Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur, Språk, medier
Examensarbete
15 högskolepoäng
Motivation och estetik i grundskolans senare år
Motivation and Aesthetic in the latter years of comprehensive school
Erik Tapper
Lärarexamen 270 hp
Kultur, medier och estetiska uttrycksformer Ange datum för slutseminarium ex. 2009-01-22
Examinator: Magnus Persson Handledare: Gunnilla Welwert-Auner
Abstract
Syftet med denna undersökning är att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare år att gå till skolan. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gå till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat åtta elever i grundskolans senare år. Litteratur som jag använt mig av behandlar tidigare forskning kring ämnena motivation, estetik i skolan och
utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan är bland annat att de känner att de vill vara närvarande för att lära sig nya
kunskaper samt att få höga betyg. Att träffa sina kamrater är också en väldigt viktig del av varför eleverna känner sig motiverade att komma till skolan. Den andra frågeställningen har visat sig vara svår att besvara. Respondenterna har inte så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser och sålunda kan inte mitt insamlade material besvara denna frågeställning. Jag kan dock säga att utifrån respondenternas uttalanden så tycker jag att man kan se att eleverna har en vilja att testa att arbeta med estetiska läroprocesser.
1. Inledning
s. 71.1.Syfte och frågeställningar s. 8
1.2. Uppsatsens fortsatta upplägg s. 8
2. Referenslitteratur
s. 82.1. Motivation s. 8
2.2. Estetik s. 9
2.3. Utvecklingspsykologi och identitetsskapande s. 10
3. Metod
s. 11
3.1. Bakgrund s. 11
3.2. Urval s. 12
3.3. Datainsamling s. 12
3.4. Intervjuer och samtalsämnen s. 13
3.5. Fördelar med kvalitativa intervjuer s. 14
3.6. Svårigheter kring intervjuer s. 14
4. Analys
s. 15
4.1. Vad är roligt/tråkigt? Varför går du till skolan? s. 15
4.1.1. Diskussion del 1 s. 19
4.2. Viktigaste ämnet? Vad tycker du om estetiska arbetsformer? s. 21
4.2.1. Diskussion del 2 s. 26
5. Sammanfattning
s. 276. Källförteckning
s. 30 6.1. Litteratur s. 30 6.2. Elektroniska dokument s. 30 6.3. Muntliga källor s. 301. Inledning
Denna undersökning vill ta reda på vad det är som motiverar ungdomar i grundskolans senare år att komma till skolan överhuvudtaget. Detta är ett stort ämne och det är inte meningen att undersökningen ska ge några svar på hur det överlag ser ut bland Sveriges ungdomar. Arbetet koncentreras endast till vad de åtta intervjuade ungdomarna har att säga om motivation, lust att lära och om estetiska läroprocesser. Anledningen till att jag valt att skriva om detta är för att jag ibland frågar mig själv varför jag överhuvudtaget utbildar mig till lärare och ibland så är man inte vidare motiverad att fortsätta. Några gånger har jag främst gått på en föreläsning för att jag velat träffa mina kurskamrater eller för att jag känt att jag var tvungen för att jag tagit en massa lån för att utbilda mig till lärare. Är dessa två beskrivningar tecken på motivation? Jag tycker det. Kanske inte den mest givande sortens motivation men dock så dyker man upp på föreläsningen. Jag tror att det är viktigt att ha dessa tankar och att reflektera över dem för att på så sätt tänka sig in i hur andra kanske tänker. Detta är en mycket viktig egenskap att ha som lärare, jag skulle vilja säga att det är ett måste. Att göra undervisningen lustfylld och att motivera elever på ett positivt är ett av många krav som ställs på oss lärare i läroplanen.
”Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former”.1
Jag har stött på en del lärare som ser sitt undervisningsämne som det allra viktigaste och när elever inte tycker detsamma blir dessa lärare besvikna. Kanske de flesta blir besvikna på sig själva som lärare men jag har stött på lärare som har blivit besvikna på själva eleven.
Mitt huvudämne på lärarutbildningen heter KME (Kultur, medier och estetik). KME är en del av enheten KSM på Malmö lärarutbildning. KSM står för Kultur, språk och medier.
Enheten intresserar sig främst för hur kunskap och mening skapas i språkliga sammanhang, bärs fram via olika medier och ger uttryck åt människors sociala och kulturella tillhörighet. Inom utbildningen ska man som student utveckla en multimodal kommunikativ kompetens. Det handlar om att kommunicera auditivt, kinestetiskt, visuellt och verbalt.2 Som färdig KME lärare ska man då
använda sig av sitt huvudämne för att undervisa och jobba med elever på ett multimodalt vis. Jag ser inte huvudämnet KME som ett separat ämne utan jag ser det mer som ett arbetssätt som kan integreras i andra ämnen.
1 Skolverket, 2006: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, s. 9. 2 Lärarutbildningen - KSM, 2008: Kultur, medier, estetik – en huvudämnespresentation, Malmö, s. 2-3.
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att försöka belysa vad som motiverar elever, i
grundskolans senare år, att komma till skolan. Undersökningen strävar också efter att få syn på om elevernas motivation kan relateras till estetiska arbetsformer. Mina frågeställningar är:
• Vad är det som motiverar eleverna att gå till skolan?
•
Kan arbete med estetiska läroprocesser bidra till elevers motivation att gå till skolan?En estetisk läroprocess innebär att läraren iscensätter en process där hon eller han agerar som en handledare snarare än en förmedlare av redan färdig kunskap. Eleverna ska skaffa sig kunskap genom olika estetiska uttryckssätt och medier än endast inom skriftspråket och skolboken. Det är genom dialog mellan dels eleverna sinsemellan men också mellan läraren och eleverna som kunskap kan växa fram. Eftersom det är elever som intervjuas kommer undersökningen präglas av elevernas synsätt.
1.2. Uppsatsens fortsatta upplägg
I avsnitt 2 tar jag upp utvalda delar kring tidigare forskning om ämnena motivation, estetiska läroprocesser och utvecklingspsykologi. Ämnena är indelade under respektive rubrik, detta för att ha allt material kring ett ämne samlat. Avsnitt 3 innehåller en beskrivning av hur jag gått tillväga för att samla ihop mitt material till undersökningen. I avsnitt 4 läggs själva analysen fram med tillhörande diskussion. Avslutande sammanfattning med slutsatser kommer i avsnitt 5.
2. Referenslitteratur
Jag har valt att dela upp mina litteraturreferenser i tre delar. De är indelade efter kategorier som jag funnit lämpliga för undersökningen.
2.1. Motivation
Håkan Jenners skrift Motivation och motivationsarbete ger en överblick om bakgrunden kring motivationsforskningen. Jenner är professor i pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård och har även forskat kring detta. Jenner skriver att diskussioner om motivation kretsar kring frågor om vad som är viljan att lära? Teorier kring detta finns det gott om utifrån Jenners text. De tidigaste teorierna benämns som instinktsteorier där forskarna ville förklara att människan hade medfödda benägenheter att göra saker på ett visst sätt och att dessa instinkter var grunden till allt beteende. Bland annat var Sigmund Freud en av dessa
forskare. Instinktsteorierna och andra teorier har gjort anspråk på att själva avslöja hela sanningen om vad som ligger bakom motivation. Det har med tiden visat sig vara alltför svårt att försöka förklara motivationens alla aspekter på så sätt, därför har dagens forskare valt att fördjupa sig kring mindre delar av problemområdet kring motivation för att finna förklaringar.3 Eftersom detta arbete handlar om vad som motiverar elever att komma till skolan valde jag ut skrifter och böcker som handlar om vad forskare inom detta område kommit fram till.
Joanna Giota är Fil. Dr. i pedagogik och lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik
vid Göteborgs universitet. I sin artikel Skoleffekter på elevers motivation och utveckling – en
litteraturöversikt ger Giota en övergripande bild av hur forskning kring motivation i
skolmiljöer har bedrivits sedan slutet av 1950-talet. Inom nutidens motivationsforskning dominerar synen på hur de kognitiva målen i skolan påverkar elevernas motivation och vilja att lära. Dessa mål benämns också som lärandemål samt prestationsmål. Prestationsmål kopplas till yttre faktorer till motivation och lärandemål kopplas till inre faktorer till motivation. Yttre faktorer är bland annat lärarberöm, påtvingade mål, deadlines och belöningar. De yttre faktorerna medför, enligt forskare, att eleverna presterar sämre i skolan. Eleverna lär sig då främst för uppfylla lärarens eller föräldrarnas krav och inte för sig själv och det är också därför de presterar sämre. Elever som konkurrerar om de bästa betygen är också ett tecken på yttre faktorer. Exempel på inre faktorer är om elever går till skolan för att lära sig efter självuppsatta mål, utveckla nya färdigheter och vinna nya insikter. De inre faktorerna antas ha en god inverkan på elevernas motivation då de får vara med och bestämma över innehållet av vad de ska arbeta kring i skolan.4 Giotas text är mycket användbar då den är rik på information som jag använder mig av i analysen samt att den har gett mig en bra överblick på forskningen kring motivation.
2.2. Estetik
Ulla Lind och Gunnar Åsén, som är magister respektive professor i bildpedagogik, har i sin bok En annan skola sammanställt en studie av elevers bilder av skolan med syftet att utarbeta nya metoder för utvärdering men också för att beskriva skolan som utvecklings- och läromiljö ur ett elevperspektiv. Det handlar dock inte enbart om skolan som ett lärande rum utan det handlar också om skolan som ett socialt rum. Frågor som handlar om sociala relationer, barn- och ungdomskulturens utrymme i skolan samt skolan som en social arena behandlas likväl.
3 Jenner, Håkan, 2004: Motivation och motivationsarbete, I: Forskning i fokus NR 19, Kalmar, s. 37-41. 4 Giota, Joanna, 2002: Skoleffekter på elevers motivation och utveckling – en litteraturöversikt, s. 279-283, 291
Genom att använda bildens betydelse som en källa för kunskap och kommunikation vill författarna lyfta fram elevernas tankar kring skolan och dess värld. Studien visar att eleverna endast har begränsat inflytande över deras tillvaro i skolans arbete men att de önskar bli mer delaktiga i hur deras skolundervisning ska se ut.5 Boken tycker jag är relevant i min
undersökning då den behandlar skolans värld men främst är den intressant på grund av att bilderna handlar om elevernas syn på skolan.
I Skolan och den radikala estetiken behandlas bland annat problematiken kring hur de estetiska ämnena bara används som en rolig och avkopplande del i skolans verksamhet. Enligt författarna ses de praktiska skolämnena bild, musik, drama och slöjd som mindre viktiga jämfört med de teoretiska ämnena som till exempel svenska och matematik. Bokens
författare, Lena Aulin-Gråhamn, Magnus Persson och Jan Thavenius, är lärare, lärarutbildare och forskare knutna till lärarutbildningen vid Malmö högskola. De vill att en mer radikal estetik, istället för den modesta estetiken som finns i skolan idag, ska få en större plats i skolans undervisning. Författarna menar på att estetiska verksamheter har haft en
undanskymd ställning i skolan och att estetiken överlag inte påverkat skolan som helhet utan varit ganska så blygsam och anspråkslös i sitt uppträdande. Detta är vad de kallar modest estetik. 6 Med radikal estetik menar författarna att man ska använda sig mer av de estetiska uttryckssätten i dagens skolor för att kunna utmana konventionerna och vanetänkandet genom att främmandegöra sådant som vi uppfattar som självklart, vända på perspektiven och ställa saker på huvudet. Dock menar inte författarna att den radikala estetiken ska vara helt
dominerande utan de två sätten, modest och radikal, ska vara i samspel med varandra.7 Just synen på hur elever kategoriserar ämnen kommer inte så mycket fram i boken utan det är snarare vad pedagoger och kulturarbetare har för tankar kring detta.8 En av de intervjufrågor jag ställer handlar om vad eleverna anser vara det viktigaste ämnet i skolan. Anledningen är dels för att få reda på om detta ämne gör dem mer motiverade att gå i skolan men också för att försöka komma åt elevernas perspektiv kring hur de kategoriserar ämnen i skolan.
2.3. Utvecklingspsykologi och identitetsskapande
I boken Ungdomsgrupper i teori och praktik skriver Philip Lalander och Thomas Johansson om ungdomsgrupper i förändring. Lalander och Johansson är båda professorer inom
5 Lind, Ulla & Åsén, Gunnar (Red.), 2003: En annan skola: Elevers bilder av skolan som kunskapsrum och
social arena, Ekblad & Co Västervik, s. 19-22 & 143.
6 Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan, 2004: Skolan och den radikala estetiken,
Studentlitteratur Lund, s. 67.
7 Aulin-Gråhamn, Persson & Thavenius, 2004, s. 120-122. 8 Aulin-Gråhamn, Persson & Thavenius, 2004.
socialpsykologi och båda har omfattande forskningserfarenhet när de gäller ungdomskultur och ungdomars livsvillkor. Författarna menar att i samband med de senaste decenniernas tilltagande globalisering och medialisering har förutsättningarna för ungdomsgruppers identitetsskapande förändrats. De tar även upp skillnader och likheter mellan tidigare
ungdomsgenerationer och den nuvarande. I boken står det också att finna en kort beskrivning av övergångsfasen mellan barndomen och vuxenlivet. Denna fas delas in i fem skeden. Den period mina informanter befinner sig i kallas för högadolescensen och den infinner sig
följaktligen när ungdomar är mellan 14-16 år.9 Enligt Lallander och Johansson blir ungdomar i den åldern väldigt självcentrerade samtidigt som de söker sig till olika grupper för att få bekräftelse. Ungdomarna har känslomässiga svängningar dels då de ofta vill frigöra sig och bli mer självständiga men lika ofta faller de tillbaka till längtan efter trygghet och beroende.10 Kort sagt så är det en väldigt turbulent tid för ungdomar.
Oddbjörn Evenshaug och Dag Hallen är båda forskare och lärare vid Pedagogiska forskningsinstitutet, Universitet i Oslo. De har skrivit en bok som heter Barn- och
ungdomspsykologi. Boken är avsedd för pedagogiska och samhälls- och
beteendevetenskapliga utbildningar. Författarna beskriver olika synvinklar på utvecklingen under barn- och ungdomsåren samt barn och ungdomars samverkan med sin omgivning. I den har jag koncentrerat mig på de kapitel som tar upp beskrivningar och problem kring
ungdomars identitetsskapande.11 Då mina respondenter är 14-15 år gamla så har uppmärksamheten främst kretsat kring de avsnitt som berör enbart dem.
Att ha kännedom om detta är relevant i min senare analys men det har även varit till hjälp rent allmänt under intervjuerna, då med tanke på val av intervjufrågor och tillvägagångssätt.
3. Metod
3.1. Bakgrund
Skolan jag valde ut för undersökningen var centralt belägen i en mindre stad i södra Skåne. Detta val togs på grund av att det var samma skola där jag gjorde min praktik. Jag tyckte det var ett bra och smidigt sätt att kombinera min praktik med examensarbetet. Skolan är en relativt stor högstadieskola där det går 9 klasser i varje årskurs och sålunda blir det 27 klasser med cirka 20 elever i varje klass. Det är en populär skola i det avseendet att det är många
9 Johansson, Thomas & Lalander, Philip, 2007:Ungdomsgrupper i teori och praktik, Studentlitteratur Lund, s. 7
– 17.
10 Johansson & Lallander, s. 17.
föräldrar som ansöker om att få placera sina barn för undervisning där. I staden ligger det även två till högstadieskolor men dessa ligger lite i ytterområdet av staden.
Under min praktik var min handledare på skolan lärare i de samhällsorienterande ämnena. I detta ämne innefattas historia, geografi, samhällskunskap och religion. Läraren hade
sammanlagt fem stycken skolklasser och av dessa var två stycken sjundeklasser, en var åttondeklass och två stycken var niondeklasser. Jag valde ut elever att intervjua enbart ur åttonde klassen och de två niondeklasserna. Detta val gjordes på grund av att dessa elever helt enkelt hade mer erfarenhet kring hur det går till på högstadiet än de som precis börjat gå i en sjundeklass.
3.2. Urval
De åtta respondenterna valdes ut under min sista praktikperiod. Efter att lärt känna eleverna och skapat kontakt tillfrågades fyra flickor och fyra pojkar om de var intresserade av att bli intervjuade. Efter att ha fått nekande svar från några av dem tillfrågades nya elever.
Respondenterna valdes ut i syftet att skaffa fram ett varierat empiriskt material och därför valde jag ut elever som skiljde sig en del från varandra. På det sättet kan man få en bred och allmän bild utifrån eleverna.12 Skillnader var till exempel vad för intressen eleverna hade, deras klädstil och engagemang under lektioner. Min bedömning baserades på hur jag uppfattat eleverna under praktiken. Fördelningen mellan årskurser och kön blev till slut: två flickor och två pojkar från årskurs 8 samt två flickor och två pojkar från årskurs 9. Valet att ta fyra av vardera kön var ett medvetet val då jag ville intervjua lika många pojkar och flickor. I analysen valde jag att kalla ungdomarna för ”Respondent” med respektive siffra efter. Respondenterna med nummer 1 till och med 4 är pojkar och respondenterna med nummer 5 till och med 8 är flickor. Detta gjordes för att göra analysen tydlig dels för mig i mitt arbete med analysen men också för läsare av denna text.
3.3. Datainsamling
För att samla in materialet för min undersökning valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer samt observationer från dessa intervjutillfällen. Jag förde också anteckningar över elevernas kroppsspråk och tonläge under intervjun i den mån jag la märke till sådant. Valet att begränsa mig till åtta stycken intervjuer, ansåg jag vara en rimlig mängd för undersökningens ramar. Längden på intervjuerna blev runt 30 minuter långa. För att lättare bearbeta materialet spelades intervjuerna in. Givetvis har undersökningen bedrivits enligt forskningsetiska
principer. De tillfrågade respondenterna samt deras föräldrar gav alla sitt godkännande angående intervju och ljudupptagning. Rent praktiskt använde jag mig av en minidisk och två mikrofoner för att spela in intervjuerna. Innan mötet förberedde jag mig genom att kontrollera så att minidisken fungerade. En mikrofon var riktad mot mig och en mot respondenten. I och med det fick jag en stereoeffekt på inspelningen. Detta för att på ett lättare sätt kunna följa med i intervjun när jag sedan skulle transkribera den. En av respondenterna ville inte att jag skulle göra en ljudupptagning av intervjun och därför förde jag enbart anteckningar under intervjun. Eftersom den intervjun var väldigt kort ville jag gärna få ytterligare ett
intervjutillfälle med informanten. Vid det andra tillfället hade eleven ändrat sig angående inspelningen och jag fick då spela in intervjun.
Att göra ljudupptagningar av intervjuerna är en fördel då man lätt missar nyanser och värdefull information om man endast för anteckningar under intervjun.13
3.4. Intervjuer och samtalsämnen
Intervjuerna med eleverna tog plats i klassrum runt om på deras skola och ägde rum efter skoltid. Detta för att skapa en miljö som de förhoppningsvis kunde känna sig trygga och bekväma i. Jag valde att intervjua eleverna en och en då jag ville ha deras egna synpunkter kring motivation och estetiska arbetsformer. Innan ljudinspelningen sattes igång påmindes respondenterna ännu en gång om att deras namn inte skulle komma att nämnas i
undersökningen och att informationen enbart skulle användas i undersökningssyfte.
Samtalet inleddes med lite vardagligt prat om hur deras skoldag varit och om det var mycket läxor till morgondagen osv. Efter det så försökte jag på ett indirekt sätt ställa de frågor som jag ville ha svar på i min undersökning. Frågorna jag ställde var inte exakt likadant
formulerade till de olika respondenterna då jag ville att samtalet skulle vara personligt och inte så schematiskt upplagt. Ämnena jag ville att intervjun skulle beröra var:
• Vad är roligt med skolan? • Vad är tråkigt med skolan? • Varför går du till skolan?
• Vilket är det viktigaste skolämnet enligt dig? • Vad tycker du om estetiska arbetsformer?
Frågorna kan se enkla och enformiga ut men som sagts ovan ställdes frågorna på ett mer personligt sätt. För att få eleverna att vidareutveckla sina svar följde jag upp med frågor som Hur? Var? Kan du ge exempel? Med de fyra första punkterna vill jag försöka se vad det är som motiverar informanterna att komma till skolan. Den sista punkten syftar till att specifikt försöka se om estetiska arbetsformer bidrar till elevernas motivation. När vissa av eleverna inte förstod vad jag menade med estetiska arbetsformer, förklarade jag detta för dem.
3.5. Fördelar med kvalitativa intervjuer
En av de största fördelarna med att genomföra kvalitativa intervjuer är den flexibilitet de bidrar med. Flexibilitet i det avseendet att jag som intervjuare kan ställa frågorna under intervjun på ett mer personligt sätt utifrån respondenten. Man behöver inte strikt hålla sig till att ställa exakt samma frågor till eleverna som man gör i en kvantitativ undersökning. Man kan till exempel lägga till nya frågor eller ämnen som dykt upp under undersökningen och vid ett senare tillfälle komplettera med uppföljande intervjuer.14 På så sätt tror jag att
respondentens egna synsätt kommer fram. Hur man följer upp en fråga är viktig då det kan uppmuntra eleverna att fördjupa sig i frågan. Det gäller att man kan improvisera och ställa dessa uppföljningsfrågor på ett sådant uppmuntrande sätt.15
3.6. Svårigheter kring intervjuer
Att intervjua har jag funnit vara väldigt svårt. Samtidigt som intervjun ska vara öppen så ska jag som intervjuare också föra in samtalet kring det som rör mina problemställningar och syfte. Det är också svårt på det sättet att man lätt influerar sin motpart på ett för
undersökningen negativt sätt. Vilket tonfall och kroppsspråk man använder när man ställer en fråga kan spela in på respondentens svar. För att försöka undvika sådana forskningseffekter förberedde mig genom att läsa på om tillvägagångssätt för den kvalitativa intervjun.16 Det jag vill säga är att intervjuaren väldigt lätt kan lägga ord i mun på respondenten. Det krävs betydligt mer erfarenhet kring kvalitativa intervjuer för att slippa det här problemet. En forskningseffekt som man inte kan komma ifrån är den effekt som jag har på eleverna genom min roll som lärarkandidat. Respondenterna svarar kanske på ett sådant sätt som de tror sig förväntas svara. Därmed är det viktigt att vara medveten om detta i den senare analysen. Jag vill också göra läsare av denna undersökning medvetna om att detta är mitt första försök på att
14 Repstad, 2007, s. 16-17. 15 Repstad, 2007, s. 85-88.
16 Repstad, 2007, s. 70-71; Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov, 2007: Examensarbetet i lärarutbildningen:
genomföra kvalitativa intervjuer. Min undersökning är i många avseenden begränsad. Den begränsade tid som tilldelas examensarbeten ger inte utrymme till att genomföra heltäckande studier kring ett ämne. I och med det kan min forskning inte ge en bild av alla svenska ungdomars tankar kring motivation eller estetiska läroprocesser.
4. Analys
I analysen förekommer tre olika benämningar på eleverna. Orden respondenter, informanter och svarspersoner syftar alla till de intervjuade eleverna. Detta valde jag för att få till en mer varierad text. I citaten finns det ibland ord eller hela meningar inom parenteser. Dessa är små observationer som gjordes under intervjun eller som jag snappade upp när jag lyssnade på materialet. I de utvalda exemplen så valde jag att döpa mig själv till I = Intervjuare. Respondenterna heter förkortat i analysen R med respektive siffra bakom.
Jag har valt att dela upp analysen i två delar. Den första delen innehåller elevernas svar och funderingar kring:
• Vad är roligt/tråkigt i skolan? • Varför går du till skolan?
Den andra delen består av resultaten kring samtalsämnena: • Vilket är det viktigaste skolämnet enligt dig? • Vad tycker du om estetiska arbetsformer?
Resultaten i varje del följs upp av en diskuterande text där jag mer utförligt tolkar elevernas svar samt refererar till tidigare forskning. Valet att dela upp analysen i två delar gjordes med avsikt att läsaren ska slippa hoppa mellan sidor för att koppla analysens resultat till
diskussionen.
4.1. Vad är roligt respektive tråkigt med skolan? Varför går du till skolan?
I början av intervjuerna brukade jag alltid leda in samtalet på vad som respondenterna tyckte var roligt med skolan. Så här svarade två av respondenterna:
R 3: Kompisar! Kompisar… ähh… när man får göra roligt på lektionerna och sånt… speciellt när man får, speciellt när man jobbar med film. Filmprojekt och så tycker jag är roligt… ähmm. (lång paus)
Rasterna är roliga… man kan sitta och snacka med sina kompisar. Ja och sånt. Det är roligt. I skolan. Och sen att man trivs här.17
R 5: Alltså vissa ämnen är roligare än andra men det roligaste är att man träffar kompisarna varje dag och sånt.18
Det var ungefär samma svar under de andra informanternas intervjuer. Att träffa sina kompisar är en stor del av vad som gör skolan rolig och som informant 5 nämnde så tycker hon att vissa ämnen är roligare än andra och så tycks det vara för de övriga eleverna också. De har sina favoritämnen som de tycker är mer givande än andra ämnen. Mer om detta kommer i nästa del av analysen. Respondent 3 tar upp att filmprojekt är något som är kul och även respondent 2 nämner detta i sin intervju.
En av informanterna nämnde också en annan intressant sak som kan kopplas till Giotas text om motivation där elever kommer till skolan för att vinna nya erfarenheter och insikter19, några av de så kallade inre faktorerna:
R 4: Det roliga är när man börjar på nåt nytt. I: Börjar på nåt nytt?
R 4: Ja.
I: Okej. Kan du ge nåt exempel? Vad menar du med nytt?
R 4: Till exempel… vi har precis haft nästan haft matteprov och det var på algebra och sånt här x och y… bokstäver. Och nu när man har börjat med bråk, det känns nytt och så får man lära sig nya saker att räkna ut och det är roligt.
I: Så det är alltså… lära sig nya saker?
R 4: Ja. Alltså det är inte många som säger detta men jag tycker faktiskt det är kul att lära mig.20
Angående vad eleverna fann tråkigt med skolan gavs det lite skiftande svar:
R 7: Jag menar vår måndag är verkligen åtta till klockan tre och då har vi NO, SO, Svenska, engelska innan lunch. Och det är rätt hårt på en måndag.21
R 8: Det… (lång paus) ibland så kan skolan vara jättedryg när man har så extremt mycket prov och
inlämningar och allting men alltså annars så brukar det kännas ganska bra och så. För ibland känns det inte speciellt roligt att gå till skolan om man vet att man har en hel vecka framför sig med massa prov och inlämningar och man måste bli klar med det och det. Då känns det inte så kul.22
17 Respondent 3, 2008, intervju 22/10. 18 Respondent 5, 2008, intervju 17/11. 19 Giota. 2002. 20 Respondent 4, 2008, intervju 20/11. 21 Respondent 7, 2008, intervju 20/11. 22 Respondent 8, 2008, intervju 20/11.
R 3: (Tar ett djupt andetag och tittar upp) Det kan vara att man får mycket läxor när man inte pallar.23
Dessa tre elever tycker det är jobbigt med för mycket inlämningsuppgifter och krav. Det är stress och prestationskrav som gör skolan till en tråkig plats och som ibland, enligt respondent 8, gör så att man inte tycker att det är speciellt kul att gå till skolan. Endast en av
respondenterna nämnde ett specifikt ämne som tråkigt:
R 6: Det är spanska. Det är tråkigt. I: Språk?
R 6: Mm.
I: Svenska också?
R 6: Ja fast det är inte så himla tråkigt. Spanska är tråkigt.
I: Och spanskläraren?
R 6: Ja hon är tråkig!24
Enligt eleven bidrar spanskläraren till att göra ämnet tråkigt. När jag frågade efter exempel på hur spanskläraren gjorde lektionerna tråkiga svarade informanten:
R 6: Hon har tråkiga grejer och göra och så.
I: Som vad då?
R 6: Översätta den här texten och sånt.
I: Diskuterar ni inte? R 6: Nä oftast inte.
I: Ni pratar inte? (förvånad).
R 6: Jo, men det är mest hon som pratar.25
Spansklärarens upplägg, där eleverna översätter texter, gör att ämnet blir tråkigt. En
bidragande sak till att ämnet är tråkigt kan också vara att eleverna inte har så mycket att säga till om hur undervisningen ska se ut.
Läraren tycks vara viktig för informanterna när det gäller att få en lektion att bli lustfylld. Jag ställde frågan till ett flertal av eleverna och samtliga svarade att läraren var mycket viktig i det avseendet. En av respondenterna uttrycker det så här:
R 5: Ja om en lärare bara står och säger ”ni ska göra det och det” då blir man ju inte så alltså motiverad att göra någonting men om läraren tillexempel som vår SO [Samhällsorienterande ämnen, min anm.] lärare hon springer runt och hoppar och man skrattar åt det och sånt. Då tycker man det är mer roligt.
I: Så… om jag förstår dig rätt så är det inte bara ämnet utan också vad läraren gör med det ämnet?
23 Respondent 3, 2008, intervju 22/10. 24 Respondent 6, 2008, intervju 21/11. 25 Respondent 6, 2008, intervju 21/11.
R 5: Ja.
I: Läraren är viktig. (Antecknar).
R 5: Ja. (Skrattar).
I: Men om läraren är en som er SO lärare…
R 5: Mm.
I: … blir man då motiverad till att stiga upp på morgonen och gå till skolan?
R 5: Ja för då vet man att den lektionen kommer att bli rolig och sånt. Så vill man till skolan.26
Om läraren är positiv och bjuder på sig själv blir lektionen mer lustfylld för respondenten. Eleven säger också att hon inte blir motiverad av lärare som säger exakt vad hon ska göra under lektionen. Jag tolkar detta som att eleven föredrar lärare som låter respondenten få mer eget ansvar och inflytande över innehållet av undervisningen. I intervjun med respondent 7 kom vi in på hur mycket hon får vara med och bestämma, som elev, i undervisningen:
I: På vilka lektioner tar ni upp… alltså diskussioner kring lektionsinnehåll och sånt? R 7: Jaha att vi går igenom det?
I: Ja vad ni tycker om ämnet och så liksom?
R 7: Nä det brukar vi inte göra utom för på SO faktiskt. Där brukar hon fråga om vad vi tycker och vad vi ska göra och hur lång tid och sånt. Det är nog nästan bara hon som gör det. Sen så har man nog inte så mycket val på de andra.
I: Nä. Hur kan det komma sig tror du?
R 7: Jag vet inte fast på matten är det liksom så då har hon verkligen bestämt och så då har vi prov den veckan och då får man ju följa det men det är väldigt stressigt med tid. Ibland. Och det gör så att man inte hinner bli klar riktigt men man tar väl igen det sen.27
Det verkar som om de flesta lärarna inte låter eleverna vara särskilt delaktiga i hur
undervisningen ska läggas upp. Däremot tycks deras SO lärare låta eleverna vara mer aktivt deltagande i hur undervisningen ska se ut. I frågan om vad respondenten föredrar svarar hon:
R 7: Nä jag tycker faktiskt man ska ta upp det och säga hur det ska vara och så.
I: Hur hon har tänkt?
R 7: Ja. Också kan vi lägga till och hon liksom ”ja okej”.28
En av de allra tyngsta frågorna jag ställde till informanterna var den som gällde varför de gick till skolan. I viss mån har jag redan framställt svaret på den frågan i det att eleverna kopplar ihop det till vad som är roligt med skolan. Det vill säga att träffa sina klasskamrater. Det är dock inte det främsta skälet till varför de kommer till skolan. Så här svarade några av dem:
26 Respondent 5, 2008, intervju 17/11. 27 Respondent 7, 2008, intervju 20/11. 28 Respondent 7, 2008, intervju 20/11.
R 5: Man går ju till skolan dels för att man vill lära sig saker, man ska kunna utbilda… alltså ha bra betyg och sen för att man ska kunna få ett bra jobb och sånt, men även för att få träffa kompisar och känna gemenskap.
I: Så du går till skolan främst för att få bra betyg? Så är det någon sorts bonus att få träffa sina kompisar? R 5: Ja alltså det är en bonus. Men så vill man ju göra sina föräldrar stolta och få bra betyg också.29 R 8: För om man inte går i skolan då får man ingen bra framtid och man måste ju ha en utbildning. Man
måste kunna jobba och få inkomst och så.30
R 3: Det mesta jag går till skolan för är att jag vill ha bra betyg. Jag vill inte… vad heter det? Så här…
göra mina föräldrar besvikna, jag vill inte vara en sån som bara hoppar över skolan, utan jag gör detta här för min familj och så.31
Fem av eleverna svarade att de går till skolan för att få bra betyg. De vill ha bra betyg för annars kommer de inte in på den gymnasielinje de senare vill gå i. De vill även senare i livet få bra jobb. Att träffa sina vänner är en bonus till att få bra betyg. I två av fallen ovan nämner respondenterna också att de vill få bra betyg så att deras föräldrar ska vara stolta över dem. En av eleverna svarar på ett sätt som kan sägas vara lite uppgivet:
R 4: Vad skulle jag annars göra? Alltså… det är ju det liksom …det fyller ett tomrum.
I: Fyller ett tomrum?
R 4: Ja. Det tycker jag. Det är kul också att träffa en massa kompisar, arbeta lite grann och efter att man har arbetat så är det läxa och sen är man fri. Det är bara något man gör. Man får göra det bästa av det.32
4.1.1. Diskussion del 1
Att träffa sina vänner och samtala med dessa tycks vara en stor del av vad som är roligt med skolan. Alla informanterna nämnde detta under respektive intervju. Detta är också till stor del varför de intervjuade eleverna kommer till skolan men de säger att det mer eller mindre är en bonus att träffa kamraterna. De går främst till skolan för att de vill lära sig och få bra betyg. Angående Giotas text om inre och yttre faktorer till motivation, tycker jag mig se inslag av båda dessa faktorer i elevernas uttalanden. Respondent 4 sa att det roligaste med skolan var när man fick lära sig nya saker. Detta tolkar jag som en inre faktor till motivation. Genom att eleven vill vinna nya erfarenheter och insikter i ämnen ska detta, enligt forskare, bidra positivt till elevens motivation och prestation i skolan. Inslag av yttre faktorer till motivation syns då
29 Respondent 5, 2008, intervju 17/11. 30 Respondent 8, 2008, intervju 20/11. 31 Respondent 3, 2008, intervju 22/10. 32 Respondent 4, 2008, intervju 20/11.
informanterna pratar om att de vill ha bra betyg för att på så sätt göra sina föräldrar stolta. De vill också ha bra betyg för att komma in på den gymnasielinje de senare vill gå på.
Respondent 8 säger att man går i skolan för att annars får man inget bra jobb och därmed ingen bra framtid. Jag tolkar det som att informanten, på den här punkten, är motiverad enligt prestationsmål. Så här står det i Giotas text:
”Prestationsmål förutsätter å andra sidan att elever i skolan huvudsakligen lär för att uppfylla andras, såsom lärares eller föräldrars, krav och förväntningar för att inte hamna i svårigheter.”33
I och med att eleverna känner dessa krav antas de, enligt forskare som förespråkar motivation genom lärandemål, prestera sämre i skolan då de inte gör arbetet för enbart sin egen skull.34 Dock behöver krav från lärare och föräldrar inte enbart vara illa för ungdomars motivation, utan detta kan naturligtvis variera från elev till elev. Det vanligaste svaret gällande vad som var tråkigt med skolan var att informanterna kände sig stressade. Stressade på grund av krav på inlämningsuppgifter och prov men också till följd av intensiva scheman. Enligt Lena Jönssons studie i En annan skola visade sig stress och tidspress vara de främst förkommande elementen bland elevernas bilder. I hennes tolkning av bilderna tycker hon sig se en skola som styrs av schemat, klockan och kalendern. Jönsson säger att tiden utövar makt över eleverna och att den styr deras skoldag.35 Man kan fråga sig varför det ser ut så här i skolan, med höga krav och högt tempo. Är det för att göra ungdomarna vana vid sådant när de sedan ska ut i arbetslivet? Eller är det för att mängden kunskap som ska uppnås inte är rimliga till den tid som eleverna har till sitt förfogande? Jönsson skriver att på senare år har diskussionen om timplanerna handlat mer om kvantiteten tid i olika skolämnen än kvaliteten.36 Lärare kanske känner sig pressade av att de inte har tillräckligt med tid till sitt förfogande för att eleverna ska uppnå målen i läroplanen. I och med det får elever kanske inte tillfälle att gå på djupet i ett ämne eller testa på att jobba med andra uttryckssätt. Enligt Jönsson skulle de flesta elever kunna uppnå målen för väl godkänd om de fick mera tid till sitt förfogande.37
Lärarens sätt att lägga upp undervisningen och bemöta sina elever är viktigt enligt
respondenterna. Viktigt i det avseendet att ett ämne kan bli lustfyllt och på så sätt bidra till att elever blir motiverade till att lära. Å andra sidan kan också läraren och dennes upplägg av undervisningen spela in på ett negativt sätt på elevernas prestation och motivation. I
33 Giota, 2002, s. 291. 34 Giota, 2002, s. 291.
35 Jönsson, Lena, 2003: Skoltid - om tid i elevers bilder av skolan. I: Lind, Lena & Åsén, Gunnar (red.), En
annan skola: Elevers bilder av skolan som kunskapsrum och social arena. Ekblad & Co Västervik. s. 47-48.
36 Jönsson, 2003, s. 48. 37 Jönsson, 2003, s. 50.
respondenternas uttalande kan man se exempel på båda positiv och negativ inverkan. Respondent 5 säger att hennes SO lärare är bra för att hon är positiv under lektionerna och i sitt bemötande av eleverna. Det gör så att hon känner sig motiverad att gå till lektionerna. Respondent 7 säger att hennes SO lärare frågar efter elevernas synpunkter kring upplägget av lektionerna och att hon föredrar när lärare gör så. Respondent 6 säger däremot att hon tycker spanska är ett tråkigt ämne och att läraren har förberett tråkiga uppgifter till lektionerna. Enligt Lpo 94 har lärare en skyldighet att låta eleverna vara med och bestämma i
undervisningen och det är även elevernas rättighet att göra så:
”Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”38
Att elever bör få ha viss kontroll över sin lärandesituation framhålls av forskare som
förespråkar motivation genom lärandemål. Genom att låta eleverna vara med och ta beslut om hur undervisningen kan se ut, uppmuntrar man elever till att utveckla ett mer personligt ansvar för sitt lärande.39
Respondent 4 kommer till skolan för att den fyller ett tomrum. Med beskrivningen ”tomrum” tolkar jag det som att skolan bidrar med något som respondenten saknar hemma och att han gärna går till skolan för att fylla detta tomrum. Han kommer till skolan för att arbeta och snacka med klasskamraterna men han säger också att man får göra det bästa med att gå i skolan. Enligt mig, säger informanten lite emot sig här då han först säger att det roligaste med skolan är att få lära sig nya saker men senare i intervjun nämner han att man måste göra det bästa av att gå i skolan. Han tycker kanske att han inte får lära sig så mycket nytt i skolan? Det är kanske samma sorts procedur till inlärning som sker hela tiden?
4.2. Viktigaste skolämnet för dig? Vad tycker du om estetiska läroprocesser?
Avsikten med frågan kring vad respondenterna ansåg vara det viktigaste ämnet, var att ta reda på vilket ämne som motiverade dem mest i skolan och i vilket avseende. Så här svarade informant 1:
R 1: Äh… hemkunskap.
I: Hemkunskap. Finns där någon speciell anledning?
R 1: (Snabbt svar) Kock. I: Du vill bli kock?
38 Lpo 94, 2006, s. 5. 39 Giota, 2002, s. 299.
R 1: Mm.40
Respondent 5 svarar så här på frågan:
R 5: Ähmm… Ähmmm. Alltså SO och svenska tycker jag. För att på SO lär man sig hur samhället fungerar och hur man bemöter andra och på svenskan lär man sig alltså svenska, det svenska språket och sånt.
I: Om jag har fattat det rätt? Hur man ska föra sig i det svenska samhället?
R 5: Ja. Alltså inte bara svenska samhället utan överallt.41
SO tycks vara viktigt för informanten av ett socialt skäl. Hon tycker att man lär sig hur
samhället fungerar och hur man bemöter andra genom SO lektionerna. Respondenten nämnde tidigare under intervjun att hon ville läsa till jurist efter gymnasiet, därav intresset för SO och svenska. Eleven tycker, liksom respondent 1, att skolämnen som gagnar hennes framtida jobb är viktigast. Informanterna 7 och 8 resonerar på liknande vis. De säger att engelska är det ämne som är viktigast för dem då man kanske vill söka jobb utomlands.
Respondent 4 svarar ungefär likadant på frågan som respondent 6:
R 6: Matte kanske.
I: Matte?
R 6: Mm för att det är så svårt och så. Tycker jag. Så det blir viktigare. Det gör det. I: Du tycker alltså matte är det viktigaste ämnet för att du tycker att det är svårt? R 6: Ja.
I: Så du vill plugga extra på det?
R 6: Ja. Fast det är inte kul.42
R 4: Viktigaste ämnet… det är det ämnet som jag känner mest press inför.
I: Är det viktigaste?
R 4: Det tror jag är det viktigaste. Det är två ämnen. Det är NO [naturorienterande ämnen, min anm.]. Och SO. De ämnena känns riktigt stora.43
De viktigaste ämnena är det som antingen eleverna tycker är svåra eller stora. För respondent 4 rör det sig om de ämnen som ingår i NO och SO. Varför dessa ämnen är viktiga kan bero på att det ingår mycket skolpoäng i dessa ämnen och därför vill informanten göra bra ifrån sig för att på så sätt höja sin snittpoäng. Respondent 6 säger att matematik är det som är viktigast men det är inte ett roligt ämne. Hon tycker främst att ämnet är viktigt för att det är svårt.
40 Respondent 1, 2008, intervju 17/10. 41 Respondent 5, 2008, intervju 17/11. 42 Respondent 6, 2008, intervju 21/11. 43 Respondent 4, 2008, intervju 20/11.
Ämnen som är viktiga för respondent 2 är bild och idrott. Hans intressen är att rita och måla. Han är en väldigt kreativ person och vill börja på estetisk konst- och formgivning på
gymnasiet. Vidare berättar informanten om att hans mamma inte vill att han ska välja den inriktningen för att det är hennes åsikt att man inte får några ordentliga jobb senare om man väljer det. När jag frågade vad han tyckte om det svarade eleven att han struntar i vad hans mamma tycker och att hon har fel i allt.44
Föräldrar som direkt eller indirekt påverkar sina barn till att göra bra ifrån sig i skolan nämndes tidigare i analysens första diskussion. När jag frågade informanterna ifall deras föräldrar bryr sig om deras skolgång, så var det många av respondenterna som svarade på ett positivt sätt. Alltså att deras föräldrar frågar hur det varit i skolan, att de hjälper till när deras barn inte förstår vissa läxor och så vidare. Respondent 7 säger dock att hon trivs bäst när hon får göra sådant själv:
I: Dina föräldrar tänkte jag på.
R 7: (Småskrattar).
I: Hjälper de dig med skolan och…?
R 7: Nä jag gör det själv. (Bestämt). Jag tycker det är så jobbigt när de sitter och ”Vad gör du? Gör nu
läxan!”… skönt att göra det själv… tycker jag.45
Här tycker jag mig se två respondenter som på något sätt vill frigöra sig från sina föräldrar. Respondent 2 vill söka in till konst- och formgivning och han struntar i vad hans mor säger angående det. Respondent 7 tycker inte om när hennes föräldrar vill hjälpa henne med hemuppgifter utan hon tycker det är skönt att göra sådant själv. Det är, enligt Johansson och Lalander, under denna ålder som ungdomar vill bryta ifrån sina föräldrar för att ta eget ansvar.46
Under två av intervjuerna kom vi in på om de estetiska ämnena var viktiga och hur
respondenterna graderade dem i förhållande till övriga skolämnen. Så här svarade respondenterna:
I: Så om man tar språk, matte och så vidare. Och sen de estetiska ämnen och praktiska ämnen som teknik
och slöjd. Med estetiska ämnen menar jag bild, drama, musik och så vidare…
R 8: Mm.
I: Om man ska rangordna dom. Alltså var hamnar… de estetiska ämnena på listan?
44 Respondent 2, 2008, intervju 9/10 & 16/10.. 45 Respondent 7, 2008, intervju 20/11. 46 Johansson & Lalander, 2007, s. 17 & 38.
R 8: Jag tror dom hamnar ganska långt ner.För det är ju inte så viktigt alltså de som du säger: musik, drama eller film och så alltså …47
I: Det är inget ämne som är tråkigt inom de estetiska uttryckssätten? R 3: Nä jag tror inte det. Du menar drama då?
I: Jag menar drama, musik, bild… typ, det vi redan tagit upp, film och tidningar och slöjd. Ser du det som… är det viktiga grejer att kunna?
R 3: Nä (fnissar). Inte så viktigt att kunna… till exempel teater är inte viktigt att kunna.48
Enligt dessa två elever är de estetiska ämnena inte så viktiga. Respondent 8 placerar dem längst ner på hennes graderingslista. Respondent 3 säger att det inte finns något tråkigt med de estetiska ämnena men han anser inte att de är viktiga. Detta kan kopplas till Lena Aulin-Gråhamns text i Skolan och den radikala estetiken, där hon säger att de estetiska
verksamheterna oftast ses som något extra och vid sidan av skolans egentliga uppdrag.49 Aulin-Gråhamn syftar främst på hur lärare och andra vuxna ser på de estetiska inslagen i skolan men jag tycker att denna inställning även syns i ett av respondenternas uttalanden.
R 8: Vi har väldigt så där intensiva dagar t.ex. måndagar och torsdagar, dom är jättejobbiga för att då har vi väldigt så packade lektioner… alltså hela tiden med typ tio minuter emellan.
I: Mm.
R 8: Och det är jättejobbigt, man blir helt trött. I: Är det stressigt?
R 8: Ja. På måndagar är det värst då är det jätte jobbigt. Så det skulle vara skönt med slöjd eller nåt sånt.
Man hade kunnat ha… alltså kanske engelska och matte och sport.
I: Är slöjd någon sorts, det är kanske är en dum liknelse men är det som någon sorts avkoppling?
R 8: Ja alltså man sitter ju… just nu broderar vi. Så då sitter man ju bara ner och vi får ju prata och sånt. För man bara sitter och så.
Informanten ser slöjden som en sorts avkoppling och skulle gärna vilja ha en slöjdlektion på en av hennes hektiska dagar i skolan. Hon nämner också att eleverna får prata under tiden som de jobbar.
Det verkar som om informanterna inte fått testa på att jobba särskilt mycket med estetiska arbetsformer i andra ämnen än just de estetiska. Det tycker jag mig se utifrån exemplen nedan:
47 Respondent 8, 2008, intervju 20/11. 48 Respondent 3, 2008, intervju 22/10.
I: Angående Kina och USA arbetet… med användning av videokameror och sånt. Har du haft mycket av sånt i din i undervisning innan?
R 1: Nä… alltså jag har typ aldrig haft någon alltså sån teknisk undervisning eller så. Det är mest liksom jag som har varit intresserad själv och hållit på med sånt.50
Här krävs en kort förklaring. Under min praktik höll jag i ett projekt där elever skulle få filma och redigera. Det är det som jag refererar till som Kina- och USA arbetet. Respondent 1 visade sig vara väldigt skicklig på att filma och redigera. Därför frågade jag honom om han fått handledning i sådant i sin skolundervisning.
I: Brukar ni jobba med estetiska arbetsformer i andra ämnen?
R 7: Alltså inte… det är oftast bara att skriva. Faktiskt. Det blir inte så mycket annat. Just för att det ska gå rätt så snabbt och så här. Man ska kunna gå vidare. Fast det skulle ändå vara kul att kanske göra en film bara för att prova på något annat.51
En av anledningarna till varför respondenten inte fått testa på att jobba med andra
uttrycksmedel är för att det ska gå snabbt i skolan. Eleven uttrycker en vilja att få testa på att göra en film för att prova på något annat än att skriva. Så här säger respondent 2 om ett liknande exempel:
R 2: Jag tycker det skulle vara roligare och stå framme och göra ett skådespel än att lämna in en vanlig
uppsats så.
I: Ja.
R 2: Roligare att öva in repliker än att skriva så… in på den Internetsidan och hitta fakta också skriva av… så. (Gör en grimas och låtsas skriva på bänken som om det vore ett tangentbord. Gör snarkljud).52
Respondenten eftersöker andra arbetsmetoder än de som brukar användas på lektionerna. Han nämner också att han går in på Internetsidor och skriver av det fakta som står där. I och med snarkljuden tolkar jag det som att han tycker det sistnämnda är en aning tråkigt.
I: Om man skulle ta och sätta in sådana estetiska arbetsformer i spanskan så att ni fick jobba med att ta foto…
R 6: Ja det skulle vara roligare.
I: … och sen diskuterat, på spanska, kring alltså… bilderna?
R 6: Jo men det skulle varit bättre tror jag. Alltså roligare. Nu sitter vi bara där och läser en bok.53
50 Respondent 1, 2008, intervju 17/10. 51 Respondent 7, 2008, intervju 20/11. 52 Respondent 2, 2008: intervju 9/10 & 16/10. 53 Respondent 6, 2008. intervju 21/11.
Respondenten tycker att ämnet spanska skulle bli mer givande för henne om undervisningen skulle ha sett ut på ett annorlunda sätt. Tidigare under intervjun nämnde informanten att hon tyckte om att fotografera. Därför tog jag upp exemplet hur man skulle kunna integrera
spanska med fotografering. Informanten tyckte att ämnet spanska nog skulle bli mer givande, för henne, om man arbetade på ett sådant sätt.
4.2.1. Diskussion del 2
Svaren på vilket eller vilka ämnen som är viktigast för informanterna skiljer sig en hel del från varandra. En gemensam nämnare är att de tycker ämnen som är till nytta för deras framtid är viktigast. Att de känner sig speciellt motiverade att komma till skolan på grund av dessa viktiga ämnen har jag redan i viss mån tagit upp i den förra delens diskussion. Där kom jag fram till att respondenterna främst kom till skolan för att lära och att få bra betyg. En av informanterna tyckte att stora ämnen var speciellt viktiga som till exempel SO och NO. Det kan bero på att det ingår mycket skolpoäng i dessa ämnen och därför vill informanten få höga betyg i dem. Matematik var viktigast för respondent 6. Hon tyckte inte att ämnet var särskilt roligt men ansåg att ämnet var viktigast för att det var det som hon hade svårast för i skolan. Respondent 2 nämnde att han ville komma in på estetisk konst- och formgivning på grund av att det var hans intressen.
Två av informanterna tycker inte de estetiska ämnena är särskilt viktiga i skolan. En av dem ser lektionerna i slöjd som en sorts avkoppling från skolans hektiska schema. Detta kopplade jag till Aulin-Gråhamns text, där hon menar att de estetiska verksamheterna i skolan oftast ses som något vid sidan av skolans egentliga uppdrag. I samma bok skriver Jan Thavenius om den modesta estetikens dominans i skolan. Genom undersökning av rapporter, som gjorts angående kultur i skolan, vill han beskriva hur den modesta estetiken visar sig. I en av rapporterna svarar en mängd lärare på frågan om vad de tycker elever kan lära sig genom de estetiska formerna. Den gemensamma nämnaren i svaren är att lärarna tycker att skolan ska vara rolig för eleverna och att de estetiska verksamheterna ska underlätta de mer teoretiska ämnena.54 Detta sätt att se på de estetiska ämnena tycker jag visas i respondentens svar ovan. Det är inte så konstigt, enligt min mening, att eleverna ser de estetiska ämnena som mindre viktiga då flertalet lärare och skolledare kanske ser ämnena på samma sätt. Detta måste ju på något sätt smitta av sig till eleverna. Anledning till att jag tar upp denna problematik är för att jag tycker att det är relevant för min undersökning att visa på belägg för varför eleverna tycker de estetiska ämnena är mindre viktiga än övriga skolämnen.
Angående estetiska läroprocesser framgår det att respondenterna inte var vana vid att arbeta på detta sätt bland annat av tidsbrist. Enligt respondent 7 så hinner man inte med till exempel att spela in ett filmprojekt på svensklektionen då man måste bli klar med arbeten snabbt i hennes skola. Hon och vissa av de andra respondenterna säger dock att de vill testa att jobba med estetiska läroprocesser för att få prova på något annat. Som nämnts tidigare så är det en av elevernas rättigheter att få chans att få uttrycka sig med andra metoder än enbart skrift och tal. I och för sig så får eleverna testa på att göra just sådant under de estetiska
ämneslektionerna men inte så ofta integrerat i andra skolämnen.
Med tanke på att integrera estetiska läroprocesser i andra ämnen svarar respondent 6 att hon gärna skulle vilja fotografera under spansklektionerna för att på så sätt göra ämnet mer
givande för henne.
5. Sammanfattning
Syftet med undersökningen har varit att försöka visa på vad det är som motiverar elever att komma till skolan samt att se om estetiska arbetsformer bidrar till denna motivation på något sätt. Mina frågeställningar var:
• Vad är det som motiverar eleverna att gå till skolan?
•
Kan arbete med estetiska läroprocesser bidra till elevers motivation att gå till skolan?Materialet har jag samlat in via intervjuer med 8 elever från grundskolans senare år. Under intervjuerna ville jag leda in samtalet kring följande ämnen:
• Vad är roligt med skolan? • Vad är tråkigt med skolan? • Varför går du till skolan?
• Vilket är det viktigaste skolämnet enligt dig? • Vad tycker du om estetiska arbetsformer?
Jag tänkte kort sammanfatta mina resultat kring respektive samtalsämne innan jag går in och ser om mina frågeställningar har besvarats.
Att få träffa sina vänner är en stor del till varför skolan känns rolig för eleverna. En av
Det som känns tråkigt med skolan är när eleverna känner sig stressade på grund av för mycket inlämningsarbeten och läxor samt intensiva scheman. Respondent 6 sa att hennes lektioner i spanska var tråkiga på grund av lärarens upplägg av undervisningen.
Att få träffa sina kamrater är till stor del varför eleverna kommer till skolan men de säger att det mer eller mindre är en bonus att träffa kamraterna. De går främst till skolan för att de vill lära sig och få bra betyg.
Den gemensamma nämnaren för vad eleverna tycker är det viktigaste ämnet är de
skolämnen som de tycker att de har mest nytta av i deras framtida studier och yrken. Ämnen som kändes stora eller svåra var viktigast för somliga. För att jag ville ha reda på hur de såg på de estetiska ämnena, frågade jag vissa av eleverna om de tyckte dessa ämnen var viktiga. Svaret var att de inte tyckte att de estetiska ämnena var viktiga men de tyckte att de var roliga och avkopplande.
Angående vad eleverna tyckte om estetiska arbetsformer kom jag fram till att de inte var så vana vid att jobba med sådana men att de gärna skulle vilja testa att jobba så.
Jag tänkte nu gå in på om mina frågeställningar har besvarats. För att svara på frågan om vad det är som motiverar eleverna att gå till skolan så har jag funnit att det rör sig om en mängd orsaker. En av de största motivationskällorna är att samtliga vill göra bra ifrån sig och få bra betyg. Deras mål är alltså att prestera bra och för att göra det måste man hänga med på lektioner och därmed gå till skolan. En av respondenterna sa att tack vare hennes SO lärare som är rolig och positiv motiveras hon till att gå till skolan. Hon vet att lektionen förmodligen kommer att bli bra och givande.
Vad som är roligt med skolan kan jag tycka är synonymt med varför man kommer till skolan. Samtliga respondenter sa att det roligaste med skolan var att få träffa sina kamrater. Att komma till en skola där man känner sig hemma och där man har många kamrater är en stark orsak till vad som motiverar respondenterna att gå i skolan.
Att svara på om estetiska läroprocesser kan bidra till elevers motivation att gå till skolan har jag funnit svårt. Eftersom respondenterna säger att de inte har gjort sådant så mycket, tycker jag mig inte ha tillräckligt med belägg att svara på den frågan. Jag kan dock säga att utifrån de få uttalandena kring detta så tycker jag att man kan se att informanterna har en vilja att testa att jobba med estetiska läroprocesser.
Jag tror att vilket ämne som helst kan bli lustfyllt. Det handlar främst om att göra så eleverna tar ämnet till sig och att de gör det till sitt eget. Jag tror också på att estetiska läroprocesser kan vara till stor hjälp för att motivera ungdomar. Genom att pröva på nya sätt att lära så tror jag att de kan få lust till att lära sig vilket ämne som helst.
6. Källförteckning
6.1. Litteratur
• Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan, 2004: Skolan och den
radikala estetiken, Studentlitteratur Lund.
• Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, 2001: Barn- och ungdomspsykologi, Studentlitteratur, Lund.
• Giota, Joanna, 2002: Skoleffekter på elevers motivation och utveckling – en
litteraturöversikt.
• Jenner, Håkan, 2004: Motivation och motivationsarbete, I: Forskning i fokus NR 19, Kalmar.
• Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov, 2007: Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning, Kunskapsförlaget.
• Johansson, Thomas & Lalander, Philip, 2007: Ungdomsgrupper i teori och praktik, Studentlitteratur Lund.
• Jönsson, Lena, 2003: Skoltid - om tid i elevers bilder av skolan. I: Lind, Lena & Åsén, Gunnar (red.), En annan skola: Elevers bilder av skolan som kunskapsrum och
social arena. Ekblad & Co Västervik.
• Lind, Ulla & Åsén, Gunnar (Red.), 2003: En annan skola: Elevers bilder av skolan
som kunskapsrum och social arena, Ekblad & Co Västervik.
• Repstad, Pål, 2007: Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Studentlitteratur Lund.
6.2. Elektroniska dokument
• Lärarutbildningen – KSM, 2008: Kultur, medier, estetik – en
huvudämnespresentation,(2009-01-14)
http://www.mah.se/upload/LUT/Enheter/KSM/manschetter/KME.pdf.
• Skolverket, 2006: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, Lpo 94. (2009-01-13) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069.
6.3. Muntliga källor
• Respondent 1, 2008: intervju 17/10.
• Respondent 2, 2008: intervju 9/10 & 16/10. • Respondent 3, 2008: intervju 22/10.
• Respondent 4, 2008: intervju 20/11. • Respondent 5, 2008: intervju 17/11. • Respondent 6, 2008: intervju 21/11. • Respondent 7, 2008: intervju 20/11. • Respondent 8, 2008: intervju 20/11.
