ekberg 2007). Sex av sju intervjuade uppgav t.ex. inte att de uppmärksammat någon skillnad mellan de båda talarnas varieteter.
5 Diskussion
Syftet med undersökningen var att undersöka unga talare av svenska som andraspråks attityder till svenska med brytning. Resultatet från enkätundersökningen, vilken syftade till att kartlägga deltagarnas attityder till svenska med brytning, visade att ingen signifikant skillnad gjordes i värderingen av de båda talarnas språk. Således värderade deltagarna den egna varieteten lika högt som de värderade svenska utan brytning. Det mönster som synliggjordes genom de kvalitativa intervjuer som genomfördes med sju av deltagarna var att de flesta upplevde att innehållet i vad talaren berättade om och röstens talhastighet, ljudstyrka, den sinnesstämning talaren verkade befinna sig i samt
röstläget var det som främst påverkade deras attityder till talarna. Där framkom dock också att krav på språklig korrekthet och stereotypa föreställningar om språk och människor, vilka är vanligt förekommande i våra språkliga bedömningar (Lambert 1972), fanns hos en av deltagarna i undersökningen.
Resultatet från enkätundersökningen strider mot resultatet från tidigare forskning av attityder gentemot olika språkbruk, vilka har visat på människors tendens att tillskriva det språk som representerar de människor som har högst status i samhället, högst värde (Einarsson 2004). I exempelvis Lamberts (1972) undersökning av engelsk- och
fransktalande kanadensares attityder till engelska och franska framkom att engelska var det språk som värderades högst. Även de fransktalande deltagarna i undersökningen värderade majoritetsspråket engelska högre än sitt eget språk. Detta resultat skulle kunna leda oss till att tro att talaren av svenska utan brytning, den varietet av språket som här representerar standardspråket, i undersökningen skulle värderas högre än talaren av den vanligtvis lägre värderade minoritetsvarieteten svenska med brytning (Boyd 1998). Att deltagarna i undersökningen tillskrev talaren av svenska utan brytning en hög grad av goda egenskaper var följaktligen föga förvånande. Att jag i
undersökningen inte lyckades finna någon skillnad i hur deltagarna bedömde de olika talarna och att talaren av svenska med brytning värderades lika högt som talaren av svenska utan brytning bröt desto mer mot resultatet från tidigare forskning och var därför mer oväntat.
Resultatet av undersökningen skiljer sig även från resultatet av Boyds (1998)
undersökning av skolledares bedömning av utlandsfödda lärares yrkeskompetens. Att den grad av yrkeskompetens de tillskrevs av skolledarna stod i förhållande till den grad av bruten svenska de talade visade på skolledarnas negativa inställning till varieteten. 1985 skrev Andersson att våra invandrarspråk tillhör de oftast lägst värderade språkliga varieteterna. Att det i den uppföljande undersökningen av elevers attityder mot samma utlandsfödda lärare visade sig att dessa värderade lärarna högre än vad skolledarna gjort (Boyd 1998) visar kanske, tillsammans med andraspråkselevernas positiva attityder till svenska med brytning, på en tendens att det idag, 20 år senare, bland unga råder en högre grad av tolerans mot språkliga varieteter.
Resultatet från undersökningen behöver nödvändigtvis inte vara så överraskande. De flesta av deltagarna har vuxit upp i ett mångkulturellt samhälle där språkliga varieteter är en del av vardagen. Språklig variation tillhör som tidigare nämnts dessutom normen i den stad där deltagarna i undersökningen är bosatta och kanske framförallt i den skola där undersökningen ägde rum. Där arbetar talare av svenska med brytning både som lärare och biträdande rektor, vilka möjligtvis fungerar som positiva förebilder för deltagarna. Satters (2006) undersökning genomförd bland universitetsstuderande
amerikanska ungdomar visade tendenser till att ungdomarnas attityder stod i förhållande till i vilken utsträckning ungdomarna hade kommit i kontakt med talare av engelska med utländsk brytning. I undersökningen som är föremål för det här examensarbetet uppmärksammade, eller åtminstone uppgav, endast två av de intervjuade att talarna i undersökningen representerade två olika varieteter av det svenska språket. Att rösten och innehållet, och inte vilken varietet den talade representerade, av såväl Laila, Firoze, Nasrin, Sainad, Mona som Mariam upplevdes vara orsaken till deras bedömningar, beror kanske just på deras dagliga kontakt med varieteten. Å andra sidan har kanske toleransen för olika språkbruk ökat överlag till följd av att alltfler människor i
exempelvis media representerar olika varieteter av det svenska språket. Kanske pekar undersökningen på att standardspråkets status har sjunkit något sedan exempelvis Lamberts undersökning genomfördes för 36 år sedan? I flera av de tv-program som är riktade till barn och ungdomar figurerar många talare av både olika svenska dialekter och talare av svenska med brytning. Dessa utgör en del av de ungas
sekundärsocialisation (Einarsson 2004) och påverkar därför möjligtvis i viss mån de ungas attitydutveckling i positiv riktning.
För att resultatet från enkätundersökningen skulle kunna generaliseras till att gälla unga talare av svenska som andraspråks attityder till brytning överlag, hade fler deltagare behövts till undersökningen. Om resultatet från undersökningen pekar på att barn idag har en mer tolerant syn på språkliga varieteter kan jag endast spekulera kring, men inte säkerställa. Inte desto mindre pekar resultatet av undersökningen på att elever i
åtminstone en av Sveriges mångkulturella skolor överlag har en positiv bild av den varietet de själva och många i dess omgivning talar.
5. 1 Metoddiskussion
Även om försök gjordes att i möjligaste mån skapa en så korrekt undersökningsmetod- och situation som möjligt bör jag i sammanhanget diskutera hur undersökningen hade kunnat utformas så att validiteten hade ökat.
Om det hade varit möjligt att utföra undersökningen helt enligt ’matched- guise-metoden’, då samma person hade varit föremål för båda ljudupptagningarna och då språkproven hade blandats med andra språkprov, hade man med större säkerhet kunnat säga att det var just talspråket som undersöktes. I bedömningen av pojkarnas egenskaper lyssnade åtminstone några av deltagarna i den genomförda undersökningen till andra faktorer än just uttal. Röstläge, samtalston och tempo på inläsningen av texten visade sig spela in i åtminstone någras bedömning av talarna. Nämnas bör även att försökspersonernas förståelse av adjektivparen (och möjligtvis av innehållet i texten som ljudupptagningen baserades på) kan ha äventyrat validiteten av undersökningen. Trots noggranna muntliga och skriftliga förklaringar av de olika adjektivparen, och trots att försökspersonerna i undersökningen gavs möjligheten att ställa frågor kring begreppen, kvarstår det faktum att de eventuellt ej hade kunskap om den korrekta innebörden av orden.
Enkäten utformades utifrån, av mig, egenhändigt komponerade adjektivpar som valdes utifrån ett västerländskt perspektiv på vad som är bra och dåliga egenskaper. Egenskaper kan värderas olika i olika kulturer och då samtliga försökspersoner i undersökningen är av annan etnisk bakgrund än svensk, skulle olika värdering av egenskaperna kunna påverka resultatet i undersökningen. Jag är medveten om att det finns en risk med ett ifrågasättande av validiteten utifrån kulturellt skilda synsätt, i synnerhet när det rör sig om personer bosatta i Sverige med svenska som andraspråk. Samtliga försökspersoner i undersökningen är födda och uppvuxna i Sverige, varför många har mer gemensamt med den svenska kulturen än med den kultur som deras föräldrar kommer ifrån. Trots att jag löper stor risk att exotisera dessa personer, vill jag nämna just skilda kulturella synsätt som en faktor som kan ha påverkat validiteten i undersökningen, då det kan ha påverkat resultatet hos åtminstone någon av försökspersonerna.
Att just undersöka barns implicita attityder innebär vissa svårigheter. Barn socialiseras tidigt in i en skolmiljö där de utvecklar en förmåga att ge den vuxne de svar de tror att denne förväntar sig. Eftersom just skolan var den arena där undersökningen ägde rum, kan barnen som var med i undersökningen ha tagit med sig denna föreställning in i undersökningen och därmed strävat efter att ge de svar de trodde att jag var ute efter. Detta gäller kanske främst de deltagare som medverkade i kvalitativa intervjuer.
5.2 Pedagogiska konsekvenser
Einarsson (2004) motiverar språksociologiskt arbete i klassrummet med att det kan hjälpa eleverna att gå utanför de sociala och språkliga kartor som deras olika ursprung har ritat upp för dem. Om resultatet av undersökningen hade visat att deltagarna hade haft en negativ inställning till sitt språkbruk hade resultatet uppmuntrat lärare att, för att arbeta i enlighet med de värden som förmedlas i läroplanen (Lpo 94), lägga fokus på att påverka andraspråkstalare av svenskas attityder till svenska med brytning i positiv riktning. Då resultatet av undersökningen visar att deltagarna överlag har en positiv inställning till varieteten indikerar resultatet att lärare i svenska, bland barn i unga åldrar kan avvakta med ett sådant aktivt språksociologiskt arbete eller åtminstone ställa sig frågande vad ett sådant arbete skulle medföra. Om deltagarna i undersökningen inte tillskriver talare av olika språk eller olika varieteter olika värde och inte förstår varför någon skulle vara mer eller mindre värd för att de talar ett visst språk kanske sådana värderingar rentav skulle uppstå genom omnämnandet av dem.
Ett avvikande mönster i resultatet från intervjuerna samt från resultatet av
enkätundersökningen utgör Mohammeds föreställningar om vikten av att följa de talspråkliga normerna. Dessa står i förhållande till hans språkideologiska föreställningar om vad som är en god svenska (Sjögren 1996). Det faktum att han tillskriver de olika talarna olika värde till följd av att de talar olika varieteter av det svenska språket och att han med övertygelse rättfärdigar detta tillskrivande genom att göra kopplingar till stereotypa bilder av grupper av människor som representerar varieteten, strider mot de demokratiska värden som skolan strävar efter att förmedla.
1994 års läroplan (Lpo 94) belyser vikten av att alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i läroplanen och klart ta avstånd från det som strider mot dem. Den stereotypa bild av språk och människor som ryms i de
intervjusvar Mohammed ger är inte på något sätt representativt för det övriga resultatet i undersökningen. Å andra sidan består en viktig del av läraruppdraget i att
uppmärksamma de värderingar som strider mot de demokratiska värden som läroplanen förespråkar oavsett hur vanligt förekommande de är. Samtidigt som skolan som
verksamhetsområde speglar samhället i stort, så återskapas också förhållanden i samhället genom skolan. Eftersom personer i elevernas sekundärsocialisation
(Einarsson 2004), till vilken lärare hör, har möjlighet att påverka barnens attityder och eftersom en sådan påverkan inte bara är betydelsefull för den enskilde individen utan för samhället i stort visar därför resultatet kanske att lärarens uppdrag blir att fokusera på att uppmärksamma eventuellt negativa attityder, likt de Mohammed visar på.
Ett möjligt förhållningssätt till det, till viss del, motstridiga resultatet i undersökningen blir att, istället för att fokusera på att utforma ett lektionsinnehåll med attityder till svenska med brytning och föra sådan undervisning med samtliga elever i klassen, fokusera på att vara uppmärksam på eventuella avvikelser från en tolerant syn på svenska med brytning, likt den som Mohammed representerar. Kanske kunde framtida forskning av indikationer på en sådan intolerant syn på språk och människor vara till god hjälp. Först vid ett medvetandegörande av negativa attityder kan sådana förändras och vi kan vara säkra på att vi strävar mot skapandet av en sann demokratisk miljö.
5.3 Framtida forskning
Förslag på framtida forskning inom området är utvecklandet av medel för att som lärare få hjälp med att uppmärksamma de elever som har en negativ attityd till varieteten svenska med brytning. Vilka indikationer finns? Vad ska man som lärare leta efter?
Vidare väckte resultatet från undersökningen frågor kring vilka attityder till svenska med brytning som existerar i delar av landet, och kanske också i delar av den stad där undersökningen utfördes, som inte präglas av lika hög grad av mångkultur. Vidare forskning inom fältet hade därför förslagsvis kunnat vara undersökningar av unga med svenska som förstaspråks attityder till svenska med brytning, både av barn bosatta i mångkulturella områden och i områden med i stort sett enbart förstaspråkstalare av svenska. Skiljer sig deras attityder till svenska med brytning från andraspråkstalare av svenskas attityder till varieteten? Påverkas deras attityder till följd av den miljö de lever i?
5.4. Slutsats
Min slutsats av undersökningen är att det idag finns exempel på hur unga andraspråkstalare av svenska på en mångkulturell skola i ett mångkulturellt område har en övervägande positiv bild av den varietet de själva och många i deras omgivning talar. Resultatet säger emellertid inte någonting om huruvida det bland ungdomar med svenska som andraspråk numera råder en högre grad av tolerans mot språkliga varieteter.
Ytterligare en slutsats är att de pedagogiska konsekvenser som resultatet från undersökningen medför beror på vilken tyngd man tillskriver en av intervjupersonernas, från det övriga resultatet, avvikande attityder.
Referenser
Andersson, Lars-Gunnar, 1985: Fult språk. Andersson och Carlsson Bokförlag.
Aronson, Elliot Wilson & Timothy D. Akert & M. Robin, 2005: Social Psychology. Femte uppl. Pearson education.
Ask, Ingvor, 1996: I den mångkulturella skolan. I: Hultinger, Eva-Stina & Wallentin, Christer, Den mångkulturella skolan. Studentlitteratur, Lund.
Borg, Elisabet & Westerlund, Joakim, 2006: Statistik för beteendevetare. Liber, Stockholm.
Boyd, Sally, 1998: Foreign-born Teachers in the Multilingual Classroom in Sweden: The Role of Attitudes to Foreign Accent. (20.4.2008.)
http://www.multilingual-matters.net/beb/006/0283/beb0060283.pdf
Einarsson, Jan, 2004: Språksociologi. Studentlitteratur, Lund.
Ekberg, Camilla, 2007: muntl. Föredrag 10.5.2007.
Gordon, Hans, 1978: Intervjumetodik. Tredje uppl. Göteborgs Offsettryckeri AB, Kungälv.
Haddock, Geoffrey, 2004: On Using Questionnaires to Measure Attitudes. I: Breakwell, Glynis, Doing Social Psychology Research. Blackwell Publishing, Oxford.
Hogg, Michael, 2006: Social identity theory. I: Burke (red.), Contemporary Social Psychological Theories. Stanford University Press.
Hultinger, Eva-Stina & Wallentin, Christer, 1996: Den mångkulturella skolan. Studentlitteratur, Lund.
