I Europa pågår just nu ett omfattande arbete för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och ta till vara på de kvalifikationer som en person förvärvat på olika sätt. EU-kommissionen har tagit fram en gemensam europeisk referensram som knyter samman olika länders kvalifikationssystem: European Qualification Framework (EQF). EQF använder åtta nivåer, där nivå åtta är den högsta och bygger på resultat av lärandet som uttrycks i kunskaper, färdigheter och kompetens.
Tanken är att flytta fokus från hur lärandet uppnåtts till det resultat av lärande en person faktiskt har efter en
utbildning. Lärandet kan ske i det formella utbildnings-systemet, t. ex. gymnasieskolan eller universitet, eller som icke-formellt lärande, t. ex. det lärande som pågår i arbetslivet, eller som informellt lärande, t. ex. det lärande som sker i andra miljöer.
EQF ska fungera som ett översättningsverktyg som ska göra kvalifikationer från olika länder och system i Europa lättare att förstå. EQF har två huvudsyften: att främja medborgarnas rörlighet mellan länder och under-lätta deras livslånga lärande.
Målsättningen med Bolognaprocessen är att skapa ett europeiskt område för högre utbildning, the European Higher Education Area (EHEA). Syftet är framförallt att stärka Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent. Bolognaprocessens viktigaste övergripande mål är:
Tydliga och jämförbara examina.
Tre utbildningsnivåer som bygger på och förutsätter varandra.
Ett jämförbart poängsystem för att underlätta studenternas mobilitet.
Större rörlighet för studenter och personal bl. a. genom ett ömsesidigt erkännande av studier och yrkesverksamhet.
Europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring bl. a. genom gemensamma standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring.
Kvalifikationer förvärvade genom utbildning vid univer-sitet och högskolor blir, enligt rekommenda tionen för EQF, inplacerade på nivåerna 6–8 i EQF. Detta innebär att klassificeringen av högskolans kvalifikationer enligt Bolognasystemet överförs till de tre översta nivåerna i EQF.
Några länder i Europa, t. ex. Finland, har valt att ska-pa ett enda ramverk för kvalifikationer med utgångspunkt i EQF där högre utbildning per automatik inplaceras på de tre översta nivåerna. Bolognaprocessens övergripan-de mål och klassificeringar kvarstår dock i övergripan-dessa länövergripan-ders ramverk. Andra länder har valt att ha två ramverk för kvalifikationer; ett för EQF och ett för Bolognaprocessen. Vilken väg Sverige kommer att välja är ännu inte klart, de som beslutar om detta är regeringen.
EQF och Bologna processen
Två kvalifikationsramverk
Myndigheten för yrkeshögskolan är utsedd att vara nationella samordningspunkt (NSP) för den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF). I regleringsbrev för 2011 har myndigheten tre uppdrag som rör utvecklingen av EQF i landet. 1:a uppdraget
Myndigheten ska föreslå hur utbildningsbevis och mot-svarande inom alla delar av det offentliga utbildnings-väsendet och närliggande utbildningar som regleras av lagar och förordningar (såsom kvalifikationer inom exempelvis, polisväsende, tullverk, kriminalvård och kustbevakning) kan kopplas till den föreslagna svenska referensramen NQF.
Myndigheten ska redovisa följande tre förslag:
en koppling av endast akademiska kvalifikationer till de tre översta nivåerna,
en koppling av såväl akademiska som andra kvalifikationer till de tre översta nivåerna och en koppling av endast akademiska kvalifikationer till
den högsta nivån och för nivå 6–7, samt för vissa andra kvalifikationer.
Myndigheten ska vidare analysera konsekvenserna av förslagen och väga för- och nackdelar mot varandra. En internationell jämförelse av hur andra länder ansluter sig till den europeiska referensramen för kvalifikationer, European Qualifications Framework for Lifelong Learning (EQF-LLL), samt en analys av detta, ska inkluderas i redovisningen.
Uppdraget redovisades till regeringen den 7 juni 2011. 2:a uppdraget
Myndigheten ska utveckla den modell som tidigare föreslagits för hur aktörer utanför det offentliga utbild-ningssystemet i ett andra steg ska kunna koppla sina kvalifikationer till en nationell referensram. Den före-slagna modellen ska vara oberoende av den nationella referensramens slutliga utformning.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) den 1 september 2011. 3:e uppdraget
Myndigheten ska, som anges i rekommendationen för EQF, referera det svenska ramverket för kvalifikationer (NQF) mot den europeiska EQF.
Uppdraget ska redovisa i en referensrapport till regeringen den 5 december 2011.
