Under fyra decenniers val mot gymnasieskolan/During four decades of choice to the upper secondary level

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle VT-2006

Examensarbete

Under fyra decenniers val mot

gymnasieskolan

During four decades of choice to the upper secondary level

Gunilla Andersson

Studie-och yrkesvägledarprogrammet 120 poäng Vårterminen 2006

Examinator: Anders Lovén Handledare: Ann-Christine Ringström

ABSTRACT

Samhällets förändringar, som i sin tur har förändrat skolan, har påverkat ungdomars

funderingar och handlande inför valet till gymnasieskolan under fyra decennier. Dessa fyra decennier är årtalen -76, -86, -96 och slutligen år 2006.

Har samhället förändrats. Har skolan förändrats. Har ungdomarna förändrats. Finns det en förändrad attityd gentemot utbildning bland dagens ungdomar jämfört med ungdomar på 70,80 och 90 talet.

Jag ville ta reda på detta. Jag anser att, som blivande studie- och yrkesvägledare, bör jag ha goda kunskaper och bör känna till hur utvecklingen sett ut och ser ut och hur det kan se ut i framtiden utifrån tankar ungdomar har haft och har. Jag har hållit mig kring min egen region, jämtlands län. Jämtlands län är av intresse i detta examensarbete, inte enbart för att det är under samhällsutveckling utan även på grund av att det är ett län som har en bland de högsta avhoppen från gymnasieskolorna

För att få reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ intervju. Jag har intervjuat tre individer från årtalen, 1976, 1986, 1996 och 2006.

Jag har funnit att det skett en viss förändringsattityd inför valen mot gymnasieskolan. Ungdomar idag är väl medvetna om sitt livslånga lärande, de väljer utifrån sig själv. Från början har ungdomarnas val mot gymnasiet påverkats utifrån vilken samhällsklass de kommer ifrån och resultatet har då blivit det klassiska mönstret, de ungdomarna från de högre

samhällsklasserna väljer högre utbildning medan de ungdomarna från de lägre

samhällsklasserna väljer den kortare varianten av utbildning. Men allteftersom decennierna har passerat har detta blivit mer oviktigt, man väljer utifrån sina egna intressen. Man väljer inte utifrån vilken samhällsklass man tillhör. Denna förändring av attityd som ungdomarna har idag är det resultat som skolan förmedlat och som nu fått sitt frö att gro. Det krav som ställts på ungdomarna, att själv ta sitt eget ansvar vad gäller deras möjligheter och intressen.

Nyckelord

Fyra decennier, ungdomar, samhällsförändringar, attitydförändringar, gymnasieskola, social bakgrund, skötsamhetskultur, symboliskt kapital, klassreproduktion.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.2 Livsprojekt, ”det sociala kontraktet”. 8

2.3 Moderniseringsprocessen. 10

2.4 Förändrat samhälle med densamma skola. 12

2.5 Skolan och de kulturella förändringarna. 13

3.TIDIGARE FORSKNING……….14

3.1 Villastad, Mellanstad och Bruksort 14

3.2 Resultat av enkäten 15 4.METOD-URVAL-GENOMFÖRANDE ……… 17 4.1 Intervju 17 4.2 Urval 17 4.3 Genomförande 18

4.4 Antal invånare i Östersund 18

4.1.1 Östersunds gymnasiehistoria 18

5.RESULTAT OCH ANALYS………19

5.1 INTERVJUDELTAGARE 20 5.1.1 Året är 1976 20 – Sammanfattning av året 1976 22 5.1.2 Året är 1986 22 - Sammanfattning av året 1986 24 5.1.3 Året är 1996 25 - Sammanfattning av året 1996 26 5.1.4 Året är 2006 26 - Sammanfattning av året 2006 28 5.1.5- Sammanfattning av samtliga år 28 5.2 Analys 29 6. DISKUSSION………31 7. SAMMANFATTNING……….35 8.KÄLLFÖRTECKNING……….. 37

1.INLEDNING

1.1 Bakgrund

Jag vill undersöka ungdomars sätt att tänka utifrån sina val till gymnasieskolan från årskurs 9 under fyra decennier; år 1976,1987,1996 och 2006. Har ungdomars funderingar förändrats i takt med samhällets förändringar om utbildning/jämlikhet och åsikter? Har det hänt mycket kring ungdomars val mot gymnasieskolan under fyra decennier? Jag vill försöka finna ett svar på detta.

1.2 Syfte

Jag vill se vad som hänt i elevers val till gymnasiet under dessa fyra decennier. Vad är det som påverkat deras val? Har eleverna i dag liknande tankar inför sina val och vad är det som styr deras val.

1.3Frågeställning

Mot det jag i bakgrunden beskrivit vill jag söka kunskap om:

1) Vilka likheter respektive olikheter i ungdomars val inför gymnasieskolan under årtalen 76, -86, -96 och 2006.

2) Har det sociala arvet någon betydelse inför gymnasievalet?

1.4Avgränsning

I detta examensarbete har jag valt att avgränsa mig till att enbart fokusera på Östersunds kommun och hur dess invånare under de fyra decennierna har valt gymnasieinriktning från årskurs 9 till gymnasieskolan. Detta examensarbete kan inte påvisa hur det sett/ser ut i resten av Sverige, utan enbart hur det sett/ser ut i Östersund. Denna undersökning är av intresse inför min framtida profession som studie-och yrkesvägledare, att se huruvida elever har sökt och söker idag och utifrån detta kanske få se ett mönster inom Jämtlands län.

2. TEORETISKA PERSPEKTIV

Under denna rubrik introducerar jag de teoretiska perspektiven som jag utgår ifrån i detta examensarbete. Samhällets framväxt är grogrunden till hur vi människor tänker och påverkas. Av den anledningen vill jag leda in läsaren i förståelsen om varför samhällets dynamik ser ut som den gör för att förstå sammanhanget i varför människan förändrar sina åsikter och värderingar under tid.

De författare och dess teorianknytningar jag kopplar examensarbetet kring, är följande; ”Moderna samhällsteorier” Per Månsson,1 Bengt-Erik Andersson (RED),”Ungdomarna, skolan och livet”2. Lars Gustaf Andersson, ”Skolan och de kulturella förändringarna”3 och Mats Trondman, Bunar ” Varken ung eller vuxen”.4

2.1 Klassreproduktion.

Enligt Bourdieus sociologi, utgår denna från människans vardagsliv. Människan orienterar sig i vardagslivet upp och ned, framåt och bakåt, rummet och tiden, ond och god, bra och dålig och så vidare. Bourdieu menar vidare att människan lever och kommunicerar därför i en värld som skapats av förnuftet hos människan. Det är dessa handlingsmönster i det alldagliga vardagslivet som skapar den sociala tillvarons struktur.

Den centrala tanken som Bourdieus teori har är att individens handlingar alltid är sociala och kollektiva till sin karaktär. Eftersom individen varit och medverkar i olika sociala miljöer tillägnar hon sig olika sätt att bete sig och förhålla sig på. På det sättet formas ”hennes” förhållningssätt och sättet att agera utifrån till det ”hon” erfar från dessa olika miljöer under sitt liv. Bourdieu menar vidare att människan tillägnar sitt habitus under denna livserfarenhet.

Med habitus menar Bourdieu, att människan kan med sitt habitus, agera och förhålla sig på ett naturligt sätt i en eller flera av dessa olika miljöer. Människan kan även påverka och

1

Per Månsson.RED.”Moderna samhällsteorier”2003

2

Bengt-Erik Andersson (RED),”Ungdomarna, skolan och livet”2001

3

Lars Gustaf Andersson, ”Skolan och de kulturella förändringarna1999

4

förändra strukturen och samhället med sitt habitus. Den sociala grunden, uppväxtens livsvillkor, formar och utgör alltid grunden för individens habitus. Ett habitus samspelar mellan aktörer och dess struktur påverkar och är centrala för utformningen av habitus.

Det finns även ett slags kamp om sociala positioner inom sociala konkurrensfält, att anpassa sig till de spelregler som gäller och utveckla det habitus som gör det möjligt för individen att hålla sig kvar och avancera inom fältet, samtidigt som dess fält måste hålla kvar sin befästa ställning och makt i samhället. Bourdieu har utvecklat tre former av kapital för att kunna förklara den historiska reproduktionen av klassintressen, dessa är följande;

1. Det sociala kapitalet 2. Det ekonomiska kapitalet. 3. Det kulturella kapitalet.

– Det sociala kapitalet kan vara tillgången av sociala kontakter, det kan även vara kunskap genom utbildningar.

– Det ekonomiska kapitalet är tillgång till pengar och kapital.

- Det kulturella kapitalet kan vara att man behärskar kulturell mångfald.

Utöver dessa tre finns även det symboliska kapitalet som innebär att man behärskar symboler och kännetecken för att ständigt kunna uttrycka sin tillhörighet och

konkurrensförmåga.

Vidare kan dessa kapitaltillgångar förvaltas, förvärvas, förbättras och omvandlas till nya ”värden” i en annan social position.

Bourdieu menar att via dessa strukturförändringar kan människan ändra sin position i

samhället, att genom sin habitus känna av olika variationer i det sociala livet och utifrån detta klara av att spela med i ”livets” regler.

Bourdieu vill visa att utbildningssystemet i ett klassamhälle är dominerande för klassreproduktion. Utbildningssystemets enorma tillväxt och anpassningsförmåga har medfört två konsekvenser;

1. omfattande förändringar och justeringar i samhällets klasstruktur.

2. ett nytt reproduktionsmönster av underordnade och överordnade har etableras.

Bourdieu menar att denna utbildningseffekt i samhället orsakar svårigheter för dessa individer som kommer från lägre samhällsklass som vill nå högre position i samhället. För att lyckas att nå social framgång krävs ofta ett rejält anpassningsarbete för dessa individer som har med sig sitt sociala ursprung och sin klassmässiga erfarenhet. Vill man förändra sin klassposition genom utbildning handlar det om att tillägna sig de sociala mönster som bär fram

utbildningens klassinnebörd och idé att gå de rätta skolorna och använda sig av dess språk, beteende och kunskapsformer.

Skolan domineras av föreställningen om utbildning som en likvärdig möjlighet för alla, oavsett social bakgrund. Detta stämmer inte enligt Bourdieu, som menar att möjligheten att inhämta kunskap beror på elevens sociala bakgrund, studievana i familjen och så vidare. Att behandla alla lika innebär att de utan ”medfödd” kunskap har sämre förutsättningar att klara av och omvandla kunskapen i utbildningen.

I en undersökning som Bourdieu gjort angående utbildningens betydelse för

klassreproduktionen framkom att utbildningssystemet framförallt står bakom den övre medelklassens barn. De väljer högre utbildningar. Genom högre betyg befäster utbildningen den egna klassens sociala status, det sociala uppåtstigandet.

För arbetarklassen däremot, föreligger förutsättning som inte tillmäter samma stora betydelse genom utbildning.5

2.2 Livsprojekt, ”Det sociala kontraktet”

Jonsson menar att samhällets villkor förändras i snabb hastighet och till följd därav ställs förnyade krav på uppväxande generationer ungdomar. Från varje generation till ny generation ställs andra förhoppningar och krav inför framtiden än den äldre generationen hade som unga. För att förstå individers begäran och ansvar inför samhället och samhällets/statens förändrade ansvar och krav på sina medborgare används begreppet ”det sociala kontraktet”. Detta

begrepp innefattar ett gemensamt kontrakt av erbjudanden och skyldigheter i båda

5

riktningarna. I detta sammanhang är samhället i den ena riktningen och ungdomarna i den andra riktningen i ”det sociala kontraktet” 6

För att förstå livets förändringar och krav hos människan går Jonsson tillbaka till år 1588. Enligt den klassiska teorin om det sociala kontraktet som presenterades av Hobbes

(Samhällsteoretiker under 1588-1679)7 under upplysningstiden, troddes att människan till sin natur drevs av ren egoistiska krafter. Naturtillståndet troddes vara ett oupphörligt allas krig mot alla. Människan framstod därför som vinnare eller förlorare, snarare än som en social, moralisk och ansvarstagande varelse. Framgångar såväl som motgångar vilade helt på individen själv.

Samhället kunde inte ställa några krav och förtjänade inte heller någon tacksamhet från sina medborgare. Allteftersom insåg dock människorna att de kunde gynnas av vissa former av samarbete. Samhällen byggdes upp genom frivilliga avtal eller ”sociala kontrakt” med övertygelsen att samarbete tjänade de enskilda individernas behov även om det samtidigt innebar bestämmelse och förbindelser.

Locke (Samhällsteoretiker under tiden1632-1704)8 gjorde ett tillägg i detta ”sociala kontrakt” och hävdade att samhället också skulle garantera dess medborgare viss frihet och vissa

rättigheter bland annat rätten att uttrycka sina åsikter fritt. Om en härskare inte tillvaratog folkets rättigheter skulle folket ha rätt att avsätta honom. Härmed föreslog Locke regelbundna val både av regent och lagstiftande församling.

Enligt den klassiska teorin om det sociala kontraktet är individen motiverad att underkasta sig skyldigheter och bestämmelser så länge samhället medverkar till eller erbjuder möjligheter att förverkliga individuella ”livsprojekt”

Förenklat kan sägas att ett samhälle är bra om det upplevs vara fördelaktigt för dess

medborgare att de i sin tur är beredda att underkasta sig samhällets krav, bestämmelser och skyldigheter. Maktlöshet och upplevda hot är i långa loppet en bräcklig och riskabel situation. Men vad som upplevs gynnsamt av enskilda individer är förknippad med deras

6

Bengt-Erik Andersson (RED),”Ungdomarna, skolan och livet”2001. Sid 122

7

Raino Malnes och Knut Midgaard.”De politiska idéernas historia”1994.Sid 109

8

värderingsmönster och deras livsprojekt, vad de uppfattar som viktigt i deras liv och för deras framtid.

Möjligheter, hinder och värderingar förändras historiskt från tid till annan. När

samhällsvillkoren förändras ställs nya begäran och krav på medborgarna och omvänt ställs nya krav och begäran på samhället från dess medborgare.

Det sociala kontraktet är styrande. Det ger en allmän förklaring om hur ett framgångsrikt liv ska utforma sig i ett givet samhälle. Vad är ett bra liv? Vad är ”det allmänna bästa”? Det finns inga eviga svar eftersom svaren förändras allteftersom samhället och det sociala kontraktet förändras. Samhällets förväntningar på den unga generationen återspeglar samhällets socioekonomiska villkor.9

2.3 Moderniseringsprocessen

Under de senaste 200 åren, i den så kallade moderniseringsprocessen, har ”det sociala kontraktet” förändrats radikalt. Genom en kort beskrivning av moderniseringsprocessen i Sverige periodiserar man in den i tre faser.

1. Den industriella moderniseringsfasen, som inleddes i Sverige mitten av 1800-talet. 2. Den nationella moderniseringsfasen, som inleddes i Sverige ungefär på 30-talet.

Denna fas har också blivit benämnd som den moderna fasen.

3. Den internationella moderniseringsfasen, som inleddes på 70-talet och kännetecknar nu de flesta samhällen i västvärlden. Anthony Giddens namnger detta begrepp som ”högmodernitet” eller ”senmodernitet”.10

Dagens ungdomar förhåller sig till övergången från det nationella till den internationella moderniseringsfasen.

Under den nationella moderniseringsfasen expanderade det svenska välfärdssamhället mycket snabbt. Alla i samhället förväntades arbeta för det kollektiva målet, att bygga upp den

9

Bengt-Erik Andersson (RED),”Ungdomarna, skolan och livet”2001.

10

nationella staten, den gemensamma folkhemmet som senare blev berömt i världen för ”den svenska modellen”( framgångsrikt balanserade marknadsekonomins expansiva krafter med den offentliga sektorns sociala reformer).

Det sociala kontraktet kännetecknade av solidaritet mellan arbetarna och rationell effektivitet i produktionsprocessen. Fokus låg på ett ökande materiellt välstånd för alla. De värderingar som kom att bli dominerande och utbredda under den nationella moderniseringsfasen har kallats ” materialistiska” och numera ”traditionella”. Belöningen hos individerna var den ständigt stigande materiella levnadsstandarden och det offentligt finansierande

trygghetssystemet.

Denna balans började rubbas redan i slutet av 60-talet, och fram på 90-talet ledde detta till en allvarlig ekonomisk kris.

Detta medförde att huvudtesen i ”samhällets moderniseringsprocess” är att befolkningens värderingar går i en alltmer individualiserad riktning, detta innebär att var och en är alltmer hänvisad att ta eget ansvar och göra sina egna val. Värderingar och de individuella

livsprojekten blir mindre påverkade av traditioner och sociala institutioner. Den sociala bakgrunden förlorar sin vägledande betydelse för den unga generationen på grund av snabba förändringar i livsvillkor och livsmöjligheter.

Dagens ungdomar är allt mindre hållna under armarna och vägledda av samhällets

institutioner. De är hänvisade att göra egna bedömningar, ta eget personligt ansvar och utgå från sig själva i sina val. Mot bakgrund under den nationella moderniseringsfasen då den äldre generationen hade ansvaret att kontrollera och leda in den yngre generationen i goda

vuxenroller i välfärdssamhället.11

I boken ”Varken ung eller vuxen, (Trondman/Bunar) nämns det typiska som kännetecknar denna nationella moderniseringsfas, den så kallade ”skötsamhetens kultur” som främst fanns bland arbetarna och har speglat och lett människor mot det rätta livet att leva upp till som goda medborgare. Detta sätt att leva gällde hela vardagslivet och påverkade människans mentalitet. Det tog sig i uttryck i beteenden, idéer och attityder. Vidare menar Ambjörnsson att denna tes måste ses i sammanhang med tidens modernisering och industrialisering. Denna

11

”skötsamhet” är ett led i moderniseringsprocessen för att anpassa människor till kapitalets och den industriella produktionens villkor och krav.12

2.4 Förändrat samhälle med densamma skola

Ungdomar på 70-talet började protestera starkt mot att bli vuxna på det sätt som förväntades av dem. De reagerade mot den äldre generationens etik och moral. Det fanns inte längre några allmänt rådande mål för ungdomars socialisation, inga belöningar, inga löften. Det fanns inga vuxna som förebilder för sin egen utveckling.

Den allmänna tilltron till skolutbildning antas ha försvagats som en konsekvens av samma utveckling. Samhällets villkor och krav förändras men skolan förblir densamma. I början på 60-talet planerades och presenterades skolreformen i Sverige under den nationella

moderniseringsfasen. Den byggde på en djup demokratisk tanke. En skola för alla. Lång utbildning skulle inte längre vara ett privilegium för överklassungdom utan en rättighet för alla. Den grundläggande värdet var att garantera demokratin genom att erbjuda alla en bra grundutbildning oavsett levnadsomständigheter, men också att ta till vara begåvningsreserven och erbjuda begåvade elever möjligheter att göra en yrkeskarriär oberoende av social

bakgrund.

För dagens ungdomar betyder inte lång utbildning att detta leder till något välavlönat statusjobb, som det gjorde för ungdomar i tidigare generationer. Dagens ungdomar har inga löften om sin framtid. Det traditionella sociala kontraktet är brutet. Alltför många ungdomar upplever därför utbildning som ett rent slöseri med tid.

Den unga generationen av idag kan inte heller förvänta sig livslånga anställningar, som deras föräldrar fortfarande kunde. Arbetsmarknaden uppmuntrar i stället flexibilitet och rörlighet med personligt ansvarstagande, social kompetens och initiativförmåga.

Den senaste nationella läroplanen från 1994 utökar ungdomarnas möjligheter att göra

individuella val beträffande skola och utbildningsprogram. Denna reform speglar den tidsanda med betoning på individuellt ansvar.13

12

MatsTrondman/Bunar.”Varken ung eller vuxen.”2001

13

I december 1999 antogs en ny ungdomspolitisk proposition där bland annat självständighet och möjligheter till verkligt inflytande både över samhällsutvecklingen i stort och de beslut som rör deras eget liv betonas. Regeringen anger i denna proposition tre mål för den nationella ungdomspolitiken;

1. Ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. 2. Ungdomar ska ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet.

3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiskt tänkande ska tas tillvara som en resurs.14

Traditionellt har politik handlat om åtgärder och satsningar för att så småningom integrera de omogna ungdomarna i samhället. Detta nya synsätt från politiskt håll är ännu unikt i Sverige, att ungdomar i första hand är en viktig resurs för samhället, vars specifika kompetens bör tas tillvara.15

2.5 Skolan och de kulturella förändringarna

Lars Gustaf Andersson förmedlar i sin bok ”Skolan och de kulturella förändringarna” 16om termen ”livsstil”. Begreppet ”stil” antyder att det till stor del handlar om estetik. Hur man klär sig, sminkar sig, hur man möblerar och så vidare. En tonåring kan, teoretiskt, välja en viss livsstil som kopplas till sedvänjor, kulturella uttrycksformer mode, droger- och sedan välja bort det för något annat. Denna kulturella friställning innebär att man friställs från sitt arv och sin miljö och har därav möjlighet att välja något nytt. Identiteten är inget självklart, den kan förändras, fyllas med nytt innehåll och få nya former.

Han menar vidare att skolan har förändrats på väsentliga punkter. Det pedagogiska arbetet har över huvud taget försvårats och i och med detta även försvårat lärarrollen. De traditionella skolämnena har förändrats, liksom skolmiljön och eleverna. Det existerar inga homogena grupper i skolan. Det mångkulturella samhället och mediekulturen har satt sin prägel på skolans vardag.

14

Regeringsproposition 1998/99:115

15

Bengt-Erik Andersson.RED.”Ungdomarna,skolan och livet”.2001

16

Olika tider och olika samhällen fyller begreppen med olika innehåll. Ung idag är inte detsamma som ung i går.17

3.TIDIGARE FORSKNING

Våren 1986 gjordes en enkätstudie om högstadieungdomarnas syn på skola, fritid och kultur. Bokens titel är, ”Skola-fritid-framtid”199318 av Ingrid Jönsson, Mats Trondman, Göran Arnman och Mikael Palme. Jag ska kort visa på vad resultatet talade för språk i denna enkätstudie.

Skolverkets redovisning i uppdrag av regeringen (år 2000) angående elevströmmarna till, från och inom gymnasieskolan, är det uppenbart att elever som är barn till föräldrar med en

eftergymnasial utbildning har oftare fått slutbetyg än barn till föräldrar med lägre utbildning. Man talar om ”det sociala arvet”.19

3.1 Villastad, Mellanstad och Bruksort

Trondman med flera (”Skola-fritid-framtid”) hade i undersökningen medvetet förlagt studien till orter och miljöer där skillnaderna i ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden tydligt framkom. De kallade orterna för Villastad, Mellanstad och Bruksort i förhoppning att de ger sammankopplingar till de skilda ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden som präglar respektive ort.

Namnen på städerna ger en anvisning om vilken kategori av befolkning som bor i orterna.

I Villastad bor till stor del välutbildade människor med god ekonomi. Boendet är främst villor eller bostadsrättslägenheter och ett mindre antal hyreslägenheter. Många av invånarna arbetar inom högre tjänstemanna och akademikeryrken. Kommunen har en klar borgerlig profil.

17

Lars Gustaf Andersson. ”Skolan och de kulturella förändringarna.1999

18

Ingrid Jönsson(RED)”Skola-fritid-framtid”.1993

19

Befolkningen i Mellanstad är i större utsträckning sysselsatta inom lägre tjänstemanna-och arbetarklassarbeten men det finns inom kommunen en tradition av många småföretagare. I denna kommun är befolkningen relativt lågutbildad i jämförelse med resten av landet i sin helhet. Arbetsmarknadsläget inom den dominerande industrigrenen har successivt försämrats under senare årtionden. Detta har påverkat befolkningsutvecklingen på ett negativt sätt. Många av invånarna bor i självägda småhus och bostadsrättslägenheter och endast var femte invånare bor i hyreslägenheter. De politiska majoritetsförhållandena har växlat fram och tillbaka de senaste kommunvalen.

I Bruksort arbetar över hälften av de boende inom tillverkningsindustrin. Under senare årtionden har ett antal arbetsplatser försvunnit och arbetsmarknaden domineras av en större industri. Kommunen är delvis fortfarande en landsbygdskommun med sex procent som är sysselsatta inom jordbruket men de flesta invånarna bor i den större centralorten.

Enfamiljshus är den vanligaste boendeformen och endast var fjärde bor i hyreslägenhet. Arbetsmarknadens inriktning erbjuder få arbetstillfällen för högutbildade och

arbetarklassyrken dominerar. I kommunvalen har socialdemokraterna sedan länge haft egen majoritet.

I dessa tre kommuner har 1 600 högstadieelever på totalt fem skolor medverkat i denna enkätstudie.

3.2Resultatet av enkäten

Ungdomar från högre sociala skikt, överklass samt medelklass, ser det som självklart att fortsätta gymnasieskolan direkt efter grundskolan och reflekterar sällan över studieuppehåll eller att börja arbeta efter årskurs nio. De har även högre betyg och oftare gör teoretiska studieval i både grundskolan och gymnasieskolan än arbetarklassungdomar.

Flickorna var oavsett socialgrupp mer inriktade mot teoretiska studier och hade bättre betyg än pojkarna, med undantag av pojkar från akademikerhem.

Enkätstudien visade på ett känt mönster. Sambandet mellan social bakgrund och kön i ungdomarnas skolerfarenheter och utbildningsplaner är en viktig faktor som påverkar ungdomarnas senare framtidsval.

De ungdomar som kommer från det högre skiktet har föräldrar som har kunskapen om hur utbildningsväsendet fungerar och vilka program som är högskoleförberedande. Valet av längre eller kortare, teoretiska eller praktiska gymnasieutbildningar innebär en social och könsmässig skiktning. I valet av tre- eller fyra- åriga linjer betonas denna skiktning.

Naturvetenskapliga-linjen som ger den bredaste kompetensen för fortsatta högskolestudier rekryterade flest ungdomar av båda könen från det högre skiktet, överklass. Till de mer teoretiska yrkesförberedande Teknik och Ekonomi- linjerna valde en större andel ungdomar från arbetarklasshem. Tekniklinjen sågs framförallt som ett alternativ av de studieinriktade arbetarklasspojkarna.

Få flickor oavsett social bakgrund och ort kunde tänka sig Tekniklinjen. Bland de studieinriktade flickorna från lägre sociala skikt, arbetarklass samt lägre medelklass, var ekonomilinjen ett betydligt vanligare alternativ. Humanistiska- linjen nästan enbart omnämndes av tjänstemanna-och akademikerflickor.20

Sammanfattningsvis kan sägas av de resultat som gjordes 1983 angående elevers val till gymnasieskola, att det är av betydande faktor från vilken familjebakgrund en ungdom har i sitt framtida val till gymnasium och även senare i livet. En ungdom som har en förälder med högre utbildning är väl medveten om vilka gymnasieprogram som är av betydelse för

skolgången i senare skede. Dessa ungdomar har redan från starten ett bättre utgångsläge än de ungdomar som har en bakgrund i lägre skikt. Men som antyddes är detta ett känt mönster sedan tidigare.

20

Skolverkets redovisning som gjordes år 2000 stämmer väl överens med den studie som gjorde året 1983. Att ju högre utbildning en förälder har desto större chans är det att barnet klarar av sin skolgång.

4. METOD-URVAL- GENOMFÖRANDE

Här introducerar jag den metod jag använt, de urvalsprinciper jag valt i denna undersökning om hur elever valt till gymnasieskolan under de fyra olika decennierna som på vilket sätt jag genomfört undersökningen.

4.1 Intervju

Jag har valt att göra kvalitativ intervju med ett antal enkla och raka frågor. Jag har inte använt mig av bandspelare utan valde bort denna teknik för att koncentrera mig på den som

intervjuades. Däremot använde jag mig av stödord som jag skrev ned under själva intervjun från den berättande individen och därefter skrev jag ned det som sagts.21 De enkla frågorna var följande:

1. Vilken familjebakgrund har du? 2. Var är du uppvuxen?

3. Valet till gymnasiet? 4. Framtiden?

4.2 Urval

För att skapa en djupare förståelse och ett större perspektiv på hur elever valde till gymnasiet intervjuades tre elever från varje decennium. De intervjuade valdes ut slumpvis från samtliga år förutom de som jag själv kände till. De som valdes ut slumpmässigt var de som jag fick kontakt med via olika företag som jag ringde till. De som jag kände till själv var genom yrkeslivet.

21

4.3 Genomförande

Jag intervjuade sammanlagt 12 individer under en två veckors period. Tre samtal från varje decennium. Tre från året 1976, tre från år 1986, tre från år 1996 och slutligen tre individer från år 2006. De tre personer som var lätt att få fram var de som just i år valt till gymnasiet, år 2006.

Jag bestämde mig för att ringa olika företag och fråga efter personer som gjorde val till gymnasiet året 1976, 1986 och 1996. Jag presenterade det jag skulle göra och fick faktiskt kontakt med en man från 1976 som ville ställa upp i intervjun. Jag fick även napp på två individer från år 1986 samt en individ från år 1996. Resterande individer kände jag själv till genom mitt egna yrkesliv. Jag och mina ”intervjuoffer” kom överens om en intervjutid.

4.4Antal invånare i Östersund

Idag bor här i kommunen ca 60 000 och i Östersund/Frösön ca 38 000 invånare, Frösön har cirka 10 800 invånare. I tätorten Torvalla bor cirka 6 000 personer och i Brunflo cirka 11 900.22

4.1.1 Östersunds gymnasiehistoria

Östersund har två gymnasieskolor. Wargentinsskolan som är belägen mitt i staden samt Palmcrantzskolan som är belägen i övre staden.

Pehr Wargentin, som står staty vid huvudingången har gett skolan dess namn. Han var en berömd astronom och statistiker som levde i slutet av 1700-talet. Han fick sin utbildning på Frösö Trivialskola, föregångaren till det som senare blev Östersunds Högre Allmänna Läroverk.

22

Skolan flyttades 1847 in till Östersund och låg från början där Östersunds Turistbyrå nu har sina lokaler. Den nuvarande skolbyggnaden kom till 1897. Skolan byggdes till 1936 och på 1960-talet sammanbyggdes den med dåvarande Tekniska läroverket - John Ericsonsskolan. I slutet av 1800-talet examinerades ungefär tio studenter om året. Kuggningsprocenten var då 15 procent. Idag går ungefär 1700 elever på Wargentinsskolan. 23

Palmcrantzskolan har varit en Central Verkstadsskola. Den startade 1966 i nybyggda lokaler och har sedan dess byggts om i två etapper. Den senaste ombyggnationen ägde rum 1980. Under 1990-talet har stora lokalanpassningar skett för att tillgodose behoven hos de nya gymnasieprogrammen. Antalet elever i dag är cirka 2100.24

Idag fördelas programmen på dessa två gymnasieskolor. Wargentinsskolan har hela samhällsprogrammet med samtliga sju inriktningar, Naturvetenskapliga programmet med inriktningen internationell, handelsprogrammet, energiprogrammet, elprogrammet, teknikprogrammet, IV-program, mediaprogrammet, barn-och fritidsprogrammet.

Palmcrantzskolan har samtliga program: byggprogrammet, fordonsprogrammet, estetiskaprogrammet, gymnasiesärskola, hotell-och restaurangprogrammet,

hantverksprogrammet, industriprogrammet, IV-programmet, livsmedelsprogrammet, det renodlade naturvetenskapliga programmet, omvårdnadsprogrammet samt trä-och

designprogrammet.

5. RESULTAT OCH ANALYS

Nedan presenterar jag de svar som jag fått av dem som intervjuades. Jag börjar med de tre individer som skulle välja inför gymnasiet året 1976. I detta skede är de 15 år. Idag är de 45 år. Vad har hänt sedan dess?

Efter tre berättelser ger jag en kort sammanfattning av dessa intervjuer.

Vidare fortsätter jag på samma sätt med dem som valde inför året 1986. Då var de 15 år. Idag är de 35 år. Vad har hänt med dem?

Även här en kort sammanfattning om dessa personer.

23

http://www.wargentin.ostersund.se/indexphp?lang=SV&command=22

24

De som valde till gymnasiet 1996 är idag 25 år. Vad har hänt med dem? En kort sammanfattning om deras liv.

Slutligen de som idag, år 2006 har valt till gymnasiet. Idag är de 15 år. Vad ska hända med dem?

Deras tankar inför sin framtid.

I analysen återgår jag till samtliga sammanfattningar av alla fyra decennierna och ger en bild av vad som hänt dessa personer och vad som ska hända de som valt gymnasium året 2006. Dessa resultat av intervjuerna ska jag koppla samman med de teoretiska perspektiven

5.1 Intervjudeltagare

5.1.1 Året är 1976

”Inga”, ”Patrik” och ”Svante” ska välja inför sitt gymnasieval. ( Namnen är fingerade).

Inga bor tillsammans med sin mamma och två syskon, en syster och en bror i en liten by. Hon

är äldst bland syskonen. Hennes föräldrar skildes 1970, efter att ha varit tillsammans i 12 år. Trots skilsmässan bodde de i samma by. Ingen av hennes föräldrar hade studiebakgrund. Mamman arbetade inom affärer och pappan arbetade med allt möjligt. Systern gick en vårdutbildning på två år och brodern började arbeta direkt efter årskurs nio. Själv valde hon att gå två årig- social linje. Hon valde att gå för att hennes kompis skulle gå, men hon ville bara gå en kort utbildning. Inga gick ett år, var på skolan ”ibland”, ville helst åka skidor. Under sommarlovet mellan år 1 och 2 arbetade Inga. Hennes mamma ville att hon skulle fortsätta arbeta och strunta i skolan men Inga ville ”fixa” betygen. Att ”fixa” betygen höll i en vecka.

Under semestertiden hade Inga blivit erbjuden två fasta tjänster, själv var hon utomlands efter att hon hoppat av skolan. Hennes mamma tackade ja till en butikstjänst på Konsum. I denna butik hade Inga sommarjobbat många gånger under sina lov.

I denna tjänst stannade Inga i fyra – fem år. Efter dessa år började hon som allt-i-allo på ett annat Konsum. Efter detta stack hon till USA under ett år och tog hand om djur hos en familj. Utblottad och nöjd återvände hon till Jämtland. Denna gång bestämde hon sig för att ta tag i studierna. Samtidigt arbetade hon på Konsum, där hon innan arbetat. Marknadschefen uppmanande henne att gå aspirantutbildning till butikschef. Hon hoppade på erbjudandet och läste teori inom utbildningen i 1½ år. Efteråt blev hon erbjuden att driva Konsum i Åre. Detta gjorde hon tillsammans med en annan person. Under samma veva träffade hon kärlek som fick ett ”toppjobb” på den tiden som biträdande butikschef i Stockholm, Södertälje.

Hon flyttade hem efter två år och fick tjänst inom det kooperativa förbundet, nu fick hon arbeta som konsult. Hon skötte om butikerna runt om i Jämtland under fem år. Mitten på 1990 talet drogs tjänsten in. För första gången blev hon arbetslös. Började söka jobb- fick arbete på en skoaffär. Tyvärr ett tråkigt jobb. Fick ett barnvikariat i charken på Prix –Söder. Arbetade ett år på Prix och blev därefter butikschef.

Inga blev sjukskriven och började arbetsträna men det fungerade inte. Det blev en utökning på en konsulttjänst som hon tidigare arbetade som och denna tjänst tyckte hon var den bästa tjänst hon haft. Tyvärr blev hon besviken eftersom hon inte längre kände glädje inför sitt arbete. Nu började Inga läsa in ämnen under tre terminer. Därefter sökte hon studie-och yrkesvägledarprogrammet i Umeå. Idag arbetar Inga på en skola i Östersund som studie-och yrkesvägledare. Inga har ingen familj men däremot en hund som är hennes största intresse.

Patrik har två syskon, en syster och en bror. Själv är han mellansyskon. Hans föräldrar har

alltid varit tillsammans i ur och skur. Ingen av dem har studietradition bakom sig utan är vanliga arbetare som sysslat med allt möjligt. Mamman har arbetat mycket inom vården och varit hemmafru och pappan har arbetat inom skogen. Patrik är uppvuxen i en liten by som heter Lit. Ingen av föräldrarna har påpekat att de ska fortsätta efter grundskolan till gymnasiet.

Mamman har antytt att det är väl bra som det är, bara ni får jobb. Inga krav och ingen uppmuntran att fortsätta studera. Själv hade Patrik tanken att vilja arbeta som polis. Han tyckte om uniformerna, han tyckte även om poliser för att de hade makt. Det var häftigt. Däremot tyckte han inte om skolan. Skolan ställde krav. Det orkade inte Patrik med. Han valde trots allt att fortsätta till gymnasiet. Han valde att gå fordonslinjen eftersom det låg närmast hans eget intresse gällande motorer, han hade ändå inte haft betyg att komma in på

något annat. Han klarade av de åren. Efteråt arbetade han på en verkstad. Han har under tiden fortbildat sig och är idag fordonsansvarig hos polisen. Patrik har två barn och är frånskild.

Svante är uppvuxen i själva staden Östersund. Han har ett syskon, en yngre bror. Hans

föräldrar arbetar/har arbetat inom tidningsbranschen. Pappan har varit journalist på en tidning i Östersund. Ursprungligen kommer pappan från Stockholm men stannade kvar efter ett journalistiskt arbete i Östersund och träffade då Svantes mamma som arbetade på tidningen inom administration. Svantes föräldrar har hela tiden uppmanat sina barn att ta till vara det ”goda” på smörgåsbordet (livet). Det har Svante gjort och är idag rektor på en skola i Östersund. Svante har aldrig funderat på att inte studera vidare, det har varit en självklarhet för honom. Under sitt val till gymnasieskolan gick han samhällsvetenskapliga- linjen. Svante är gift och har två barn.

Sammanfattning av året 1976.

Tre olika individer med tre olika levnader. Trots olika sociala bakgrunder har det ordnat sig för samtliga personer. Inga och Patrik som har en liknande bakgrund har av egen drivkraft tagit sig igenom och fortsatt studera efter mycket om och men. Många gånger är det

situationen och återvändsgränden som får en individ att börja fundera om. Svante hade redan från start sin ”stig” att följa eftersom det var en självklarhet för honom att studera vidare. Det som är ett klassiskt mönster bland dessa individer är att Inga och Patrik valde en kortare utbildning under gymnasietiden. De hade inte studietradition bakom sig eftersom de tillhörde arbetarklassen. Svante däremot valde annorlunda. Han har som bakgrund sina föräldrars studietraditioner att blicka bakåt på. Han valde en längre utbildning.

5.1.2 Året är 1986.

Lena, Anders och Sara ska välja inför sitt gymnasieval. (Namnen är fungerade).

Lena har i sin familjebakgrund ingen som helst studietradition. Föräldrarna är vanliga

arbetare som aldrig har ställt krav eller förväntningar på Lena och hennes lillebror att fortsätta studera efter grundskolan, det kom inte ens på tal! Det var syokonsulenten som valde linje till Lena. Själv var hon inte intresserad av att fortsätta. Hon gjorde som sin syokonsulent

bestämde, Lena började på konsumentekonomiskgren som var två år. Därefter arbetade hon i köket på lasarettet i tre månader och efter det reste hon till Asien i sex månader. Hon kom hem och tog arbete på ett företag som heter Jämtgott. Där var hon kvar i sex månader. Lena stack iväg igen utomlands. Nu åkte hon iväg till Mexico under ett år. Hon arbetade som guide.

Åter i Östersund efter detta år i Mexico tar hon arbete på Jämtgott och stannar kvar i ett år. Lena träffar sin blivande man som studerar i Stockholm på polishögskolan, av den

anledningen följer hon med honom till Stockholm. Via hennes fästman är det första gången i sitt liv som hon fått kontakt med någon som studerar på högskola. Själv har hon alltid varit emot att studera vidare, hon ansåg att alla arbeten ska vara lika värda, trots att man inte fortsätter att studera högre. Många i hennes uppväxt hade högt studerande föräldrar men det hade inte påverkat hennes åsikt att fortsätta studera, hellre tvärtom.

De stannar i Stockholm i sex-sju år. De flyttar tillbaka till Östersund. Hennes man fick arbete inom poliskåren i Östersund. Själv fick hon ett arbete på Datorteket under 2 ½ år. Ett projekt via arbetsförmedlingen, alla som gick i gymnasiet var tvungen att passera Lena för att bli inskriven på arbetsförmedlingen. Hennes uppfattning om högre studier förändrades när hon på ett studiebesök på Campus i Östersund besökte biblioteket. Hon fick ångest över att hon inte läst en enda bok. Detta blev vändningen i hennes liv, hon började komplettera sina betyg från gymnasiet och sökte in på Studievägledarprogrammet i Umeå.

Under denna period hade hon även gått igenom skilsmässa från sin man. Detta kan även ha påverkat hennes val att satsa på sig själv, för hennes skull och för hennes två barns skull. Hon tror inte att hon börjat studera om hon fortsatt vara gift, skilsmässan var en del av detta beslut att satsa på sig själv.

Anders var uppvuxen i en liten förort till Östersund. Hans föräldrar var vanliga arbetare. Han

har två yngre syskon. En bror och en syster. Anders mamma har alltid påverkat dem att fortsätta studera vidare efter gymnasiet. Det var en självklarhet att Anders gjorde val till gymnasiet. Hans betyg från grundskolan var höga. Han tyckte om matte och No-ämnen. Därav blev hans val till gymnasiet lätt. Han valde fyra årig teknisk linje. Han gick ut med strålande betyg. Han fortsatte vidare inom det militära efter lumpen. Hans val senare efter några år var att fortsätta till högskolan. Han gick ett miljöekologisktprogram på tre år.

Anders har haft en spikrak yrkeskarriär. Idag är han en av Europas yngsta miljöinspektörer, han arbetar via ett företag i Göteborg. Han har ett eget konsultföretag som han driver med goda resultat. Han är gift med en fru som även hon har ett eget företag. Tillsammans har de två barn. Hans två syskon har även de akademisk utbildning.

Sara, ett adoptivbarn från Vietnam. Hon är uppvuxen i Örnsköldsvik. Hon har ett syskon,

även hon ett adoptivbarn från Vietnam. Saras föräldrar är högt utbildade. Båda arbetar inom teknologi som ingenjörer. Hon berättar att det alltid varit ett krav hemifrån och från samhället att fortsätta studera efter grundskolan. Sara tycker sig ha två krav på sig jämfört med andra ”svenska” barn. Hon kände sig tvungen att inte svika hennes föräldrar när det gällde utbildning. Samt att hon var tvungen att bevisa för andra att hon var duktig trots annan

hudfärg, hon ville bli respekterad. Hon slet sig igenom grundskolan och fick bästa betygen på hela skolan. Hon gjorde aldrig något annat än att plugga. Hennes val till gymnasieskolan var självklart naturvetenskapliga linjen. Hon gick ut med höga betyg och tog sig därefter in på frisörhögskolan i Örnsköldsvik. Idag har Sara egen frisörsalong som alltid är fullbokad. Hon har sambo men inga barn, det har hon inte tid med, inte än.

Sammanfattning av året 1986.

Visst kan det tyckas att det är viktigt med sin sociala bakgrund. De barn som har ”upplysta” föräldrar, trots att föräldrarna själva är arbetare utan högre utbildning kan i och med detta självklart påverka sina barn att studera vidare. Men som i ovan sammanfattning ut 1976 års elever, hamnar vissa individer i en så kallad ”återvändsgränd” som gör att de är tvungen att tänka om. I detta avseende tänker jag på Lena som alltid varit emot att studera vidare men dock gör detta i och med en skilsmässa, hon vill stärka sin självkänsla med att studera vidare både för hennes egen skull och för hennes barns skull. Men frågan är? Varför måste man studera vidare? Beror det på en dold samhällshierarki som finns inom oss? En sorts status, fåfänga som gör att vi känner oss lyckade om vi har högre utbildning. För att bli lyckade medborgare är det viktigt med en högre utbildning. Samtliga ovannämnda individer har fortsatt att utbilda sig i vuxen ålder, om de inte klarat av det innan.

5.1.3 Året är 1996.

Linda, Jan och Carl ska välja inför sitt gymnasieval. (Namnen är fingerade)

Linda är uppvuxen i en mindre by på andra sidan Storsjön. Hennes föräldrar är arbetare. Dock har de gått gymnasium, kortare varianten. Hennes mamma arbetar inom omsorg, med

förståndshandikappade. Hennes pappa arbetar inom industrin. Linda har en yngre bror. För Linda var det naturligt att fortsätta till gymnasieskolan efter grundskolan. Hon valde att gå omvårdnadsprogrammet, precis som hennes mamma en gång gjort. Linda nämner en kusin som hon har som valde att gå naturvetenskapliga linjen.

- Det skulle jag aldrig klara av, säger Linda! - Varför? Frågar jag.

- Hon har ju läshuvud, det har inte jag, säger Linda.

Linda gick ut gymnasieskolan. Började arbeta inom omsorg. Det enda hon fick var

strövikariat. Hon tänkte fortsätta att studera till sjuksköterska, men det var så mycket annat som kom i vägen. Idag är Linda gravid och ska få barn i augusti. Hon säger att hon får ta tag i studierna senare. Livet är långt menar hon.

Jan är uppvuxen i Bräcke. Ingen av hans föräldrar har utbildning. Mamman har endast varit

hemma och sett efter barnen. En period var hon hemsamarit åt en äldre dam i samma by. Jan har fyra äldre syskon. Två av syskonen som är flickor fortsatte studera vidare på gymnasiet och fullföljde skolan. En av bröderna började på en yrkesinriktad linje med hoppade av. Den andra brodern började arbeta direkt efter årskurs nio. Hans pappa arbetade inom skogen, hade eget skogsföretag som gick i konkurs. I grundskolan flöt det på bra för Jan. Han skötte skolan och allt fungerade väl. Inför gymnasiet valde han el-linjen. Han fick bo inackorderad och hoppade av skolan rätt snart. Idag är Jan arbetslös. Han har en sambo.

Carl, är uppflyttad från Malmö. Han flyttade till Östersund när han var 4 år. Hans familj

består av mamma, pappa, fyra äldre bröder och en äldre syster. Carl flyttade runt mycket eftersom hans pappa arbetar inom det militära. Hans mamma är lärare.

Inför hans gymnasieval fick han göra ett intressetest som hans studievägledare tyckte var så bra. Enligt testet skulle Carl bli något inom byggnads. Hans studievägledare försökt få honom

att söka byggprogrammet, hon sökte all information om byggnads till Carl och ville verkligen få in honom på dessa tankar. Detta ville inte Carl Han ansåg att studievägledaren missförstod honom, hans möjlighet var att själv söka information om gymnasiet för att inte bli placerad på ett program han inte ett dugg var intresserad av. Han ville gå mediaprogrammet. Han ville göra film. Men det var inte så kul som han först trodde Han bytte inriktning i programmet mot grafisk design- göra hemsidor och annonser.

Under sin gymnasietid tog han aldrig kontakt med en studievägledare eftersom han blivit så ”bränd” under grundskolan. Carls mamma fanns till hands och hjälpte Carl att söka olika val på gymnasieskolan. Hon hade stor koll på alla skolval under denna tid.

Efter gymnasiet sökte han till lärarhögskolan. Hans tanke var att bli behörig lärare med kombination mot grafisk design för att garanterat få arbete. Idag arbetar Carl som behörig lärare.

Sammanfattning av året 1996.

Det börjar svänga lite mot att det måste vara ”kul” att studera, livet är långt… jag hinner. En smått förändring i attityden mot skolan. Linda hade däremot en skröna kvar som funnits sedan länge. Att man måste ha ett läshuvud för att klara av den naturvetenskapliga linjen. Carl ville inte alls lyda sin studievägledare och gå ett program bara för att ett test visat på att han är intresserad av byggnationer. Han sökte själv upp information och sökte utifrån sitt eget intresse. Jan är arbetslös, precis som så många andra unga människor.

5.1.4Året är 2006.

Therese, Sandra och Dennis har sökt till gymnasiet.(Namnen är fingerade)

Therese är uppvuxen i Östersund. Hennes familj består av mamma, pappa och en äldre bror.

Hennes mamma arbetar som receptionist på ett hotell, hennes pappa är elektriker. Hennes äldre bror går tredje året på byggprogrammet. Själv har hon valt som första val; barn-och fritidsprogrammet. Hon har hört att det är ett rätt slappt program men att man ändå får behörighet till högskolan. Hennes tanke är att söka lärarhögskolan efter gymnasiet, hon vill arbeta med barn, helst de som går i tidigaredelen… årskurs 1-4.

Hennes föräldrar vill att hon ska välja vad hon själv anser och tycker om. Hon har fått stor stöttning i sitt val hemifrån. Hon tycker att det kommer att bli spännande att börja på gymnasiet.

Sandra är en tjej som har stora krav på sig själv. Hon har 320 maxpoäng i betyg. Hennes

mamma är egenföretagare på ett åkeri. Ett familjeföretag som hon tagit över. Sandras pappa arbetar åt sin fru, han har egen lastbil.

De bor i en by med gamla anor i den bemärkelsen att det är hög status i befolkningen. Byn har stämpeln ”högsocietet”eller så att säga överklass.

Sandra har valt att gå det naturvetenskapliga programmet med inriktning internationell. I detta program läser de engelska i samtliga ämnen. Hon säger att det inte duger att bara gå det vanliga naturvetenskapliga programmet. Det är högre status på den internationella

inriktningen. Samt att hon då får gå på ”Wargen”, även denna skola har hög status gentemot Palmcrantzskolan. Hennes tanke för framtiden är att bli läkare. Sandra har helt fått bestämma vilket program hon vill gå. Däremot har hennes föräldrar menat att, eftersom hon är duktig i matte och No-ämnen borde hon gå naturvetenskapliga programmet.

Dennis. Bor i Östersund. Vill bli mekaniker. Han har varit skolless en längre period men

skolan hade tagit tag i detta under åttan och givit honom möjligheten att besöka

fordonsprogrammet och prao på en verkstad för att få upp ”gnistan” att plugga för något kul att se fram mot. Detta har fungerat och Dennis har sökt fordonsprogrammet i första hand. Han hoppas på att han kommer in. Poängerna är höga på fordonsprogrammet. Tanken på framtiden är att slippa fortsätta plugga på högskola. Därför vill han söka ett praktiskt program som utgår från hans intresse, bilar.

Dennis har två småsyskon. Han har en mamma och en pappa som bor tillsammans. Ingen av hans föräldrar har själv fullföljt sina studier på gymnasiet. Senare i livet har det blivit att mamman har läst någon kurs då och då.

Hur Dennis väljer spelar ingen roll för föräldrarna. Bara han väljer något som han har intresse för.

Sammanfattning av året 2006.

Man väljer utifrån sina egna intressen. Status är viktigt, trots allt. Istället för det vanliga renodlade naturvetenskapliga programmet, som förr haft status att vara det svåraste programmet överges detta program för den internationella ingången. Ungdomar från det högre skiktet väljer detta programmet eftersom man läser engelska. Föräldrarna vill att deras barn ska välja utifrån sig själva, de stöttar dem i vilket val de än gör. De praktiska

programmen börjar få höga intagningspoäng, det är förstått att det finns jobb direkt efter gymnasiet om man går ett yrkesprogram. Det börjar även ”lukta” status program om vissa yrkesförberedande program, eftersom det blir höga poäng att komma in på dessa program betyder det att det krävs höga betyg.

Sammanfattning av samtliga år.

Det har varit intressant att höra 12 olika röster från fyra olika generationer men dock 12 lika åsikter angående deras berättelse av att välja inför gymnasieskolan. Det finns ett tydligt mönster hur ungdomarna har valt i de olika decennierna. Det ÄR viktigt med utbildning, trots vilken klass man kommer ifrån. På något vis blir man en identitet med utbildning. Ju äldre och mognare individerna blivit har de förstått att de vill studera vidare. De individer, som haft stöd och uppmuntran och studietradition i sin familj sedan tidigare har haft det lättare att redan från början välja sin väg mot utbildning. Med åren som gått har det även blivit en självklarhet att välja utifrån sina intressen, vad tycker jag om att göra? Skolan vill bereda ungdomarna med att ge en möjlighet att ha ”kul” under studieåren. Det ska inte bara finnas teoretiska ämnen utan ett omfång med olika ”roliga” ämnen att studera som ska locka ungdomarna.

5.2 ANALYS

Enligt Pierre Bourdieus undersökning angående utbildningens betydelse för klassreproduktion framkom det att utbildningssystemet stödjer framförallt den övre medelklassens barn. De ungdomarna valde högre utbildningar än de ungdomar som kommer från arbetarklass. Han menar även att skolans föreställning om en likvärdig möjlighet för alla, oavsett social

bakgrund, inte stämmer. De ungdomar som kommer från lägre klass i samhällsskicket bär inte med sig den kunskap som krävs för att kunna konkurrera på samma likvärdiga sätt som en ungdom från högre klass. Det kan bli svårare för dessa ungdomar att anpassa sig i en annan strukturposition. Vidare menar Bourdieu att människan under sin levnad möter olika sociala miljöer och utifrån detta formas sitt förhållningssätt och sitt sätt att uppträda. Den sociala grunden, uppväxtåren, är viktig för en individ för att lyckas mot högre positioner i samhället. Att lära sig livets spelregler.25

Undersökningen som gjordes år 1983 i de tre olika städerna, Villastad, Mellanstad och Bruksort visar tydligt att det är ett plus att komma från en bakgrund med högt utbildade föräldrar. De ungdomarna såg det som självklart att fortsätta vidare till gymnasiet samt att de även hade bättre betyg än de som kom från arbetarklass. Undersökningen som jag gjort, visar detta på liknande företeelse. Även i denna undersökning har de som kom från högre klass bättre betyg än de som kom från lägre klass.26

Undersökningen i Villastad visade även på att flickorna, oavsett socialklass var mer

intresserad av teoretiska studier samt hade bättre betyg än killarna med undantag de killar som kom från akademiker hem. Enligt min undersökning stämmer detta inte helt överens med Villastadens undersökning. De två tydliga exemplen är följande:

Inga från år 1976 och Lena från år 1986 var båda från arbetarklassen, de valde program

utifrån sin kompis eller studievägledaren. De valde båda tvåårigt program. De hoppade av skolan och begav sig utomlands för att ”söka” spänning. Efter att de lekt av sig har de vuxit på sig och börjat studera vid vuxen ålder. Idag har båda en akademisk utbildning..

25

Per Månsson.RED.”Moderna samhällsteorier”.2003

26

Bengt-Erik Andersson nämner att, livets spelregler betyder även, gällandet av det ”sociala kontraktet”, att villkoren i samhället förändras och i och med detta, förnyas kraven för den just då uppväxande generationen. Nya erbjudanden och skyldigheter utvecklas gentemot medborgare och de som styr. Vad är ett bra liv? Andersson menar vidare att allteftersom samhället och det sociala kontraktet förändras utvecklas även livet, det man uppskattar, möjligheter, hinder, värderingar och kunskapen. Samhällen har utvecklats till vad det är i dag.

Ungdomar idag är hänvisade att göra egna bedömningar, ta egna personliga beslut och utgå ifrån sig själva i sina val i motsats vad den äldre generationen under 1960-70 talet behövde.27 Under denna period existerade den så kallade ”skötsamhetskulturen” som

Trondman/Ambjörnsson nämner. Ungdomen vägleddes av den äldre generationen mot den goda vuxenrollen i välfärdssamhället. Ska betonas att detta begrepp fanns bland

arbetarklassen. 28

Idag har denna ”skötsamhetskultur” suddats ut. Ungdomar idag är säkerligen helt oberörda av detta begrepp. Idag får ungdomar själv välja vad de vill göra, de vuxna frågar hellre

ungdomarna vad de tycker och vill!

Samhället förändras och vi med den. Enligt Lars Gustaf Andersson har skolan förändrats. Vår mångkulturella och vår mediekultur har skapat nya ungdomar och satt därefter en prägel på skolans vardag.29

Samtliga författare är ense om att olika tider och olika samhällen fyller vardagen med olika innehåll. Att vara ung idag är inte detsamma som ung i går.

I de intervjuer som gjorts bland 12 ungdomar från Östersund, pekar undersökningen på att detta är tämligen relevant fakta utifrån den litteratur som examensarbetet är uppbyggt kring. Det klassiska mönstret är bestående, ju högre social bakgrund ju högre utbildning.

27

Bengt-Erik Andersson.RED.”Ungdomarna,skolan och livet.2001

28

Mats Trondman/Bunar.”Varken ung eller vuxen”.2001

29

6. DISKUSSION

Vad har hänt under fyra decennier i Östersund, dessa år är lång period i livet. Har några förändringar skett under denna tidsperiod vad gäller ungdomars val till gymnasieskolan. Finns det olikheter/likheter i ungdomars gymnasieval under åren 1976, 1986, 1996 och slutligen året 2006? Har det sociala arvet någon betydelse inför ungdomarnas val till gymnasiet? Vilken påverkan existerar inför valet?

Det har skett en viss förändring under dessa år, men inte sån stor förändring som jag skulle kunna tro. Det som består är att det möjligtvis var lättare att vara ”ung” under 1970 talet mot vad det är idag för ungdomarna. Hade en elev ledsnat på att studera under denna period, fanns det arbete att få relativt snabbt. Det fanns större valmöjligheter för de unga. Arbeta var en del av livet på ett annat sätt i motsats till idag. Det var inte vanligt att ”alla” skulle fortsätta studera, detta med utbildning var en del av överklass/medelklass att hålla på med. Under åren som gått har nya läroplaner har införts, antalet friskolor har ökat, ett nytt betygssystem har införts. Omvärlden ställer större och tydligare krav på eleverna och detta har bland annat inneburit att allt fler elever fortsätter till gymnasieskolan, idag är det cirka 98 % som fortsätter till gymnasiet. Men hur många slutför sina studier?

Enligt de teoretiska perspektiven som nämnts i detta examensarbete, skall ungdomar från de högre klasserna ha bättre utgångsläge att klara av sina studier i motsats till ungdomar från de lägre klasserna. Men vid stigande avhopp från gymnasieprogrammen, stämmer detta då? I sådanafall borde sannolikheten vara att en hög andel av eleverna är från de lägre samhällsklasserna.

Hos någon ungdom har kompisvalet påverkat valet, men även studievägledaren har velat välja vilket program som ska väljas utifrån intressetest samt utifrån betyget. Föräldrar har släppt en del av ansvaret till ungdomen och menat att de dock står bakom beslutet.

Den förändring jag sett i min undersökning är en viss attitydförändring gentemot skolan och samhället. Idag finns ingen klassamhörighet till sin sociala bakgrund, ingen av ungdomarna reflekterar vilken samhällsklass de kommer ifrån, ingen av ungdomarna skulle heller inte bry sig. De väljer till gymnasiet utifrån sina egna intressen. Som tidigare nämnts, tycker

föräldrarna att ungdomarna själva ska bestämma vilket program de vill gå. Den viktiga

till om intresset för skolan inte fanns, just då. Det livslånga lärandet har blivit en del av livet och har svetsat sig fast i medvetandet hos ungdomarna. De vet att de inte behöver klara av sina studier i ett följe utan kan komplettera vidare i ett senare skede.

Detta kanske besvarar frågan på varför många inte tar sig igenom gymnasieskolan direkt utan känner till det livslånga lärandet. Ett livslång lärande som alltjämt hörs hos eleverna.

Samtidigt har skolorna runt om i Sverige en alltmer ”skoltrött” elev. Fler ”skoltrötta” elever får reducerade studier för att orka med skolan. Men orkar eleven studera under hela sitt liv?

Eller är dessa ”skoltrötta” elever från de lägre samhällsklasserna?

Det ska även vara kul och intressant att gå skola idag. Eleverna ska kunna utnyttja sina intressen, sina hobbyers parallellt med sina gymnasiestudier. Skolans vidareutveckling är att försöka locka så många som möjligt till deras gymnasium. Skolan idag känns vara en

handelsvara som säljer ut sig själv för att konkurrera om antalet köpare.

Men visst är den sociala bakgrunden en viktig del i människans uppväxt. Däremot tror jag att det börjas skönjas en mer likgiltighet för detta begrepp, vilken slags samhällsklass man tillhör. Vilket betyder att samhället förändras från generation till generation. Det som var viktigt då är inte lika viktigt nu.

Vidare kan nämnas dessa olika personer som varit ungdomar under samma period men i olika decennier, hur de har valt till gymnasieskolan.

Inga, från 1976 lekte sig igenom skolan. Trots detta hade hon under hela sin uppväxt

möjlighet att försörja sig själv med att arbeta.

Lena, från år 1986 och från en familj som inte alls hade studietradition kom till en

återvändsgränd i och med en skilsmässa samt ett besök på ett bibliotek. Känslan av att ha ”missat” kunskap gjorde att hon kompletterade in gymnasiet och vidareutbildade sig eftergymnasialt.

Sara, från året 1986 hade redan ett krav på sig, ett adoptivbarn som var tvungen att bevisa för

med de bästa betygen för att få respekt. Hon fortsatte även till det naturvetenskapliga programmet.

Linda, från året 1996 valde som sin mamma, att arbeta inom vård och omsorg. Däremot hade

hon ett väldigt gammalt uttalande som inte borde passa in i denna period. – Hon har ju läshuvud, det har ju inte jag!

Linda kommer från arbetarklass med föräldrar som själva har utbildat sig men fortfarande antyder ett sådant påstående. Visst finns ett samband med hennes sociala bakgrund i detta uttalande.

Sandra, från året 2006, har valt in på det svåraste programmet i Östersund. Det

naturvetenskapliga programmet med internationell inriktning. På detta program läses alla ämnen på engelska. Hennes bakgrund är överklass, därav hennes val.

Therese, även hon från året 2006, har valt ett ”slappt” program. Barn-och fritidsprogrammet.

Therese kommer från nutida arbetarklass.

Vidare till pojkarna. Undersökningen från Villastad stämmer mer väl överens med min undersökning från Östersund när det gäller pojkarnas val till gymnasiet. Här märks det tydligt vad den sociala bakgrunden har för effekt på ungdomars val.

Patrik, från året 1976 väljer fordonslinjen, han kom ändå inte in på något annat. Däremot får

han arbeta nära det yrke som han var intresserad av, polisyrket dock med fordon.

Svante, även här året 1976, valde ett teoretiskt program och fungerar idag som rektor. Han

var uppvuxen i en familj med studietradition ”Upplysta” föräldrar från arbetarklass ger en vinst i att pojkarna fortsätter att studera.

Anders, från året 1986 valde det typiska programmet för en arbetarkille, nämligen den

fyraåriga tekniska utbildningen.

Jan, från året 1996 är från arbetarklass, fortsatte vidare till gymnasiet, el-programmet med

Carl, från året 1996, blev irriterad på sin studievägledare som ville styra in honom på

byggprogrammet därför att hans intressetest pekade mot det yrket. Han valde att inte gå hennes väg utan sökte själv information. Han hade även ett stort stöd av mamman under gymnasieperioden att välja rätt tillval. Hur har det blivit om Carls mamma inte varit högt utbildad? Mamman kände naturligtvis till skolans värld och därav gav rätt information till sin son. Men om Carls mamma inte har varit högt utbildad, hur har Carl då valt? Har han gjort som sin studievägledare velat? Valt ett program utifrån ett intressetest.

Dennis, från året 2006, vill inte fortsätta på högskolan. Därför väljer han ett

yrkesförberedande program, fordonsprogrammet. Han vet inte om han kommer in, betygen börjar bli höga på samtliga yrkesförberedande program. Dennis har varit skolless ett tag, så hans betyg är inte de bästa.

7. SAMMANFATTNING

Syftet i detta examensarbete var att finna förändringar i ungdomars val i Östersund till gymnasieskolan under fyra decennier utifrån samhällets och skolans förändring under denna period. Vad som påverkat deras val, och vad som styr deras val? Jag har funnit att det skett en viss förändringsattityd inför valen mot gymnasieskolan. Ungdomar idag är väl medvetna om sitt livslånga lärande, de väljer utifrån sig själv. Skolan känner av detta och erbjuder eleverna olika slags möjligheter att studera, de vidareutvecklar programmens innehåll för att bemöta efterfrågan gentemot ungdomarna. Från början har ungdomarnas val mot gymnasiet påverkats utifrån vilken samhällsklass de kommer ifrån och resultatet har då blivit det klassiska

mönstret, de ungdomarna från de högre samhällsklasserna väljer högre utbildning medan de ungdomarna från de lägre samhällsklasserna väljer den kortare varianten av utbildning. Men allteftersom decennierna har passerat har detta blivit mer oviktigt, man väljer utifrån sina egna intressen. Man väljer inte utifrån vilken samhällsklass man tillhör. Denna förändring av attityd som ungdomarna har idag är det resultat som skolan förmedlat och som nu fått sitt frö att gro. Det krav som ställts på ungdomarna, att själv ta sitt eget ansvar vad gäller deras möjligheter och intressen.

Ungdomarna har blivit väl reflekterande om sitt egna ”jag”. Ungdomarna har även blivit väl medvetna om det livslånga lärandet. Människan måste vara beredd på att utbilda sig till andra yrken eller ta sig an nya arbetsuppgifter under sitt liv, det så kallade livslånga lärandet. De frågeställningar som jag hade var två till antalet. Den ena frågan var; likheter/olikheter i ungdomars val under årtalen 76, -86, -96 och 2006. Den sista frågan var; har det sociala arvet någon betydelse inför gymnasievalet?

Likheterna är påfallande under dessa fyra decennier, valen styrs av eleven själv, med stöd av föräldrarna. Ungdomar i lägre samhällsklasser får stöd i sina val till gymnasiet av sina föräldrar, trots att det inte finns den förståelsen/kravet hemifrån att satsa på en utbildning finns dock stödet från föräldrarna. De ungdomar som är uppvuxna i högre samhällsklass har från början ett stöd från föräldrarna att fortsätta till gymnasieskolan.

Olikheterna kan skymta i det kravsatta stödet från föräldrarna, att som ungdom från lägre samhällsklass få välja själv. Som förälder har man inte påpekat att deras ungdomar ska fortsätta till gymnasiet. Man har säkerligen inte haft det som en huvudpunkt i uppväxten att

fortsätta studera vidare, utan ungdomarna har fått valt själv hur de ska göra. Däremot i ett hem med högre samhällsklass har det varit en fråga som vidareutvecklats till en självklarhet att fortsätta studera efter grundskolan.

Självklart har det sociala arvet betydelse för valet inför gymnasieskolan. Särskilt under de tidigare decennierna, när skillnaden var större mellan arbetarklass och överklass.

Överklass/medelklass har som ursprungspunkt att vidareutbilda sig gentemot arbetarklassen som inte alls har haft det kravet på sig. Skillnaden idag mellan dessa samhällsklasser är på väg att raderas ut. Samtliga elever väljer utifrån sig själv inte utifrån vilken samhällsklass de tillhör.

8.KÄLLFÖRTECKNING

Litteratur:

Andersson Bengt-Erik, 2001, Ungdomarna, skolan och livet, HLS Förlag. Trondman Mats/Bunar Nihad,2001, Varken ung eller vuxen, ATLAS. Malnes Raino, 1994, De politiska idéernas historia, Studentlitteratur. Jönsson Ingrid m.fl., 1993, Skola-fritid-framtid, Studentlitteratur.

Andersson Lars Gustaf, m.fl. 1999, Skolan och de kulturella förändringarna, Studentlitteratur.

Månson Per (RED), 2003, Moderna samhällsteorier, PRISMA.

Webbadresser: www.skolverket.se http://turist.adeprimo.se/parser.php?did=55:506 http://www.wargentin.ostersund.se/indexphp?lang=SV&command=22 http://66.249.93.104/search?q=cache http://scb.se/templates/tablorChart_59261.asp http://salsa.artisan.se/se/cgi-shl/komresult.exe Rs98/99:121,karriärvägledning skolverket.se/sb/a/1304/a/5725 Regeringsproposition 1998/99:115