Hur resurser fördelas mellan flick- och
pojkelit
- en kvalitativ studie av fotbollsklubbar med elitlag
på dam- och herrsidan
Sara Nordin
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå 141:2020
Specialidrott 2020
Handledare: Kerstin Hamrin
Examinator: Bengt Larsson
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Studien undersöker hur några svenska elitklubbar fördelar resurser mellan deras flick- och pojklag i åldern 15 till 19 år.
Utvald åldersgrupp, 15 till 19 år, benämns som flickelit respektive pojkelit.
- Vilka resursskillnader finns enligt akademicheferna mellan flick- och pojkelit? - Hur påverkar ungdomselitlagen klubbens ekonomi?
- Hur förklaras gällande resursfördelning av akademicheferna?
Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer användes som metod och respondenterna var en akademichef från respektive klubb som uppfyllde kraven för specificerad målgrupp.
Genusteori användes som teoretisk utgångspunkt.
Resultat: De tre klubbar som ställde upp på intervjun vittnar om likvärdiga krav på coachernas kompetens, men variation i anställningsgrad med något fler anställningar på pojksidan. Intervjuerna pekar mot att det är lika förutsättningar gällande resurser för flickor och pojkar 15 till 19 år inom fotbollsklubbar med elitlag både på dam- och herrsidan. Flickelitspelare uppges dock kosta mer för en klubb per spelare jämfört med pojkelitspelare utifrån att Svensk Elitfotboll (SEF) ger ett bidrag på 600 000 kronor till klubbar som är certifierade fotbollsakademier på killsidan. Ett motsvarande bidrag från Elitfotboll Dam (EFD) till flickakademier saknas enligt en akademichef. Den möjliga ekonomiska vinningen för att utbilda pojkspelare som säljs till utländska klubbar är betydligt större än flickspelare. Klubbar kan tänkas satsa på flickelitverksamhet för att stärka sitt varumärke, vilket kopplas till det Southhall och Nagel (2008) nämner som ”strategic philantrophy”.
Slutsats: Utifrån informanternas svar verkar resursfördelningen vara likvärdig mellan flick- och pojkelit inom klubbar som svarade mot specificerad målgrupp.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1 2. Bakgrund ... 1 2.1. Aspekter av problemområdet ... 1 2.1.1. Resurser ... 2 2.1.2. Klubbens ekonomi... 3 2.2. Tidigare forskning ... 4 2.3.Teoretisk utgångspunkt ... 73.Syfte och frågeställningar ... 7
3.1. Syfte ... 8
3.2. Frågeställningar ... 8
4. Metod ... 8
4.1. Målgrupp ... 8
4.2. Diskussion kring metodval ... 9
4.3.Datainsamling ... 9
4.4.Dataanalys ... 10
4.5.Etiska överväganden ... 10
4.6.Tillförlitlighetsfrågor ... 10
5. Resultat ... 11
5.1. Resursskillnader mellan flick- och pojkelit ... 11
5.1.1. Selektering ... 11
5.1.2. Coachernas anställning och utbildning ... 12
5.1.3. Träningsmängd ... 14
5.1.4. Fotboll på skoltid ... 15
5.2. Elitlagens ekonomi ... 15
5.2.1. Omsättning 2019 ... 16
5.2.2. Ungdomselitverksamhetens påverkan på klubbens ekonomi ... 16
5.2.3. Spelarförsäljning ... 16
5.3.Förklaring till gällande resursfördelning ... 17
6. Diskussion ... 18
6.1. Resursskillnader mellan flick- och pojkelit ... 18
6.3. Förklaring till gällande resursfördelning ... 21
6.4.Metoddiskussion och framtida forskning ... 22
6.5. Slutsats ... 23 Litteraturförteckning ... 24 Bilaga 1 ... 1 Litteratursökning ... 1 Bilaga 2 ... 3 Intervjufrågor ... 3
1
1. Introduktion
”Lika lön för lika arbete” har varit ett aktuellt ämne senaste decenniet på arbetsmarknaden. Inom elitfotbollen råder väldigt olika ekonomiska förutsättningar för dam- och herrspelare. En herrallsvensk spelare tjänar i snitt 100 000 kronor per månad (Fotbolldirekt, 2019). En
damallsvensk spelare tjänar i snitt 10 000 kronor per månad (Fotbollskanalen, 2017). Dock ger Svenska Fotbollförbundet (SvFF) samma ersättning till dam- och herrspelare för landslagssammankomster och vinstpremier från och med förra året (Svt Sport 2019).
Inom klubbfotbollen ser villkoren annorlunda ut då andra förutsättningar gäller i föreningar jämfört med ett förbund (SvFF). Elitklubbar strävar efter ett så stort eget kapital som möjligt för att kunna konkurrera i toppen av gällande liga genom att kontraktera de spelare man vill. Nilsen (2020) konstaterar att damfotbollen ligger fortsatt efter gällande förutsättningar jämfört med herrfotbollen, men positiva satsningar på damerna de senaste åren gör att det finns en positiv framtidstro. Då intresse för herrlag (generellt) är större än för damlag genererar ett framgångsrikt herrlag större ekonomisk vinning i form av bland annat publikintäkter
(Fotbollskanalen 2019). Som en effekt av det kan det tänkas finnas en större strävan efter att utveckla talanger inom pojksidan i en klubb jämfört med flickor. Den här undersökningen studerar hur resurser fördelas mellan flick- och pojkelit.
2. Bakgrund
2.1. Aspekter av problemområdet
Den idrott som vi idag benämner fotboll anses ha tagit sin början under 1880-talet då idrotten började utövas under mer regelmässiga former och började under den tidsperioden även utövas av industriarbetare, utöver överklassen som redan innan år 1880 deltagit i former som liknade den idrott som sedan skulle benämnas fotboll (Elias & Dunning 1986. se Nilsson 1993 s.65). Fotbollen skapades med andra ord av män och till en början hade idrotten ett anseende om att vara till endast för specifikt gentlemän, men spred sig med tiden till att bli tillgänglig även för män med lägre social status. Mer precist anses år 1863 som året då den moderna fotbollen började i England och redan år 1881 spelades den första officiella matchen
2
för kvinnor (Populär Historia 2019). Sedan dess har damfotbollen på olika sätt fått kämpa för sina rättigheter att utöva fotboll och för att få liknande förutsättningar som männen.
Exempelvis skedde år 1921 en stor motgång för damfotbollen då engelska fotbollsförbundet, FA, indirekt stoppade damer från att utöva fotboll då engelska föreningar förbjöds att ge plantid åt damlag. Detta skedde eftersom männen inom förbundet ansåg att damernas existens på fotbollsplanen skapade en negativ konkurrens mot männens spelande och fotboll ansågs opassande för kvinnor.
Trots damfotbollens historiska motgångar har damfotbollen under senaste decennierna lyckats etablera sig i allt större utsträckning på de stora fotbollsarenorna, men än idag kan det tänkas finnas en viss tröghet att satsa på damfotboll då dess befintlighet skapats i förhållande till (herr)fotboll, en idrott av män för män (Aoki et al. 2010). Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns spår av sådana normer även inom ungdomselitfotboll. Som grund för undersökningen ligger att studera nuvarande resursfördelning mellan flick- och pojkelit. Tidigare forskning kopplat till viktiga resurser för spelarutveckling används för att identifiera vilka delar som bör undersökas och om dessa delar är likvärdigt fördelat mellan flickor och pojkar inom gällande klubb.
2.1.1. Resurser
Fotboll räknas som världens största och mest utbredda idrott (Nilsson 1993), vilket gör att det finns ett stort intresse för att forska inom områden knutna till fotbollsspelande. En av delarna som ständigt är aktuellt inom elitfotbollen, och även generellt inom elitidrottsutövande, är att optimera förutsättningar för att skapa elitspelare.
Farrow, Baker och MacMahon, (2013) nämner deliberate practice som en möjlighet för utveckling av individer till kommande elit där miljöfaktorer sätts i centrum och de biologiska faktorerna blir mindre viktiga (försumbara). Med andra ord handlar deliberate practice om att det skapas likvärdiga förutsättningar för individer att bli elitspelare utifrån att maximera miljöfaktorer så som antal träningstillfällen, goda träningsfaciliteter och kompetenta coacher. North et al. (2014) nämner att det finns en komplexitet kring spelarutveckling och en av flera delar som påverkar är miljön. En modell för att visa på vilka delar som påverkar en
(ATDE-3
modellen) utvecklad av Henriksen (Fahlström, Glemne & Linnér 2016). Där visas bland annat att relationen till coachen är betydelsefull. North et al. (2014) nämner att coachens kompetens går hand i hand med en effektiv spelarutveckling. Utifrån den forskningen verkar en av de viktigaste resurserna inom ungdomsfotboll med mål om att skapa framtida elitspelare vara anställning av coacher med hög kompetens för gällande nivå. Goda ekonomiska resurser kan tänkas krävas för att anställa just coacher med hög kompetens då det kan finnas en
konkurrenssituation gentemot andra klubbar samt möjlighet till en hög anställningsgrad. En ekonomi som tillåter tillgång till fystränare och sjukgymnast för extra bra kompetens inom utveckling av den fysiska delen, skadeprevention samt skaderehabilitering bör vara
fördelaktig med mål om att skapa optimala förutsättningar för individen. Andra
miljöfaktorer/resurser som möjliggör goda förutsättningar är tillgång till fullstor plan (vid de träningstillfällen när det behövs), fri tillgång till gym och eventuellt tillgång till
omklädningsrum.
2.1.2. Klubbens ekonomi
För att kunna skapa dessa fördelaktiga resurser som ovan nämns och därmed utveckla en god ungdomsverksamhet krävs även vissa ekonomiska resurser. Som svensk idrottsförening kan man ansöka om statligt ekonomiskt stöd, där Sveriges Riksidrottsförbund (RF) sköter handläggningen (Riksidrottsförbundet [RF] 2019b). Den ekonomiska ersättningen benämns som Statligt Lokalt Aktivitetsstöd (LOK-stöd) och för att få detta krävs att aktiviteten är minst en timme lång, har minst tre deltagare samt innehåller en början och en avslutning. Svensk Bidragsförening (2020) listar olika möjligheter hur man som förening kan söka bidrag. Där nämns bland annat näringslivet som en möjlighet till ekonomisk stöttning genom sponsring med eller utan en motprestation. Möjlighet till att göra reklam i samband med
tävlingsarrangemang kan vara ett exempel på en motprestation. Dobson och Goddard (2001) menar att konstellationen som idrottsföreningar skapar gentemot samarbetspartners kopplat till bland annat sponsring grundar sig i hur mycket företag är villiga att satsa, till vilken risk och med vilken möjlig belöning. Detta ligger i centrum för den ekonomiska frågan mellan en klubb och en sponsor. Med andra ord behöver en förening skapa en produkt som företag är villiga att satsa pengar på (utifrån möjlig risk och belöning).
4
Som elitklubb med både dam- och herrlag kan satsning inom herrfotbollen mest troligt skapa en högre ekonomisk vinning i form av bland annat större publikintäkter (Fotbollskanalen 2019). En annan möjlighet till att ekonomisk vinning som fotbollsklubb är genom försäljning av spelare utomlands. För att möjliggöra sådana försäljningar kan det tänkas finnas en strävan inom klubben att lyfta upp den egna talangen till a-lagsverksamhet. En sådan
strävan/målsättning kan utåt sett anses positivt från supportrars och sponsorers håll och kan därmed stärka engagemanget genom ökad publik och ekonomiska investeringar (Woratschek, Horbel & Popp 2014).
2.2. Tidigare forskning
Sett ur ett bredare idrottsligt perspektiv, där både bredd- och elitidrott ingår, vill
idrottsrörelsen i Sverige att så många som möjligt ska kunna vara med och idrotta så länge som möjligt (Riksidrottsförbundet [RF] 2019a). Strävan är att skapa goda utvecklingsmiljöer för barn och ungdomar som uppmuntrar till ett långsiktigt idrottande och med utveckling i fokus framför resultat. RF gör distinktionen att barnidrott övergår till ungdomsidrott vid tretton års ålder. Vidare beskrivs att det är vuxnas skyldighet att beakta barnens intressen, behandla barn med lika respekt och värde utifrån barnkonventionens bestämmelser. RF (2019c) beskriver att även inom elitinriktad idrottsverksamhet för ungdomar upp till arton års ålder ska barnkonventionen följas. Det bör med andra ord finnas likvärdiga förutsättningar för flickor och pojkar upp till arton års ålder att utföra och utvecklas inom vald idrott.
Fördelning av resurser inom ungdomselitlag handlar dock till viss del om hur klubbar verkar satsa på sina dam- respektive herrlag indirekt. Detta utifrån att ungdomsverksamheten skapar basen till den organisatoriska pyramiden inom en verksamhet (Aoki et al. 2010). En del som visat sig ha positiva effekter både inom dam- och herrfotbollen (i Norge) är en ökad
kommersialisering (Skogvang 2009). Skogvangs undersökning genomfördes genom
observationer av tre elitfotbollsklubbar under nationella och internationella mästerskap, under träningar, matcher och möten. Intervjuer gjordes också på 22 spelare och åtta coacher.
Resultatet av ökad kommersialisering visade sig genom bättre träningsfaciliteter, högre anställningsgrad av elitspelare och högre löner för coacher. Sponsorer och försäljning av mediarättigheter möjliggjorde även att coacher för damlag började få betalt.
5
Det finns med andra ord tillvägagångssätt för att skapa förutsättningar för en verksamhet att växa, dock konstaterar Valenti, Morrow och Scelles (2018) att det finns en brist på forskning inom damfotboll kring sociala strukturer och management. Genom att utöka den delen inom forskningen kan det skapas en bättre insikt kring de förutsättningarna som krävs för att förbättra damfotbollens status. Antalet vetenskapliga artiklar kopplat till damfotboll har dock ökat generellt under de två senaste decennierna, vilket ses som positivt men det finns en önskan om en större bredd inom forskningen.
När det gäller intresset för damfotboll finns enligt Hjelm (2011) en allmän uppfattning kring att herrar har bättre bollteknik och perception (kopplat till beslutsfattande) jämfört med damer, vilket möjligtvis kan skapa en bild av att damfotboll är mindre attraktivt att titta på som åskådare. Hjelm (2011) studerade runt 10 000 fotbollsaktioner av svenska dam-och herrspelare på landslagsnivå för att undersöka om den allmänna uppfattningen stämde överens med verkligheten. Resultatet visade på en viss skillnad, men så pass liten att kritiker mot damfotbollen kopplat till de undersökta faktorerna bör tänka om, och (miss)uppfattningen föreslås att motverkas för att skapa en större acceptans av damfotboll generellt.
En ökad acceptans för idrotten kan tänkas hänga ihop med intresset för damfotbollen, vilket verkar ha vuxit senaste åren sett över hela världen utifrån att det startar upp fler ligor och att UEFA Champions League har etablerat sig även på damsidan (Aoki et al. 2010). Detta har skapat en högre grad av professionalism, dock konstateras att vad som karakteriserar en professionell damfotbollsspelare samt damfotbollsklubb fortfarande är under utveckling. Aoki et al. (2010) studerade toppklubbar i Europa och försökte identifiera viktiga delar inom
framför allt management, administration, progressionen till professionella ligor och klubbar samt vad som identifierar deras verksamhet. Studien tar bland annat upp en problematik som finns för damlag inom föreningar som till störst del finansieras genom ett herrlag då det kan finnas en svårighet att utveckla en egen strategisk plan då man till viss del styrs av de redan befintliga sponsorerna inom föreningen. Dock nämns en fördel att som damlag vara i samma
6
förening som ett herrlag på hög nivå då det skapar en ekonomisk stabilitet samt att potentiellt få utnyttja befintliga resurser så som goda träningsfaciliteter.
Det kan därför tänkas lättare för en etablerad klubb på herrsidan att satsa på att utveckla damsidan då det kan finnas en ekonomisk befintlig grund (Aoki et al. 2010). Det kan till och med tänkas vara gynnsamt för en sådan klubb att satsa på damlaget som ett sätt att förbättra sitt varumärke gentemot dess följare samt att det skapar något bra för samhället (mer jämlikt). En sådan satsning nämner Southhall och Nagel (2008) som ”Strategic philantrophy”
(strategisk filantropi) som innebär en långsiktig satsning (investering) från företag, som kan tänkas vara kostsamma sett i ett kortare perspektiv, men gynnsamt i ett längre och kan uppfylla en form av socialt ansvar.
Southhall och Nagel (2008) konstaterar även i sin studie att det krävs både ett finansiellt stöd och en långsiktig strategi från inblandade parter för att en professionell liga ska etablera sig. Utöver det behöver sponsorer, administratorer och spelare besitta en tro på ligans utveckling över tid. Det verkar med andra ord krävas en insats av flera olika parter. Liknande premisser kan möjligtvis gälla för att en klubb framgångsrikt ska satsa på att utveckla flick- och
damsidan inom en förening. Det vill säga att det finns ett finansiellt stöd samt en långsiktig strategi från alla inblandade.
Dock verkar viljan att satsa inom damklubbar vara begränsad utifrån studien från Aoki et al. (2010) där det beskrivs att många damklubbar prioriterar hållbarhet (”sustainability”). Orsaken till detta förklaras med att damklubbar är ömtåliga i viss mån utifrån att den
ekonomiska vinningen för damlag är betydligt lägre jämfört med för herrlag (Aoki et al. 2010, Fotbollskanalen 2019). Vidare nämns att det kan tänkas krävas en viss satsning (och därmed risk) för att skapa utveckling jämfört med endast en ”överlevnads-strategi” (Aoki et al. 2010). Möjligtvis krävs lite mer ekonomisk kostsamma satsningar inom föreningar med damlag för att man på sikt ska kunna utveckla en ”produkt” som ännu fler sponsorer vill satsa på samt något som fler åskådare vill betala för att se.
7
2.3. Teoretisk utgångspunkt
Vad som anses manligt respektive kvinnligt skapas genom föreställningar i vår sociokultur (Hirdman 2001). Yvonne Hirdmans genusteori tar utgångspunkt i att genus är något vi som människor ständigt skapar. Hirdman (2001) beskriver ett genussystem som visar på en ordning som gället i samhället mellan man och kvinna. Det handlar kortfattat om normer kopplat till hur en kvinna respektive man förväntas agera i olika situationer, både i relation till det egna och motsatta könet. Vidare beskriver Hirdman ett genuskontrakt skapat för att
beskriva de båda könens förpliktelser och regler i sociala sammanhang för att följa de normer som skapats och genom agerande utifrån genuskontraktet upprepas den maktordning som gäller i den aktuella situationen.
Den skillnad som finns mellan manligt och kvinnligt beskrivs inom dikotomi och innebär en tydlig segregering mellan man och kvinna (Hirdman 2001). Mannen står i centrum genom att kvinnan anses skapas utifrån de skillnader som finns gentemot mannen. Detta anses skapa olika förutsättningar inom exempelvis arbetsbranschen där mannen utifrån historia är i förarsätet och överordnad kvinnan i viss utsträckning.
Sammanfattningsvis består genusteorin av två lagar, dikotomin och hierarkin, där dikotomin innehåller isärhållandets princip och innebär den skillnad som finns mellan manligt och kvinnligt (Hirdman 1988). Isärhållandets princip skapar normer gällande exempelvis vilka arbeten som anses vara tillskrivna ett viss kön, vilka sysslor som anses vara kvinnliga och manliga och även egenskaper. Hierarkin är värderandets princip och innefattar att män
värderas högre än kvinnor, med andra ord är mannen normen och ofta har mannen en maktroll när könen ställs i förhållande till varandra. Detta kan bland annat visas som att män tjänar mer pengar för samma arbete jämfört med kvinnan.
8
3.1. Syfte
Studien undersöker hur några svenska elitklubbar fördelar resurser mellan deras flick- och pojklag i åldern 15 till 19 år.
Utvald åldersgrupp, 15 till 19 år, benämns som flickelit respektive pojkelit.
3.2. Frågeställningar
- Vilka resursskillnader finns enligt akademicheferna mellan flick- och pojkelit? - Hur påverkar ungdomselitlagen klubbens ekonomi?
- Hur förklaras gällande resursfördelning av akademicheferna?
4. Metod
4.1. Målgrupp
Målgrupp för undersökningen var klubbar som uppfyllde följande krav: - Herrlag i Division 1 eller högre
- Damlag i Elitettan eller högre
- Ungdomsverksamhet på både flick- och pojksidan
Utifrån en internetsökning på de gällande fotbollsserierna visade det sig att fem klubbar föll inom ramen för undersökningens målgrupp. Respondenterna i undersökningen var de ungdomsansvariga för respektive klubb.
9
4.2. Diskussion kring metodval
Semistrukturerade intervjuer per telefon valdes ut som undersökningens metod. Fördelen med intervjuer är en större chans till svar jämfört med enkätundersökningen där svarsprocenten riskerar att bli lägre (Bryman, 2011). Även misstolkningar av frågorna minimeras vid intervju-form. Tidsåtgången för intervjuer kan vara ett problem för forskaren men då målgruppen var begränsad fanns den tid som krävdes. Genom intervjuer per telefon
uppfattade respondenten inte intervjuarens personliga egenskaper i samma utsträckning, vilket ses som en styrka med telefonintervjuer (Bryman, 2011). Svaren från respondenten kan i vissa fall påverkas av just intervjuarens personlighet men genom telefonintervju minimerades den felkällan. Mer precist användes en strukturerad intervju som metod för forskningsobjektet. För att kunna sammanställa svaren från de olika respondenterna fastställdes ett frågeschema och frågeformuleringar som var identiska för varje telefonintervju (se Bilaga 2). Detta gjordes för att standardisera testet i största möjliga mån (Bryman, 2011). Frågorna var öppna men en del av svaren blev korta i form av en summa (ekonomiska frågor) siffror (antal erbjudna träningstillfällen) eller genom att svara ja eller nej (tillgängliga resurser i form av sjukgymnast, fystränare) för att ge några exempel.
Undersökningen syftade till att studera hur elitklubbar fördelar resurser på ungdomssidan (15 till19 år) och det var ett sökande efter vilka tendenser som finns inom gällande målgrupp. Forskningen sökte efter det unika inom gällande verksamheter, dvs idiografisk forskning.
4.3. Datainsamling
Ett mail skickades ut till ungdomsansvarig/akademichef för respektive klubb som föll inom ramen för målgruppen (totalt fem stycken). Två klubbar svarade att de kunde ställa upp på en intervju per telefon. Efter en vecka skickades ett påminnelsemail samt ett utskick på sms, för att öka chanserna för svar. En till ungdomsansvarig svarade och ställde upp på intervjun per telefon. Respondenterna ringdes upp och blev informerade om att undersökningen kommer att göras anonymt, svaren behandlas konfidentiellt och upplystes om möjlighet att avbryta
10
en applikation (BPmobile) för att sedan transkriberas. Intervjumaterialet bearbetades genom att välja ut de specifika delar som svarade på frågorna (respondenterna hade en tendens att svara med en större utläggning än vad som faktiskt krävdes för att svara på frågan). Dock gav de längre utläggningarna av respondenterna ofta någon intressant del för gällande ämne och ett bredare perspektiv på deras verksamhet.
4.4. Dataanalys
Svaren från intervjuerna analyserades genom innehållsanalys. Akademichefernas intervjusvar kategoriserades utifrån forskningsfrågorna för att sedan söka efter tendenser/samband i coachernas svar eller konstatera unika delar. Grounded theory användes vid behandling av data där grunden ligger i att analysera kvalitativa data för att dra slutsats om människors beteende (Bryman 2011). Intervjumaterialet sorterades med huvudkategorier och
underkategorier för att få en överblick av akademichefernas svar.
4.5. Etiska överväganden
Deltagarna informerades om forskningens syfte, om att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst under intervjun hade rätt att avbryta sitt deltagande (informationskravet) (Bryman 2011). Deras samtycke för deltagande bekräftades skriftligt genom ett elektroniskt dokument (samtyckeskravet). Intervjumaterialet behandlades konfidentiellt utifrån att deltagarna benämns som informant A, B och C (konfidentialitetskravet). Den information som deltagarna lämnade användes endast i det gällande forskningsprojektet (nyttjandekravet).
4.6. Tillförlitlighetsfrågor
Studiens validitet handlar om i hur hög grad en studie mäter det studien är avsett att mäta (Bryman 2011). Gällande studies validitet kan till viss grad ifrågasättas då intervjuerna görs med en akademichef från respektive klubb som ger sin syn på verksamheten och därmed inte per automatik speglar det praktiska verkligheten. Intervjuinnehållets sanningsgrad hade
11
kunnat stärkts genom en komplettering gällande just den praktiska verkligheten (studiebesök?).
Reliabilitet beskriver studiens tillförlitlighet, dvs att vid reproduktion av intervjuerna bör samma resultat hittas vid en hög reliabilitet (Bryman 2011). Intervjuerna var
semistrukturerade, vilket innebär att ett frågeformulär hade skapats som grund men akademicheferna hade även en möjlighet att prata fritt kring ämnet. Vid reproduktion av intervjuerna kan intervjusvaren därför tänkas variera utifrån akademichefernas val av hur mycket de berättar kring den gällande frågan. Svaren och därmed studiens resultat kan även tänkas variera om studien genomförs om något år då deras akademiverksamheter kan tänkas förändras med tiden.
5. Resultat
Totalt tre av fem kontaktade klubbar svarade och ställde upp på att göra intervju per telefon. Vid sammanställning av resultatet nedan benämns flickor ibland förkortat som F följt av gällande ålderskull, exempelvis F16 som innebär flickor 16 år. På samma sätt förkortas pojkar som P. Kapitlet är strukturerat efter studiens tre forskningsfrågor.
5.1. Resursskillnader mellan flick- och pojkelit
5.1.1. Selektering
Informant A berättar att det finns en selekterad akademiverksamhet samt en verksamhet för barn och ungdom riktad emot breddidrott inom föreningen. Inom åldrarna 15 till 19 år finns tre lag inom pojkakademin (16, 17 och 19 år) och tre lag inom flickakademin (15, 17 och 19 år). Selektering sker vid 13 års ålder.
”Inför 13 år sker selektering både på pojk- och flicksidan. Det sker en subjektiv bedömning utifrån hur långt individer kommit i sin utveckling samt ambition om att
12
vilja träna och att ha fotboll som sin huvudsakliga idrott. Vid vilken ålder selektering sker har varierat med åren.” (Informant A).
Vidare beskriver Informant A hur åldern för selektering har varierat, 13 år → 12 år →11 år → 9 år → 13 år (nuvarande). En utvärdering av verksamheten för 8 till 12 åringar låg bakom den senaste ändringen från selektering vid 9 år till 13 år. Detta skedde genom tillsättning av en (erfaren, kompetent) extern och intern grupp. 13 år var ingen magisk siffra utan något som de ansåg passa organisationen just då. Selektering för tjejer skedde förr från 11 år och ändrades till 13 år.
Informant B beskriver att det finns en selekterad verksamhet samt en bredd verksamhet. Akademichefen säger: I vår klubb sker selektering vid åtta års ålder för pojkar och elva års ålder för flickor. Vidare berättar informant B att det existerar två lag per ålderskull inom pojkakademin från 15 till 19 år (15, 16, 17 och 19 år). På flicksidan finns tre lag totalt (15, 17 och 19 år) inom flickelit.
Informant C arbetar i en förening där ingen selekterad akademiverksamhet existerar och berättar att föreningen försöker hålla åldersstrukturer upptill 15 år, och då främst för att ledare vill hålla ihop grupperna. Akademichefen förklarar: Det finns få spelare i området och få lag vilket gör att selektering knappt förekommer.
5.1.2. Coachernas anställning och utbildning
Informant A berättar att det finns tre arvoderade coacher med ett övergripande ansvar för lagen där åtta- till tolvåringar deltar. Inom pojkakademin är det heltidsanställda coacher för 16-, 17- och 19-årslagen. Inom flickakademin finns en heltidsanställd för 17-årslaget.
Informant A förklarar att det är lika arvode för flick- och pojklagen, men fler heltidsanställda coacher på pojk.
”Det finns ingen tradition med heltidsanställda coacher inom pojkar 13, 14, 15 och flickor 16, 17 och 19. Vi ville ge en heltidstjänst till coachen för flickor 17-laget och såg ingen anledning att han skulle byta lag.” (Informant A).
13
Inom verksamheten där Informant B verkar är det arvoderade coacher från åtta år och uppåt på pojksidan och från elva år och uppåt på flicksidan. Han berättar: Vilken ålder selektering sker vid och vilka coacher som får arvode utgår ifrån historia och tradition samt att det finns fler killar som spelar. Han berättar att behovet av selektering och arvoderade coacher inte verkar finnas i lägre åldrar på tjejsidan och utgår ifrån klubbens filosofi om att individanpassa utbildning och ge lika förutsättningar utifrån behov.
Informant C berättar att klubben ger arvode till coacher för 15-årslag och uppåt. Vidare beskrivet Informant C att klubben i dagsläget endast har en heltidstjänst för herrlagets huvudcoach, assisterande tränare (som också är akademichef) och sportchef. Han säger: Damlagets coach har en låg halvtidslön.
För coacher inom klubben där Informant A är verksam krävs Uefa A för att jobba med 15-åringar och äldre spelare. För att coacha ungdomar mellan 13 och 15 år vill man att coacherna ska ha minst Uefa B. För de yngre ålderkullar gäller SvFFs utbildningar Ungdom A, B och C samt interna utbildningar.
Informant A beskriver problematiken kring utbildningar för ungdomstränare då Uefa A och B krävs för att gå Elite youth, men Uefa A och B är inriktad på senior. Han menar att det behövs en tydligare/enklare bana för att specialisera sig inom ungdomsfotboll, då utbildningarna är kostsamma och tidskrävande. Utbildningssystemet revideras enligt Informant A i dagsläget från Uefa som sedan SvFF behöver applicera.
Informant B berättar att klubben har som riktmärke att coacher för 17- och 19-årslag ska ha gått Uefa A. Coacher för ungdomar från 13 till 15 år ska helst ha Uefa B. För att coacha 12-åringar och yngre vill klubben ha anställda coacher med Uefa C-diplom.
”Vi kollar på en helhet vid anställning av coacher, både tidigare erfarenhet och utbildning. [..]. Akademitränare kan gästa ungdom bredd i utbildningssyfte för både coacher och spelare.” (Informant B).
Inom klubben som Informant C representerar krävs minst Uefa B-diplom för att coacha 16-åringar och äldre. För att coacha 15-årslag krävs minst Ungdom A-diplom.
14
”Akademiverksamheten på pojksidan är certifierad av SEF och vi följer deras krav hyggligt väl. Damsidan har andra krav från EFD. Dock har vi som förening satt samma krav. Vid rekrytering av nya coacher kollar vi på tidigare erfarenhet för att avgöra om coachen är mest lämplig för ett flick- eller pojklag.” (Informant C).
Informant A berättar att en naprapat och en fystränare är heltidsanställd och arbetar jämställt mellan flick- och pojkelitlagen. De lägger upp individuella träningsprogram och hjälper med rehabilitering. Heltidsanställda coacher hjälper till i viss mån, beroende på kompetens. Ytterligare två naprapater och en sjukgymnast arvoderas och hjälper till vid exempelvis matcher.
”19- och 17-årslagen inom pojk- och flickakademin har tillgång till de som arbetar inom herr- respektive damlaget. Inom lagen för F15, P15, P16 och Ungdom Bredd ligger ansvar hos coachen för fysbiten. Vid skador finns det möjlighet till hjälp från en klinik utan kostnad.” (Informant B).
Informant C berättar att P19-laget har fixat en egen fystränare som arvoderas direkt från laget. Det finns ingen fystränare i övriga lag, ansvar ligger på coachen som jobbar inom respektive ålderskull.
”Det finns en halvtidsanställd sjukgymnast kopplat till dam- och herrlaget. Spelare från U16 och uppåt hänvisas till honom eller henne vid behov. Lag i lägre åldrar får ta hjälp på egen hand.” (Informant C).
Enligt respondenternas svar är kraven på coachernas kompetens likvärdiga mellan flick- och pojkelit.
5.1.3. Träningsmängd
För pojkar i 19-årslaget verksamma inom klubben som Informant A representerar utförs 3-4 träningspass per vecka och samma träningsvolym gäller för flickorna.
15
Informant A berättar att alla spelare som tillhör äldsta pojkgruppen, pojkar 19 år, går på gymnasiet som klubben samarbetar med, vilket gör att träningspass under klubbens ledning kan läggas på förmiddagen under skoltid (då även coacherna är anställda på gymnasiet). Totalt tränar P19-laget tre bollpass under förmiddag, ett bollpass på eftermiddag
(matchförberedende), ett individuellt bollpass samt ett till två gympass. På flicksidan är gruppen mixad med spelare från andra klubbar (även om majoriteten tillhör klubben), vilket gör att skolträningen skiljs från klubbverksamhet i högre grad.
Informant B berättar att för pojkar och flickor i 19-årslagen tränar 4 pass per vecka i klubbens regi och det är ytterligare 3 pass för spelare som går på fotbollsgymnasium.
Informant C informerar att generellt tränar äldsta pojklaget 4 pass per vecka och flicklaget 3 pass per vecka.
5.1.4. Fotboll på skoltid
Informant A berättat att klubben tillsätter coacher på gymnasiet och skolan anställer mentorer, som är skilda från klubbens verksamhet. Coacherna är halvtidsanställda av skolan. Det finns tre grupper per åldersgrupp (klubbens pojkakademi, övriga pojkar, mixad tjejgrupp).
Informant B berättar att klubben tillsätter sju coacher som arbetar tillsammans med
specialidrottslärare. Spelare måste inte gå fotbollsgymnasiet som klubben är kopplad till (om man eventuellt vill gå annan utbildning eller inte klarar betygskraven) för att ingå i
akademilaget.
Informant C berättar att klubben inte har något samarbete med ett fotbollsgymnasium.
16
5.2.1. Omsättning 2019
Informant A kan inte delge omsättning för föreningen då det inte är en offentlig handling. Dock delges att klubbens bolag omsatte 86 miljoner kronor 2019.
Informant B vittnar om en omsättning på 60 miljoner kronor under 2019. Informant C berättar att klubbens omsättning 2019 var 20 miljoner kronor.
5.2.2. Ungdomselitverksamhetens påverkan på klubbens ekonomi
Ingen av informanterna kunde ange hur stort eget kapital som satsas varje år på flickelit- respektive pojkelitverksamheten, dock gav de svar kring vilka skillnader som enligt dem existerar.
”Det är en högre kostnad netto för varje flickelitspelare. Högre utgifter för pojkspelare men också mer intäkter. Klubben får 600 000 kr per år från SEF för anställning av två halvtidscoacher medan EFD ger noll kronor till flicksidan.” (Informant A):
Informant B beskriver: Det satsas mer pengar per spelare på flicksidan, då det finns färre spelare per coach om man studerar kommande säsong 2021. Och han hänvisar till att det beror på färre aktiva flickor. Han fortsätter: Resurser fördelas jämställt sett från bidrag och medlemsavgifter. Däremot drar herrlaget in större summa via biljettintäkter som går direkt till laget.
Informant A och B beskriver att bidrag från LOK fördelas lika mellan lagen. Informant B berättar att föreningen fick in tre miljoner kronor totalt i bidrag år 2019. Informant C hade inte information om fördelning av bidrag.
17
”Inte extremt mycket försäljning på pojksidan senaste åren men två spelare som gav extraordinära intäkter. På tjejsidan har det förekommit en affär där pengar varit inblandade.”. (Informant A).
Informant A tar sedan upp ett intressant exempel på skillnader mellan försäljning av dam- respektive herrspelare. Pernille Harder är känd som den dyraste övergången på damsidan i historien som uppgick till 250 000 pund, 2,9 miljoner kronor (från Wolfsburg till Chelsea 2020). Om en pojkspelare går till utländsk klubb (19 år eller yngre) som fostrats i klubben ger det en summa på 3 till 4 miljoner kronor (ej förhandlingsbart) i utbildningsersättning.
Informant B säger: Stora summor på herrsidan. Indirekt och direkt via transfers.
Informant C berättar: Ingen försäljning har förekommit.
Informant A berättar att pengarna går till föreningens ungdomssida. Vid extraordinära summor går majoritet till herrlaget, en del till damsektionen och en del till kontorsavdelning (administration).
Informant B: Pengarna går till luckor i verksamheten, där det behövs.
I klubben som Informant C är verksam i har en försäljning av en egen produkt aldrig skett.
5.3. Förklaring till gällande resursfördelning
”Senaste tre åren har föreningen gått mot en mer jämställd verksamhet genom ett aktivt beslut från föreningen. Vi ville få fler tjejer att spela fotboll och såg en stor skillnad i mindre välbärgade områden, där var det få tjejer som spelade. Vi började jobba nära skolor för att nå ut till föräldrar och jobbade med öppen verksamhet tillsammans med organisationer för att skapa intresse.” (Informant B):
Informant C berättar att det är stor skillnad gällande resursfördelning mellan herr- och damlaget på grund av tradition. Herrlaget bildades 1918 och har 21 säsonger i
18
herrallsvenskan, medan damlaget har funnits från och till, och återbildades sen bara fyra år tillbaka. Inom sponsring är damlaget väldigt positivt då företag generellt i nuläget månar om jämställdhet. ”Kanske är det lättare för en klubb med mindre resurser, som vi, att vara jämställt. Att vi har föräldratränare är en ekonomisk fråga.”.
Informant C vittnar även om en skillnad gällande verksamheterna i stort: Dock är
pojkverksamheten mer målinriktad. Flickverksamheten är ung och det finns inte samma vilja att träna hårt/mycket.
Alla tre akademichefer vittnar om att resurser är rättvist fördelat och nämner likvärdiga träningstider, tillgång till faciliteter (fullstor plan, gym, med mera) och löner till coacher.
6. Diskussion
Syftet var att studera hur en svensk fotbollsklubb med elitverksamhet på både dam- och herrsidan verkar fördela resurser mellan verksamheten för flickor och pojkar i åldern 15 till 19. Intervjuerna pekar mot att det är lika förutsättningar gällande resurser för flickor och pojkar 15 till 19 år inom fotbollsklubbar med elitlag både på dam- och herrsidan. De tre klubbar som ställde upp på intervjun vittnar om likvärdiga krav på coachernas kompetens, men variation i anställningsgrad med något fler anställningar på pojksidan. Flickelitspelare uppges kosta mer för en klubb per spelare jämfört med pojkelitspelare. Svensk Elitfotboll (SEF) ger ett bidrag på 600 000 kronor till klubbar som är certifierade fotbollsakademier på killsidan. Ett motsvarande bidrag från Elitfotboll Dam (EFD) till flickakademier saknas enligt en informant. Resultaten visar även på att den möjliga ekonomiska vinningen för att uppfostra pojkspelare som säljs till utländska klubbar är betydligt större än flickspelare.
6.1. Resursskillnader mellan flick- och pojkelit
Kompetenskraven hos coacher inom akademierna som informanterna tillhör verkar vara likvärdiga inom flick- och pojkelit. Däremot varierade coachernas anställningsgrad samt antal föräldratränare mellan klubbarna som ingick i undersökningen och kan tänkas bero på
19
stort (20, 60 och 86 miljoner kronor). Detta då klubben med lägst omsättning per år vittnade om högre andel föräldratränare.
Toftegard Stöckel et al. (2010) beskriver att volontärarbete som ledare inom svensk idrott är väl utbrett och tillsammans med de andra skandinaviska länderna sker det i betydligt högre utsträckning än i länder som USA, Kanada och Storbritannien. En studie utförd av Swedish Sport Confederation [SSC] (2004) visar att 80 procent av föräldrar till idrottsaktiva barn i Sverige är aktiva i olika roller inom gällande idrottsförening, dock hittades ingen exakt siffra specifikt för föräldratränare inom fotboll. Hedstrom och Gould (2004) visade däremot på att utbildade ledare verkar generera ett långvarigare idrottande hos ungdomar jämfört med när träning bedrivs av outbildade ledare. Det verkar med andra ord vanligt med föräldrar som involverar sig inom idrotten (som exempelvis ledare), men att (anställning av) utbildade ledare verkar gynna ett långvarigt idrottande och även utveckling (North et al. 2014). Jämför man dock med andra länder så som USA, Kanada och Storbritannien där stor del av idrotten bedrivs genom skolor är andelen utbildade anställda ledare (lärare) per automatik högre (Toftegard Stöckel et al. 2010).
Resurser i form av träningsfaciliteter, sjukgymnast, fystränare, träningstider verkar enligt informanterna vara jämställt. Tillgång till goda träningsfaciliteter poängterades som viktigt inom deliberate practice (Farrow, Baker & MacMahon 2013). Tanken med deliberate practice grundar sig i att biologiska förutsättningar får liten betydelse vid talangidentifiering och fokus läggs på att skapa likvärdiga förutsättningar för individer att utvecklas. Likvärdiga
förutsättningar för flick- och pojkelit verkar råda till hög grad inom klubbarna utifrån respondenternas svar. Antal träningspass per vecka var någorlunda likvärdigt hos de äldsta åldersgrupperna (inom en klubb hade pojklaget ett pass mer per vecka), men innehållet i träningen och det praktiska genomförande undersöktes inte vilket gör att det blir svårt att faktiskt veta om det är likvärdiga förutsättningar i praktiken. Samt avsaknad av hur selekteringsprocessen går till gör att studien hade behövts följa upp med exempelvis en observation av praktiska verkligheten.
20
Studerar man resultaten från studien vittnar en mindre förening sett till omsättning per år (Informant C) om att det var positivt för klubben att återuppta damverksamheten då sponsorer var positiva till en jämställd verksamhet. Detta kan kopplas till det Southhall och Nagel (2008) nämner som ”strategic philantrophy”, där en klubb kan tänkas marknadsföra damlaget för att förbättra sitt varumärke utåt sett gentemot sina följare och skapa ett förhoppningsvis större intresse för damlaget inom föreningen, dock säger det väldigt lite om föreningens faktiska satsning på damverksamheten. Där en satsning på damlaget indirekt kan tänkas påverka ambitioner med flickelit-verksamheten.
En av problematiken kring ekonomin inom flickelit jämfört med pojkelit beskriver Informant A bero på avsaknaden av ekonomiskt bidrag från EFD likt det SEF ger till certifierade
pojkakademier på 600 000 kronor per år. Detta tillsammans med att försäljning av flickspelare knappt existerar gör att flickverksamheten är mer kostsam sett till kostnad per flickelitspelare jämfört med pojkelitspelare. De europeiska klubbarna Ajax och Porto bedriver framgångsrika pojkakademier som gjort att organisationens ekonomi byggs upp främst genom försäljning av spelare (Sokolove 2010). Men på damsidan är summorna för försäljning betydligt mindre, som ett exempel blev danske storstjärnan Pernille Harder historiens dyraste spelarövergång (från Wolfsburg till Chelsea FC) för en summa som uppgavs vara 3,6 miljoner kronor
(Göteborgs-Posten, 2020). På herrsidan kan spelare värderas uppemot 100 miljoner US dollar (mer än 800 miljoner svenska kronor), även om dessa spelare inte alltid säljs då klubben prioriterar att behålla stjärnspelare, så som FC Barcelona och Arsenal (Sokolove 2010).
Costa et al. (2018) undersökte hur professionella fotbollsklubbar skapade sig resursbaserade fördelar vid tävling och hittade tre delar som kunde skapa fördelar resursmässigt. Dessa tre var positiva tävlingsresultat, god strategi kopplat till utveckling av klubbmärkets värde samt kommunikation. Genom att som förening aktivt arbeta med dessa delar kopplat mot damlaget kan resurser tänkas öka och därmed förbättra förutsättningar för damspelare. Men för att det ska vara möjligt kan det tänkas krävas en större ekonomisk satsning på damlaget för att skapa positiva tävlingsresultat. Aoki et al. (2010) beskriver att många damklubbar prioriterar
hållbarhet (”sustainability”) utifrån att damlag anses vara mer ”ömtåliga” då den ekonomiska vinningen är betydligt lägre jämfört med för herrlag (Aoki et al. 2010, Fotbollskanalen 2019). Den möjliga återhållsamheten för satsning på ett damlag kan göra att damlagets framgångar och status begränsas. Detta kan kopplas till Hirdmans genusteori som bygger på att män är överordnad kvinnan och därmed får andra förutsättningar som skapats utifrån historia och
21
tradition (Hirdman 2001). Det är naturligt att som klubb satsa mer pengar på herrfotbollen jämfört med damfotbollen då det är en mer lönsam verksamhet, vilket skapats av att idrotten till en början valde att just satsa på herrfotbollen. Historian inom idrotten har med andra ord skapat en underordning av att satsa på damlag i förhållande till herrlag.
Southhall och Nagel (2008) beskriver i sin studie att det behöver finnas ett tillräckligt stort ekonomisk kapital samt ett långsiktigt tänk från bland annat sponsorer och ägare för att etablera en professionell liga och liknande premisser kan tänkas behövas för att skapa en etablerad och välfungerande flickelit- och damverksamhet inom en förening. Respondenterna vittnar om liknande förutsättningar gällande resurser inom flick- och pojkelit dock saknas exakta siffror på hur stort eget kapital som faktiskt satsas på flick- respektive
pojkverksamheten. Även i studien gjord av Aoki et al. (2010) fanns en problematik kring att den exakta ekonomiska fördelningen mellan flick- och pojkakademier inte preciseras.
6.3. Förklaring till gällande resursfördelning
Aoki et al. (2010) beskriver att trots damfotbollens framväxt finns det en oklarhet kring riktlinjer för en damförening och även om studien behandlar föreningar med elitlag på både dam- och herrsidan kan det tänkas finnas en oklarhet hur och i vilken utsträckning klubben ska satsa på flick- och damsidan. Informant C vittnar bland annat om att det finns en större tradition inom herrfotbollen utifrån att herrlaget funnits över hundra år medan
damverksamheten har funnits från och till under åren. Informant C vittnar även om en kultur där flickor inte vill satsa lika mycket som pojkar. Tradition och historia verkar spela in som faktorer gällande klubbars riktlinjer för satsning inom flick- och damlagen. Hirdmans genusteori kopplas till de underliggande orsakerna till att det verkar finnas en viss tendens i klubben som Informant C representerar att satsa lite mer på pojk- och herrverksamhet.
Eliasson (2011) undersökte genom observation och intervjuer kön och socialisering inom svensk fotboll i åldrarna elva till tolv år. Kön och socialisering innebär processer som skapar förväntningar och normer för förväntade beteenden kopplat till könet. Artikeln visar på att barns fotbollsupplevelse och deras beteende i träning beror till viss del på deras kön. Som ett exempel återges bilden av en tuff pojke och snäll flicka som något som även tas med ut på fotbollsplanen. Informant C i gällande studie som vittnade om att flickor inte vill satsa lika
22
mycket som pojkar skulle kunna kompletterats med en uppföljningsfråga kring hur denna uppfattning skapats. Med andra ord väcks en fundering kring om det som Informant C
beskriver som att tjejerna inte vill satsa i samma utsträckning bottnar i normer och förväntade beteenden (Hirdmans genusteori) eller om det faktiskt är alla tjejers vilja i det laget att träna i mindre utsträckning än killar.
6.4. Metoddiskussion och framtida forskning
Gällande undersökning hade en smal målgrupp med endast fem identifierade klubbar och med endast tre respondenter är det svårt att avgöra i vilken grad svaren gäller generellt. På grund av den specificerade målgruppen var ett möjligt problem innan undersökningen genomfördes en bristfällighet kring anonymiteten i undersökningen. Problemet hanterades genom att informera respondenterna om att intervjun gjordes anonymt, uppgifterna hanterades konfidentiellt samt en möjlighet att neka till att svara på frågor samt möjlighet att avbryta intervjun. Genom att informera om ungefärlig tidsåtgång innan telefonintervjun samt stor flexibilitet kring tidpunkt minimerades risken för att målgruppen inte skulle ställa upp på grund av tidsbrist.
Ett annat möjligt problem inför undersökningen var att det fanns en risk att respondenterna inte ville delge information utifrån ett konkurrens-perspektiv. Detta är något som även Aoki et al. (2010) tar upp i deras studie för att identifiera bästa damfotbollsverksamheten (”best practice”), där klubbar kan vilja behålla sina strategier för sig själva. Vidare nämns att det inte finns ett universellt ”rätt” sätt att styra sin verksamhet, utan vad som är mest framgångsrikt beror på de interna strukturerna och dess mål. Dessa två delar bör finnas med i beaktning vid granskning av resultaten ifrån gällande forskning. Det vill säga att det dels kan finnas
information som respondenterna utelämnar, att det är just respondentens uppfattning av verkligheten som resultaten speglar och att det därför krävs en större insikt i gällande verksamheter för att konstatera den verkliga resursfördelningen. En möjlighet för att få en större inblick av den praktiska verkligheten hade varit att göra en intervju med en
akademitränare på flick- respektive pojksidan för att sedan jämföra svaren, och då få synen från en person som i vardagen ständigt ser och upplever förutsättningar gällande resurser, till skillnad från en akademichef som har ett övergripande ansvar.
23
För framtida forskning hade det även varit intressant att jämföra hur stora summor som faktiskt satsas inom pojk- och flicklag inom olika föreningar. Hur skiljer sig de ekonomiska förutsättningarna för ett flickelitlag som tillhör en förening med endast damverksamhet jämfört med en förening som både har dam- och herrverksamhet(?). En annan tanke om vidare forskning är att undersöka coachernas beteende/metoder i praktiken vid coachning av ett flick- respektive pojklag. Finns det skillnader i hur coacherna instruerar, ger feedback och matchar spelare? Att man har liknande krav på kompetens på flick- och pojksidan är en sak men hur coachar man faktiskt i praktiken(?). Hur fördelar klubbar på internationell nivå resurser mellan flick- och pojkelit? Hur skapar man förutsättningar för att damfotbollen ska växa för att på sikt skapa en högre lönsamhet att uppfostra flickspelare till försäljning (internationell fråga)?
6.5. Slutsats
Anställningsgrad av coacher och deras utbildningsnivå verkar vara likvärdiga inom flick- och pojkelit. Klubbar med lägre omsättning per år verkar ha en högre andel anställda
föräldratränare. Resurser mellan flick- och pojkelit verkar enligt respondenterna vara jämställda. Inom de klubbar som respondenterna representerade varierade antal spelare från det egna ledet i nuvarande A-lagstrupp inom dam och herr från 30% till 80%, dock varierade kraven på antal år i ungdomsorganisationen vilket kan påverka siffran starkt. Inom elitklubbar där spelarförsäljning förekommer blir det lönsammare att uppfostra pojkar till elitspelare, då försäljning av flick/damspelare är väldigt sällsynt. Skillnader i bidrag mellan flick- och
pojkelit verkar skapas genom det bidrag som SEF ger på 600 000 kronor per år till certifierade pojkakademier, medan EFD inte ger ett liknande bidrag till flickakademier.
24
Litteraturförteckning
Aoki, K., Crumbach, S., Naicker, C., Schmitter, S. & Smith, N. (2010). Identifying Best Practice in Women’s Football –Case Study in the European Context. FIFA Master.
http://www. ciesuni. org/sites/default/files/identifying_best_practices_in_women_football. pdf
Billing, P., T. Peterson & M. Stigendal (1996). En professionell ungdomsverksamhet? SVEBI:s Årsbok.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, Stockholm.
Côté, J. & Fraser-Thomas, J. (2009). Understanding adolescents’ positive and negative developmental experiences in sport. The Sport Psychologist, 23, 3-23.
Dobson, S. & Goddard, J. (2001). The Economics in Football. The Pitt Buildning, Trumpington Street, Cambridge, United Kingdom. ISBN 0 521 66158 7
Eliasson, I. (2011). Gendered socialization among girls and boys in children’s football teams in Sweden. Department of Education, Umeå University, Sweden. Soccer & Society Aquatic Insects Vol. 12, No. 6, November 2011, 820–833.
Eliasson, I (2015). “In different sports worlds”: Socialisation among children, coaches, and parents in girls’ and boys’ football teams. European Journal for Sport and Society.
DOI: 10.1080/16138171.2015.11687962
Fahlström, P.G., Glemne, M. & Linnér, S. (2016). Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer - En studie av miljöer som är framgångsrika i att utveckla elitidrottare. FoU-rapport från Riksidrottsförbundet.
25
Farrow, D., Baker, J. & MacMahon, C. (2013). Developing Sport Expertise – researches and coaches put theory into practice. Routledge London & New York.
Fasting, K. & Pfister, G. (2000). Female and Male Coaches in the Eyes of Female Elite Soccer players. European Physical Education Review, Vol. 6 No. 1, pp. 91-110.
Fasting, K, Sand, T. S. & Nordstrand, H. R. (2017). One of the Few: The Experiences of Female Elite-level Coaches in Norwegian Football. Soccer & Society.
DOI: 10.1080/14660970.2017.1331163
Fielding-Lloyd, B. & Meân L. J. (2008). Standards and Separatism: The Discursive
Construction of Gender in English Soccer Coach Education. Sex Roles, Vol. 58 No. 1-2, pp. 24-39.
DOI: 10.1007/s11199-007-9334-x
Fotbolldirekt (FD). (2019-05-09). Allsvenskans löner ligger fortsatt högt – ligorna vi kan utmana. https://fotbolldirekt.se/2019/05/09/just-nu-pa-fd-allsvenskans-loner-ligger-fortsatt-hogt-ligorna-vi-kan-utmana [2020-11-18]
Fotbollskanalen (2017). Damallsvenskan femma i världen på lönelista.
https://www.fotbollskanalen.se/damallsvenskan/damallsvenskan-femma-i-varlden-pa-lonelista/#:~:text=Spelarnas%20snittl%C3%B6n%20d%C3%A4r%20ligger%20p%C3%A5,9 0%20000%20kronor%20i%20m%C3%A5naden. [2020-11-18]
26
Fotbollskanalen (2019). Ny rapport om damallsvenska klubbarnas ekonomi - sponsringen vital, publikintäkterna små. https://www.fotbollskanalen.se/damallsvenskan/ny-rapport-om-damallsvenska-klubbarnas-ekonomi---sponsringen-vital-publikintakt/ [2020-11-10]
Göteborgs-Posten (2020). Pernille Harder dyrast genom tiderna.
https://www.gp.se/sport/fotboll/pernille-harder-dyrast-genom-tiderna-1.33549132 [2020-11-14]
Hedstrom, R. & Gould, D. (2004). Research in Youth Sports: Critical Issues Status. White Paper Summaries of the Existing Literature. Michigan State University: Institute for the study of youth sports.
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, Vol. 3.
Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Liber, Malmö.
Hjelm, J. (2011). The bad female football player: women's football in Sweden. Soccer & Society, 12:2, 143-158.
DOI: 10.1080/14660970.2011.548352
Jacobsen, I.D. (2005). Hvordan gjennomføre undersøkelser? Innføring i
samfunnsvitenskapelig Metode. Kristiansand: Hoyskoleforlaget AS – Norwegian Academics Press.
Longman, J. (2011). La Masia, a model for cultivating soccer players. New York Times. Retrieved from www.nytimes.com.
27
Nilsson, P. (1993). Fotbollen och moralen - En studie av fyra allsvenska fotbollsföreningar. Institutionen för pedagogik, Stockholm.
North, J., Sergio, L, B., Morgan, G. och Rongen, F. (2014). The identification of good practice principles to inform player development and coaching in European youth football. Leeds Metropolitan University.
Peterson, T (2007). Landskrona BoIS as an Environment for Nurturing and Education. Soccer and Society, Vol. 8, No. 1, January 2007, pp. 125–139.
Populär Historia (2019). Damfotbollens historia.
https://popularhistoria.se/vardagsliv/sport/damfotbollens-historia [2021-05-09]
Riksidrottsförbundet (RF) (2019a). Idrott på barn och ungas villkor. https://www.rf.se/RFarbetarmed/Barn-ochungdomsidrott [2021-04-02]
Riksidrottsförbundet (RF) (2019b). Föreskrifter om statligt lokalt aktivitetsstöd. https://www.rf.se/bidragochstod/lok-stod/Reglerochblanketter [2020-11-15]
Riksidrottsförbundet (RF) (2019c). Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott.
https://www.rf.se/RFarbetarmed/Barn-ochungdomsidrott/riktlinjerforbarn-ochungdomsidrott/ [2021-04-02]
Skogvang, B. O. (2009). The sport/media complex in Norwegian football. Article in Soccer and Society.
28
Sokolove, M. (2010). How a soccer star is made. The New York Times. Retrieved from www.nytimes.com
Southhall, R.M: & Nagel, M. (2008). Marketing professional soccer in the United States: lessons in exchange theory and cause realted marketing. University of South Carolina. https://www.researchgate.net/publication/237516501
Svensk Bidragsförmedling (SBF) (2020). Söka bidrag till förening.
https://svenskbidragsformedling.se/soka-bidrag-till-forening/ [2020-11-14]
Svt Sport (2019). SvFF: Ersättningen lika stor för herr och dam.
https://www.svt.se/sport/fotboll/svff-ersattningen-lika-stor-for-herr-och-dam [2020-11-14]
Swedish Sports Confederation [SSC] (2004). Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar [Parents commitment in children’s sports clubs]. FoU Report 2004:8. Stockholm: Swedish Sports Confederation.
Söderman, S. & Santomier, J. (2019). Managing the business of soccer: A conceptual framework. Global sport business: managing resources and opportunities. Abingdon, Oxon; New York: Routledge.
Toftegard Stöckel, J., Strandbu, Å., Solenes, O., Jörgensen, P. & Fransson, K. (2010). Sport for children and youth in the Scandinavian countries. Sport in Society 13(4): 625-642.
Valenti, M., Morrow, S. & Scelles, N (2018). Women’s football studies: an integrative review. Sport, Business and Management: An International Journal, 8 (5), pp. 511-528. https://doi.org/10.1108/SBM-09-2017-0048
29
Woratschek, H., Horbel, C. & Popp, B. (2014). The sport value framework – a new
fundamental logic for analyses in sport management. European Sport Management Quarterly, 2014. Vol. 14, No. 1, 6–24. Tillgänglig http://dx.doi.org/10.1080/16184742.2013.865776 DOI: 10.1080/16184742.2013.865776
Bilaga 1
Litteratursökning
I bilagan Litteratursökning ska du återge de sökningar du har gjort för att hitta tidigare forskning inom ditt ämnesområde. Litteratursökningen ska finnas med som en bilaga i din uppsats.
Syftet med att redovisa litteratursökningen är att läsaren av ditt arbete ska kunna återskapa dina sökningar och på så sätt kunna hitta intressanta dokument. Redovisningen hjälper också läsaren att kunna bedöma om du sökt på relevanta ämnesord utifrån dina frågeställningar och om du genomfört sökningarna på ett bra sätt.
Använd denna mall när du gör din bilaga. Det gör ingenting om bilagan blir längre än en sida.
Syfte och frågeställningar:
Syfte
Studien undersöker hur några svenska elitklubbar fördelar resurser mellan deras flick- och pojklag i åldern 15 till 19 år.
Utvald åldersgrupp, 15 till 19 år, benämns som flickelit respektive pojkelit.
Frågeställningar
- Vilka skillnader gällande resurser verkar enligt respondenterna finnas mellan flick- och pojkelit?
- Hur påverkar ungdomselitlagen klubbens ekonomi?
- Hur förklaras gällande resursfördelning av respondenterna?
Vilka sökord har du använt?
Economics, women soccer, talent development soccer, women soccer Sweden, Sport management, gender differences in sport, soccer academies.
Var har du sökt?
Researchgate Google Scholar
Sökningar som gav relevant resultat
Researchgate: Economics and football. Researchgate: Women soccer.
Researchgate: Talent development soccer Reserachgate: women soccer Sweden Researchgate: Sport management.
Kommentarer
Handledaren tillhandahöll med följande artiklar då det var svårt att hitta artiklar kring ämnet. Referenslistor i artiklar användes för att söka vidare kring ämnet. Referenser användes även från en tidigare kurs i Specialidrott som handlade om ledarskap.
Genom att bli medlem i researchgate skickades förfrågan om tillgång till artiklar som är låsta med några positiva gensvar och därmed tillgång till några av önskade artiklar.
Bilaga 2
Intervjufrågor
Frågorna berör främst klubbens verksamhet för flickor respektive pojkar inom åldrarna 15 till 19 år och benämns i en del frågor som flickelit samt pojkelit.
1) Vilka lag finns i er verksamhet i åldrar 15 till 19 år?
2) Vilka lag har anställda (avlönade) coacher sett till hela föreningen?
3) Vilken kravställning finns på coachers utbildningsnivå inom flick- respektive pojk-elitlagen?
4) Vilka lag inom flick- och pojkelit har en utbildad fystränare knuten till laget (som ger ut träningsprogram)?
5) Vilka lag inom flick- och pojkelit har fri tillgång till legitimerad sjukgymnast vid behov?
6) Hur många träningspass har det äldsta pojkelit-laget per vecka? 7) Hur många träningspass har det äldsta flickelit-laget per vecka?
8) Hur ser ett eventuellt samarbete t med fotbollsgymnasium på flick-respektive killsidan?
9) Vad är klubbens mål med flickelit-verksamheten? 10) Vad är klubbens mål med pojkelit-verksamheten?
11) Hur många egna produkter har klubben producerat till dam- respektive herrlaget under de senaste tio åren?
12) Hur mycket har klubben tjänat (brutto) på försäljning av egna produkter på flick- respektive pojksidan?
13) Vad går pengarna till vid en försäljning av en egen produkt? 14) Hur stor omsättning har hela klubben per år/säsong?
15) Hur stort eget kapital (bortsett från bidrag) satsas inom varje flickelit-lag respektive pojkelit-lag per år/säsong?
16) Hur stor summa pengar fick klubben in via bidrag från LOK/RF med flera under säsongen 2019? Hur fördelas bidragen?
