Örebro Universitet
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Sociologi
I kampen om väljarna
En studie av riksdagspartiers positionering genom talet om
invandring och integration i Almedalstal 2009-2019
Sociologi, andra terminen
Självständigt arbete, 30 högskolepoäng, 2020 Författare: Charlotta Enqvist
Abstract
The purpose of the following study is to investigate if, and in what way, other parliamentary parties show similarities with the Swedish Democrats rhetoric in the speech on immigration and integration and, based on Bourdieu's concepts field, capital and doxa, offer a possible explanation for the other parliamentary parties' position through the speech on immigration and integration. In order to achieve the purpose, a framing analysis is made in which speech presented on Almedalen by the Social Democrats, the Left Party, the Moderates, and the Christian Democrats during the period 2009-2019 constitute the empirical material. The position of the investigated parliamentary parties in the political field through the speech on immigration and integration is explained on the basis of Pierre Bourdieu's concepts of field, capital, and doxa. The study shows that the pattern of change among the parliamentary parties examined differs in the way of speaking but also in the existence of similarities with the rhetoric of the Swedish Democrats as well as the tendency to raise issues concerning immigration and integration. One conclusion that can be drawn is that an approach to the Swedish Democrats seems to entail changed rhetoric as well as an increased tendency to discuss immigration and integration issues. Another conclusion is that the existence of the Swedish Democrats means that the investigated parliamentary parties must somehow relate to them since neutral handling of them does not seem possible. A third conclusion is that nothing happens as an isolated event, but several factors cooperate in the change of the parliamentary parties' investigated speech on immigration and integration.
Keywords: Political rhetoric, positioning, immigration, integration, Sweden Democrats, framing analysis, Bourdieu.
Sammanfattning
Syftet med följande studie är att undersöka om, och på vilka sätt övriga riksdagspartier uppvisar likheter med Sverigedemokraterna retorik i talet om invandring och integration samt att med utgångspunkt i Bourdieus begrepp fält, kapital och doxa erbjuda en möjlig förklaring till övriga riksdagspartiers positionering genom talet om invandring och integration. För att uppnå syftet görs en framing analys där Almedalstal framförda av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna samt Kristdemokraterna under tidsperioden 2009-2019 utgör det empiriska materialet. De undersökta riksdagspartiernas positionering inom det politiska fältet genom talet om invandring och integration förklaras med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp fält, kapital och doxa. Studien visar att förändringsmönstret hos de undersökta riksdagspartierna skiljer sig åt i sättet att tala men också i förekomsten av likheter med Sverigedemokraternas retorik samt benägenhet att lyfta frågor i relation till invandring och integration. En slutsatser som kan dras är att ett närmande till Sverigedemokraterna verkar medföra en förändrad retorik samt en ökad benägenhet att diskutera invandring- och integrationsfrågor. En annan slutsats är att Sverigedemokraternas existens gör att de
undersökta riksdagspartierna måste på ett eller annat sätt förhålla sig till dem, då ett neutralt hanterande av dem inte verkar möjligt. En tredje slutsats är att ingenting sker som en isolerad händelse, utan flera faktorer samverkar i förändringen av de undersökta riksdagspartiernas tal om invandring och integration.
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
1.1 Begreppsdefinition och användning ...4
1.2 Disposition ...5
2. Tidigare forskning ...6
2.1 Retorik enligt Sverigedemokraterna ...6
2.1.1 Ett folk - en nation ...6
2.1.2 Den andra ...7
2.1.3 Hålla konflikten levande ...8
2.1.4 Sammanfattning ...9
2.1.5 Kritisk bedömning... 10
2.2 En förändrad retorik i förhållande till invandring och integration ... 10
2.2.1 Sammanfattning ... 11 3. Teori ... 12 3.1 Fält och kapital ... 12 3.2 Doxa ... 13 4. Metod ... 15 4.1 Metodologiska utgångspunkter ... 15
4.2 Framing som teori och analysmetod ... 16
4.3 Empiriskt material... 17
4.4 Urval och avgränsningar ... 18
4.5 Bearbetning av material samt analysförfarande ... 19
4.6 Etiska överväganden och reflektion över studiens genomförande ... 21
5.1 Socialdemokraterna ... 23
5.1.1 Almedalen 2011 - På lika villkor ... 24
5.1.2 Almedalen 2015 - I solidaritetens namn... 24
5.1.3 Almedalen 2017 - Anpassning och plikten att göra sig anställningsbar ... 26
5.1.4 Almedalen 2019 - Att bidra till den gemensamma välfärden ... 28
5.1.5. Sammanfattning ... 28
5.2 Vänsterpartiet ... 29
5.2.1 Almedalen 2019 - Klasskillnader och patriarkala strukturer som orsak ... 30
5.2.2 Sammanfattning ... 31
5.3 Moderaterna ... 31
5.3.1 Almedalen 2015 - Vi och dom och individens ansvar ... 32
5.3.2 Almedalen 2017 - Samhällsgemenskap, ingen kravlös praktik ... 34
5.3.3 Almedalen 2019 - Språkets betydelse för integrationen ... 37
5.3.3 Sammanfattning ... 38
5.4 Kristdemokraterna ... 39
5.4.1 Almedalen 2013 - Samhällsgemenskapen är allas ansvar ... 39
5.4.2 Almedalen 2015 - Den svenska modellens sönderfall ... 41
5.4.3 Almedalen 2017 - Hotet mot nationen ... 42
5.4.4 Almedalen 2019 - Islamiseringen i förorten som orsak ... 44
5.4.5 Sammanfattning ... 45
5.5 En jämförelse i sättet att tala utifrån partitillhörighet och i relation till Sverigedemokraternas retorik ... 46
5.6 Anpassning eller medveten strategi? ... 49
6. Diskussion ... 52
6.1 Sammanfattande diskussion samt slutsatser ... 52
6. 3 Förslag på vidare forskning samt avslutande reflektioner ... 55
Litteraturförteckning ... 56
Bilaga 1. Almedalen som skådeplats ...1
Bilaga 2: Sökningsförfarande och urvalsprocedur ...2
Bilaga 3: En översikt i tabellform över valda och analyserade artiklar ...4
Bilaga 4: En översikt i tabellform över talare i Almedalen ...6
1
1. Inledning
I skrivandes stund pågår det en pandemi i världen vilket gör att mycket har förändrats, som bland annat nyhetsrapporteringens innehåll men också det politiska samtalets inriktning. Gamla trätoämnen är för tillfället bortglömda, istället diskuteras ekonomiska krispaket och åtgärder för minskad smittspridning. Men när det här arbetet inleddes såg situationen
annorlunda ut. Turkiet hade precis öppnat gränsen mot Europa och flyktingavtalet mellan EU och Turkiet1 var för tillfället brutet, Europa stod återigen inför en eventuell flyktingvåg. I Sverige dominerades den politiska debatten av den uppkomna situationen, vissa förespråkade vikten av att upprätthålla och förstärka Europas gränser, andra menade att rätten till asyl måste respekteras och förespråkade ett mer öppet Europa. Riksdagspartiernas oenighet i dessa frågor synliggörs även i den nyligen tillsatta migrationskommittén (Dir. 2019:32) där samtliga riksdagspartier ska komma överens om en gemensam migrationslagstiftning. Invandring- och integrationsfrågor är av stort intresse och partiernas förhållningssätt i relation till invandring och integration har, enligt Demker och van der Meiden (2016, s. 201), blivit viktigare för väljarna än höger-vänsterfrågor i valet av partitillhörighet. Det gör att partiernas agerande och sätt att tala om dessa frågor utgör en viktiga del i kampen om väljarna. Jag är därför
intresserad av att titta närmare på hur politikers sätt att tala om invandring och integration ser ut. Framförallt är jag intresserad av att undersöka om, och i sånt fall, på vilka sätt övriga riksdagspartier uppvisar likheter med Sverigedemokraterna i sättet att tala om invandring och integration, eftersom politikers språkbruk i relation till invandring och integration har till viss del förändrats parallellt med Sverigedemokraternas ökade väljarstöd.
Ett exempel där politikers förändrade språk synliggörs är när dåvarande migrationsminister Tobias Billström (Moderaterna) den 1 februari 2013 sa att: ”Volymen vad gäller både
asylinvandring och anhöriginvandring måste ändras.” (SvD, 2013) Uttalandet möttes av hård kritik både från den egna partiledaren Fredrik Reinfeldt och från Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Enligt Reinfeldt låg inte uttalandet i linje med hur Moderaterna talar om invandring (SVT, 2013) och Löfven menade att tala om volymer bidrog till en avhumanisering av människor på flykt och i behov av skydd (Löfven, 2013a). Nu år 2020 är det inte längre lika kontroversiellt att tala om volymer och antal i relation till invandring.
1 The EU-Turkey Statement är en överenskommelse mellan EU och Turkiet med syfte att förhindra
2 Moderaterna kräver nu, i förhandlingarna om en gemensam migrationspolitik, ett volymmål för antalet asylsökande och Socialdemokraterna har sagt sig vara beredda att diskutera ett sådant. Dock finns det några partier inom ramen för januariavtalet2 (Miljöpartiet,
Centerpartiet) samt vänsterpartiet som motsätter sig detta.
Att det skett en förändring i sättet att tala om invandring och integration framgår även av en studie gjord av Sakki och Pettersson (2018, s. 420-425). I studien har en analys av
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvens blogg gjorts mellan augusti 2015 till juli 2016. Av analysen framgår det att Stefan Löfvens språkbruk i relation till den då pågående flyktingsituationen genomgått en förändring. I början av undersökningsperioden präglas hans retorik av ett känslomässigt engagemang, där Sveriges moraliska skyldighet att hjälpa
medmänniskor på flykt och i behov av skydd lyfts fram. Under den senare delen av
undersökningsperioden riktas fokus istället mot de kostnader som asylmottagandet för med sig. Stefan Löfven menar nu att ansvaret ligger på EU och att Sverige behöver ett andrum i asylmottagandet och därför kommer vidta nödvändiga åtgärder för att drastiskt minska antalet asylsökanden. Under ett års tid har Löfvens språkbruk förändrats från ett känslomässigt engagemang till ett rationellt kalkylerande av den rådande situationen (Sakki & Pettersson, 2018, s. 420-425).
Parallellt med det förändrade sättet att tala om invandring och integration har
Sverigedemokraterna etablerat sig som riksdagsparti. I valet 2010 fick Sverigedemokraterna 5,7 % av rösterna, klev över riksdagsspärren och blev därmed ett riksdagsparti. 2014 blev de Sveriges tredje största parti och i valet 2018 blev deras resultat endast 2,31 procentenheter lägre än Moderaternas samma år (Valmyndigheten, 2019). Sverigedemokraternas popularitet har stadigt ökat och i Novus väljarundersökning i december 2019 blev de för första gången Sveriges största politiska parti med ett väljarstöd på 24 % (Novus, 2019).
Sverigedemokraternas framflyttade positioner har bidragit till ett ökat fokus på invandrings- och integrationsfrågor och deras förda politik inom området har fått stor genomslagskraft bland ett stort antal väljare. Frågan är hur mycket Sverigedemokratisk retorik övriga riksdagspartier har anammat i kampen om väljarna.
2 Januariavtalet är det avtal som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna upprättade 11
januari 2019. Avtalet bygger på en lista med 73 punkter som ska genomföras under den gemensamma regeringsperioden.
3 I en studie gjord av Dahlstedt och Eliassi (2018, s. 216-218) framgår det att det finns vissa retoriska likheter mellan Sverigedemokraterna och övriga riksdagspartier i talet om
invandring, och integration. I deras studie har samtliga Almedalstal framförda 2016 studerats och analysen visar att det exempelvis finns vissa likheter mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Socialdemokraterna i beskrivandet av förorten som ett parallellsamhälle där andra än svenska värderingar råder. (Dahlstedt & Eliassi, 2018, s. 216-218). Liknande tendenser lyfts även fram i en studie gjord av Dahlstedt och Neergaard (2016, s. 11-12), där de menar att språkbruket har förändrats i relation till migrations- och integrationsfrågor bland ett flertal partier. Moderaterna och
Socialdemokraterna är exempel på partier vars retorik har hårdnat i tonen när migration och integration diskuteras. Enligt Dahlstedt och Neergaard (2016, s. 11-12) har högerextrema partiers retorik anammats till viss del av övriga politiska partier, vilket har bidragit till ett förändrat språkbruket när invandrings- och integrationsfrågor diskuteras. De benämner fenomenet för ”den nordiska modellen” och menar att i Norge, Danmark och Finland har den högerextrema retoriken blivit en integrerad del i den politiska debatten, men att det i Sverige inte är riktigt lika tydligt. Dock menar Dahlstedt och Neergaard (2016, s. 11-12) att mer forskning behövs inom området då det kan finnas andra förklaringsmodeller till den förändrade retoriken.
Av ovanstående framgår det att parallellt med Sverigedemokraternas ökade popularitet och etablering i riksdagen så har politikers sätt att tala om invandring och integration förändrats. Dock framgår det inte av tidigare studier hur den förändringen ser ut över tid och utifrån partitillhörighet samt på vilket sätt övriga riksdagspartier uppvisar likheter med
Sverigedemokraterna i sättet att tala om invandring och integration. Jag kommer därför att undersöka detta vidare eftersom ökad kunskap inom område är viktigt då politiker, utifrån sin position i samhället, till viss del sätter agendan för vad som är accepterat att tycka och säga. Jacobsson (1997, s. 21) menar att när en uppfattning om något specifikt har blivit vedertaget bland dem som har rätt att tala, i det här fallet politiker, väger den uppfattningen tyngre än befolkningens uppfattning även om de är fler till antalet. Det handlar alltså inte om hur många som delar samma uppfattning, utan det handlar om vem som har rätt att uttala sig (Jacobsson, 1997, s. 21).
4 Syftet med studien är att undersöka om, och på vilka sätt övriga riksdagspartier uppvisar likheter med Sverigedemokraterna retorik i talet om invandring och integration samt att med utgångspunkt i Bourdieus begrepp fält, kapital och doxa erbjuda en möjlig förklaring till övriga riksdagspartiers positionering genom talet om invandring och integration. Jag har valt att analyser Almedalstal framförda av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna samt Kristdemokraterna under tidsperioden 2009-2019 där följande frågeställningar ska besvaras:
• På vilka sätt talar de undersökta riksdagspartierna om invandring och integration? • Har det skett någon förändring över tid i sättet att tala om invandring och integration
hos de undersökta riksdagspartierna, på vilka sätt i sådant fall?
• Skiljer sig sättet att tala om invandring och integration mellan de undersökta riksdagspartierna, på vilka sätt i sådant fall?
• Vilka likheter med Sverigedemokraternas retorik uppvisar de undersökta riksdagspartierna i talet om invandring och integration?
Valet av just Almedalstal grundar sig i att det är en tillställning som hårdbevakas av nyhetsmedia, vilket gör att budskapet som kommuniceras där når ut till en bred publik. I kampen om väljarna är Almedalen en viktig politisk skådeplats, där syftet med talen till stor del handlar om att marknadsföra partiets politik. Att analysera Almedalstal blir därför intressant då budskap grundade i aktuella händelser och samhällsproblem förmedlas med en medveten retorik, där riksdagspartiernas förhållningssätt i olika samhällsfrågor tydliggörs. En längre presentation av Almedalen som politisk skådeplats finns att tillgå i bilaga 1.
1.1 Begreppsdefinition och användning
Vissa begrepp används återkommande genom hela texten. För att tydliggöra vad som avses när begreppen används kommer här en redogörelse över dess betydelse.
Migration eller migrationspolitik/lagstiftning är ett paraplybegrepp som omfattar allt som berör invandring och utvandring. Svenska migrationspolitiken: ”omfattar flykting- och invandringspolitik, återvändande, stöd för återvandring och kopplingen mellan migration och
5 utveckling. Den inbegriper även samarbetet på internationell nivå kring dessa frågor. Området omfattar också frågor om svenskt medborgarskap.” (Regeringskansliet, 2020)
Integration eller integrationspolitik handlar om att alla oavsett etnicitet eller kulturell bakgrund ska ha samma rättigheter, skyldigheter samt möjlighet att ha makt över och forma sitt liv och det samhälle de lever i (Skr. 2018/19:97).
Begreppet invandrare syftar till alla som flyttar till Sverige och blir folkbokförda här (Statistiska centralbyrån, 2020). Begreppet omfattar skyddsbehövande, anhöriginvandring, studerande, arbetskraftinvandring samt medborgarskap (Migrationsverket, 2020).
Med uttrycket övriga riksdagspartier avses i denna uppsats alla partier i Sveriges riksdag förutom Sverigedemokraterna och med uttrycket undersökta riksdagspartier avses Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna.
Position/positionering är ett relationellt begrepp och syftar till aktörens placering inom fältet. Position bestäms genom en interaktion mellan fältets specifika normer och regler, aktörens egenskaper och erfarenheter (habitus) samt dess kulturella- och ekonomiska kapital. Genom förändring av regler, kunskap, kapitalvolym eller kapitalinnehåll kan en förflyttning inom fältet ske (Bourdieu, 1994/1999, s. 15-16). I den här studien handlar det om politikers position och förflyttning inom det politiska fältet genom talet om invandring och integration. Där ett förändrat språkbruk rörande dessa frågor medför en form av ompositionering inom fältet.
1.2 Disposition
I det inledande kapitlet introduceras studiens undersökningsområde, syfte och frågeställningar samt begreppsdefinition. Därefter följer ett kapitel som behandlar tidigare forskning, där en systematisk litteraturgenomgång över Sverigedemokraternas retorik presenteras samt en genomgång av studier där förändringar i övriga riksdagspartiers retorik diskuteras. I teorikapitlet som följer kommer en redogörelse över Pierre Bourdieus begrepp fält, kapital och doxa följt av metodkapitlet som behandlar metodologiska överväganden, analysmetod, val- och bearbetning av empiriskt material samt etiska överväganden. Därpå kommer en genomgång av studiens analys och resultat, följt av ett diskussionskapitel där arbetet i sin helhet samt slutsatser diskuteras. Avslutningsvis presenteras litteraturförteckningen samt bilagor.
6
2. Tidigare forskning
Studiens syfte är att undersöka om, och på vilka sätt övriga riksdagspartier uppvisar likheter med Sverigedemokraterna retorik i talet om invandring och integration. För att möjliggöra en jämförelse måste både övriga riksdagspartier och Sverigedemokraternas sätt att tala i
förhållande till invandring och integration undersökas. Då det redan finns ett antal studier gjorda där Sverigedemokraternas retorik har studerats har en systematisk litteraturgenomgång gjorts. Resultatet av den systematisk litteraturgenomgång presenteras i avsnittet 2.1. Därefter i avsnittet 2.2 kommer en genomgång av studier där övriga riksdagspartiers retorik i relation till invandrings- och integrationsfrågor har undersökts. Sökningen av artiklar inom det området har varit av en mer explorativ karaktär, detta för att få en överblick över forskningsområdet. Dock har sökträffarna varit få vilket har inneburit att även litteraturförteckningar har gåtts igenom i sökandet efter relevanta artiklar. Området upplevs som relativt outforskat då endast ett fåtal artiklar hittades, men en förklaring till det kan vara valet av sökord.
2.1 Retorik enligt Sverigedemokraterna
Av resultatet utifrån den systematiska litteraturgenomgången framträder tre tydliga teman. Att utgå från folket eller nationen i beskrivningen av sin världsbild, konstruktionen av den andra samt skapa och bibehålla en antagonistisk relation mellan vi och dem är de teman som Sverigedemokraterna utgår ifrån när de talar om invandring och integration. Resultatet kommer därför med utgångspunkt i dessa tre teman presenteras under följande rubriker; Ett folk - en nation, De andra och Hålla konflikten levande.
2.1.1 Ett folk - en nation
En svensk eller västerländsk kontext är Sverigedemokraternas utgångspunkt när de beskriver och konstruerar sin verklighet. Uttryck som nationen, nationalstaten, svenska värden, riktiga svenskar, sverigevänner, vi i Sverige och Europa samt kristna västerländska värden används i beskrivandet av dem eller det som, enligt Sverigedemokraterna, ryms inom ett gemensamt vi, ett vi som är hotat av främmande krafter. Oavsett om det framförda budskapet sker genom tal eller skrift målar Sverigedemokraterna upp en bild av ett land, en nation som tillhör
7 positionen som Sverigedemokraterna betraktar sin omvärld och skapar sin världsbild (Duina & Carson, 2019, s. 12-13; Dahlstedt & Eliassi, 2018, s. 213-214; Elgenius & Rydgren, 2019, s. 588-589; Güler, 2018, s. 437-438; Hellström & Nilsson, 2010, s. 60-61; Norocel, 2017, s. 99-100; Sakki & Pettersson, 2015, s. 167-168).
Att referera till begreppet folkhemmet är en annan strategi som Sverigedemokraterna
använder sig av i syfte att skapa en gemensam svensk plattform. Begreppet folkhemmet, som från början etablerades av Socialdemokraterna, har tagits över av Sverigedemokraterna och används flitigt i beskrivandet av det Sverige som önskas men som gått förlorat på grund av en allt för generöst förd invandringspolitik. Övertagandet av begreppet har dock inneburit en viss modifiering i en riktning som bättre passar en Sverigedemokratisk agenda. Folkhemmet enligt Sverigedemokratisk modell syftar till ett säkert land med en homogen befolkning som lever enligt en traditionell livsstil. 50-talets Sverige glorifieras och lyfts fram som en förebild för det samhälle som Sverigedemokraterna vill återskapa (Dahlstedt & Eliassi, 2018, s. 213-214; Elgenius & Rydgren, 2019, s. 590-591; Hellström & Nilsson, 2010, s. 60-61; Norocel, 2017, s. 99-100).
2.1.2 Den andra
Konstruktionen av den andre är en viktig och central del i Sverigedemokraternas tal om invandring och integration. Genom att tydligt definiera den andre, den som avviker och därmed utgör ett hot mot nationen är ett effektivt sätt att skapa gemenskap på, för inget förenar så mycket som en gemensam fiende. Enligt Sverigedemokraternas retorik betraktas invandrare mer generellt som den andre, men där islam som religion och praktiserande muslimer mer specifikt pekas ut som det största hotet mot nationen, mot Europa eller
västvärlden (Duina & Carson, 2019, s. 13-15; Dahlstedt & Eliassi, 2018, s. 213-215; Elgenius & Rydgren, 2019, s. 592-594; Güler, 2018, s. 435- 436; Norocel, 2017, s. 100; Sakki & Pettersson, 2015, s. 161-163). Vilka andra som, förutom muslimer, betraktas som den andra varierar över tid och är kontextberoende. Människor i förorten kan exempelvis utgöra ett hot mot samhällsgemenskapen då de, enligt Sverigedemokraterna, lever efter normer och
värderingar som inte är förenliga med de svenska (Dahlstedt & Eliassi, 2018, s. 213). Även människor som inte aktivt deltar i samhällsbygget benämns som den andra, skiljelinjen går här mellan dem som är konstruktiva och dem som är destruktiva. Till kategorin konstruktiva
8 räknas dem som, oavsett hudfärg, accepterar och lever efter svenska värderingar, det motsatta gäller kategorin destruktiva (Duina & Carson, 2019, s. 13; Dahlstedt & Eliassi, 2018, s. 214-215; Norocel, 2017, 100, s. 435-436). Utifrån en Europeisk kontext betraktas alla som kommer från icke-Europeiska eller icke-västerländska länder som den andra. Dessa personer utgör ett hot då de, enligt Sverigedemokraterna, i huvudsak ägnar sig åt terrorism och
kriminalitet. De belastar även välfärdssystemet och är därför inte välkomna in i den Europeiska gemenskapen (Güler, 2018, s. 435-436).
I Sverigedemokraternas retorik ingår även att beskylla eliten, andra riksdagspartier, för att ha orsakat de problem som följer av en misslyckad integration. Skapandet av ett mångkulturellt samhälle är orsaken till de flesta samhällsproblemet enligt en Sverigedemokratisk logik. Eliten (den andra) framställs som bedragare som har förrått sitt eget land och dess befolkning med en politik som leder till att svenskar blir den nya minoritetsbefolkningen i Sverige. Sverigedemokraterna menar att de, till skillnad från eliten, representerar vanligt folk vilket gör dem till det enda sanna demokratiska partiet i Sveriges riksdag. Sverigedemokraterna är det parti som berättar sanningen om situationen i Sverige och därför smutskastas de av partier tillhörande eliten (Dahlstedt & Eliassi, 2018, s. 217-218; Elgenius & Rydgren, 2019, s. 598; Hellström & Nilsson, 2010, s. 60; Norocel, 2017, s. 100; Sakki & Pettersson, 2015, s. 163-166).
2.1.3 Hålla konflikten levande
Vikten av att bibehålla en aktiv strid mellan vi och dem, folket och de andra är en vanligt förekommande metod inom Sverigedemokraternas retorik. Oavsett vad eller vilka som betraktas som den andra och för stunden utgör ett hot mot nationen är det viktigt att hålla konflikten levande genom att ställa olika grupper eller intressen mot varandra, exempelvis pensionärers levnadsvillkor mot ensamkommande ungdomars behov av ekonomiskt stöd. Genom att lyfta fram olikheter mellan olika nationaliteter, kulturer och religioner och då särskilt belysa det som avviker från det som anses svenskt och därmed utgör ett hot mot Sverige och dess kultur är ett annat sätt att hålla striden aktiv. Det är även gynnsamt för bibehållandet av konflikten att tillskriva den andra negativa egenskaper som till exempel illegala, papperslösa, kriminella våldtäktsmän och terrorister. Få vill ha den typen av människor i sitt land vilket gör att striden fortsätter oförtrutet (Duina & Carson, 2019, s.
13-9 15; Dahlstedt & Eliassi, 2018, s. 213-215; Elgenius & Rydgren, 2019, s. 592-593; Güler, 2018, s. 435-436; Hellström & Nilsson, 2010, s. 61; Norocel, 2017, s. 100-101; Sakki & Pettersson, 2015, s. 167-168).
Som nämnts tidigare så varierar det över tid och beroende på de kontextuella förutsättningarna vem eller vilken grupp som för tillfället utgör ett hot. Parallellt med Sverigedemokraternas etablering som riksdagsparti har en omdefiniering av den andra gjorts. Nu är det muslimer och människor från andra utom-europeiska länder som utgör ett hot mot svenska, kristna och västerländska värderingar (Duina & Carson, 2019, s. 13-15; Dahlstedt & Eliassi, 2018, s. 213; Norocel, 2017, s. 437; Sakki & Pettersson, 2015, s. 162-163). Jämlikhet mellan könen och hbtq-rättigheter är exempel på värderingar som Sverigedemokraterna menar måste försvaras då de är hotade av den muslimska invandringen (Duina & Carson, 2019, s. 14; Norocel, 2017, s. 100-103). Genom att stå upp för mer progressiva svenska värderingar (hbtq-rättigheter och jämlikhet mellan könen) har Sverigedemokraterna försökt tona ner sitt nationalistiska
budskap. Utvidgningen av gruppen vi och en omdefiniering av gruppen den andra har bidragit till en modifiering av Sverigedemokraternas ideologiska positionering samtidigt som de har lyckats med att hålla konflikten mellan vi och dem levande (Duina & Carson, 2019, s. 14; Elgenius & Rydgren, 2019, s. 594; Hellström & Nilsson, 2010, s. 69; Norocel, 2017, s. 101-103).
2.1.4 Sammanfattning
Oavsett om Sverigedemokraterna väljer att förmedla sin världsbild via tal eller skrift följer deras retorik en struktur som är utmärkande för grupperingar inom högerextrema,
nationalistiska och högerpopulistiska kretsar. Genom att hänvisa till folket och nationen, genom konstruktion av den andra samt skapandet och bibehållande av en antagonistisk relation mellan vi och dem konstruerar de sin bild av världen med utgångspunkt i de tre grundprinciper som Wodak (2015, s. 25-26) menar är centrala inom den populistiska radikalhöger-diskursen.
10
2.1.5 Kritisk bedömning
Samtliga artiklar som ingår i den systematiska litteraturgenomgången använder sig av diskursanalys eller textanalys i någon form vilket innebär att det empiriska materialet tolkas utifrån förutbestämda teoretiska begrepp och idéer. Alvesson och Sköldberg (2009, s. 273-277) menar att en tydlig förankring i teoretiska begrepp och idéer kan stå i vägen för alternativa tolkningar då det finns en tendens att vi hittar det vi söker. Ett exempel på det är Sakki och Petterssons (2015) studie där syftet är att undersöka konstruktionen av den andre. Med sökljuset riktat mot den andre finns det en risk att andra konstruktioner missas samt att tolkningen av texten anpassas utifrån det eftersökta begreppet. Samtidigt kan en teoretisk inramning vara nödvändig för att få syn på det som eftersöks. Därför är det viktigt att förhålla sig reflexivt i tolkningen av det empiriska materialet samt använda teoretiska begrepp som vägledning istället för fasta kategorier. Sakki och Pettersson (2015, s. 167) är dock medvetna om detta och hanterar det dels genom att vara öppna med att det finns en risk för bias i tolkningen samt att det i sitt resultatavsnitt bifogar citat från det analyserade materialet så läsaren själv kan göra en bedömning av tolkningen. Att bifoga citat från den analyserade texten och tydligt visa vad tolkningarna bygger på tyder på god transparens. I samtliga artiklar finns citat hämtade från det empiriska materialet med i resultatdelen vilket bidrar till en ökad trovärdighet för det redovisade resultatet. Mängden bifogade citat varierar mellan de olika artiklarna, men min samlade bedömning av studierna är ändå att transparensen är övervägande god samt att i merparten av artiklarna uppvisas ett reflexivt förhållningssätt i relation till teoretiska begrepp och idéer. Då samtliga artiklar även uppvisar en samstämmighet när det gäller Sverigedemokraternas retorik bedöms resultatet från den systematiska
litteraturgenomgången som trovärdigt.
En redovisning av sökningsförfarande och urvalsprocedur för den systematiska
litteraturgenomgången finns att tillgå i bilaga 2 samt en översikt i tabellform över de artiklar som ingår finns att tillgå i bilaga 3.
2.2 En förändrad retorik i förhållande till invandring och integration
Det framgår av tidigare studier att övriga riksdagspartiers sätt att tala om invandring och integration har förändrats parallellt med Sverigedemokraternas ökade popularitet. Dahlstedt och Neergaard (2016, s. 11) menar att övriga riksdagspartiers isolering av11 Sverigedemokraterna inte har lett till exkludering av varken deras politik eller retorik då både Socialdemokrater och partier på högerkanten har använt sig av liknande retorik, speciellt i relation till flyktingkrisen 2015. Även Schierup och Ålund (2011, s. 58) menar att trots övriga riksdagspartiers avståndstagande till Sverigedemokraterna har deras retorik anammats i kampen om väljarna. I en studie gjord av Dahlstedt och Eliassi (2018, s. 216-218) där de har analyserat Almedalstal framförda av samtliga partier 2016, framgår det att ett närmande till Sverigedemokraternas politik och retorik delvis har skett. Främst är det Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet som uppvisar likheter med Sverigedemokraternas retorik, men även Socialdemokraterna gör det till viss del. I Socialdemokraternas beskrivning av förortens problematik lyfts den religiösa extremismen fram som ett hot mot svenska
värderingar, där grupper ställs mot varandra vilket är ett retoriskt grepp som flitigt används av Sverigedemokraterna. Vänsterpartiet är det parti som avviker i sin retorik då de menar att förortens problematik handlar om social ojämlikhet, och inte om religiösa eller kulturella skillnader (Dahlstedt & Eliassi, 2018, s. 216-218).
Att det skett en förändring i sättet att tala om invandring och integration framgår även av en studie gjord av Sakki och Pettersson (2018, s. 420-425). I studien har en analys av Stefan Löfvens (Socialdemokraternas partiledare) blogg gjorts mellan augusti 2015 till juli 2016. Av analysen framgår det att Stefan Löfvens språkbruk i relation till den rådande
flyktingsituationen har förändrats över tid. Under ett års tid har språkbruket gått från ett känslomässigt engagemang till ett rationellt kalkylerande av den rådande situationen (Sakki & Pettersson, 2018, s. 420-425).
2.2.1 Sammanfattning
Enligt den forskning som jag tagit del av framgår det att övriga riksdagspartiers tal om invandring och integration till viss del uppvisar likheter med Sverigedemokraternas retorik. Men då studierna är få till antalet samt att de endast har undersökt enstaka händelser eller kortare perioder menar jag att mer forskning behövs inom området. I den här studien har jag därför valt att undersöka övriga riksdagspartiers retorik över tid, utifrån partitillhörighet samt i jämförelse med Sverigedemokraternas retorik. Detta för att öka kunskapen om och ge en mer nyanserad bild av övriga riksdagspartiers tal om invandring och integration, vilket är viktigt då politiker bidrar till att sätta agendan för hur samhällsproblem och fenomen diskuteras.
12
3. Teori
För att förstå och erbjuda en möjlig förklaring till de undersökta riksdagspartiernas förändring och likheter med Sverigedemokraternas retorik i talet om invandring och integration görs en analys av studiens resultat med utgångspunkt i Bourdieus begrepp fält, kapital och doxa. Jag menar att den förändrade retoriken i talet om invandring och integration, som tidigare forskning menar till viss del har skett, indikerar att det pågår en ompositionering inom det politiska fältet. Syftet med den valda teorin är att bidra med mer kunskap om det politiska fältet, och genom att låta begreppen fält, kapital och doxa tjänstgöra som förklaringsmodell vill jag synliggöra de processer som eventuellt ligger till grund för och som kan bidra med en förklaring till de undersökta riksdagspartiernas anpassningar och/eller medvetet valda
strategier i kampen om väljarna.
3.1 Fält och kapital
Bourdieu (1984/1991, s. 127-128) menar att den sociala verkligheten kan delas in i olika fält, där varje fält kännetecknas av sin specifika karaktär som exempelvis det politiska, litterära-eller det vetenskapliga fältet. Ett fälts existens bygger på att det finns en avgränsad grupp människor som för en kamp om något som de gemensamt anser vara värt att kämpa för. Oavsett fältets karaktär styrs de av vissa generella lagar där kampen är en central del i fältets konstitution. Vad som anses vara värt att strida om varierar beroende på typen av fält, men gemensamt är att striden står mellan de dominerande och nykomlingarna. Genom att försvara och upprätthålla rådande regler och uppfattningar försöker de dominerande behålla sina position inom fältet. Nykomlingarnas syfte med striden är att utmana och omforma etablera regler och uppfattningar för att på så sätt skaffa sig en bättre position inom fältet (Bourdieu, 1984/1991, s. 127-128).
För att särskilja ett fält från ett annat måste specifika vinster och intressen definieras. Det som anses vara värt att strida om i ett fält gäller inte för ett annat fält. Exempelvis så är inte
författaren intresserad av att strida om de vinster som är möjliga inom det matematiska fältet och så vidare. För att skapa och upprätthålla ett fält måste det finnas aktörer som känner till och ger legitimitet till de vinster som står på spel och som är villiga att delta i kampen om dessa. De kvalitéer och egenskaper som fältets medlemmar besitter är både villkoret för fältets
13 funktion och en produkt av fältets specifika karaktäristika. Fältets struktur kan beskrivas som ett tillstånd mellan aktörerna och dess strid om det erkända kapitalet, där striden handlar om att bevara eller förändra fördelningen av kapitalet inom fältet och därmed avgöra vem som tilldelas den auktoritära positionen. Kapital avser här tillgångar och egenskaper som medlemmar inom ett specifikt fält har erkänt och tillskrivit ett värde, vilket innebär att i relation till andra fält är kapitalet varken eftersträvansvärt eller användbart. Mängden erkänt kapital avgör vem som för tillfället besitter den auktoritära positionen inom fältet (Bourdieu, 1984/1991, s. 127-128).
Positioneringen inom fältet följer samma principer som positioneringen inom det sociala rummet, där ekonomiskt- och kulturellt kapital utgör de två differentieringsprinciperna. Med ekonomiskt kapital avses ekonomiska- och materiella tillgångar, med kulturellt kapital avses kunskaper och erfarenheter i att tala och föra sig på ”rätt” sätt. En aktörs position bestäms utifrån två deminsioner, där den första dimensionen handlar om en fördelning utifrån den totala kapitalvolymen och den andra om kapitalvolymens sammansättning (Bourdieu, 1994/1999, s. 16-17).
I den här studien är det politiska fältet i fokus, där striden står mellan övriga riksdagspartier (de dominerande) och Sverigedemokraterna (nykomlingarna). Ekonomiskt kapital inom politikens fält utgörs av statligt partistöd, medlemsavgifter och donationer. Kulturellt kapital handlar om politisk erfarenhet och skolning samt förmågan att nå ut med sitt politiska budsakap. Viktigt att notera är att det statliga partistödet, vilket är riksdagspartiernas största ekonomiska tillgång, baseras på valresultat samt att valresultatet till stor del handlar om partiets förmåga att nå ut till väljarna. Det gör att det specifika kapitalet inom det politiska fältet handlar om väljarnas förtroende och stöd, där vinsten som eftersträvas är politiskt inflytande i form av regeringsmakt eller liknande. Antalet röster avgör vem eller vilka som har högst väljarstöd och därmed intar maktpositionen.
3.2 Doxa
Bourdieu (1984/1991, s. 129-130) använder begreppet doxa när han refererar till fältets specifika lagar och uppfattningar och han menar att de som har monopol på kapitalet och därmed innehar makten i det specifika fältet brukar ägna sig åt bevarande strategier i syfte att
14 försvara fältets doxa. De med mindre kapital, oftast yngre nykomlingar, brukar ägna sig åt omvälvande strategier där målet är att omförhandla fältets doxa. Genom att utmana doxan har nykomlingarna möjlighet att flytta fram sina positioner och därmed omdefiniera det
accepterade kapitalet. Genom att utmana och försöka inta de dominerandes ledande position inom fältet kan det vedertagna kapitalet sättas ur spel då dess innehavare inte längre innehar makten. Trots den ständigt pågående kampen inom fältet finns det en underliggande
samhörighet mellan antagonisterna som framstår som självklar då de är överens om vad som är värt att strida om. Fältet skapas utifrån gemensamma uppfattningar och genom att delta i kampen om makten reproduceras uppfattningar om vinsternas värde. För att få tillträde till ett specifikt fält måste spelets principer och vinsternas värde erkännas och accepteras (Bourdieu, 1984/1991, s. 129-130).
Nykomlingarnas roll är, som nämnts tidigare, att försöka omförhandla den gängse doxan. Dock sker de inom vissa ramar, eftersom ett ifrågasättande av fältets grundläggande spelregler resulterar i ett uteslutande. Den vedertagna doxan får alltså till viss del ifrågasättas men inte totalt omkullkastas. Det faktum att ett medlemskap i ett fält kräver kunskap om och en acceptans av fältets grundläggande principer gör att total revolution inte är möjlig, då de stridande parternas uppfattningar vilar på en gemensam grund. Total revolution är heller inte önskvärd eftersom det riskerar att omkullkasta spelets regler, vilket i sin tur leder till att dess medlemmar blir irrelevanta då fältet i sin kända form inte längre existerar. Ett bevarande av fältets fundamentala konstitution är ett bevarande av sig själv (Bourdieu, 1984/1991, s. 129-130).
För att få tillträde till det politiska fältet och därmed få delta i kampen om makten måste parlamentarismens grundläggande principer accepteras. Genom att utmana och ifrågasätta den gängse doxan kan nykomlingen (Sverigedemokraterna) flyta fram sina positioner inom fältet och därmed få utökad makt. I det här fallet kan det dels handla om att lyfta och aktualisera frågor som vanligtvis inte får så stort utrymme i den politiska debatten men också genom att försöka sätta agendan för hur dessa frågor ska diskuteras och hanteras. Det kan även handla om att inte anpassa sig efter blockpolitiken genom att exempelvis stödja förslag framlagda av representanter både från höger och vänster, då ett inflytande över politiken väger tyngre än att till fullo acceptera fältets doxa.
15
4. Metod
Metodkapitel inleds med en redogörelse över de metodologiska överväganden som ligger till grund för den här studien. Därefter diskuteras framing som teori och analysmetod följt av en presentation av det empiriska materialet, dess urval och avgränsningar samt bearbetning av material och analysförfarande. Metodkapitlet avslutas med att etiska överväganden diskuteras.
4.1 Metodologiska utgångspunkter
Jag har valt att analysera politiska tal, språk eller språkanvändning är därför en central del i den här studien. Jag ansluter mig till den konstruktivistiska traditionen i den meningen att språk och verklighet inte går att skilja åt då verkligheten konstrueras genom språket
(Bergström & Boréus, 2012, s. 28-29). Dock tar jag avstånd från konstruktivismens antagande att det inte finns någon objektiv observerbar verklighet utan menar att politikerna i den här studien utgår från samma verklighet men att deras framställan av den verkligheten är en konstruktion utifrån ideologisk övertygelse och positionering inom det politiska fältet. Det kunskapsintresse som ligger till grund för nämnda antaganden handlar mer om att avtäcka bakomliggande processer än om att studera det som är direkt observerbart. I följande studie handlar det mer specifikt om att synliggöra politikers olika strategier i kampen om väljarna, där deras sätt att tala om invandring och integration är en viktig del i den kampen.
Språkanvändning, oavsett om det sker via tal eller skrift, har två huvudfunktioner. Genom språket ger vi uttryck för tankar, känslor och idéer samt reflektera över och beskriver vår upplevelse av verkligheten. Språket är också en viktig del i den sociala interaktionen, där vi med hjälp av språket kan uttrycker åsikter och förmedlar information samt interagera med varandra i både formella och informella sammanhang (Bergström & Boréus, 2012, s. 21-22). I den här studien är fokus riktad mot politisk retorik, vilket enligt Kuypers (2009, s. 288) är en strategisk och medveten användning av språket där syftet är att uppnå ett specifikt mål genom att övertyga sina åhörare och få dem att tänka och agera i en specifik riktning. Kuypers (2009, s. 287) menar att studier inom retorikens område oftast utgår från en kvalitativ ansats då de är intresserade av att undersöka meningen bakom valet av ord, metaforer och beskrivningar. Så är även fallet med den här studien då medvetna strategier med syfte att öka väljarstödet och därmed flyta fram sin maktposition ligger till grund för hur politiker väljer att tala om
16 invandring och integration. Studiedesignen är av en komparativa karaktär med ett
longitudinellt inslag då en jämförelse i sättet att tala utifrån partitillhörighet och i relation till Sverigedemokraterna görs, samt att förändringen över tid i talet om invandring och integration är av intresse då det hjälper till i synliggörandet av partiernas ompositionering inom fältet.
4.2 Framing som teori och analysmetod
Jag har valt att analysera Almedalstal. Talen är en viktig del i den politiska strategin, där målet är att nå ut till och värva potentiella väljare genom att förmedla partiets budskap på ett sätt där det tydligt framgår hur de har valt att positionera sig i relation till olika aktuella frågor. I den här studien är jag intresserad av att undersöka på vilket sätt övriga
riksdagspartier talar om invandring och integration, samt om, och på vilka sätt deras retorik uppvisar likheter med Sverigedemokraternas retorik när de i sina Almedalstal talar om invandrings- och integrationsfrågor. Framing utgör både teori och analysmetod då studiens fokus är riktad mot den inramning som används i framställningen av eventuella svårigheter och problem i relation till invandring och integration, samt i presentationen av de lösningar som föreslås i relation till dessa frågor.
Framing som teori handlar om individens förståelse av omvärlden, där olika ramarna gör det möjligt för individen att uppfatta, lokalisera och identifiera händelser och situationer i sin omvärld. Ramarna har både en meningsskapande- och tolkande funktion där tidigare
erfarenheter och uppfattningar hjälper till i organiseringen av situationer och händelser samt förenklar och förstärker olika aspekter av verkligheten (Benford & Snow, 2000, s. 614). Framing är enligt Kuypers (2009, s. 300-301) en naturlig del i den kommunikativa processen där aktörer medvetet eller omedvetet konstruerar och framför sitt budskap genom att lyfta fram vissa aspekter och bortse från andra. Genom att använda olika inramningar kan vissa delar av verkligheten lyftas fram och förstärkas, men också tillskrivas en betydelse utifrån aktörens övertygelse (Kuypers, 2009, s. 300-301). I den här studien tänker jag att det handlar om en mer medveten inramning där aktörens, i det här fallet politikerns, val av inramning syftar till att uppnå ett specifikt mål. Den förmedlade bilden av verkligheten blir därför en tolkning baserad på aktörens position och ideologiska övertygelse, och utifrån den formuleras olika samhällsproblem, dess orsaker och eventuella lösningar. Enligt Benford och Snow (2000, s. 615) består framingprocessen av tre olika delar; ”diagnostic framing”, ”prognostic
17 framing” samt ”motivational framing”. Diagnostisk (diagnostic) framing handlar om
identifikation och beskrivning av vad eller vem som utgör ett problem, prognostisk (prognostic) framing handlar om vilka åtgärder som bör vidtas för att lösa det aktuella problemet, och motiverande (motivational) framing handlar om att rättfärdiga de föreslagna åtgärderna (Benford & Snow, 2000, s. 616-617).
Framing som teori och analysmetod har, som Benford och Snow (2000, s. 612) lyfter fram, främst används i studier gjorda inom området sociala rörelser/folkrörelser (social
movements). Elgenius och Rydgren (2018, s. 584-585) argumenterar dock för att framing som metod med fördel kan användas i studiet av politiska partier, eftersom de till viss del kan jämställas med sociala rörelser/folkrörelser genom att deras verksamhet syftar till
samhällsförändring genom att påverka väljarnas sätt att tolka världen. Enligt Elgenius och Rydgren (2018, s. 584-585) erbjuder framing analys en möjlighet att bättre förstå politikens natur och med utgångspunkt i ovanstående framstår därför framing som en lämplig
analysmetod för den här studien.
En annan möjlig metod hade varit diskursanalys eftersom det också är en analysmetod där språkanvändning är central. Dock är diskursanalys mer inriktad mot de omedvetna processer som styr vårt sätt att tänka och agera inom ramen för en viss diskurs. De tal som är i fokus för den här studien har en aktiv aktör som gör medvetna val med syfte att nå ett uppsatt mål. Med hänsyn tagen till ovanstående resonemang har jag därför gjort bedömningen att framing som analysmetod bäst passar studiens syfte och empiriska material, då det handlar om studera politikers val av inramning när invandring- och integrationsfrågor diskuteras.
4.3 Empiriskt material
Studiens empiriska material består av tal framförda under Almedalsveckorna åren 2009, 2011, 2013, 2015, 2017 och 2019 av politiska representanter från Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. I de flesta fall är det den aktuella partiledaren som framför talet, med undantag för åren 2017 och 2019 då finansminister Magdalena Andersson representerade Socialdemokraterna i Almedalen. Talens längd är ungefär 30-60 minuter långa, men eftersom jag endast är intresserad av de delar av talen som handlar om invandrings- och integrationsfrågor samt förhållningssätt i relation till
18 Sverigedemokraterna blir materialet betydligt mindre i omfång. Hur stor del av talen som behandlar frågor rörande invandring och integration varierar över tid och mellan partierna. I vissa fall berörs dessa frågor endast i korta sekvenser och i vissa upptar det mer längre partier. De flesta talen finns i textform på partiernas egna hemsidor samt på hemsidan svenskatal.se. Vänsterpartiets tal 2009 samt Moderaternas tal 2009, 2011 och 2013 gick inte att hitta i textform, däremot finns tre av dem på Youtube i form av videoklipp samt ett tal som ljudfil i Sveriges radios arkiv. Dessa tal har transkriberats, dock inte i sin helhet utan endast de delar som är aktuella för den här studien. En översikt i tabellform över samtliga talare samt årtal finns att tillgå i bilaga 4.
4.4 Urval och avgränsningar
Almedalstal framförda av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna och
Kristdemokraterna utgör studiens empiriska material. Det optimala hade varit att undersöka samtliga riksdagspartiers tal under den undersökta tidsperioden, men då tiden för denna studie var begränsad gjordes ett urval. Valet av partier och undersökningsår är gjort med syfte att få ett material som är mest lämpad för att svara på forskningsfrågorna. Ambitionen med urvalet av partier har därför varit att dels få en jämn fördelning mellan blocken men också få en bredd när det gäller förhållningssätt i relation till invandring och integration samt agerande gentemot Sverigedemokraterna. Den typen av urvalsförfarande som använts i den här studien
kännetecknar enligt Denscombe (2009, s. 37) ett subjektivt urval. Han menar att när ett material medvetet handplockas utifrån dess relevans för studiens forskningsfrågor är det att betrakta som ett subjektivt urval (Denscombe, 2009, s. 37).
Utifrån studiens komparativa anslag är valet av partier baserat på följande grunder.
Socialdemokraterna och Moderaterna framstår som självklara då de fram till valet 2018 varit dels de två största partierna i riksdagen, dels de största partierna i respektive block.
Socialdemokraterna och Moderaterna är även intressanta för analys då båda partierna har innehaft statsministerposten under den undersökta tidsperioden samt att deras retorik, enligt tidigare studier i förhållande till invandring och integration har förändrats till viss del. Valet av Vänsterpartiet grundar sig i att de, på grund av Sverigedemokraternas förflutna inom vit maktmiljö, tydligt och konsekvent tagit avstånd från dem och vägrat allt samröre med dem sedan deras etablering i riksdagen. Vänsterpartiet röstade till och med fram sittande regering
19 trots att den förbundit sig till att genomföra vissa högerpolitikiska reformer, anledningen till att Vänsterpartiet accepterade den lösningen var att förhindra Sverigedemokraternas
inflytande i politiken. Kristdemokraterna slutligen är intressanta för analys då de har varit det parti inom högerblocket som mer generellt förespråkat en human asylpolitik. Valet baseras även på att nuvarande partiledare Ebba Busch Thor tidigare tydligt sagt att Kristdemokraterna inte kan samarbeta med Sverigedemokraterna då det finns för stora ideologiska skillnader mellan partierna. Trots det så var hon den första att öppna upp mot Sverigedemokraterna genom att bjuda in deras partiledare Jimmie Åkesson till lunch, samt att hon valde att stödja Ulf Kristerssons regeringsalternativ trots att det alternativet krävde stöd från
Sverigedemokraternas för att få regeringsmakten. Det urval som har gjorts innebär att
Almedalstal framförda av partirepresentanter från Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna inte ingår i den här studien. När jag i texten refererar till undersökta riksdagspartier är det Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna som avses. När det gäller det longitudinella inslaget har undersökningsår valts med syftet att ringa in viktiga händelser som kan antas bidragit till övriga riksdagspartiers förandrade retorik samt få ett material som täcker in tiden före Sverigedemokraternas etablering i riksdagen. Några exempel på händelser som kan antas bidragit till ett förändrat sätt att tala om invandring och integration hos övriga riksdagspartier och som därför kan vara intressanta för studien är följande: 2010 kommer Sverigedemokraterna in i riksdagen, 2011 är de för första gången med i Almedalen samt i valet 2014 blir Sverigedemokraterna tredje största partiet. 2015 års
flyktingkris, terrordådet på Drottninggatan 2017 och Moderaternas och Kristdemokraternas närmanden till Sverigedemokraterna är andra typer av händelser som också kan antas påverkat övriga riksdagspartiers sätt att tal om invandrings-och integrationsfrågor. Valet att analysera ojämna årtal grundar sig i att det redan finns en studie från 2016 där samtliga Almedalstal har analyserats. Jag gjorde därför bedömningen att det inte var relevant att analysera dessa tal en gång till och jag valde därför ett intervall med ojämna årtal.
4.5 Bearbetning av material samt analysförfarande
För att möjliggöra en systematisk analys av studiens empiriska material har ett analysverktyg utformats. Analysverktyget består av tre delar vilket gör att analysen av texten kommer ske i tre olika steg eller nivåer, vilka beskrivs nedan.
20 • Steg ett är en form av innehållsanalys med en mer övergripande karaktär där fokus är
riktat mot talens innehåll. På den här nivån handlar det således inte om någon djupare analys, utan den har en mer sorterande funktion. Syftar är att dels lokalisera och plocka ut de delar av talen som är relevanta för den här studien men också att få en uppfattning om frekvensen av att lyfta problem i relation till invandring och integration samt förhållningssätt till Sverigedemokraterna.
• Steg två tar sin utgångspunkt i framing analys. Benford och Snow´s (2000, s. 515) tre steg; Diagnostic framing, prognostic framing samt motivational framing har varit vägledande i konstruktionen av analysfrågor på den här nivån.
• Steg tre är inriktad mot en mer textnära analys där ordval och språkanvändning är i fokus. Med begrepp hämtade från diskursanalys och retorisk kritik ska talens språkliga konstruktion och meningsskapande studeras. De analysverktyg som används är
metaforer (Henry & Burkholder, 2016, s. 106-108), konnotationer (Hoerl, 2016, s. 275-276) och binär betydelse/kategorisering, som synliggörs genom motsatspar som exempelvis svenska värderingar – osvenska värderingar (Billig, 1995, s. 78-81). Med utgångspunkt i dessa begrepp inriktas analysen mot textens konstruktion, tolkning och meningsskapande processer. Analysverktyget i sin helhet finns i bilaga 5.
För att säkerställa att relevanta delar för analysen inte missas har samtliga tal lästs upprepade gånger där frågor har ställts till materialet som exempelvis; Talas det om invandring och integration? Om ja, på vilka sätt? Nämns Sverigedemokraterna? Om ja, på vilka sätt och/eller i vilket sammanhang? Därefter har det analytiska arbetet inletts där de utplockade delarna har analyserats med utgångspunkt i framing analysen. Texten har noggrant lästs med syfte att avtäcka olika inramningar där frågor som; Vad eller vem utgör problemet? Vad är lösningen på problemet? samt Varför är föreslagna åtgärder nödvändiga? har varit vägledande. Parallellt med framing analysen har förekomsten av metaforer, binär betydelse/kategorisering och konnotationer undersökts.
Eftersom talen uppvisar stilistiska olikheter är förekomsten av exempelvis metaforer
varierande, även nödvändigheten att titta på ordens motsatspar varierar mellan de olika talen. I vissa tal presenteras endast lösningar, vilket gör att det varit nödvändigt att titta på den binära betydelsen/kategoriseringen för att avtäcka problemet. Det gör att redovisningen av analysen
21 uppvisar vissa olikheter då det i vissa fall är mer fokus på metaforer, och i andra fall är det konnotationer eller binärer som lyfts fram. Trots olikheter i redovisningen av analysen har analysförfarandet genomförts systematiskt där samtliga delar av analysverktyget har används kontinuerligt under hela analysprocessen. Under närläsningen av de utvalda textdelarna har en återgång till originalkällan gjorts fortlöpande eftersom kontexten är viktig för tolkningen av delarna.
Slutligen som en ytterligare analysnivå görs en analys av resultatet från framing analysen, baserad på Bourdieus begrepp fält, kapital och doxa: Syftet är att erbjuda en möjlig förklaring till de undersökta riksdagspartiernas positionering genom talet om invandring och integration.
4.6 Etiska överväganden och reflektion över studiens genomförande
Studiens empiriska utgörs av politiska tal framförda under Almedalsveckorna. Det innebär att talen är tillgängliga för allmänheten, hänsyn tagen till upphovspersonen behöver därför inte beaktas då materialet är att betrakta som en offentlig handling och alla som vill kan ta del av dess innehåll. Däremot finns det andra etiska aspekter som måste övervägas i den här studien då resultatet är baserat på tolkning av text, vilket gör att det finns risk för subjektivitet både när det gäller urvalet av material till studien men också i tolkningen och analysen av det valda materialet. Forskningsprocessen kommer därför att diskuteras med utgångspunkt i Alvesson och Sköldbergs modell, reflexive interpretation (2009).
En objektiv och värderingsfri forskning är inte möjlig då forskarens aktiva val genomsyrar hela forskningsprocessen, från valet av empiriskt material till tolkning och analys samt valet av sätt att presentera studiens resultat. Alvesson och Sköldberg (2009, s. 271-274) menar därför att det är viktigt att som forskare förhålla sig reflexiv genom hela forskningsprocessen och aktivt överväga alternativa val och tolkningar. De lyfter exempelvis fram vikten av att aktivt interagera med det valda materialet, där materialets omfång och variation måste värderas i relation till forskningsfrågorna (2009, s. 271-274). I den här studien har ett urval gjorts där fyra riksdagspartier har valts ut för analys, ett annat urval där andra riksdagspartier ingått hade givetvis påverkat studiens resultat. Men då ett urval var tvunget att göras har jag därför försökt att förhålla mig transparent men också reflexiv i relation till det empiriskt material. Genom att tydligt redogöra för vad som ligger till grund för de val som gjorts, samt
22 presentera resultatet på ett sätt så att det tydligt framgår vilka riksdagspartier som resultatet baseras på har jag erbjudit läsarna en möjlighet att själva värdera resultatet i relation till det urval som gjorts.
Alvesson och Sköldberg (2009, s. 273-277) menar att det är viktigt att vara medveten om att teoretiska begrepp och idéer kan stå i vägen för alternativa tolkningar, då det finns en tendens att vi hittar det vi söker. I den här studien har jag bland annat varit intresserad av att
undersöka om, och på vilka sätt övriga riksdagspartiers retorik uppvisar likheter med Sverigedemokraternas retorik i förhållande till invandring och integration. Mina kunskaper om Sverigedemokraternas retoriska grepp har givetvis påverkat analysen då jag både
medvetet men också omedvetet har letat efter delar i materialet som stämmer in på dessa. Till viss del har det varit nödvändigt att utgå från begreppen då de har hjälpt till i synliggörandet av den typen av retorik hos de undersökta riksdagspartierna, samtidigt är det viktigt att vara medveten om att alternativa tolkningar kan ha blivit förbisedda. För att medvetandegöra detta problem har jag i analysen och resultatredovisningen försökt att använda andra formuleringar i beskrivningen av riksdagspartiernas sätt att tala och framställa problem i relation till
invandring och integration, men i vissa fall där användandet av en Sverigedemokratiskt inspirerad retorik har varit väldigt tydlig har jag ändå valt att använda mig av begreppen i redovisningen av analys och resultat.
Alvesson och Sköldberg (2009, s. 276-278) lyfter även fram vikten av att förhålla sig reflexiv i relation till de antaganden som varit vägledande och eventuellt påverkat
forskningsprocessen. Det framgår av tidigare studier att en förändring har skett när det gäller övriga riksdagspartiers retorik, men hur förändringen har sett ut framgår däremot inte. Det innebär att det antagande som styrt analysprocessen är att det har skett en förändring, vilket innebär att stilistiska olikheter, i form av ändrat språkbruk och val av metaforer, kan ha tolkats som tecken på en förändring. Även antaganden utifrån riksdagspartiernas ideologi kan ha påverkat analysen, men samtidigt är det inte orimligt att anta att talen är färgade av partiets ideologi men det är ändå viktigt att ha det i åtanke. Då subjektivitet i tolkningsprocessen inte går att bortse ifrån har jag tagit med citat för att visa vad de olika tolkningarna baseras på. Dock är det av utrymmesskäl inte möjligt att konfirmera alla tolkningar med citat, men då finns möjligheten att gå till originalkällan eftersom talen är tillgängliga för allmänheten.
23
5. Analys och resultat
Inledningsvis i följande kapitel presenteras resultat från framing analysen med utgångspunkt i studiens två första frågeställningar. För att tydliggöra hur de undersökta riksdagspartierna talar om invandring och integration samt för att visa på eventuella förändringar över tid i deras sätt att tala presenteras resultatet parti- och årsvis. Endast de tal där de undersökta riksdagspartierna talar om invandring och integration är med i resultatredovisningen, vilket innebär att antalet tal varierar mellan partierna. Resultatredovisningen inleds med en kort sammanfattning av resultatet från den övergripande innehållsanalysen, där det framgår i vilken omfattning de undersökta riksdagspartierna talar om invandring och integration samt hur de väljer att förhålla sig till Sverigedemokraterna och deras politik. Därefter kommer studiens tredje och fjärde frågeställning att besvaras. Det sker genom en jämförelse av resultatet utifrån partitillhörighet samt i relation till den forskning som behandlar
Sverigedemokraternas retorik. Avslutningsvis görs en analys baserad på Bourdieus begrepp fält, kapital och doxa där en möjlig förklaring till de undersökta partiernas positionering genom talet om invandring och integration erbjuds.
5.1 Socialdemokraterna
Invandring och integration är områden som Socialdemokraterna väljer att helt bortse från i Almedalstalen åren 2009 och 2013. Arbetskraftinvandring och problemet med att människor från andra länder utnyttjas på svensk arbetsmarknad lyfts fram i talet 2011. Invandrings- och integrationsfrågor får störst utrymme i Socialdemokraternas tal åren 2015, 2017 och 2019. Flyktingfrågan är en central del i talet 2015, förekomsten av tiggare på våra gator är ett ämne som också behandlas i talet år 2015. I 2017-års tal handlar det om att få nyanlända i jobb och att bryta utanförskap och segregation. Även i talet 2019 är det fokus på att få nyanlända i arbete men här i relation till vikten av att bekämpa klyftor och ojämlikhet i samhället. I talet 2009 kräver Socialdemokraterna att Moderaterna ska ge klara besked om de kan tänka sig att leda landet med stöd av Sverigedemokraterna och de menar att Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti. De är även tydliga med att Socialdemokraterna aldrig någonsin kommer göra sig beroende av deras stöd. I talen 2011 och 2015 nämns ingenting angående Sverigedemokraterna. I Almedalstalet år 2013 menar Socialdemokraterna att rasismen måste
24 bekämpas både i riksdagen och i samhället i stort. 2017-års tal kritiseras Moderaterna för att de har bjudit in Sverigedemokraterna och därmed gett dem inflytande över svensk politik. I talet 2019 nämns Sverigedemokraterna endast kort och då i relation till att de tillsammans med de borgerliga partierna har stoppat förslaget på höjd skatt på kapitalinkomst.
5.1.1 Almedalen 2011 - På lika villkor
I talet 2011 är det problem i relation till arbetskraftsinvandring som lyfts fram. Håkan Juholt menar att invandrad arbetskraft utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden, vilket han menar är oacceptabelt för ett land som Sverige. Enligt Juholt använder sig företagen av två olika avtal, ett som uppfyller kollektivavtalen och som Migrationsverket får ta del av samt ett med sämre villkor som endast arbetsgivaren och arbetstagaren har tillgång till. Juholt poängterar att alla oavsett ursprung och medborgarskap har rätt till samma villkor, vilket ger problemet en inramning där själva utnyttjandet utgör det huvudsakliga problemet. Samtidigt menar Juholt det måste bli ”ordning och reda” på svensk arbetsmarknad och att lönedumpning inte är acceptabelt. Den binära motsatsen av orden ordning och reda är oordning och oreda vilket ger associationer till en arbetsmarknad som saknar regler och där godtyckliga löner accepteras. Genom att hänvisa till lönedumpning ges problemet en inramning som mer ger intrycket av att handla om att säkerställa löneläget i Sverige istället för att värna om dem som utnyttjas. Skärpta regler och kontroller samt viten för dem som inte följer upprättade avtal är de åtgärder som Juholt menar måste vidtas och de presenteras med en inramning där ordning och reda är centralt. Föreslagna åtgärden ges en inramning av solidaritet då de rättfärdigas med att syftet är att förhindra att människor oavsett härkomst att utnyttjas på svensk arbetsmarknaden. Samtidigt kan det även tolkas som att syftet är att minska på arbetskraftsinvandringen eftersom den invandrade arbetskraften dels konkurrerar om arbetstillfällen, men också accepterar lägre löner och sämre arbetsvillkor vilket i slutänden drabbar svenska löntagare.
5.1.2 Almedalen 2015 - I solidaritetens namn
I talet 2015 talar Stefan Löfven om att det är viktigt med en reglerad invandring samt att ansvaret över flyktingarna måste fördelas jämnt inom EU. Genom att titta på den binära motsatsen blir problemet som Löfven lyfter fram att Sverige har en oreglerad invandring och
25 att flyktingmottagandet är ojämnt fördelat inom EU. Den inramning av problemet som ges är att det måste bli ordning och reda på invandringen till Sverige men också inom EU. Implicit blir betydelsen dock att invandringen och flyktingmottagandet till Sverige måste reduceras, eftersom effekterna av de åtgärder som Löfven förespråkar leder till minskad invandring. Löfven beskriver de länder som människor flyr från som skövlade samhällen där människor torteras, avrättas och säljs som slavar. Orden ger associationer till katastrof och förödelse vilket gör att Sverige framstår som en attraktiv och eftertraktad fristad för dem som är på flykt, därför är en reglerad invandring nödvändig.
Löfven menar även att det är viktigt att nyanlända snabbt sätts i arbete. Den binära motsatsen blir att problemet som lyfts fram är att det tar alldeles för lång tid för nyanlända att komma i arbete, vilket indirekt betyder att det blir ökade kostnader för samhället i form av bidrag och liknande. Den inramning som används är allas rätt till arbete och inte vikten av att minska kostnaderna för flyktingmottagandet, vilket framstår som den implicita betydelsen av valda inramning.
De föreslagna åtgärderna för att få nyanlända i arbete handlar till stor del om att anpassa dem efter den svenska arbetsmarknaden, bland annat ska de erbjudas utbildning inom
yrkesområden där det råder brist på arbetskraft samt lära sig svenska så fort som möjligt. Åtgärderna presenteras dock med en inramning som antyder något annat, där framstå de föreslagna åtgärderna som endast fördelaktiga för de nyanlända då de leder till en snabb anställning. Löfven använder ord och ordkombinationer som snabbspår och tidig utbildning, ord som associerar till en snabb process, vilket följande citat visar på: ”Genom snabbspår för validering av deras yrkeskompetens, och utbildning till ny; i yrken där vi har brist på
arbetskraft. Genom tidig utbildning i svenska, helst i kombination med arbete eller praktik.” De föreslagna åtgärder för dels en reducerad invandring men också en minskad valfrihet när det gäller yrkesval rättfärdigas och ramas in som en solidaritetshandling då Löfven hänvisar till att de väljer att bemöta nyanlända på ett sätt som det själva skulle önska bli bemötta i en liknande situation, vilket följande två citat styrker: ”Men vi gör som vi skulle vilja att andra gjorde mot oss, och låter dig som får asyl arbeta dig till ett bättre liv!” samt ”Och de som flyr skövlade samhällen och beviljas asyl, ska så snabbt som möjligt komma i arbete.”
26 Ett annat problem som lyfts fram i talet 2015 är förekomsten av tiggare i Sverige. Löfvens beskrivning av problemet är att fattigdomen i Europa tydliggörs genom de tiggare som sitter utanför matbutikerna och som sover i parker och under broar. Problemet med tiggare ges en inramning av medmänsklighet för dem som befinner sig i den beskrivna situationen. Genom att använda ordet sova i kombination med parker och broar ges associationer till dels utsatthet då sova är ett tillstånd som försätter en person i en försvarslös situation men också till
hemlöshet. Även att använda ordet sitta i kombination med utanför matbutiker ger
associationer till utsatthet och hemlöshet då personen dels befinner sig på en lägre nivå fysiskt men också att sitta utanför en matbutik associeras till hemlöshet.
För att lösa problemet med tiggare på våra gator menar Löfven att dels måste resurser tillsättas för att skapa ett drägligare liv för dem i sina hemländer, men också att förhindra olovliga bosättningar är nödvändigt om problemet ska lösas. Den inramning som ges till föreslagna åtgärder syftar till att säkerställa att tiggarna väljer att stannar kvar i sina hemländer istället för att komma till Sverige och tigga. Samtidigt menar Löfven att det är viktigt att stoppa exploateringen av människor och att civilsamhället måste samarbeta för att hjälpa de tiggare som uppehåller sig i Sverige, vilket ger de föreslagna åtgärderna en
inramning av medmänsklighet och solidaritet.
Motiveringen till varför föreslagna åtgärder måste vidtas är, enligt Löfven, att bekämpa fattigdomen vilket framgår av följande citat: ”Vi ska göra det som krävs för att ingen ska tvingas tigga på Sveriges gator. När vi ser fattigdom på nära håll så gömmer vi den inte, vi slår undan dess grogrund!” De föreslagna åtgärderna, vars huvudsakliga syfte är att få bort tiggarna från gatorna, ges en inramning av medmänsklighet och solidaritet då Löfven menar att deras agenda är att bekämpa fattigdomen.
5.1.3 Almedalen 2017 - Anpassning och plikten att göra sig anställningsbar
Magdalena Andersson lyfter fram segregationen i samhället som ett problem i talet 2017, men sättet som det framställs på antyder att det egentliga problemet är att invandrare inte anpassar sig efter Sverige. I beskrivningen av problemet använder Andersson frasen ”innan
segregationen bryter Sverige” vilket är en metafor som indikerar att något riskerar att gå sönder om inget görs. Det som måste göras, enligt Andersson, är att säkerställa att de som
