gymnasieskolan för

G Ö T E B O R G S U N I V E R S I T E T S B I B L I O T E K Lggll

14000 000238732

Läroplan för gymnasieskolan

SKOLÖVERSTYRELSEN

Liber Utbildningsförlaget Stockholm Supplement 101

Fastställt 1984-03-23 Dnr 5040-84:783

Tvåårig bygg- och anläggningsteknisk linje

Gren Golvläggare

162 89 STOCKHOLM FÖRORD

Separata exemplar kan beställas genom Liber

Kundtjänst Utbildning 162 89 STOCKHOLM

Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) består av en allmän del (del I), som är gemensam för samtliga studievägar samt av supplementet (del II) för skilda studievägar och ämnen.

Den allmänna delen (del I) innehåller av regeringen fastställda mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner (mål och huvud­

moment i enskilda ämnen) samt av SÖ utfärdade allmänna an­

visningar för gymnasieskolans verksamhet.

Supplementdelen (del II) återger timplaner och kursplaner (mål och huvudmoment) samt fogar till dessa SÖ:s kommen­

tarer för de olika ämnena.

Detta supplement ersätter sidorna 211—242 i supplementet Tvåårig bygg- och anläggningsteknisk linje som utkom 1970.

Med tanke på den fortlöpande läroplansöversynen är det ange­

läget att erfarenheter av läroplanens tillämpning som görs på skolorna delges SÖ.

Stockholm i juni 1984 Skolöverstyrelsen

© 1984 Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget

ISBN 91-40-71273-7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

L i b e r T r y c k S t o c k h o l m 1 9 8 4 3 2 7 3 3 8

INNEHÅLL

TIMPLAN 6

MÄL 8

HUVUDMOMENT 8

ÅRSKURS 1

KOMMENTARER TILL KURSPLAN 11 Delmoment 11

1. Allmänna grunder 13 2. Undergolvsarbeten 17

3. Läggning och beklädnad med mattor och plattor 18 4. Våtrumsarbeten 19

5. Parkettläggning, slipning och ytbehandling 20 6. Reparationsarbeten 22

7. Specialgolv och trapparbeten 23 8. Maskiner 24

ÅRSKURS 2

KOMMENTARER TILL KURSPLAN 25 Delmoment 25

1. Allmänna grunder 27 2. Undergolvsarbeten 30

3. Läggning och beklädnad med mattor och plattor 31 4. Våtrumsarbeten 32

5. Parkettläggning, slipning och ytbehandling 33 6. Reparationsarbeten 35

7. Specialgolv och trapparbeten 36

Antal veckotimmar

Ämne

Svenska

Arbets]ivsor.i entering

Bygg- och anläggningsteknik

Idrott

Timme till förfogande

Engelska

B- eller C-språk Religionskunskap Psykologi

Samhallskunskap Konsumentkunskap Matematik

Bild eller musik

Summa

Årskurs 1

4 1 30-27

2

1

<3

38

Årskurs 2

Gren Bt Tg, Mr, Ga, Ml, Go

3 1 32

2

38

Gren Br Gren Pl, Vv

3 1 32

2

38

3 1 32

2

38

' ) Bygg- och anläggningsteknik innefattar arbetsteknik och fackteori enligt följande (tidsangivelsen för fackteori är riktpunkt i den mån fackteorin icke enligt SÖ:s anvis ningar helt eller delvis integreras med ar­

betsteknik) .

Arbetsteknik 23-20 30 26 28

Fackteori 7 2 6 4

Bt = betongteknik Tg = byggnadsträteknik Mr = murare

Ga = gatu-, väg- och ledningsteknik Ml = målare

Go = golvläggare Br bergteknik

Pl - byggnadsplåtslagare

Vv - värme- och sanitetsmontörer

Klass som är sammansatt av elever från två årskurser får delas i årskursgrupper under högst fem veckotimmar i fackteori.

2

) I n o m r a m e n a v t r e v e c k o t i m m a r k a n e n e l e v

v ä l j a e t t a v d e s s a ä m n e n e n l i g t t i m p l a n e n o c h

k u r s p l a n e n f ö r ä m n e t p å t v å å r i g e k o n o m i s k ,

s o c i a l e l l e r t e k n i s k l i n j e .

Bygg- och anläggningsteknisk linje

Gemensamt

Gren för betongteknik

Gemensamt

Gren för byggnadsträteknik

Gemensamt Gren för murare

Gemensamt

Gren för gatu-, väg- och ledningsteknik Gemensamt

Gren för bergteknik

Gren för värme- och sanitetsmontörer

Gren för målare

Gren för byggnadsplåtslagare

Gren för golvläggare

Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSTEKNISK LINJE

MÅL Eleven skall genom undervisningen i bygg- och anläggnings­

teknik

inhämta kunskaper om byggnads- och anläggningsarbeten,

skaffa sig grundläggande färdighet att utföra allmänt förekommande arbeten,

utveckla förmågan att inhämta informationer och data i an­

visningar, instruktioner, tabeller o dyl,

förvärva insikt om säkerhetsföreskrifter av olika slag och deras tillämpning

utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala för­

hållanden på arbetsplatsen samt

förvärva insikt om yrkes- och arbetsförhållandens förän­

derlighet .

Material, verktyg och maskiner samt andra hjälpmedel.

Arbetsplanering. Ritningar, fabrikantanvisningar o dyl.

Manuell och maskinell arbetsteknik.

Arbeten med grundläggning och stomkonstruktioner, an­

ordningar för uppvärmning, isolering samt arbeten av sanitär, teknisk eller estetisk art.

Arbeten med montering, installation och applicering av byggnadsenheter, armaturer, beklädnader, beläggningar m m.

Arbetsplatsens miljöfrågor.

MÅL Undervisningen i svenska skall ge eleverna vidgade kun­

skaper om språket och litteraturen och utveckla deras för­

måga att använda språket. Detta skall ske i sådana former och med sådant undervisningsstoff att elevernas personliga utveckling främjas och att de förbereds för såväl fort­

satta studier som kommande samhälls- och yrkesliv.

Eleverna skall alltmer självständigt och i meningsfulla sammanhang arbeta med olika språkliga uttrycksformer för att lära känna, bedöma och bruka spåket och litteraturen som medel för information, påverkan, kontakt och konstnär­

ligt skapande.

Detta innebär

att eleverna genom att själva pröva och använda skilda ut­

trycksformer i tal och skrift får sådana kunskaper och färdigheter att de med säkerhet och tilltro till egen förmåga kan redovisa sakförhållanden och uttrycka tankar, åsikter och känslor,

HUVUDMOMENT

—

•

•

•

•

•

Svenska

att eleverna genom att diskutera och studera språkets roll och funktioner, också i dess sociala, geografiska och historiska varianter, får kunskaper om språkets bruk och byggnad och därmed förutsättningar att ta ställning i språkfrågor,

att eleverna genom att studera nyare och äldre litteratur, från vår egen och andra kulturkretsar, får insikt i att litteraturen ger kunskap om människor, miljöer och pro­

blem, blir medvetna om tradition och förnyelse i kulturen och därigenom också bättre förstår sig själva och sin om­

värld .

Inom ämnet svenska skall eleverna också utveckla sina kun­

skaper om de nordiska grannländernas språk och litteratur.

HUVUDMOMENT

—'Muntlig och skriftlig framställning.

O språkets bruk och byggnad.

O Litteraturstudium.

Arbetslivsorientering

MÅL Eleven skall genom undervisningen i arbetslivsorientering stimuleras till ett personligt engagemang i arbetslivs­

frågor samt skaffa sig kunskap om

arbetets värde i sig och dess betydelse för individens ut­

veckling, social gemenskap, jämställdhet och ökad välfärd,

olika sätt att medverka till utveckling av samhälle och arbetsliv i en demokrati,

utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska mål och medel, bl a sådana som gäller sysselsättning och insatser för grupper med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden,

företagets/institutionens allmänna villkor och beroendet av samverkan med myndigheter och organisationer,

arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas roll i ar­

betslivet samt deras syn på frågor som rör samhälle och arbetsliv samt stimuleras till att engagera sig i fackligt och politiskt arbete,

arbetsmiljöns betydelse för säkerhet och arbetstillfreds­

ställelse och särskilt om hur arbetet och arbetsmiljön kan och bör anpassas till individens behov och förutsättningar samt stimuleras till att genom egna insatser med stöd av gällande lagar och avtal medverka till en god arbetsmiljö,

hur arbetet kan organiseras för att uppfylla krav på sam­

ordning av olika mål, teknik, administration, medbestäm­

mande, arbetsmotivation, arbetstillfredsställelse och pro­

duktion ,

företagets eller institutionens uppbyggnad för att förstå behovet av och innebörden i olika organisatoriska och ad­

ministrativa funktioner,

betydelsen av ekonomi på arbetsplatsen såväl företags- som produktionstekniska frågor samt stimuleras att i sm yrkesutövning engagera sig i ekonomiska frågor,

olika löneformer och deras effekter på arbetets utförande, riskerna i arbetet och medinflytande,

innebörden i och tillämpningen av lagar och avtal som reg­

lerar förhållandena i arbetslivet samt stimuleras att en­

gagera sig i frågor som gäller arbetets villkor i övrigt, arbetsförmedlingens uppgifter och hur man söker anställ­

ning samt

olika anställningsformer.

HUVUDMOMENT •

• •

• •

• •

•

Arbetet.

Arbetsmiljön

Arbetsplatsens organisation.

Ekonomi.

Arbetsmarknaden.

Samhällsfrågor

Samhällsaspekter på datoranvändningen Anställningen.

Idrott

MÅL Eleven skall genom undervisningen i idrott

skaffa sig rekreation, god kondition och allsidig träning av rörelseapparaten,

inhämta kunskap om och färdighet i arbetsteknik,

förvärva förståelse och intresse för fysisk aktivitet samt uppöva samarbetsvilja och organisationsförmåga.

HUVUDMOMENT I—l Gymnastik.

O Dans.

n Bollspel.

^Fri idrott.

• Orientering.

• •

• •

•

Skridskoåkning.

S lmnmg.

Arbetsteknik.

Funktionär- och ledarskap, organisationskunskap

Teori

KOMMENTARER TILL KURSPLAN

BYGG- OGH ANLÄGGNINGSTEKNIK, årskurs 1, gren för golv- läggare (Go)

Delmoment

1 Allmänna grunder 2 Undergolvsarbeten

3 Läggning och beklädnad med mattor och plattor

4 Våtrumsarbeten

5 Parkett läggning, slipning och ytbehandling

6 Reparationsarbeten 7 Specialgolv och trapp­

arbeten

8 Maskiner

Innehållet i ämnet har strukturerats så att årskurs 1 utgör första etappen i en tvåårig grundläggande utbildning.

Huvudmomenten ger översikt och orientering beträffande ämnets totala omfattning inom linjen. Genom delmoment utvecklas för varje årskurs ämnesinnehållet närmare.

För delmomenten anges rikttider för undervisningen, vilka mot­

svarar bruttolektionsantalet (det lägre veckotimantalet) för ämnet enligt timplanen. Vid årskursplanering måste tidsbort­

fall för helger, lovdagar o d beaktas.

Viss omfördelning av angiven rikttid mellan och inom de olika delmomenten kan erfordras vid det praktiska genomförandet, bl a beroende på elevernas varierande förkunskaper, material och arbetsobjekt samt lokala förhållanden.

Undervisningen får i den utsträckning som det bedöms lämpligt förläggas till arbetsställe utanför gymnasieskolan. I vissa sammanhang kan även studiebesök ge en betydelsefull inblick och bakgrund för undervisningen i ämnet. Hur stor omfattning dessa inslag bör få, beror bl a på i vilken utsträckning

lämpliga studietillfällen kan erhållas. Om undervisningen anordnas som inbyggd utbildning minskar eller bortfaller helt behovet av nämnda inslag.

Rikttider 30 135

280 260

270 30

60

15

Då klassen är sammansatt av elever från två årskurser, vid inbyggd utbildning och då det i övrigt krävs för att erhålla ett optimalt utnyttjande av resurserna och en tillfreds­

ställande undervisningssituation, får ämnet delas i arbets- teknik och fackteori i högst det antal veckotimmar som fram­

går av timplanen.

De läromedel som används i undervisningen bör vara utformade i nära samråd med branschen.

Eleverna skall informeras om gymnastikens och den fysiska träningens betydelse för att förebygga ryggskador och andra sjukdomar orsakade av tunga arbetsmoment.

Stor vikt skall läggas vid inlärningen av riktiga arbetsmeto­

der såväl ur ergonomisk som ur teknisk synpunkt.

Gällande arbetsmiljöföreskrifter skall beaktas. Träna eleverna att ge akt på de allmänt och för de i olika delmoment speci­

ellt förekommande olycksfallsriskerna.

Byggandets karaktär av lagarbete skall framhållas och åskådlig­

göras och det är angeläget att eleverna förstår betydelsen av detta. Fördelarna av samarbete med andra yrkeskategorier, ar­

betsledning och företag skall framhållas. Eleverna bör i viss turordning tilldelas "skyddsombudsuppgifter" samt vara del­

ansvariga för gemensamma verktyg och för städning etc.

Genom demonstrationer och laborationer bör eleverna få inblick i hur det egna arbetet påverkar andra yrkesmäns arbetsupp­

gifter .

Om förhållandena medger kan samarbete mellan grenar och linjer prövas. Målet för samarbetet skall vara att skapa förståelse för respektive yrkes arbetsplatsuppgifter.

Eleverna skall övas att föra anteckningar av betydelse för ut­

bildningen och inför årskurs 2 introduceras i systemet med ar- betskort och utbildningsbok.

Frågor om energihushållning, materialkostnader m m behandlas särskilt inom de delmoment där de har aktualitet och anknyt­

ning.

Samverkan i grupp samt frågor om jämlikhet och solidaritet skall ges ökat utrymme.

Undervisningen om byggandets historiska utveckling skall ge eleverna en orientering om sammanhanget mellan gångna tiders byggnader och miljö. Hur produktionen bedrevs och organise­

rades samt förhållanden och villkor för dem som deltog i ar­

betet skall behandlas. Vidare bör utvecklingen från skråvä­

sen till dagens byggyrken och yrkesutbildningen från lärlings­

yrken till gymnasieskola beröras.

Eleverna skall informeras om den teknik som tillämpas när ritningar, konstruktionsdetaljer, beräkningar etc utförs med hjälp av datorer. Informationen som bör begränsas till de om­

råden som eleverna kommer i kontakt med under utbildningsti­

den kan lämpligen genomföras som studiebesök på konstruktions­

kontor eller institution om den egna skolan saknar den utrust­

ning som erfordras för att utföra den aktuella tekniken.

DELMOMENT RIKTTIDER

l Al 1 manna grunder

1. i lnt rodukt lon \ u

! . _ Stud ie tekn ik 1 0

1. Ktab ler ingsarbeten 10

Syr to och innehåll Kommentarer

1 Allmänna grunder

Kl. L ven skall, genom sina studier

orientera sig om skolans organisation,

inhämta kännedom om utbildningens syfte och uppläggning,

skal fa sig grundläggande studieteknik,

skaffa sig kunskap om gällande bestäm­

melser och krav inom miljöområdet samt

orientera sig om tillgängligt informa­

tionsmaterial .

1.1 Introdukt ion

Utbildningen inom linjen

Läroplänen

Personalen vid skolan

SSA-råd

Centrala och lokala arbetsmarknadsparter

Konfe renser

Klass råd

Lokaler och utrustning

Utrymning, brandskydd, förbands- och skyddsmaterie1

Personlig skyddsutrustning

Introduktionen läggs i största möjliga ut­

sträckning upp som ett resonemang, där förhållanden som har betydelse för under­

visningen, trivseln och säkerheten belyses.

Orientera eleverna om vilka möjligheter ut­

bildningen ger. Beskriv hur utbildningen i stort är upplagd och vilka krav som ställs i olika avseenden.

Visa eleverna deras nya arbetsplats - sko­

lan - och informera dem om hur den fungerar.

Redogör för personal, lokaler, arbetstider, administration, ordnings- och skyddsföre­

skrifter etc.

Redogör - med utgångspunkt från gällande bestämmelser - för SSA-rådets och yrkes­

rådets sammansättning och uppgifter. Infor­

mera om arbetsmarknadsparternas uppgifter

samt de frågor som konferenser och klassråd

har att behandla.

Syfte och innehåll Kommentarer

Lämna upplysningar om olika sko läktivite ter såsom idrottsförening, fritidskurser ete.

Informera om de lokaler som eleverna närmast kommer i kontakt med, såsom undervisnings­

lokaler, tvätt- och omklädningsrum, biblio­

tek, matsal och uppehållsrum.

Lämna en kort orientering om maskiner, verk­

tyg och övrig utrustning samt AV-materiel .

Gör eleverna uppmärksamma på olycksfalls- riskerna och riskerna för materiella ska­

dor .

Ordentlig kännedom om utrymningsvägar, brandskydd samt förbands- och skyddsmate- riel är väsentlig och en första informa­

tion härom skall lämnas redan under intro­

duktionen. Beskriv hur skolornas arbetar­

skydd är organiserat och hur man i olika tänkta situationer bör bete sig.

Lämna upplysningar om vilken personlig skyddsutrustning som skall användas.

Ge en översiktlig redogörelse för olika stu­

dieförmåner. Hänvisa i övrigt eleverna för vidare information till kurator eller den som eljest har hand om dessa ärenden.

1.2 Studieteknik

Läromedel och annat informations­

material: omfattning, uppläggning och utnyttjande

Läs- och anteckningsteknik

Analys av text, bild- och ljudin- format i on

Träning i att tolka och besvara frågor samt att lösa arbetsupp­

gifter

En väsentlig uppgift i grundutbildningen är att skapa goda och aktuella kunskaper men i lika hög grad att ge beredskap för successiv förnyelse inom yrket, fortsatt utbildning och nya arbetsuppgifter.

Denna beredskap är inte tillgodosedd en­

bart med goda tekniska kunskaper och ma­

nuell färdighet utan måste i lika hög grad byggas upp genom träning i sättet att till­

ägna sig kunskaper och färdigheter.

Om eleverna redan från början får riktig vägledning ger läromedlen god träning i det självständiga arbetssättets speciella tek­

nik och därmed den beredskap som åsyftas.

Svi'u och innehåll Kommentarer

Det är viktigt att den arbetsform som före­

kommer inom branschen även tillämpas i un­

dervisningen. Valet av arbetsform skall bygga på verklighetsförankring.

Framhåll nödvändigheten av allsidiga yrkes­

kunskaper .

Agna i början av utbildningen mer tid åt att lära eleverna läsa och tolka informa­

tionsmaterial än åt att förmedla tekniska kunskaper.

Diskutera gemensamt vad som åsyftas med ett visst avsnitt i ett läromedel.

Låt eleverna komma med synpunkter och för­

slag. Träna på samma sätt med annan under­

visningsmateriel och gå så småningom över till ritningar och arbetsbeskrivningar.

Lär eleverna att kunskaperna skall inhämtas i verkstadslokalen, grupprummet och klass­

rummet men också i biblioteket eller annor­

städes där befintlig litteratur och infor­

mationsmaterial finns.

Redogör för innebörden av klass- och grupp­

undervisning samt individuell undervisning och sök med anknytning till de för bygg- och anläggnings industrin speciella lagför­

hållandena få klassen att sluta upp i en god laganda, där ingen ställs utanför.

1.3 Ltableringsarbeten

Ritningar, beskrivningar och bestämmelser Undervisningen om etableringsarbeten skall vara av orienterande natur.

Tidp laner

Undervisning bör utgå från en verklig och fingerad totalentreprenad, gärna berörande t ex del av bostadsområde som eleverna kän­

ner till och som innefattar tillfartsleder med vägskärningar genom jordlager och berg samt någon viadukt och kulvert, rördrag- ningsarbeten, parkeringsdäck, butikscentra etc.

Med orienterande utgångspunkt från general­

stabskarta beskrivs hur mera detaljerade kartor och ritningar som bl a redovisar nivåkurvor leder fram till stadsplan. Stads­

planen och till den hörande bestämmelser samt byggherrens upphandlingsvillkor får utgöra bakgrund till klassöverläggning, vid Entreprenader av olika typer, omfattning

e t c

Ti 11 far tsleder samt transportleder inom arbetsplatsen

Tillfälliga parkeringsplatser, avspärr­

ningsanordningar och stängsel

Kontor

Pe rsona lutrymmen

Hy g i e n a n o r d n i n g a r

Syfte och i n n e h å l l

F ö r b a n d s p l a t s e n o c h d e s s u t r u s t n i n g

Stämpe[ur

Förråd

Materialupplag

Kranspår

A r m e r i n g s s t a t i o n

Betong- o c h m u r b r u k s s t a t i o n

Verkstader

T i l l f ä L l i g a e l - a n l ä g g n i n g a r f ö r b e ­ l y s n i n g , v ä r m e o c h k r a f t

K o m m e n t a r e r

v i l k e n m a n d i s k u t e r a r hur entreprenad!, ö r e ­ taget k a n t ä n k a s p l a n e r a sitt a r b e t e . 1 k l a s s u n d e r v i s n i n g e n l ä m n a s ö v r i g a f ö r u t ­ s ä t t n i n g a r b e t r ä f f a n d e b y g g n a d s s ä t t , tid­

p l a n e r , a r b e t s s t y r k a , erforderliga manskaps­

u t r y m m e n , k o n t o r , m a t e r i a l f ö r r å d , u p p l a g s ­ p l a t s e r , m a s k i n p a r k o s v .

D e t ä r v ä s e n t l i g t a t t läraren m a r k e r a r a t t en r i k t i g e t a b l e r i n g s k a p a r god o r d n i n g p å a r b e t s p l a t s e n . D e t t a ä r i s i n tur n ö d ­ v ä n d i g t för a t t o l y c k s f a l l s r i s k e r n a skall e l i m i n e r a s o c h f ö r a t t arbetet skall kunna b e d r i v a s s n a b b t .

M a r k e r a s p e c i e l l t v i k t e n a v o r d e n t l i g a t r a n s p o r t l e d e r till o c h f r å n s a m t i n o m a r ­ b e t s p l a t s e n .

V i s s d e l a v u n d e r v i s n i n g e n k a n med f ö r d e l

g e n o m f ö r a s s o m s t u d i e b e s ö k p å n å g o n n ä r b e ­

l ä g e n v ä l o r d n a d a r b e t s p l a t s .

ni:I MOMENT RIKTTIDER

- Undergolvsarbeten 135

Svfte och innehåll Kommentarer

2 Undergolvsarbeten

Hu'Vi:n skall genom sina studier

skaffa sig kunskap om olika typer av undergolv samt

förvärva grundläggande färdighet att planera och utföra vanligen förekom­

mande undergolvsarbe ten.

Ritningar, beskrivningar och bestäm- me 1 ser

Arbe tsp1anering och arbetsmetoder

Fuktmätning

Fukt i so le r ing

Spackling och avjämning

Avvägningar

Sandavjämning och utläggning av plast- f o 1 i e

Läggning av flytande undergolv av trä­

fiber- eller spånskivor

Olika typer av ljud- och värmeisole­

ring

Läggning av träfiberskivor på träun­

derlag

Varje elev måste skaffa sig kännedom om betonggolv och andra undergolvskonstruk­

tioner för att kunna avgöra vilken arbets­

metod och vilka material som bör användas.

Eleverna skall göras medvetna om fuktmät­

ningens betydelse samt lära sig förstå varför underlaget måste vara rent, torrt och plant.

Flytande golv på sandunderlag får endast utföras om tvättad sand används.

Plastfoliens betydelse skall inskärpas och utläggning av plastfolie ingående övas när övningar i läggning av undergolv på sandunderlag förekommer.

Eleverna skall tränas i läggning av van­

ligen förekommande undergolv. Läggning av undergolv där krav på värme- och ljudiso­

lering ställs bör också övas.

Eleverna skall göras förtrogna med de ma­

skiner som kan användas vid kapning av skivmaterial till undergolv. De måste väl känna till de risker som användandet av des­

sa maskiner medför. Gå igenom vad som måste iakttas för att undvika dessa risker.

Poängtera vikten av att bära personlig skyddsutrus tning.

Vid blandning av spackelmassor skall ele­

verna läras att alltid följa tillverkarens anvisningar vad gäller blandningsförhållan­

den samt eventuella skyddsanvisningar.

Endast produkter godkända av arbetarskydds­

styrelsen får användas vid undervisningen.

DELMOMENT

L ä g g n i n g o c h b e k l ä d n a d m e d m a t t o r o c h p l a t t o r

RIKTTIDER

280

Syfte och innehåll Kommentarer

3 Läggning och beklädnad med mattor och plattor

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig kunskap om förekommande mattor och plattor för såväl golv- som väggbeklädnader,

skaffa sig kunskap om beräkning av materialåtgång samt

lära sig att planera och utföra ar­

betet med läggning och beklädnad av mattor och plattor i olika material och mönster.

Arbetsplanering och arbetsmetoder

Ritningar, rums- och arbetsbeskriv­

ningar

Materialval

Läggning av linoleum-, plast- och text ilmat tor

Väggbeklädnad

Underhåll och skötsel

Lägg stor vikt vid att träna eleverna att planera sitt arbete med ansvar och omdöme.

Nödvändigheten av måttnoggrannhet för und­

vikande av materialspill skall inskärpas och eleverna skall tränas i att undvika skador på färdigmålade eller tapetserade y tor .

Varje elev måste göras skyddsmedveten och tränas i att själv kunna avgöra vilka skyddsåtgärder som skall vidtas i varje särskilt fall och måste känna till gällande föreskrifter härom, I sin verktygsutrust­

ning skall eleverna alltid ha tillgång till fullständig personlig skyddsutrustning.

Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 78

"Limningsanvisningar" skall följas vid val av lim och limningsmetod.

Då underhåll och skötsel till stor del är avgörande för golvmaterialens livs­

längd bör avsevärd tid ägnas åt de sköt- se lanvisningar som gäller för respekti­

ve material.

D i : 10MENT RIKTTIDER

Våt rumsarbe ten 2bii

S y t te. och innehåll Kommentarer

-4 Våt rumsarbe ten

Kl even skall genom sina studier

s k a " , fa sig ingående kunskap om de krav

som ställs på golv i våtrum,

s k a : la sig kunskap om de arbetsmoment

som ingår i våtrumsarbeten samt

göra sig väl förtrogen med de skydds­

föreskrifter som gäller vid arbeten med svetsning oeh limning.

Arbetsplaner ing och arbetsmetoder

Materialberäkning

Uppvikning av matta

Rörstosar

Svetsning av hörn och fogar

Vägjgbeklädnad

Framhåll riskerna med inandning av svets- gaser.

Såväl vid golvläggning som vid väggbekläd­

nad skall framhållas vikten av att under­

laget är torrt och avjämnat.

Klargör att ojämnheter i underlaget kan re­

sultera i att ett i övrigt väl utfört ar­

bete måste göras om.

Rum där vattenspolning förekommer skall normalt anordnas vattentäta.

Eleverna bör få kännedom om de krav som ställs på sådana utrymmen. Dessutom bör i undervisningen ingå kontroll av fall mot golvbrunn, uppvikningens höjd, rör- stosarnas utformning etc.

Limnings- och svetsningsarbeten utförs efter anvisningar utfärdade av arbetar­

skyddsstyrelsen .

DELMOMENT

Parkettläggning, slipning och ytbehandling

RIKTTIDER

270

Syfte och innehåll Kommentare r

5 Parkettläggning, slipning och ytbehandling

Eleverna skall genom sina studier

skaffa sig kunskap om de olika metoder som förekommer vid inläggning av

parkettgolv,

skaffa sig grundläggande färdighet att handha den maskinella utrustning som används bl a vid mönsterläggning av stavparkett,

skaffa sig kunskap om hur maskiner och handverktyg används vid slipning och ytbehandling av såväl gamla som nya golv samt

inhämta kännedom om olika slipnings- och ytbehandlingsmetoder.

Arbetsp]anering och arbetsmetoder

Ritningar, beskrivningar och bestäm­

melser

Läggning av parkettstav i fallande längder, mönster läggning, läggning på olika underlag

Läggning av parkettrutor

Läggning av parkettbräder på fasta underlag samt som flytande golv

Slipning; av gamla trägolv

Slipning av gamla parkettgolv

Slipning av nya parkettgolv

Ytbehand1 ing

Undervisningen avser att ge eleverna kun­

skap om principerna för möns ter läggning med stavparkett och parkettbräder. Framhåll vikten av att läggningen sker på ett väl uttorkat underlag. Genom övningarna bör eleverna kunna lära sig att självständigt utföra läggningar i de vanligaste mönster­

kombinationerna .

Det kan i vissa fall vara svårt att få lämpliga övningsobjekt i mönsterläggning med stavparkett vid utbildningsbyggen under årskurs 2. Därför bör undervisningen härom till övervägande delen förläggas till skol­

verkstad under årskurs 1.

Öva eleverna att använda de maskinsågar som brukas vid parkettläggning. Framhåll olycksfallsriskerna och lär eleverna hur man undviker dessa. Understryk nödvändig­

heten av att använda hörselskydd.

Gör eleverna införstådda med att slipning och ytbehandling måste utföras med omsorg och noggrannhet om man skall få ett vackert golv. De måste lära sig känna till de skilj­

aktiga arbetsmetoder som behöver tillämpas

vid behandling av gamla respektive nya golv

och innehåll Kommentarer

Vid maskins1ipning löper i synnerhet ny­

börjaren risk att skada golv och färdiga väggytor. Gör eleverna uppmärksamma härpå och låt dem på övningsytor i verkstaden få erfara nödvändigheten av försiktighet och förutseende.

Slipstoftet från gamla golv är ytterst eld- farligt. Meddela eleverna att explosions­

risker föreligger o m slipstoftet kastas bort på sådant sätt att det kan hamna i värmepanna eller förbränningsstation.

Framhåll att hörselskydd skall användas vid all maskins 1ipning. Vid slipning av gamla golv skall eleverna som regel även använda andnings skydd.

Eleverna skall känna till att elektriska arbeten - omkopplingar och liknande - som kan vara nödvändiga att utföra i samband med slipmaskinens anslutning endast_ får utföras av behörig elektriker.

Vid ytbehandling skall rengöringens be­

tydelse för ett gott slutresultat fram­

hållas. För att illustrera hur ytbehand­

lingen av ett dåligt rengjort golv blir bör provbitar med varierande rengörings­

grad färdigställas.

Vid ytbehandling skall alltid de skyddsan­

visningar som arbetarskyddsstyrelsen fast­

ställt tillämpas.

DELMOMENT RIKTTIDER

6 Reparationsarbeten 30

Syfte och innehåll Kommentarer

6 Reparationsarbeten

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig kunskap om hur man utför förekommande reparations-, juste­

rings- och omläggningsarbeten.

Arbetsplanering och arbetsmetoder

Upptagning av golvmaterial

Lagning av mattor och plattor

Omläggning av parkettgolv

Lagning av parkettgolv

Reparationsarbeten vid vattenskador

En golvläggare måste ofta utföra repara­

tions- och justeringsarbeten. Varje elev behöver därför ingående kännedom om hur dessa arbeten skall utföras. Övningar i omläggningar, lagningar o d bör därför förekomma i tillräcklig omfattning.

Träna eleverna i att själva bedöma vilka arbetsmetoder som skall användas i olika situationer. Detta kan exempelvis ske ge­

nom att läraren konstruerar skador på olika golvmaterial och låter eleverna företa besiktning av skadorna och föreslå lämpliga åtgärder för deras avhjälpande.

Sedan elevgruppen diskuterat de framkomna

förslagen övas eleverna i att fackmässigt

reparera uppkomna skador.

DELMOMENT

Specialgolv och trapparbeten

RIKTTIDER

60

Svfte och innehåll Kommentarer

7 Specialgolv och trapparbeten

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig kunskap om de vanligaste typerna av specialgolv samt

skaffa sig kunskap om de arbetsmo­

ment och material som förekommer vid läggning av specialgolv samt vid trapparbeten.

Arbe tsplanering och arbetsmetoder

Kubbgolv

Spor tgolv

Fogfria golv

Elektriskt halvledande golv

Trapparbeten

Lister och profiler

Då det i de flesta fall inte är möjligt att genomföra meningsfulla övningar med specialgolv i skolan bör studiebesök an­

ordnas så att eleverna får tillfälle att studera material och arbetsmetoder under realistiska förhållanden.

Teoretiskt måste dock de för olika special- golv gällande kraven, anvisningarna och be­

stämmelserna behandlas.

Beakta särskilt de speciella krav som gäl­

ler t ex för elektriskt halvledande golv.

Trapparbeten skall omfatta såväl 1 örekom­

mande material som olika beläggningsmeto- der. Såväl svetsning som limning skall övas

Lär eleverna att montera trappnosar, trösk­

lar, avslutningslister o d genom limning och svetsning samt att montera golvsocklar, där speciella krav ställs på fogtathet.

Undervisningen skall bibringa eleverna in­

gående kännedom om speciallister som mon­

teras genom spikning, skruvning eller pa

annat sätt.

D E L M O M E N T R I K T T 1 D E R

8 M a s k i n e r 15

S y f t e o c h innehåll K o m m e n t a r e r

8 M a s k i n e r

E l e v e n skall g e n o m s i n a s t u d i e r

i n h ä m t a k ä n n e d o m o m d e m a s k i n e r o c h r e d ­ s k a p s o m a n v ä n d s såväl inom y r k e t s o m i ö v r i g t inom b y g g b r a n s c h e n s a m t

s k a f f a sig k u n s k a p o m s ä k e r h e t s - o c h s k ö t s e l f ö r e s k r i f t e r f ö r d e s s a .

H a n d c i r k e 1 s å g a r , parkett s å g a r

G o l v s 1 i p n i n g s m a s k i n e r , b o r r m a s k i n e r

P l a s t s v e t s a p p a r a t e r

S l a d d l a m p o r , s k a r v s l a d d a r

SI i p m a s k iner

K r a n a r o c h hissar

L y f t r e d s k a p

O r d e r g i v n i n g

T r a n s p o r t a n o r d n i n g a r

U t ö v e r vad s o m a n g e s under r e s p e k t i v e d e l ­ m o m e n t o m m a s k i n e r o c h ö v r i g u t r u s t n i n g b ö r i n f o r m a t i o n även g e s o m a n n a n i n o m b r a n s c h e n f ö r e k o m m a n d e u t r u s t n i n g s o m e l e ­ verna k a n k o m m a i k o n t a k t m e d .

B y g g - o c h a n l ä g g n i n g a r b e t e t b l i r i a l l t h ö g r e grad m e k a n i s e r a t . D e t ä r d ä r f ö r a n g e ­ läget a t t även e l e v e r i g o l v u t b i l d n i n g i e r ­ f o r d e r l i g o m f a t t n i n g u n d e r v i s a s o m h u r man a r b e t a r med o c h s k ö t e r m a s k i n e r a v o l i k a s l a g . D e m å s t e o c k s å f å u n d e r v i s n i n g o m d e r i s k m o m e n t s o m det m e k a n i s e r a d e a r b e t e t m e d ­ f ö r o c h f å k ä n n e d o m o m s ä k e r h e t s f ö r e s k r i f ­ ter a v o l i k a s l a g .

H u v u d v i k t e n s k a l l l ä g g a s v i d a t t l å t a e l e ­ v e r n a f å k ä n n e d o m o m o c h ö v n i n g i a t t a r ­ b e t a m e d d e m a s k i n e r s o m s t å r s k o l a n t i l l b u d s f ö r ö v n i n g s ä n d a m å l .

E l d r i v n a m a s k i n e r o c h e l u t r u s t n i n g skall s t u d e r a s s p e c i e l l t med h ä n s y n till d e n e l e k t r i s k a f a r a n . E l e v e r n a m å s t e f å f u l l t k l a r t för s i g vad d e f å r g ö r a o c h v a d s o m m å s L e över låt. a s a t e lekt f ike r .

Ä v e n o m g o l v l ä g g a r n a inte a n v ä n d e r l y f t a n ­ o r d n i n g a r o c h l y f t r e d s k a p i s a m m a u t s t r ä c k ­ n i n g s o m (ivriga i n o m b y g g n a d s i n d u s t r i n bör o r d e r g i v n i n g i n l ä r a s .

E l e v e r n a s k a l l e r i n r a s o m a t t b e t r ä f f a n d e

s ä k e r h e t s f r å g o r b e s k e d o f t a m å s t e b e g ä r a s

a v a r b e t s l e d n i n g , s k y d d s i n g e n j ö r e l l e r

s k y d d s o m b u d .

KOMMENTARER TILL KURSPLAN

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSTEKNIK, årskurs 2, gren för golvläggare (Go)

Delmoment

1 Allmänna grunder

2 Undergolvsarbeten

3 Läggning och beklädnad med mattor och plattor

4 Våtrumsarbeten

5 Parkett läggning, slipning och ytbehandling

6 Reparationsarbeten

7 Specialgolv och trapp­

arbeten

Riktt ider

30

80

400

200

300

150

1 2 0

De rikttider som anges för delmomenten motsvarar bruttolektions- antalet för ämnet bygg- och anläggningsteknik (det lägre vecko­

timantalet) enligt timplanen. Vid årskursplanering måste tids­

bortfall för helger, lovdagar o d beaktas. Viss omfördelning av angiven rikttid mellan och inom de olika delmomenten kan erford­

ras vid det praktiska genomförandet bl a beroende på elevernas varierande förkunskaper och på lokala förhållanden såsom till­

gång på utbildningsobjekt.

Undervisningen förläggs i största möjliga utsträckning till den reguljära verksamheten inom yrkesområdet.

En långsiktig planering av utbildningsobjekt är nödvändig för att undvika störningar i utbildningen. Skolledningen skall därför samarbeta med länsarbetsnämnd och yrkeskommitté vid anskaffande av utbildningsobjekt. Objekten skall väljas med beaktande av att eleverna tillförsäkras en väl differentierad utbildning inom yrkesområdet.

Utbildningen kan genomföras enligt olika alternativ:

- elevgruppen kan under lärares ledning bilda arbetslag som utför allt inom yrket förekommande arbete,

- elever kan placeras på arbetsplats där utbildad arbetskraft in­

om samma yrkesområde är sysselsatt.

Om så erfordras för att tillgodose allsidigheten i utbildningen

kan en kombination tillämpas.

Skolans åtaganden skall baseras på rekommendationer av yrkeskom­

mittén och vara reglerade innan utbildningen påbörjas.

För undervisning som är förlagd till utbildningsobjekt utanför skolan skall utöver vad som anges i skolförordningen överens­

kommelse mellan skolan och branschens arbetsmarknadsparter vara vägledande vid planering och genomförande av undervisningen.

Då klassen är sammansatt av elever från två årskurser samt vid inbyggd utbildning och då det i övrigt krävs för att erhålla ett optimalt utnyttjande av resurserna och en tillfredsställande undervisningssituation, får ämnet delas i arbetsteknik och fack­

teori i högst det antal veckotimmar som framgår av timplanen.

De läromedel som används i undervisningen bör vara utarbetade i nära samråd med branschen.

Eleverna skall informeras om den fysiska träningens betydelse för att förebygga ryggskador och andra sjukdomar orsakade av tunga arbetsmoment. Stor vikt skall läggas vid inlärningen av riktiga arbetsmetoder såväl ur ergonomisk som ur teknisk syn­

punkt .

För uppföljning av elevernas utbildning redovisas tidsfördel­

ningen mellan delmomenten på arbetskort.

Gällande arbetsmiljöföreskrifter skall beaktas. Träna eleverna att ge akt på de allmänt och för de i olika delmoment speciellt förekommande olycksfallsriskerna.

Skolan bör även i olika sammanhang stimulera eleverna att aktivt delta i skydds- och miljöarbetet.

Frågor om energihushållning, materialkostnader m m behandlas särskilt inom de delmoment där de har aktualitet och anknytning.

Samverkan i grupp samt frågor om jämlikhet och solidaritet skall ges ökat utrymme.

Då undervisningen i åk 2 genomförs som arbetsplatsförlagd ut­

bildning kommer eleverna ofta i kontakt med äldre material och framför allt äldre teknik. Det är därför viktigt att under­

visningen är anpassad till den verksamhet som eleverna möter på arbetsstället utanför skolan. Om det i utbildningsobjekt ingår reparations- och ombyggnadsmoment som eleverna inte tidigare kommit i kontakt med bör eleverna ges tillfälle att träna dessa moment antingen i skolmiljö eller på arbetsplat­

sen. Undervisningen om äldre material och metoder bör kombi­

neras med studiebesök exempelvis på arbetsplatser där olika

ombyggnadsarbeten förekommer.

I M . ! . M O M E N T R I K T T I D E R

i

A 1 1 m ä n n a g runde, r

1. I Int r o d u k t i o n 10

1 . .1 S t u d i e t e k n i k 3

1. ) E t a b ler i n g s a r b e ten. 15

S\ 1 te o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

I A l l m ä n n a g r u n d e r

E K v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r

i n h a m t a i n f o r m a t i o n o m u t b i l d n i n g e n s u p p l ä g g n i n g o c h g e n o m f ö r a n d e ,

s k a : f a s i g k u n s k a p o m a r b e t a r s k y d d e t s o r g a n i s a t i o n o c h d ä r m e d s a m m a n h ä n g a n d e f r å g o r ,

s k a f f a s i g k u n s k a p o m d e n f y s i s k a t r ä ­ n i n g e n s b e t y d e l s e f ö r d e n f o r t s a t t a y r k e s v e r k s a m h e t e n ,

s k a f f a s i g f ä r d i g h e t i a t t s t u d e r a d e r ö r e s k r i f t e r o c h a n v i s n i n g a r s o m r e g . e r a r a r b e t e t i n o m b r a n s c h o m r å d e t s a m t

i n f o r m e r a s i g o m v i l k e n betydelse, e t a b l e r i n g e n a v e n b y g g a r b e t s p l a t s har f ö r a r b e t e t s b e d r i v a n d e s p e c i e l l t vad gäller golvläggning.

1 . 1 i n t r o d u k t i o n

A r b e t s l e d n i n g o c h ö v r i g p e r s o n a l

Ri t n i n g å r , b e s t ä m m e 1 s e r

Ar be t sp1 a t s e n s o r g a n i s a t i o n

Tid p1 a n

H y g i enut r y m m e n

T i d k o n t r o 1 1

E n a v f ö r u t s ä t t n i n g a r n a f ö r a t t e l e v e r n a skall b l i p o s i t i v a m e d a r b e t a r e på a r b e t s ­ p l a t s e n , v i l k e t är a v s t ö r s t a b e t y d e l s e f ö r e n god u t b i l d n i n g , ä r a t t d e k ä n n e r s i g v ä l m o t t a g n a . T i l l e t t gott m o t t a g a n d e h ö r e n o r d e n t l i g i n f o r m a t i o n .

L å t d ä r f ö r e l e v e r n a r e d a n f ö r s t a d a g e n f a

e n ö v e r s i k t l i g i n f o r m a t i o n o m a r b e t s l e d n i n g

o c h ö v r i g p e r s o n a l samt o m vad s o m i ö v ­

rigt k a n v a r a a v v ä r d e a t t k ä n n a till.

S y f t e och i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

A r b e t a r s k y d d e t s o r g a n i s a t i o n O m ö v e r e n s k o m m e l s e h ä r o m t r ä f f a s m e 1 1 a n s k o l ­

l e d n i n g och f ö r e t a g a r e skall e l e v e r n a - l i k -

P e r s o n l i g s k y d d s u t r u s t n i n g s o m läraren - f ö r t i d k o n t r o l l a n v ä n d a s t ä m ­ pelur. U p p l y s i a k t u e l l a f a l l e l e v e r n a o m

B r a n d r e d s k a p d e t t a .

O m e l e v e r n a ä r u t p l a c e r a d e i f ö r e t a g bör lä­

r a r e n i n t r e s s e r a a r b e t s l e d n i n g e n a t t h j ä l p a till med i n f o r m a t i o n e n .

E l e v e r n a s m e d v e r k a n i s k y d d s - o c h m i l j ö a r ­ b e t e t b ö r bl a o m f a t t a d e l t a g a n d e i s k y d d s ­ r o n d e r o c h ö v r i g a s k y d d s t r ä f f a r . E l e v e r n a bör d e s s u t o m i n t r e s s e r a s f ö r a t t k o m m a med f ö r s l a g till s k y d d s - o c h m i l j ö f ö r b ä t t r a n d e å t g ä r d e r s å v ä l v i d s k o l a n s o m p å d e e x t e r n a a r b e t s p l a t s e r n a .

D e n p e r s o n l i g a s k y d d s u t r u s t n i n g e n s k a l l v a ­ ra godkänd a v a r b e t a r s k y d d s s t y r e 1 s e n .

P å p e k a v i k t e n a v a t t e l e v e r n a t a r d e l a v o c h v i d a r e u t v e c k l a r d e n f y s i s k a t r ä n i n g s o m u t ­ b i l d n i n g e n e r b j u d e r . Se t i l l a t t d e k u n s k a p e r i e r g o n o m i , s o m eleverna får tillämpas prak­

tiskt u n d e r h e l a å r s k u r s e n .

E f t e r s t r ä v a e r g o n o m i s k t r i k t i g a a r b e t s s t ä l l ­ n i n g a r s å a t t o n ö d i g p å f r e s t n i n g p å s p e ­ c i e l l t u t s a t t a k r o p p s d e l a r k a n u n d v i k a s s å långt m ö j l i g t .

1 2 Studie t e k n i k

H u s A M A

S v e n s k B y g g n o r m

B y g g a n v i s n i n g a r

L i m n i n g s a n v i s n i n g a r

Ö v n i n g a r i b r a n d s k y d d b ö r a n o r d n a s s å a t t e l e v e r n a v e t v i l k a å t g ä r d e r s o m s k a l l vidta:

i h ä n d e l s e av e l d s v å d a .

D e n f a k t a l i t t e r a t u r s o m b e h a n d l a r för y r ­ k e t v i k t i g a a n v i s n i n g a r o c h f ö r e s k r i f t e r s k a l l f i n n a s t i l l g ä n g l i g s å a t t e l e v e r n a k a n lära s i g a t t a n v ä n d a d e n .

I m å n g a f a l l m å s t e g o l v l ä g g a r e n h a till­

g å n g t i l l b r o s c h y r e r e l l e r fabrikantanvis-

Syfte och innehåll

Broschyrer och fabrikantanvisningar

Ritningar och beskrivningar

1.3 Etableringsarbeten

Ritningar, beskrivningar och bestäm­

melser

Utbildningsobjekts omfattning

Tidplaner

Transportanordningar

Kontor

Personalutrymmen

Hygienutrymmen

Förbandsplatsen och dess utrustning

Mäterialupplag

Parkeringsplatser

Tillfälliga elanläggningar för belys­

ning, värme och kraft

Kommentarer

ningar för att kunna utföra arbetet enligt där givna rekommendationer. För elevernas träning bör därför broschyrer och fabri­

kantanvisningar finnas tillgängliga.

Som underlag för förekommande anvisningars tillämpning bör ritningar och beskrivningar f innas.

Med utgångspunkt från de allmänna resone­

mang som fördes under årskurs 1 och med stöd av de anteckningar som då gjordes stu­

deras arbetsplatsernas planering med avseen­

de på manskapsbodar, tillfarts- och trans­

portleder, tillfälliga installationer etc.

Huvudsyftet är att lära eleverna varför arbetsplatsen planerats på visst sätt. Detta ger eleven förståelse för rationell organi­

sation, vilket är en förutsättning för att arbetet skall fortlöpa på ett tillfredsstäl­

lande sätt. Samtidigt ger dessa studier grundkunskaper som gör det möjligt för ele­

verna att förstå planeringen av andra byg­

gen som de sedermera kommer att arbeta på.

Det är önskvärt att arbetsledningen biträ­

der med en inledande orientering om etable- ringen - planeringen.

Stor vikt skall läggas vid att göra elever­

na ordningsmedvetna. Ordningssinne medför säkerhet, trivsel och - som regel på sikt - goda inkomster, vilket allt bör klargöras för eleverna.

Ägna speciell uppmärksamhet åt skyddsfrågor­

na. Eleverna måste få klara besked beträf­

fande maskinernas handhavande samt upplys­

ningar angående förbandsplatsen och dess ut­

rustning, tillvägagångssättet vid larm till ambulans och brandkår osv.

Orientera också eleverna om den speciella ställning såsom underentreprenörer som golv- läggarfirmorna ofta har vid byggnadsföreta­

gen.

DELMOMENT

2 Undergolvsarbeten

RIKTTIDER

80

Syfte och innehåll Kommentarer

2 Undergolvsarbeten

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig vidgad kunskap om vilken undergolvsberedning som erfordras i skilda fall,

skaffa sig ökad färdighet i läggninj av undergolv samt ökad kunskap om arbetsplanering och arbetsmetoder samt

öka sin färdighet i att på egen hand utföra förekommande arbeten.

Beskrivningar och bestämmelser

Arbetsplanering och arbetsmetoder

Material

Personlig skyddsutrustning

Då slutresultatet av golvläggningen till mycket stor del beror på förarbetet måste eleverna tränas så, att de kan utföra fö­

rekommande undergolvsberedningar på ett fackmässigt riktigt sätt.

Framhåll vikten av att ha vetskap om under­

golvets beskaffenhet och konstruktion för att kunna avgöra vilken avjämningsmetod som skall tillämpas.

Liksom under årskurs 1 finns det anledning att understryka fuktmätningens betydelse.

Eleverna bör få lära sig att med ledning av denna själva avgöra när läggning av golvmaterialet kan utföras.

Det är angeläget att lämpliga utbildnings­

objekt anskaffas så att samtliga elever kan få erforderlig träning i läggning av undergolv på de vanligast förekommande un­

derlagen .

Klargör att flytande undergolv på sandun­

derlag endast får utföras om tvättad sand används.

Personlig skyddsutrustning skall användas

när så erfordras.

DELMOMENT RIKTTIDER

3 Läggning och beklädnad

med mattor och plattor 400

Syfte och innehåll Kommentarer

3 Läggning och beklädnad med mattor och plattor

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig vidgad kunskap om och färdighet i läggning och väggbe­

klädnad med mattor samt

öka sin färdighet i arbeten med plattor av olika material och i vanligen förekommande mönster.

Bestämmelser och beskrivningar

Arbetsplanering och arbetsmetoder

Material

Besiktning och kontroll

Skyddsföreskrifter

Gör eleverna medvetna om det speciella ansvar som åvilar golvläggarna med hänsyn till att de ofta får arbeta i utrymmen där inflyttning redan skett eller på nybyggen som står praktiskt taget klara för inflytt­

ning.

När golvläggningsarbetet påbörjas är i många fall övriga ytor färdigbehandlade.

Lär därför eleverna iaktta stor försiktig­

het så att inte skador uppstår på de fär- digmålade eller tapetserade väggarna eller på färdigbehandlade snickerier. Detta gäl­

ler framför allt vid arbeten med material i våde.r i mindre utrymmen där speciell me­

todik måste tillämpas vid inpassning av golvbeläggningar.

I största möjliga utsträckning bör utbild­

ningen i plattläggning ägnas åt mönster­

läggning.

Framhåll ständigt vikten av att använda den personliga skyddsutrustningen.

Övningarna bör bedrivas så, att eleverna

vid läsårets slut på egen hand kan klara

även relativt svåra arbetsuppgifter.

DELMOMENT RIKTTIDER

4 Våtrumsarbeten 80

Syfte och innehåll Kommentarer

4 Våtrumsarbeten

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig utökade kunskaper om de krav och föreskrifter som gäller för våtrum,

skaffa sig färdighet att utföra våt­

rumsarbeten samt

tränas att tillämpa de miljö- och skyddsföreskrifter som gäller för svetsnings- och limningsarbeten.

Bestämmelser och beskrivningar

Arbetsplanering och arbetsmetoder

Material

Personlig skyddsutrustning

Golvläggning och väggbeklädnad i våtutrym­

men ställer stora krav på noggrannhet.

Bl a på grund av kravet på täthet måste öv­

ningarna ägnas mycket tid och omsorg, så att eleverna lär sig behärska utrustningen.

De måste också göras medvetna om hälso- och olycksfallsrisker som kan förekomma vid svetsnings- och limningsarbeten.

Försiktighet och aktsamhet tränas så att åverkan inte sker på färdigbehandlade ytor.

Framhåll vikten av att den personliga

skyddsutrustningen används.

DELMOMENT RIKTTIDER

5 Parkett läggning, slipning

och ytbehandling 300

Syfte och innehåll Kommentarer

5 Parkett läggning, slipning och ytbehandling

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig vidgad kunskap om den läggningsmetodik som tillämpas vid läggning av parkett,

skaffa sig ökad färdighet i att på egen hand lägga parkett och därvid använda de maskinella hjälpmedlen samt

skaffa sig ökad kunskap om och fär­

dighet i golvslipning och ytbehand­

ling och lära sig bedöma vilken ar­

betsmetod som bör tillämpas i varje särskilt fall.

Arbetsplanering och arbetsmetoder

Beskrivningar och bestämmelser

Läggning av parkett bestående av ru­

tor, bräder eller kortstav

Material

Maskiner och skyddsanordningar

Skydds- och brandskyddsföreskrifter

Bestämmelser för användning av elkraft

Bes iktningar

Om det blir svårt att i önskvärd utsträck­

ning skaffa övningsuppgifter för mönster­

läggning av stavparkett måste träningen er­

bjudas i övningsverkstad. Övningsuppgifter för läggning av parkettbräder torde som regel kunna erhållas i tillräcklig omfatt­

ning.

Arbetarskyddsföreskrifter skall inläras och noga följas. De farligaste maskinerna bör som regel endast brukas under lärarens direkta överinseende.

Framhåll för eleverna att ett nedslitet trägolv ofta genom en väl utförd slipning och ytbehandling kan bli som nytt och att detta är ekonomiskt fördelaktigt i jämfö­

relse med kostnaden för nytt golv.

Eleverna skall lära sig att i skilda fall

konstatera vilket träslag golvet är gjort

av och att bedöma hur träslaget inverkar

på val av slippapper och arbetsmetoder.

Syfte och innehåll Kommentarer

Viktigt är att eleverna lär sig använda maskinerna på ett sådant sätt att onödig nedslipning undviks.

Framhåll att golvet måste vara rent från slipdamm innan ytbehandlingen börjar.

Som även påpekades i årskurs 1 är slipstof­

tet från gamla golv ytterst eldfarligt.

Meddela eleverna att explosionsrisker före­

ligger om slipstoftet kastas bort på sådant sätt att det kan hamna i värmepanna eller f örbränningsstat ion.

Vid all maskins 1ipning skall hörselskydd användas. Vid slipning av gamla golv samt vid ytbehandling skall eleverna som regel även använda andningsskydd.

Eleverna skall känna till att elektriska arbeten - omkopplingar och liknande - som kan vara nödvändiga att utföra i samband med slipmaskinens anslutning endast får ut­

föras av behörig elektriker.

DELMOMENT RIKTTIDER

b Reparationsarbeten 150

Syfte och innehåll Kommentarer

6 Reparationsarbeten

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig vidgad kunskap om hur res­

taurerings- och justeringsarbeten skall bedömas, planeras och utföras.

Bes iktningar

Arbetsplanering

Material

Reparationsarbeten utgör en stor, viktig och besvärlig del av golvläggarens arbets­

uppgifter och ställer yrkesmannen inför många olikartade och speciella situationer.

Informera eleverna om detta och om hur man uppträder i sådana sammanhang. Diskutera detta med eleverna och utgå exempelvis från att det gäller besiktning och arbeten i be­

bodda lägenheter.

Inskärp vikten av att den personliga skydds­

utrustningen används.

Om övningsuppgifter på annat sätt inte står

till buds får läraren i övningsverkstad

fingera sådana skador som förekommer ofta.

DELMOMENT RIKTTIDER

7 Specialgolv och

trapparbeten 120

Syfte och innehåll Kommentarer

7 Specialgolv och trapparbe ten

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig ökade kunskaper om olika spec ialgolv,

ges tillfälle att utföra läggnings­

arbeten i trappor samt

lära sig att montera de vanligaste typerna av socklar, lister och trapp- nosar.

Bestämmelser och beskrivningar

Arbetsplanering och arbetsmetoder

Material

Tillräckligt differentierad utbildning i detta delmoment torde inte alltid kunna er­

hållas på arbetsplats. Det blir i så fall nödvändigt att träna trapparbeten och mon­

tering av lister i skolverkstaden.

Beträffande specialgolv bör studiebesök anordnas. Kan eleverna erbjudas miljöprak­

tik i samband med större specialgolvsarbe-

ten bör dessa möjligheter utnyttjas.