• No results found

Sänkning av marginalskatten Motion 2020/21:2954 av Lars Beckman (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sänkning av marginalskatten Motion 2020/21:2954 av Lars Beckman (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1004

Motion till riksdagen

2020/21:2954

av Lars Beckman (M)

Sänkning av marginalskatten

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ändra

skattesystemet så att den näst högsta marginalskatten i världen sänks och antalet som betalar den minskar och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverige hade enligt OECD 2017 världens högsta marginalskatt på arbete och fler än var tredje heltidsarbetande betalade statlig inkomstskatt. Även efter att värnskatten

avskaffats har Sverige fortfarande världens nästa högsta marginalskatt.

Hög marginalskatt gör det mindre intressant att arbeta, göra karriär och utbilda sig. Avkastningen på högre utbildning är lägst i Sverige av alla OECD-länder. Hög

marginalskatt straffar också de som har en särskilt kort karriärtopp med högre lön jämfört med de som har samma totala lön men utspritt över många år. Risken är stor att sådana talanger söker sig till andra länder och att svenska företag inte kan rekrytera spetskompetens. Förutom att den höga svenska marginalskatten är en bestraffning av talanger gör den att svenska företag kan få svårt att hitta nyckelkompetens. Resultatet blir minskad tillväxt och på sikt även lägre skatteintäkter. Den höga beskattningen av talanger är en förlustaffär för Sverige.

Skattesystemet måste på sikt ändras så att den näst högsta marginalskatten sänks och antalet som betalar den minskar.

(2)

Lars Beckman (M)

References

Related documents

Det finns vad Advokatsamfundet kan se ingenting i LUSO eller dess förarbeten som pekar på att det särskilda kontot inom ramen för hanteringen av säkerhetsmassan skulle vara

Riksbanken anser att de flesta av förslagen i betänkandet värnar om en välfungerande svensk marknad för säkerställda obligationer och slår vakt om den nuvarande svenska

användande av tjänstebil på ett sådant sätt att förmånen beskattas i förhållande till hur mycket bilen används privat – inte själva ”förmånen” att ibland ha tillgång

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och ansluter sig till vad Näringslivets Skattedelegation anfört i bifogat

En förändring av värdeminskningsavdraget från 9 procent till 13 procent för alla bilar oavsett värde/kostnad synes stämma bättre med empiri från bilmarknaden, och

Att förmånsvärdet justeras samtidigt som nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar upphört nu vid årsskiftet kommer sannolikt ge en dämpande effekt på andelen laddbara

Beslut i detta ärende har fattats av ställföreträdande generaldirektör Anita Johansson. I den slutliga handläggningen av

Grunden för utredningen tycks vara att jämställa kostnaden för att ha en bil via sin anställning, i form av förmånsbil, och att inneha sin bil helt privat och ställa den