Bärbar teknologi för mätning av
kognition
Ett kartläggande av konsumentintresset och prototyputveckling
Författare: Oliver Svärd & Tanja Svärd
Program: Medieproduktion och Processdesign
Kurs: Examensarbete – Medieteknik ME126A
Handledare: Johan Salo
Examinator: Thomas Pederson
Datum: 8/2 2019
Användandet av bärbar teknologi förväntas öka och bli den största trenden inom träning och hälsa. Klädesplagg, accessoarer och plåster används för att avslöja värden om allt från hjärtfrekvens till sömnmönster till dietvanor. I takt med det ökande intresset för fysiologiska data börjar även bärbar teknologi för kognitiva värden träda fram i form av
konsumenttillgängliga EEG-scanners. Aktörer som Muse, Neurosky och Emotiv leder marknaden framåt och tillåter personer läsa av sina hjärnfrekvenser direkt hemifrån soffan. Syftet med studien är att undersöka intresse och förväntningar på kognitivt mätbar bärbar teknologi. Vidare är syftet även att utveckla en prototyp för att demonstrera hur en applikation till denna typ av teknologi skulle kunna tänkas se ut, samt bidra till forskning och
marknadsutveckling inom området. Studien är primärt utförd med en kvalitativ metod i form av en fokusgrupp, en semistrukturerad intervju och ett användbarhetstest, men visar även på kvantitativa inslag i form av ett enkätutskick där 139 anonyma respondenter deltog.
Studiens slutsats pekar på ett intresse bland potentiella konsumenter för en mindre synlig bärbar teknologisk produkt med möjlighet att mäta värden som stressnivåer. Ett mindre intresse uttrycktes för delningsfunktioner och mätande av emotionella tillstånd. Produktens applikation förväntas vara lättförståelig och erbjuda både enklare och mer detaljerade data. De potentiella konsumenterna förväntar även att applikationen tydligt visualiserar vilka värden som mäts, samt att förbättringsförslag finns att tillgå.
The use of wearable devices is expected to increase and become the largest trend in fitness. Clothes, accessories and patches are used to reveal values ranging from heart rate to sleep patterns to diet habits. In keeping with the growing interest in physiological data, portable technology for cognitive values are also emerging in the form of consumer-accessible EEG scanners. Actors like Muse, Neurosky and Emotiv are leading the market forward and allows people to read their brain frequencies directly from the couch in their home.
The purpose of this study is to investigate the interest and expectations of cognitive measurable portable technology. Furthermore, the aim is also to develop a prototype to demonstrate how an application for this kind of technology could look, as well as contribute to research and market development in the area. The study was primarily done with a qualitative method in the form of a focus group, a semi-structured interview and a usability test, but also shows quantitative elements in the form of a poll where 139 anonymous respondents participated.
The study's conclusion points to an interest among potential consumers for a less visible portable technological product with the ability to measure values such as stress levels. A lesser interest was expressed for sharing functions and measurement of emotional states. The product's application is expected to be easily understood and offers both simpler and more detailed data. Potential consumers also expect the application to clearly visualize which values are measured and that improvement proposals are available.
Denna uppsats är ett examensarbete framtaget för Malmö universitet vid programmet Medieproduktion och processdesign under hösten år 2018. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Johan Salo, vars kunskap och passion för ämnet banade väg för vårt skrivande. Vi vill även tacka Respondent A för den tid hen valde att avsätta för vår skull, i syfte att kunna dela med sig av sina erfarenheter i branschen. Slutligen vill vi även visa vår uppskattning för alla de resterande personer som på ett eller annat sätt varit med och möjliggjort denna studie med allt från respondenter till korrekturläsning.
För att säkerställa att studien hade en rimlig omfattning gjordes en veckoplan med korta deadlines med alla moment som behövde utföras. Vid slutet av varje vecka utfördes en avstämning för att kontrollera att vi låg i fas med schemat eller ifall vi behövde korrigera det. För att arbeta så tidseffektivt som möjligt och underlätta arbetsprocessen delade vi upp studiens stycken. För att möjliggöra diskussioner som kom fram under skrivandets gång satt vi antingen gemensamt eller höll en bra telefonkontakt. Korrekturläsning skedde sedan efter hand att respektive stycke blev färdigt.
Tack!
Oliver Svärd och Tanja Svärd Malmö 18 december 2018
1. Inledning ... 1 1.1. Problematisering ... 2 1.2. Syfte ... 3 1.3. Frågeställning ... 3 1.4. Avgränsningar ... 4 1.5. Målgrupp ... 4 1.6. Disposition ... 4 2. Metodik ... 6 2.1. Forskningsansats ... 6 2.2. Forskningsstrategi ... 7 2.3. Forskningsetik ... 8 2.4. Datainsamling ... 9 2.4.1. Enkätundersökning ... 9 2.4.2. Fokusgrupp ... 10 2.4.3. Semistrukturerade intervjuer ... 11 2.4.4. Användbarhetstest ... 12 2.5. Urval ... 13 2.6. Metodkritik ... 14 2.6.1. Enkät ... 14 2.6.2. Fokusgrupp ... 15 2.6.3. Semistrukturerad intervju ... 16
2.6.4. Prototyp och användbarhetstest ... 17
3. Teori ... 18
3.1. Human-computer interaction ... 18
3.2. Bärbar teknologi ... 19
3.3. Konsumenttillgängliga EEG-produkter ... 20
3.4. Bärbar teknologi på arbetsplatser ... 20
3.5. Hälsa i sociala medier ... 22
3.6. Quantified Self och Personal informatics ... 23
3.7. Globalt konsumentintresse ... 24
3.8. Machine learning ... 26
3.9. Att designa applikationer och prototyping ... 26
4. Resultat ... 29
4.1. Enkätundersökning ... 29
4.2.4. Datalagring och produktförväntningar ... 35
4.3. Intervju med Respondent A ... 36
4.3.1. Personligt intresse ... 36 4.3.2. Framtiden ... 37 4.3.3. Kvalitetssäkring ... 38 4.3.4. Orosmoment ... 38 4.4. Prototyputveckling ... 39 4.4.1. Applikationsöversikt ... 39 4.4.2. Version 1 ... 40 4.5. Användbarhetstest ... 44 4.5.1. Testperson 2 ... 45 4.5.2. Testperson 3 ... 45 4.5.3. Testperson 4 ... 47 4.5.4. Prototyp version 2 ... 49 5. Diskussion ... 51 5.1. Konsumentintresse ... 51 5.1.1. Delning av värden ... 54 5.1.2. Datalagring ... 56 5.2. Applikationsprototyp ... 57 6. Slutsats ... 60 6.1. Frågeställning 1 ... 60 6.2. Frågeställning 2 ... 61 7. Referenser ... 63 Bilagor ... 68
Bilaga 1 – Frågor till enkät ... 68
Bilaga 2 – Frågor till fokusgrupp 23/10 ... 69
Bilaga 3 – Frågor till intervju 26/11 ... 70
Bilaga 4 – Samtyckesformulär Fokusgrupp ... 71
Human-Computer Interaction – Ett forskningsområde som fokuserar på interaktionen mellan människor och datorer.
Brain-Computer Interfaces – System där hjärnan och datorer interagerar.
Quantified Self – En rörelse som innebär att man loggar data om sig själv för att kunna reflektera och förbättra sina data.
Machine Learning – En rad metoder som tillåter datorer att lära sig mönster baserat på tillhandahållna data utöver vad den är programmerad till.
Terapeutisk Neurofeedback – De data som genereras vid användandet av EEG-system och beskriver användarens hjärnvågsaktivitet.
BCI-illiteracy – Ett fenomen som uppstår där 15–30% av användare av BCI-system genererar märkbart mindre mängd terapeutisk neurofeedback än andra användare.
Bärbar teknologi – Översatt från engelskans Wearable devices. Kläder eller accessoarer som har sensorer integrerade i sig.
Råa data – Data som inte översatts utan är direkta vågor likt de som visualiseras på sjukhustillgängliga produkter. I denna studie syftar råa data på data kopplad till kognitiva värden.
Kognitiva tillstånd – Syftar i studien på hjärnans tillstånd, exempelvis stress, humör och fokus. Hälsoteknik – Brukar benämnas som eHealth eller Health Technology.
Livsloggare – En person som loggar någon form av data om sig själv, antingen digitalt eller analogt.
1.
Inledning
Human-computer interaction, HCI, är ett forskningsområde som studerar interaktionen mellan människor och datorer. När datorerna kom under 40-talet användes de inte av gemene person utan av forskare och ingenjörer, ofta inom datavetenskap. Interaktion mellan datorer och
människor började sedan ta fart 1963 vid introduceringen av datormusen, men först 20 år senare möttes HCI-forskningen av ett utmärkande år för dess utveckling. Detta, bland annat, i samband med den första HCI-konferensen, som anordnades av The ACM Special Interest Group on Computer-Human Interaction, SIGCHI. (MacKenzie, 2013) Det var även på 80-talet som datorer skapades som var användarvänliga för allmänheten som då utvecklade interaktionen mellan människor och datorer. HCI har sedan dess kommit att bli både en vetenskap och ett ingenjörsområde.
Forskningsområdet har sedan vidareutvecklats till nya områden, exempelvis Brain-computer interfaces, BCI. BCI-system bygger på att man med hjälp av elektromagnetiska sensorer kan läsa av hjärnsignaler som sedan kan analyseras och vidare användas som kommandon. Exempelvis utvecklas system där man med hjälp av de analyserade hjärnsignalerna kan möjliggöra att en användare med svåra funktionsnedsättningar, så som proteser, cerebral pares eller ryggradsskador, ska kunna styra exempelvis sin protes. Forskare visar redan resultat på robotarmar och rullstolar som styrs av analyserade hjärnsignaler. (Shih, Krusienski, & Wolpaw, 2012)
BCI som forskningsområde innehåller produkter som bland annat används av quantified selfers, eller livsloggare som de också kallas. Exempel på sådana produkter är FitBits, produkter som loggar sömn eller EEG-läsande headbands. En quantified selfer är en benämning, som myntades av Gary Wolf och Kevin Kelly, och används för att beskriva personer som använder sig av deras verktyg, Quantified Self (McFedries, 2013). Quantified Self går ut på att personer loggar och analyserar personliga data, exempelvis sömncykler, effektivitet och träningsresultat. Utifrån resultaten kan man sedan se när man presterar som bäst och arbeta för att effektivisera och förbättra sig själv. (McFedries, 2013) Ibland kallas dessa hjälpmedel för Quantified Self verktyg men kan i vissa sammanhang även kallas för Personal Informatics systems (Rosas Li, 2011). Man behöver dock inte vara en quantified selfer för att vara intresserad av att logga och
analysera sin hälsa. Enligt ett flertal studier som gjorts runt om i världen, bland annat av Hassib, Khamis, Schneegass, Sahami Shirazi och Alt (2016) och Koo och Fallon (2017), finns ett högt intresse hos konsumenter att spåra sin mentala hälsa och sina kognitiva tillstånd, så som stress, fokus och humör.
Företag som NeuroSky, Muse och Emotiv har utökat utbudet av bärbar teknologi, ett samlingsbegrepp för teknologi som integrerats i kläder eller accessoarer (Wearable devices, 2014), genom att erbjuda headsets som läser av en persons EEG. Med hjälp av dessa kan man logga och se hur hjärnan reagerar på olika situationer och bli graderad inom bland annat fokus, meditation, kreativitet och vakenhet (NeuroSky, 2018), något som Hassib et al. (2016)
konstaterade att användarna, konsumenterna, efterfrågade. Deltagarna i studien såg möjligheter att bland annat kunna planera sina studie- eller arbetstider utifrån optimal
koncentrationsförmåga (Hassib et al. 2016).
1.1. Problematisering
Byrom, Schueler och Muehlhausen (2018) menar att BCI är ett forskningsområde där det investeras mycket pengar och i en artikel skriver de att den globala marknaden för hälsoteknik beräknas att omsätta 612 miljarder dollar till år 2024, jämfört med år 2015 när det omsatte 123,2 miljarder dollar.
Stadiums (2017) årliga undersökning angående svenskarnas träningsvanor visade år 2017 att 57% av befolkningen mellan åldrarna 18–79 år tränar mellan en till tre timmar i veckan och försäljning samt nya versioner av aktivitetsarmband fortsätter att utvecklas sedan det år 2014 blev utsett till Årets julklapp (HUI, 2014). Tidningen Market (2014) skriver att det är trendigt att vara aktiv. Folkhälsomyndigheten (2018) rapporterar dessutom att folkhälsan i Sverige generellt sett utvecklas positivt, detta utifrån ökad livslängd, bättre livsvillkor samt det välutvecklade smittskyddet och Folkhälsoinstitutionen uppdaterar enligt Svenska dagbladet (2009) sina rekommendationer om steg per dag samt föreslår hur vi kan få människor att vara mer fysiskt aktiva för att bibehålla sin goda hälsa.
Vi befinner oss alltså i en hälsotrend men samtidigt som Stadiums (2016) undersökning visade att var fjärde person lagt upp ett inlägg i samband med träning på sina sociala medier så
rapporterar också Socialstyrelsen (2016) att den psykiska ohälsan för unga vuxna, mellan 18–24 år, har ökat med nästan 70 procent inom de senaste tio åren.
Enligt SAOL (2018) betyder begreppet hälsa ”gott kroppsligt och själsligt tillstånd”. Samtidigt skriver NE (2018) att begreppet är svårdefinierat och att en ”allmänt omfattad definition
saknas”. När vi pratar om hälsotrenden förknippas det ofta, likt beskrivet ovan, med träning och hälsa men Världshälsoorganisationen (2018) definierar hälsa som följande ”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”.
Forskning och samhället har alltså precis börjat skrapa på ytan inom människan, tekniken och hälsans interaktion med varandra och den här studien har kartlagt vilken teknologi som finns tillgänglig för konsumenterna idag. Den har också kartlagt vilka förväntningarna och hur användarintresset ser ut hos konsumenterna, i en svensk marknad år 2018, för den här typen av produkter som mäter kognitiva tillstånd. Detta för att kunna lägga grunden för vidare forskning inom området, eller för produkt eller mjukvaruutveckling för kognitiv bärbar teknologi. Koo och Fallon (2017) menar på att det är av stor vikt att undersöka konsumenternas intresse och förväntningar på denna typen av produkt för att kunna tillgodose och bejaka deras behov vid utvecklingen av en produkt eller en tillhörande mjukvara.
1.2. Syfte
Syftet med denna studie är indelad i två frågeställningar som båda är sammanlänkade för att få en så stabil grund som möjligt att stå på vid besvarandet av dessa. Vid besvarandet av den första frågeställningen införskaffas en bred kunskap och en kartläggning över hur konsumentintresset, i den svenska marknaden, ser ut för bärbar teknologi som mäter kognitiva tillstånd. Efter att ha besvarat den frågeställningen finns goda förutsättningar att, utifrån det teoretiska material samt empiriska resultat som inhämtats, skapa en prototyp som är tilltänkt att vara kompatibel med en av de konsumenttillgängliga bärbara produkter som mäter kognitiva tillstånd.
Vidare är syftet med studien att, genom besvarandet av studiens frågeställningar, bidra till forskningen och marknadsutvecklingen inom bärbar teknologi som mäter kognitiva tillstånd.
1.3. Frågeställning
1. Vilka värden tror potentiella konsumenter, i en svensk marknad, att de kan utvinna vid användandet av bärbar teknologi som mäter kognitiva tillstånd och vad har de för förväntningar på en sådan produkt?
2. Hur skulle en applikationsprototyp till en bärbar teknologisk produkt, som mäter kognitiva tillstånd, designas utifrån de tilltänkta konsumenternas intresse och
1.4. Avgränsningar
Studien fokuserar på konsumentintresset och förväntningarna på bärbar teknologi som mäter kognitiva tillstånd. Den utför inte en analys om hur intresset för bärbar teknologi som mäter fysiologiska värden ser ut, så som FitBit eller andra aktivitetsarmband. Mobila enheter, såsom smartphones, exkluderas i denna studie vid benämning av bärbar teknologi. Konsumenterna som studien utgår ifrån är både nuvarande konsumenter samt potentiella konsumenter i en svensk marknad. De respondenter som medverkat i studien är både män och kvinnor i åldrarna 18–44 år. Åldersspannet valdes ut utifrån en rapport som förutspår att åldrarna 25–44 år kommer att vara representativa för användandet av bärbar teknologi (Salah, Macintosh & Rajakulendran, 2014).
1.5. Målgrupp
Denna studie riktar sig till forskare och producenter inom området för bärbar teknologi som mäter kognitiva tillstånd samt för studenter med medieteknisk inriktning som vill fördjupa sig inom området av bärbar teknologi och livsloggning.
1.6. Disposition
Studien arbetar för att svara på ovannämnda frågeställningar utifrån ett empiriskt resultat. Studien har därför strukturerats upp med hjälp av kapitel såsom metod, teori, resultat, diskussion samt slutsats. Under metodkapitlet presenteras teori kring de metoder vi valt att använda som sedan varvas med argument till varför dessa är lämpliga för denna studie. Forskningsansats och forskningsetik är också två underrubriker som berörs i metodkapitlet. I slutet av metodkapitlet följer även ett stycke kallat metodkritik där studiens författare kommenterar och bemöter eventuella fallgropar och problem med de metodval som tagits.
Efter metodkapitlet börjar teorikapitlet som presenterar teori kring forskningsområdet. Det teoretiska kapitlet inleds med bakgrund och historia kring interaktionen mellan människor och datorer. Vidare presenteras stycken om hur bärbar teknologi används i samhället idag, detta för att introducera läsaren för ämnet i brett och för att ge läsaren en helhetsbild av ämnet. Detta ger också läsaren förståelse för forskningsområdet och en överblick över vart forskningen inom området befinner sig.
Därefter presenteras studiens genererade resultat. Resultatet baseras på en enkätundersökning, en fokusgrupp, en intervju, framtagande av en prototyp samt användbarhetstester.
Vidare diskuteras resultatet ställt mot den inhämtade teorin utifrån de frågeställningar som studien har i syfte att besvara. Slutligen sammanfattas de slutsatser som dragits utifrån diskussionskapitlet som svar på frågeställningarna.
2.
Metodik
Detta kapitel avser presentera den metodik som användes vid framtagandet av denna studie. Detta görs utifrån rubrikerna forskningsansats, forskningsstrategi, forskningsetik, datainsamling, samt urval. Under varje underrubrik varvas teori med diskussion. Kapitlet avslutas med ett stycke av metodkritik för att bemöta och kommentera de eventuella fallgropar som funnits med de metodval som gjorts.
2.1. Forskningsansats
Valet av angreppssätt avgörs beroende på vilken typ av data som avses att samla in; kvalitativa- eller kvantitativa data (Larsen, 2009). Patel och Tebelius (1987) menar att forskningsproblemet är ledande i avgörandet av angreppssätt och att det därmed dikterar huruvida författaren bör söka mätbar kunskap eller data lämpad att uttyda och förstå problem. Är kunskapen i behov av att vara mätbar är ett kvantitativt angreppssätt att föredra då den primärt används inom
forskning som använder statistiska bearbetnings- och analysmetoder. Det kvalitativa angreppssättet används i sin tur i regel inom forskning som bedriver verbala analysmetoder. (Patel och Tebelius, 1987). De båda angreppssätten för både för – och nackdelar med sig. Fördelar med kvantitativa angreppssätt är att de i regel har tydligare avgränsningar, möjliggör en större omfattning, samt kan gynna validiteten då respondenterna kan behålla full anonymitet. Även dess nackdelar påverkar validiteten genom att ett oförberett kvantitativt angreppssätt kan resultera i att fel frågor ställs och fel slutsatser dras på ett för tunt underlag. Kvalitativa
angreppssätt ger istället möjligheten att skapa en djupare helhetsförståelse och att kunna ställa följdfrågor, med nackdelen att generaliseringar inte kan göras och även att materialet blir svårare att överblicka och jämföra med varandra. (Larsen, 2009)
Patel och Tebelius (1987) beskriver att de två angreppssätten ofta diskuteras som två väsensskilda vetenskapliga realiteter, men att detta inte speglar den praktiska verkligheten. Istället har forskning primärt inriktad på ett angreppssätt ofta inslag av den andra. Holme och Solvang (1997) instämmer genom att förklara att angreppssätt inte behöver vara en fråga om antingen eller.
Angreppssättet för denna studie beslutades att primärt vara kvalitativt. Detta då Patel och Davidson (1994) beskriver skillnaden mellan det kvalitativa och kvantitativa angreppssättet i det att den förstnämnda används inom forskning som bedriver verbala analysmetoder, medan den senare använder statistiska bearbetnings- och analysmetoder. Det kvalitativa angreppssättet ansågs på så sätt ha en större relevans för denna studie, då en verbal analys i första hand krävdes
för att fastställa respondenternas subjektiva uppfattning och åsikter i frågor om bärbar teknologi. Sett till forskningsfrågorna tycktes det kvalitativa angreppssättet även där vara bättre lämpad då de ansågs kräva en djupare helhetsförståelse för att besvaras; något som Patel och Tebelius (1987) förespråkar. Det bör nämnas att Patel och Tebelius (1987) beskriver att en forskning med kvalitativ inriktning i regel även tenderar att ha inslag av kvantitativa data, vilket även stärks av Holme och Solvang (1997) som menar att det inte handlar om antingen – eller när det kommer till de två angreppssätten. Likaså kommer denna studie att använda sig av kvantitativa
angreppssätt, även om det här inte är det huvudsakliga angreppssättet. Detta för att komplettera den kvalitativa datainsamlingen och möjliggöra en generalisering vid kartläggning av
konsumentintresset.
2.2. Forskningsstrategi
Patel och Davidson (1994) delar upp förhållningssätt inom vetenskapen i två viktiga delar; positivism och hermeneutik. Ett positivistiskt förhållningssätt förknippas i regel med
kvantitativa metoder och hårddata, då idén förespråkar tanken på en enhetlig vetenskap. (Patel och Davidson, 1994) Ett positivistiskt tankesätt sker utifrån synpunkten att det finns en objektiv sanning och att denna ska kunna förklaras genom att beskriva orsak och verkans samband samt undvika värdeomdömen (Patel och Davidson, 1994; Patel och Tebelius, 1987).
I motsättning till positivismen förknippas hermeneutiken med kvalitativa
datainsamlingsmetoder och en subjektiv forskarroll. Det hermeneutiska förhållningssättet används primärt inom human-, kultur- och samhällsvetenskap där det talar för att den mänskliga existensen kan tolkas, likaså mänskliga handlingar och livsyttringar. Till skillnad mot det positivistiska förhållningssättet ser den hermeneutiska forskaren subjektivt på sitt
forskningsobjekt. Den hermeneutiske forskaren använder tankar, känslor och intryck till sin fördel för att kunna tyda och skapa en förståelse för sitt forskningsobjekt. (Patel och Davidson, 1994)
Denna studie har utgått från ett hermeneutiskt förhållningssätt. Huvudsakligen eftersom studiens metodval har varit kvalitativt och därför lämpats bättre enligt Patel och Davidson (1994). För att på ett utförligt sätt kunna besvara frågeställningarna, som till största del förmodades kräva mjuka och kvalitativa värden, ansågs det därför nödvändigt att med ett helhetsperspektiv kunna få en förståelse för studiens respondenter, något som anses bättre lämpat med ett hermeneutiskt förhållningssätt. (Patel och Davidson, 1994)
2.3. Forskningsetik
Holme och Solvang (1997) menar att den samhällsvetenskapliga forskningen innefattar etiska problem då den behandlar människa och samhälle. För att skydda personer mot etiska övertramp inom forskningen har individsskyddskravet tagits fram och består av fyra delar. Den första delen benämns som informationskravet och den menar att alla deltagare behöver informeras om vad som gäller under deras deltagande samt vilken roll de fyller i forskningen. Den andra delen heter samtyckeskravet och innebär att samtycke måste tillhandahållas från samtliga deltagare och, om nödvändigt, deltagares vårdnadshavare. De medverkande bestämmer själva hur länge de vill delta och om villkoren de deltar på är acceptabla. Ifall en deltagare bestämmer sig för att denne vill avbryta måste detta ske utan påverkan från forskarnas sida. Den tredje delen heter
konfidentialitetskravet. Denna betonar vikten av att känsliga uppgifter om enskilda personer bör skyddas av en tystnadsplikt vilket innebär att alla uppgifter som skulle kunna identifiera
deltagare måste behandlas på ett sådant sätt att det inte går att identifiera dessa för personer utanför studien. Den fjärde delen kallas för nytjandekravet och den kan delas upp i två delar; den menar bland annat att insamlad information endast får användas i vetenskapligt syfte samt att den inhämtade informationen inte får användas på ett sätt som påverkar deltagaren, såvida hen inte givit godkännande till det. (Vetenskapsrådet, 2002)
Vid insamling av personliga data har individskyddskravet tagits i beaktande. Inför utskick av enkätundersökningen klargjordes det därför att samtlig information utfördes anonymt och kunde på så sätt följa både konfidentialitets - och nyttjandekraven (Vetenskapsrådet, 2002). Samma försiktighet togs även vid intervjun och fokusgruppen där samtliga deltagare introducerades gällande deras syfte i studien och hur materialet tänkt att användas. Vidare gjordes en muntlig och skriftlig överenskommelse där undersökningsdeltagarnas samtycke gavs och en genomgång som förklarade att deltagarna när som helst kunde välja att lämna studien utan vidare
påtryckningar för att även täcka in informations- och samtyckeskravet (Se bilaga 4). (Vetenskapsrådet, 2002).
I de fall forskning utförs på människor riskerar de lagrade personuppgifterna att kränka integriteten bland studiens deltagare. Personuppgifter beskrivs som all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en levande enskild fysisk person. Dataskyddsförordningen, GDPR, innebär att de personer som registreras ska informeras om vilka uppgifter som
behandlas, samt även ha rätt att ta del av dessa. Personer som avser behandla personuppgifter ska ha stöd i dataskyddsförordningen för att få behandla personuppgifter, inte behandla fler personuppgifter än vad som anses nödvändigt, ansvara för att personuppgifterna är korrekta,
skydda personuppgifterna samt kunna visa att dataskyddförordningen levs upp till. (Codex, 2018)
Samtliga data rörande studien har lagrats enligt Malmö universitets register över
personuppgiftsbehandlingar. Vidare har även de berörda givit både muntligt och skriftligt samtycke som godkännande till att dessa data lagras. (Rosqvist, 2018)
2.4. Datainsamling
Denna studie använde sig av en enkätundersökning, en fokusgrupp, en semistrukturerad intervju samt användbarhetstester för att samla in data till resultatdelen. Vidare har forskningsrapporter, böcker samt artiklar från vetenskapliga tidskrifter varit av största tyngd vid
informationsinhämtning till den teoretiska delen. Harboe (2013) menar att universitetets databas för litteratursökningar ofta räcker. Studien har därför främst utfört litteratursökningar från Malmö Universitets databas Libsearch. Utifrån ett önskat resultat av 50 - 300 artiklar har en stor variation av sökord kombinerats med varandra. Vidare har resultatens relevans utvärderats baserat på deras abstract. En litteraturöversikt har därefter skapats för att ge en överblick av sökord samt de resultat som bedömdes som mest relevanta för studien (Se bilaga 5).
2.4.1.
Enkätundersökning
För att inledningsvis få en bredare uppfattning om hur användarintresset och förväntningarna ser ut för bärbar teknologi utfördes en enkätundersökning. Eftersom denna data är menad att vara komparativ intervjuobjekten emellan, men samtidigt menad att kunna formulera
intervjuobjektens åsikter så beskrivande som möjligt kom denna enkät att kombinera slutna och öppna frågor. (Larsen, 2009)
Syftet med enkätundersökningen var att samla kvantitativa data om användningen samt intresset för bärbar teknologi. Detta för att kunna dra grova och generella slutsatser om användarintresset för att sedan ha en bra grund att stå på för att sedan gå vidare med den kvalitativa insamlingen av data.
För att få en bättre förståelse för vilken typ av konsument det var som svarade på enkäten delades enkäten in olika sektioner (Se bilaga 1). Först fick respondenterna svara på ålder och kön. Vidare ställdes allmänna frågor för att få reda på hur mycket de redan kände till om livsloggning, exempelvis om de vet vad bärbar teknologi är och ifall de använder sig av någon bärbar teknologi, och i så fall vad den mäter. Undersökningen gick därefter vidare till att
undersöka ifall respondenterna hade haft ett eventuellt intresse för bärbar teknologi som mäter kognitiva tillstånd och hur ofta de trodde att de hade använt en sådan produkt.
Vidare i enkäten inleddes en ny sektion som fokuserade på respondenternas delningsbeteenden i sociala medier. Främst hur de gör idag men också hur de trodde att de hade gjort med sina kognitiva värden. Enkätundersökningen avslutades med en fråga där respondenten hade möjlighet att beskriva i fritext ifall hen såg några negativa aspekter med att spåra kognitiva värden i vardagen.
Enkätundersökningen publicerades inledningsvis på respektive författares sociala medier och senare delades enkäten även i diverse grupper på Facebook, där gruppens ämne ansågs vara relevant för studien. Exempelvis teknikgrupper samt grupper inom mental hälsa/ohälsa. En eventuell fallgrop med enkätundersökningen är att en testenkät aldrig utfördes, se mer i kapitel 2.6.1.
2.4.2.
Fokusgrupp
För att besluta vilka funktioner och vilket innehåll som applikationen ska innehålla genomfördes en fokusgrupp. På så sätt kunde olika perspektiv skapas utifrån samma frågeställning (May, 2013). Fokusgruppen avsågs att innefatta 8–12 personer, något som May (2013) förespråkar för en gruppintervju och förklarar att för få intervjuobjekt förhindrar en interaktionsstudie,
samtidigt som en för stor hindrar samtliga att delta i diskussionen. Vid fokusgruppstillfället deltog sex deltagare.
Fokusgruppens respondenter valdes utifrån tillgänglighet genom en öppen efterfrågan på respektive författares sociala medier. Det eftersträvades, i högsta grad, att respondenterna skulle utgöras av lika stora delar män som kvinnor, samt representera det åldersspann som förutspås kommer att vara representativa för användandet av bärbar teknologi, 25–44 år, i framtiden (Salah, Macintosh & Rajakulendran, 2014).
Fokusgruppen hölls i syfte att få fördjupad förståelse för konsumenternas förväntningar och intresse på bärbar teknologi som mäter kognitiva tillstånd. De frågor som diskuterades under fokusgruppen skapades delvis utifrån enkätundersökningens resultat (Se bilaga 2). Exempelvis diskuterades varför höga stressnivåer är ett värde som många kunde tänka sig att dela med sig av på sociala medier.
Fokusgruppen hölls även i syfte att lägga grund och få en djupare förståelse för vad konsumenterna förväntar sig av en tillhörande mjukvara, applikation, till en bärbar teknisk
produkt som mäter kognitiva tillstånd. Detta för att kunna använda resultatet till att, bland annat, utgå ifrån vid utvecklandet av applikationsprototypen.
2.4.3.
Semistrukturerade intervjuer
Tebelius och Patel (1987) förklarar grader av intervjustruktur genom att beskriva en helt
strukturerad intervju som att den lämnar ett mycket smalt utrymme för intervjuobjektet att svara och en ostrukturerad intervju lämnar i sin tur maximalt utrymme för svar. May (2013) förklarar mer ingående att en strukturerad intervju garanterar intervjuarens neutralitet, men saknar helt personliga synpunkter eller fördjupningar. Han fortsätter med att beskriva den ostrukturerade intervjun som att den möjliggör ett kvalitativt djup, men kan i sin tur vara en utmaning för forskarens förutfattade meningar. Dessa strukturer möts på mitten i form av en semistrukturerad intervju, vilket tenderar att yttras genom specificerade frågor, där intervjuobjektet har större frihet att fördjupa svaret.
Den mest lämpade typen för den intervju som skedde inom denna studie ansågs vara den semistrukturerade intervjun. Detta eftersom förståelse för intervjuobjektet kom att kräva mer än vad en strukturerad intervju var kapabel att generera då intervjuobjekten beskrev sina känslor, men samtidigt på ett sätt där den data som utvinns kunde vara tillräckligt lika för att kunna ställas mot varandra. Ett exempel på en fråga som ställdes utöver de förbestämda utforskar hur intervjuobjektet ställer sig till den oro för hur deras data skulle behandlas som respondenterna i studiens enkäts beskrivs uppleva (Se bilaga 3).
Intervjun hölls i syfte att få ytterligare en djupare förståelse över hur konsumentintresset hos potentiella konsumenter i en svensk marknad ser ut. Vidare valdes intervjuobjektet, Respondent A, en av landets mest profilerade livsloggare. Valet föll på just den respondenten dels på grund av sin roll som organisatör för Quantified Self inom Sverige, men även för sin långa
arbetserfarenhet inom medicinteknik och egenvård. Respondentens bakgrund ansågs alltså tillföra intressanta insikter gällande bärbar teknologi, utifrån studiens frågeställningar. Valet föll också på Respondent A då författarna önskade att få ett bredare perspektiv på livsloggning och fann stor relevans i att få kunskap om vad en livsloggare ser för för- och nackdelar med att mäta kognitiva data. Detta då tidigare respondenter under studiens resultatinhämtning inte haft någon, eller relativt liten, egen erfarenhet inom livsloggning eller att mäta värden, både fysiologiska och kognitiva.
De frågor som ställdes vid intervjutillfället skrevs med mål av att vara öppna frågor som uppmanade till fria svar. Exempel på en sådan fråga var att intervjuobjekt uppmanades att berätta fritt om hur hens livsloggningscykel ser ut. Med hjälp av de fria svaren som
intervjuobjekt uppgav fanns möjligheten att finna nya spår att undersöka i intervjun. Exempel på detta var att intervjun ledde fram till att prata om framtidens hälsoteknik.
Frågorna i intervjun utgick också ifrån frågorna som ställts under fokusgruppen och enkätundersökningen. Syftet med detta var för att skapa en mer nyanserad bild av
konsumentintresset vilket ansågs skulle ge en mer rättvis bild av nuläget vid besvarandet av frågeställningen som fokuserar på att kartlägga konsumentintresset i en svensk marknad.
2.4.4.
Användbarhetstest
Användbarhetstester är enligt Krug (2014) viktigt för att öka lärbarheten och minnesvärdheten i en applikation. Vid utvecklandet av den prototyp som i samband med studien framställs gjordes därför användbarhetstester med tre stycken testpersoner i ålderskategorierna 20-, 30- och 40-årsåldern.
De tre testerna utfördes genom att samtliga testpersoner först lät testa två befintliga
applikationer vid namn Visualizer och MindTracker. Utifrån sin upplevelse med applikationerna fick de sedan svara på frågor. Den bärbara tekniska produkt som mätte kognitiva tillstånd som fanns tillgänglig för studien var ett headset från NeuroSky kallat MindWave. På NeuroSkys webbshop fanns ett brett utbud av applikationer från olika utvecklare och utifrån resultatet från fokusgruppen samt intervjun med Respondent A söktes en applikation som visade rå data samt en applikation som visualiserade värdena på ett mer lättförståeligt sätt.
Valet föll på Visualizer-applikationen då den var utvecklad av NeuroSky och för att den visade rå data i realtid. Vidare föll valet på MindTracker-applikationen till stor del på grund av tillgänglighet. Det var en av få applikationer som erbjöd en översatt version av datan som samtidigt var kompatibel med den versionen av headset som fanns tillgänglig till studien. Frågorna fokuserade på saker såsom designupplevelser och funktioner i applikationen. Detta moment utfördes för att få en djupare förståelse för vad som var viktigt för konsumenterna vid användandet av den här typen av applikationer. Med hjälp av det resultat som utvanns ur detta momentet kunde prototypen arbeta mer på att innehålla de funktioner eller designbrister som de två testade applikationerna saknade.
Därefter testade samma testpersoner den framtagna prototypen och fick även där svara på frågor med liknande upplägg och fokus. De fick även utföra uppgifter som att hitta en specifik flik inom applikationen, detta för att kunna få en tydligare bild över hur lättnavigerad prototypen var.
Bilder från vår applikationsprototyp Iris
2.5. Urval
Denscombe (2004) beskriver att det i huvudsak finns två sätt att uppnå representativitet när det kommer till urval. Detta görs antingen genom det slumpmässiga - eller det proportionellt stratifierade urvalet. Det slumpmässiga urvalet är att föredra när man vill undersöka en
representativ del av befolkningen, vilket enbart går under förutsättning att man slumpar fram en tillräckligt stor grupp. (Denscombe, 2004) Denna grupp bör, enligt Larsen (2009), bestå av minst 30 individer när man sysslar med statistiska analyser. Om istället ett proportionellt stratifierat urval används ska det antingen slumpmässigt väljas ut en spcifik grupp eller så utgår man från kända egenskaper och väljer ut en grupp (Larsen, 2009). Denscombe (2004) menar att generaliseringar kan göras när båda dessa typer av urval används, då data om en populations samtliga egenskaper kan ställas i relation till varandra och populationen som helhet. Då det här inte alltid fungerar leder det till att samhällsforskare ibland behöver använda sig av en lite lösare tolkning av begreppet representativet. Detta görs då genom att de kategorier som anses mest relevanta för studien väljs ut. (Denscombe, 2004)
En annan vanlig insamlingsmetod är bekvämlighetsurvalet enligt Bryman (2001).
Bekvämlighetsurvalet är sammanfattat det urval som på enklast sätt står till buds för forskaren eller undersökaren. Det finns bland annat en svårighet med denna urvalsmetod och är att det blir problematiskt att dra generella slutsatser utifrån resultatet. Detta då vi inte kan veta huruvida respondenterna är representativa för befolkningen som man vill dra slutsatser kring. Vinsterna kan vara att den kan ha hög svarsfrekvens samt generera svaren snabbt.
Tillfällen då man kan använda sig av bekvämlighetsmetoden är ifall man vill använda sig av resultatet som ett första steg i sin forskning, antingen för att sålla i sina frågor alternativt som ett sätt att dra slutsatser till tidigare forskningsfält. Med detta sagt menar Bryman (2001) på att detta är en urvalsmetod man ska försöka undvika i så stor utsträckning som möjlig även om den troligen används mer frekvent än den borde i många forskningsfält som bland annat
samhällsvetenskaplig forskning.
Inför enkätutskicket till denna studie var syftet att använda ett slumpmässigt urval. Detta gjordes genom att offentliggöra enkäten till så många personer som möjligt utan att ta hänsyn till deras egenskaper såsom kön, ålder etc., vilket blev representativt för Sveriges population
(Denscombe, 2004). Antalet medverkande inom denna enkät var 198, varav 149 svar var kompletta, vilket även möjliggjorde en statistisk analys (Larsen, 2009).
Fokusgruppen kom att ske efter tillgänglighet med indelning av blandade kön i åldrarna 23–40 och kan därför beskrivas som en kombination av ett bekvämlighets- och ett slumpmässigt urval. Detta då det publicerades en offentlig förfrågan via författarnas sociala medier samt i de grupper som enkätutskicket publicerades i och de respondenterna som valdes var de som var
tillgängliga.
Åldersindelningen för fokusgruppen berodde delvis på tillgänglighet samt att respondenterna ingår i den ålderskategorin med flest användare av bärbar teknologi (Salah, Macintosh & Rajakulendran, 2014). Genom att båda dessa urvalsmetoder användes kunde på så sätt
undersökningsdeltagarna inom denna studie representera det svenska folket och generaliseringar angående dessa kunde på så sätt göras (Denscombe, 2004).
2.6. Metodkritik
Nedan följer stycken som bemöter och kommenterar de eventuella fallgropar som finns med de metodval som tagits för studien. Styckena är indelade i respektive moment för datainsamling och presenteras i kronologisk ordning utifrån utförandet.
2.6.1.
Enkät
Inför utskickandet av studiens enkät kontrollerades aldrig frågorna i form av en testenkät. Detta eftersom att enkäten delades i sociala medier via författarnas Facebookprofiler var möjligheten att kontakta författarna vid eventuella frågor eller oklarheter stor. De frågor som ställdes i enkätundersökningen ansågs också vara självförklarande och lättförståeliga, med undantag för
frågan ifall respondenten använder bärbar teknologi idag. Detta för att bärbar teknologi kan tolkas som, och framförallt inkludera, olika saker exempelvis även mobiltelefoner.
Ingen underbyggd förståelse för huruvida respondenterna löpte risk att missförstå frågorna i enkäten samlades alltså in. Det kan ha resulterat i att respondenter oavsiktligt har svarat osanningsenligt på frågor, hoppat över frågor som ansetts svåra att förstå eller valt att inte besvara enkäten över huvud taget. Bryman och Bell (2013) menar att detta kan leda till att studien riskerar att visa en skev bild av resultatet.
Författarna mottog inga frågor som handlade om missförstånd eller svårigheter att förstå frågorna. Den feedback som togs emot efter att respondenter besvarat enkätundersökningen var positiv, både i utformning av frågor men också för ämnet i sig. Författarna mottog även muntlig feedback från respondenter till enkätundersökningen som inte heller hade missuppfattat
frågorna. Ovannämnda argument anses dock som svaga och skulle en liknande studie utförts hade en testenkät skickats ut för att förhindra risken för missvisande resultat.
Det finns alltså en risk att enkätundersökningen gestaltar ett missvisande resultat men med tanke på den feedback som mottagits efter enkätundersökningen anses risken för en avgörande
diskrepans som låg. Undantaget är frågan som nämnts ovan som berör bärbar teknologi och bör därför användas med försiktighet vid slutsatsdragning. Vid besvarandet av frågeställningarna samt vid dragning av slutsatser inkluderas dock även resultatet från annan utförd datainsamling, såsom fokusgrupp och intervju, vilket är tänkt att balansera ut eventuella missvisningar från enkätundersökningen.
Det går även att ifrågasätta ifall urvalsmetoden skedde enligt det slumpmässiga urvalets principer. Detta då enkäten publicerades på författarnas sociala medier samt i Facebookgrupper valda utifrån gruppens inriktning. Det går då att säga att enkätundersökningen uteslutande fanns tillgänglig för de personer som använder Facebook. Vidare går det dock att bemöta kritiken genom att säga att enkätundersökningen delades vidare i fler led vilket ledde till en bredare variation av respondenter. För att försöka balansera ut de teknikintresserade användarna, från de teknikgrupper som enkätundersökningen delades i, valdes även några grupper som fokuserade på mental hälsa vilket inte nödvändigtvis betyder att de är teknikintresserade på det sättet som respondenterna i teknikgruppen är.
2.6.2.
Fokusgrupp
Studiens resultat bygger delvis på en framtagen fokusgrupp där personer tillfrågades angående deras nuvarande vanor av bärbar teknologi, samt deras förväntningar. Inledningsvis var det tänkt
att åtta till tolv personer skulle medverka, något som May (2013) förespråkar. På grund av tillgänglighet kunde detta inte genomföras. Istället medverkade sex stycken deltagare.
Genusrepresentation försöktes i så hög grad som möjligt att tas i beaktande, men även det blev lidande på grund av deltagares tillgänglighet. Utav sex deltagare var två av dessa kvinnor. Intervjuobjektens geografiska egenskaper försökte diversifieras genom att använda intervjuobjekt från olika städer i västra Skåne.
Bärbar teknologi, i form av två stycken MindWave headset fanns tillgängliga vid utförandet av fokusgruppen och visades senare upp, samt beskrevs för deltagarna. En kort genomgång av Muse Headband utfördes också.
Diskussioner kring huruvida fokusgruppens deltagare skulle få lov att testa dessa innan fokusgruppens diskussion startade förekom. Det beslutades dock att det riskerade att påverka respondenternas objektivitet och i förlängningen deras svar. Hade respondenterna låtits testa dessa kan svaren ha sett annorlunda ut. Anledningen till att de inte fick testa produkterna innan fokusgruppens diskussion startade var på grund av att ge en rättvisande bild över
respondenternas utgångspunkt.
Det ansågs dock vara viktigt att introducera respondenterna för produkterna som skulle diskuteras. Detta för att de skulle kunna diskutera bland annat förväntningar och applikationsförslag utifrån produktens förutsättningar.
Harboe (2013) menar att risken med att hålla en fokusgrupp är bland annat att det kan finnas en person som styr eller att respondenterna styrs av grupptryck. Detta försökte undvikas genom att fokusgruppens samtalsledare, eller moderator, ibland började diskussionen genom att rikta frågan till olika respondenter.
2.6.3.
Semistrukturerad intervju
Intervjun med Respondent A utfördes som en semistrukturerad intervju, där frågorna skrevs och ställdes i en viss ordning, men även frångick manus stundvis för att generera mer utförliga svar. Detta gjordes, dels för att låta intervjuobjektet utveckla sina tankar och dels för att det stundvis kändes nödvändigt att utveckla frågorna ytterligare för att utvinna mer information. Det kan dock argumenteras för att en strukturerad eller ostrukturerad typ av intervju hade kunnat gynna de svar som gavs genom en högre grad av objektivitet från intervjuaren, samt större frihet av uttryckande, respektive.
2.6.4.
Prototyp och användbarhetstest
Användbarhetstester bör enligt Krug (2014) ske en gång i månaden, något som inte gjordes vid framtagandet av studiens prototyp. Det kan därför argumenteras för att det borde ha utförts i flera stadier under utvecklandet av prototypen.
Anledningen till att detta inte gjordes berodde främst på att mängden användbarhetstester som skulle hinnas med att utföra var svår att uppskatta. För att säkerställa att minst ett
användbarhetstest skulle hinnas med beslutades det därför att utföras efter att prototypen var nästintill färdigdesignad.
Om flera användbarhetstester hade utförts hade återkopplingen kunnat vara annorlunda och eventuellt gynnat prototyputvecklandet. Detta hade även kunnat vara fallet om endast ett användbarhetstest utförts, men istället utförts i ett tidigare skede.
Det som skulle kunna vara nackdelen med att testa en prototyp som nästan är färdigutvecklad är att testpersonen eventuellt låser sig tankemässigt vid förslag på design och funktioner vilket kan vara orsaken till att resultatet från användbarhetstesterna nästan inte genererade någon kritik för design eller funktioner. Både design och funktioner är dock baserade på teori och resultat som inhämtats under studien och anses därför vara välgrundade val trots allt.
Valet kring vilka applikationer som testpersonerna läts utforska vid användbarhetstesterna baserades huvudsakligen på tillgänglighet. Då endast produkten MindWave mobile 2 fanns tillgänglig limiterades mängden applikationer till de som var kompatibla för denna produkt och modell.
Utifrån dessa valdes de två applikationer som ansågs besitta störst visuell och
interaktionsmässig skillnad från varandra för att ge testpersonerna en så kontrastfull syn och upplevelse som möjligt. Det var också viktigt att den ena applikationen erbjöd att visa rå data och att den andra visade en enklare och översatt version av datan. Upplägget att låta
testpersonerna testa två befintliga applikationer ansågs vara det lämpligaste för studien, då det var till synes mest tidseffektivt. Hade andra, eller fler applikationer undersökts av testpersonerna finns det en risk att andra svar hade genererats och andra slutsatser dragits utifrån dessa.
3.
Teori
Följande stycken presenterar teoretisk information i syfte att ge läsaren en introduktion till ämnet om interaktionen mellan människor och datorer. Det presenteras även studier kring konsumentintresset för bärbara tekniska produkter som mäter kognitiva tillstånd samt hur en prototyp- och designutveckling bör utföras. Styckena presenteras kronologiskt utifrån frågeställningarnas ordningsföljd; Vilka värden tror potentiella konsumenter, i en svensk
marknad, att de kan utvinna vid användandet av bärbar teknologi som mäter kognitiva tillstånd och vad har de för förväntningar på en sådan produkt? och Hur skulle en applikationsprototyp till en bärbar teknologisk produkt, som mäter kognitiva tillstånd, designas utifrån de tilltänkta konsumenternas intresse och förväntningar?
3.1. Human-computer interaction
Human-computer interaction, HCI, är ett forskningsområde som studerar interaktionen mellan människor och datorer. När datorerna först kom på 40-talet förekom en ytterst begränsad interaktion däremellan. Datorerna var inte heller anpassade att användas för den generella personen utan var ämnad att användas för forskare och ingenjörer, främst inom datavetenskap. Trots att HCI hade sitt stora genomslag i början på 80-talet antydde Vannevar Bush en framtid om den relation vi har till internet och teknologi idag. MacKenzie (2013) tolkar utdrag ur Bushs essä “As we may think” som att han bland annat förutspående nutidens blogg- och twitterinlägg. Vidare år 1963 kom datormusen som MacKenzie såg som en tydlig milstolpe för interaktionen mellan människor och datorer. Genomslaget för HCI kom enligt MacKenzie först tjugo år senare, år 1983, när bland annat The ACM Special Interest Group on Computer-Human Interaction, SIGCHI, höll sin första konferens CHI. CHI hålls än idag och är en samlingsplats för bland annat forskare, designers och mjukvaruingenjörer inom HCI-området där de skickar in bidrag i hopp om att bli utvald till att få presentera sin forskning. (MacKenzie, 2013)
En annan milstolpe som skedde under år 1983 var att boken The psychology of
human-computer interaction, skriven av Stuart Card, Tom Moran och Allen Newell, publicerades vilket populariserade begreppet HCI. (MacKenzie, 2013)
Intresset för HCI fortsatte att växa och universitet började skapa kurser inom HCI och User Interfaces, UI. Konsten att designa ett HCI-system med hög användarvänlighet är något som universitetsstudenter väljer som ämne för sina examensarbeten. (MacKenzie, 2013) Ett exempel MacKenzie (2013) ger på ett klassiskt dilemma inom att designa för HCI är hur menyer ska
3.2. Bärbar teknologi
År 2016 och 2017 beräknades bärbar teknologi vara den största trenden inom fitness, med stort ökad användning för personligt bruk, men även inom medicin -, sjukvårds - och
militärbranschen (Bunn, Navalta, Fountaine, & Reece, 2018). Bärbar teknologi syftar till en typ av enhet vars huvudsakliga syfte är baserat på dess kontakt med kroppen (Gouge & Jones, 2018). Dessa enheter kan på så sätt bidra med att utöka användarens självmedvetenhet, samt självhantering. Trots dess fördelar returneras ungefär 30% enheter av bärbar teknologi efter 6 månaders användande. (Koo & Fallon, 2018) Koo och Fallon (2018) delar in denna typ av teknologi i tre kategorier: fysisk aktivitet, fysisk och psykisk hälsa, samt miljö och livsstil. Bärbar teknologi med fysisk aktivitet som inriktning är den främst förekommande typen. Enheter som denna kan mäta fysiologiska värden som exempelvis hjärtfrekvens, sömnmönster, samt dietvanor och är därför användbar som motivation vid motion och träning. Dessa utgörs i huvudsak av plåster, klädesplagg, smartklockor och aktivitetsarmband. Bärbar teknologi som inriktar sig på fysisk och psykisk hälsa använder samma typer av mätverktyg som den inriktad på fysisk aktivitet, men fokuserar istället på att övervaka symptom för sjukdomar genom fysiologiska eller psykologiska metoder. Ett exempel på detta är Zenta, ett armband som genom att mäta hjärtfrekvens samlar data som beskriver användarens känslor. Den sistnämnda
kategorien, miljö och livsstil inkluderar bärbar teknologi som avser att assistera inom
uppgiftshantering. Dessa uppgifter kan variera från information om vädret till påminnelser om medicinering och figurerar i form av glasögon, halsband eller klockor. (Koo & Fallon, 2018) I samband med den växande populariteten av bärbar teknologi menar Bunn et al. (2018) att vikten av att fastställa dess tillförlitlighet ökar. Exempelvis visade en undersökning där tio olika bärbara enheter mättes tenderade dessa att i snitt att underskatta användarens energiförbrukning jämfört med de som utmättes av ett validerat metaboliskt analyssystem. Dessa uppskattade en mer korrekt energiförbrukning under stillasittande aktiviteter, men presterade i snitt sämre i samband med ökad aktivitet. (Bunn, Navalta, et al., 2018)
Även vid mätningar av stegräkning uppstår en differens. Under ett test framtaget där åtta olika enheter testade sin exakthet mot ett specifikt antal räknade steg (vid gång och sprint) presterade tre under en felmarginal på 10%, det maximala genomsnittliga procentfelet CTA (consumer technology association) anser lämpligt enligt deras standard CTA 2056 - Physical Activity Monitoring for Fitness Wearables: Step Counting. (Bunn, Jones, Oliviera, & Webster, 2018)
3.3. Konsumenttillgängliga EEG-produkter
När hjärnan uppmanar delar av kroppen att agera passerar elektroniska laddningar genom kroppens nervceller. Dessa kallas elektroencefalogram (EEG) och kan mätas genom att placera ut elektroder på huvudet. (Maksud et al., 2017) Med denna data möjliggörs en Brain-computer interface, BCI, en kommunikationskanal som tillåter användaren att bruka teknologi utan användandet av muskler. Medicinklassade EEG-scanners har förekommit på sjukhus och laboratorier sedan 1929 och har sedan dess främst använts till att utvärdera neurologiska störningar. (Maskeliunas, Damasevicius, Martisius, & Vasiljevas, 2016) Dessa traditionella EEG-scanners tar ofta lång tid att sätta samman och kräver även en mindre nedskrapning av patientens skalp (Ratti, Waninger, Berka, Ruffini, & Verma, 2017). I samband med att enklare EEG-scanners under senare år utvecklats har en marknad växt fram där efterfrågan av dessa enheter för personligt bruk har ökat, bland annat i hem och skolor. Denna typ av EEG-scanners för med sig fördelar som dess låga pris och enkla användning, men dess data är i dagsläget opålitlig och överföringshastigheten av nämnda data är långsam. (Maskeliunas et al., 2016) Ledande på marknaden av konsumenttillgängliga EEG-scanners är Neurosky, Muse, Emotiv och
OpenBCI (Farnsworth, 2017). Neurotech EDU (u.å.) förklarar att beroende på vilken typ av
respons från hjärnan som avses att mätas kan ett minimiantal av elektroder krävas. Exempelvis krävs endast en eller två elektroder för att mäta avslappning, medan mätande av hjärnaktivitet kräver ett större antal (Neurotech EDU u.å.). Neurosky använder sig av en elektrod, Muse av fyra, Emotiv använder sig av upp till 14 elektroder och OpenBCI upp till 16 (Farnsworth, 2017). Ett problem bland de BCI-system, exempelvis MindWave eller Muse, som finns idag är att de ger en mindre mängd resultat för 15–30% av användarna vilket leder till svårigheter att det inte går att göra något av den lilla mängden data. Detta fenomen är känt som BCI-illiteracy.
(Dickhaus, Sannelli, Müller, Curio, & Blankertz, 2009) Maskeliunas et al. (2016) menar att det inte finns någon fastställd orsak till varför vissa användare visar tecken på BCI-illiteracy, men att bättre resultat har generats bland barn, vilket tyder på att fenomenet kan vara anknuten till åldrande. En annan teori är att psykologiska och kognitiva faktorer kan spela in, såsom stress, humör eller rädsla för teknologin. (Maskeliunas et al., 2016)
3.4. Bärbar teknologi på arbetsplatser
Rutkin (2014) rapporterade redan år 2014 att arbetsgivare såsom eBay uppmuntrade sina anställda att använda sig av bärbara tekniska produkter som aktivitetsarmband i utbyte mot billigare sjukförsäkring. Rutkin (2014) ger fler exempel på Tescoanställda som bär
GPS-armband eller en restaurang i Las Vegas som spelar in nyanställdas arbete med hjälp av Google Glass.
Företaget Humanyze, tidigare känt som Sociometric Solutions, utvecklade brickor för anställda att bära för att kunna analysera deras beteenden och hur det påverkar deras prestationer på arbetsplatsen. I en av deras tidiga studier använde de brickorna på de anställda hos Bank of Americas kundtjänstavdelning. I startfasen av studien trodde de att kundtjänstagenternas samtal med kunden var det som var relevant men fann senare att vikten låg i hur de pratade kollegor emellan. (Miller, 2014) Som ett test införde de gemensamma raster för kollegorna vilket gav möjlighet att dela med sig av tips och erfarenheter kring kundtjänstärenden. Detta förbättrade siffror bland annat inom stressnivåer och produktivitet. (Matheson, 2014)
Vidare skriver Rutkin (2014) om integritetsproblemen som uppstår ifall de bärbara produkterna inte stannar kvar på arbetsplatsen utan följer med den anställde hem. Vissa stater i USA har kontrollerat detta genom att grunda lagar som kräver ett tillstånd från användaren. Rutkin (2014) skriver dock att det i de flesta staterna är lagligt att klä anställda i sensorer så länge de
informerat om vad som loggas och varför.
Chris Brauer, Direktör för Innovation på London University, ser möjligheter med denna typen av teknologi då det möjliggör att människor kan sammanställa biometriska CV:n för att påvisa deras lämplighet för ett specifikt yrke, exempelvis yrken som kräver hög stresstålighet. (Rutkin, 2014)
I Kina har man implementerat sensorer i de anställdas uniformer eller kepsar för att bevaka kognitiva tillstånd hos sina anställda i ett flertal branscher, bland annat i fabriker, kollektivtrafik och militär. Med hjälp av detta kan de upptäcka bland annat depression och ilska hos sina anställda. Ett av de huvudsakliga forskningscentren är statligt finansierade och sker på Ningbo Universitet och kallas Neuro Cap. (Chen, 2018)
Jin Jia, docent i hjärnforskning och kognitiv psykologi, menar att anställda som sitter vid kritiska positioner kan påverka ett helt produktionsled och därav utgöra en fara för sig själv och andra anställda. Om systemet skickar ut en varningssignal kan det räcka för att cheferna ska skicka hem den anställde alternativt flytta denne till en mindre kritisk post. Chaufförers hattar har inbyggda sensorer som läser av deras fokus och trötthet och har möjlighet att varna och exempelvis väcka chauffören ifall denne skulle somna vid ratten. (Chen, 2018)
Arthur Caplan, professor i bioetik, föreslår regler för att arbetsgivare inte ska kunna utnyttja datan om sina anställda. Caplan uttrycker oro över hur denna typen av information skulle kunna
påverka exempelvis vilken anställd som blir avskedad och vem som blir befordrad. (Rutkin, 2014)
3.5. Hälsa i sociala medier
Mellan åren 2010 till 2016 mer än fördubblades användandet av sociala medier där
genomsnittspersonen uppskattades spendera en timme om dagen på dessa typer av hemsidor. En jämn ökning mellan samtliga åldersgrupper kunde identifieras mellan 2012 till 2016, där genomsnittsanvändandet uppskattades vara 40 min per dag. 71% av internetanvändare är på
Facebook någon gång ibland, medan 50% loggar in på hemsidan dagligen. Dessa siffror ökar
med någon procent varje år bland samtliga åldersgrupper förutom hos ungdomar under 16 år, där användandet istället minskar. (Davidsson, 2016)
Mängden träning och kost publicerat på sociala medier anses enligt Lilja (2015) ha ökat. Ett skifte från löp – och hemmaträning till styrketräning och muskelbygge har upplevts, där
resultatet snarare verkar fokusera på utseende än god hälsa och motivationen till träning grundas i för- och efterbilder. Under en undersökning framtagen av Christina Eriksson (2013) ansågs
Instagram, Facebook, samt bloggar vara den bäst lämpade plattformarna att dela med sig av
sina träningsresultat och samtidigt bäst lämpad att samla motivation vid träning. Informanterna i en studie framtagen av Erikssons (2013) ansåg att motivationen härstammade från en ökad kunskap inom området, samt upplevde en större uppmuntran till sin träning på sociala medier än i verkliga livet. Lilja (2015) och Eriksson (2013) är eniga om att publicerandet av träning och hälsa på sociala medier i huvudsak uppfattas som positivt, men beskriver att negativa aspekter även uppkommer. Materialet som publiceras kan uppfattas som orealistiskt, skuldbeläggande och ohälsosamt (Eriksson, 2013). Lilja (2015) instämmer och tillägger att konstant exponering för hälsa och fitness på sociala medier kan leda till ett kroppsligt missnöje och bidra med ångest och sämre självkänsla.
Guillory et al. (2014) beskriver en typ av känslomässig smitta inom sociala medier som visar att personer vars nyhetsflöde är mer positivt laddat, själva är mer benägna att publicera positivt laddade statusuppdateringar och vice versa. Personer som exponeras för färre känslomässiga statusuppdateringar är också själva mindre uttrycksfulla på sociala medier (Guillory et al., 2014).
3.6. Quantified Self och Personal informatics
År 2007 myntade Gary Wolf och Kevin Kelly begreppet ”The Quantified Self” och handlar om ett samspel mellan användare och, ofta, tekniska produkter för att samla och kvantifiera data om sig själv (Wolf, u.å). Användaren kan sedan granska datan och identifiera problemområden för att sedan kunna ändra sin livssituation och enligt Wolf (2010) bli den bästa versionen av en själv.
På en blogg för så kallade ”quantified selfers”, som drivs av Wolf och Kelly, kan man följa andras framsteg samt få tips och nyheter om ny teknologi och metoder för livsloggning
(Quantified Self, 2018). Wolf och Kelly skriver i bloggens beskrivning att deras mål är att stötta nya upptäckter om oss själva och vårt samhälle som grundar sig i noggrann observation som sedan livas upp av en god vänskapsanda (Quantified Self, 2018). Utöver bloggen anordnas det även träffar runt om i världen för att träffa och inspireras av andra quantified selfers (Wolf, u.å). Bode och Brogård Kristensen (2015) skriver i boken Assembling Consumption att människan hållit på med self-tracking i många år och ger exempel på när vi mätte våra barns längd på dörrlisten eller skrev upp alla våra utgifter i en bok. Idag sköts mycket av det med hjälp av teknologi eller applikationer så som Mint.com som är en tjänst som analyserar personers ekonomiska vanor (Becker, 2014), något som 17 miljoner individer använde sig av år 2014. Bode och Brogård Kristensen (2015) menar dock på att det finns tre stora skillnader mellan en person som loggar sin data och en quantified selfer. Kortfattat beskriver de den första skillnaden med de tekniska hjälpmedlen som quantified selfers använder sig av, och med bärbar teknologi som har konsumenttillgängliga biosensorer integrerade i sig. För det andra är det att marknaden nu riktar in sig på att utveckla denna typ av teknologi, biosensorer som fokuserar på att logga hälsa och konditionsnivåer, som ofta används av quantified selfers. Bode och Brogård
Kristensen (2015) ger exempel på att fokuset under Apples produktpresentation år 2014 låg på att tillgodose quantified selfers behov via iOS 8 och sensorerna i Apple Watchen. Den tredje och sista faktorn menar Bode och Brogård Kristensen (2015) är den ”techno-utopiska” synen hos en person som tror på att förbättra sig genom sammanslagna loggade data om en själv. Swan (2013) beskriver däremot The Quantified Self som vilken individ som helst som loggar någon form av data om sig själv, oavsett om det är fysiologiska, kognitiva eller miljömässiga data, i proaktivt syfte för att kunna analysera datan och göra en förändring. Swan (2013) beskriver The Quantified Self som ett allt vanligare fenomen och att 60% av de vuxna i USA spårade sin vikt, kost eller träning år 2013. Vidare visade det sig att 33% loggade annan data såsom blodtryck och sömnvanor (Swan, 2013).
Clay (2013) skriver för Forbes om The Global Stage for Innovations (CES) sammankomst 2013 och döper artikeln till The year of The Quantified self. Vidare beskriver han hur det stora fokuset det året ligger på sensorer för att logga hälsodata om sig själv (Clay, 2013). Årets CES presenterade allt från Artificial Intelligence (AI) till Smartbilar men hälsosensorer finns ändå med och hamnar på plats nummer sju på Newmans (2018) topp 18 lista av tekniktrender för årets CES.
3.7. Globalt konsumentintresse
Hassib et al. (2016) utförde en studie för att kartlägga användarnas behov av bärbar teknologi samt hur deras vilja att dela med sig och ta emot den typen av data såg ut. I studien genomförde de en enkät med 210 respondenter varav 109 av dessa var komplett ifyllda, och därav de resultat de utgick ifrån. Respondenterna kom från 19 olika länder från 5 olika kontinenter. (Hassib et al. 2016)
Enkäten delades in i tre delar; att få data om sig själv, att dela data med andra samt att ta emot data från andra. Vidare delades datan in i kategorier om fysiologiska värden, emotionella värden samt kognitiva värden. (Hassib et al. 2016)
Hassib et al (2016) konstaterade utifrån enkätresultaten att det fanns störst intresse i att veta sina kognitiva tillstånd och minst intresse i att känna till sina emotionella tillstånd, såsom lycka eller rädsla. Vidare konstaterades det även att användarna föredrog att få informationen via sin smartphone, alternativt i den bärbara produkten i sig. Respondenterna kunde se ett värde i att logga sina kognitiva värden exempelvis för att kunna identifiera stressade situationer. Andra respondenter såg en möjlighet att kunna identifiera sina mest effektiva perioder under en dag för att utnyttja dem till fullo och pausa vid rätt tillfällen. (Hassib et al. 2016)
Intresset i att dela med sig om sin data var lägre än att ta emot data från nära och kära men det som respondenterna helst hade delat med sig av var sina kognitiva och emotionella värden snarare än de fysiologiska. Respondenterna fick även välja mellan följande kategorier av med vem de hade delat med sig av informationen till; partner, familj, nära vänner, kollegor, offentligt. Där det fanns högst intresse av att både dela och ta emot data var med och hos partners, familj samt nära vänner. (Hassib et al. 2016)
Hassib et al. (2016) kunde se ett tydligt mönster där respondenterna var mer villiga att dela med sig av positiva resultat snarare än negativa. Plattformarna där respondenterna ville dela med sig av informationen varierade också beroende på om resultatet var positivt eller negativt. Vid positivt resultat var respondenterna mer benägna att dela med sig på offentliga plattformar
såsom Facebook medan negativa resultat föredrogs att delas i privata meddelanden. (Hassib et al. 2016)
Koo och Fallon (2017) utförde en liknande studie vars resultat också baserades på en enkät som utfördes i USA för respondenter i åldrarna 18 till 69 år. Enkäten fick 302 respondenter varav 247 av svaren var användbara för vidare analys. Enkäten fokuserade på att kartlägga vilka värden som konsumenterna var intresserade av att få ut av en bärbar teknisk produkt. Majoriteten var intresserade av fysiologiska värden såsom kondition och träning. (Koo & Fallon, 2017) Vidare identifierar Koo och Fallon (2017) att ett stort hinder i marknaden för den bärbara teknologin är att få användarna att använda produkten långsiktigt och understryker därför vikten i att undersöka användarnas behov och förväntningar på den typen av produkter. Respondenterna i Koo och Fallons enkät visade ett högt intresse av att känna till
familjemedlemmars hälsa, såsom sjukdomar, känslor samt stressnivåer. I frågan vad de ville veta om sig själva var svaren liknande med tillägg av effektivitet och kondition. Utifrån resultatet var respondenterna mer positivt inställda till en produkt som fokuserade på en kategori, exempelvis en produkt som fokuserade på effektivitet och tidsplanering skulle inte även fokusera på sjukdomar eller kondition. (Koo & Fallon, 2017)
Vidare i sin artikel ger Koo och Fallon (2017) exempel på produkter som skulle kunna utvecklas för att tillfredsställa konsumenternas behov. De föreslog till exempel en humörsring som skulle mäta humör och stressnivåer som sedan kunde delas med vänner och familj. (Koo & Fallon, 2017)
Dudley och Jones (2018) utförde en studie för att kartlägga användarnas förväntningar på EEG-avläsande produkter med hjälp av MindWaves från Neurosky. Respektive deltagare fick en MindWave till sitt förfogande att använda i 30 minuter i en vardaglig situation, utan vidare instruktioner förutom en introduktion till produkten samt applikationsprototypen som användes tillsammans med headsetet. (Dudley & Jones, 2018)
Många deltagare förmodade att värdena innehöll värdefull information som kunde utvinnas vid en längre användning. Några deltagare ville veta hur deras hjärnor reagerade på olika typer av aktiviteter såsom träning eller att titta på tv. Andra deltagare fann intresse av att veta hur miljöerna runtom användaren påverkade de kognitiva tillstånden, exempelvis när hen var på jobbet jämfört med hemma. (Dudley & Jones, 2018)
