Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Hälsa och samhälle
INSKOLNINGENS BETYDELSE
FÖR NYUTEXAMINERADE
SJUKSKÖTERSKOR;
”ATT HOPPA I EN ISVAK UTAN
TORRDRÄKT”
EN INTERVJUSTUDIE
Hannes Autio Pudas
Fredrik Lysell
INSKOLNINGENS BETYDELSE FÖR
NYUTEX-AMINERADE SJUKSKÖTERSKOR;
”ATT HOPPA I EN ISVAK UTAN
TORR-DRÄKT”
EN INTERVJUSTUDIE
HANNES AUTIO PUDAS
FREDRIK LYSELL
Autio Pudas, H & Lysell, F. Inskolningens betydelse för nyutexaminerade sjuk-sköterskor; att hoppa i en isvak utan torrdräkt. En intervjustudie. Examensarbete i
omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle,
Utbild-ningsområde omvårdnad, 2012
Det har visats att hoppet mellan sjuksköterskestudent och yrkesverksam sjukskö-terska är stort och att det har tagit tid att komma in i rollen som legitimerad sjuk-sköterska. Runt om i riket finns det ett flertal sjuksköterskeutbildningar som varie-rar i utformning olika mycket. Inskolningsperiod eller bredvidgång är därför något som blivit centralt för att mildra övergången från skolbänken till sjukhuskorrido-ren. Det finns också många varianter på inskolningsperioder
Syftet med denna studie var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka
nyut-examinerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av inskolningen på sin första arbetsplats. Metod: åtta semistrukturerade intervjuer gjordes för att försöka få svar på studiens syfte och frågeställningar som var; Hur påverkar inskolningen
tryggheten i yrkesrollen? Påverkar inskolningen utövandet av omvårdnadsarbe-tet? Det insamlade datamaterialet transkriberades och analyserades med
inne-hållsanalys inspirerad av Burnard och två kategorier med sju underkategorier ar-betades fram. Resultatet utgörs av två kategorier och sju underkategorier som visade att inskolningen hade stor betydelse för inlärning av rutiner och att perio-den skapade trygghet och en känsla av säkerhet i omvårdnadsarbetet och på ar-betsplatsen. Det sociala nätverket på arbetsplatsen som handledare och kolleger utgjorde var mycket viktigt för skapandet av en yrkesidentitet och en känsla av tillhörighet. Slutsats som drogs är att inskolning var en nödvändighet för den ny-utexaminerade sjuksköterskan där kolleger och handledare spelade en viktig roll för yrkesrollen.
Nyckelord: inskolning, intervjustudie, nyutexaminerade, omvårdnad,
THE SIGNIFICANCE OF AN INTRODUCTION
PROGRAMME FOR NEWLY GRADUATED
NURSES;”JUMPING IN TO A HOLE IN THE
ICE WITHOUT A DRY SUIT”
INTERVIEW STUDY
HANNES AUTIO PUDAS
FREDRIK LYSELL
Autio Pudas, H & Lysell, F. The significance of an introduction programme for newly graduated nurses;”jumping in to a hole in the ice without a dry suit”. Inter-view study. Degree project, 15 Credit Points. Nursing programme, Malmö Uni-versity: Health and Society, Department of nursing, 2012.
It has been shown that the gap between the role of the nursing student and the employed nurse is big and it has taken time to get into the role as a registered nurse. Around the country there are several nursing educations and the variations in design are all different. That is why the introduction programme has had a cen-tral role as an important part of the transition between the school desk and the corridors of the hospital. The aim of this study was to use a qualitative approach to examine how newly graduated nurses experienced their introduction pro-gramme at their first place of work. The method was carried out with eight semi-structured interviews in order to find answers to the aim of the study including its questions How does the introduction programme affect the sense of security in the
professional role? Does the introduction programme affect the performing of nursing? The collected data material was transcribed and analyzed using content
analysis inspired by Burnard and two categories with eight sub-categories was developed.
The result was built on two categories and seven subheadings that showed that
the introduction programme had a big importance for learning routins at the ward. It was also important for the sense of security in the performing of nursing and at the place of work. The social network at the working place that mentors and col-leges formed was very important for the creation of the nursing identity and the feeling of solidarity. The Conclusion that can be found is that an introduction programme is necessary for the newly graduated nurse where colleges and men-tors play an important role for the profession.
Keywords: interview study, introduction programme, newly graduated, nurses, nursing science.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5 BAKGRUND 5 SYFTE 8 DEFINITIONER 8 METOD 8 Urval 8 Datainsamling 9 Dataanalys 9 Etiska överväganden 10 RESULTAT 10 Säkerhet 11Utformning och rutiner 11
Yrkesidentitet 11
Handledare och övriga kolleger 12
Insikt 12 Omvårdnadsansvar 12 Bemötande 13 Förhållningssätt 13 Omvårdnadsutövande 14 METODDISKUSSION 14 RESULTATDISKUSSION 18
SLUTSATS OCH FRAMTIDA FORSKNING 20
REFERENSER 21
BILAGA 1 23
BILAGA 2 24
BILAGA 3 25
INLEDNING
Enligt Statistiska Centralbyrån (2010) utexamineras ca 4200 sjuksköterskor varje år i Sverige. Lärosätena i Sverige varierar mycket i utformningen av utbildningen, bl a i antalet praktikveckor och upplägget av de kurser som studeras (Furåker 2001). Detta skapar en stor skillnad i hur väl sjuksköterskor förberedds för det kommande arbetslivet, genom att studenter läser olika kurser och har ett varieran-de antal praktikveckor. Vi havarieran-de möjlighet att besöka ett stuvarieran-dentforum i Stockholm anordnat av Vårdförbundet där studenter från hela landet deltog. Det diskuterades och jämfördes om utformning på sjuksköterskeutbildningen samt de konsekvenser dessa skillnader kan ha på vårt framtida yrkesval.
Vi hade hört olika skräckexempel av nyligen utexaminerade sjuksköterskor gäl-lande dålig inskolning, bristande stöd och upplärning samt korta perioder under två veckor. Detta väckte ett intresse hos oss att undersöka hur inskolningen ser ut egentligen och hur viktig den upplevs av sjuksköterskor. Vilken påverkan den faktiskt har på den första tiden som nyutexaminerad. Med den skräckblandade förtjusningen vi känner inför att snart ge oss ut i yrkeslivet som legitimerade sjuk-sköterskor så är det viktigt för oss att känna trygghet i de troligtvis ansträngande omvårdnadsuppgifter som framtiden kommer kräva. Därför önskade vi kunskap och insikt om hur inskolningsperioden ser ut och kanske kan övergången ske lite smidigare mellan studentlivet och yrkeslivet.
BAKGRUND
I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska, Socialstyrelsen (2005), listas alla de omfattande åtaganden som ställs inför den nyutexaminerade sjukskö-terskan. Vid noggrann läsning av ovannämnda dokument infinner sig en stor an-svarkänsla över den framtida utmaning som ställs inför oss blivande sjuksköters-kor. Omfattningen av kompetensbeskrivningen utgörs av flera punkter som har en hög ambitionsnivå, såsom ”självständigt analysera styrkor och svagheter i den egna professionella kompetensen”. Den stora ansvarskänsla kan eventuellt leda till en kris,enligt Marlene Kramer (1974), som är en av de stora forskningsprofilerna inom detta område och hon hävdar att socialiseringsprocessen fortgår genom hela livet. Hennes forskning anses fortfarande som en av det viktigaste i övergången mellan student och yrkesverksam. Enligt henne utsätts nyutexaminerade sjukskö-terskor för en kris och även om de har fått en försmak av yrket under utbildningen dock har troligtvis utbildningen fokuserat på normer, värderingar och den generel-la rollen som sjuksköterska. Kramer (1974) menar att undersköterskor utgör det viktigaste hjälpmedlet i socialiseringsprocessen för den nyutexaminerade sjukskö-terskor, genom att fungera som den initiala socialiseringsmoderatorn.
Kramer (1974) talar också om en ”reality shock” som ett fenomen, där en situa-tion uppfattas och upplevs med delade värderingar av en grupp sjuksköterskor. ”Reality shock” syftar på det sociala, psykiska och emotionella gensvaret på den oväntade och oönskade upplevelsen av den nya arbetsvärlden. Vidare hävdar Kramer (1974) att för många nyutexaminerade sjuksköterskor är ”reality shock” så kraftig att emellanåt uppfattas inte de socialiseringssignaler som verbaliseras eller sänds ut och missuppfattningar kan uppstå.
Troligtvis har Kramers (1974) teorier inspirerat Patricia Benner (1993) som istäl-let för fyra faser har utvecklat fem faser. Enligt Benners (1993) forskning finns
det fem olika stadier som sjuksköterskan kan genomgå under arbetslivet. Det för-sta för-stadiet är novis, då avsaknaden av erfarenheten hos den nya sjuksköterskan i de situationer i vilka de väntas prestera inte finns. Novisens beteende är stelt, be-gränsat, och det är av vikt att regler som vägleder den oerfarne sjuksköterskan kan erhållas som stöd. Det andra stadiet är avancerad nybörjare d v s en sjuksköterska som uppvisar färdigheter som nätt och jämnt är godtagbara. Det tredje stadiet som kallas kompetent uppnår sjuksköterskan efter cirka två till tre års arbete under samma eller liknande förhållanden. Det fjärde stadiet kallas för skicklig och defi-nieras utifrån förmågan att uppfatta ett helhetsperspektiv och fokusera på långsik-tiga mål. Det sista femte steget är experten som har med sin gedigna erfarenhets-bakgrund en intuitiv förmåga att förstå situationen och inte slösa tid på alternativa åtgärder och diagnoser.
Enligt Benner (1993) är det nödvändigt att god utbildning ges i biologi, psykoso-ciala vetenskaper och omvårdnad, allt för att lägga en grund att stå på som nyut-examinerad med utgångspunkt för säker omvårdnad och ett sinne för det viktiga i arbetet. Enligt Benner (1999) hade sjuksköterskestudenter svårt i början på 1990-talet att förstå den kontextuella innebörden av de inlärda lärobokstermerna efter-som de saknade en förståelse av helheten och upplevde verksamheten enbart ut-ifrån dess separata delar. Enligt Furåkers avhandling (2001) blev det sämre när kontrasten mellan utbildning och arbetslivet blev starkare än den var innan refor-men 1993. Detta möte med utbildningen och yrkesverkligheten har genom åren fått många namn, Furåker (2001) använder sig att det svenska ordet ”stålbadet”. Vidare menar Furåker (2001) att denna upplevelse har blivit annorlunda då sjuk-sköterskeutbildningen har fått en vetenskaplig förankring.
Nyutexaminerade sjuksköterskor i Sverige ställs inför alldeles för stora personliga krav att utföra arbetsuppgifter felfritt från början och när detta inte uppfylls kom-mer känslor av skam och skuld enligt en studie Lilja Andersson m fl (2010). De fann att sjuksköterskehandledare har låga krav på sina nyutexaminerade kolleger, när samtidigt dessa nya sjuksköterskor har orealistiska förväntningar på sin egen prestation. Dessa sjuksköterskor påstod att processen att gå från nybörjare till legi-timerad sjuksköterska tog mellan sex månader till ett år. De flesta sjuksköterskor-na i studien berättade att känslan av otillräcklighet kom i kontakten med kolleger och inte i relation med utövandes av omvårdnad med patienterna. Vidare fann Lilja Andersson m fl (2010) att ett av de svårare momenten i yrket som ny sjuk-sköterska är prioriteringen av dagens sysslor och denna arbetsuppgift sades vara tidsödande och påverkade sjuksköterskornas fritid och familjeliv. Känslan av att känna tillhörighet med avdelningen var så stor, att det dolde sin osäkerhet inför arbetet bakom en mask av självsäkerhet och kompetens. Sedan när känslan av otillräcklighet försvunnit uppstod en förnimmelse av att hitta sin identitet som professionell och inte längre fokusera på sitt eget uppträdande. Detta skapade en fokusskiftning mot patienterna och mer tid lades på interaktionen och omvårdna-den med dessa. I slutsatsen konstaterar Lilja Andersson m fl (2010) att omvårdna-den över-gång som den nya sjuksköterskan genomgår med de kval som upplevs är ofrån-komligt med dagens inskolningssystem, och sjuksköterskestudenter måste förbe-redas för detta faktum. Samt vikten av att de erfarna kollegerna vet att de nya sjuksköterskorna sällan vet sina begränsningar och i strävan att göra gott tar på sig för stort ansvar.
En skillnad emellan sjuksköterskor och läkare är att de sistnämnda genomgår en allmäntjänstgöring (AT) där dessa bedöms av en nationell examination innan de
blir legitimerade. Enligt Furåker (2001) finns ingen motsvarighet hos sjuksköters-kor, utan dessa ansöker om legitimation hos Socialstyrelsen och ingen uppföljning sker under det långa yrkeslivet. Vidare hävdar Furåker (2001) att även om kompe-tensen är högre än tidigare hos lärarna på sjuksköterskeutbildningen så saknas en omvårdnadsförankring i t ex läkemedelshantering.
I en annan studie av Lilja Andersson m fl (2010b) yrkar sjuksköterskestudenter på att även om 40 % av utbildningen består av klinisk praktik vill ändå dessa har mer praktisk träning. Dock finns det begränsade kunskaper om huruvida sjuksköters-kor ändrar sina åsikter om utbildningen efter examen och när klinisk erfarenhet är uppnådd. Dessa sjuksköterskor uttryckte en skepticism gentemot den vetenskapli-ga metoddelen av utbildningen, och ansåg att detta tog tid från de, enligt studen-terna, viktigare delar av utbildningen; den medicinska vetenskapen. Dock ansåg sjuksköterskestudenter att även det var svårt att applicera forskning till praktik, var relevansen av kunskapen stor. Lilja Andersson m fl (2010b) anser att den framtida utmaningen är att utbildningen ska ha en stark anknytning till teorin och den kliniska praktiken ska innehålla ett tätt samarbete mellan lärosäte och sjukhus som är väsentligt för blivande sjuksköterskor.
Även i Bisholts (2011) studie framkommer det att svenska nyutexaminerade sjuk-sköterskor saknar den teoretiska såväl som den praktiska kunskapen, vilket resul-terar i svårigheter att anpassa sig till den professionella rollen. Vidare hävdar hon att det behövs interaktioner med kolleger och övriga personal som leder till att sjuksköterskan upplever sig själv som en professionell i vårdlaget. Den hierarkin som den nyutexaminerade sjuksköterskan utsätts för i form av sarkasm, irritation och ifrågasättande bestämmer stämningen på avdelningen. Vidare hävdar hon att exkludering från kollegiet är en förekommande aspekt av inskolningen på vissa avdelningar, detta kan ske som anklagande av felaktigt utförda arbetsuppgifter eller uteslutande ur gemensamma aktiviteter. I studien framkom det att två av ar-ton sjuksköterskor begärde avsked efter att ha uppvisat starka emotionella reak-tioner som svar på de krav som ställts från avdelningen. Detta indikerar att den nyutexaminerade sjuksköterskan utsätts för stora krav och stress. Enligt Bisholt (2011) hamnar den nya sjuksköterskan emellan två subkulturer, studentlivet och yrkeslivet, och känner inget samröre eller tillhörighet med någon av dessa.
I likhet med Kramer (1974) så talar Duchscher (2008) om ”transition shock”, som den upplevelse när den nyutexaminerade sjuksköterskan går in i den professionel-la rollen, t ex när de möter psykiska, känslomässiga, intellektuelprofessionel-la, utvecklings-mässiga och sociokulturella förändringar som uttryck och faktorer för ”transition”. Vidare hävdar hon att ”transition shock” är det mest omedelbara, akuta och dra-matiska steget i processen att anpassa sig till yrkeslivet. Enbart mindre än 50 % av yrkesverksamma sjuksköterskor skulle rekommendera yrket till en annan person, och 25 % skulle aktivt avråda någon från att bli sjuksköterska. Vidare hävdar Duchscher (2008) att sjukhusmiljön flyttar fokus från den idealistiska syn som ålagts studenten under utbildningen och fokuserar på en produktivitet och effekti-vitet syn på hur vård skall bedrivas. Den största rädslan hos den nyutexaminerade sjuksköterskan är att bli avslöjad som kliniskt inkompetent, efter det kom rädslan att utöva dålig omvårdnad eller skada patienterna. Det tredje mest fruktade scena-riot var att inte orka med den roll och det ansvar som ålagts dem. Den nyutexami-nerade sjuksköterskan vidtog åtgärder för att dölja sin rädsla av otillräcklighet för sina mer erfarna kolleger. Enligt Duchscher (2008) var relationen med kollegerna en oerhört viktig del som påverkade upplevelsen av ”transition shock”.
Enligt Morrows (2008) litteraturstudie finns det en stor skillnad mellan de två rollerna; tryggheten i rollen som student med kamrater, lärare och kliniska hand-ledare och rollen som nyutexaminerad där ”reality shock” kan drabba sjuksköters-kan. Enligt Morrow (2008) finns det en påtaglig skillnad i kompetens mellan oer-farna sjuksköterskor och eroer-farna sjuksköterskor.
SYFTE
Att undersöka inskolningsperiodens betydelse för nyutexaminerade sjuksköters-kor.
- Vad ger inskolningsperioden relaterat till yrkesrollen?
- Hur påverkar inskolningen utövandet av omvårdnadsarbetet?
DEFINITIONER
Omvårdnad beskrivs enligt Malmö Högskola (2011) som ”huvudområdet inom sjuksköterskans utbildning, innefattar förebyggande, stödjande, vårdande och re-habiliterande åtgärder inom hälso- och sjukvård i olika miljöer och sammanhang, baserat på forskning och beprövad klinisk erfarenhet. /…/ Omvårdnad sträcker sig från livets början genom hela livet till ålderdomen, döendet och döden. /…/” (s.1).
Inskolning definierar vi som den period efter anställningen som utgörs av bred-vidgång, handledning och extra stöd för den nyanställda. Alltså en period där in-ternutbildning sker på avdelning i omvårdnadsarbete, säkerhetsutbildning, all-männa föreskrifter och andra nödvändiga kunskaper för att kunna utgöra en del av vårdlaget.
METOD
En empirisk kvalitativ intervjustudie genomfördes. Intervjuerna utfördes enligt Polit och Becks (2010) principer med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide med ett fast antal frågor av öppen karaktär (bilaga 3). Via en gate-keeper har kon-takt med fyra olika medicinavdelningar på SUS Malmö erhållits. Informations-brev (bilaga 1) lämnades till alla fyra avdelningar och via informationsInformations-brevet er-hölls kontaktmöjligheter för att lämna intresse till studien. Enbart informanter från två avdelningar intervjuades. Informanterna fick muntlig information om defini-tionen av begreppet inskolning för att säkerställa en överenskommelse om dess innebörd.
URVAL
Inklusionskriterier var att informanten skulle vara utexaminerad som legitimerad sjuksköterska senast 2009 och det skulle vara personens första arbetsplats som legitimerad sjuksköterska. Vidare skulle informanten ha haft minst en veckas in-skolning. Exklusionskriterie var att informanten hade haft en sammanhängande anställning som undersköterska eller vårdbiträde överskridande två år och en ålder överstigande 35 år.
Av informanterna var sex kvinnor och två män. Informanterna hade en medelålder av 27 år ± 3,66 år och med ett åldersspann mellan 23-33 år. Samt en inskolnings-längd på 2-3 veckor, där alla utom en hade tre veckor. Informanterna examinera-des mellan juni 2010 och juni 2011, två i januari 2010, tre i juni 2010 och tre i
juni 2011. Sex informanter hade studerat vid Malmö högskola, en vid Kristian-stads högskola och en vid Lunds universitet. Erfarenhet som undersköterska eller vårdbiträde hade en del informanter, det var i de flesta fall sommarjobb under utbildningen. För alla informanter var detta deras första anställning som sjukskö-terska. Inga informanter uppfyllde exklusionskriterierna och därmed nekades ing-en att deltaga i studiing-en.
DATAINSAMLING
När kontakt med avdelning erhölls, besökte vi de fyra olika avdelningarna och pratade med enhetscheferna. Innan detta ägde rum hade alla enhetschefer tagit del av projektplanen och informationsbrevet (bilaga 1). Efter samtal med enhetsche-ferna om inklusionskriterier lämnade vi informationsbrev (bilaga 1) i ca 15 exem-plar och på två avdelningar kontaktade vi direkt sex potentiella informanter. En avdelning som besöktes hade ett stort antal nyutexaminerade sjuksköterskor, där tog vi kontakt med fem sjuksköterskor. Intervjuer bokades med informanterna, efter deras önskemål om tid och dag. Alla intervjuer ägde rum på respektive av-delning i ett avskilt rum på eftermiddagen då arbetsbördan var lättare och mer personal arbetade. Alla informanter informerades om studiens syfte, frivilighet och konfidentialitet både muntligt och skriftligt innan intervjun påbörjades.
Datainsamlingen genomfördes under november 2011. Informanterna arbetade på två olika medicinavdelningar. Författarna turades om att leda intervjun och att anteckna och sköta inspelningen. Transkribering skedde i direkt anslutning efter avslutad intervju.
Intervjuernas medellängd var 15 minuter med en variation från 8 minuter till 22 minuter.
DATAANALYS
Datamaterialet analyserades utifrån Burnards (1991) 14 steg. Dock eliminerades steg sex och elva för att det var svårt praktiskt att genomföra dessa steg, istället användes handledaren för triangulering av framtagna kategorier och underkatego-rier. Efter transkriberingen av alla åtta intervjuer lästes dessa igenom noggrant flera gånger för att bilda en uppfattning om de olika aspekterna av informanternas uttalanden. Det gjordes på varsitt håll för att sedan diskuteras och nå konsensus. Därpå sammanställdes en lista över de uttalanden som stämde in på författarnas syfte och denna lista jämfördes ytterligare en gång gentemot transkriberingen. Vidare analyserades materialet med hänsyn till koderna som tagits fram. Handle-daren tilldelades en transkriberad intervju där denne fick tillfälle att bedöma sina fynd med författarnas och tips erhölls för ett adekvat förfaringssätt. Koderna fär-gades sedan och alla dessa klipptes ut med sax och sorterades i högar för att delas in i två kategorier och sju underkategorier. Dessa högar lästes igenom igen och citat valdes ut för att stärka underkategorierna i resultatet. Kategorier och under-kategorier utformades slutligen enligt tabell 1. Resultat och resultatdiskussion presenterades sedan separat (Burnard, 1991).
Tabell 1. Översikt över kategorier och underkategorier
Kategorier Underkategorier
Säkerhet Utformning och rutiner
Yrkesidentitet
Handledare och övriga kolleger
Insikt Omvårdnadsansvar
Bemötande Förhållningssätt Omvårdnadsutövande
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Godkännande från Malmö Högskolas etiska prövningsnämnd erhölls och även godkännande från respektive enhetschef på SUS Malmö från de fyra avdelningar. De informanter som deltog i studien mottog informationsbrev (bilaga 1) samt samtyckesblankett (bilaga 2) innan intervjun ägde rum, de fick även muntlig in-formation om studiens syfte och konfidentialitet. De informerades även om att de fick avbryta deltagande när som helst utan att uppge anledning samt att detta inte skulle ha någon inverkan på ovannämnda i framtiden. Alla informanter skrev un-der samtyckesblanketten (bilaga 2) innan intervjun genomfördes och dessa förva-rades privat hemma hos en av författarna. Allt inspelat material har förvarats på författarnas privata datorer och telefoner. Ingen obehörig har tagit del av materia-let. Enbart kortare citat från intervjuerna har använts, avidentifierat, för att stärka slutsatser i resultatet. En av författarna kändes igen av en informant från sjukskö-terskeutbildning men då ingen personlig relation fanns dessa emellan, utan enbart ett igenkännande, ansågs inget hinder föreligga för ett påverkat resultat.
RESULTAT
Det sammanställda resultatet utgörs av två kategorier samt sju underkategorier där det framkommer, enligt informanterna, att inskolning är en nödvändighet; utifrån patientsäkerheten och förmågan att ge en god omvårdnad. Det sociala nätverk som avdelningen utgör för den nyutexaminerade sjuksköterskan är av största vikt för tryggheten och den, enligt informanterna, väsentliga känslan av tillhörighet. Käns-lan av tillhörighet genomsyras av majoriteten av de tillfrågade som en oerhört betydelsefull del, där ingen informant talade om utanförskap eller insinuerade någon form av paternalism.
Säkerhet
Inskolningsperiodens betydelse skulle kunna ha påverkats av medhavda personli-ga egenskaper samt utbildningen. Det framkom även att konsekvenserna av skolningen hade färgat informanterna på flera olika sätt och ingen ansåg eller in-sinuerade att den var överflödig och icke nödvändig. Alla informanter var överens att konsekvenserna av inskolningen gav överlag positiva aspekter i det dagliga arbetet. Dock fanns det skillnader i hur viktig de ansåg inskolningen vara och inte alla informanter tyckte att handledaren och utformningen var utmärkt. En av in-formanterna menade att denne hade kastas mellan olika handledare och såg ingen övergripande plan med inskolningen, dock var vederbörande nöjd med helhets-aspekten av inskolningen. De viktigaste elementen av inskolningen framställdes
som skapandet av rutiner och handledare/kolleger, dock är det svårt att särskilja den exakta betydelsen av varje del då kopplingar finns där emellan. Flera infor-manter saknade en yrkesidentitet som legitimerade sjuksköterskor. Tryggheten var i flera fall direkt kopplade till det stöd som erhölls från kolleger och konsekven-serna av inskolningen som de nyligen genomgått.
Utformning och rutiner
Alla informanter ansåg att inskolningen var en nödvändighet för att komma in i arbetet på ett bra sätt. Ordet betydelse var ett genomgående uttalande från infor-manterna, då tre veckor ansågs av alla vara en adekvat tidsperiod. Upplägget av inskolningen var tillfredsställande och olika instrumentet användes för att under-lätta övergången mellan student och legitimerad sjuksköterska. En majoritet av de nyutexaminerade sjuksköterskorna framhöll att inlärningen av rutiner var en näs-tan essentiell del av den första tiden på avdelningen. I vissa fall användes en checklista som utgångspunkt för att inkludera alla aspekter av yrket och dess prak-tiska genomförande. Rutiner framställs som ett av de viktigaste momenten i in-skolningen, och dessa rutiner visade på det arbetssätt som används på avdelning-en. En god grund till arbetet lades genom rutiner och de fallgropar som den nyut-examinerade kunde trilla i undveks i större utsträckning. Informanterna ansåg att rutiner utgör en stor del av arbetet på avdelningen och det är inte så mycket utöv-ningen av omvårdnad som behövs vid inskolutöv-ningen utan ett inlärande av ett ar-betssystem. Majoriteten av informanterna ansåg att utan inskolning skulle trygg-heten försvinna helt och vissa hade svårigheter att föreställa sig hur det skulle ha varit möjligt.
”Den hade jättestor betydelse. Man känner sig ganska osäker när man kommer ut och är färdig. Så att det var en väldigt stor betydelse och jag hade en väldigt bra handledare som jag gick med mina tre veckor.” (A)
”Det gjorde ju att jag fick en överblick på alla arbetsuppgifter man hade som sjuksköterska ju, för att dels så får man ju en checklista som man ska gå igenom och efter man har gått igenom den då visste man, eller det gav en känsla av att man hade täckt allting.” (D)
Yrkesidentitet
Enligt vissa informanter kom inte yrkesidentiteten efter avslutad utbildning utan långt senare under den första anställningen. Flera berättar om tillfällen då det up-penbarats att de faktiskt var legitimerade sjuksköterskor och inte längre sjukskö-terskestudenter. Dylika situationer där de agerat som studenter och inte axlat det ansvar som ålagts dem. Informanterna hävdade att yrkesidentiteten inte kan kopp-las med den legitimation som Socialstyrelsen tillhandahåller utan att känslan av att vara en sjuksköterska växer fram med tiden och i vissa fall kan sträcka sig längre än själva inskolningen.
”I början tror jag inte att jag förstod att jag var sjuksköterska. Utan jag var fort-farande student med en handledare och ville inte ploppa ut mediciner utan visa de för henne innan jag gav något.” (G)
”Den var ju också stor betydelse naturligtvis. Man fick ju lära sig att arbeta i sitt tempo och känna sig trygg i rollen som sjuksköterska samtidigt som det tar ju mycket, mycket längre tid än tre veckor att känna sig trygg på en arbetsplats som
denna. Och lita på sig själv, det gör du ju inte förrän du kommer ut i vanliga yr-keslivet.” (E)
Handledare och övriga kolleger
En överväldigande majoritet av informanterna poängterade att handledaren spela-de en central roll i inskolningen. Utan vespela-derböranspela-des stöd och handledning skulle den trygghet som informanterna upplevde försvinna och en påtaglig villrådighet infinna sig. Den trygghet som informanterna upplever kommer från inskolningen och det stöd som erhölls från kolleger och avdelningen i helhet. Det framhölls att handledaren spelade en större roll under den första delen av inskolningen och se-nare tog de övriga kollegerna en större roll. Kollegerna porträtteras som en enorm stödpunkt i yrket och informanterna insinuerade att de troligtvis skulle förhålla sig så under hela yrkeslivet. Det framställdes som inte bara för att få hjälp med ar-betsuppgifter utan som stöd vid jobbiga situationer och etiska dilemman.
”Alltså de va ju ett jättestort stöd ju för de var väldigt förstående att man var ny och tog tillfället i akt att förklara för en hur det går till här på den här avdelning-en, vilka rutinerna är och alltid försäkra sig om att vi som var nya visste om att vi kan alltid komma till oss, finns alltid nån sjuksköterska som har jobbat en längre tid så du kan alltid komma och fråga och att man inte ska va rädd för att fråga, att det är bra att fråga, och upprepade också flera gånger vilket var jättebra för då kändes det mer okej att fråga och man kände sig inte så dum när man ställde frågorna, det var mer så inbjudande att inte kunna allting och att de påpekade det var också jättebra flera gånger.” (D)
”Det gjorde att man kände sig mycket, mycket tryggare att man alltid har någon att vända sig till och sen kände jag också att när jag sedan var färdig med min inskolningsperiod så fanns det alltid någon jag kunde vända mig till även när jag var själv och ställa frågor/.../ Men det gjorde att man kände sig tryggare i att stäl-la frågor och tryggare i att jag inte kan allt.” (B)
Insikt
Kategorin insikt bildades av underkategorierna omvårdnadsansvar, bemötande, förhållningssätt och omvårdnadsutövande. Informanterna gav en ganska tydlig bild av omvårdnaden och hur det kändes att komma ut i verksamheten efter in-skolning med en specifik tyngdpunkt på omvårdnadsansvaret. En majoritet av informanterna framhöll att inskolning inte haft några skönjbara konsekvenser för deras omvårdnad utan detta var en kunskap som erhölls sedan tidigare. Dock var inskolningen nödvändig för att skapa den trygghet och de rutiner som krävdes för att de nyutexaminerade sjuksköterskorna skulle kunna ge en god omvårdnad till patienterna. En viss koppling sågs mellan inskolningen och utövandet av omvård-nad, vissa informanter såg sina handledare som förebilder i olika aspekter i strä-van efter att bli en bra sjuksköterska.
Omvårdnadsansvar
De flesta av informanterna ansåg att det omvårdnadsansvar som ålagts dem i bör-jan var överväldigande och ett tungt ok att bära. Vissa informanter kopplade an-svarsaspekten till ett specifikt scenario eller omvårdnadssituation medans andra såg ansvaret som alla arbetsuppgifterna. Två av informanterna tyckte att det första dödsfallet var en oerhörd påfrestning som de inte upplevt tidigare under utbild-ningen. Andra lyfte exempel som blodtransfusion och dylika medicintekniska
uppgifter, dock handlar allt om krävande, psykisk eller fysiskt, delar av yrket där erfarenhet saknas sedan tidigare.
”Det var en patient som var på väg att gå bort och det är ingenting som jag kän-ner mig, kände mig bekväm i, visste inte hur det fungerade riktigt kring en bort-gång och hur man gjorde, och att bli guidad genom en sån sak var något som var väldigt betydelsefullt. Att få höra hur det går till och skedet innan och skedet efter och ja, det var den omvårdnadssituation som jag tycker var verkligen, jag den har präntats in, liksom man kommer ihåg den.” (C)
En minoritet av informanterna tyckte att omvårdnadsansvaret var av positiv karak-tär och en efterlängtad del i arbetet. Dessa individer menade att de hade förberett sig under utbildningen för ansvaret och hade en optimistisk syn på det kommande yrkeslivet.
”Åh, jag tyckte det var skitroligt, jag tyckte det var fantastiskt. Jag vet att det är många som fick panik, oh my god, nu är det jag som har ansvaret för detta. Jag tyckte att det var, och jag blev själv förvånad men jag tyckte att det var jätteskönt att jag äntligen fick göra som jag själv ville/.../.”(A)
Bemötande
En annan del i resultatet var att ett flertal av informanterna ansåg att inskolningen inte hade någon inverkan på bemötandet av patienter, eller att deras handledare hade påverkat deras bemötande. Flera menade att bemötande av patienter var nå-got som de hade lärt sig under praktikperioder eller tidigare i livet och inget som handledaren instruerade dem i.
”Äh, inte så nämnvärt, av inskolningen. Det är väl något man fått med sig från praktiken, eller alla praktiker överhuvudtaget. Så att jag visste redan att jag god hand med människor, så att inte så där nämnvärt; inte alls.” (G)
”Svårt att säga, jag tror att det inte påverkade mitt bemötande med patienterna särskilt mycket. Jag tror att det har man ganska naturligt, eller fått lära sig tidi-gare.” (B)
Enbart två av informanterna tyckte att deras handledare samt inskolning påverka-de bemötanpåverka-det. Detta framställpåverka-des ha en direkt anknytning till att förstå påverka-den verk-samhet de arbetade i och den generella patientbilden.
”Det gav mig nog ett bättre bemötande av patienterna i och med att det gav mig en större förståelse för den verksamhet som man bedriver, om jag inte förstår den verksamheten som jag jobbar i så kan jag ju inte heller utgöra en trygghet för de patienterna som jag har/.../.” (C)
Förhållningssätt
Förhållningssättet till patienterna erhölls också under utbildningen eller under praktikperioder och var inte något som handledaren påverkade. Det verkade också som att informanterna inte heller fick något nytt förhållningssätt utan var självsäk-ra på denna aspekt. Flesjälvsäk-ra informanter antyder att de inte sökte något nytt förhåll-ningssätt under inskolningen utan ansåg sig någorlunda väl förbereda utifrån den aspekten.
"Jag tyckte inte hon hade så, alltså jag har ganska bra förhållningssätt, alltså jag tycker inte att hon hade någon speciell inverkan på det, det tycker jag inte. Jag har alltid kört den biten, alltså även på praktiken och så har det aldrig vart några problem/.../.” (F)
”Nej, med all respekt för den mentorn så; nej. Jag har, jag är rätt så van, eller jag har jobbat ganska mycket innan med, som du pratade om, med patienter eller vårdtagare. Och jag känner att där låg min trygghet i att jag visste hur jag skulle bemöta patienter. /…/ Men hon påverkade inte mig eller gjorde något, vad jag kan se i alla fall.” (E)
Omvårdnadsutövande
Merparten av informanterna ansåg att ingen tydlig påverkan fanns mellan inskol-ningen och deras utövande av omvårdnad. Flera lyfte också fram att handledaren eller kollegerna inte avsåg att påverka deras utövande utan fungerade mer som ett stöd utifrån rutiner och arbetsförfarande. En aspekt som uttrycktes av informan-terna gällande utövandet av omvårdnad var att vid vissa komplicerade delar av yrket söktes råd och hjälp hos erfarnare kolleger, f f a vid moment där de saknade erfarenhet själva.
”Jag har nog, det mesta har man nog lärt sig innan under sin praktik men sedan så ändras säkert en del relaterat till det man ser. Och det som är normerna på avdelningen, eftersom man har olika rutiner så där också. Så omvårdnaden styrs nog mer av rutiner än av inskolningen i sig.” (B)
Dock var dessa rutiner nödvändiga för utövandet av omvårdnad och vissa infor-manter framhöll att problem hade uppstått vid avsaknad av inskolning. Flera in-formanter spekulerade kring vad som skulle ha hänt om inskolning ej förekommit på avdelningen, deras utsagor rörde kraftuttryck samt obehagliga konsekvenser för de patienter som vårdats.
”Ja, då hade ju patientsäkerheten hade ju blivit, åt helvete kan jag tänka mig och misstag skulle kunna ha gjorts, det är saker som hade glömts bort/.../.” (F)
En del informanter yrkade på att vidare kunskap om yrket skulle skaffas genom lång erfarenhet och inte under den relativt korta inskolningen, det verkar vara ett livslångt lärande. Synen på utövande av omvårdnad var inte kopplat direkt till inskolningen utan djupare förståelse hos individen gällande omvårdnad kom ge-nom år av erfarenhet.
”Sen lär man ju sig saker hela tiden, så att det blir ju skillnad i det. Men det handlar ju mer om att bli en bättre sjuksköterska och lära sig mer.” (E)
METODDISKUSSION
Innan studien genomfördes fanns, hos författarna, ett intresse gällande ämnesvalet och därmed även en viss kunskap och åsikter om hur inskolningen skulle se ut utopiskt sett. Dock har under arbetets gång denna förförståelse diskuterats och förhoppningsvis undvikits i största möjliga utsträckning. Författarnas ovana att göra empiriska studier påverkar trovärdigheten negativt i resultatet men detta går självklart inte att åtgärda.
Enligt Trost (1993) skall intervjuer äga rum i ett avskilt rum utan åhörare där in-formanten känner sig säker, vilket vi kunde följa och som styrker vår studie. Vida-re är de första frågorna som ställs i en intervju de som färgar Vida-resten av samtalet, ytterligare en aspekt som författarna hade i åtanke under intervjuerna genom att försöka skapa ett tillåtande klimat.
Trost (1993) anser att det är oetiskt att inte skriva om talspråk till skriftspråk då detta kan anses som ett sämre språk, han menar att nyanser av språket kan ändras när omskrivning sker från talspråk. Vi valde att inte omskriva p g a av omfatt-ningen av talspråk i intervjuerna samt att inte riskera ändra innebörden av uttalan-den. Citatnumreringen har ändrats för att minimera risken för att informanterna skall kunna ta reda på sina kollegers uttalanden.
En svaghet med studien är generaliserbarheten till andra sjuksköterskestudenter. Det går ej att applicera på andra lärosäten eller andra studenter p g a de skillnader mellan lärosätena, enligt Hasson m fl (2007) som menar att väldigt stora skillna-der finns i landet. Relationen mellan informanterna kontra de teman som tagits upp under intervjun är inte tillräcklig, det skulle varit flera informanter för att kunna öka generaliserbarheten. Dock var möjligheterna begränsade med tanke på avsatt tid för uppsatsen samt delvis begränsade kontaktmöjligheter med avdel-ningarna.
Ett informationstillfälle efterfrågades av en av avdelningarna men detta genom-fördes aldrig p g a ett missförstånd. Dock erhölls inte kontakt med sjuksköterskor från alla de fyra avdelningarna utan enbart informanter från två avdelningar inter-vjuades. Anledningen till att inget svar erhölls av de andra två avdelningar vet vi ej, troligtvis beror det på tidsbrist och sviktande intresse från de eventuella infor-manterna. Det uteblivna intresset från två avdelningar ansågs inte ha någon nämn-värd bäring på slutresultatet av studien.
Enligt Trost (1993) kan den intervjuade känna sig i underläge när två personer håller i intervjun, detta försöktes undvikas genom en gemytlig stämning och ett trevligt bemötande. Vidare ledde en av författarna intervjun och den andra intog en passiv roll och observerade, antecknade och undvek uttal och ögonkontakt i största möjliga utsträckning. En risk med intervjustudier är att ställa retrospektiva frågor då glömska och omtolkningar kan vara en fara. Detta har vi försökt undvika genom att intervjua sjuksköterskor som nyligen avslutat sin inskolning och där-med förhoppningsvis kan relatera till perioden någorlunda adekvat. En annan aspekt som Trost (1993) tar upp och är huruvida den intervjuade skall läsa det transkriberade materialet, eftersom tolkningsproblem kan uppstå. Detta råd har vi följt och inte bett någon informant läsa sin intervju. Dock rekommenderar Bur-nard (1991) i steg elva att informanten skall läsa sin transkriberade intervju dock har vi valt att följa Trost (1993) i detta avseende.
Urvalet av informanter önskades vara brett, utifrån den aspekten att vederbörande nyligen skulle genomgått inskolningen men ändå kunna reflektera kring perioden, alltså inte avslutat sagda period alltför nyligen. Informanterna var utexaminerade 2010-2011 och enbart tre var från avgångsklassen juni 2011. De som hade varit yrkesverksamma längst hade arbetat sedan juni 2010, detta ansågs om en styrka i studien. Därför de kunde se tillbaka på tiden som nyutexaminerad utan att det hade gått för lång tid. Vidare var inskolningsperioden nästan identisk i
tidsper-spektivet förutom en informant som hade förkortat sin tid med en vecka beroende på att vederbörande gjort sin slutpraktik på samma avdelning.
Enligt Polit och Beck (2010) är urvalet viktigt för att få ett representativt svar, urvalsbias är när en del av population är över- eller underrepresenterad. Bekväm-lighetsurval som författarna valt som metod är inte en önskad men om än enkel metod. Det anses vara en metod som inte tillhandahåller den bästa populationen utifrån möjligheten till rik data. Vi upplevde att de åtta informanter som intervju-ades i studien var ett tämligen adekvat antal och detta hade diskuterats med hand-ledaren och en överenskommelse var gjord. Enligt Polit och Beck (2010) finns det en form av bias när enbart individer som vill deltaga låter sig intervjuas, vilket kan ha konsekvenser för resultatet. Det är möjligt att de som väljer att inte med-verka kan ha information som skulle vara intressant och ett snett perspektiv till-handahålls när enbart de positivt inställda intervjuas. Vi intervjuade de som tacka-de ja till att intervjuas men tacka-det kuntacka-de funnits tacka-de som hatacka-de velat vara med men inte fick tillfälle och inte uttryckte lika stort intresse.
Huruvida erfarenhet som undersköterska eller vårdbiträde påverkar känslan av trygghet under den första tiden som nyutexaminerad är fullt möjlig. En informant hade arbetat som vårdbiträde i nästan två år på vårdinrättningar utanför SUS Malmö. Dock anser vi att kontrasten mellan den vård som tillhandahålls i t ex demensboende eller serviceboende skiljer sig tillräckligt mycket från vården på ett stort sjukhus som SUS Malmö.
Det var ett inklusionskriterie att det skulle vara informanternas första anställning som sjuksköterskor för att minska risken för ”minnes-bias”. Att inkludera infor-manter som tidigare genomgått inskolning på andra avdelningar som sjuksköters-ka skulle kunna påversjuksköters-ka känslan av att vara ny och ”oerfaren”. Enligt Polit och Beck (2010) kan aldrig bias undvikas helt och frågan gäller vilken typ av bias som finns i varje studie och t e x kan informanterna vara för trötta för att tillhandahålla den information som efterfrågas. Detta skulle kunna vara fallet med vår studie då alla intervjuer genomfördes på eftermiddagen. Dock var alla informanter pigga och positivt inställda under intervjun men detta utesluter inte att arbetsdagen fär-gat deras svar och tankegång. Dock skulle de kunna tänkas vara en anledning till de relativt korta intervjuerna Vidare hävdar Polit och Beck (2010) att flera fall-gropar finns vid datainsamling, informanterna kan svara vad de tror vara standard och vad författarna förväntar sig. I vår studie är det tänkbart att informanterna inte vill kritisera inskolningsperioden av rädsla för repressalier eller en latent skuld-börda till handledare och avdelning.
Exklusionskriteriet att informanten inte skulle vara äldre än 35 år användes för att minska risken för alltför stor yrkeserfarenhet tidigare i livet, även om denna inte var relaterad till vården. Det ansågs att stor yrkeserfarenhet tidigare i livet skulle kunna ge en trygghet i individen som skulle underlätta övergången mellan student och legitimerad sjuksköterska.
Enligt Kvale och Brinkmann (2009) finns de stora falluckor med intervjuer kopp-lat till när transkribering skall göras, kroppsspråk och små subtila tonlägen i rös-ten kan påverka tolkningen av intervjufrågan men framkommer inte i transkribe-ringen. Vi försökte motverka detta genom att transkribera snarast möjligast efter avslutad intervju men det är troligt att viss information har försvunnit. Ett adekvat avslutande av en intervju är att fråga om vederbörande vill tillägga något eller
göra en sammanställning av hur informantens utsaga uppfattas av forskaren, ty-värr genomfördes ej detta p g a okunskap. Dessa aspekter anses av oss som svag-heter med studien.
Formuleringen av de frågeformulären skall utarbetas för att väcka spontana be-skrivningar och inte spekulativa förklaringar till varför en företeelse ägde rum. Samt alltför många ”varför” frågor kan leda till en överintellektuell analyserande intervju där de möjligtvis väcker förgätna minnen av orala examinationer. Detta kan betyda att informanten leds in i ett tankesätt som lyfter inövade svar som kan härledas från kurslitteratur och andra källor, men som inte personen egentligen inte förstår eller har reflekterat över noga. D v s att informanten leds in i ett tanke-sätt som väcker inövade svar från andra medier och som används reflexmässigt och utan någon djupare reflektion.
Enligt Dalen (2008) är avsikten med intervjuer att framkalla träffande och adekvat information om människors upplevelser av olika aspekter av sina liv. Vidare häv-dar de att den kvalitativa intervjun är direkt lämpad att beskriva informantens er-farenheter, tankar och känslor, vilket passar som metod enligt vårt syfte. Enligt dem har alltid forskaren en förförståelse om det fenomen denne avser att undersö-ka men att under lyssnandet på informanten sker en sundersö-kapande process hos forsundersö-ka- forska-ren. I en kvalitativ ansats där intervju används som datainsamlingsmetod kan ba-lansen mellan närhet och distans till informanten vara svår att bemästra, detta blir mer påtagligt då frågorna rör känsliga minnen eller dylika situationer. Vidare häv-dar de att intervjuaren kan försätta sig i informantens situation eller applicera den-nes uttalanden på sig själv, alternativt fantisera framtida teoretiska situationer och därmed förlora sin objektivitet. Detta föreligger som en potentiell risk för vår upp-sats dock har en ansträngning gjorts för att inte försätta oss i denna situation. Det är en möjlighet att vi försatt oss i denna situation genom vår förförståelse för äm-net och vårt egenintresse i vikten av att inskolningen ser ut på ett visst sätt.
Vidare hävdar Dalen (2008) att om forskaren valt ett ämne som berör denne kan ett solidaritetsproblem uppstå, då forskaren vid tolkning och förmedling av resul-tat kan färga detta med sin solidaritet. Vi försökte att bibehålla en distans och inte tänka på de konsekvenser utsagorna kunde ha på oss i framtiden. Det är även vik-tigt att särskilja emellan att ha ett öppet sinne och ett tomt sinne när intervjun skall påbörjas, vilket betyder att en viss förförståelse är nödvändig för att få ut något ur intervjun. I praktiken betyder det att författarnas egna kunskaper och åsikter i äm-net inte nödvändigt behöver ha haft någon bäring på tolkning av resultatet och genomförandet av intervjuerna.
Enligt Dalen (2008) skall en intervjuguide utarbetas så att de inledande frågorna mjukar upp informanten för att sedan leda in på de djupare och eventuellt mer krävande frågorna. De första frågorna skall skapa en öppen och trevlig stämning för att få de mesta ur informanten gällande de centrala frågeställningarna. Därför började vi alla intervjuer med att ställa några inledande enkla frågor för att sedan successivt komma in på de mer reflekterande frågorna.
Dalen (2008) hävdar att en pilotstudie av intervjufrågorna är nödvändig och skall genomföras innan påbörjandet av de verkliga informanterna, detta var tyvärr inte möjligt under denna uppsats, vilket är en nackdel för utformningen av intervju-mallen. Vidare säger de att under intervjun är forskarens framtoning av vikt då det är väsentligt att visa intresse och vara en aktiv lyssnare. Det är viktigt att inte
ar-gumentera eller moralisera under intervjun, detta är flera aspekter som togs hän-syn till under de åtta intervjuer som genomfördes av författarna. Vi lyssnade en-bart och undvek att ledas in i, de emellanåt efterfrågade, kommentarerna av in-formanterna. Vidare undvek vi att instämma eller negera informantens uttalande utan enbart visa att vi lyssnade aktivt.
En svaghet med informanterna var att en del hade tidigare erfarenhet som under-sköterska men med tanke på att det verkar vara generell praxis hos sjuksköterske-studenter; att arbeta som undersköterska under utbildningstiden. Därför verkade det vara svårt att undvika dessa informanter och troligtvis inte heller önskvärt då dessa är representativa för populationen
RESULTATDISKUSSION
Vårt resultat pekar på att inskolning är en nödvändighet för att den nyutexamine-rade sjuksköterskan skall känna sig någorlunda trygg och säker. Även de sociala aspekterna med inskolningen var av stor vikt för informanterna, genom att gå bredvid någon fick de en inblick i verksamheten och subkulturen på avdelningen. Inskolningens betydelse utifrån utformning och rutiner ansågs som ett väsentligt moment i vårt resultat detta bekräftas av Bisholt (2009) där hon hävdar att när rutiner saknas uppvisas ett behov av novisen att bli instruerad. I en rapport av Rudman m fl (2008) sägs att 77,4 % av de sjuksköterskor som examinerades 2004 var nöjda med inskolningslängd och 86 % var nöjda med innehållet i inskolningen i sin första anställning som legitimerad sjuksköterska. Av de sjuksköterskor som examinerades 2004 var det enbart 6 % som ej erhöll inskolning. Trots att denna studie inte är av den karaktär som Rudmans (2008) så ansåg alla informanter att de var överlag nöjda med inskolningen.
Den här studien fann att yrkesidentiteten avsaknads under inskolningen men kan vara något som infinner sig efter en längre tid i yrket. Detta bekräftar Bisholt (2011) teori eftersom den nyfärdiga sjuksköterskan hamnar mellan två subkultu-rer, studentlivet och yrkeslivet, och saknar den känsla av tillhörighet till endera subkulturen. Troligtvis på grund av att det inte är kompetensen för arbetsuppgif-terna utan medlemskapet i kulturen som avgör känslan av tillhörighet. Denna upp-fattning delades av flera informanter och var en svår aspekt under den första an-ställningen.
Kollegiet utgjorde en av de mest väsentliga delarna under inskolningen, handleda-ren var den initiala stödjepelahandleda-ren i början och sedermera tog de övriga kollegerna en allt större roll. I vår intervjustudie ansåg en överväldigande majoritet av infor-manterna att kollegerna var så viktiga att utan dessas stöd skulle inskolningen försvåras avsevärt och känslor av villrådighet infinnas. Rudman m fl (2008) po-ängterar i sin studie att 29,7 % ej fått tillgång till omedelbar hjälp vid en akut situ-ation av sina kolleger. Enligt Duchscher (2008) är kolleger en oerhört viktigt del i avsikten att minska den ”transition shock” som upplevs av nyutexaminerade sjuk-sköterskor.
Den trygghet som informanterna upplevde under inskolningsperioden kom till stor del utifrån det samarbete och det stöd som kollegerna gav. Även inskolningen i sig själv och inlärningen av rutinerna på avdelningen var viktiga element i trygg-hetsaspekten. Enligt Duchscher (2008) är det stöd som erhålls från kolleger nöd-vändigt och utan detta upplever nyutexaminerade sjuksköterskor mycket stress
och ångest. Vidare hävdas att den största rädslan hos den nyfärdiga sjuksköterskan är att avslöjas som kliniskt inkompetent. Enligt Bisholt (2009) är det en process att formas som sjuksköterska och trots att det finns en acceptans inom avdelningar om att de nya saknar den kompetens som de äldre har, så existerar också ett tvivel på deras framtida förmåga. Vikten av att anpassa sig till de normer som finns på avdelningen är essentiellt om inte ett utanförskap skall uppstå.
Omvårdnadsansvaret som den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever i början anses väldigt betungande och överväldigande de första veckorna. Enbart en tydlig minoritet upplevde detta ansvar som en efterlängtad del av arbetet. Enligt Bisholt (2009) är ansvaret den delen som formar och hjälper den nyfärdiga sjuksköterskan att bli mer kompetent och känna ett större självförtroende. Lilja Andersson m fl (2010) hävdar att ansvaret som de nyfärdiga sjuksköterskorna axlar blir ofta för stort och känslor av otillräcklighet och skam uppkommer när de inte räcker till. Dock påstår Lilja Andersson m fl (2010) också att vissa sjuksköterskor längtar efter omvårdnadsansvaret och upplever inskolningen positiv. Kramer (1974) häv-dar att denna stora ansvarskänsla kan leda till en kris trots den försmak de fått under praktiker. Därav ordet ”reality shock” som åsyftar b la ansvarsaspekten som den nyutexaminerade sjuksköterskan utsätts för.
Bemötandet, förhållningssätt och utövande av omvårdnad till patienter påverkades inte nämnvärt av inskolningen enligt vår intervjustudie. Dessa kunskaper var, i stor utsträckning, redan erhållna genom livserfarenhet eller under sjuksköterske-utbildningen. Enligt Lilja Andersson m fl (2010) var ett av de svåraste momenten som sjuksköterska att prioritera dagssysslorna och var väldigt tidsödande. Vidare yrkas att när den nyfärdiga sjuksköterskan kommit över identitetsskapandet som yrkesverksam kan mer tid läggas på omvårdnad och patienterna. Dock påpekar Kramer (1974) att den nyutexaminerade sjuksköterskan kan tappa den idealistiska synen på vården och konsekvenserna av detta, efter en tids arbete, kan vara käns-lor av apati och uppgivenhet. Enligt Benner (1993) är det oerhört viktigt att en god grund läggs under utbildningen för att möjliggöra en god omvårdnad för pati-enterna.
Ett flertal av informanterna konstaterade att utan inskolning skulle omvårdnadsar-bete bli lidande och de lyfte specifikt att patienternas säkerhet skulle kunna kom-prometteras. Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap 2 § ska vården i Sve-rige bedrivas; ”Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga
att patienter drabbas av vårdskador.” Om detta skall vara möjligt verkar
inskol-ningen vara en essentiell del av initialfasen av ens yrkeskarriär som legitimerad sjuksköterska. En eventuell begränsning av inskolningsperiodens tid skulle kunna ha konsekvenser på patientsäkerheten och därmed teoretiskt gå emot PSL
(2010:659).
Vidare diskuterar Kramer (1974) om begreppet beteendekapitulation som åsyftar konflikten mellan skolvärderingarna och den bistra verkligheten. Dock väljer en del att återgå till skolan för att undervisa, och därmed bibehålla sina glorifierade värderingar och åsikter om hur vården skall se ut. Detta insinuerade ingen av in-formanterna men skulle kunna tänkas ske i framtiden om missnöje kring vården uppstår.
SLUTSATS OCH FRAMTIDA FORSKNING
De informanter som deltog i studien hade påverkats emotionellt av inskolningspe-rioden samt det klimat som fanns på avdelningen. Dessa omständigheter motive-rar den innebörd som inskolning har på den nyutexaminerade sjuksköterskan, och att mycket finns att vinna genom en genomtänkt inskolningsperiod. Slutsatsen blir att inskolning är en nödvändighet och en ansträngning av enhetschef samt kolle-ger är viktig för den trygghet som är önskvärd i den nya yrkesrollen. Vi anser att framtida forskning borde fokusera på rättfärdiga en adekvat inskolningsperiod, d v s en välplanerad period med bra förutsättningar för en god start. Samt med möj-lighet till att få extra veckor om sjuksköterskan skulle behöva detta. Med målet att för framtida sjuksköterskor skapa en trygghet på arbetsplatsen möjligt och att om-vårdnaden blir så bra som möjligt.
REFERENSER
Benner, P (1993) Från novis till expert – mästerskap och talang i omvårdnadsar-betet. Lund: Studentlitteratur.
Benner, P m fl (1999) Expertkunnade i omvårdnad - omsorg, klinisk bedömning och etik. Lund: Studentlitteratur.
Bisholt, B.K.M (2009) Nyutexaminerade sjuksköterskors yrkessocialisation - Er-farenheter av ett introduktionsprogram. Västra Frölunda: Intellecta Infolog AB
Bisholt, B.K.M (2011) The professional socialization of recently graduated nurses – Experiences of an introduction program. Nurse Education Today.
Burnard, P (1991) A method of analyzing interview transcripts in qualitative re-search. Nurse Education Today, 11, 461-466.
Dalen, M (2008) Intervju som metod. Slovenien: Intergraf AB.
Duchscher, J (2008) Transition shock: the initial stage of role adaptation for
new-ly graduated Registered Nurses. Journal of Advanced Nursing. 65: 1103-1113.
Furåker, C (2001) Styrning och visioner – sjuksköterskeutbildning i förändring. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Hasson, D, Omne-Pontén, M & Gustavsson, P (2007) EXIT 2006 – en
landsomfat-tande populationsbaserad studentspegling av sjuksköterskeutbildningen.
Karo-linska Institutet. Skriftserie B Nr 2007:3.
Kramer, M (1974) Reality shock – why nurses leave nursing. Saint Louis: Mosby Company
Kvale, S & Brinkmann, S (2009) Interviews – Learning the Craft of Qualitative
Research Interviewing. USA: Sage Publications, Inc.
Lilja Andersson m fl, P & Edberg, A-K (2010a) The Transition From Rookie to Genuine Nurse: Narratives From Swedish Nurses 1 Year After Graduation. The Journal of Continuing in Nursing. 41, 186-192.
Lilja Andersson m fl, P & Edberg, A-K (2010b) The nursing programme in the rear-view mirror. Interviews with Swedish nurses one year after their graduation. Nurse Education Today. 30 747-751.
Malmö Högskola.Beskrivning omvårdnad (2011)
Morrow, S (2008) New graduate transitions: leaving the nest, joining the flight. Journal of Nursing Management, 17, 278-287.
Polit, D & Beck, C (2010) Essentials of Nursing Research – Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.
Rudman, A & Schüldt-Håård, U & Gustavsson, P (2008) Den nyfärdiga
sjukskö-terskans arbetsvillkor. En beskrivning av anställning, verksamhet och arbetsför-hållanden 1 år efter utbildningen. Karolinska Institutet: Skriftserie B Nr 2008:1 (2:a upplagan).
SAOL - Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (1998) Norge: AIT Gjövik AS.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Statistiska centralbyrån (2010) Arbetskraftbarometern 10 – Utsikterna på
arbets-marknaden för 71 utbildningar, 2010:3, SCB – Tryck Örebro 2010. 12.
Bilaga 1
Informationsbrev Projektets titel:
Inskolningens betydelse för nyutexaminerade sjuksköterskor
Datum:
Studieansvariga: Fredrik Lysell & Hannes Autio Pudas Studerar vid Malmö Högskola, Hälsa och
samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Sjuksköterskeutbildningen Nivå: Grundnivå
Hej!
Vi heter Fredrik Lysell och Hannes Autio Pudas och är två sjuksköterskestudenter på Malmö Högskola. Under den kommande hösten 2011 ska vi skriva vår kandi-datuppsats. Vi kommer om mindre än ett år gå ut i arbetslivet som nyutexamine-rade sjuksköterskor och har därför diskuterat mycket kring inskolningsperiod. Vi har hört många olika berättelser och vill därför göra en empirisk kvalitativ studie där vi undersöker upplevelserna av inskolningsperioden hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Vi undrar om du vill vara med och dela med dig av dina tankar, känslor och erfarenheter som ny sjuksköterska på arbetsfältet. Vi kommer att sam-la in information via individuelsam-la intervjuer som spesam-las in och sedan transkriberas. Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras inlåst och det är bara åtkom-ligt för oss samt vår handledare. Efter avslutat arbete kommer materialet förstöras. Vid intervjun kommer vi båda att närvara. Intervjun kommer att ske någon gång under v. 45-46.
Tid och plats för intervjun blir efter önskemål. Intervjun beräknas ta ca 20 – 40 min.
Deltagandet i studien är frivilligt och Du kan när som helst välja att avbryta din medverkan. Det insamlade materialet kommer att avidentifieras och ditt deltagan-de kommer att vara konfideltagan-dentiellt undeltagan-der hela studiens gång. För att stärka trovär-digheten i rapporten kan avidentifierade citat från din intervju förekomma. Den färdiga examensuppsatsen kommer att publiceras på MUEP. Alla har rätt att läsa det färdiga arbetat.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Om du har några frågor är du välkommen att höra av dig till oss:
m09p2423@student.mah.se tnt05060@student.mah.se
Bilaga 2
Samtyckesformulär
Projektets titel: Inskolningens betydelse för nyutexaminerade sjuksköterskor. Datum:
Studieansvariga:
Hannes Autio Pudas Fredrik Lysell
Studerar vid Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000
Utbildning:
Sjuksköterskeprogrammet
Nivå:
Grundnivå
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar här med mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ……….. Deltagarens underskrift: ………
Bilaga 3
IntervjumallTema – Inskolningsperiod
Vilken betydelse hade inskolningen för dig?
Kan du berätta om hur du upplevde din inskolning?
Varför var inskolningsperioden så lång eller kort; individuellt anpassat eller stan-dard?
Tema – Konsekvenser
Vad tror du inskolning hade för konsekvenser för dig som ny ssk? Vad gjorde inskolning betydelsefull för upplevd trygghet i arbetsrollen?
Tankar och funderingar kring kvaliteten på inskolning, utifrån ett förberedande perspektiv?
Vilka konsekvenser hade din mentor för ditt förhållningssätt till patien-ter(förebild)?
Vilken roll spelade dina kolleger under inskolningen?
Vad tror du det hade haft för konsekvenser om du ej fått någon inskolning?
Tema – Omvårdnad
Är det någon specifik omvårdnadssituation som du vill berätta om r/t att vara ny-utexaminerad?
Hur påverkade inskolningen ditt bemötande av patienter?
Hur upplevde du ditt utövande av omvårdnad efter inskolningen? Vad gjorde inskolning betydelsefull för utövande av omvårdnad? Hur upplevde du omvårdnadsansvaret som nyutexaminerad?
