Handbollsprofilerad skolgång

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Handbollsprofilerad skolgång

Vad påverkar elever att välja handbollshögstadium utifrån ett genusperspektiv?

Handballsprofiled schooling

What influence students to choice handballs senior level from a gender perspective.

Linda Uddenäs

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp 2010-12-06

Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Niklas Gustafson Studie- och

yrkesvägledareutbildningen

3

Sammanfattning

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad som påverkar elever att välja handbollshögstadium.

Min undersökning har jag utfört på en kommunal högstadieskola i Skåne med

handbollsprofilering. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med personliga intervjuer. Intervjuerna utförde jag på 16 elever som går handbollsprofilerad skolgång i årskurs sju.

I mitt examensarbete har jag valt att använda mig av Pierre Bourdieus teori och hans begrepp kapital, habitus och fält.

Mina intervjusvar i min undersökning har hjälpt mig att bekräfta och arbeta fram

påverkningsfaktorerna familjens påverkan, vänner och lagkamraters påverkan, skolans påverkan och eget intresse och framtidsplaner som påverkan inför val av skolgång. Min slutsats i arbetet är att alla elever blir påverkade på olika sätt av ovan nämnda faktorer inför sitt val till

handbollshögstadium under olika perioder i deras livssammanhang.

Mitt examensarbete ger lärorik kunskap och erfarenhet inom olika påverkningsfaktorer inför val av handbollsprofilerad skolgång. Jag finner det relevant att blivande studie och

yrkesvägledare eller andra läsare av mitt examensarbete bör tänka på mina påverkningsfaktorer inför eventuella möten med elever som väljer att kombinera idrott med utbildning som skolgång.

4

Förord

Jag har nu avslutat min undersökning om elevers påverkningsfaktorer inför valet av

handbollshögstadium. Jag personligen har fått massor med lärorik och rolig erfarenhet som jag hoppas ha nytta av i min kommande yrkesroll som studie och yrkesvägledare.

Jag vill tacka högstadieskolan i Skåne som har varit grunden i min undersökning. Jag vill också tacka skolans berörda rektor och lärare som hjälpt mig under min undersökning. Mitt största tack vill jag rikta till de elever som jag har intervjuat, det är genom era berättelser och erfarenheter som jag kunnat genomföra mitt examensarbete på detta sätt, tack!

Jag vill tacka min handledare för all hjälp, information och textbollande fram och tillbaka. Jag vill också tacka min familj, min man och mina tre små busungar som har haft tålamod och som har stöttat mig under denna tid.

5

Innehållsförteckning

1

Inledning………...

7

1.1 Min erfarenhet som bakgrund………

8

1.2 Syfte……… …………... …

8

1.3Frågeställningar ………..

9

1.4 Centrala begrepp……….

9 1.4.1 Handbollsprofilerad skolgång……….. 9 1.4.2 Genusperspektiv………... 9 1.4.3 Dolt budskap……….... 10

2 Litteraturgenomgång………...

11

2.1 Familjens påverkan………. ...

11

2.1.1 Familjens påverkan i ett genusperspektiv

………

12

2.2 Vänners och lagkamraters påverkan………....

13

2.2.1 Vänner och lagkamraters påverkan i ett genusperspektiv

……

13

2.3 Skolans påverkan………..

13

2.3.1 Skolans påverkan i ett genusperspektiv

………

14

2.4 Eget intresse och framtidsplaner som påverkningsfaktorer..

15

2.4.1 Eget intresse och framtidsplaner i ett genusperspektiv

………

15

2.5 Teori………..

16

2.5.1 Kapital

………...

16

2.5.2 Habitus

………..

17

2.5.3 Fält

………

17

6

3 Metod………

……….

19

3.1 Val av metod……….

19

3.2 Undersökningsinstrument…..………...

20

3.3 Undersökningsplats och urval.………...

21

3.4 Genomförande………..

22

3.5 Beararbetning och analys av intervjuer………....

23

3.6 Validitet och reliabilitet………....

24

3.7 Forskningsetik ………..

25

3.8 Sammanfattning………

25

4 Resultat och analys………...

26

4.1 Familjens påverkan………...

26

4.1.1 Familjens påverkan i ett genusperspektiv

……….

27

4.1.2 Analys familjens påverkan

………

28

4.2 Vänner och lagkamraters påverkan………..

30

4.2.1Vänner och lagkamraters påverkan i ett genusperspektiv

…….

31

4.2.2 Analys vänner och lagkamraters påverkan

………...

31

4.3 Skolans påverkan ……….

33

4.3.1 Skolans påverkan i ett genusperspektiv

………

33

4.3.2 Analys skolans påverkan

………...

34

4.4 Eget intresse och framtidsplaner………...

36

4.4.1 Eget intresse och framtidsplaner i ett genusperspektiv

………

36

4.4.2 Analys eget intresse och framtidsplaner

………...

37

4.5 Sammanfattning………

39

5 Avslutande diskussion………

……….

40

Referenslista………...

46

7

1 Inledning

I dagens samhälle står många elever inför svåra skolval. Det stora utbudet av skolor tenderar att förvirra och försvåra skolvalet för många elever. Profilering inom skolans värld ser jag som en extra inriktning för eleverna i skolgången. I Skåne län kan man se att profilering i skolgången på högstadiet finns i många olika varianter, inom specifika idrotter, inom konst, inom musik och så vidare.

En profileringsinriktad skolgång ser jag som något positivt för de elever som passar in i en sådan skolgång. Elevernas utbud inför skolvalet minskas ner och underlättar då

profileringsinriktade skolor tenderar att locka de elever som har vad som krävs inför skolans profilering. Enligt Sandells (2007) avhandling gör unga egna bedömningar utifrån var de ”passar in” bäst. Det finns ett samband mellan Sandells avhandling och min undersökning, att unga bland annat väljer utifrån sitt intresse och var de passar in.

I mitt examensarbete kommer jag koncentrera mig på en specifik idrottsprofilering inom skolans värld, handbollsklasser på högstadiet. Jag kommer lyfta fram olika faktorer som belyser vad som påverkat elevernas val inför handbollshögstadium. När jag skriver om

handbollshögstadium talar jag om årskurs sju, åtta och nio, i mitt arbete belyser jag elever som går i årskurs sju. Jag finner det mycket viktigt för min profession att ha vetskap om skolor med olika profileringar eftersom jag tror många elever tenderar att välja efter sina intressen. Mina undersökningspersoner har handboll som sitt intresse och i deras fall kan en handbollsprofilerad skolgång passa. Som studie och yrkesvägledare anser jag det viktigt att se varje elev som en unik individ och genom bland annat elevens intresse hitta lämplig skolgång.

Jag anser att eleverna blir påverkade under det liv det dittills levt med start i den sociala bakgrunden, med social bakgrund menar jag föräldrar och syskon. Genom familjens påverkan formas elevernas intresse och deras känsla av var de ”passar in” vilket jag tror inverkar på

8

elevernas skolval. Med andra ord tror jag att profileringsinriktad skolgång underlättar i det aktiva valet för många elever då skolgången lockar eleven genom dens intresse. Om mina personliga tankar blir besvarade får följande innehåll i mitt examensarbete belysa.

1.1 Min erfarenhet som bakgrund

Min egen erfarenhet säger att idrottsutövande i skolgången är otroligt roligt men också väldigt tufft. Jag personligen har många år bakom mig av idrottsutövande på elitnivå. Jag fann skolgång med idrottsinriktning som det enda alternativet inför val av skola. När jag tänker tillbaka på varför jag valde att gå idrottsinriktad skolgång blir jag fundersam och kan endast tänka mig att det var mitt brinnande intresse till min idrott som lockade. Att jag blivit påverkad omedvetet inför mina skolval finner jag mycket troligt då min sociala bakgrund har en väldigt stor

idrottsbakgrund. Min skolas omedvetna påverkan kan jag i dagens läge koppla till att skolan jag valde var ensam med att erbjuda min idrottsprofilering vilket i sin tur lockade mig att välja skola. Idrottsutövande elever, elever som brinner för sin idrott och som väljer skolgång med

idrottsinriktning ligger mig varmt om hjärtat. Dessa elever gör mig otroligt nyfiken och genom den nyfikenhet finner jag en stor anledning till att undersöka varför elever väljer att gå

handbollshögstadium.

1.2 Syfte

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad som påverkar elever att välja handbollshögstadium.

9

1.3Frågeställningar

Vilka faktorer påverkar elever att välja handbollshögstadium? Hur ser påverkningsfaktorerna ut i ett genusperspektiv?

1.4 Centrala begrepp

I detta kapitel kommer jag förklara begreppen handbollsprofilerad skolgång, genusperspektiv och dolt budskap som jag använder mig av i mitt examensarbete.

1.4.1 Handbollsprofilerad skolgång

I mitt examensarbete använder jag begreppet handbollsprofilerad skolgång och betydelsen av begreppet enligt min mening i mitt examensarbete är handbollsinriktad skolgång.

Handbollsprofilerad skolgång använder jag då jag beskriver mina undersökningspersoners inriktade skolgång på högstadiet, en handbollsinriktad skolgång.

1.4.2 Genusperspektiv

Genusperspektiv använder jag som begrepp i min undersökning då jag beskriver skillnader och likheter mellan flickor och pojkars påverkningsfaktorer inför idrottsval och inför skolval.

10

1.4.3 Dolt budskap

Ett budskap är ett innehåll i ett meddelande av omfattande eller betydelsefullt slag (Norstedts svenska ord, 2004). I mitt examensarbete har jag valt att använda begreppet dolt budskap. Begreppets betydelse i mitt examensarbete innefattar ett icke verbalt budskap som jag anser att jag funnit i min undersökning. När jag skriver om det dolda budskapet i mitt examensarbete innehåller budskapet mina personliga tolkningar och analyser utifrån mina

11

2 Litteraturgenomgång

I detta kapitel kommer jag att koncentrera mig på litteratur som belyser faktorer som påverkar ungdomars skolval. Jag har valt att dela in min litteraturgenomgång i olika teman. Varje tema kommer innehålla en faktor som påverkat elevernas val till högstadium med idrottsinriktning. Jag kommer göra ett tillägg i temat familjens påverkan, jag kommer däri belysa vad som påverkat eleverna att välja handboll i sin familj. Jag finner detta resultat som vikigt i min

undersökning eftersom det ger en bra grund att ha vetskap om då man läser mitt examensarbete. Vidare kommer jag göra en litteraturgenomgång i varje tema och däri belysa lämplig litteratur för temat. I varje tema komma jag också göra en jämförelse mellan könens påverkningsfaktorer. Under den rubriken kommer jag koncentrera mig på likheter och skillnader i könens

påverkningsfaktorer inför elevernas skolval. Avslutningsvis i min litteraturgenomgång kommer jag presentera Bourdieus teori, hans begrepp kapital, habitus och fält. Jag finner Bourdieus teori som en bra och användbar teori i min undersökning eftersom den hjälper mig i mitt analyserande utifrån mina intervjuer.

2.1 Familjens påverkan

Under denna rubrik har jag valt att begränsa familjen till föräldrar och syskon.

Litteratur som belyser föräldrars påverkan inför ungdomars val av skolgång finner jag i ”Kvalet inför valet” (Loven 2000). I Lovens (2000) avhandling tas det bland annat upp elevernas

osäkerhet och var de finner stöd inför sina skolval. Många elever betonar att de själva har valt utbildning men att föräldrarnas åsikter varit viktiga. Eleverna nämner också syskon (särskilt äldre) som betydelsefulla personer att samtala med inför skolvalet. Avhandlingen (Loven 2000)

12

finner jag passande till min litteraturgenomgång eftersom den ger stöd åt mitt tema familjens påverkan inför skolvalet.

Men hjälp av Bourdieus begrepp habitus känner jag att man kan se kopplingar till familjens påverkan inför ungdomars skolval (Broady, 1990). Habitus vilar på en tanke att människor formas av det liv de levt och deras föreställningar och erfarenheter bidrar till att den sociala världen återskapas (Brody, 1990). Bourdieus begrepp habitus innefattar ett sätt för individen att tänka, tycka och handla, sättet är omedvetet inlärt eller medvetet förvärvat (Månsson, 2006). Med hjälp av begreppet habitus tänker jag koncentrera mig på elevernas föräldrar och syskon, om familjen har någon social bakgrund som påverkat elevens handbollsval och skolval.

Bourdieus begrepp habitus finner jag relevant under detta tema då det handlar om just familjens erfarenheter och föreställningar.

Den primära socialisationen handlar om hur människor påverkas av de som står dem nära, framförallt av familjen (Angelöw & Jonsson, 2000).”Hela livet igenom lever vi ofta i olika primära sammanhang, i nära kontakt med andra människor, i vilket våra liv påverkas” (Angelöw & Jonsson, 2000, s.82). Den primära socialisationen har jag valt i detta tema för att jag finner den lämplig då det handlar om hur man påverkas av de som står en nära och i detta fall föräldrar och syskon.

2.1.1 Familjens påverkan i ett genusperspektiv

Litteratur som belyser föräldrar och syskons påverkan inför handbollsval och skolval har jag berättat om i tidigare kapitel men litteratur som belyser påverkningsfaktorn i ett genusperspektiv har jag funnit svåråtkomlig och otillräcklig. Jag kommer i detta kapitel fortsätta med Bourdieus begrepp habitus. ”Med habitus avser Bourdieu system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen”(Broady, 1990, s228). Jag kommer begränsa mig till vissa delar av den sociala bakgrunden, idrottsbakgrunden i familjen detta för att kunna se om familjens sociala idrottsbakgrund påverkar elevernas val inför handbollshögstadium. Jag kommer göra en jämförelse mellan könen, jämförelsen kommer behandla eleverna och deras syskon sociala idrottsbakgrund. I jämförelsen mellan könen kommer jag titta på skillnader och likheter utifrån mina intervjusvar.

13

2.2 Vänners och lagkamraters påverkan

Vänners påverkan inför valet av skolgång nämns inte som den mest betydelsefulla

påverkningsfaktorn i avhandlingen, (Loven, 2000). Vissa elever tar dock upp vänner som en viktig person att samtala med inför skolvalet (Loven 2000). Trots att vänners påverkan inte är den mest betydelsefulla påverkningsfaktorn vid skolval så tycker jag att den är viktig att belysa eftersom ”alla” ungdomar oftast har någon form av vänskap att dela sina funderingar med. Bourdieus begrepp fält kan vara indelat på olika sätt, jag kommer i detta tema hålla mig till det sociala fältet där positionerna intags av människor och institutioner. I det sociala fältet

befinner sig individen i en institution med människor som har samma ”intresse” och som kämpar för något som de har gemensamt (Broady, 1990). Det sociala fältet i min undersökning finner jag i klassen, där eleverna som valt att gå handbollshögstadium har ett gemensamt intresse och något som de kämpar för.

2.2.1 Vänner och lagkamraters påverkan i ett genusperspektiv

Under denna rubrik kommer jag belysa vikten av vänner och lagkamraters påverkan inför elevernas skolval i ett genusperspektiv. Jag har funnit tidigare litteratur som skriver att flickors relation till kompisar skiljer sig från pojkars relation till kompisar (Tallberg, Broman, 2002). Flickor framstår gärna i grupper och relaterar mycket markant till andra flickor. Denna litteratur (Tallberg, Broman, 2002) beskriver pojkar som mer individualiserade än flickor, pojkar är mer sin egen individ de kollektiviserar inte som flickor. Jag finner denna litteratur som lämplig för min undersökning då den plockar fram en relevant skillnad mellan könen.

2.3 Skolans påverkan

Att mina undersökningspersoner innesitter med ett speciellt habitus och kapital kan man tydligt se då de väljer att gå handbollshögstadium. Ett speciellt kapital och habitus som passar in på

14

deras val av skola. Sandell (2007) skriver i sin avhandling att det är maktförhållanden mellan skilda klasser och tillgångar till olika typer av kapital som förklarar sorteringen och

segregationen i utbildningssystemet. Bourdieus menar också enligt Sandell (2007) att endast de som har rätt habitus har förmågan att ta till sig den information och träning som sker i skolorna. Under denna rubrik tänker jag fokusera på skolans påverkan på elevernas val av skolgång detta genom att titta på om eleverna greppar just den träning som sker i skolan. Är det med hjälp av elevernas habitus och kapital som de greppar just den träning som sker i skolan?

Skolans påverkan kan också handla om faktorer i elevernas sociala fält, genom en

trygghetskänsla att deras institution finns i klassen och på skolan (Broady, 1990). Detta genom att man utövar en idrott precis som ens klasskamrater och deras gemensamma intresse gör att de bildar en institution i klassen och på skolan. I boken introduktion till socialpsykologi (Angelöw, Jonsson, 2000) skriver man om den sekundära socialisationen, vilket ger en bra syn på hur ungdomar kan tillägna sig och öva in olika färdigheter så de passar in i exempelvis

utbildningssystem och olika skolor. Mina undersökningspersoner har handboll som sin färdighet och med hjälp av den så passar de in i utbildningssystemet genom att välja handbollshögstadium.

2.3.1 Skolans påverkan i ett genusperspektiv

Tidigare litteratur som belyser könens likheter finner jag i Lovens (2000) avhandling. Författaren skriver att hans samtal inte var så olikartade som förväntat. Inför elevernas skolval fanns det många likartade värderingar och synsätt bland könen. Lovens (2000) avhandling belyser ett område om likartade svar mellan könen, denna infallsvinkel finner jag relevant eftersom jag ska behandla ett genusperspektiv och titta på just skillnader och likhet mellan könen. Att flickor tenderar att bli påverkade av andra individer och att pojkar är mer individuella individer kan man läsa om i ”pedagogiskt arbete och kön”(Tallberg, Broman, 2002). Genom denna litteratur kan jag se kopplingar till mina undersökningspersoners svar och det kommer jag belysa i min analysdel om skolans påverkan i ett genusperspektiv.

15

2.4 Eget intresse och framtidsplaner som påverkningsfaktorer

Sandell(2007) menar i likhet med Loven (2000) att elevers val påverkas av närstående personer men också av boendemiljö, intresse och möjlighet till profilering. Eleverna i Sandells (2007) avhandling anser själva att det egna intresset påverkar deras skolval. Det som lockar eleverna att välja efter intresse är vikten av att få kompletterande erfarenheter för att bredda sitt intresse och sin kunskap. Att eleverna i ”utbildningssegregation och självsortering” (Sandell, 2007) tänker på sin framtid framgår men enligt Sandell (2007) är förhållandet mellan valet och framtiden inte helt tydligt. Jag finner denna avhandling lämplig för mitt tema eftersom den belyser elevers eget intresse och framtidsplaner som en påverkningsfaktor inför skolvalen.

Sandell (2007) skriver också att självsortering belyses genom elevernas framställning om var de passar in relaterat till olika programs kulturella koder. En viktig aspekt som jag kommer belysa i detta kapitel är just om elevernas intresse har påverkat dem att välja

handbollshögstadium.

I detta tema kommer jag också koncentrera mig på Bourdieu och hans begrepp habitus då jag funnit en röd tråd till Sandells (2007) avhandling. Som ovan sagt väljer många elever skolgång utifrån sitt intresse men Sandell (2007) nämner också att skolvalen är relaterade till elevernas livssammanhang, med andra ord det liv eleverna befunnit eller befinner sig i. Jag finner Sandells (2007) avhandling som relevant forskning för mitt tema eftersom den kopplar samman elevers intresse med skolval och med deras livssammanhang. Med hjälp av detta tänk vill jag se om jag finner påverkningsfaktorer från mina undersökningspersoner livssammanhang som i sin tur påverkat deras intresse och vidare påverkat deras skolval. Elevernas eget intresse och framtidsplaner som påverkningsfaktor till val av handbollshögstadium ser jag som en kombination av elevernas uppväxt och av deras erfarenheter i olika institutioner.

2.4.1 Eget intresse och framtidsplaner i ett genusperspektiv

Under denna rubrik kommer jag fokusera på resultaten från kapitlet eget intresse och

16

faktorer som påverkat elevernas skolval i ett genusperspektiv. Jag kommer använda mig av Sandells (2007) avhandling i vilket hon bland annat tar upp elevernas förhållande mellan skolvalet och framtiden.

2.5 Teori

Pierre Bourdieu var en fransk sociolog som levde mellan 1930 och 2002. Jag har valt att använda mig av Pierre Bourdieus teori, av hans begrepp kapital, habitus och fält. Jag finner Bourdieus teori som användbar och lämplig teori i min undersökning eftersom den beskriver betydelsen av individens handlingar utifrån dess sociala bakgrund. Med andra ord vill jag bland annat i min undersökning se om mina elevers val påverkats från deras sociala bakgrund. Med hjälp av Bourdieus begrepp kapital, habitus och fält vill jag finna faktorer som ger mig stöd till att förstå hur och vad som påverkar mina intervjupersoners val. I detta kapitel kommer jag beskriva Pierre Bourdieu begrepp, kapital, habitus och fält, varje begrepp kommer beskrivas i ett eget kapitel för att lättare förstå begreppets innehåll.

2.5.1 Kapital

Bourdieus begrepp kapital handlar om värden, tillgångar eller resurser av antingen symbolisk, kulturell, ekonomisk eller social art Broady, 1990). Symboliskt kapital är det kapital som man har med sig in i sociala grupper där det symboliska kapitalet är igenkännande som värdefullt och som tillerkänner individen värde. Med andra ord har man ett symboliskt kapital som gör att man passar in i en grupp människor som finner kapitalet värdefullt. Enligt författaren i boken

sociologi och epistemologi (Broady, 1990) är det kulturella kapitalet en bred underavdelning till begreppet symboliskt kapital. Ett kulturellt kapital kan bland annat innebära att man har

förmågan att uttrycka sig kulturellt i tal och skrift eller att man har förtrogenhet med att utöva en idrott. Det kapital som går fortast att förvärva som individ är det ekonomiska kapitalet. Det ekonomiska kapitalet är individens materiella rikedomar och dens tillgångar. Det ekonomiska

17

kapitalet kan innehåll allt ifrån träningskor till ett stort välmöblerat hus. Det sociala kapitalet är oupplösligt förankrat i de band som förenar individerna i en grupp med varandra.

”Närmare bestämt tänker sig Bourdieu att individerna i en grupp (familjen, släkten, en krets av före detta elever från samma elitskola etc) var och en på sitt håll intager positioner, ackumulerar

kulturellt eller ekonomiskt kapital och knyter kontakter, vilket tillsammantaget utgör ett särskilt slags tillgång, det sociala kapitalet, som gruppens alla medlemmar kan dra fördel av”(Broady, 1990, s 179).

2.5.2 Habitus

Enligt Bourdieu har varje individ ett speciellt habitus. Ett habitus är ett omedvetet inlärt eller medvetet förvärvat sätt att tänka, tycka och handla (Månsson, 2006). Med andra ord så menar Bourdieu att habitus är ett system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. Systemen av dispositioner är resultatet av sociala färdigheter, gemensamma minnen, sätt att röra sig och tänka som täljts in i människors kroppar och sinnen utifrån det liv de dittills levt (Broady, 1990). En individs habitus är ytterst personligt och styr oss mer eller mindre omedvetet. Ett försök att hoppa av sitt habitus skulle enligt Hodkinson och Sparks (1997) innebär svårigheter i individens beslut, då de lämnar sitt personliga schemata som är grunden i individens handlande. Schemata är olika strukturer av olika erfarenheter som man fått under det liv man levt, med start vid födsel.

2.5.3 Fält

Broady, (1990) skriver att ett socialt fält i Bourdieus mening existerar när en avgränsad grupp människor och institutioner strider om något som är gemensamt för dem. Bourdieu menar också att ett fält uppstår grovt sagt där människor strider om symboliska eller materiella tillgångar som är gemensamma för dem (Broady, 1990). I min undersökning handlar det sociala fältet om handboll och de personer som ingår i fältet, handbollspelare, tränare, domare etc. Det handlar också om deras materiella och symboliska tillgångar som de strider om. Deras materiella tillgångar kan vara allt från bollar till träningslokaler och deras symboliska tillgång kan vara lagmärket som de får bära om de ingår i laget eller med andra ord det sociala fältet.

18

2.6 Sammanfattning

Jag har i detta kapitel valt att skriva om tidigare litteratur som jag kommer använda som stöd i mitt examensarbete. Jag finner min litteraturgenomgång som lämplig i min undersökning då den bland annat behandlar tidigare litteratur som stärker och hjälper mig att få svar på mina

frågeställningar och på mitt syfte. Jag använder mig av Bourdieus teori, av avhandlingar och annan vald litteratur detta för att jag vill få en bredd kunskapsbakgrund inför mitt skrivande av mitt examensarbete.

19

3 Metod

Inledningsvis i detta kapitel kommer jag berätta vilken metod jag har valt att arbeta efter i min undersökning och varför jag valt metoden. Under rubriken undersökningsinstrument kommer jag belysa min intervjuguide, hur den är uppbyggd, vad jag tänkt på då jag gjorde intervjuguiden och vilka frågor jag valt att använda. Under samma rubrik kommer jag belysa varför jag valt att ha en provintervju och vad den har lett till. Därefter kommer jag förklara hur jag gick tillväga då jag valde min undersökningsplats, var jag letade och hur jag slumpmässigt valde min skola. Vidare i detta kapitel kommer jag beskriva min undersökningsgrupp, varför och hur jag valde

undersökningspersonerna. Kapitlet kommer också innehålla en lättare beskrivning om

undersökningspersonerna och om min provintervjuperson. Följande avsnitt kommer handlar om mitt genomförande, hur jag gått tillväga efter jag bestämt vad jag vill undersöka, från val av undersökningsplats och undersökningspersoner till färdiga intervjuer. Efter det kommer jag beskriva varför och hur jag valt att analysera mitt intervjumaterial. Vidare i detta kapitel kommer jag skriva om validitet och reliabilitet, vad det innebär och hur jag uppfyller det i mitt arbete. Avslutningsvis i detta kapitel kommer jag belysa forskningsetik och hur jag uppfyller det i mitt examensarbete.

3.1 Val av metod

”Ett överordnat mål för kvalitativ forskning är att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet” (Dalen, 2007, s 11). Detta citat stämmer överens med mitt syfte och innehållet i citatet underlättar mitt väljande av undersökningsform. Faktorer som påverkar mina undersökningspersoner ser jag som fenomen och med hjälp av dem vill jag nå fram till syftet av mitt examensarbete.

20

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer, detta för att kunna se kroppsspråk, känna närhet, reflektera fritt och för att kunna vara flexibel i intervjun. Personliga intervjuer valde jag för att varje enskild elev ska sättas i ett aktivt tillstånd, att själv tänka efter och ge personlig information (Hilmarsson, 2003).

3.2 Undersökningsinstrument

Jag har arbetat fram en intervjuguide med konkreta teman och underliggande frågor. Hilmarsson (2003) skriver att öppna frågor är berättarfrågor som ger ett stort utrymme för den som svarar på frågan, slutna frågor är frågor som oftast besvaras med ja eller nej och slutna frågors funktion är att avfärda eller bekräfta information. Jag har valt att använda mig av öppna och slutna frågor för att de tillsammans ska kunna ge relevanta svar till min undersökning. I intervjuguiden använde jag mig av områdesprincipen för att inledningsvis i intervjun få eleverna välmående och avslappnade detta för att jag kände att vissa av mina frågor krävde lite tankeförmåga från elevernas sida. Områdesprincipen innebär att man börjar ställa frågor som syftar till att få informanten bekvämt så man efterhand kan gå in på de djupa, lite svårare och ibland känsliga frågorna (Dalen, 2007).

Jag valde också att göra en provintervju innan min undersökning för att få respons på hur mina frågor utformats, om svaren kändes tillräckliga för min undersökning och för att få respons från provintervjupersonen. Jag ställde frågorna till prov intervjupersonen, hon svarade på dem och avslutningsvis diskuterade vi innehållet i frågor och svar. Dalen (2007) skriver att man ofta får göra korrigeringar efter provintervjuer. I min intervjuguide handlade korrigeringarna om att ändra vissa frågor från öppna till slutna, för att svaren i min provintervju blev för långa och gav meningslös information till min undersökning.

21

3.3 Undersökningsplats och urval

För att få svar på mitt syfte och frågeställningar bestämde jag mig för att göra min undersökning inom skolans värld. Jag valde att göra min undersökning på en högstadium skola med

idrottsinriktning i Skåne län. Landskapet valde jag för att utbudet av högstadium med idrottsinriktningar kändes lagom. Jag valde att börja min urvalsprocess genom sökning på internet och vidare valde jag att kontakta vissa skolors rektorer. Genom ett slumpmässigt svar från en rektor på en högstadieskola i Skåne med handbollsinriktning fann jag min

undersökningsplats. Skolan kändes väldigt seriös och rektorn gav ett positivt och problemfritt intryck vid första samtalstillfället.

Efter att ha valt var jag skulle göra min undersökning bestämde jag mig för att göra personliga intervjuer med elever i årskurs sju, detta för att jag personligen tror att de har fräschast minne av valet inför högstadiet. Urvalet till vem som skulle intervjuas valdes av elevernas tränare vid intervjutillfället med hänsyn till min önskan att intervjua ett jämt antal flickor och pojkar. Anledningen till varför jag valde att ha ett jämt antal elever mellan könen var för att jag skulle kunna utföra ett jämnare resultat i mitt genusperspektiv.

Jag valde att göra min undersökning på en högstadieskola i Skåne som har

handbollsprofilering som skolgång. Skolan har två sjundeklasser och i varje klass finns det elever som går handbollsinriktning och elever som går vanlig grundskola. Jag intervjuade 16 elever som går handbollsprofilerad skolgång, åtta flickor och åtta pojkar. I första sjundeklassen intervjuade jag 11 elever, tre flickor och åtta pojkar och i den andra sjundeklassen intervjuade jag fem flickor.

Population är de individer (eller objekt) som i undersökningen ger resultaten (Larsen, 2007). Populationsgruppen i min undersökning är de elever som går i en handbollsinriktad sjundeklass på ett högstadium i Skåne. Populationsgruppen i klasserna utgörs av de elever som jag har intervjuat. Följande i detta kapitel kommer jag göra en lätt beskrivning av mina intervjupersoner. Undersökningspersonerna var 16 elever med varierande utseende de var långa, korta, ljushåriga, mörkhåriga, rödhåriga och så vidare. Trotts olikheter uppfattade jag vid intervjutillfället det som om eleverna också hade mycket gemensamt, de hade alla ett stort idrottsintresse och samma brinnande motivation i ögon, i hela kroppen och i ett leende som uppstod så fort de nämnde ordet

22

handboll. Vid intervjutillfällena möttes jag av trevliga, glada, verbala och intresserade elever som gärna svarade på mina frågor. Ett motiverat och härligt gäng ungdomar!

Innan mina personliga intervjuer utförde jag en provintervju på en nära bekant med

idrottsbakgrund på elitnivå. Urvalet av provintervjuare gjorde jag med tanke på att personen i fråga har stått inför val mellan skolgång med idrottsinriktning och vanlig skolgång.

3.4 Genomförande

Efter att ha beslutat vad jag ville undersöka i mitt examensarbete bestämde jag mig för att börja leta lämpliga undersökningsplatser. Jag började söka på internet (http://www.syoguiden.com, 07.9.2010 & http://www.lundskommun.se, 08.9.2010 & http://www.malmokommun.se, 08.9.2010) efter högstadieskolor med idrottsinriktning. Jag fann en högstadium skola i Skåne som jag tyckte verkade relevant för min undersökning. Jag ringde skolans rektor och spelade in ett meddelande på hans telefonsvarare. Någon timme senare återkom rektorn och jag

presenterade mig och min undersökning. Efter ett godkännande från rektorn fick jag ett telefonnummer till elevernas tränare. Jag kontaktade tränaren och vi bestämde två dagar som skulle passa för personliga intervjuer med eleverna.

Med stor spänning och nyfikenhet åkte jag och min beprövade intervjuguide till min första undersökningsplats. Första undersökningsplatsen var i en träningshall i en stad i Skåne. När jag kom till träningen hade eleverna precis samlats i mitten av träningshallen och där presenterades jag av deras tränare. Jag fick själv berätta om undersökningen och hur den skulle gå till. Urvalet av vem som skulle intervjuas gjordes av elevernas tränare. En något pratande klass tystnade då tränaren förslog att de som var tysta fick börja intervjuas, pratandet avtog relativt fort men en och en annan boll rullades fortfarande runt på golvet. Jag fick en elev med mig och vi hittade tillsammans en plats att utföra intervjun på.

Dagens intervjuer utfördes i en hörna av en gammal sliten träningskorridor på en obekväm kall träsoffa . Jag upplevde intervjuplatsen som lite störande och obekväm men eftersom eleverna inte verkade berörda av platsen så valde jag att fortsätta med intervjuerna. Jag började varje intervjun med att berätta ramar: innehåll i intervjun, hur länge vi skulle prata, och att jag tänkte använda mig av en diktafon. Jag bestämde mig för att använda en diktafon som tekniskt

23

hjälpmedel, detta för att slippa skriva ner allt som sägs under intervjun, för att kunna koncentrera mig på intervjupersonens kroppsspråk och för att kunna lyssna på intervjupersonens egna ord efter intervjun (Dalen, 2007). Jag berättade också att jag var den enda som skulle lyssna på innehållet i diktafonen och att innehållet skulle raderas så fort mitt examensarbete var färdigt. Efter godkännande från eleven satte jag ingång med intervjun och inledningsvis använde jag mig av områdesprincipen. Jag inledde med att ställa avslappnande frågor för att få eleven att må bra och för att få bort eventuell nervositet inför intervjun (Dalen, 2007). Jag ställde varje fråga lugnt och använde intervjupersonens svar och kroppsspråk för att få bekräftelse på att de förstått frågorna. Under alla intervjuer använde jag mig av öppna och slutna frågor.

I min intervjumall hade jag tre teman med underliggande frågor och min tanke från början var att göra små sammanfattningar efter varje tema. Jag fick dock avstå från sammanfattningarna efter varje tema eftersom svaren från eleverna gick in på olika teman. Jag bestämde mig för att låta eleverna svara på sitt sätt så länge svaren höll sig till frågan. Sammanfattningarna valde jag att göra då det kändes lagom att knyta ihop vissa frågor.

Mitt andra intervjutillfälle var på de utvalda elevernas skola. Jag möttes upp av elevernas skoltränare som visade vägen till de elever som jag skulle intervjua, de hade teorilektion i kost. Läraren som höll i lektionen välkomnade mig och öppnade för ett tomt, tyst och varm klassrum där jag kunde ha mina intervjuer. Min intuition var att miljön var bättre vid detta intervjutillfälle. Jag utförde intervjuerna på samma vis som dagen innan och genom elevernas svar och

kroppsspråk kunde jag inte se några markanta skillnader med tanke på den stora miljöskillnaden i intervjuplatserna. Efter sista intervjun tackade jag eleverna och lärarna för visat intresse. En av lärarna verkade väldigt intresserad av mitt examensarbete och undrade om han fick ta del av uppsatsen, jag svarade naturligtvis ja på den frågan.

3.5 Beararbetning och analys av intervjuer

Transkribering innebär att man överför tal till skrift (Norstedts Svenska ordbok, 2004). Jag har valt att transkribera relevanta delar av mina intervjuer, delar som är passande i förhållande till mitt syfte och frågeställningar. Jag har valt att efter avslutade intervjudagar transkribera mitt material utifrån inspelade röster i mitt tekniska hjälpmedel. Transkriberingen

24

har varit en tidskrävande process men innehållet i transkriberingen har gett mig ett unikt tillfälle att lära känna mitt undersökningsmaterial (Dalen, 2007).

Efter avslutad transkribering valde jag att skriva ut mina intervjuer, läsa igenom dem och stryka under de delar som handlade om just påverkningsfaktorerna. Därefter började jag min granskning inför resultatdelen om mina påverkningsfaktorer inför elevers skolval. Jag

personligen tycker att mitt sätt att behandla mitt transkriberingsmaterial har underlättat för mig i min undersökning då jag fysiskt har kunnat ta, flytta runt och se mönster med hjälp av

intervjuerna.

3.6 Validitet och reliabilitet

Dalen (2007) säger i stora drag att validitet innebär giltighet i vissa sammanhang. Dalen (2007) skriver, ”Validiteten i datamaterial stärks genom att intervjuaren ställer bra frågor och ger informanterna tillfälle att komma med innehållsrika och fylliga uttalande”(Dalen, 2007, s. 118). Jag valde att göra en provintervju innan min undersökning just för att för att få respons på hur mina frågor utformats och om svaren kändes tillräckliga för min undersökning. Resultatet av provintervju ledde till korrigering i min intervjuguide och min intuition är att resultatet i provintervjun lett till en större validitet i min undersökning.

Larsen (2009) skriver att reliabilitet visas genom exakthet eller precision, att ens

undersökning är tillförlitlig och noggrann påverkar dens förlopp. Jag känner att jag har uppnått en säkrare reliabilitet genom att spela in mina intervjuer för att kunna återgå och lyssna på intervjupersonernas egna ord. En annan bidragande orsak till varför jag känner att jag uppnått en säkrare reliabilitet är att jag valt att transkribera alla mina intervjuer, för att ha koll på vem som sagt vad och för att fysiskt kunna lägga papper i högar för att lättare kunna analysera och se helheter i resultaten. Jag känner också att transkribering är en säkerhetsåtgärd då en

minimalistisk chans att innehållet på diktafonen kan förstöras, en kontrollerande noggrannhet från min sida.

25

3.7 Forskningsetik

Forskningsetiken i min undersökning handlar om de individer som jag studerar. Jag kommer belysa några etiska principer som gäller i svensk forskning (Bryman, 2002). Informationskravet innebär bland annat att berörda individer ska känna till att deltagandet i undersökningen är frivilligt och att de kan avbryta om de så önskar. Konfidentialitetskravet innebär att alla de personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet, detta genom att intervjupersonernas personuppgifter måste skyddas så att obehöriga inte kan komma åt informationen. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in om

undersökningspersonerna endast får användas för forskningsändamål (Bryman, 2002). Dessa tre krav anser jag att jag har uppfyllt i min undersökning. Informationskravet uppfyllde jag när jag inledningsvis under intervjudagarna presenterade att deltagandet i min undersökning var frivilligt. Konfidentialitetskravet har jag uppfyllt med stor noggrannhet genom att spela in intervjuerna på en diktafon som jag valt att förvara på en trygg plats tills mitt examensarbete är färdigt. Nyttjandekravet uppfyllde jag då jag informerade alla elever inledningsvis i intervjuerna att jag var den ända som skulle lyssna på innehållet i diktafonen. Jag berättade också innan intervjuerna att innehållet på diktafonen skulle användas endast till mitt examensarbete och att innehållet skulle raderas så fort mitt examensarbete var färdigt.

Jag har valt att inte namnge min undersökningsplats och alla personer som medverkat i min undersökning kommer förbli anonyma.

3.8 Sammanfattning

I detta kapitel har jag skrivit om min undersökningsplats, om mina undersökningspersoner, om min intervjuguide, om mitt genomförande, om min transkribering, om validitet och reliabilitet och om forskningsetik. Samtliga rubriker finner jag som relevanta områden i mitt metodkapitel då de tillsammans ger en bra syn på min metod i mitt examensarbete.

26

4 Resultat och analys

I detta kapitel kommer jag redovisa mina resultat utifrån mina intervjuer med elever som går handbollshögstadium på en skola i Skåne. Efter varje resultatdel kommer jag göra en analys. Jag kommer att dela upp resultat och analys i fyra teman, familjens påverkan, vänner och

lagkamraters påverkan, skolans påverkan och eget intresse och framtidsplaners påverkan. Varje tema kommer ha en rubrik och under den kommer jag belysa resultatet i temat och resultatet i temat i ett genusperspektiv. Efter presentationen av resultaten kommer jag göra en analys utifrån resultaten. Jag kommer skriva en resultatdel, en genusdel och en analys av resultaten och sedan fortsätta till nästa tema som ska ha samma upplägg. Anledningen till att jag valt detta upplägg är för att jag finner det viktigt att läsaren ska hänga med i texten och uppfatta den röda tråden. Den röda tråden i detta kapitel handlar om att läsaren först ska läsa resultatdelen följd direkt av en analysdel detta för att kunna skapa sig en helhetsförståelse inom varje tema.

4.1 Familjens påverkan

Familjen har jag valt att begränsa till föräldrar och syskon då det känns greppbart i min undersökning. Jag har gjort individuella intervjuer med elever som går i sjunde klass på en högstadieskola med handbollsinriktning. Näst in till alla elever har någon förälder som har en idrottsbakgrund där de aktivt utövat någon idrott, många av dessa föräldrar har dessutom spelat handboll i sin idrottsbakgrund. Vad gäller resultaten av föräldrarnas påverkan inför elevernas handbollsval finner mindre än hälften eleverna att de blivit påverkade av sina föräldrar. De elever som anser sig påverkade av sina föräldrar inför handbollsvalet berättar i intervjuerna att påverkan uppstått under deras uppväxt. Följande citat kommer från en flicka som jag intervjuat i min undersökning. ”- Vad påverkade dig att börja spela handboll? – Min pappa, han var tränare i

27

bollskolan” (Skåne, 101011). Citatet bevisar att intervjupersonen blivit påverkad av sin pappa inför val av handboll under sin uppväxt.

Ett gemensamt svar från alla mina undersökningspersoner var att de inte ansåg sig påverkade av sina föräldrar inför val av handbollshögstadium.

Majoriteten elever i min undersökning pratade med sina föräldrar inför skolvalet och de påpekade att de själv valt skolgång men att de pratat med sina föräldrar inför valet till skola. Mina undersökningspersoner har syskon och alla av dem har något syskon som utövar någon form av idrott. Flertalet av elevernas syskon utövar handboll som sport. En liten del av mina undersökningspersoner anser att de blivit påverkade av sina syskon inför handbollsvalet och inför valet till handbollshögstadium. Nästkommande citat är från en pojke i min undersökning.

”- Finns det något i din uppväxt eller bakgrund som påverkat ditt idrottsintresse? – Ja min syrra, hon började spela handboll. – Uppstod ditt intresse då du såg henne spela? – Mmmm, ja” (Skåne, 101011).

Citatet stärker mitt resonemang att syskon påverkar inför elevers idrottsval.

4.1.1 Familjens påverkan i ett genusperspektiv

Näst intill alla elever i min undersökning har någon förälder som har en idrottsbakgrund. Utifrån genusperspektivet av föräldrarnas idrottsbakgrund fann jag inga markanta skillnader mellan könen. Hälften av eleverna i min undersökning har någon förälder med handbollsbakgrund och genusperspektivet belyser att fler flickor har föräldrar med handbollsbakgrund än vad pojkars föräldrar har. Följande citat är från en flicka i min undersökning. ” – Utövar dina föräldrar någon idrott? – Inte just nu men innan spelade båda handboll” (Skåne, 101112). Citatet visar att min kvinnliga intervjuperson har föräldrar med handbollsbakgrund.

Mindre än majoriteten av mina intervjupersoner kände sig påverkade av sina föräldrar inför idrottsval och inför skolval. Föräldrarnas påverkan inför elevernas idrottsval har jag belyst i tidigare resultat i kapitlet familjens påverkan. Sammanfattningsvis ansåg de elever som kände påverkan från sina föräldrar inför idrottsval att påverkan ägt rum under deras uppväxt.

Nästkommande citat är från en flicka i min undersökning ” – Finns det något i din bakgrund eller uppväxt som påverkat ditt idrottsintresse? – Ja, pappa han tycker om idrott. – Har han påverkat

28

dig till någon speciell idrott? – Ja handboll ” (Skåne, 101012) Anledningen till varför jag valt citatet är för att det belyser förälderns påverkan inför elevens idrottsval.

I genusperspektivet av föräldrarnas påverkan inför elevernas idrottsval fann jag endast en minimal skillnad mellan könen. Inga elever kände sig påverkade inför skolvalet av sina föräldrar men alla utom en elev använde sina föräldrar som samtalspartner inför skolvalen. Påföljande citat kommer från en intervju med en pojke i min undersökning ” – Varför valde du att gå

handbollshögstadium? – Många gick det och så tyckte jag det verkade roligt därför ville jag testa skolan. – Pratade du med någon inför valet av högstadium? – Ja, mina föräldrar” (Skåne,

101011). Citatet belyser elevens påverkan inför skolvalet och elevens föräldrar som en samtalspartner inför skolvalet. Genusperspektivet av föräldrarnas påverkan inför elevernas skolval visade återigen inga markanta skillnader mellan könen.

Samtliga elever har något syskon som utövar någon sport och stor del av elevernas syskon spelar handboll. Genusperspektivet av elevernas syskons handbollsutövande är exakt jämt fördelat mellan elevernas kön. Mindre än majoriteten av elever i min undersökning känner sig påverkade av sina syskon inför val av handboll och inför val av skola. Utifrån ett

genusperspektiv kan man se att de elever som anser sig påverkade av sina syskon inför idrottsval och inför skolval är jämt fördelat mellan könen.

4.1.2 Analys familjens påverkan

Ansenlig del av mina undersökningspersoners föräldrar har utövat någon sport och hälften av föräldrarna har dessutom spelat handboll. Genom detta resultat finner jag att de flesta elever kommer från familjer med idrottsbakgrund och det finner jag som en påverkningsfaktor till valet av handbollshögstadium. Genom att eleverna lever i familjer med idrottsintresse och i vissa fall handbollsintresse formas de av föräldrarnas erfarenheter och föreställningar. Denna analys vill jag koppla till Bourdieus teori och hans begrepp habitus. Bourdieus begrepp habitus innefattar ett sätt för eleverna att tänka, tycka och handla, sättet är omedvetet inlärt eller medvetet förvärvat (Månsson, 2006). Med stöd från Bourdieus begrepp habitus(Broady, 1990) finner jag att eleverna i min undersökning formats av det liv de dittills levt och att det är en bidragande orsak till varför

29

eleverna väljer handbollshögstadium. Jag ser föräldrarna som en påverkningsfaktor till valet av skolgång då de påverkat elevernas habitus omedvetet eller medvetet.

I Lovens (2000)avhandling tas det bland annat upp att eleverna själva valt utbildning men att föräldrarnas åsikter varit viktiga. I min undersökning finner jag en röd tråd till just ”kvalet inför valet” (Loven, 2000) då eleverna i min undersökning också berättar att de samtalat med sina föräldrar inför valet av handbollshögstadium men att de själva bestämt skolgång. Alla elever pointerade starkt att de själva fått bestämma val av skolgång men när jag frågade vem de

samtalat med inför valet svarade alla utom en elev ganska fort att de samtalat med sina föräldrar. Jag misstror inte eleverna då de berättar att de själva bestämt skolgång men jag känner att föräldrarna troligtvis agerat som ett slags ”trygghetsbollplank”. Detta tankesätt uppstod då jag såg att alla mina elever utom en valde att prata med sina föräldrar trotts att de tidigare nämnt i intervjun att de valt handbollshögstadium på egen hand.

Avslutningsvis i denna analys vill jag ta upp den primära socialisationen som handlar om hur människor påverkas av de som står dem nära (Angelöw & Jonsson, 2000). I detta fall tänker jag på hur eleverna i min undersökning påverkats av sin familj. Det som jag ser i min undersökning är att eleverna påverkats av sin familj vad gäller idrott. Nästan alla föräldrar och alla syskon i undersökningen har utövat eller utövar någon form av sport. Alla elever har syskon som utövar en idrott och nästan alla syskon spelar eller har spelat handboll. I resultatet nämner tre elever att de blivit påverkade av sina syskon inför valet av handboll detta genom att de sätt sina äldre syskon utöva sporten. En av eleverna berättar att hon blivit påverkad inför valet till

handbollshögstadium av sitt äldre syskon som också valt att gå handbollshögstadium. Genom att se att mina undersökningspersoner blivit påverkade på olika sätt av föräldrar och syskon inför idrottsval och inför skolval finner jag att resultaten stämmer överens med den primära

socialisationen. Jag finner att eleverna blivit påverkade av personer som står dem nära och med stöd från den primära socialisationen anser jag att föräldrar och syskon är påverkningsfaktorer inför val av idrott och inför val av skolgång.

Följande i mitt analyskapitel om familjens påverkan kommer jag belysa familjens påverkan i ett genusperspektiv. Jag har tidigare valt att begränsa familjen till föräldrar och syskon och den begränsningen finner jag passande även i detta analysstycke.

Föräldrarnas påverkan är den del i min genusanalys av familjens påverkan som skiljer sig mest mellan könen. Jag kan se att föräldrar med idrottsbakgrund är större hos flickor än hos

30

pojkar och föräldrarnas handbollsbakgrund är också flest hos flickors föräldrar. Utifrån mitt resultat kan jag se att flickors föräldrar har mer idrottsbakgrund än vad pojkars föräldrar har. Kan det vara så att flickor tenderar att bli mer påverkade av sina föräldrar än vad pojkar är?

I min genusanalys som belyser syskon och deras påverkan finner jag inga skillnader mellan könen. Inom områdena syskons idrottsbakgrund, syskonens handbollutövande och syskonens påverkan inför val av idrott och skola är uppdelningen exakt hälften vardera mellan könen. I denna analys tänker jag återigen på Bourdieus begrepp habitus (Broady, 1990). Liksom varje elevs habitus är varje syskons habitus individuellt och skapat av det liv de dittills levt. Genom att eleverna och deras syskon levt i samma familj och möjligtvis format liknande habitus utifrån föräldrarnas omedvetna eller medvetna påverkan finner jag som en möjlig orsak till varför alla elevers syskon utövar sport, ännu säkrare blir orsaken då nästintill alla elevers syskon utövar samma sport som eleverna. Genom att elever och deras syskon levt i samma livssammanhang finner jag den sociala bakgrunden (familjen) som en möjlig faktor till varför det inte finns någon skillnad mellan könens syskon analys. Med andra ord anser jag att det inte är könen som styr elevernas val till handbollshögstadium i detta tema utan mer den sociala bakgrunden, familjens påverkan.

4.2 Vänner och lagkamraters påverkan

Flertalet av mina undersökningspersoner anser att de blivit påverkade av sina lagkamrater inför valet till handbollshögstadium. Påverkningsfaktorn inför valet till handbollshögstadium handlar i samtliga fall om att de finner det kul att de känner någon som går i klassen. Kommande citat är från en intervju med en flicka i min undersökning.

”- Varför valde du att gå handbollshögstadium?

- För att om man vill bli bättre i framtiden så tycker jag det är roligt att få lite inriktning av andra och för att va med andra som har samma intresse, det tyckte jag verkade roligt.

- Vad påverkade dig att välja handbollshögstadium? - Mitt handbollslag” (Skåne 101011).

31

4.2.1 Vänner och lagkamraters påverkan i ett genusperspektiv

Majoriteten av mina undersökningspersoner anser sig blivit påverkade av lagkamrater inför val av handbollshögstadium. Med utgångspunkt i genusperspektivet av lagkamraters påverkan inför skolvalet visar resultatet från mina intervjuer att antalet flickor påverkas dubbelts så mycket av sina lagkamrater inför skolval än vad antalet pojkar gör. Härnäst har jag valt att belysa ett citat från en av mina intervjuer med en pojke. ”- Varför valde du att gå handbollshögstadium? – Handboll är kul. – Vad påverkade dig att välja handbollshögstadium? – Inte så mycket faktiskt bara att få ha mer idrott på skolan”(Skåne 101011). Citatet påvisar mitt resultat att en del pojkar inte påverkas av sina lagkamrater inför skolvalet.

4.2.2 Analys vänner och lagkamraters påverkan

Huvudparten av eleverna i min undersökning har blivit påverkade av sina lagkamrater inför val av handbollhögstadium. Majoriteten av eleverna finner det roligt att ha någon som de känner i sin klass och som dessutom också spelar handboll. Genom att eleverna väljer att gå

handbollshögstadium som sina lagkamrater kommer de i en klass med ungdomar som har samma intresse och som brinner för handboll. Bourdieus begrepp det sociala fältet innebär att individer befinner sig i institutioner med människor som har samma intresse och som tillsammans kämpar för något de har gemensamt (Broady, 1990). I min undersökning finner jag att

undersökningspersonerna som väljer handbollshögstadium på grund av lagkamraternas påverkan bildar tillsammans med övriga elever i handbollsklassen en institution. Jag finner Bourdieus begrepp socialt fält som en bra koppling till min analys då jag ser samband mellan det sociala fältet och lagkamraters påverkan inför handbollshögstadium.

Mina undersökningspersoner nämner inte ordagrant att de diskuterat sitt val inför

handbollshögstadium med sina vänner. Jag personligen tolkar det som om att eleverna ändå samtalat med sina vänner om skolval, samtalet kan omedvetet påverkat eleverna exempelvis under en handbollsträning. Nedan valt citat kommer från en av mina intervjuer med en flicka som går handbollsprofilerad skolgång på ett högstadium i Skåne.

32

”- Vad påverkade dig att välja handbollshögstadium?

- Jag kände många på skolan och jag tycker det är kul med handboll. De som går här tycker det är jättekul. Alltså jag började i klassen efter de andra hade börjat.

- Vad det dina lagkamrater som påverkade? - MMMMMMM” (Skåne, 101011).

Anledningen till varför jag valt ovan nämnt citat är för att jag tycker innehållet ger ett dolt

budskap att eleven blivit påverkad av sin lagkamrat genom samtal. Intervjupersonen svara tydligt att hon blivit påverkad av en lagkamrat inför valet av handbollshögstadium detta genom att lagkamraten finner det kul att gå i handbollsklassen. Det dolda budskapet finner jag i hur eleven fått vetskap om lagkamratens positiva inställning till handbollsklassen. Med andra ord borde vetskapen skett genom samtal mellan berörd elev och dens lagkamrat. Jag anser att man ser i svaren av intervju att eleven samtalat med en lagkamrat inför valet av handbollshögstadium. Loven (2000) nämner i sin avhandling att vänners samtalspåverkan inför val av skolgång är en påverkningsfaktor men inte den mest betydelsefulla faktorn. Jag kan liksom i Lovens (2000) avhandling se att vänners samtalspåverkar inför val av skolgång påverkar men precis som i avhandlingen (Loven, 2000) känner jag att det kanske inte är den mest betydelsefulla påverkningsfaktorn eftersom eleverna inte nämner vännerna som samtalspartner som första person i intervjusvaren.

Följande i mitt analyskapitel kommer jag analysera vänner och lagkamraters påverkan i ett genusperspektiv. I lagkamraters påverkan på elever som går handbollshögstadium kan man se att det är fler flickor än pojkar som blir påverkade, skillnaden mellan könen är dubbelt så stor. Påverkningsfaktorn handlar om att eleverna ser eller hör att deras lagkamrater ska gå i

handbollsklassen. Mitt resultat att dubbelt så många flickor än pojkar påverkas av vänner inför skolval vill jag knyta an med tidigare litteratur (Tallberg, Broman, 2002) som skriver om att flickor gärna framstår i grupper. Det skrivs också att flickor ofta mycket markant relaterar till andra flickor. Genom denna litteratur finner jag ett samband i min analys då flickorna i min undersökning tenderar att välja efter lagkamrater mer än vad pojkarna gör. Ett exempel på hur jag tänker att flickor påverkas att välja handbollshögstadium utifrån ovan nämnd litteratur är: Genom att man hör eller ser att någon lagkamrat ska börja i handbollsklassen så påverkas man genom att man som flicka gärna relaterar till någon annan flicka detta för att fortsätta att framstå i gruppen.

33

Tallberg, Broman (2002) beskriver i sin bok att pojkar är mer individualiserade än vad flickor är. I min undersökning kan jag se att mindre pojkar blir påverkade av sina lagkamrater och genom det resultatet finner jag ett samband till att pojkar kanske är mer individualiserade än vad flickor är.

4.3 Skolans påverkan

Övervägande delen av mina undersökningspersoner anser sig påverkade av handbollshögstadium inför sina skolval för att de tycker om att spela handboll. Svar från elever i min undersökning som bekräftar skolans påverkan lyser i sin frånvaro då inga elever anser sig påverkade av sin skola då de stått inför skolval. I intervjusvar från min undersökning finner jag att skolan påverkar elevernas skolval, vissa av dessa svar kommer jag ta upp i analysdelen som ett dolt budskap från skolan som jag anser lockar eleverna till handbollinriktad skolgång. En liten del av eleverna i min undersökning berättar att de bland annat vill gå handbollshögstadium på grund av skolans tränare. Tränaren anses som en cool individ och enligt ett fåtal elever är det nyttigt att prova på en annan tränare än den som eleverna har i sitt lag. Kommande citat är från en flicka i min undersökning

”- Varför valde du att gå handbollshögstadium?

– Jag tycker det är väldigt roligt att spela handboll och för att ha lite andra tränare. – Tycker du att det är någon skillnad?

– Ja vi gör inte samma saker på den riktiga träningen som på denna träningen, det är liksom kul att prova på något nytt” (Skåne, 101011).

Resultatet i citatet tycker jag belyser elevens påverkan från skolan och påverkan från skolans tränare.

4.3.1 Skolans påverkan i ett genusperspektiv

Alla elever utom en anser sig påverkade av skolan inför sitt skolval på grund av att de tycker om att spela handboll. Genusperspektivet av skolans påverkan inför skolval resulterar i en liten skillnad mellan könen, fler pojkar anser sig påverkade av skolan än flickor. Ett markant resultat i

34

min undersöknings genusperspektiv är att en liten del flickor anser sig påverkade av skolans tränare inför sitt skolval. Kommande citat är från en flicka i min undersökning. ” – Varför valde du att gå handbollshögstadium? – För att få träna mera, för att jag gillar handboll och för att det var coolt att få …… …...(skolans tränare) som tränare” (Skåne, 101011). Citatet upplever jag som en bra koppling till mina resultat i detta kapitel eftersom det illustrerar elevens påverkan från skolan och från skolans tränare.

4.3.2 Analys skolans påverkan

Den berörda skolan i min undersökning är i grunden en helt ”vanlig” grundskola. Genom att skolan har startat handbollklasser har de valt att välja och ”sortera bort” ett visst antal elever. Elever som går i handbollsklassen innesitter med ett speciellt habitus och kapital. Enligt Sandell (2007) menar Bourdieu att endast de som har rätt habitus har förmågan att ta till sig information och träning som sker i skolorna. Sandell (2007) skriver också att maktförhållanden mellan skilda klasser och tillgångar till olika typer av kapital förklarar sorteringen i utbildningssystemet. Bland mina undersökningspersoner nämner inga elever att de blivit påverkade av skolan inför sina skolval men jag finner dolda budskap i deras svar. I femton elevers svar pratas det om att de brinner för sin handboll, handboll är jättekul säger de flesta! Det dolda budskapet tycker jag handlar om att eleverna lockas omedvetet eller medvetet till handbollsklassen för att de tycker handboll är jättekul. Liksom Sandell tar upp ser jag också att eleverna i min undersökning har habitus och kapital som passar för att gå i handbollklassen och genom det finner jag att eleverna blivit påverkade av skolan inför sitt skolval. Elevernas habitus och kapital passar in i

handbollsklassen och genom det sorteras elever som inte har liknande habitus och kapital bort. Genom detta resultat finner jag ett samband med Sandells (2007) text som belyser just sortering i utbildningssystemet. Följande citat är från en av mina intervjuer med en pojke som går årskurs sju på en handbollsprofilerad högstadieskola i Skåne.

”- Varför har du valt att gå handbollshögstadium?

- Handboll är kul och ja det är roligare här än alla andra vanliga skolor.” (Skåne, 101011).

Anledningen till varför jag finner ovan nämnt citat anmärkningsvärt är för att man kan se i citatet att eleven ”lockas” till handbollsklassen genom sin färdighet handboll. Eleven nämner inte att

35

han blivit påverkad av skolan men här finner jag åter ett dolt budskap i svaren, att eleven blivit påverkad av skolan inför sitt skolval.

Den sekundära socialisationen handlar om hur individer tillskriver sig och tränar in olika färdigheter så de passar in i exempelvis olika skolor (Angelöw & Jonsson, 2000). Jag ser den sekundära socialisationen som en bekräftelse på ett av mina synsätt om elevernas skolpåverkan inför val av skolgång. Mina undersökningspersoner har under sin uppväxt övat och tränat handboll och genom det passar de in i handbollsklassen.

En elev anser sig endast vara påverkad av sina lagkamrater genom att de ska gå i

handbollsklassen. Skolans påverkan i denna situation tycker jag handlar om trygghet för de elever som finner kompispåverkan stor, genom att de kan få vara en del av det sociala fältet, med andra ord vara i en institution som har samma intresse och som kämpar för något gemensamt (Broady, 1990). Skolans påverkan i detta fall tycker jag personligen handlar om trygghet och tillhörighet, i synnerlighet för de elever som tenderar att bli påverkade av vänner inför skolval. Följande i detta analyskapitel kommer jag gå vidare med skolans påverkan i ett

genusperspektiv. Ett stort antal av eleverna i min undersökning anser att de blivit påverkade av skolan eftersom de tycker om handboll. Genusperspektivet av skolans påverkan inför skolvalet har ingen markant skillnad mellan elevernas kön och många av elevernas intervjusvar är

likartade. I avhandlingen (Loven 2000) skriver författaren att flickor och pojkars samtalssvar är likartade. Denna koppling finner jag relevant då jag kan se liknande mönster i min undersökning, att flickor och pojkar känner sig påverkade av skolan inför skolval av liknande orsak.

En liten skillnad lyser dock igenom i undersökningspersonernas intervjusvar och det är svar från tre flickor. En liten del flickor anser sig blivit påverkade av skolans tränare inför skolvalet och en flicka anser sig blivit påverkad av endast vänner inför skolvalet. Återigen i min

undersökning vill jag koppla till litteratur som belyser att flickor tenderar att välja mer gemensamt än vad pojkar gör (Tallberg, Broman, 2002). Med andra ord menar jag att de tre nämnda flickorna har blivit påverkade inför skolvalet av andra individer. Alla pojkar i min undersökning anser själva att de valt handbollshögstadium på grund av att de tycker om att spela handboll, ett individuellt mönster (Tallberg, Broman, 2002).

36

4.4 Eget intresse och framtidsplaner

Samtliga elever i min undersökning anser sig blivit påverkade av sitt eget intresse inför valet av handbollshögstadium. En liten del av undersökningspersonerna nämner också i intervjun att de valt handbollshögstadium eftersom de tänker på sin framtid. Framtidsplanerna handlar om att eleverna vill bli stora inom handboll och anser att valet till handbollsprofilerad skolgång bidrar till en framtid inom handboll. Näst kommande citat kommer från en av mina intervjuer med en flicka.

”- Varför valde du att gå handbollshögstadium?

- Jag vill bli stor inom handboll för jag tycker det är mitt liv, jag älskar det. - Vad påverkade dig att välja handbollshögstadium?

- Många har sagt att det är bra för man syns mer. - Tänker du på framtiden

- Ja”(Skåne, 101012).

Citatet belyser att eleven blivit påverkad av skolan inför sitt skolval. Eleven utmärker sig från näst intill alla andra elever då hon berättar att hon blivit påverkad av handbollsprofilerad skolgång av mer än sitt handbollsintresse. Hennes påverkningsfaktorer inför skolvalet handlar om intresse och framtidsplaner.

4.4.1 Eget intresse och framtidsplaner i ett genusperspektiv

Inom påverkningsfaktorn eget intresse ser man ingen skillnad mellan könen, samtliga elever anser att deras intresse påverkat dem till val av handbollshögstadium. En särskild del flickor i min undersökning anser sig också blivit påverkade av sina framtidsplaner inför valet av

handbollshögstadium. Följande citat kommer från en flicka i min undersökning. ”- Varför valde du handbollshögstadium? – För om man vill bli bättre i framtiden så krävs det lite inriktning från andra tränare” (Skåne 101011). Citatet belyser en flickas framtidsplaner inom handboll och resultatet visar att eleven påverkats av sina framtidsplaner inför sitt skolval till

37

4.4.2 Analys eget intresse och framtidsplaner

I min undersökning kan man tydligt utläsa att samtliga elever i undersökningen väljer

handbollshögstadium på grund av sitt intresse till handboll. Detta starka resultat vill jag koppla till Sandells (2007) avhandling, där hon skriver att hennes undersökningspersoner anser sig påverkade av sitt eget intresse inför skolvalet. Sambandet mellan Sandell (2007) resultat och resultatet i min undersökning överensstämmer på så vis att våra elever tenderar att välja efter det egna intresset. Sandell (2007) skriver också att hennes elever väljer efter sitt eget intresse för att de vill få kompletterande erfarenheter för att bredda sitt intresse och sin kunskap. I min

undersökning pratar en liten del elever om sin framtid och att de känner att de valt

handbollshögstadium för att de ser sin framtid inom handboll. Den röda tråden finner jag åter mellan Sandells (2007) resultat och i mitt resultat då ett fåtal av mina undersökningspersoner också nämner att de valt skolgång för kompletterande erfarenheter inom sitt intresse och för att få mer kunskaper inför framtiden inom handboll. I min undersökning berättar vissa elever att de inte bara tränar handboll fysiskt utan också att de har teori i skolan om kost och om

handbollsregler. Den fysiska handbollsträningen ser jag som en kompletterande erfarenhet inom intresse och kunskap och jag finner också teorilektionerna inom kost och handbollsregler som en kompletterande erfarenhet ifrån elevernas sida.

Elevernas intresse kommer inte bara över en natt! I tidigare tema har jag skrivit om mina undersökningspersoners idrottsbakgrund, om deras föräldrars idrottsbakgrund och om deras syskons idrottsutövande. Genom resultaten i elevernas familjeidrottsbakgrund och

idrottsutövande kan man se att samtliga elever kommer från familjer med någon form av idrottssammanhang. I detta tema belyser jag elevernas eget intresse som en påverkningsfaktor inför valet av handbollshögstadium och jag anser att det intresset uppstått under elevernas livssammanhang det vill säga under det liv som eleverna befinner eller befunnit sig i. Min

slutsats är att elevernas eget intresse uppstått under det liv de dittills levt, i deras habitus (Broady, 1990) och jag ser det som en bidragande orsak till varför det egna intresset påverkat elevernas val inför handbollshögstadium. Jag anser att mina elevers skolval till handbollshögstadium är relaterade till deras livssammanhang och genom mina personliga tankar finner jag stöd i Sandells (2007) avhandling som belyser att eleverna väljer efter sitt eget intresse men också att skolvalen är relaterade till deras livssammanhang.