• No results found

Från hörapparat till reservapparat. En intervjustudie med hörselskadade som valt att inte använda sin hörapparat. Carina Sjödin 2000 Sammanfattning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Från hörapparat till reservapparat. En intervjustudie med hörselskadade som valt att inte använda sin hörapparat. Carina Sjödin 2000 Sammanfattning"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Från hörapparat till reservapparat. En intervjustudie med hörselskadade som valt att inte använda sin hörapparat.

Carina Sjödin 2000

Sammanfattning

Ett stort antal personer får hörapparat ordinerade och genomgår utprovning på landets hörsel- kliniker. Det råder dock ett mörkertal över hur många personer som fortsättningsvis använder sina hörapparater efter själva rehabiliteringstiden, utan som man allmänt säger ”lägger dem i byrålådan”, dvs inte använder dem. Tidigare forskning på området har främst fokuserat på äldre personers hörapparatanvändning, hur dessa individer upplevt själva utprovningen av hörapparat dels vad gäller hörselvårdens insatser, dels i förhållande till sig själva och sin omgivning.

Syftet med denna undersökning har varit att belysa anledningen till att yrkesverksamma personer inte använder sina ordinerade hörapparater. Sex personer i yrkesverksam ålder, som var och en genomgått hörapparatutprovning på en hörselklinik i Stockholm deltog i studien.

Datainsamling har skett via intervjuer som kvalitativt analyserades.

Resultaten visade att samtliga intervjupersoner upplevde ett behov av att man trots den obefintliga eller ringa användningen av hörapparaterna ändå hade dem kvar som ett slags reservapparater, då de ingav en sorts trygghet. Anledningarna till att man inte använde sina hörapparater sas bero på ogynnsamma ljudmiljöer, vilket upplevelsemässigt blev olidligt för personen eller man hörde för bra för att det skulle vara mödan värd att använda hörapparat på heltid, och av den anledningen glömdes de med tiden bort. Situationer där hörapparaterna skulle kunna användas var viktiga möten, då man visste att det kunde bli svårt att höra, eller om hörseln försämrades. Från hörselvårdens sida behöver audionomen vara lyhörd och för- säkra sig om att personen själv vill och är motiverad till att börja med hörapparat. För att kunna ta till sig hörapparaten krävs från patientens sida både en vilja och en tids övning för att detta skall lyckas. För en del personer går processen bra medan andra behöver mycket stöd både under rehabiliteringen och från den egna sociala omgivningen.

Abstract

Saknas

References

Related documents

De pekar på Östergötland och menar att de lyckades korta köerna när man införde vårdval 2013, men att hörselvården blivit betydligt sämre!. Bland annat pekar man på att

Jag tycker att det är ett stort underbetyg till svensk hälso- och sjukvård att man inte riktigt klarar av att leva upp till den vårdgaranti som faktiskt finns på det här området.

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Syftet med denna studie var att undersöka hur hörapparatanvändandet såg ut för ett antal personer i åldersgruppen 70 år och därutöver ett år efter det att man fått sin

Syftet med denna studie var att beskriva och jäm- föra barndoms- och vuxenhörselskadades upplevelse av utprovningssituationen och den sociala tillvaron efter övergång från analog

kvartil Median Övre  kvartilMax

Växtslag Sortförslag (favoritsorter står först i uppräkningen)

I dag medför Rymdstyrelsens begränsade möjligheter att delta i Copernicus och ESA:s övriga jordobservationsprogram och Rymdsäkerhetsprogrammet att Sverige och svenska aktörer