MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle
PSYKIATRI
SJUKSKÖTERSKORS
UPPFATTNINGAR OM
OMVÅRDNADS
FORSKNING
En deskriptiv enkätstudie om attityder,
forskningsmedvetenhet och
forskningsanknytning
ANNA-MARIA CHATZIAPOSTOLOU
LENA BJÖRKGREN
Examensarbete
Kurs Omvårdnad 41-60 poäng Uppdragsutbildning
Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö
PSYKIATRI
SJUKSKÖTERSKORS
UPPFATTNINGAR OM
OMVÅRDNADS
FORSKNING
En deskriptiv enkätstudie om attityder,
forskningsmedvetenhet och
forskningsanknytning
Anna-Maria Chatz
i
apostolou
Lena Björkgren
Chatziapostolou, A-M & Björkgren, L. Psykiatrisjuksköterskors uppfattningar om omvårdnadsforskning. En deskriptiv enkätstudie om attityder,
forskningsmedvetenhet och forskningsanknytning. Examensarbete i omvårdnad
JO poäng. Malmö högskola: Utbildningsområde, Hälsa och Samhälle, 2005. Sjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning och forskningsanknytning i sitt omvårdnadsarbete är en del i omvårdnadens utveckling. Denna studie har för syfte att beskriva psykiatrisjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning och
forskningsanknytning. Frågeformulär skickades till 40 slumpmässigt utvalda sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk vård på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Data har bearbetats i SPSS 11.5 och redovisas med
frekvenstabeller och diagram. Resultat från 26 erhållna frågeformulär visar att psykiatrisjuksköterskorna hade en positiv attityd till forskning men att resultat från forskning inte används i någon större utsträckning. Vidare visade resultatet en begränsad forskningsmedvetenhet. Organisatoriska insatser såsom stöd och
engagemang från chefer, utbildning i vetenskapliga metoder samt stöd i tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård skulle främja sjuksköterskors forskningsanknytning.
Nyckelord: attityd, enkätstudie, forskning, forskningsanknytning, psykiatrisjuksköterska.
PSYCHIATRIC NURSES
PERCEPTIONS ON
NURSING RESEARCH
A descriptive questionnaire study about attitudes,
research awareness and research utilization
Anna-Maria Chatziapostolou
Lena Björkgren
Chatziapostolou, A-M & Björkgren, L. Psychiatric nurses perceptions on nursing research. A descriptive questionnaire study about attitudes, research awareness and research utilization. Degree project 10 credit points. Malmö University: Health and Society, Department ofnursing, 2005.
Nurses' attitude to nursing research and research utilization in their field ofwork isa part of the nursing development. This studies aim is to describe psychiatric nurse's attitude towards nursing research and research utilization. Questionnaires were sent to 40 randomly selected nurses within adult psychiatric care in a university hospital in the south of Sweden. Data was processed in SPSS 11.5 and described with frequency tables and diagrams. The result from 26 received questionnaire showed that psychiatric nurses have a positive attitude to research but they do not use the results ofresearch to any large extent. Further more the results showed limited research awareness.
Organizational efforts such as support from managers, education in research methods, support to bring research results into practice and development towards evidence based care would promote nurses research utilization.
Keywords: attitude, psychiatric nurse, questionnaire study, research awareness,
research
utilization.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING BAKGRUND
Omvårdnadsforskningens utveckling Sjuksköterskeyrket
Evidensbaserad vård Forskningsanknytning Attityd till forskning
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Frågeställningar Definitioner METOD Urval Mätinstrument Procedur Svars frekvens Databearbetning Etiska övervägande RESULTAT Bakgrundsdata
Attityd till forskning och forskningsanknytning F orskningsmedvetenhet DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion SLUTSATS REFERENSER BILAGOR 4 5 5 6 7 7 10 11 11 11 12 12 12 13 13 14 14 15 15 16 19 21 21 22 26 27 31
INLEDNING
Vi är två sjuksköterskor med lång yrkeserfarenhet. Ett gemensamt intresse för oss är en strävan mot att sjuksköterskor ska planera och genomföra omvårdnadsarbete utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet i större utsträckning än vad vi upplever sker idag. Vår uppfattning är att sjuksköterskan har en skyldighet att erbjuda evidensbaserad vård till patienterna för att efterstäva en så god och säker omvårdnad som möjligt. Idag finns goda möjligheter att söka och ta del av ny kunskap. De flesta arbetsplatser har datorer med Internetanslutning och tekniken erbjuder möjlighet att kostnadsfritt söka artiklar i olika databaser. Nilsson Kajermo (2004) beskriver i en doktorsavhandling att omvårdnadsforskningens resultat inte används i tillräckligt stor utsträckning av sjuksköterskor. Det överensstämmer med vår erfarenhet och väcker oro hos oss.
Detta är ett examensarbete i omvårdnad, nivå 41-60 poäng. En förhoppning hos oss är att arbetet kommer att läsas av sjuksköterskekollegor och andra som i olika sammanhang har ansvar för att utveckla vård och omsorg. Dessutom finns en önskan om att stärka de som är positiva i sin attityd till omvårdnadsforskning och har en positiv inställning till att använda dess resultat i det kliniska arbetet. Likväl vill vi stimulera de som inte anser omvårdnadsforskning som så viktigt, till kritisk reflektion kring sjuksköterskeyrket.
BAKGRUND
Omvårdnadsvetenskapen i Sverige har ingen lång historia. Först de senaste tre decennierna har omvårdnadsforskningen varit på stark frammarsch i Sverige (Björkström, 1997). Rahm Hallberg (2003) menar att särskilt under andra hälften av 90-talet har intresset för vårdvetenskapen kraftigt ökat. Nilsson Kajermo et al (1998) har studerat hinder och möjligheter för sjuksköterskor i Sverige att använda forskningsresultat som utgångspunkt för sitt omvårdnadsarbete. Studien visar att de hinder sjuksköterskorna upplevde var främst relaterade till förhållande i organisationen samt presentation av forskningsresultaten. Trots att mängden forskning inom omvårdnadsområdet ökar och finns tillgänglig används resultat från forskning inte i någon större utsträckning, konstaterar Nilsson Kajermo (2004). Sjuksköterskans attityd och positiva värdering angående forskning är det som visat sig ha störst betydelse för i vilken utsträckning sjuksköterskor använder sig av omvårdnadsforskning i det nära patientarbetet (Estabrooks et al, 2003).
Omvårdnadsforskningens utveckling
Den moderna omvårdnadsforskningen härleds till USA, där "nursing" sedan länge är ett etablerat begrepp (Svensk sjuksköterskeförening, 2002). Fram till 1970-talet ökade ständigt forskningsutbudet i USA och flera vetenskapliga tidskrifter inom omvårdnadsområdet startades, den första var "Nursing Research". Skillnad mellan tidig forskning och forskning som producerades efter 1970-talet i USA var, från att handla om administration och lärande började man forska mer om och
uppmärksamma sjuksköterskans behov av kunskap för att förbättra den praktiska yrkesutövningen.
Efter datorns införande på 1980-talet blev omvårdnadsforskningen mer utbredd tack vare den ökade tillgänglighet som datorerna medförde. Dessutom utvecklades datoriserade statistikprogram som hjälpmedel. Metoder för omvårdnadsforskning började diskuteras och förfinas och man började knyta an omvårdnadsforskning till de olika omvårdnadsteorierna. Under 1990-talet befästes sjuksköterskornas ställning ytterligare i USA. Omvårdnadsforskningen fick en egen institution, Nursing Institute ofNursing Research. Instutitionen bekostades av statliga medel. På 1990-talet började man i USA även anordna konferenser för att sprida och utveckla sjuksköterskors forskning (Polit et al, 2002).
Sjuksköterskeutbildningen i Sverige inordnades i högskolan 1977 och man börjar prata om forskningsanknytning i sjuksköterskeutbildningen. Enligt Furåker (2001) var det vid den tiden fä lärare som hade vetenskaplig skolning, vilket medförde brister i undervisningens anknytning till omvårdnadsforskning. Detta har förändrats och i början av 2000-talet hade cirka 60 procent av lärarna på
sjuksköterskeutbildningarna i Sverige avlagt magisterexamen i omvårdnad (a a). Idag är sjuksköterskeutbildningen både en yrkesutbildning och en akademisk utbildning med möjlighet att avlägga kandidatexamen. Det innebär att
sjuksköterskeutbildningen, liksom alla andra högskoleutbildningar, nu har fatt en närmare koppling till forskning inom det egna området - omvårdnad (Nilsson Kajermo, 2004). Vikten av forskningsanknytning i högskoleutbildningar uttrycks i Högskolelagen (SFS, 1992:1434).
Den första professuren i omvårdnad tillsattes 1987 vid Umeå Universitet. Professuren tilldelades Astrid Norberg som disputerat 1978. Även Karolinska Institutet startade strax efter ett centrum för vårdvetenskap (Ställdal, 2005). Rahm Hallberg (2003) anser att det har skett en betydande utveckling inom
omvårdnadsområdet. Från två professorer i omvårdnad 1990, till att det 2001 fanns 19 professorer. Utveckling av forskarkompetens inom omvårdnadsområdet
går stadigt framåt, även om antalet disputerade fortfarande anses för få. En trolig
siffra för antal sjuksköterskor med avlagd doktorsexamen våren 2003 uppskattas till mellan 350-400. Fortsätter denna utveckling innebär det cirka 100 nya disputerade sjuksköterskor vart tredje år. Det finns en svaghet i inrapporteringen då sjuksköterskor disputerar på olika fakulteter och institutioner, vilket medför att det inte går att exakt fastställa antalet disputerade (a a).
Sjuksköterskeyrket
Sjuksköterskeyrket genomgår en professionaliseringsprocess och har förändrats
genom åren. I professionaliseringsprocessen ingår sökandet efter en kunskapsbas
genom utveckling av ett eget kunskapsområde, en strävan efter att utveckla
yrkesgruppens specifika kunskaper samt att få kontroll över yrkets
kunskapsområde. Detta ställer specifika krav på att sjuksköterskor visar att de har expertkunskaper som är betydelsefulla för samhället. Exempel på kriterier som
utmärker en profession är att de är sanktionerade av samhället, har auktoritet och etiska regler för sin verksamhet samt har en egen kunskapsbas (Jahren
Kristoffersen, 1998).
Socialstyrelsen är den myndighet som utövar tillsyn över hälso- och sjukvårdens
verksamheter och därigenom över sjuksköterskeyrket (Socialstyrelsen, 2005). I Socialstyrelsens allmänna råd, kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska
och barnmorska, lyfts behov av möjlighet till kompetensinriktat lärande fram (SOSFS, 1995:15). För att erfarenhet från dagligt arbete skall kunna fördjupas uttrycker Socialstyrelsen att möjlighet till reflektion krävs. Dessutom belyser Socialstyrelsen att sjuksköterskan även bör stimuleras till att ta del av och engagera sig i forskning och utvecklingsarbete inom området omvårdnad. Som stöd för detta anser Socialstyrelsen att det krävs planerad utbildning (a a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska innehåller
rekommendationer från Socialstyrelsen avseende sjuksköterskans yrkeskunnande, kompetens och förhållningssätt (Socialstyrelsen, 2005). Syftet med
kompetensbeskrivningen är att tydliggöra sjuksköterskans profession och yrkesutövning, för att bidra till att ge patienten en god och säker vård. När det
gäller forskning och utveckling i sjuksköterskeyrket kan man i
kompetensbeskrivningen läsa följande: Legitimerad sjuksköterska bör ha förmåga att
" kritiskt reflektera över befintliga rutiner och metoder samt inspirera till dialog om införande av ny kunskap
söka, analysera och kritiskt granska relevant litteratur/information implementera ny kunskap och därmed verka för en omvårdnad i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet
initiera, medverka i och /eller bedriva utvecklingsarbete medverka i handledning av studenter och medarbetare i utvecklingsarbete
initiera och/eller medverka i forskningsarbete". (sid 13)
Vidare betonas att ett avgörande kompetensområde för sjuksköterskan kommer att vara förmågan att söka och använda evidensbaserad kunskap (Socialstyrelsen, 2005).
Evidensbaserad vård
Av betydelse för omvårdnadsforskningens utveckling är de krav som finns på att alla delar i hälso-och sjukvården ska vara evidens baserad. Den person som oftast nämns som den evidensbaserade vårdens grundare är Archi Cochrane. Cochrane eftersökte högre krav på att de metoder för diagnostik och behandlingar som gavs skulle vara grundade på forskning och kunskapsunderlag som gav en så säker vård som möjligt för patienten. Med andra ord ansåg Cochrane att metoder för
diagnostik och behandling skulle vara evidensbaserade. Detta kan enkelt beskrivas som en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut (Willman & Stoltz, 2002). "Evidensbaserad vård kan beskrivas både som ett förhållningssätt och en process:
ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut
en process för att systematiskt sammanställa, kvalitetsgranska, värdera och tillämpa befintliga forskningsresultat". (s16)
Idag finns de sammanställningar som Archie Cochrane efterlyste. I Storbritannien har Cochrane-nätverket, en internationell organisation, sitt centrum. Nätverket består idag av representanter från 13 olika länder. Deras arbete är koncentrerat kring systematiska litteraturstudier av olika metoders effekt. Dessutom finns det idag tidskrifter som sammanställer vetenskapligt material inom hälso- och
sjukvård. Ett exempel på detta är Evidence-Based Nursing (a a). Vidare beskriver Willman och Stoltz (2002) att begreppet evidensbaserad vård används
internationellt. I Sverige är det främst genom Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), begreppet evidensbaserad vård blivit känt. I dagsläget
produceras en så stor mängd forskning att det kan vara svårt att överblicka för den enskilde yrkesutövaren. SBU:s uppgift är att kritiskt granska och utvärdera de metoder som används inom sjukvården. Inför varje utvärdering konsulteras en vetenskaplig arbetsgrupp som består av ledande svenska och/eller utländska experter med stark förankring såväl i forskning som kliniskt. Experterna bedriver ett omfattande och noggrant arbete med att systematiskt söka, sålla,
kvalitetsgranska och väga samman forskningsresultat från hela världen. Deras arbete utmynnar i systematiska litteraturöversikter, som bör underlätta för kliniskt verksamma att ta del av den forskning av god kvalitet som produceras (a a). Forskningsanknytning
Forskningsanknytning i detta arbete avser både direkt tillämpning och indirekt anknytning till omvårdnadsforskning. Med direkt tillämpning menas att
sjuksköterskor genom att ta del av aktuell forskning tillämpar nya tekniker, metoder eller arbetssätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2002). Indirekt
anknytning innebär att sjuksköterskor i sitt dagliga patientnära arbete utgår från aktuell forskning i reflektion, analys och planering av omvårdnadsarbetet (Björkström, 1997).
När sjuksköterskeutbildningen inordnades i högskolan 1977, fanns inte mycket publicerat om svensk omvårdnadsforskning. Efterhand som
sjuksköterskeutbildningen och sjuksköterskeyrket förändrats, har diskussionen om sjuksköterskors skyldighet att anknyta resultat från forskning till sitt arbete väckts och aktualiserats. I högskolelagen (SFS, 1992:1434) § 9, beskrivs att den som genomgår en högskoleutbildning ska utöver kunskaper och färdigheter även utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå samt följa kunskapsutvecklingen inom sitt område. Sjuksköterskans ansvar och skyldighet att arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet fastställs i både lagtext och flera andra dokument (SFS, 1982:763; SFS, 1998:531; SOSFS, 1993:17; SOSFS,
1993:20; SOSFS, 1996:24; Socialstyrelsen, 2005). Motiv till de krav som finns på att hälso- och sjukvård ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet är enligt Rahm Hallberg (2003) att effektiv vård rimligen ska bedrivas enligt
vetenskap och beprövad erfarenhet i alla dess delar och inte bara i den medicinska behandlingen. Författaren pekar på att det blir märkligt om vården, förutom den medicinska behandlingen, genomförs på ett sätt som saknar effektivt värde eller till och med i vissa fall kan vara direkt skadlig. Det kräver i sin tur att vårdens olika delar har en vetenskaplig bas att hämta kunskap ur. Forskning är det sätt som denna kunskapsbas bör byggas på (a a).
I sin strävan efter kunskap har omvårdnadsforskningen bland annat inriktat sig på att utveckla verktyg/mätinstrument som kan användas i återupprepade studier inom olika områden, i olika patientsituationer samt inom olika kulturer och i olika tider (Polit et al, 2002). Exempel på sådant mätinstrument beskriver Funk et al (1991) som utarbetat ett frågeformulär med syfte att undersöka de hinder och möjligheter som finns för implementering av forskningsresultat inom
omvårdnadsområdet, "The Barriers to Research Utilization Scale". Även i Sverige har studier genomförts där detta frågeformulär använts i syfte att undersöka hur svenska sjuksköterskor, under svenska förhållanden upplever hinder och
möjligheter att använda forskningsresultat i sitt arbete (Krusebrandt, 1996;
Nilsson Kajermo et al, 1998). Hinder som kunde identifieras var framför allt relaterade till förhållande i organisationen såsom brist på tid att söka och läsa forskningsresultat, brist på tid och resurser att implementera forskningsrön samt brist på inflytande över arbetet. Dessutom upplevde sjuksköterskorna att den producerade forskning som fanns var svårtillgänglig. Ytterligare en faktor som sjuksköterskor angav som hinder för forskningsanvändning var brist på kunskap (Nilsson Kajermo et al, 1998). I sin avhandling refererar Nilsson Kajermo (2004) till ett antal studier i västvärlden där samma frågeformulär "The Barriers to Research Utilization Scale" (Funk et al, 1991) använts för att studera hinder och möjligheter för sjuksköterskor i andra länder än Sverige att implementera forskningsresultat. Det visar sig att svenska sjuksköterskor upplever likvärdiga hinder för forskningsanknytning i sitt arbete som sjuksköterskor i andra västländer (Nilsson Kajermo, 2004).
I en finsk undersökning har liknande resultat framkommit (Kuuppelomäki & Tuomi, 2003). Främsta hindret för att fördjupa sig i forskning var enligt denna
undersökning att sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tid för att söka eller läsa artiklar. Dessutom fann man i denna studie att sjuksköterskorna inte hade något intresse av att använda forskningsresultat i sitt arbete. Sjuksköterskorna
hade inte heller tillräcklig kompetens för att kunna implementera
forskningsresultat. Vidare menar författarna att de sjuksköterskor som har blivit
skolade i forskningsvärlden i större utsträckning använder sig av och läser forskningsresultat, även om de har kortare erfarenhet av sjuksköterskeyrket (Kuuppelomäki & Tuomi, 2003).
Även Wallin et al (2002) uppmärksammar i sin studie tidsfaktorn som ett upplevt hinder för sjuksköterskorna att använda forskningsresultat i sitt arbete. Författarna har undersökt om förhållande mellan pågående kvalitetsarbete och faktorer som är
relaterade till forskningsanvändning har något samband hos en grupp sjuksköterskor i Sverige. För att sjuksköterskor ska kunna förbättra
omvårdnadsarbetet är de beroende av stödjande ledarskap, anpassade resurser och
att man som sjuksköterska har kunskap om omvårdnadsforskning (a a). Även det engelska språket har visat sig utgöra hinder för sjuksköterskor att använda forskningsresultat i omvårdnadsarbetet. En studie genomförd i Grekland beskriver hinder för implementering av forskningsresultat i omvårdnad av
cancerpatienter. Sjuksköterskorna i denna studie beskriver det engelska språket som ett stort eller medelstort hinder i eftersökningen och implementering av forskningsresultat i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna som ingick i studien
hade inte engelska som modersmål (Patriaki et al, 2004).
Om forskning ska kunna implementeras som en naturlig del av sjuksköterskeyrket
måste förståelse finnas för vilka individuella faktorer hos sjuksköterskor som
påverkar deras forskningsanvändning. Genom en systematisk litteraturöversikt har
Estabrooks et al (2003) identifierat sex kategorier av individuella faktorer hos
sjuksköterskor som är av betydelse för deras forskningsanvändning. Faktorerna är: "Beliefs and attitude, invo lment in research activites, informationseeking, professional characteristics, education and other socio-economic fäctors". I
samma studie identifierades dessutom att en av dessa sex individuella faktorer,
sjuksköterskors attityd till forskning, var speciellt betydelsefull för
sjuksköterskors forskningsanvändning. Angående attityd till forskning fanns ett genomgående mönster avseende i vilken utsträckning sjuksköterskor använder forskningsresultat i sitt omvårdnadsarbete. Vidare påpekar Estabrooks et al (2003) att något som man är ganska överens om i forskarsammanhang är att avståndet mellan kliniskt verksamma sjuksköterskor och sjuksköterskor som forskar
kvarstår. Flera studier påpekar detsamma, det står klart att ännu finns det ett stort gap mellan den forskning som produceras för och av sjuksköterskor och de
sjuksköterskor som läser och implementerar forskningsrön i sin verklighet (Björkström et al, 2001; Nilsson Kajermo, 2004; Krusebrandt, 1996;
Kuuppelomäki & Tuomi, 2003; Olade, 2003; Parahoo, 1998; Patriaki et al, 2004; Wallin et al, 2002).
Rahm Hallberg (2003) anser att det i dessa sammanhang finns en utmaning för hälso-och sjukvården i att inrätta relevanta anställningar för de personer som avlagt doktorsexamen i omvårdnad. Endast på det viset kan disputerade
sjuksköterskors fördjupade kompetens verkligen komma vård och behandling till
är att det finns anställningar som innebär att den forskande personen återfinns
både i sjukvården och i den forskande/utbildande organisationen.
Attityd till forskning
Wallin et al (2002) har undersökt samband mellan att arbeta med kvalitetsarbete och forskningsanvändning hos en grupp sjuksköterskor i Sverige. Via ett
frågeformulär ställdes fyra år efter en kurs i kvalitetsarbete frågor relaterade till forskningsanvändning till sjuksköterskor som hade deltagit i kursen. En del av frågeformuläret bestod av en attitydskala för att undersöka sjuksköterskornas attityd till forskningsrelaterade frågor. Totalt var 80-90 procent av
sjuksköterskorna i studien positivt inställda till forskning i allmänhet. Men författarna fann att samma sjuksköterskor var mindre positiva till forskning
gällande sin egen profession. Det var ingen skillnad i attityd till forskning mellan de två grupper som jämfördes, dvs de som fyra år efter kursen i kvalitetssäkring
fortfarande arbetade med kvalitetssäkring och de som inte gjorde så (a a).
I en artikel beskriver Olade (2003) en studie gällande attityder och andra faktorer som rör forskningsanvändning hos sjuksköterskor på USA s landsbygd.
Författaren menar att resultat från denna studie visar att det fanns ett signifikant samband mellan sjuksköterskor som har en positiv attityd till forskning och de
som vill arbeta med att använda forskningsresultat i sitt kliniska arbete. Studien pekar på att ju mer positiva sjuksköterskor är desto mer troligt är det att
sjuksköterskor kommer att använda sig av forskningens resultat. Vidare redovisas
ett antagande om att det är utveckling mot en mer positiv attityd mot forskning som skulle kunna minska avståndet mellan omvårdnadsforskningen och dess
kliniska förankring (a a).
Parahoo (1998) har i en omfattande studie på Nordirland undersökt
sjuksköterskors attityd till forskning. Studien visar att sjuksköterskorna som ingick i studien hade en positiv attityd till forskning. Trots en positiv attityd hos
sjuksköterskorna visade studien att sjuksköterskorna inte använde sig av
forskningsresultat i någon större utsträckning. Cirka 50 procent av respondenterna
använde endast forskningsresultat emellanåt, medan strax över 10 procent aldrig eller sällan läste eller använde forskningsresultat i sitt arbete. Sjuksköterskor som hade en högskoleexamen var överlag mer positiva och använde
forskningsresultaten mer är de som hade en äldre icke högskoleutbildning. Vidare menar Parahoo (1998) att det måste finnas vägar för att motivera och underlätta för sjuksköterskor som i nuläget har utbildning och intresse att forskningsanknyta sitt omvårdnadsarbete. En utmaning för de som arbetar som lärare i
sjuksköterskeutbildningar är att verka för och arbeta med hur positiva attityder till forskning kan omsättas till forskningsanvändning i det kliniska arbetet bland sjuksköterskor (a a).
Björkstöm och Hamrin (2001) har i en studie undersökt svenska sjuksköterskors attityd och forskningsmedvetenhet. Ett frågeformulär, som inkluderade en attitydskala, skickades till 407 svenska sjuksköterskor. Respondenterna var indelade i 4 grupper efter årtal när de tagit sin sjuksköterskexamen. Svarsfrekvens
var 71 procent. I analysen grupperades attitydskalans påstående i 7 områden:
sjuksköterskornas forskningsspråk, behov av kunskap från forskning, medverkan, professionen, meningsfullhet, studera litteratur samt utveckling och resurser.
Överlag var sjuksköterskorna i undersökningen positiva till forskning. Studien redovisade signifikanta skillnader i attityd mellan de olika examensgrupperna, utom inom det område som berör utveckling och resurser. Författarna menar att studiens resultat visar att attityd till forskning påverkas av ålder, utbildning och tillämpning av färdigheter inom forskning. I studien tillfrågas sjuksköterskorna om hur ofta de läser vetenskapliga tidskrifter som innehåller resultat från
omvårdnadsforskning. Resultatet visar att cirka hälften av sjuksköterskorna aldrig läser någon av de vetenskapliga tidskrifter som det i frågeformuläret gavs
exempel på (Björkström & Hamrin, 2001). Willman och Stolz (2002) redovisar att det för några år sedan fanns 440 vetenskapliga tidskrifter som publicerade
vetenskapliga artiklar inom omvårdnad
Sammanfattningsvis kan sägas att forskning visar att sjuksköterskor i allmänhet har en positiv attityd till omvårdnadsforskning, vilket visat sig vara betydelsefullt när det gäller sjuksköterskors forskningsanvändning. Forskning visar även att resultat från omvårdnadsforskning används i liten utsträckning av sjuksköterskor. Det som sjuksköterskor upplever som hinder för att använda forskningsresultat är identifierat och är enligt forskningens resultat främst relaterat till den organisation man arbetar i.
Att använda bästa tillgängliga kunskap för att ge en säker och god omvårdad är ett angeläget kvalitetsarbete. Med utgångspunkt i vår egen organisation har vi valt att fördjupa oss i detta ämne. Vår förhoppning är att detta arbete kan stimulera pågående och framtida kvalitetsarbete.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med studien är att beskriva kliniskt verksamma sjuksköterskors attityd tilJ omvårdnadsforskning och forskningsanknytning inom omvårdnad, medvetenhet om omvårdnadsforskning samt i vilken utsträckning sjuksköterskorna använder omvårdnadsforskningens resultat i sitt arbete.
Frågeställningar
Vilken attityd har sjuksköterskorna till omvårdnadsforskning och forskningsanknytning?
I vilken omfattning är sjuksköterskorna forskningsmedvetna?
I vilken utsträckning använder sjuksköterskorna forskningsresultat i sitt omvårdnadsarbete?
Definitioner
Med kliniskt verksamma sjuksköterskor avser denna studie sjuksköterskor
anställda i sluten vuxenpsykiatrisk vård på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Forskningsmedvetenhet avser att sjuksköterskan läser omvårdnadsforsknings resultat, deltar i konferenser och/eller utbildningar där omvårdnadsforskning presenteras.
METOD
Denna undersökning kan beskrivas som en empirisk studie genomförd med en
kvantitativ metodansats. Studien är av deskriptiv karaktär och beskriver en grupp
sjuksköterskors attityd till forskning och forskningsanknytning. Val av metod
grundar sig dels på vår önskan om att nå ett så stort antal individer som möjligt
inom ramen för den tid som vi har avsatt för vårt examensarbete på I 0 poäng, dels
på vår avsikt av att beskriva ett nuläge (Carlsson, 1990) av sjuksköterskors attityd.
Enligt Patel och Davidsson (2003) kan frågeformulär eller intervjuer användas för
att undersöka vad individer anser eller tycker om någonting. Men om syftet är att
undersöka individers attityder till någonting ska en attitydskala användas (a a).
Begränsad erfarenhet av kvantitativa studier och tidsbrist har styrt oss i valet att
använda ett tidigare prövat mätinstrument. Under den initiala litteratursökningen
identifierades ett frågeformulär, med en attitydskala, som använts under svenska
förhållanden (Björkström, 1997).
Urval
Tidigt i arbetsprocessen diskuterades begränsning av urval Syfte var att beskriva
attityd till forskning hos sjuksköterskor som hade så lik arbetssituation som
möjligt. Beslut togs att begränsa undersökningen till att omfatta sjuksköterskor i
sluten vuxenpsykiatrisk vård på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Utifrån en
bemanningslista daterad 20050120, vilken omfattade 98 anställda sjuksköterskor i
sluten vuxenpsykiatrisk vård, gjordes ett obundet slumpmässigt urval (Ejlertsson,
1992). Övervägande att stratifiera har gjorts, men med tanke på det lilla materialet
har inte populationen delats in i undergrupper (a a).
Urvalsförfarandet genomfördes genom att de 98 sjuksköterskor som fanns med på
bemanningslistan kodades löpande från 1-98. Därefter numrerades 98 lika lappar
med 1-98. Av de 98 lapparna drogs slumpmässigt 40 lappar. Nummer på dessa
lappar jämfördes med samma nummer på bemanningslistan och dessa personer
blev tillfrågade att delta i studien. Frågeformulären kodades med de siffror som
fanns på de slumpmässigt valda lapparna. Materialet har behandlats konfidentiellt,
vilket innebär att den första kodningen enbart har använts för att identifiera de
sjuksköterskor som inte besvarade frågeformuläret vid första utskicket.
Mätinstrumentet
Frågeformuläret är hämtat ifrån är en magisteruppsats i omvårdnad, 61-80 poäng
(Björkström, 1997). Frågeformuläret (bilaga 2) består av följande delar:
• bakgrundsdata
• 35 påstående varav 18 positiva och 17 negativa påståenden kring
omvårdnadsforskning med en femgradig Likert-skala för grad av instämmande
• frågor kring forskningsmedvetenhet
• möjlighet till egna kommentarer.
Eftersom urvalet i denna studie skiljer sig från det urval som var aktuellt i
samband med att mätinstrumentet konstruerades, har delar av bakgrundsdata
omarbetats. Det som ändrats är att frågor som ej var relevanta för urvalet togs helt
frågan, istället för att be respondenterna ange årtal lämnades flervalsalternativ. Även den del av frågeformuläret som innehöll frågor om forskningsmedvetenhet ändrades i en detalj. I originalet angavs årtal som var inaktuella. De inaktuella årtalen togs bort. Dessutom ströks en vetenskaplig tidskrift från formuläret eftersom den inte kunde finnas via bibliotekets söksystem (LIBRIS). Ytterligare en tidskrift ströks för att ersättas av en vetenskaplig tidskrift som specifikt
inriktade sig på psykiatrisk omvårdnad. Den tidskriften ersattes av Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing.
Procedur
Efter urvalsförfarande och kodning av frågeformulären skickades brev till
respektive utvald sjuksköterskas bostadsadress. Brevet innehöll ett missiv (bilaga
1 ), frågeformulär (bilaga 2) samt ett adresserat och frankerat kuvert med syfte att användas till att returnera det besvarade frågeformuläret. Missivet innehöll
kortfattad fakta om undersökningens syfte. Enligt Patel och Davidsson (2003) är
det viktigt att klargöra på vilket sätt individens bidrag kommer att användas när
man utnyttjar tekniker för att samla information som bygger på frågor. Därför lämnades även information om att hantering av materialet kom att ske
konfidentiellt samt att medverkan i undersökningen var frivillig.
Två veckor efter första utskicket skickades ett påminnelsebrev till de
sjuksköterskor som ännu inte hade besvarat frågeformuläret. Till sist kodades de
returnerade besvarade frågeformulären slumpmässigt om från 1-26. Tidpunkt för
datainsamling var vecka 4, 2005 då första utskicket ägde rum.
Svarsfrekvens
Inom två veckor efter första utskicket mottogs 21 besvarade frågeformulär. Efter påminnelsebrevet inhämtades ytterligare fem frågeformulär. Sammanlagt 26 besvarade frågeformulär returnerades utav 40 utskickade vilket innebar en
svarsfrekvens på 65 procent.
Det externa bortfallet redovisas i tabell 1.
Tabell 1. Enkätsvar samt bortfallsredovisning
Utskick Inkomna svar % Bortfall %
Första utskick, v 4 40 21 52,5 19 47,5 Påminnelsebrev, v 6 19 5 12,5 14 35
Databearbetning
Det inkommande materialet kodades om med nummer 1-26 vilket utgjorde antal
besvarade :frågeformulär. Materialet registrerades och analyserades därefter i ett
statistiskt dataprogram Statistical Package for Social Realease 11,5. Registrering
och analys av materialet har skett med stöd av statistiker på lärosätet samt
litteratur (Wahlgren, 2005).
Angående de tre sista :frågorna i :frågeformulärets bakgrundsdata, är dessa i sin
utformning otydligt formulerade. Avsikt med :frågorna var att få information om respondenternas utbildningsnivå inom omvårdnadsvetenskap. Respondenterna har
tolkat :frågorna olika och utifrån det besvarat frågan. Svaren innehåller dessutom
högskoleutbildningar inom många olika fakulteter och utbildningsområden. Frågorna har inte behandlats statistiskt då det inte skulle ge något säkert underlag
för fortsatt analys.
Likert-skalan är i denna studie graderad med ett udda antal alternativ. Mittersta alternativ, i detta arbete värde 3, beskriver ett neutralt läge (Patel & Davidsson,
2003). Vid sammanställning av attitydskalan utfördes en item-analys. För positivt formulerat påstående gavs svarsalternativ "instämmer inte alls" värdet 1,
"instämmer till mycket liten del" gavs värdet 2, "instämmer till viss del" gavs
värdet 3, "instämmer i hög grad" gavs värdet 4 och svarsalternativet "instämmer
helt" gavs värdet 5. Negativa påståendes resultat svängdes om och svarsalternativ
"instämmer inte alls" gavs värdet 5, "instämmer till mycket liten del" gavs värdet
4, "instämmer till viss del" gavs värdet 3, "instämmer i hög grad" gavs värdet 2
och svarsalternativet "instämmer helt" gavs värdet 1. För varje individ beräknades
därefter totalpoäng (a.a). Den totala poängen för aktuella 35 påstående kunde
variera mellan 35-175. Totalpoäng 105 anses som neutral attityd. Mindre än eller
104 totalpoäng beskriver negativ attityd, medan 106 totalpoäng eller mer betecknas som positiv attityd.
För statistisk beräkning av attitydskalan har medelvärdessubstitution genomförts
vilket innebär att bortfall på enskilda variabler ersatts med variabelns medelvärde.
Respondent nummer 8 har inte svarat på påstående 14, 26 och 32, respondent nummer 15 har inte svarat på påstående 26 och respondent nummer 20 har inte svarat på påstående 14, 15, 21.
Etiska övervägande
Godkännande inhämtades från etiska rådet på Malmö Högskola (Dnr HS HS60 04/1699). Även chefen för området på det aktuella sjukhuset tillfrågades om samtycke. I missivet framkom att deltagandet var :frivilligt samt att informanterna ansågs ge sitt medgivande till att delta i undersökningen genom besvarat och returnerat :frågeformulär. Enligt god forsknings sed har materialet förvaltats konfidentiellt och omintetgjorts. Ingen kan i efterhand identifiera vem som besvarat visst :frågeformulär (Patel & Davidsson, 2003).
RESULTAT
Resultat av studien visar att respondenterna hade en övervägande positiv attityd till forskning och forskningsanknytning. Sjuksköterskornas
forskningsmedvetenhet visade sig vara begränsad. Att använda forskningsresultat, är enligt resultat av studien, inte något som sjuksköterskorna i någon större
utsträckning gör i sitt kliniska arbete.
Resultatet redovisas i beskrivande statistik genom löpande text samt i tabeller och figurer. Fördelning av variabler illustreras övervägande i frekvenstabeller med absolut frekvens, medelvärde samt standardavvikelse. Kommentarer har
sammanställts manuellt och återfinns i texten delvis som citat.
Bakgrundsdata
Av de 26 sjuksköterskor som besvarade frågeformuläret var 18 kvinnor (69,2 %)
och 8 män (30,8 %). Det överensstämmer väl med ursprungsgruppen på 98
sjuksköterskor, där fördelning var 70 kvinnor (71 %) och 28 män (29 %). Tabellen nedan redovisar ålder samt vilken sjuksköterskeutbildning
respondenterna genomgått.
Tabell 2. Sjuksköterskornas ålder och sjuksköterskeutbildning (n=26).
Sjuksköterskeutbildning
3-årig, 120p 2-årig, 80p tidigare Total
ÅLDER 18-30 3 0 0 3 30-45 8 2 0 10 45-55 1 2 3 6 >55 0 2 5 7 Total 12 6 8 26
Hälften av respondenterna är mellan 18-45 år, hälften är 45 år eller äldre. Den treåriga utbildningen, 120 poäng, är den sjuksköterskeutbildning som utgör den
14 12 10 -ro 8 'E <( 6 4 2 0 0-1år 2-5år 6-9år >10år Tjänsteår
Diagram 1. Antal år respondenterna tjänstgjort som sjuksköterska (n=26).
Hälften av respondenterna, 13 stycken, har arbetat som sjuksköterskor i mer än 10 år. Två anger att de arbetat som sjuksköterskor i ett
år
eller mindre.Attityd till forskning och forskningsanknytning
Resultat av studien visar att övervägande antal respondenter, 24 stycken, erhöll totalpoäng I 06 eller mer och anses därmed ha en i någon grad positiv attityd till forskning och forskningsanknytning. Respondenter med totalpoäng 104 eller
mindre, benämns negativa och var endast två stycken. Dessa hade 79 respektive
102 poäng. Variations vidd i totalpoäng för respondenternas attityd till forskning och forskningsanknytning var 79-169 poäng.
30 25 _ 20 2 ~ 15 10 5 0 +----L-...L.--r-...1...-....L.-,---,
Positiv attityd Negativ attityd
Diagram 2. Attityd till forskning och forskningsanknytning (n=26).
Diagram 3 redovisar respondenter med positiv attityd till forskning och
forskningsanknytning utifrån individens totalpoäng. Respondenter med totalpoäng 106 eller mer (24 av n=26) har indelats i tre grupper efter grad av positiv attityd,
enligt följande:
totalpoäng 106-129 = lite positiva totalpoäng 130-152 = positiva
Diagram 3. Attityd till forskning och forskningsanknytning hos de sjuksköterskor som i attitydskalan har erhållit 106 eller mer som totalpoäng (24 av n=26).
I tabell 3 redovisas grad av instämmande i medelvärde och standardavvikelse för
varje påstående. Medelvärdets variationsvidd är 2,73-4,58. Medelvärde fyra eller
mer har 18 påstående. Medelvärde lägre än tre har två påstående.
Standardavvikelsen varierar mellan 0,582 för påstående 24, till 1,379 för
påstående 20. Det innebär att i påstående 24, "Omvårdnadsforskningens resultat
måste nå ut bättre till sjuksköterskorna i deras verksamhet" har sjuksköterskornas
svar inte varierat mycket, de är likstämmiga. Medelvärde för detta påstående är
dessutom högt (4,46) vilket betyder att sjuksköterskorna i hög grad/mycket hög
grad instämmer i påståendet, att omvårdnadsforskningens resultat måste nå ut
bättre till sjuksköterskor. Högst standardavvikelse har påstående 20, "Som
sjuksköterska har jag tillräckligt med inflytande för att kunna påverka
omvårdnaden utan att behöva kunskap om forskning". Här visar sjuksköterskorna
större variation i grad av instämmande av påståendet.
I samband med attitydskalan gavs möjlighet till egna kommentarer. Endast ett
fåtal (5) hade utnyttjat möjlighet till att skriva något. De kommentarer som
lämnats kan indelas i två grupper. Den ena gruppen, som bestod av två
sjuksköterskor, hade kommenterat undersökningen i uppmuntrande ordalag
såsom:
Tabell 3. Sjuksköterskornas grad av instämmande, redovisat i medelvärde och standardavvikelse för varje påstående.
+ (1) Som sjuksköterska måste man kunna läsa engelskspråkig litteratur
- (2) Att bidra i utveckllngsarbete inom omvårdnad bidrar inte till ökad skicklighet i sjuksköterskeyrket - (3) Det skrivs och pratas alldeles för mycket om forskning och utveckling inom omvårdnadsområdet
+ (4) Jag tycker det är intressant att läsa vetenskapliga artiklar om omvårdnad
- (5) Sjuksköterskeyrket behöver inte forskningsbaserad kunskap i lika hög grad som läkaryrket + (6) Omvårdnadsforskning beskriver och synliggör omvårdnadsarbetet
- (7) Sjuksköterskeyrket är ett praktiskt yrke och behöver inte omfatta forskning
+ (8) På arbetsplatsen (tex avdelningen) skall det finnas aktuell forskningslitteratur inom omvårdnad - (9) Vetenskapliga artiklar har ett alltför komplicerat språk för mig
+ (10)Det är meningsfullt att ägna sig åt utvecklingsarbete inom omvårdnad
+ (11 )Det borde ingå i sjukskötersketjänsten att vara delaktig i utvecklingsarbete inom omvårdnad
- (12)Vi behöver inte några omvårdnadsforskare för att kunna utveckla vården, det klarar sjuksköterskorna själva + (13)Jag deltar gärna i internationella vetenskapliga konferenser
- (14)1 den nya sjuksköterskeutbildningen är det för mycket forskningsanknytning - (15)Omvårdnadsforskningen komplicerar det naturliga omvårdnadsarbetet
+ (16)Lärare från sjuksköterskeutbildningen är/skulle vara en resurs på arbetsplatsen för att stimulera till utveckling av omvårdnadsarbetet - (17)Omvårdnadsforskningen ger inte sjuksköterskeyrket någon högre status
+ (18)Doktorsgrad för sjuksköterska (disputerad) borde vara behörighet för vissa högre tjänster inom omvårdnadsområdet - (19)Att vidareutbilda sig i forskning och forskningsanknytning är inte något viktigt för framtiden
- (20)Som sjuksköterska har jag tillräckligt med inflytande för att kunna påverka omvårdnaden utan att behöva kunskap om forskning - (21)1nom omvårdnadsforskning används ett alltför komplicerat språk
+ (22)1 det kliniska arbetet borde vi ha fler sjuksköterskor med forskarutbildning - (23)Att delta i forskning bidrar inte till ökad skicklighet i sjuksköterskeyrket
+ (24)Omvårdnadsforskningens resultat måste nå ut bättre till sjuksköterskorna i deras verksamhet + (25)Omvårdnadsforskning är nödvändigt för mig i min utveckling som sjuksköterska
- (26)Det är orealistiskt att kunna tillämpa forskningsresultat i det praktiska omvårdnadsarbetet + (27)Det borde ingå i sjukskötersketjänsten att vara delaktig i forskning
- (28)Skicklighet i sjuksköterskeyrket uppnås framförallt genom lång praktisk erfarenhet - (29)Jag bryr mig inte om att ta reda på forskningsresultat
+ (30)Studenter från sjuksköterskeutbildningen är/skulle vara en resurs på arbetsplatsen för att stimulera till utveckling av omvårdnadsarbetet + (31)Att sjuksköterskeyrket skall bygga på vetenskaplig och beprövad erfarenhet är en självklarhet
- (32)Det är inte meningsfullt att ägna sig åt forskning inom omvårdnad + (33)Sjuksköterskor borde ta sig tid att läsa forskningsrapporter
+ (34)Att förändra och pröva nya ideer är väsentligt i sjuksköterskeprofessionen
+ (35)Jag anser att frågorna i detta frågeformulär är betydelsefulla
Medelvärde Standardavvikelse 3,65 1,294 4,23 1,177 4,19 1,132 3,77 1,032 4,15 1,120 4,15 1,084 4,50 ,707 4,04 1,148 3,92 ,891 4,19 1,021 3,69 ,970 4,50 ,707 3,54 1,208 3,69 1,158 4,31 ,970 3,69 ,884 4,00 1,327 3,23 1,275 4,54 ,761 3,69 1,379 3,96 ,871 3,54 1,104 3,92 1,055 4,46 ,582 3,54 1,208 4,19 ,939 2,81 1,201 2,73 ,874 3,96 ,999 3,38 1,299 4,42 1,065 4,58 ,809 4,19 ,749 4,31 ,679 4,15 ,834
De andra tre respondenterna framför synpunkter som mer omfattar hinder för implementering av omvårdnadsforskning såsom problem med att definiera begrepp inom omvårdnad samt:
"De flesta somforskar är långt ifrån patienterna. Efter en doktorsgrad syns de
inte i vården ".
"26. Idag är det orealistiskt i framtiden ett krav. 27. Pers intresse och beroende på klinik. 28. anst. på olika klinker ger kompetens idag".
Respondenten ovan refererar till påstående i attitydskalan.
Forskningsmedvetenhet
Att närvara vid omvårdnadsforskares disputation var inte vanligt bland
respondenterna (n=26). Mer än hälften, 17 respondenter, svarade att de aldrig varit närvarande vid någon sådan disputation. Sammanlagt åtta av respondenterna, hade
varit närvarande vid sjuksköterskas disputation 1-3 gånger. Endast en respondent
hade varit närvarande vid mer än fem disputationer.
Hur ofta eller om sjuksköterskorna läser vetenskapliga tidskrifter som beskriver
resultat från omvårdnadsforskning redovisas i tabell 4. Ett stort internt bortfall kan
uppmärksammas. Tilläggas kan att i analys av data framgick att de som läser
vetenskapliga tidskrifter ofta läser mer än en tidskrift. Av respondenterna var det
16 stycken som svarade att de någon gång läser i en vetenskaplig tidskrift, medan
sex av sjuksköterskorna svarade att de aldrig läser någon tidskrift. De som inte
svarat alls på denna fråga är fyra sjuksköterskor.
Tabell 4. Hur ofta sjuksköterskorna läser vetenskapliga tidskrifter. Tidskrifter
Scandinavian Journal of Caring Sciences
Journal of Advanced Nursing
lnternational Journal of Nursing
Studies
Research in Nursing and Health
Journal of Clinical Nursing
Vård i Norden
Journal of
Psychiatric and Mental Health Nursing andra 199/vecka 199/mån 2 4 4 199/kvartal 199/år 3 3 3 1 1 1 2 3 2 6 7 6 aldrig 12 11 14 14 12 8 7 bortfall 10 8 9 8 8 6 5 20
Den av de nämnda tidskrifterna som sjuksköterskorna läser minst frekvent är International Journal of Nursing Studies. Av respondenter som besvarat frågan, är det tre stycken som någon gång läser denna tidskrift.
De tidskrifter som läses mest är Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing
och Vård i Norden. Vård i Norden är en tidskrift som publicerar artiklar skrivna i
tre nordiska språk, svenska, norska och danska. Alla abstract är skrivna på engelska och det kan även förekomma engelska artiklar. Vård i Norden ges ut
kvartalsvis. Antal sjuksköterskor som anger att de någon gång läser Vård i Norden
är 12 stycken. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing kommer ut med
sex nummer/år. Antal sjuksköterskor som angett att de läser denna tidskrift är 14
stycken.
Under rubriken "andra" anger fem stycken respondenter exempel på andra tidskrifter som man läser. Exempel på sådana tidskrifter är Vårdfäcket, som fyra
respondenter nämner. Psyche och Omvårdaren nämns av två respondenter. I övrigt anges Läkartidningen, Theoria och Journal ofNursing Management. Efter frågan om vilka omvårdnadstidskrifter man läser har fem sjuksköterskor skrivit
egna kommentarer. En sjuksköterska läser vetenskapliga tidskrifter, men kommer inte ihåg namnen på dessa. Andra kommentarer är:
"Det finns ingen vetenskaplig tidskrift på min arbetsplats"
"Jag hade troligtvis läst fler tidskrifter, och säkerligen oftare om de hade varit
tillgängliga på
tex arbetsplatsen"
"Köper egen litteratur inom mitt område. Läser på nätet och Medicinska biblioteket/. ... ../".
"I Läkartidningen står egentligen det mesta, läkarvetenskap, forskning, nya medicinska rön osv"
Deltagit i konferens/utbildning där resultat från omvårdnadsforskning
presenterats, de senaste två åren svarade 14 respondenter att de hade. Exempel på
sådan konferens/utbildning lämnade 11 sjuksköterskor såsom Vårdstämman,
Omvårdnadsforskningens dag på stadens högskola och föreläsningar i olika sammanhang. Utbildningar kring psykiatriska vårdfrågor, handledarutbildning eller att man själv fungerat som handledare för 10 poängs litteraturstudie var
andra exempel.
På frågan om man på annat vis än via vetenskapliga tidskrifter eller deltagande i
konferens/utbildning hade fått eller skaffat sig kunskap om aktuell
omvårdnadsforskning svarade 16 respondenter att så var fallet. Sjuksköterskorna
har specificerat hur, genom att ange 13 olika exempel såsom att man själv söker
artiklar i databaser via Internet, genom ambitiösa avdelningsföreståndare,
omvårdnadsansvariga på enheten, sjuksköterskestuderande, kontakt med kollegor
samt anhöriga som disputerat med mera.
I tabell 5 redovisas i vilken utsträckning sjuksköterskorna använder resultat från
Tabell 5. I vilken utsträckning sjuksköterskor använder resultat från omvårdnadsforskning i sitt arbete (n=26).
Antal inte alls 3
nästan inte alls 6
av och till 12
ofta 4
väldigt ofta 1
Total 26
Av resultatet kan vi utläsa att endast fem av respondenterna använder resultat från omvårdnadsforskning ofta eller väldigt ofta. Det som även kan konstateras är att nio av respondenterna nästan inte alls eller inte alls använder resultat från
omvårdnadsforskning i sitt kliniska arbete. Största gruppen, 12 stycken, utgörs av de sjuksköterskor som av och till använder forskningsresultat i sitt arbete.
Hälften av respondenterna (13) uppgav att de kände till någon eller några doktorerade svenska omvårdnadsforskare. Totalt namngavs 15
omvårdnadsforskare, alla som nämndes var inte disputerade. Den disputerade
omvårdnadsforskare som namngavs av flera sjuksköterskor var Ania Willman.
DISKUSSION
Denna studie avser att beskriva psykiatrisjuksköterskors attityd till
omvårdnadsforskning och forskningsanknytning samt att ta reda på
sjuksköterskornas medvetenhet om omvårdnadsforskning och i vilken omfattning forskningsresultat används i omvårdnadsarbetet. Resultat från studien visar att 24 sjuksköterskor av de 26 som besvarat frågeformuläret har en positiv attityd till
omvårdnadsforskning och forskningsanknytning. Medvetenhet om
omvårdnadsforskning är begränsad. Som exempel kan nämnas den vetenskapliga
tidskrift som läses av flest sjuksköterskor, där en sjuksköterska läser tidskriften
mer frekvent än varje kvartal vilket innebär en gång/månad. Endast fem av 26
sjuksköterskor använder ofta eller väldigt ofta forskningsresultat i sitt omvårdnadsarbete.
Diskussionsavsnittet är indelat i två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussion belyser fördelar och nackdelar kring val och hantering av metod. Resultatdiskussion relaterar studiens resultat till författarnas egna slutsatser och tidigare forskning kring psykiatrisjuksköterskors uppfattningar om
omvårdnadsforskning.
Metoddiskussion
Med utgångspunkt att undersöka attityder påträffades ett frågeformulär som innehåller en attitydskala, i form av en 5-gradig Likert-skala. Mätinstrumentet är
använda ett tidigare prövat frågeformulär anser vi ökar förutsättningen för studiens tillförlitlighet.
Frågeformulär skickades hem till 40 sjuksköterskor, vilka utgör denna studiens slumpmässiga urval. En svarsfrekvens på 65 procent är högre än rekommenderat
(> 60 % ) för att kunna generalisera resultat (Polit et al, 2002). Anledning till det
relativt stora externa bortfallet (35 %) är okänt. Beslut att skicka frågeformulär
hem till sjuksköterskorna togs, trots att det är vanligt med en lägre svarsfrekvens när frågeformulär skickas per post (a a). Motivering är att ett högt tempo på arbetsplatsen kan upplevas som ett hinder för att besvara frågeformulär. Dessutom
bedömdes att någon respondent kunde känna sig tvingad att delta i studien om information och utdelning av frågeformulär skedde på avdelningarna, eftersom en av författarna arbetar i den organisation där studien ägt rum. Förfaringssättet kan vara en anledning till en lägre svarsfrekvens. Anledning till att inte besvara frågeformuläret kan även vara att man är negativt inställd till forskning och därför
inte har intresse av att besvara frågeformuläret. Ett annat antagande kan vara att svarsfrekvensen hade varit lägre om bägge författarna varit obekanta för
respondenterna.
Otydliga flervalsalternativ har angivits i den del av frågeformuläret som innehåller bakgrundsdata. Resultat av respondenternas ålder och antal tjänsteår kan därför
vara osäkert i denna studie. Konstruktionsfel förekommer i frågan rörande respondenternas ålder genom att klassgränserna inte är korrekt angivna. Enligt Ejlertsson (1992) finns det grundregler för klassgränser som underlättar internationell jämförbarhet mellan studier. För denna studie torde detta inte ha
någon större betydelse. När det gäller antal tjänstgörings år är strukturen för övergången mellan flervalsalternativen oklar. Som exempel går det inte att svara korrekt på om man arbetat mer än ett år men mindre än två år. Frekvenstabeller för dessa variabler är trots detta redovisade i resultatet då denna eventuella oregelmässiga struktur inte har någon avgörande betydelse för resultatet. Det är oväsentligt för resultatet om man är ett år äldre eller yngre, eller om man inte
exakt på året kan utläsa hur länge respondenterna arbetat som sjuksköterskor. Istället för flervalsalternativ hade det varit bättre att respondenterna fick ange
ålder och tjänsteår i siffror. Fördelen med detta skulle vara att man själv kan
gruppera sitt urval. Det hade eliminerat eventuell feltolkning som kan finnas i
denna undersökning.
Fråga 36 ,,Jag läser i följande tidskrifter" har ett stort internt bortfall. Frågan kan
tolkas som om det förutsätts att man läser i vetenskapliga tidskrifter för att man
ska besvara frågan. Man kan anta att respondenter som inte läser tidskrifter inte
heller bryr sig om att läsa frågan i sin helhet. Det kan vara en förklaring till det
interna bortfallet i denna fråga, när det gäller de fyra sjuksköterskor som inte besvarat frågan överhuvudtaget. Ytterligare antagande kan vara att de som
uteslutit att lämna svar på hur ofta man läser för vissa tidskrifter troligtvis inte
läser just den vetenskapliga tidskriften. Det interna bortfallet medför att det är svårt att presentera ett resultat, som är heltäckande kring frågan hur ofta
respondenterna läser vetenskapliga tidskrifter. Istället presenteras i huvudsak
Resultatdiskussion
Krav som ställs för att kunna generalisera ett resultat är att svarsfrekvensen är mer än 60 procent samt att det slumpvisa urvalet skett korrekt och är representativt. Könsfördelning i vår studie är 18 kvinnor och åtta män. Studiens ursprungsgrupp som utgör 98 sjuksköterskor har könsfördelning 70 kvinnor och 28 män, vilket gör att könsfördelningen kan anses representativ för urvalet. Ur Psykiatriska Riksföreningens medlemsregister (2005) har uppgifter hämtats angående könsfördelning för föreningens medlemmar. Andel medlemmar som är män är lägre (18 %) än vår undersökta grupp. Det medför att könsfördelningen inte är representativ för psykiatrisjuksköterskor. Studien omfattar även ett alltför litet material. Någon generalisering av resultatet i denna studie går inte att göra i någon vidare omfattning. Möjligtvis kan delar av resultatet generaliseras till urvalet, som utgörs av samtliga anställda sjuksköterskor i den slutna vuxenpsykiatriska vården på det sjukhus där undersökningen är utförd. Genom att skicka
frågeformulär till samtliga 98 anställda sjuksköterskor i urvalet och därmed förhoppningsvis haft ett större material, hade resultatet kanske kunnat vara generaliserbart. Tyvärr fanns i samband med denna undersökning begränsning av tid, både i omfattning och i perspektiv. I resultatdiskussionen görs därför i första hand jämförelser mellan tidigare forskning och ett nuläge av ett begränsat antal psykiatrisjuksköterskors attityd till forskning och forskningsanknytning,
forskningsmedvetenhet samt i vilken utsträckning sjuksköterskorna använder forskningsresultat i sitt arbete.
Hälften av sjuksköterskorna i föreliggande undersökning är över 45 år och mer än hälften har gått en sjuksköterskeutbildning som inte i så hög grad har
forskningsanknytning. Trots det visar resultatet att sjuksköterskorna har en övervägande positiv attityd till omvårdnadsforskning. Av attitydskalans 35 påstående visar 18 påstående medelvärde fyra eller mer. Endast två påstående har medelvärde lägre än tre. Påstående i attitydskalan som har högst medelvärde (> 4,5) är påstående nummer 19 och 32. Kort kan sägas, av dessa två påstående kan utläsas att sjuksköterskorna instämmer i att det är viktigt för framtiden att vidareutbilda sig i forskning och forskningsanknytning. Dessutom instämmer sjuksköterskorna i att det är meningsfullt att ägna sig åt forskning inom omvårdnad. Resultatet (tabell 3) visar standardavvikelse mer än ett, i 19 av 35 påstående. Detta kan tolkas som att sjuksköterskornas instämmande i dessa påstående varierar. Anledning kan vara att man har olika uppfattning eller att betydelsen i påståendet uppfattas olika.
Parahoo (1998) genomförde en omfattande undersökning av attityd till forskning och forskningsanvändning bland 2600 sjuksköterskor på Nordirland.
Sjuksköterskorna är verksamma inom olika specialiteter (a a). I en senare artikel beskriver samma författare attityd till forskning och forskningsanvändning hos 236 psykiatrisjuksköterskor som ingick i studien (Parahoo, 1999). I den senare artikeln jämför författaren attityd och forskningsanvändning hos sjuksköterskor med somatisk inriktning med dem som har psykiatrisk inriktning. Resultatet visar att psykiatrisjuksköterskorna har en mer positiv attityd till omvårdnadsforskning än somatiskt inriktade sjuksköterskor (a a). Flera studier tyder på liknande resultat, bland psykiatrisjuksköterskor är en större andel mer positiva i sin attityd till omvårdnadsforskning än andra sjuksköterskor (Carrion et al, 2003; Veeramah,
Fortsättningsvis har Parahoo (1999) i sin undersökning, som inkluderar
psykiatrisjuksköterskor på Nordirland, delat in respondenterna i två grupper när det gäller att läsa vetenskapliga tidskrifter. De som aldrig eller bara då och då läser tidskrifter är 22,5 procent och de som läser ungefär en gång i månaden är 45 procent. I denna undersökning framkommer, trots internt bortfall, att
sjuksköterskorna läser vetenskapliga tidskrifter i liten omfattning. Om man antar att internt bortfall innebär att man inte läser i tidskriften, tillsammans med de som aldrig eller en gång/år läser tidskrifter visar resultatet att sjuksköterskorna i mycket liten omfattning läser vetenskapliga tidskrifter. Den tidskrift som läses av flest sjuksköterskor läses en gång/kvartal av sju sjuksköterskor och en
gång/månad av en sjuksköterska. Parahoo (1999) har i sin undersökning angett fler tidskrifter med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad. Det är möjligt att fler respondenter i denna undersökning skulle svara att de läser vetenskapliga tidskrifter om fler av de namngivna tidskrifterna inriktat sig mot psykiatrisk omvårdnad. Vi kunde se att de tidskrifter som sjuksköterskorna läser mest är Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing och Vård i Norden. Detta tyder på att sjuksköterskorna har ett större intresse för omvårdnadsforskning relaterat till psykiatrisk omvårdnad. Att Vård i Norden läses mer än de andra tidskrifterna kan bero på att den publicerar artiklar på de nordiska språken.
Evidensbaserad litteratur finns att läsa och skriva ut i fulltextdokument, kostnadsfritt via Internet. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) publicerade 1999 två rapporter med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad,
Evidensbaserad omvårdnad vid behandling med personer med schizofreni (1999b) och Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av personer med
depressionssjukdomar (1999a). Bathsevani et al (2005) genomförde två
jämförande studier, år 1999 och år 2000. Syfte var att undersöka spridning och medvetenhet om evidensbaserad omvårdnadslitteratur, bland
psykiatrisjuksköterskor i Sverige. En studie genomfördes före publicering av SBU-rapporterna om evidensbaserad psykiatrisk omvårdnad och en studie ett år efter. Resultatet visar att medvetenhet hos psykiatrisjuksköterskorna om
evidensbaserad omvårdnadslitteratur ökade, men i liten omfattning, från år 1999 till år 2000. Fortfarande ett år efter publicering av de evidensbaserade rapporterna med inriktning psykiatrisk omvårdnad var det 40 procent av
psykiatrisjuksköterskorna som inte hade kännedom om evidensbaserad omvårdnadslitteratur.
Forskning inom området visar att sjuksköterskans attityd och positiva värdering angående forskning är det som har störst betydelse för i vilken utsträckning sjuksköterskor använder sig av omvårdnadsforskning i det nära patientarbetet (Estabrooks et al, 2003). Resultat av denna undersökning och forskning kring sjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning visar att sjuksköterskor har en positiv attityd till omvårdnadsforskning. Varför har det då inte hänt mer kring implementering av omvårdnadsforskning bland sjuksköterskor? Med tanke på att övervägande andel sjuksköterskor i denna studie har en positiv attityd till
forskning och forskningsanknytning samt att nästan hälften har en sjuksköterskeutbildning där man utbildats i att söka efter kunskap via
vetenskapliga artiklar och Internet borde fler vara "forskningskonsumenter".
Omvårdnadsforskningens tillgänglighet med Internet på arbetsplatser och i mångas hem, borde underlätta att ta del av forskningsresultat. Att sjuksköterskor upplever hinder för implementering av forskningsresultat, vilka är relaterade till den organisation man arbetar i redovisar forskningsresultat. Om förutsättningarna
i organisationen fanns, skulle sjuksköterskor i stor utsträckning använda resultat från omvårdnadsforskning i sitt arbete? Kan det även vara så att vissa av de faktorer som sjuksköterskor upplever som hinder, såsom att det inte finns tid att läsa forskningsresultat och att forskningsresultat inte finns tillgänglig på
arbetsplatsen, i vissa fall kan vara hinder relaterade till oss själva? Kan krav ställas på individer med akademiska yrken, såsom sjuksköterskor, att engagera sig
även på sin fritid för att läsa forskningsrapporter och hålla sig uppdaterad inom
sitt yrke?
Av de psykiatrisjuksköterskor som ingår i studien använder flertal (21) av och
till/nästan inte alls/inte alls forskningsresultat i omvårdnadsarbetet. Endast ett
fåtal, (5), använder resultat från omvårdnadsforskning ofta eller väldigt ofta i
omvårdnadsarbetet. Anmärkningsvärt är att Parahoo (1998) i sitt resultat pekar på att psykiatrisjuksköterskor är långt efter somatiskt inriktade sjuksköterskor när det
gäller att använda sig av forskningsresultat i kliniskt arbete. Mer än 70 procent av psykiatrisjuksköterskor på Nordirland har inte implementerat något
forskningsresultat i sitt omvårdnadsarbete (a a). Att det förhåller sig så visar även andra studier som undersökt forskningsanvändning bland psykiatrisjuksköterskor (Carrion et al, 2003; Veeramah, 1995). Enligt Parahoo (1999) kan en förklaring
vara att det tycks mer komplicerat att mäta kvantitet och kvalitet i psykiatrisk omvårdnad, än i övrig omvårdnad. Det verkar också vara svårare för
psykiatrisjuksköterskor att definiera sin yrkesroll, än för andra sjuksköterskor. Författaren menar att psykiatrisjuksköterskor måsta ta kontroll över sin
yrkesfunktion och klargöra vad rollen som sjuksköterska innebär i psykiatrisk
verksamhet. En annan förklaring kan vara att psykiatrisjuksköterskor, oftare än andra sjuksköterskor, inte kan se något samband mellan omvårdnadsforskning och de krav som finns i det praktiska mötet med patienter i klinisk psykiatrisk
verksamhet (a a). Detta resultat stöds även av Carrion et al (2003) som menar att psykiatrisjuksköterskor inte har någon tilltro till omvårdnadsforskningens resultat. Ledarskapet är en betydande faktor för utveckling och förändring. Chefer och ledare måste visa att det är viktigt att prioritera användning av forskning och implementering av resultat från omvårdnadsforskning i kliniskt arbete. Veeramah (1995) presenterar flera förslag som kan användas i en organisation som
genomsyras av vilja till lärande och utveckling. Att bilda forskningsgrupper för att läsa, diskutera och granska artiklar, öka samarbete mellan lärosäte och sjukvård,
förse sjuksköterskor med forskningsmaterial och avsätta tid för att kunna fördjupa sig i forskningsresultat är några av förslagen. Andra förslag är att chefer och ledare bör vara involverade i arbetet med att implementera forskningsresultat i det kliniska arbetet. Kommentarer i denna studie tyder på att sjuksköterskorna anser att flera av ovanstående förslag skulle medföra ökad forskningsmedvetenhet och ökad forskningsanknytning gällande omvårdnadsarbetet.
Att inhämta kunskap från forskning och använda detta för att erbjuda bästa möjliga vård till patienterna är en stor utmaning för alla led i en organisation. I
den södra delen av landet har det i samband med Skånsk Livskraft- vård och hälsa
uttryckts att Hälso- och Sjukvården är en kunskapsintensiv organisation där krav på forskning, utveckling och utbildning skall bedrivas inom alla verksamheter.
Utvecklingsarbete med att implementera omvårdnadsforskning i den slutna
vuxenpsykiatriska vården är ett angeläget kvalitetsarbete. För att tillgodose krav på att patienter ska erhålla omvårdnad som grundar sig på bästa tillgängliga
kunskap krävs vilja till förändring hos både chefer och sjuksköterskor som arbetar kliniskt.
SLUTSATS
Resultatet visar att sjuksköterskorna som deltagit i studien har en positiv attityd till forskning och forskningsanknytning inom omvårdnadsområdet. Vidare visar resultatet även att sjuksköterskorna är begränsade i sin forskningsmedvetenhet. Det framgår exempelvis att sjuksköterskorna i liten omfattning läser vetenskapliga tidskrifter, inte vanligtvis är närvarande vid disputation eller i stor omfattning deltar i konferens eller utbildning där resultat från omvårdnadsforskning presenteras. Endast hälften av respondenterna uppgav att de kände till någon doktorerad svensk omvårdnadsforskare. Dessutom används inte forskningsresultat i det dagligt arbete i någon större utsträckning. Det bör understrykas att det inte går att generalisera resultatet från denna undersökning, framförallt med tanke på det ringa underlaget men även beroende på externt och internt bortfall.
Med utgångspunkt från litteraturen har vi insett att för att understödja
sjuksköterskors forskningsanvändning behövs organisatoriska insatser samt stöd
och engagemang från chefer och ledare. Det behövs även utbildning i
vetenskapliga metoder och andra forskningsrelaterade ämnen samt stöd i
tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård. Det vore intressant att ta reda på om det även i Sverige förhåller sig så att
psykiatrisjuksköterskor använder forskningsresultat i mindre utsträckning än
sjuksköterskor inom andra specialiteter. Kanske kan framtida undersökningar med
djupintervjuer bidra till att ge en djupare förståelse för psykiatrisjuksköterskors attityder till forskning och forskningsanknytning.
Det finns en hel del forskning som identifierat hinder för sjuksköterskor att implementera forskningsresultat i omvårdnadsarbetet. Forskning som istället fokuserar på möjligheter för sjuksköterskor att implementera evidensbaserad
omvårdnad och använda omvårdnadsforskningens resultat i kliniskt arbete vore
