Erfarenheter av omvårdnad efter sexuellaövergrepp: kvinnors perspektivEn litteraturöversikt

Erfarenheter av omvårdnad efter sexuella

övergrepp: kvinnors perspektiv

En litteraturöversikt

Experiences of nursing after sexual

assault: women’s perspective

A literature review

Författare: Malin Isaksson och Kerstin Lindsmyr

HT 20

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet Examinator: Elisabet Welin, professor, Örebro universitet

Sammanfattning

Bakgrund: Sexuella övergrepp är ett globalt folkhälsoproblem. I Sverige klassas det som ett lagbrott och kan medföra såväl fysiska som psykiska konsekvenser. Omvårdnaden som

kvinnorna får efter övergreppet ska präglas av jämlikhet där sjuksköterskan ska sträva efter att utföra personcentrerad omvårdnad och erhålla ett respektfullt bemötande. Omvårdnaden ska främja hälsa och välbefinnande.

Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av omvårdnad efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp.

Metod: Studien är en beskrivande systematisk litteraturöversikt av tidigare forskning inom området omvårdnad efter sexuella övergrepp. Databaserna som användes var Cinahl och Medline där nio vetenskapliga artiklar valdes ut. De vetenskapliga artiklarna är

kvalitetsgranskade och analyserade för att sedan bilda litteraturöversiktens resultat.

Resultat: Resultatet bildades utifrån fyra identifierade kategorier: information – en central

del i omvårdnaden, stöttning genom omvårdnaden, vikten av att vara delaktig samt empati och respekt inom omvårdnaden.

Slutsatser: Litteraturöversikten visar på att omvårdnaden efter sexuella övergrepp är av stor betydelse för kvinnors välmående och återhämtningsprocess. Att få information av god kvalitet, att få vara delaktig i sin egen vård och att få ett stöttande bemötande med empati och respekt är centrala delar som utgör en god omvårdnad. För att öka kunskaperna kring

omvårdnad efter sexuella övergrepp krävs vidare forskning. Nyckelord: Erfarenheter, kvinnor, omvårdnad, sexuella övergrepp

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 1

Sexuella övergrepp-ett allvarligt brott ... 1

Riskfaktorer ... 1

Fysiska skador och psykiska konsekvenser ... 1

Vård efter sexuella övergrepp ... 2

Värdegrund för omvårdnad ... 2 Personcentrerad omvårdnad ... 3 Definition av erfarenhet ... 3

Problemformulering ... 3

Syfte ... 3

Metod ... 3

Bearbetning och analys ... 5

Forskningsetiska överväganden ... 6

Resultat ... 6

Information - en central del i omvårdnaden ... 7

Stöttning genom omvårdnaden ... 7

Vikten av att vara delaktig ... 8

Empati och respekt inom omvårdnaden ... 8

Resultatsammanfattning ... 9

Metoddiskussion ... 9

Resultatdiskussion ... 12

Slutsats och klinisk nytta ... 14

Fortsatt forskning ... 14

Referenslista ... 15

Bilaga 1 Sökmatris Bilaga 2 Artikelmatris

Bakgrund

Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och en fundamental kränkning mot kvinnors mänskliga rättigheter (World Health Organization [WHO], 2013). Ungefär en av fyra kvinnor har någon gång under sin livstid erfarit en oönskad sexuell kontakt (Breiding et al. 2014) och enligt WHO (2013) är den globala livstidsprevalensen för sexuella övergrepp utförda av en icke partner estimerad till 7,2% baserad på data från 56 länder. Mer än hälften av alla kvinnor i Sverige har någon gång blivit drabbad och kvinnor i åldern 15-24 är en överrepresenterad grupp vad gäller att bli utsatt (Nationellt centrum för kvinnofrid [NCK], 2008).

Sexuella övergrepp-ett allvarligt brott

Definitionen av sexuella övergrepp är att bli tvingad till sexuella akter mot sin vilja och dessa akter kan innebära allt från trakasserier till våldtäkt. Sexuella övergrepp är en form av

sexualbrott vilket är ett allvarligt brott och beroende på allvarlighetsgraden samt i vilken utsträckning det har skett kan förövaren dömas till högst 10 års fängelse (NCK, 2008). Riskfaktorer

Breiding et al. (2014) beskrev att barn och ungdomar som är av kvinnligt kön, äldre åldrar samt kommer från ett fattigare område eller låginkomstfamiljer löper större risk att utsättas för sexuella övergrepp. Breiding et al. (2014) påvisade även att barn som saknar en trygg och stabil uppväxtmiljö har en större risk för att utsättas.

Linden (2011) beskrev vidare att personer som exempelvis är psykiskt funktionsnedsatta, hemlösa eller har ett missbruk med alkohol har en ökad risk för att utsättas för sexuella övergrepp.

Fysiska skador och psykiska konsekvenser

Sexuella övergrepp kan leda till såväl fysiska skador som psykiska konsekvenser. NCK (2008) beskrev att fysiska skador kan uppstå på könsorganen såväl som på resterande delar av kroppen och att psykiska konsekvenser kan komma både som akuta krisreaktioner och som följder på längre sikt.

En studie av Maguire et al. (2009) grundar sig på 164 kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp som ledde till att kvinnorna fått olika typer av skador. Studien visade på att vid 61,1% av fallen hade kvinnorna skador på övriga delar av kroppen där en del av dessa skador uppkom efter att förövaren hållit fast kvinnan vid övergreppet. Exempel på skador var

blåmärken, skrapmärken, avsiktliga självskador, brännskador eller sår efter att ha blivit bitna. Vidare visade studien på att 39% av kvinnorna hade skador i och på könsorganen. Dessa skador var exempelvis bristningar eller sår i slemhinnan, blåmärken runt anus och skador på de inre blygdläpparna samt övriga delar av könsorganen.

NCK (2008) beskrev att de akuta krisreaktionerna kan variera med allt från sömnstörningar, oro samt skuld-och skamkänslor av varierande grad till känslor av otrygghet och maktlöshet. På längre sikt kan psykiska besvär visas genom ilska och irritabilitet, ångest, depression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) samt reaktivering av tidigare trauman. WHO (2013) beskrev även i sin rapport att kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp har 2,3 gånger högre sannolikhet att få alkoholproblem samt 2,6 gånger högre sannolikhet att drabbas av ångest och depression. Kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp rapporterade i högre

utsträckning sämre mental och fysisk hälsa samt sämre livskvalité och self efficacy (egenförmåga) (Schou-bedal et al. 2020).

Vård efter sexuella övergrepp

Enligt Resnick et al. (2000) anmäler endast en av fem personer sexuella övergrepp. Vidare visade samma studie att personer som anmäler brottet också har nio gånger större chans att söka/motta vård. När kvinnor söker vård för sexuella övergrepp gör majoriteten detta via en akutvårdsavdelning (Feldhaus, Houry & Kaminsky, 1999). Vidare synliggjorde WHO (2013) behovet av att vården måste bli bättre på att reagera när kvinnor söker vård efter att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp.

NCK (2008) menade att personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp har rätt till god vård för de följder övergreppet fört med sig, såväl fysiska som psykiska. Vården ska

genomsyras av jämlikhet för alla individer oavsett hudfärg, kön, social, etnisk eller nationell tillhörighet, detta för att inte diskriminera någon som blivit utsatt. Vårdpersonal har i uppgift att informera patienten om undersökningar och behandlingar. Detta ska alltid göras med ett professionellt förhållningssätt och ett respektfullt bemötande. Patienten har alltid rätt att bestämma vilka behandlingar och undersökningar som ska genomföras eller ej.

Linden (2011) beskrev i sin artikel att de mest akuta och brådskande åtgärderna ska prioriteras men om möjligt ska alltid hänsyn tas till åtgärderna kring eventuell insamling av

bevismaterial och förfarandet ska ske med hjälp av specifika protokoll. Studien beskrev att patienten alltid ska ges information rörande vad bevisinsamlingen ska innefatta, vad som ska utföras, varför det utförs samt att patienten alltid har rätt att avbryta insamlingen av bevis när som helst.

Resnick et al. (2000) beskrev i sin studie att det finns faktorer som påverkar i vilken

utsträckning kvinnor söker vård efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Exempel på faktorer som påverkar att kvinnor i högre utsträckning söker vård är om de var rädda för att få sexuellt överförbara infektioner och/eller om de blivit utsatta av en okänd person. Vidare visade studien på att kvinnor i lägre utsträckning söker vård om de varit påverkade av alkohol eller droger vid tillfället för övergreppet.

Värdegrund för omvårdnad

Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskrev i sin värdegrund för omvårdnad att människan är unik och ska mötas efter sina förutsättningar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Omvårdnad innehåller oftast en sak-aspekt och en relationsaspekt och bedrivs vanligtvis på personnivå. Sak-aspekten innebär att en person är i behov av omvårdnad som exempelvis kan innebära stöd, guidning eller aktiv hjälp med något. Relationsaspekten innebär att den som bedriver omvårdnaden ska göra det med ett gott bemötande.

Vidare beskrev Svensk sjuksköterskeförening (2016) att en målsättning inom omvårdnad är att maktförhållandet i omvårdnadsrelationen ska balanseras så att patienter och närstående blir partners och delaktiga i omvårdnaden. Detta gör att både patient och närstående känner

trygghet och upplever respekt. Vidare är omvårdnadens mål att främja hälsa och

välbefinnande samt att verka för ett värdigt och fridfullt avslut av livet för en person med sjukdom. Detta ska göras oavsett kön, ålder, sociala villkor och kulturell bakgrund. I Svensk sjuksköterskeförenings (2016) värdegrund för omvårdnad lyfts även centrala

integritet, respekt för självbestämmande/autonomi, upplevelse av tillit, upplevelse av hopp

samt upplevelse av mening. Personcentrerad omvårdnad

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016) ska patienten ses som en enhet av kropp, själ och ande. Det betyder att sjuksköterskan bör tillgodose patientens såväl fysiska som psykiska, existentiella och andliga behov. McCance och McCormack (2013) förklarar att patienten skall stå i centrum för sin egen vård och att sjuksköterskan ska sträva efter att utföra

personcentrerad omvårdnad. Vidare beskrev McCance och McCormack (2013) det ramverk som utvecklats för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad i praktiken. Ramverkets fyra komponenter: förutsättningar, vårdmiljö, personcentrerade processer samt förväntade resultat är alla viktiga delar för att uppnå personcentrerad omvårdnad. Komponenterna beskriver nödvändiga förutsättningar som professionell kompetens och god självkännedom hos sjuksköterskan samt vårdmiljöns faktorer som att ha välfungerande och stöttande organisatoriska system. Komponenterna beskriver även personcentrerade processer där engagemang och delat beslutsfattande står i centrum. Dessa olika delar är alla viktiga för att uppnå det förväntade resultatet som är personcentrerad omvårdnad.

Definition av erfarenhet

En erfarenhet är färdigheter och kunskaper som en person erhållit genom något som personen varit med om (Svenska Akademiens ordlista, 2015).

Problemformulering

Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem där sexuella övergrepp ingår i begreppet våld. Många kvinnor har under sin livstid erfarit en oönskad sexuell kontakt vilket kan leda till både fysiska och psykiska skador som kan vara livet ut. Det finns olika anledningar till att kvinnor söker vård efter att ha blivit utsatta. Vid vårdtillfället är det centralt att omvårdnaden utgår från ett empatiskt och professionellt förhållningssätt och att kvinnan behandlas med respekt. Vården efter sexuella övergrepp är under ständig utveckling och för att kunna ge god och adekvat vård är det av stor vikt att kvinnors erfarenheter av omvårdnaden finns beskrivna.

Syfte

Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av omvårdnad efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp.

Metod

Studien är en beskrivande systematisk litteraturöversikt av tidigare forskning om sexuella övergrepp inom ämnet omvårdnad (Henricson & Mårtensson, 2017).

Sökstrategi

Den systematiska litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL With plus full text och Medline. Utifrån syftet plockades meningsbärande ord fram för att skapa sökord. De meningsbärande orden som plockades ut var sexuella övergrepp, erfarenhet samt omvårdnad. Dessa översattes sedan till engelska genom att använda Svensk MeSH från Karolinska

institutet. Utifrån de engelska översättningarna hämtades även synonymer och närliggande begrepp som var relevanta för att bredda sökningen. I sökningen användes både ämnesord och fritextsökning. För att smalna av sökningen användes den Booleska sökoperanden AND och

för att bredda sökningen användes den Booleska sökoperanden OR (Kristensson, 2014). För att generera fler artiklar samt inkludera ordets alla ändelser användes trunkering (*) på några fritextord (Kristensson, 2014).

I Cinahl användes sökorden MH Rape OR sexual abuse OR sexual assault OR sexual

violence OR sex offenses AND experienc* OR perception* OR perspectiv* AND nurs* AND care

I Medline användes sökorden MH Rape OR MH sex offenses OR sexual abuse OR sexual

assault OR sexual violence AND experienc* OR perception* OR perspectiv* AND nurs*

AND care

Begränsningar gjordes gällande att artiklarna skulle vara publicerade på engelska samt att publiceringsår skulle vara mellan 2000-2020. Det gjordes även en begränsning till peer reviewed. Begränsningarna finns även i sökmatriserna, se Bilaga 1.

Det gjordes även två manuella sökningar. En via referenslista från en av de utvalda artiklarna och en artikel som uppkom tidigt i sökprocessen i form av en fritextsökning (Karlsson, 2017). Urval

Till examensarbetet valdes nio artiklar ut, sju från den systematiska sökningen och två från den manuella sökningen, detta utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt artikelns lämplighet för litteraturöversikten (Kristensson, 2014).

Inklusionskriterier: Att det skulle vara kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp och

att artiklarna fokuserade på deras erfarenheter av omvårdnad. Andra inklusionskriterier var att kvinnorna skulle vara 15 år och uppåt då intervjuerna eller enkäten utfördes samt att det skulle vara originalartiklar.

Exklusionskriterier: Artiklar som endast framhävde sjukvårdspersonalens perspektiv på

kvinnors erfarenheter av omvårdnad efter sexuella övergrepp. Artiklar som beskrev kvinnor inom militären som blivit utsatta för sexuella övergrepp och deras erfarenheter av vård. En urvalsprocess bestående av fyra delar användes för att välja ut relevanta artiklar till litteraturöversikten (Kristensson, 2014). I den första delen lästes samtliga titlar i sökresultatet som gavs utifrån de valda sökorden individuellt av båda författarna. Artiklarnas titlar vägdes mot studiens syfte samt de tidigare nämnda inklusions- och exklusionskriterierna. Därefter plockades dubbletter bort. När artiklar valts utifrån titelgranskningen och borttagande av dubbletter påbörjades den andra delen i urvalsprocessen. Den andra delen bestod av att båda författarna läste artiklarnas abstrakt individuellt och bedömde huruvida de var relevanta för litteraturöversikten. Artiklarnas abstrakt granskades utifrån det valda syftet samt inklusions- och exklusionskriterierna. I den tredje delen av urvalsprocessen hade relevanta abstrakt valts ut och författarna gick vidare med att läsa artiklarna i fulltext. Författarna läste artiklarna individuellt för att sedan diskutera identifierade liknelser samt artiklarnas relevans för litteraturöversikten. I den fjärde och slutgiltiga delen av urvalsprocessen valdes de artiklar ut till resultatet som bedömdes vara av god kvalitet, uppfylla författarnas krav i förhållande till studiens syfte samt inklusions- och exklusionskriterier, se figur 1 och artikelmatriserna, Bilaga 2.

Figur 1. Översikt av urval i databaser

Kvalitetsgranskning

Totalt har elva vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskats individuellt av båda författarna. Den granskningsmall som användes var Bilaga 5 från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, [SBU] (2012). Bilaga 5 är en mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik-patientupplevelser. Efter individuell granskning av artiklarna gjordes en sammanställd kvalitetsgranskning av båda författarna. Artiklarna inkluderade i resultatet ansågs vidhålla medelhög till hög kvalitet. Utifrån kvalitetsgranskningen

exkluderades två artiklar på grund av låg kvalitet vilket resulterade i totalt nio artiklar

inkluderade i studien. Artiklarnas styrkor och svagheter finns presenterade i artikelmatriserna, Bilaga 2.

Bearbetning och analys

En integrerad analys användes för att studera de artiklar som tagits fram för

litteraturöversikten. En integrerad analys görs med fördel vid litteraturstudier och utförs i tre olika steg (Kristensson, 2014). I det första steget skedde en individuell genomläsning av artiklarna av författarna för att identifiera likheter och skillnader i resultatet. Därefter

Sökning i Cinahl (n = 270) Exkluderade, varav två exkluderades efter kvalitetsgranskning (n = 13) Antal artiklar inkluderade i litteraturöversikten (n = 7)

Artiklar efter borttagande av dubbletter (n = 90) Sökning i Medline (n = 485) Exkluderade (n = 655) Exkluderade (n = 70) Lästa titlar (n = 755) Lästa abstracts (n = 90) Lästa fulltexter (n = 20)

markerade författarna var för sig stycken i artiklarna som svarade på syftet för att inte missa värdefull information. Likheterna och skillnaderna skrevs ner och färgkodades gemensamt för att artiklarna skulle bearbetas stegvis och noggrant. I det andra steget identifierades kategorier utifrån färgkodningen som sammanfattade de resultat från artiklarna som liknade varandra. Kategorierna formades till huvudområden för resultatdelen och skrevs ned som rubriker. I det tredje och sista steget av den integrerade analysen bearbetades de kategorier som blev;

information – en central del i omvårdnaden, stöttning genom omvårdnaden, vikten av att vara delaktig samt empati och respekt inom omvårdnaden för att tillslut sättas ihop och

sammanställa resultatet.

Forskningsetiska överväganden

Vid granskning och sammanställning av artiklarna har författarna försökt att erhålla ett objektivt förhållningssätt till innehållet i artiklarna. Detta för att minimera risken att resultatet i litteraturöversikten skulle förvrängas av författarna. Författarnas förförståelse för ämnet är att sexuella övergrepp är ett stort samhällsproblem. Ingen av författarna har aktivt arbetat med kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp, däremot har båda författarna en uppfattning om att omvårdnaden bör präglas av ett respektfullt och omsorgsfullt bemötande.

Artiklarna som valts ut till studien har antingen ett godkännande av en etisk kommitté eller vidtagit adekvata etiska överväganden (Forsberg & Wengström, 2015). Alternativt har det kontrollerats så att tidskrifternas instruktioner och krav för publicering av artikel innehåller punkter angående etiska godkännanden och resonemang. Enligt Helsingforsdeklarationen ska etiska kommittéer inom forskning vara oberoende och transparenta gentemot forskaren. Kommittén ska även utifrån det landet där forskningen genomförs beakta de lagar och regler som finns (World Medical Association, 2013).

Resultat

Den här litteraturöversiktens resultat baseras på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna som användes var från Sydafrika, USA, Brasilien, Kanada, England samt Guatemala. Samtliga artiklar hade använt sig av kvalitativ metod. Åtta artiklar använde sig av intervjuer och en artikel använde sig av enkäter. Som svar på litteraturöversiktens syfte, att beskriva kvinnors erfarenheter av omvårdnad efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, återfanns det under den integrerade analysen fyra kategorier; information – en central del i omvårdnaden,

stöttning genom omvårdnaden, vikten av att vara delaktig samt empati och respekt inom omvårdnaden.

Tabell 1. Översikt över kategorier och förekommande artiklar.

Information – en central del i

omvårdnaden

Stöttning genom omvårdnaden

Vikten av att vara delaktig

Empati och respekt inom omvårdnaden Campbell et al. (2013) Ericksen et al. (2002). Fehler-Cabral et al. (2011) Place et al. (2019) Steinbrenner et al. (2017) Arend et al. (2013) Ericksen et al. (2002) Fehler-Cabral et al. (2011) Place et al. (2019)

Ranjbar & Speer (2013) Reis et al. (2016) Steinbrenner et al. (2017) Campbell et al. (2013) Du Mont et al. (2009) Ericksen et al. (2002) Fehler-Cabral et al. (2011)

Ranjbar & Speer (2013)

Arend et al. (2013) Campbell et al. (2013) Du Mont et al. (2009) Ericksen et al. (2002) Fehler-Cabral et al. (2011) Place et al. (2019)

Ranjbar & Speer (2013) Reis et al. (2016) Steinbrenner et al. (2017)

Information - en central del i omvårdnaden

Kvinnorna beskrev information som en central del i deras erfarenheter av omvårdnad efter sexuella övergrepp. Erfarenheterna kring informationsgivningen och innehållet varierade mellan kvinnorna. De flesta upplevde att informationen var av god kvalitet då den bestod av tydliga och grundliga förklaringar före och under de undersökningar som var adekvata att utföra efter övergreppet (Campbell, Greeson & Fehler-Cabral, 2013; Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral, Campbell & Patterson, 2011). Kvinnornas positiva erfarenheter innefattade bland annat god information om varför vissa undersökningar skulle utföras samt vad som skulle hända efteråt. Den givna informationen fick kvinnorna att känna sig välinformerade och respekterade samt gav dem en större känsla av egenmakt (Fehler-Cabral et al., 2011). Kvinnorna uttryckte även att den givna informationen framfördes med flexibilitet där de gavs utrymme att ta in informationen i såväl muntlig som skriftlig form samt att de fick

kontinuerlig repetition (Ericksen et al., 2002).

Trots att informationen som givits i de flesta fall upplevdes som god, hade vissa kvinnor erfarenhet av det motsatta. Informationen upplevdes ibland överväldigande och svår att förstå i relation till den situation kvinnorna befann sig i. Den stora mängden information kunde även i vissa fall vara svår att komma ihåg (Ericksen et al., 2002; Place, Billings & Valenzuela., 2019). Vissa kvinnor upplevde även att informationen gällande exempelvis post-profylaktisk medicin inte var tillräckligt djupgående (Steinbrenner, Shawler, Ferreira & Draucker, 2017). När de inte fick den informationen de önskat eller behövt gällande exempelvis medicinering eller vad de själva kunde göra, resulterade det i en negativ erfarenhet av omvårdnaden i relation till informationsgivningen (Fehler-Cabral et al., 2011; Place et al., 2019 Steinbrenner et al., 2017).

Stöttning genom omvårdnaden

Kvinnornas erfarenheter av stödet de fick genom omvårdnaden varierade och upplevdes ibland tillräckligt och ibland bristfälligt. Stödet innefattade såväl stöttande åtgärder som emotionellt stöd. En del av de stöttande åtgärderna var att kvinnornas olika behov, såväl fysiska som psykiska, togs i beaktande samt att de upplevde att deras behov blev

tillgodosedda oavsett vad det gällde (Arend, Maw, De Swardt, Denny & Roland, 2013; Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral et al., 2011; Reis, Lopes & Osis, 2016). Stöttande

åtgärder kunde även visas i form av fysisk kontakt exempelvis att någon höll kvinnornas hand samt att de blev distraherade under tiden för undersökningen vilket resulterade i positiva erfarenheter av omvårdnaden. Likaså upplevde kvinnorna att det var viktigt att inte bli stressade, att personalen etablerade ögonkontakt samt att de lyssnade aktivt (Ericksen et al., 2002). De stöttande åtgärderna hade också en viktig roll för återhämtningsprocessen (Reis et al., 2016).

Ett emotionellt stöd inom omvårdnaden upplevdes vara mycket hjälpsamt. Stödet bidrog till att kvinnorna kunde hantera sin situation bättre (Arend et al., 2013; Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral et al., 2011). Vidare skapade det emotionella stödet ett utrymme att öppet uttrycka känslor och tankar kring övergreppet och den situation som kvinnorna befann sig i vilket gav dem en känsla av lättnad och känslomässig styrka (Arend et al., 2013; Ericksen et al., 2002). Kvinnorna upplevde även att de blev sedda som individer med enskilda behov och att personalen erhöll ett personcentrerat förhållningssätt (Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral et al., 2011).

Trots att många kvinnor uttryckte att de fick en god omvårdnad beskrev några kvinnor brister i det emotionella stödet under besöket (Ranjbar & Speer, 2013; Steinbrenner et al., 2017).

Kvinnorna upplevde också att omvårdnaden saknade ett öppet klimat för att kunna prata om sina känslor vilket upplevdes orsaka en begränsning i återhämtningsprocessen. Vad gäller stöttande åtgärder önskade vissa kvinnor ett mer holistiskt förhållningssätt där personalen tillämpade fler förebyggande åtgärder och inte endast såg till de akuta besvären (Ranjbar & Speer, 2013). En annan studie beskrev även att vissa kvinnor saknade att få stöttning och uppmärksamhet i relation till sina behov (Place et al., 2019).

Vikten av att vara delaktig

Huruvida kvinnorna upplevde att de fick vara delaktiga i omvårdnaden eller inte var tudelat. Kvinnornas positiva erfarenheter av omvårdnaden handlade till stor del om att de fick valmöjligheter rörande de undersökningar som genomfördes (Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral et al., 2011). Fehler-Fehler-Cabral et al. (2011) beskrev att kvinnorna gavs valmöjligheter gällande undersökningarna, dels huruvida de skulle genomföras samt vilka delar som kvinnorna eventuellt ville avstå. Vidare beskrev kvinnorna att om de inte var redo, inte ville fortsätta med undersökningen eller inte kände sig bekväma så blev de respekterade i det beslutet (Ericksen et al., 2002; Campbell et al., 2013; Fehler-Cabral et al., 2011). Vissa uttryckte även att de gavs den tid som behövdes för att kunna vara delaktiga och att de inte blev pressade vid undersökningarna (Du Mont, White & McGregor, 2009; Ericksen et al., 2002). Respekten för självbestämmandet upplevdes vara en positiv erfarenhet av

omvårdnaden som gav kvinnorna en känsla av att ha kontroll över sig själva och sina kroppar (Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral et al., 2011).

Samtidigt upplevde vissa kvinnor en brist på självbestämmande inom omvårdnaden. Detta kunde resultera i en kontrollförlust över sin egen kropp i en redan utsatt situation (Fehler-Cabral et al., 2011). Det kunde även upplevas en avsaknad av valmöjligheter kring om undersökningen överhuvudtaget skulle ske eller inte (Du Mont et al., 2009; Fehler-Cabral et al., 2011). Det förekom att kvinnor upplevde att undersökningarna utfördes skyndsamt, på “ren rutin” samt med inställningen av att få det gjort utan vidare eftertanke (Fehler-Cabral et al., 2011). Ranjbar och Speer (2013) beskrev vidare att kvinnorna fick en känsla av att mista sin autonomi när de blev tvingade till att prata om den händelsen som de varit med om. Empati och respekt inom omvårdnaden

Bemötandet inom omvårdnaden präglades i vissa fall av empati och respekt men samtidigt fanns det tillfällen då just detta saknades. Vissa kvinnors erfarenheter av omvårdnaden innehöll ett empatisk omhändertagande från personalen som visade medkänsla och gav ett icke-dömande bemötande samt visade kvinnorna respekt (Ericksen et al., 2002; Du Mont et al., 2009; Ranjbar & Speer, 2013). Nivån av medkänsla och omsorg spelade en viktig roll för känslan av att bli bekräftad och respekterad (Fehler-Cabral et al., 2011). En del i kvinnornas erfarenheter av omvårdnaden handlade om att de fick ett vänligt bemötande (Arend et al., 2013; Campbell et al., 2013; Du Mont et al., 2009; Steinbrenner et al., 2017) och att behovet av att bli tröstade och bekräftade i sin situation blev tillgodosett (Arend et al., 2013; Campbell et al., 2013; Du Mont et al., 2009; Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral et al., 2011).

Kvinnorna upplevde vidare att de blev försäkrade om att de sexuella övergreppen inte var deras fel (Du Mont et al., 2009; Fehler-Cabral et al., 2011; Reis et al., 2016). Bemötandet inom omvårdnaden gjorde att de kände sig bekväma, betrodda samt behandlade med

värdighet (Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral et al., 2011). Kvinnorna kände en tillit till den omvårdnaden som gavs och det bemötandet de fick gav en känsla av lättnad (Arend et al., 2013).

Å andra sidan hade vissa kvinnor en erfarenhet av att personalen var respektlösa, elaka och oerfarna (Fehler-Cabral et al., 2011; Ranjbar & Speer, 2013; Steinbrenner et al., 2017). Kvinnorna uttryckte även att personalen uppträtt otrevligt (Place et al., 2019; Steinbrenner et al., 2017) och att de upplevt en avsaknad av respekt för sina beslut gällande om och när de ville prata om händelsen (Ranjbar och Speer, 2013). Delar av omvårdnaden blev negativ då kvinnorna ibland inte blev betrodda och fick en känsla av att de gjort något fel (Place et al., 2019; Ranjbar & Speer, 2013; Steinbrenner et al., 2017). I en annan studie synliggjordes det att omvårdnaden hade erhållit högre kvalitet om personalen hade fått bättre utbildning i att förse kvinnorna med omsorg (Ranjbar & Speer, 2013). Samtidigt upplevde vissa kvinnor en avsaknad av respekt då deras problem blev åsidosatta av personalen. Detta ledde till en känsla av att inte vara viktig och att inte vilja söka vård igen (Place et al., 2019; Ranjbar & Speer, 2013).

Resultatsammanfattning

Informationen som kvinnorna fick efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp var en central del inom omvårdnaden där bra given information gav en känsla av respekt och egenmakt. Informationen var i de flesta fall av god kvalitet och handlade till stor del om tydliga och grundliga förklaringar gällande undersökningar och medicinering. Informationen kunde dock upplevas som överväldigande i relation till den situation kvinnorna befann sig i och upplevdes ibland som bristfällig. Stödet genom omvårdnaden innefattade såväl stöttande åtgärder som emotionellt stöd. Stöttande åtgärder kunde exempelvis vara att få sina enskilda behov tillgodosedda och åtgärderna kunde ha en viktig roll för återhämtningsprocessen. Det emotionella stödet innebar exempelvis att få utrymme att prata om sina känslor och att bli bemött med ett personcentrerat förhållningssätt. Detta kunde ibland upplevas som bristfälligt och likaså kunde de stöttande åtgärderna upplevas bristfälliga då kvinnorna saknade

uppmärksamhet i relation till sina behov. Vidare erfarenheter av omvårdnaden handlade om huruvida kvinnorna upplevde delaktighet och valmöjlighet gällande undersökningar.

Respekten för självbestämmandet gav kvinnorna en känsla av att ha kontroll över sig själva och sina kroppar, däremot kunde bristen på delaktighet resultera i en känsla av kontrollförlust. Vissa kvinnor upplevde att de blev respekterade, betrodda och bemötta med empati, medan andra kvinnor hade erfarenheter av ett respektlöst och dömande bemötande.

Metoddiskussion

Den här studien är en systematisk litteraturöversikt som gjordes för att sammanställa tidigare kunskaper kring erfarenheter av omvårdnad efter sexuella övergrepp, detta för att sedan kunna omsättas i praktiken (Kristensson, 2014). En kvalitativ intervjustudie hade kunnat ge en djupare förståelse för kvinnors erfarenheter och hade möjligtvis kunnat vara lämplig för studiens syfte. Något som stärker trovärdigheten i litteraturöversikten är det faktum att syftet har besvarats utifrån den valda metoden (Henricson, 2017).

Sökstrategi

För att söka fram artiklar användes databaser vilka innehåller artiklar som är kopplade till omvårdnadsvetenskap. Med avsikten att öka trovärdigheten för litteraturöversikten användes flera databaser (Henricson, 2017). Det användes tre databaser i sökprocessen för att hitta så många relevanta artiklar som möjligt. Den tredje vilken var PsycINFO valdes bort då det inte uppkom något nytt relevant material. Den slutgiltiga sökningen gjordes därför i två databaser.

Det användes fem närliggande begrepp för sexuella övergrepp inom det engelska språket, detta för att öka systematiken och för att inte missa relevanta artiklar (Kristensson, 2014), men även för att sexuella övergrepp är ett brett begrepp som kan uttryckas på många olika sätt. Trots att definitionen av sexuella övergrepp innebär allt från trakasserier till våldtäkt, valdes det att endast använda de begrepp där det troligtvis innebär att kvinnorna efter övergreppet söker vård. I Cinahl fanns inte sex offenses som ämnesord vilket gjorde att det söktes i fritext istället. På grund av antalet närliggande begrepp och att de flesta söktes i fritext ökade även antalet irrelevanta träffar. Det stora antalet träffar behandlades genom att det gjordes ett omfattande och noggrant urval. Diskussion kring urvalet presenteras under rubriken urval i metoddiskussionen.

Då det i databaserna inte fanns något relevant ämnesord för erfarenhet söktes det i fritext som

experience. Det valdes även ut två synonymer till experience på engelska; perception och perspective. Samtliga tre ord söktes i fritext och trunkerades (*) för att innefatta alla ändelser

på sökorden (Kristensson, 2014). Detta gjordes för att fånga in fler relevanta artiklar som innefattade erfarenheter. Vid översättning av omvårdnad via Svensk MeSH till engelska blev det nursing. Det testades att söka med nursing som ämnesord såväl som fritextord i samtliga databaser, detta resulterade dock i för få relevanta träffar. För att öka antalet relevanta träffar söktes det istället på nurs med trunkering (nurs*). Med avsikt att smalna av sökningen samt att generera fler artiklar som svarade på syftet lades ordet care till. Eftersom det har testats flertalet olika sökord och kombinationer ökar detta trovärdigheten till studien (Karlsson, 2017).

Avsikten med de begränsningar av tidsperiod som gjordes var för att få så färsk forskning som möjligt. På grund av begränsat material för syftet ökades tidsperioden successivt med fem år i taget för att sedan landa i tidsperioden 2000-2020. Åtta artiklar är publicerade under tidsperioden 2009-2020 vilket indikerar att majoriteten av artiklarna inkluderade i resultatet anses vara relativt ny forskning. En artikel är publicerad år 2002 vilket kan anses som en svaghet, dock påvisar den liknande resultat som övriga artiklar vilket kan anses öka tillförlitligheten till artikeln och den inkluderades därför i resultatet.

Då sökning i databaserna gav svårigheter att hitta tillräckligt många relevanta artiklar som svarade på syftet gjordes även två manuella sökningar (Karlsson, 2017). Båda artiklarna utifrån den manuella sökningen svarar på litteraturöversiktens syfte samt inklusions-och exklusionskriterier vilket användes som argument för att artiklarna skulle inkluderas. Urval

I Cinahl gav den slutgiltiga sökningen 270 träffar och i Medline gav sökningen 485 träffar. På grund av det stora antalet träffar kan detta anses sänka reproducerbarheten i

litteraturöversikten. Urvalsprocessen gjordes däremot först individuellt för att sedan jämföras mellan författarna.

Den här litteraturöversikten inkluderar artiklar där vissa kvinnor var under 15 år eller där åldern inte framgick, detta kan anses vara irrelevant i relation till inklusionskriteriet. Artiklarna ansågs dock vara lämpliga då det var möjligt att urskilja det material i artiklarna som speglade erfarenheter av kvinnor som var 15 år och äldre. Anledningen till detta

inklusionskriterie var att enligt NCK (2008) är kvinnor mellan 15-24 år en överrepresenterad grupp vad gäller att bli utsatt för sexuella övergrepp. Därefter valdes det att inkludera

litteraturöversikten finns inga kriterier gällande i vilken ålder övergreppet skulle ha skett. Detta kan anses vara en svaghet, däremot påvisade samtliga artiklar liknande resultat och bristen på tidigare forskning utgjorde ett hinder att göra denna typ av begränsning.

I en av de utvalda artiklarna framgick endast en medelålder på deltagarna och det gick ej att utläsa en lägsta ålder. Detta kan vara en svaghet då det påverkar såväl pålitligheten som trovärdigheten. Dock har det kontrollerats i databasen att artikeln är så kallat “taggad” med; Adult: 19 - 44 years; Middle Aged: 45-64; All Adult 19+ years. Detta gör att det ändå motiveras att artikeln ansågs vara relevant för litteraturöversikten. I en annan av de utvalda artiklarna förekom samma problem där medelålder angavs men ej lägsta ålder. Denna artikel var dock inte taggad med åldrarna 15 år eller äldre vilket riskerar trovärdigheten och

pålitligheten och kan anses kunna vara en svaghet. Argumentet för att trots detta inkludera denna i litteraturöversikten är att en stor del av det material som svarar på syftet återfinns i den aktuella artikeln. Den ansågs vidare vara relevant på grund av brist på tidigare forskning och att resultatet påvisar liknande resultat som i övriga artiklar.

I den här litteraturöversikten valdes det att exkludera artiklar som beskrev kvinnors erfarenheter av vård inom militären efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. De beskrivna sexuella övergreppen samt den mottagna vården hade uttryckligen skett inom militären. Det ansågs därför att det skulle ha minskat överförbarheten till svensk

sjukvårdskontext om dessa artiklar hade inkluderats. Detta på grund av de markanta skillnaderna i såväl kontext som omständigheter vad gäller vårdsituationer. Ett annat exklusionskriterie var artiklar som endast framhävde sjukvårdspersonalens perspektiv på kvinnors erfarenheter av omvårdnad efter sexuella övergrepp. Anledningen till det sistnämnda exklusionskriteriet var att det avsågs att få erfarenheter direkt från kvinnorna som blivit utsatta.

På grund av att det har inkluderats artiklar från olika länder världen över kan både kulturella skillnader och skillnader i sjukvårdssystem göra att överförbarheten till svensk kontext blir låg. Däremot påvisar resultatet efter den integrerade analysen att erfarenheterna av

omvårdnaden överensstämmer mellan länderna och detta kan anses öka överförbarheten. På grund av brist på tidigare forskning valdes det ut artiklar som innehåller erfarenheter av omvårdnad given av specialistutbildad personal. Detta kan anses minska möjligheten till överförbarhet till andra kontexter.

Kvalitetsgranskning

Den använda granskningsmallen för patientupplevelser innehåller frågor som är öppna för tolkning av författarna. Detta gör att kvalitetsgranskningen riskerar att bli subjektiv. Dock gjordes kvalitetsgranskningen först individuellt för att sedan jämföras och diskuteras något som stärker reliabiliteten (Henricson, 2017). Dock ansågs den granskningsmallen vara

relevant för de utvalda artiklarna som beskrev patienters erfarenheter. Faktorer som påverkade kvaliteten negativt på artiklarna var exempelvis att författarna till artiklarna sällan beskrev sin förförståelse till ämnet samt att exklusionskriterier sällan framgick tydligt. Positiva faktorer för kvaliteten var att de flesta artiklar innehöll tydligt beskriven dataanalys samt utförliga och tydliga resultatredovisningar.

Dataanalys

Delar av dataanalysen skedde först individuellt för att sedan jämföras och diskuteras vilket ökar trovärdigheten (Henricson, 2017). Om däremot hela dataanalysen hade skett på samma sätt hade trovärdigheten för litteraturöversikten kunnat ökat ytterligare. Författarna har

däremot bett en kurskamrat kontrollera att analysen är grundad på data, även detta stärker trovärdigheten (Henricson, 2017).

I de inkluderade artiklarna i litteraturöversikten har olika mätinstrument använts. En artikel har använt sig av enkäter vilket kan ses som både positivt och negativt. Å ena sidan kan frågorna tolkas på olika sätt av deltagarna vilket ger utrymme för missförstånd kring frågorna. Å andra sidan beskrev den aktuella artikeln att enkäterna besvarades på nätet där deltagarna i studien befann sig på en plats där de kände sig trygga. Detta ökar chansen till att deltagarna har svarat ärligt vilket i sin tur ökar trovärdigheten. Resterande artiklar använde sig av intervjuer vilket av författarna anses vara relevanta mätinstrument för en kvalitativ studie. I några studier genomfördes inte intervjuerna i direkt anslutning till vårdtillfället efter

övergreppet. Detta gör att deltagarna riskerar att ha glömt delar av den upplevda omvårdnaden och det är därför möjligt att resultatet i litteraturöversikten hade kunnat se annorlunda ut om intervjuerna hade skett direkt.

Forskningsetik

För att undvika egen tolkning eller inslag av personliga åsikter har författarna försökt att sätta förförståelsen inom parentes (Kristensson, 2014), Författarna är dock medvetna om att det inte är möjligt att helt sätta förförståelsen inom parentes. Under den integrerade analysen av data har egna tolkningar och åsikter försökts sättas åt sidan för att inte påverka

resultatredovisningen i litteraturöversikten. Detta har förstärkts genom att författarna bett en kurskamrat kontrollera resultatredovisningen, något som ökar tillförlitligheten (Henricson, 2017).

Alla steg i metoddelen är utförligt redovisade och tydligt beskrivna varpå reliabiliteten och reproducerbarheten i litteraturöversikten kan anses öka (Henricson & Mårtensson, 2017).

Resultatdiskussion

I resultatet framgick det att information var en central del i omvårdnaden efter sexuella

övergrepp. Informationen upplevdes i de flesta fall vara av god kvalitet vilket karaktäriserades av tydliga och grundliga förklaringar. Resultatet påvisade också att kvinnorna upplevde att bra given information gav en känsla av respekt och egenmakt. Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskrev i sin tur att god kommunikation och underlättande informationsutbyte är viktiga förutsättningar för god och säker vård samt att god kommunikation ökar tryggheten hos patienten. McCance och McCormack (2013) beskrev vidare att en förutsättning för personcentrerad omvårdnad är att sjuksköterskan har mellanmänskliga och sociala färdigheter som i sin tur genererar en god förmåga att kommunicera på olika nivåer. En egen reflektion är att goda färdigheter inom information och kommunikation är centralt för att kunna ge god omvårdnad och således erhålla ett personcentrerat förhållningssätt. Litteraturöversiktens resultat visade däremot att kvinnorna i vissa fall upplevde informationen som överväldigande och bristfällig. Något som Svensk sjuksköterskeförening (2017) menar kan ha en negativ inverkan på vårdens resultat, säkerhet och upplevelser för både patienter och närstående. Vidare beskriver Svensk sjuksköterskeförening (2017) att bristfällig information utgör en sämre förutsättning för jämlik och personcentrerad vård.

Resultatet påvisade att stöttning genom omvårdnaden innefattade såväl stöttande åtgärder som emotionellt stöd. Stöttande åtgärder kunde exempelvis vara att få sina enskilda behov

tillgodosedda och det emotionella stödet innebar att få utrymme att prata om sina känslor. Att få alla sina behov tillgodosedda är även något som Svensk sjuksköterskeförening (2016)

beskriver som centralt för god omvårdnad och är ett resultat av att se alla individer som en enhet av kropp och själ. Utifrån att kvinnorna fick sina enskilda behov tillgodosedda kan det argumenteras för att personalen hade ett personcentrerat förhållningssätt och att kvinnorna stod i centrum för sin egen vård. Detta menar McCance och McCormack (2013) är viktigt inom omvårdnad.

I den här litteraturöversikten har endast kvinnors erfarenheter av omvårdnad belysts men det finns en medvetenhet om att sexuella övergrepp även drabbar män (Nationellt centrum för kvinnofrid, u.å.). Det finns studier som visar på att föreställningar om kvinnor och män, manligt och kvinnligt kan påverka vilken vård som ges samt hur patienter blir bemötta (Öhman, 2009). Clarke, Booth, Velikova och Hewison (2006) beskrev i en studie om könsskillnader inom cancervård att kvinnor och män hade olika uppfattningar om vikten av det emotionella stödet. Trots att denna studie beskriver skillnader mellan män och kvinnor inom cancervård skulle det vara möjligt att dra paralleller till litteraturöversiktens resultat. Clarke et al. (2006) beskrev att kvinnor förväntade sig i högre utsträckning att

sjukvårdspersonal skulle erhålla ett emotionellt stöd medan män upplevde det emotionella stödet som onödigt, de önskade snarare att få information för att själva kunna hantera sina känslor. Litteraturöversiktens resultat visar på att när kvinnor upplevde att de fick tillräckligt med emotionellt stöd var det mycket hjälpsamt och när det emotionella stödet var bristfälligt ledde det till en begränsning i återhämtningsprocessen. Det kan därav diskuteras skillnader mellan män och kvinnor och deras behov av stöd genom omvårdnaden och frågan är om kvinnor kan vara i större behov av emotionellt stöd än män. Vidare kan det ses som att alla individer har olika behov och det kan därför argumenteras för att det blir än viktigare att utföra personcentrerad omvårdnad.

Resultatet visade att när kvinnorna upplevde delaktighet och att respekten för deras självbestämmande togs i beaktande gav det en känsla av att ha kontroll över sig själva och sina kroppar. Detta kan kopplas till Svensk sjuksköterskeförenings (2016) värdegrund för omvårdnad där ett av de centrala begreppen är respekt för självbestämmande/autonomi. Detta har som syfte att försäkra och se till att patientens personliga frihet behålls när det gäller val som rör den egna personen. Detta stärks ytterligare av Patientlagen (SFS 2019:964, 5 kap, 1§) där det beskrivs att sjukvården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. I resultatet framkom det däremot att vissa kvinnor upplevde avsaknad av valmöjligheter kring huruvida undersökningarna skulle ske eller inte. Utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori kan detta tolkas som ett vårdlidande. Eriksson (2003) beskriver att

vårdlidandet kan sammanfattas med hjälp av fyra kategorier; kränkning av patientens

värdighet, fördömelse och straff, maktutövning samt utebliven vård. Resultatet beskrivet ovan

kan kopplas till kategorin maktutövning där Eriksson (2003) beskriver att ett vårdlidande kan uppstå när patienten blir berövad på sin frihet genom att bli tvingad att genomgå handlingar som individen själv inte skulle välja.

Resultatet visade på varierande erfarenheter gällande bemötandet inom omvårdnaden. Vissa kvinnor fick ett respektfullt och empatiskt bemötande medan andra upplevde att personalen varit dömande och uppträtt respektlöst. Detta kan kopplas till Erikssons (2003)

omvårdnadsteori och kategorin fördömelse och straff där Eriksson (2003) beskriver att ett vårdlidande kan uppstå när en patient blir nonchalerad eller när uppenbara omvårdnadsbehov inte tas hänsyn till. Det kan alltså tolkas som att kvinnornas negativa erfarenheter kan ha resulterat i ett vårdlidande. I en annan studie beskrev Campbell (2005) att kvinnorna efter sitt möte med omvårdnaden kände en motvillighet att söka vidare vård. Det reflekteras därför vidare kring om ett vårdlidande orsakat av dåligt bemötande kan resultera i att kvinnor väljer

att inte söka vård igen. Däremot kan det respektfulla och empatiska bemötandet som kvinnorna fick, och känslan av att bli betrodd och behandlad med värdighet, ses som ett lindrande av lidandet då Eriksson (2003) beskriver att lidandet kan lindras när en patient blir behandlad med värdighet och känner sig förstådd. Utifrån detta kan det argumenteras för att sjuksköterskan har en central roll i att skapa ett lindrande av lidande för patienten samt att arbeta för att undvika vårdlidande. Detta kan även kopplas till ett mål inom Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30, 2 §) där det beskrivs att vård ska utföras med respekt för den enskilda människans värdighet. Det kan även kopplas utifrån ett etiskt perspektiv med stöd från ICN:s etiska koder, där det står skrivet att sjuksköterskan har en skyldighet att utföra omvårdnad med ett respektfullt bemötande och med respekt för människans värdighet. Att sjuksköterskan bör arbeta för att lindra lidande blir även centralt utifrån ett etiskt perspektiv då ICN:s etiska koder ligger till grund för ett av sjuksköterskans primära ansvarsområden, som är att lindra lidande (ICN:s etiska koder för sjuksköterskor, 2017).

Ett dåligt bemötande har inte bara konsekvenser för individen utan även för samhället i stort. Schou-bedal et al. (2020) beskrev i sin artikel att kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Vidare beskrev Kennedy & Prock (2016) att ett dåligt bemötande och negativa reaktioner från vårdpersonal kan leda till sämre psykisk hälsa hos kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Psykisk ohälsa är en av Sveriges stora folksjukdomar och utgör drygt 40% av alla sjukskrivningar (Socialstyrelsen, 2019) och enligt en rapport från Skandia (2018) uppgick kostnaderna för alla sjukskrivningar i Sverige 2017 till 62 miljarder kronor. Baserat på detta argumenteras det kring att ett gott bemötande inom omvårdnaden dels har påverkan på individnivå genom att det kan minska risken för ytterligare psykisk ohälsa, men även på samhällsnivå då det kan bidra till att reducera kostnaderna som psykisk ohälsa för med sig.

Slutsats och klinisk nytta

Litteraturöversikten visar på att omvårdnaden efter sexuella övergrepp är av stor betydelse för kvinnors välmående och återhämtningsprocess, men även i förlängningen för samhället i stort. Att få information av god kvalitet, att få vara delaktig i sin egen vård och att få ett stöttande bemötande med empati och respekt är centrala delar som utgör en god omvårdnad.

Genom detta examensarbete kan kunskap kring erfarenheter av omvårdnad efter sexuella övergrepp komma till kännedom för personer som arbetar inom hälso-sjukvården och för litteraturöversiktens författare i den framtida rollen som sjuksköterskor. Att belysa dessa erfarenheter ger större möjligheter för sjuksköterskor och annan vårdpersonal att kunna tillämpa god och omsorgsfull omvårdnad för kvinnor som blivit utsatta. Detta genom att utifrån kvinnornas erfarenheter som grund exempelvis forma riktlinjer angående hur utsatta kvinnor bör bli bemötta inom vården. Med hjälp av dessa riktlinjer kan det skapas

förutsättningar att förse utsatta kvinnor med god omvårdnad och därmed minska vårdlidandet och främja hälsan.

Fortsatt forskning

För att utöka kunskaperna kring omvårdnad efter sexuella övergrepp krävs vidare forskning. Föreliggande studie har identifierat behov av vidare forskning inom ämnet i svensk kontext då den aktuella forskningen kan vara svår att tillämpa i svensk sjukvård. Förslag på vidare

forskning kan vara att undersöka vad kvinnor som blivit utsatta tycker är viktigt inom omvårdnaden. Detta kan även bidra till ytterligare kompetens hos såväl blivande som nuvarande sjuksköterskor för att utveckla sin färdighet inom omvårdnad.

Referenslista

*Artiklar inkluderade i resultatet

*Arend, E., Maw, A., de Swardt, C., Denny, L. A., & Roland, M. (2013). South African Sexual Assault Survivors’ Experiences of Post-Exposure Prophylaxis and Individualized Nursing Care: A Qualitative Study. JANAC: Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 24(2), 154–165. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.jana.2012.02.007

Breiding, M. J., Smith, S. G., Basile, K. C., Walters, M. L., Chen, J., & Merrick, M. T. (2014). Prevalence and characteristics of sexual violence, stalking, and intimate partner violence victimization--national intimate partner and sexual violence survey, United States, 2011. Morbidity and Mortality Weekly Report. Surveillance Summaries (Washington, D.C. : 2002), 63(8), 1–18.

*Campbell, R., Greeson, M. R., & Fehler-Cabral, G. (2013). With Care and Compassion: Adolescent Sexual Assault Victims’ Experiences in Sexual Assault Nurse Examiner Programs. Journal of Forensic Nursing, 9(2), 68–75.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/JFN.0b013e31828badfa

Campbell, R. (2005). What really happened? A validation study of rape survivors’ help-seeking experiences with the legal and medical systems. Violence and Victims, 20(1), 55–68. Caswell, R. J., Ross, J. D., & Lorimer, K. (2019). Measuring experience and outcomes in patients reporting sexual violence who attend a healthcare setting: a systematic review. Sexually Transmitted Infections, 95(6), 419–427.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1136/sextrans-2018-053920

Clarke, S.-A., Booth, L., Velikova, G., & Hewison, J. (2006). Social support: gender differences in cancer patients in the United Kingdom. Cancer Nursing, 29(1), 66-72. *Du Mont J, White D, & McGregor MJ. (2009). Investigating the medical forensic

examination from the perspectives of sexually assaulted women. Social Science & Medicine, 68(4), 774–780. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.socscimed.2008.11.010

*Ericksen J, Dudley C, McIntosh G, Ritch L, Shumay S, & Simpson M. (2002). Sexual assault: clinical issues. Clients’ experiences with a specialized sexual assault service. JEN: Journal of Emergency Nursing, 28(1), 86–90.

Eriksson, K. (2003). Den lidande människan. Stockholm: Liber

*Fehler-Cabral, G., Campbell, R., & Patterson, D. (2011). Adult Sexual Assault Survivors’ Experiences With Sexual Assault Nurse Examiners (SANEs). Journal of Interpersonal Violence, 26(18), 3618–3639. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/0886260511403761 Feldhaus, K. M., Houry, D., & Kaminsky, R. (2000). Lifetime sexual assault prevalence rates and reporting practices in an emergency department population. Annals of Emergency

Medicine, 36(1), 23–27.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från

idé till examination inom omvårdnad (s. 411-420). Lund: Studentlitteratur AB.

Henricson, M. & Mårtensson, J (2017). Publicering av examensarbete. I M, Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 495-506). Lund:

Studentlitteratur AB.

International Council of Nurses. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, övers.). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. (Originalarbetet publicerat 2012) Från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Karlsson, E. (2017). Informationssökning. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 81-98). Lund: Studentlitteratur AB.

Kennedy, A. C., & Prock, K. A. (2018). "I Still Feel Like I Am Not Normal": A Review of the Role of Stigma and Stigmatization Among Female Survivors of Child Sexual Abuse, Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Linden, J. A. (2011). Clinical practice. Care of the adult patient after sexual assault. The New England Journal of Medicine, 365(9), 834–841.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1056/NEJMcp1102869

Maguire, W., Goodall, E., & Moore, T. (2009). Injury in adult female sexual assault complainants and related factors. European Journal of Obstetrics, Gynecology, and Reproductive Biology, 142(2), 149–153.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.ejogrb.2008.10.005

McCance, T., McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 81-110). Stockholm: Liber AB.

NCK (u.å.). Män som våldtäktsoffer. Hämtad 3 januari 2021 från

https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sexuellt-vald/man-som-valdtaktsoffer/ NCK (2008). Nationellt handlingsprogram för hälso och sjukvårdens omhändertagande av

offer för sexuella övergrepp. (Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK nr R 2008:1). Uppsala:

Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK. Hämtad från

http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/483/nck-handbok-nationellt-handlingsprogram-sexuella-overgrepp-2008-rev2010.pdf

*Place, J. M. S., Billings, D. L., & Valenzuela, A. (2019). Women’s post-rape experiences with Guatemalan health services. Health Care for Women International, 40(3), 278–294. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1080/07399332.2018.1545230

*Ranjbar, V., & Speer, S. A. (2013). Revictimization and recovery from sexual assault: implications for health professionals. Violence & Victims, 28(2), 274–287.

*Reis, M. J., Lopes, M. H. B. de M., & Osis, M. J. D. (2017). “It’s much worse than dying”: the experiences of female victims of sexual violence. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 26(15–16), 2353–2361. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jocn.13247

Resnick, H. S., Holmes, M. M., Kilpatrick, D. G., Clum, G., Acierno, R., Best, C. L., & Saunders, B. E. (2000). Predictors of post-rape medical care in a national sample of women. American Journal of Preventive Medicine, 19(4), 214–219.

Sanandaji, M. (2018). Samhällsförlusten av sjukskrivningar: 62 miljarder kronor. Hämtad från

https://www.skandia.se/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/samhallskostnaden-for-langre-sjukfranvaro-181008.pdf

Schou-Bredal, I., Bonsaksen, T., Ekeberg, Ø., Skogstad, L., Grimholt, T. K., Lerdal, A., & Heir, T. (2020). Sexual Assault and the Association With Health, Quality of Life, and Self-Efficacy in the General Norwegian Population. Journal of Interpersonal Violence,

886260520926307. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/0886260520926307 SFS 2017:30. Hälso-sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

SFS 2019:964. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Socialstyrelsen (2019). Långvarig psykisk ohälsa en utmaning för vården. Hämtad 10 december 2020 från

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/langvarig-psykisk-ohalsa-en-utmaning-for-varden/

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2012). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser. Hämtad 2 januari, 2021, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,

https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3462/Mall_kvalitativ_forskning smetodik.pdf

*Steinbrenner, S. Y., Shawler, C., Ferreira, S., & Draucker, C. (2017). The lived experience of help-seeking by South African women after sexual assault. Health Care for Women International, 38(5), 425–438. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1080/07399332.2017.1290097 Svensk sjuksköterskeförening (2017). Teamets kommunikation inom vård och omsorg. Hämtad 2 januari 2021 från

https://swenurse.se/download/18.21c1e38d175977459261826f/1605171633516/Teamets%20 kommunikation.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 25 november 2020 från

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878/v%C3%A 4rdegrund%20f%C3%B6r%20omv%C3%A5rdnad%20reviderad%202016.pdf

Svenska Akademiens ordlista (2015). Hämtad 20 november 2020 från https://svenska.se/saol/?id=0599972&pz=7

Wadsworth, P., & Van Order, P. (2012). Care of the Sexually Assaulted Woman. Journal for

Nurse Practitioners, 8(6), 433-440. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.nurpra.2011.10.007

WHO. (2013). Global and regional estimates of violence against women: prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Geneva, Switzerland: World Health Organisation

World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki-Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad från https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Öhman, A. (2009). Genusperspektiv på vårdvetenskap. Hämtad 8 december 2020. Från http://www.genus.se/wp-content/uploads/pub_-Genusperspektiv-pa-vardvetenskap.pdf

Bilaga 1, Sökmatris

1/2

Databas Sökord Resultat av

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Medline 2020-11-28 Kl. 18.45 Begränsningar • English language • 2000 - 2020 • peer review S1. (MH ”Rape”) 6,208 S2. (MH ”Sex Offenses”) 8,972 S3. Sexual abuse 28,427 S4. Sexual assault 6,523 S5. Sexual violence 13,881 S6. Experienc* 1,132,321 S7. Perception* 441,259 S8. Perspectiv* 326,968 S9. Nurs* 864,185 S10. Care 2,469,960 11. S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR S5 45,476 12. S6 OR S7 OR S8 1,777,241 13. S9 AND S10 AND S11 AND S12 485 485 50 4

2/2

Databas Sökord Resultat av

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2020-11-29 Kl. 20.44 Begränsningar • English language • 2000 - 2020 • peer review S1. (MH "Rape") 3801 S2. Sexual abuse 22,368 S3. Sexual assault 7986 S4. Sexual violence 9511 S5. Sex offenses 625 S6. Experienc* 469,737 S7. Perception* 160,926 S8. Perspectiv* 138,633 S9. Care 1,446,684 S10. Nurs* 939,807 S11. S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR S5 29,153 S12. S6 OR S7 OR S8 691,682 S13. S9 AND S10 AND S11 AND S12 270 270 40 5

Bilaga 2, Artikelmatris

1/9

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Arend, E., Maw, A., de Swardt, C., Denny, L. A., & Roland, M. (2013). South African Sexual Assault Survivors’ Experiences of Post-Exposure Prophylaxis and Individualized Nursing Care: A Qualitative Study. JANAC: Journal of

the Association of Nurses in AIDS Care, 24(2), 154–

165. Sydafrika

The purpose of this study was to develop an in-depth understandning of individual experiences of post-exposure prophylaxis and participation in a observational study with individualized nursing care in order to identify ways to enhance post-sexual assault care.

Kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp och som hade deltagit i en större kvantitativ observationsstudie om profylax-behandling gentemot HIV-infektioner. Icke probabilistiskt, medvetet urval. 10 kvinnliga deltagare med medelålder på 21 år, som var villiga att

genomgå en djupgående intervju. Intervjuer. Kvalitativ analys. Styrkor: Deltagarna fick valmöjligheter gällande lokalisation av intervjuerna.

Citat från deltagarna finns i resultatdelen vilket stärker trovärdigheten i författarnas konstateranden. Svagheter: Svårtolkad bortfallsanalys. Inga tydliga exklusionkriterier nämns. Framgår ej om forskaren har hanterat sin

förförståelse.

Kvinnornas erfarenhet av den omvårdnad de fick var övergripande positiv. Kvinnorna upplevde att omvårdnaden gav dem en känsla av lättnad och tröst. De upplevde en tillitsfull omvårdnad som innehöll mycket omsorg.

2/9

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Campbell, R., Greeson, M. R., & Fehler-Cabral, G. (2013). With Care and Compassion: Adolescent Sexual Assault Victims’ Experiences in Sexual Assault Nurse Examiner Programs. Journal of Forensic Nursing, 9(2), 68–75. USA

The purpose of this study was to examine how adolescent victims characterized the quality of the

emotional/interpersonal care they received and to identify specific aspects

of Sexual Assault Nurse Examiner nursing practice that were helpful and healing.

Tonåringar i åldrarna 14-17 år som blivit utsatta för sexuella övergrepp samt genomfört en forensisk undersökning utförd av sjuksköterskor. Prospektivt, medvetet urval. 20 kvinnliga deltagare i åldrarna 14-17 Intervjuer. Kvalitativ analys. Styrkor: Rekrytering av deltagare samt intervjuandet uppnådde mättnad vilket ökar tillförlitligheten. Tydligt beskriven data-analys vilket höjer trovärdigheten. Svagheter: Inga exklusionskriterier tydligt beskrivna. Kvinnornas erfarenheter av omvårdnaden var att sjuksköterskorna behandlade dem på ett respektfullt och vänligt sätt under undersökningarna. Sjuksköterskorna gav kvinnorna tydlig information av god kvalitet om undersökningen och försäkrade de om att ingenting var tvång.

3/9

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Dos Reis, M. J., Lopes, M. H. B. de M., & Osis, M. J. D. (2017). ”It’s much than dying”: the experiences of female victims of sexual violence.

Journal of Clinical Nursing, 26 (15-16),

2353-2361. Brasilien

The aim of the study was to describe the

experiences of women who have suffered sexual violence and the impact and importance of that violence on their lives.

Kvinnor som har fått uppföljningsbehandling efter sexuella övergrepp. Kvinnor över 18 år som hade haft sin näst sista uppföljning. Två intervjuer föll bort Avsiktligt urval 13 kvinnor över 18 år. Semistrukturerade intervjuer Kvalitativ analys Styrkor:

Transparant och tydligt beskriven dataanalys. Tydlig struktur. Tydligt nedskrivet att kvinnorna deltog frivilligt och att dem skrev på ett informerat samtycke. Den transkriberade texten har verifierats genom att jämföra den mot

inspelningen. Svagheter:

Författarens förförståelse är ej beskriven.

Författarnas roll till dem deltagarna är inte

beskriven.

Kvinnorna upplevde att en del i omvårdnaden var att personalen hade en viktig roll för återhämtningen efter övergreppet.

Omvårdnaden erhöll hjälp med såväl fysiska som emotionella behov och bemötandet som kvinnorna fick var icke-dömande. Vidare erfarenheter av omvårdnaden var att kvinnorna uppmanades anmäla till polisen.

4/9

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Du Mont J, White D, & McGregor MJ. (2009). Investigating the medical forensic examination from the perspectives of

sexually assaulted women.

Social Science &

Medicine, 68(4), 774-780.

Kanada

The aim of the study was to investigate the medical forensic examination from the perspectives of

sexually assaulted women.

Kvinnor som genomgått en undersökning på någon av Ontarios 30 kliniker för vårdande av sexuellt utsatta kvinnor.

Inklusionskriterier var att kvinnorna skulle ha blivit undersökta på klinikerna under de senaste sex månaderna. Prospektivt samt retrospektivt avsiktligt urval. 19 kvinnliga deltagare i åldrarna 17- 46 år. Semi-strukturerade intervjuer. Kvalitativ analys. Styrkor:

Tydligt beskrivet resultat. Tydligt beskrivet

urvalsförfarande. Svagheter:

Inget tydligt beskrivet syfte. Framgår ej vilken typ av design som studien har. Framgår inte huruvida forskarnas förförståelse till ämnet finns. Ej tydligt beskrivet om datamättnad har uppnåtts.

Kvinnornas erfarenheter av omvårdnaden var att dem var väldigt nöjda med interaktionen och mötet med sjuksköterskorna som undersökte dem efter övergreppet. De flesta kvinnorna hade erfarenheter av att sjuksköterskorna var förstående, icke dömande samt gav kvinnorna dem tid som omständigheterna krävde. Ytterligare erfarenheter var att flera kvinnor uppgav att de inte hade något annat val än att genomgå undersökningen.

5/9

Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat

Ericksen, J., Dudley, C., McIntosh, G., Ritch, L., Shumay, S., & Simpson, M. (2002). Clients’ experiences with a specialized sexual assault service. Journal of

Emergency Nursing, 28(1), 86–90

Kanada

The purpose of the study was to explore clients’ perceptions of their experiences with a specialized sexual assault service in an ED setting.

Kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp och blivit vårdade av personal som var yrkesverksamma inom vård för sexuella övergrepp. Avsiktligt urval Inget bortfall

Åtta kvinnor som hade en medelålder på 25,7. Semistrukturerade intervjuer.

Kvalitativ analys.

Styrkor:

Tydligt och väl beskrivet resultat. Intervjuguide är bifogad. Urvalsförfarandet tydligt beskrivet. Svagheter: Inga exklusionskriterier beskrivna.

Dataanalys beskriven men ej så utförlig.

Författarnas förförståelse till ämnet ej beskriven.

Kvinnorna upplevde att omvårdnaden de fick för det mesta var god. De upplevde att omvårdnaden innehöll respekt, omsorg samt att sjuksköterskan såg de som unika individer med egna behov. De upplevde att omvårdnaden innehöll adekvat information gällande exempelvis en undersökning. Ibland kunde informationen vara lite överväldigande, men genom att personalen gav dem tid samt hittade andra sätt att ge information på, exempelvis skriftligt så underlättade det. Kvinnorna upplevde att omvårdnaden innehöll respekt för deras

autonomi/självbestämmande när de skulle genomföra undersökningar. De blev givna många val och fick godkänna alla delar i undersökningen.