Är min kultur ett redskap?

Examensarbete

Är min kultur ett redskap?

Is my culture a tool?

Mirela Kljunic

Amelie Nilsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2015-06-03

Examinator: Jan Andersson Handledare: Lars Pålsson Syll Fakulteten för

2

Abstract

During the educational program we experienced that the meaning of culture, more or less, becomes inevitable in guidance dialogue with individuals of a second language. The purpose with this study was to examine how active careers advisers in a Guidance Center define the concepts of multicultural guidance, cultural competence and also how careers advisers may create interactive communication with individuals of a second language and what relation these have with each other.

The data collection method is qualitative with six respondents in two Guidance Centers in Sweden. The data analysis method is a content analysis because it enables us to seek out patterns in our material. The theories used in our study are positivistic, constructivist and socialistic theories of career and guidance choice. As additional material, recent research about multiculturalism and cultural competence is used to understand the purpose of this study.

The results indicate there are differing views and definitions with the issues to the study. The majority describes that the importance of culture has no direct impact on their work, but nevertheless that the individuals background is of interest. Generally our respondents say that multicultural guidance does not differ from traditional guidance. The common denominator is the individual sitting in front of you. On the other hand, a minority of the respondents express that the individual culture has significance to their work and the minority see a common need for enhanced cultural competence among advisers for guidance of individuals of a second language, something that’s established in our studies literature and recent research. What is viewed as the greatest obstacle however, is lacking communication.

Keywords: Individuals of a second language, multicultural guidance, cultural competence, communication, culture

3

Sammanfattning

Under utbildningsprogrammets gång uppmärksammade vi att kulturens betydelse, mer eller mindre blir oundviklig i vägledningssamtal med andraspråkstalare. Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) på Vägledningscentrum (VLC) definierar begreppen; mångkulturell vägledning, kulturell kompetens samt hur syv skapar samspelande kommunikation med andraspråkstalande och vilken betydelse kultur och bristande språkfärdighet har för den individuella vägledningen.

Datainsamlingsmetoden är kvalitativ med sex respondenter på två kontor i Sverige. Dataanalysmetoden är en innehållsanalys med tillåtelse för eftersökning av mönster i vårt material. De använda teorierna i vår studie är positivistiska, konstruktivistiska och socio-logiska karriär- och vägledningsteorier. Som tillskottsmaterial används tidigare forskning inom mångkulturell vägledning och kulturell kompetens för att förstå syftet med denna studie.

Resultaten indikerar att det råder skilda uppfattningar och definitioner på studiens frågeställningar. Majoriteten beskriver att kulturens betydelse inte har någon direkt inverkan för arbetet, men likväl att individens bakgrund är av intresse. Generellt säger våra respondenter inte se skillnad på mångkulturell och traditionell vägledning. Den gemen-samma nämnaren är individen som sitter framför dem. Å andra sidan uttrycker en minoritet av respondenterna att individens kultur har betydelse för arbetet och minoriteten ser ett allmänt behov bland vägledare av ökad kulturell kompetens för vägledning av andra-språkstalare, något som förankras i studiens litteratur och tidigare forskning. Det som dock ses som det största möjliga hindret för en framåtskridande vägledningsprocess är bristande kommunikation

Nyckelord: Andraspråkstalande, mångkulturell vägledning, kulturell kompetens, kommunikation, kultur

4

Förord

Ett mycket stort TACK till…

… De sex individer som ställt upp för att göra det här möjligt. Ni uttryckte att det är både intressant och lärorikt “med andra ögon” och vi hoppas att ni finner vår studie både intressant och lärorik.

… Vår handledare, Lars Pålsson Syll, för hans konstruktiva rådgivning och handledning. … Och vår uppskattning till våra familjer för deras osjälviska stöttande, omtanke och respekt för vårt behov av fokus.

… Varandra för ett givande och tryggt samarbete. Det har varit berikande att diskutera idéer och tankar med varandra, samt har vi kunnat känna total tillit till varandra.

Ansvarsfördelning

Baserat på den tid vi hade till förfogande tog vi beslutet att söka teoretiskt material på egen hand och sedan analysera detta tillsammans för att identifiera relevant fakta. Vi skapade vår intervjuguide tillsammans och sedan genomförde vi tre intervjuer vardera, men för bearbetning och analyserande av vårt material sammanstrålade vi och arbetade ihop. Vi har haft ett gemensamt dokument som vi skrivit i löpande under arbetets gång. Följaktligen har författande av de olika kapitlen och bearbetning av texten skett gemensamt.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ___________________________________________________________________________________________ 7

1.1 Syfte och frågeställningar ______________________________________________________________________ 8 1.2 Uppsatsdisposition ______________________________________________________________________________ 9 1.3 Nyckelordsdefinition___________________________________________________________________________ 10

2. Tidigare forskning och teoriförankring _____________________________________________________ 11

2.1 Kultur och kulturell kompetens _______________________________________________________________ 11 2.2 Mångkulturell vägledning _____________________________________________________________________ 12 2.3 Kommunikation ________________________________________________________________________________ 14 2.4 Trestegsmodellen ______________________________________________________________________________ 15 2.5 Careership ______________________________________________________________________________________ 16 2.6 Konstruktivistisk vägledning __________________________________________________________________ 16 2.7 Sammanfattning _______________________________________________________________________________ 18 3. Metod _____________________________________________________________________________________________ 19 3.1 Metodval _______________________________________________________________________________________ 19 3.2 Urval ____________________________________________________________________________________________ 20 3.3 Datainsamling och analysmetod ______________________________________________________________ 20 3.4 Etiska ställningstaganden _____________________________________________________________________ 21

4. Resultat ___________________________________________________________________________________________ 23

4.1 Bakgrund _______________________________________________________________________________________ 23 4.2 Mångkulturell vägledning och kulturell kompetens _________________________________________ 24 4.3 Kommunikation ________________________________________________________________________________ 26 4.4 Sammanfattning _______________________________________________________________________________ 27

5. Analys_____________________________________________________________________________________________ 29

5.1 Hur definierar studie- och yrkesvägledare på Vägledningscentrum mångkulturell vägledning och kulturell kompetens? _____________________________________________________________ 29 5.2 Hur samspelar studie- och yrkesvägledaren med andraspråkstalande och vilken betydelse har kultur och bristande språkfärdigheter för den individuella vägledningen? _______________ 34

6 5.3 Sammanfattning _______________________________________________________________________________ 35 6. Diskussion _______________________________________________________________________________________ 37 6.1 Resultatdiskussion _____________________________________________________________________________ 37 6.2 Metoddiskussion _______________________________________________________________________________ 39 6.3 Teoridiskussion ________________________________________________________________________________ 40 6.4 Förslag till vidare forskning ___________________________________________________________________ 42

Referenslista _______________________________________________________________________________________ 43 Bilaga 1. Intervjuguide ____________________________________________________________________________ 46

7

1. Inledning

Vi påverkas alla av globaliseringen både politiskt, ekonomiskt, men även kulturellt. Förvandlingen till det mångkulturella Sverige kom med ett riksdagsbeslut (SOU 1975:26) där minoritetsgrupper som invandrare bör ges möjlighet att “välja i vilken mån de vill gå upp i en svensk kulturell identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten”. Språket är en del av vår identitet; hur vi väljer att uttrycka oss och göra oss synliga. Enligt Maltén (1998, s, 11) måste en människa kommunicera och kommunikation är viktig i samspelet. Mer än hälften av kommunikationsinnehållet består av kroppsspråk (ib., s. 31). I takt med en globaliserande värld, ökar även rörligheten. Människor måste av olika orsaker, frivilliga eller påtvingade, genomgå så kallade brytpunkter utifrån den handlingshorisont de befinner sig inom. (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 32ff). Brytpunkter kan betyda flytt till ett land som talar ett annat språk, därmed kan individen bli en andraspråkstalande med bristande språkkunskap. Om andraspråkstalaren inte delar ett gemensamt språk, kultur eller ett regelsystem med det nya landet försvinner essentiella bitar i det sociala samspelet. I ett alltmer globaliserande samhälle kan vi onekligen undgå att interagera med sociala och kulturella skillnader vare sig det rör sig om språk, seder eller värderingar.

Dagens Sverige är ett land av många språk, dominerat av det svenska språket. Det har under flera hundra år funnits andra språk i landet men det var först under senare halvan av 1900-talet som antalet språk som talas i Sverige ökade på grund av ökad invandring (Beijer, 2008, s. 50) och därmed ökning av sociala och kulturella skillnader.

En studie- och yrkesvägledare är en personaltillgång som, enligt Skolverkets 2 kap 29 §

har kompetens att tillfredsställa individuella behov inför val av syv-frågor. För vuxna nyanlända och invandrare som läser Svenska för Invandrare (SFI), vilket är en del av den kommunala vuxenutbildning reglerad i Skolverkets författningssamling (SKOLFS 2011:1108, SKOLFS 2012:13), erbjuds studie- och yrkesvägledning via VLC.

Funderingar om välgrundade yrkesval, kännedom om oss själva och om omvärlden och kunskapen om att se samband mellan dessa två, sägs härstamma från nordamerikanen Frank Parsons. I början av tidigt 1900-tal utvecklade Parsons en modell som förklarar att förmågan

8

att bli en vägledare ligger i att förstå den mänskliga naturens olika typer; vilka motiv ligger bakom våra val, vilka intressen och vilka ambitioner som styr valen. En vägledare ska kunna identifiera dessa element och implementera i den enskilda individens val och väljande (Parsons, 1909, s. 94f).

Studie- och yrkesvägledning har kommit till att dominera inom västvärlden där individualiseringen och det egna jaget prioriteras inom den västerländska kulturen, enligt utgivarna till en handbok om mångkulturell vägledning (Lunikari & Puukari 2005, s. 82). Författarna skriver att det typiskt västerländskt kulturella tänkandet skiljer sig från det icke-västerländskt kulturella tänkandet genom att västerlänningar inte har samma holistiska perspektiv på världen och det kollektiva som icke-västerlänningar har. Konsekvenserna blir att syv-frågor är anpassade efter det egna jaget (ib., s. 82). Allt sammantaget uttrycker författarna att kulturen påverkar hur vägledning tolkas och individens etniska bakgrund kan påverka vilket förhållningssätt denna har till vägledning.

Inom skolans värld däremot finns redan en rad hjälpmedel för kommunikation med andraspråkstalande. Beijers rapport Mest språk (2008, s. 3, 74f, 109ff, 140f) behandlar det arbete som gjorts och bedrivits av Skolverket och Myndigheten för skolutveckling under en tio års period rörande användning av hjälpmedel för modersmålsundervisning i skolan skapat från behovet att lärare mötte elever från olika kulturer. Det finns en rad olika hjälp-medel och utvecklingsarbete för denna arena, men Beijer kunde endast finna datorbaserade hjälpmedel för den motvända arenan på SFI - vilket leder oss till frågor om hur vägledning med andraspråkstalande med bristande språkkunskaper ser ut, behövs hjälpmedel för att komma vidare? Hur kommunicerar vägledare för att öppna upp den egna individens rygg-säck när språket är ett hinder? Är kulturen av betydelse för vägledningsprocessens samband mellan omvärlden och individens tankar om sig själv?

1.1 Syfte och frågeställningar

Mot bakgrund av teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet under utbildningen, exempelvis situationer då vi träffat klienter med språkliga eller kulturella skillnader än våra egna, ämnar vi utifrån våra egna erfarenheter och tidigare forskning inom ämnena mångkulturell

9

vägledning, kulturell kompetens och kommunikation med andraspråkstalande med bristande språkkunskap att undersöka följande frågeställningar;

– Vad innebär mångkulturell vägledning och kulturell kompetens för studie- och yrkesvägledare på Vägledningscentrum?

– Hur kommunicerar studie- och yrkesvägledaren med andraspråkstalande och vilken betydelse har kultur och bristande språkfärdighet för den individuella vägledningen?

Ovanstående frågeställning har tagit form ur funderingar av betydelse för vår praxis som syv då vi inte kan undgå att arbeta på en mötesplats där vi får möjlighet att arbeta med olika individer. Att arbeta som syv kan därför innebära att vi kommer att träffa individer uppväxta i olika kulturer än vår egen.

Vårt syfte är därför att undersöka vad våra respondenter anser kulturen har för betydelse under vägledningssamtalet och vad det innebär att vara kulturellt kompetent. Vad är mång-kulturell vägledning? Vårt syfte är även att ta reda på hur respondenterna går vidare i samtalet med individer, andraspråkstalande, med bristande svensk språkkunskap.

1.2 Uppsatsdisposition

Uppsatsen omfattar sex kapitel uppdelade temavis efter uppsatsens frågeställningar och inleds med syfte och frågeställningar, disposition och begreppsdefinition, följt av kapitel två där vi presenterar tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter relaterade till mång-kulturell vägledning, mång-kulturell kompetens och kommunikation. I uppsatsens tredje kapitel har vi tagit upp metod och urval för att få svar på studiens frågeställningar och insamlingen av empirin. I uppsatsens fjärde kapitel presenteras vår insamlade empiri. I kapitel fem analyseras vår empiri utifrån utvalda teorier och den tidigare forskningen samt vår egen slutsats. Det sjätte och sista kapitlet i vår uppsats ger en diskussion och reflektion över vårt arbete och den empiri vi har samlat in samt reflektioner kring vår valda insamlingsmetod och vårt valda teoretiska material. Det sista kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning inom ämnet. Varje kapitel avslutas med en kort sammanfattning samt hur vi kan se om våra frågeställningar blev besvarade.

10

1.3 Nyckelordsdefinition

I början av uppsatsen, under sammanfattningen, skrevs fem nyckelord: andraspråkstalande, kultur, kulturell kompetens, kommunikation och mångkulturellvägledning. Nyckelorden går som en röd tråd genom vår studie. Vi har i största möjliga mån försökt finna passande, vetenskapliga definitioner på våra begrepp som är kompatibla med vår studie. I de fall vi ej lyckats, anger vi vår egen definition. Vi har valt att endast definiera våra nyckelord under denna rubrik. Övriga begrepp som uppkommer i den löpande texten kommer följas av en definition.

1. Andraspråkstalande

Individer med ett annat modersmål än den miljö den befinner sig i. 2. Kultur

Kultur har många olika betydelser och utifrån vårt syfte har vi valt den samhällsvetenskapliga betydelsen, vilket innebär de normer och värderingar som förekommer inom olika samhällen. Detta bidrar till att forma individers referensramar, vilket i sin tur formar kommunikation (Phillips, 2011, s. 42, 49, 149, Angelöw & Jonsson, 2000, s. 120).

3. Kulturell kompetens

Forskare som kommer förklaras mer extensivt i nästa kapitel ger en bred definition på deras syn på begreppet. Sammanfattat säger de bland annat; medvetenhet, kunskap om olika kulturer, och ett öppet sinne (Arredondo et al. 1996, s. 55-74, Sue & Sue, 1990 s. 166ff, 172). 4. Kommunikation

Individers språk som bidrar till att individen syns, mänsklig kontakt, både verbal och icke verbal (Angelöw & Jonsson 2000, s. 117ff., Maltén 1998, s. 11, 31).

5. Mångkulturell vägledning

Vägledning av en individ med ett annat modersmål än svenska, annan kulturell och etnisk bakgrund. För att förstå oss själva bättre och vår egen kultur behöver vi möta andra kulturer. Förståelse om oss själva och vår egen kultur medför att vi kan hjälpa andra att bättre förstå sig själva och sin egen kultur (Hailemariam, 2007, s. 35).

11

2. Tidigare forskning och teoriförankring

I detta kapitel redovisar vi den tidigare forskning vi funnit under våra efterforskningar som vi ansett vara relevanta för vår studie om hur studie- och yrkesvägledare definierar mång-kulturell vägledning, mång-kulturell kompetens och samspelande kommunikation med andraspråkstalande. I detta kapitel redogörs dessutom karriärteorier och begrepp vi anser vara till grund för vår studie och förståelse av våra frågeställningar. Valet av följande teorier ses som ett sätt att förstå vilka aspekt vägledningssamtalet kan betraktas från, samt i vilken mån det påverkar eller begränsar vägledaren.

2.1 Kultur och kulturell kompetens

Kultur är, som tidigare nämnts, ett mångfasetterat begrepp, med olika betydelser. Baserat på vår studies syfte har vi valt att fokusera på en samhällsvetenskaplig betydelse, vilket innebär till exempel människors samhällen, normer och värderingar (Phillips, 2011, s. 42). Normer innebär generellt accepterat beteende och värderingar innebär hur vi värderar saker i livet. Alla individer har sina personliga normer och värderingar, med andra ord sina egna referensramar som bidrar till hur man tolkar världen. Kultur är en stor påverkansfaktor utifrån perspektivet att det formar individers referensramar som i sin tur bidrar till att forma kommunikationen (Phillips, s. 45, 149, Angelöw & Jonsson, 2000, s. 120). I samhället finns även kulturella koder, med det menas inlärda beteenden och tankemönster till exempel att stå i kö i en butik. (Hargie, 2011, s. 33f, Phillips, 2011, s. 47). Maltén (1998, s. 13) säger att kommunikationsprocessen är komplex med en rad medspelande faktorer, dessa faller samlat under begreppen tolkning och kodning. Det innebär hur en individ tar emot ett budskap. Denna process är, precis som normer och värderingar, personlig, vilket kan leda till missförstånd i kommunikationen (Pukelis & Navickiené, 2008, s. 12ff). Kultur behöver inte endast innebära individer från olika länder. Det kan även innebära exempelvis individer som växt upp i olika delar av ett land där ord och uttryck har olika innebörd, vilket även det kan leda till att kommunikationen blir lidande. Phillips (2011, s. 52f) säger i sin forskning att

12

individer som arbetar med människor och kommunikation kan få det lättare i sitt arbete det

finns en viss kunskap om andra kulturer. Sheikhis (2013,

s. 245) forskning ger ett motargument till detta som belyser att för mycket kunskap om en kultur riskerar att färga vägledarens syn på den sökande, vägledaren ser endast kulturen istället för individen.

Sue & Sue (1990, s. 166ff) har extensivt studerat ämnet om den kulturellt skickliga vägledaren och har arbetat fram en teori och metod för att uppnå detta. Teorin går främst ut på, som tidigare nämnts, att vägledaren besitter en god självkännedom och är öppen. Deras teori visar även på att för att bli en skicklig mångkulturell vägledare behöver vägledaren se kulturella skillnader som något positivt. En individ som besitter förmågan att se kulturella skillnader som något positivt döper Sue & Sue (ib., s. 172) till en culturally skilled counselor.

Arredondo et al. (1996) som byggt vidare på deras arbete säger att en kulturellt skicklig vägledare vet att individens kultur och etnicitet inte är en allenarådande faktor för de problem individen kan möta (1996, s. 55-74). Det Arredondo et al. har identifierat av vad det innebär att vara en kulturellt kompetent vägledare har resulterat i en extensiv lista över kompetenser. För att sammanfatta de centrala dragen i det som Arredondo et al. har urskilt skall en vägledare vara respektfull inför en individ och dess kultur och språk, ha omfattande självkännedom (insikt om till exempel sina egna fördomar, sina normer, etcetera), vara medveten hur om kultur och språk kan komma att påverka en individ och dess karriär-process. En kulturellt kompetent vägledare skall även se möjligheter i mötet, ha en öppen och positiv inställning till mötet med individer av annan kultur och annat språk.

2.2 Mångkulturell vägledning

Mångkulturell vägledning har tidigare blivit undersökt i ett examensarbete Mångkulturell vägledning – finns den? En undersökning om mångkulturell vägledning på Komvux av Elena Plieniowska och Elisabeth Casell Berghagen (2007). Resultaten visar att det finns skillnad mellan traditionell och mångkulturell vägledning där språket brister. Det är främst språket som är ett hinder i samtalet, men att det viktiga är att se den egna individen och förena kulturer och bygga broar mellan dessa med individen i centrum och för att göra detta behöver

13

de ibland ta till andra verktyg, förslagsvis rita bilder. Författarna drar även slut-satsen att multikulturell vägledning används i liten utsträckning i jämförelse med USA och Kanada (Hertzberg & Sundelin, 2014, s. 91). Vi har observerat en liknelse under vår för-undersökning och får uppfattningen om att begreppet fortfarande är väldigt nytt, trots att det har gått sex år sedan Plienowska och Berghagen skrev sin studie.

Hertzberg & Sundelins (2014, s. 96ff) forskning visar att språkliga och kulturella skillnaderna kan få oväntade konsekvenser i form av att den sökande hamnar i en under-ordnad ställning till vägledaren eftersom vägledaren innehar viss samhällskunskap. Även Sheikhis (2013, s. 229, 237f) forskning styrker att en underordnad roll kan uppstå eftersom vägledaren anses vara expert med sin kunskap om samhället och som förstaspråkstalare. Forskningen visar även att en annan påverkansfaktor till hinder i vägledningssamtalet kan exempelvis vara vägledarens ordval, högt taltempo och korta pauser i samtalet.

I en publikation av nätverken Internationella programkontoret och CIRIUS (2007) med syfte att sätta fokus på den internationella dimensionen i studie- och yrkesvägledning, ser Ulf Melin och Torben Klein en tydlig koppling mellan globalisering, internationalisering och vägledning (2007, s. 3). I publikationen skriver Lone Mølholm, vägledare för tvåspråkiga vid Ungdommens Uddannelses- vejledning (Ungdomens Utbildningsvägledning) i Köpenhamn;

Att vägleda unga med en annan etnisk bakgrund handlar om kulturmöten, sprak och kommunikation. Om att förstå och bli förstådd. Om att begripa sig på den ungas verklighet i flera kulturer. Om att förstå familjens resurser och syn på utbildning och framtid. Om att vara klar och tydlig om krav och möjligheter inom utbildning och arbete och om att vara en trovärdig och engagerad del av den unges nätverk (ib., s. 26)

Mølholm säger att man i vägledarrollen bör försöka sätta sig in i den sökandes livssituation och när det handlar om människor från andra kulturer blir utmaningen större eftersom det är fler, och ibland okända, faktorer som skall tas i beaktande (ib., s. 26).

I samma publikation ger även Bente Højer en beskrivning och olika typer av för-ståelse av interkulturell vägledning med flyktingar och invandrare. Højer upplever att kultur inte upplevs ha stor roll i vägledning och därmed undervärderat, samt att vägledare har en tendens till att ha generaliserande föreställningar om “vi och dem” vilka kan få negativa konsekvenser i vägledning av flyktingar och invandrare. Højer säger att vägledaren för-håller sig till en västerländsk vägledning baserade på vägledningsteorier och metoder vilka inte

14

alltid överensstämmer med en annan etnisk bakgrund. Universitetsadjunkten Daniel Hailemariam säger att kunskap om mångkulturell vägledning är nödvändigt för att vägledaren ska kunna hjälpa den sökande som “kommit av sig” i samband med migrationen och ska “hitta tillbaka” till den individ man var, om det ens är möjligt. Hailemariam skriver att ”en mångkulturell vägledare bör känna till detta och vara behjälplig i individens projekt att “hitta tillbaka” (ib., s. 34).

Sammanfattat landar allting på att en mångkulturell vägledare bör ha en bra själv-kännedom, enligt Hailemariam. Genom att ha en bra självsjälv-kännedom, vilka ens egna värderingar och fördomar är nyckeln till att lyckas skapa effektiva strategier för att under-lätta kommunikation och vägledning

Vi behöver andra för att förstå oss själva och vår egen kultur och vi kan hjälpa andra att bättre förstå sig själva och sin kultur – detta är mångkulturell vägledning i ett nötskal! (Hailemariam 2007, s. 35).

2.3 Kommunikation

Kommunikation är ett mångfasetterat och svårt begrepp som daterar tillbaka flera tusen år, men studerandet kring just kommunikation började inte ske förrän under sent 1900-tal (Hargie, 2011, s. 4, 42). Hargie säger även att begrepp kan spåras tillbaka till det latinska språket och har utifrån det identifierat att kommunikation betyder ”att dela” och ”att göra vanlig”. Hargie (2011, s. 224f) säger att vid vägledning, och liknande situationer, är det av största vikt att anpassa sitt språk till den som lyssnar.

Återigen är våra referensramar en faktor i detta. Vi kommer allihop från olika bakgrunder och därmed olika referensramar. Professionella yrkesutövare, exempelvis syv, har sina egna uttryck som en utomstående kan ha svårt att förstå och att tala i dessa termer i en sådan situation kan bidra till att kommunikationen blir lidande (ib., s. 228). I vissa lägen kan det vara omöjligt att fullständigt tala i andra termer, det kan vara ett problem till exempel för läkare, men i största möjliga mån ska anpassning göras till sin lyssnare. Detta avser inte endast professionella yrkesutövare som läkare med svenska som modersmål utan även invandrare. Att inte kunna språket i det land man immigrerat till är ett stort hinder för invandrare, i sociala sammanhang, likväl som i professionella. Anledningen är att hindret

15

påverkar de yrkesmöjligheter som finns tillgängliga, men det kan även innebära att en individ som är högutbildad i sitt hemland inte kan utöva detta yrke längre eftersom den anses otillräcklig i jämförelse med det nya landet (Sinacore et al. 2011, s. 169).

Angelöw & Jonsson (2000, s. 117ff) talar om den icke verbala kommunikationen som sker i kommunikationsprocessen, såsom kroppsspråk, ansiktsuttryck och symboler (materiella ting). Precis som Maltén (1998, s. 13), talar de om kodning och avkodning. Angelöw & Jonsson (2000) säger att kommunikation är en process som pågår ständigt inom oss och exempelvis påverkas av våra kulturella erfarenheter.

2.4 Trestegsmodellen

Konsten att välja yrke citerades under tidig 1900-tal av en nordamerikan, sedd som “vägledningens grundare”, Frank Parsons; “It’s better to choose a vocation than merely to hunt a job” (Parson, 1909, s. 1). I citatet betonar han vikten av att välja ett yrke efter-tänksamt framför att ta vilket jobb som helst. För att lyckas grunda ett eftertänksamt yrkes-val utvecklade han en studie- och yrkesvägledningsmodell som beskrev yrkes-valsprocessen i tre centrala steg, vilket inom vägledning kallas för trestegsmodellen.

1. Insikt - Förståelse om dig själv; handlar om vem du är, dina medfödda förmågor respektive dina intressen, dina begränsningar och varifrån dessa kommer.

2. Utsikt - Förståelse om omvärlden; handlar om kunskap om hur arbetsmarknaden ser ut, vilka är kraven och villkoren, vilka möjligheter finns det, att överväga för- och nackdelar, vad styr dig?

3. Framsikt - Förståelsen av sambandet mellan dessa två; ett realistiskt resonemang mellan dessa två punkter, vidgandet av perspektiv för att därefter kunna förminska perspektivet igen och “knyta ihop säcken” (Parsons, 1909, s. 5).

16

2.5 Careership

Hodkinson och Sparkes (1997, s. 33-40) har skapat en kärriärvalsteori, kallad för Careership theory, en sociologisk teori utvecklad och tolkad ifrån arbetet av Pierre Bourdieu. Hodkinson och Sparkes säger, med utgångspunkt i Bourdieus sociologiska perspektiv, att alla människor påverkas av den sociala miljö de befinner sig i och därmed formas efter en kultur. Bourdieu använder begreppen habitus, kapital och fält (ib., s. 37) för att förklara det mänskliga karriärvalet.

Careershipteorin är en modell som behandlar olika påverkansfaktorer i en individs karriär-process. Inom teorin ryms en rad olika element som samspelar till att forma en individs karriärbana. Teorin syftar på att en individs karriärval är pragmatiska, istället för systematiska. Med detta menas att en individ väljer utifrån sin omgivning; en individ kan inte kan undgå till exempel sin familjebakgrund och sin kultur. Teorin betecknar kultur som sociala och historiska erfarenheter, normer och värderingar. Detta syftar mot begreppet habitus som innebär att en individ ej kan frångå det som individen bär med sig i sin ryggsäck. Detta begrepp är en av de stora stöttepelarna i Hodkinson & Sparkes teori.

Ett annat centralt begrepp är handlingshorisont, med andra ord det som en individ ser som möjligt. Habitus är en påverkansfaktor för detta. Inom teorin ses handlingshorisonten som den faktor som leder till att individen gör ett pragmatiskt val.

Begreppet brytpunkter (ib., s. 32) är ytterligare ett nyckelelement inom teorin och innebär att en individ möter olika större förändringar i sitt liv, däribland en påtvingad bryt-punkt, en händelse som individen inte haft kontroll över. Det som följer en brytpunkt betecknar författarna som socialisation, följder som bland annat innebär att det som individen antog skulle följa den inträffade brytpunkten, inträffade (Angelöw & Jonsson 2000, s. 82f).

2.6 Konstruktivistisk vägledning

Några principer som enligt Peavys samtalsmodell (1998) bildar grunden för ett vägledningsperspektiv vars syfte är att ta hänsyn till individers olikheter och behov i relation till förändringar:

17

En konstruktivistisk vägledare förutsätter att det finns många olika verkligheter, inte en enda, sann, objektiv verklighet … En konstruktivistisk vägledare anser att människan lever i en social värld som “konstrueras” genom interaktion, kommunikation och ömsesidiga förhållningssätt mellan människor. Från den “sociala relationen” som grundläggande enhet och vidare till familje- och gruppnormer, samhällsseder och kulturskick, traditioner (…) - alla dessa mänskliga fenomen konstrueras, eller snarare samkonstrueras, av samhällets medlemmar (Peavy, 1998, s. 38).

Peavy säger även: - “konstruktivistisk vägledning är kulturcentrerad” (ib., s. 39). Kultur är, som tidigare nämnts, ett mångfacetterat begrepp med många medspelande komponenter (ib., s. 44). Vägledning är en process som skall hjälpa individer av en kultur att forma sin väg. Processen syftar även till att hjälpa dem att lära sig hantera övergången till kulturen och lära sig förstå den (ib., s. 45). Nedan listar Peavy en rad konstruktivistiska element som skall bidra till att individen finner sin väg (ib., s. 72ff):

Förberedelser

Acceptera att den sökande sannolikt är olik dig själv. Ingen individ är densamma. Var medveten om kulturella normer när du hälsar och inleder er kontakt

Inom olika kulturer hälsar individer på olika sätt och agerar olika inom olika situationer. Följ principen “först personen, sedan problemet”

Respekt är ett nyckelbegrepp. Visa att du betraktar individen, inte endast kulturen. Även inom en kultur agerar individer olika. Som tidigare nämnts besitter individer olika referensramar.

Anpassa ditt språk och ordförråd efter motpartens sociala bakgrund

Som tidigare nämnts bör ett okonstlat språk användas inom vägledning. Genom att lära sig standardfraser kan kommunikationen fungera bättre och med ömsesidigt respekt.

Använd varierad kommunikation

Det är viktigt att respektera din motparts “taltid” och bistå med formuleringar om behovet finns. Du måste våga vila i tystnaden och lyssna uppmärksamt på individen.

Vikten av att inte veta

Individen är expert om sig själv, inte du. Betrakta dig ej som rådgivare eller expert, gör du det brister den konstruktivistiska principen. Var öppen och låt individen berätta själv.

18

2.7 Sammanfattning

Utifrån vår studies syfte anser vi att den presenterade forskningen och teoriförankringen är relevant då samtliga bidrar till en förståelse i relation till vårt resultat. I kommande kapitel kommer vi gå djupare in på vår valda analysmetod.

Parsons karriärteori ses som grunden till kommande karriärteorier och syftar till att se till att en individ väljer ett yrke snarare än ett jobb och grundar sig i en trestegsmodell med syfte att skapa insikt, utsikt och framsikt hos individen vilket således ska resultera i en meningsfullhet genom att göra genomtänka hållbara yrkesval snarare än impulsiva jobb. Utifrån vår studies syfte anser vi att den presenterade forskningen är relevant då den förklarar begrepp som är centrala inom vår studie, kultur, kommunikation och mångkulturell vägledning.

Peavys samtalsmodell, konstruktivistisk vägledning även benämnd som en sociodynamisk samtalsmodell och innefattar många olika discipliner, exempelvis inom sociologi. Huvudverktyget är det mänskliga språket. Det är en modell vars princip är att inget är satt i sten, förändringar sker, vilket vägledaren måste ta hänsyn till. Respekt är ett centralt element som syftar på att vägledaren skall respektera den sökande och inte försöka inta en expertroll. Mångkulturell vägledning är ett begrepp som ter sig svårt att sätta en klar definition på. Det som tycks allmänt vedertaget är att språket kan vara ett hinder i processen, vägledaren bör ha en god självkännedom för att kunna identifiera sina egna fördomar.

I relevans till kultur och kulturell kompetens anses en kulturellt kompetent vägledare känner till lite om olika kulturer och är omvärldsorienterad. Om frågan kring den påverkan en individs kultur kan spela vid individens karriärval råder skilda meningar.

Kommunikation kan vara verbal och icke verbal, oavsett är den oundviklig och betydelsefull i vägledningssamtal. Att inte kunna ett språk, dess termer och referensramar, samt kulturella skillnader anses vara ett hinder i vägledningsprocessen.

19

3. Metod

I detta kapitel redovisar vi för vårt val av att använda en kvalitativ metod för studiesyftet samt hur studien har genomförts. Enligt Larsen (2009, s. 17) är den fundamentala grunden i en undersökning användandet av en metod som verktyg för att få svar på frågeställningar och en ny kunskap inom ett undersökningsområde. I följande kapitel redogör vi likaså valet av vårt urval av respondenter, hur det empiriska materialet analyserades och slutligen tar vi upp de etiska ställningstaganden vi tagit hänsyn till. Syftet med vår kvalitativa metod är att kunna arbeta utifrån en semistrukturerad intervjuguide där chansen till följdfrågor blir större jämfört med en kvantitativ metod.

3.1 Metodval

Syftet med vår studie är att undersöka individens kultur och dess eventuella påverkan, samt vägledning av andraspråkstalande med bristande språkkunskap och de eventuella hinder som kan uppstå. Utifrån vårt syfte att uppnå förståelse i dessa frågor har vi valt att använda oss av en kvalitativ intervjumetod för insamling av vårt empiriska material. Vi ansåg detta var en passande metod för vårt syfte eftersom det gav oss möjligheten att komplettera vår på förhand förberedda intervjuguide med följdfrågor om behovet skulle uppstå. Detta skulle ge oss en djupare förståelse och därmed öka vår studies validitet och reliabilitet, med andra ord, vår studies relevans och pålitlighet (Larsen, 2009, s. 41, 80). Det finns även nackdelar med att välja intervju som metod, en av dessa är intervjueffekten, med andra ord att våra respondenter inte är totalt sanningsenliga och även att våra respondenter skulle komma att reagera på vårt uppträdande och eventuella reaktioner på deras svar. Detta kan påverka reliabiliteten negativt (ib., s. 27). Vi tog detta i beaktande när metodvalet gjordes men vi argumenterade fram att fördelarna med en kvalitativ metod övervägde de negativa. En kvantitativ metod är mätbar, den ger hård data, med andra ord ett siffervärde. Om valet av metod för vår studie varit kvantitativ hade vårt syfte och våra frågeställningar behövts omformuleras eftersom de inte är mätbara. Vårt syfte är att få en helhetsförståelse av ett

20

enskilt fenomen. Vårt syfte är således inte att skapa en generell bild som kan appliceras på fler än de som undersökts (ib., s. 23ff). När vi vägde metoderna mot varandra i relation till vårt syfte tog vi beslutet att använda en kvalitativ metod där fördelarna bland annat är bättre möjligheter till en helhetsförståelse.

3.2 Urval

De intervjuade personerna nämns som respondenter och inte som informanter. Repstad (1999, s. 10) förklarar skillnad på dessa två genom att beskriva respondenter som personer med direkt inblandning inom fältet. En respondent kan med egna ord delge faktiska förhållanden och uppfattningar om andras åsikter och känslor. En informant, å andra sidan, ses som en observerande person med mer kunskap om studiefältet. En respondent kan ses som informant, då våra respondenter har kunskap om fältet, men det är personens egna uppfattningar, tankar och känslor vi är intresserade av under intervjun.

Den grupp respondenter som ingår i vår undersökning är verksamma studie- och yrkesvägledare på två VLC i södra Sverige. Utifrån vårt syfte ansåg vi att det skulle ge större validitet till vår studie om vi undersökte en organisation som möter främmande människor på en daglig basis till skillnad från till exempel en skola där väg-ledare lättare kan forma ett förhållande till sina sökande. Det var det första mötet och eventuell uppföljning som intresserade oss. Valet av respondenter har varit självklart baserat på våra erfarenheter under utbildningen där vi visste att svaren på våra frågeställningar fanns.

3.3 Datainsamling och analysmetod

Vår tanke var att undersöka kultur och kommunikation i relevans till vägledning och vi inledde vår datainsamling med att leta upp relevant litteratur inom tidigare forskning och karriärteorier inom det valda området. Därefter kontaktades två VLC via mail och telefonsamtal vilka följdes av sex personliga intervjuer på plats. Inför intervjuerna förberedde vi en semistrukturerad intervjuguide att ha som utgångspunkt för våra intervjuer.

21

Trost (2010, s. 71f) talar om vikten av att intervjuaren inte har färdigställda frågor utan istället konstruerar en guide med övergripande teman. Trost säger att för strukturerade, samt för många frågor riskerar att hämma processen eftersom respondenten blir styrd och att för mycket empiriskt material försvårar bearbetningsprocessen. Vi hade inför utformandet av vår intervjuguide studerat vårt teoretiska material på djupet för att kunna formulera relevanta, övergripande teman. Han talar även om att trots en förberedd guide kan intervjun ta ett annat spår. Detta skedde under några av våra intervjuer och enligt Trosts råd följde vi den väg våra respondenter tog och fick materialet vi behövde. Av den orsaken lät vi intervjuguiden som utgångspunkt då våra frågor blev besvarade.

Trost (2010, s. 74f) talar även om olika sätt att ta till vara på det material intervjuaren får. Vi har i vår studie valt att ljudinspela och transkribera våra intervjuer. Detta val togs utifrån fördelen att vi kunde lyssna på intervjuerna upprepade gånger och därigenom identifiera nytt, relevant material som kan ha förbisetts vid första intervjun. Vi genomförde tre intervjuer var, dels av geografiskt liggande skäl och dels för att vi inte ville att våra respondenter skulle känna sig obekväma med två intervjupersoner, med risk för att det blir ”två mot en”. Vi tog i beaktande att alla kanske inte önskade bli inspelade och informerade dem om inspelningen och vår avsikt och frågade om de kände sig bekväma med detta.

Larsen (2009, s. 98) talar om datareduktion vid detta moment då forskaren utesluter det empiriska material som inte tillför något till undersökningen. När vi analyserade vårt empiriska material utgick från modellen innehållsanalys, (Larsen 2009, s. 101f). Detta val togs av den orsaken att vi önskade söka efter mönster i vårt material. Vår tanke var att söka efter skillnader och likheter hos våra respondenter och utifrån detta identifiera och klassificera teman.

3.4 Etiska ställningstaganden

Vetenskapsrådet (2010) har sammanställt etiska krav en forskare måste ta hänsyn till vid forskningsstudier. Vi kommer nedan att redogöra för hur vi har tagit ställning till dessa under vår studie.

22 Informationskravet

Informationskravet innebär att forskaren är skyldig att informera respondenterna om studiesyftet. När vi tog kontakt med våra kontakter på VLC berättade vi vårt syfte och hur det var tänkt att intervjuerna skulle genomföras.

Samtyckeskravet

Som nämndes ovan informerades våra respondenter om hur det var tänkt att intervjuerna skulle genomföras. Som följd av att vi tidigare varit i kontakt med denna verksamhet hade vi redan personliga kontakter till dem och dem till oss. Detta underlättade eftersom våra kontakter vidarebefordrade vårt mail med vår förfrågan till sina kollegor som sedan fick ta ställning till om de ville vara delaktiga eller inte.

Konfidentialitetskravet

Vid kontakttagande informerades våra respondenter om att ingenting av det som sades i intervjun skulle kunna leda tillbaka till dem. Vi hade bestämt att inte namnge städerna som VLC är beläget i eftersom det endast finns ett VLC i städerna, vilket på så sätt bidrog till att våra respondenter blev mer sårbara. De informerades även om att deras namn inte skulle förekomma i arbetet.

Nyttjandekravet

Våra respondenter informerades innan intervjuerna vilken nivå studien låg på och att den skulle komma att läggas ut på Malmö Högskolas hemsida för nedladdning.

23

4. Resultat

I följande kapitel redovisar vi resultatet från vårt empiriska material utefter den tematiska indelning kopplad till våra frågeställningar och intervjuguide (Bilaga 1). Först ger vi en kort beskrivning av VLC. Därefter går vi vidare in på hur respondenterna uppfattar och beskriver mångkulturell vägledning, vilka kommunikationshinder som uppstår samt hur de ser på begreppet kulturell kompetens. Den redovisade empirin är vad vi ansett vara mest relevant utifrån våra frågeställningar.

4.1 Bakgrund

VLC är ett kostnadsfritt och självständigt väglednings- och informationscenter om utbildning riktat till vuxna medborgare. Syv på VLC arbetar efter följande yrkesetiska rikt-linjer relaterade till vår studie: Visa respekt för den enskilda människan, sträva efter att ge likvärdig och opartisk vägledning, anpassa vägledning efter människans behov och motverka all form av diskriminering, respektera varje individs unika och lika värde (Vägledningscentrum 2015).

I referenslistan har vi valt att exkludera länken där vi har hittat denna information av den anledningen att det inte finns en allmän hemsida vilken skulle identifiera de verksamheter där vi genomfört vår studie, vilket bryter mot Vetenskapsrådets (2010) konfidentialitets-krav. I relevans till vår studie har vi pratat med syv som arbetar i den allmänna mottagningen och en SFI- mottagning. Trots skillnaden i antal besökare anser vi inte att vårt syfte har varit att utveckla vägledningen med personer på SFI-nivå. Vi fokuserar på respondenternas olika erfarenheter av kultur i samband med vägledning oberoende av vilken typ av svenskanivå deras kunder ligger på, men förutsatt att kunderna är nyanlända och andraspråkstalande.

24

4.2 Mångkulturell vägledning och kulturell kompetens

Respondenternas syn på att främst identifiera betydelsefulla element i vägledning med andraspråkstalare sägs vara vikten av respekt och intresse. Respekt var ett ständigt återkommande ämne hos våra respondenter.

Det är mångkulturell vägledning för mig, respekt, ömsesidig respekt … om han inte vill ta mig i hand, så vet ju jag att han, jag måste förstå att det inte är för att jag är jag utan att det är för att jag är kvinna och för hans religion så är det inte bra att ta en kvinna i handen. Jag måste ju respektera det.

De flesta respondenter sade att de är införstådda med vad som menas med mångkulturell vägledning, men även att deras personliga vägledning inte skiljer sig från traditionell vägledning. Alla tycks vara överens om att mångkulturell vägledning innebär en bredare samhällsinformation vilket skiljer sig från traditionell vägledning där individen har växt upp i det svenska samhället eller det svenska skolsystemet. Gemensamt var att man alltid utgår ifrån den enskilde individen - ”Jag tänker inte kultur, jag tänker inte genus, jag tänker på personen jag har framför mig”. En respondent sade att hon anser att det försöktes göra en stor sak av något hon säger sig se som naturligt. En annan av respondenterna sade att det är tämligen ointressant vart någon kommer ifrån, men att samtalet kan te sig annorlunda om personen har språkliga svårigheter. Förekomsten av kulturens betydelse har dock upp-kommit under samtalets gång, men med fokus på bakomvarande orsaker till val av utbildning, till exempel föräldrarnas påverkan, vilket upplevs av respondenten existera i andra ospecificerade kulturer. Respondenten strök bort att det är en fördom, utan snarare en tanke om att samhället och arbetsmarknaden kan se lite annorlunda ut i olika kulturer utan någon riktig kunskap, men med den uppfattning hon säger sig ha fått efter att ha mött människor från olika länder;

Jag tror inte att man i sig lägger jättestor vikt vid det, utan man börjar ju här och nu. Har du en lång universitetsutbildning, du är redovisningsekonom till exempel och du hatar siffror, då är det ju där vi börjar; ska du fortsätta inom det området ändå? Eller vill du göra nånting annat, för möjligheterna finns och då är det ju det man tittar på

Samtidigt sade respondenten att hon säkert skulle kunna vara mycket bättre på att förstå var människor kommer från och hur det ser ut i länderna de kommer från. Hade de vetat mer

25

hade de kanske kunnat möta dessa personer på ett annat sätt, sade hon. Ändå släppte hon det aningen för när väl personen sitter i rummet utgår hon på något sätt och vis ifrån att från att människa numera befinner sig i Sverige och då får hon lägga kraft på hur det ser ut här och försöka komma vidare. Med anknytning till föregående citat berättade samma respondent:

... just det här man pratar om, vad man vill, och möjligheter, drömmar ... men Gud, den personen kanske aldrig överhuvudtaget har funderat på det, vad jag vill? Ska kunna bestämma vad jag vill? Och där märker man ju, sen hur starkt det är eller inte det vet jag inte riktigt, men att där är en skillnad för många tror jag, det man gått innan eller läst innan kanske inte varit självvalt alltid. Det säger inte att det alltid är självvalt här i Sverige heller, men det är ändå en lite annan ingång för det finns faktiskt möjligheter i Sverige jämfört med många andra länder, till exempel kostnadsfri utbildning är väl det stora

Ett par respondenter särskilde sig betydligt vad gällande synen på mångkulturell vägledning i deras arbete. Särskild vikt lades vid uppmärksammandet och inlyssnandet av vad invandrare förmedlar för att undgå fel uppfattningar och ser att kulturen har stor betydelse i vägledning.

Jag lyfter ofta det här att den kultur man tillhör och kommer ifrån, den har oerhörd betydelse och det är en tillgång för invandrare när de ska söka jobb. Man ska vara stolt över sin kultur och sina traditioner, man ska vara stolt över sitt språk, man ska vara stolt över sin släkt som man kommer ifrån och försöka hävda det när man söker jobb eller när man söker utbildningar. Jag menar, desto större självförtroende du har, desto större möjlighet har du att hävda dig när du söker arbete

Det är en gåva att ha kännedom om sin egen och andra kulturer, fastslog en respondent och gav exempel av samtal där mannen talar å fruns vägnar och att respondenten respekterar det: - “Men när han är klar vänder jag mig till kvinnan och frågar, vad har du att säga i det här fallet?” Respondenten berättade vidare att det händer att mannen ofta ingriper. - “Men då säger jag, nu vill jag höra vad din fru har att säga”. Respondenten sade att hon inte tycker att ”mannen är dum i huvudet” utan respondenten är medveten om att inom vissa kulturer tilldelas männen vissa roller som förs vidare av tradition, som exempelvis att vara den som pratar. Hon sade att hon har en bra kontakt med invandrarna och att hennes kollegor håller med. För att förbättra sin kulturella kompetens sade sig två av respondenterna att de håller sig uppdaterade vid radio och TV.

“Kulturell kompetens är viktigt”, sade en respondent, men, även förmågan att kunna anpassa sig till individen som sitter framför - oavsett bakgrund och sade att hon upplever

26

krockar i samtalets framgång om hon inte anpassar sig. Vidare ställdes frågan vad hon upplever händer i de fall hon inte anpassat sig och hon förklarar - “Det blir krockar i samtalet och det märks. Det flyter inte, det blir tystnad, det blir luckor, det blir miss-förstånd. Det blir liksom pannkaka av alltihopa”. Som vidare följdfråga ställdes om hon menade att det är språkkunskapen och inte kulturen som bestämmer hur hon ska anpassa sig i samtalet och hon svarar att hon inte riktigt tänkt så, men att det kan vara på det viset. En respondent sade:

Jag har ju jobbat sen 1988 och jag har aldrig, jag har aldrig fått riktigt kläm på vad det är men om jag tittar i backspegeln så är det inte föreläsningarna som gett mig en viss kompetens utan det är det dagliga mötena (…) Den skörheten och den hudlösheten i vissa situationer, den kan jag liksom känna igen hos nån annan (…) Kulturell kompetens är en tyst kompetens

Samma respondent berättade att vägledare bör vara omvärldsorienterade, att de bör vara uppdaterade om vad som händer i världen och att de bör ha en medvetenhet om olika kulturer och dess påverkan inom utbildning och arbete. En annan respondent sade att vägledare skall vara försiktiga med att lära sig för mycket om andra kulturer;

Så klart ska man vara kulturellt kompetent, man ska känna till lite grann, men känner du till för mycket så kan det bli ett hinder. För då har du redan bestämt dig för hur den här personen ska va, och så är det inte.

4.3 Kommunikation

Respondenterna berättade att de som söker sig till VLC är oftast sökande som vill lära sig svenska. Några respondenter sade att det inte går att forcera fram vägledningsprocessen eftersom språket brister. Processen innefattar att tala om vad den sökande har med sig i sin ryggsäck, att förklara hur systemet ser ut i Sverige och vad olika yrkesroller innebär. En respondent sa: - “När du har en som inte kan språket då hamnar den stackarn i underläge. Vi lägger inte sånt fokus som där borta eftersom jag inte träffar de sökande flera gånger”. Respondenterna sade att språket är en central del i processen, utan den finns risken att vägledningen blir tunn. De sade att de ständigt stämmer av att individen förstår vad de säger: - “För du måste dela ett språk. Vi kan inte tro att den andra människan tänker likadant bara för att vi säger samma ord”. En respondent berättade att hon, vid språkliga hinder, går ner till

27

enklare svenska, talar långsamt och ber den sökande att sammanfatta för att undvika missförstånd. Verktyg som våra respondenter använder sig av är tolk, skrift, tecknande och Google Translate. Respondenterna sade även att det sker icke- verbal kommunikation, teckenspråk, men framförallt annat språkbruk. De sade sig ställa sig positiva till användandet av dessa, fram för allt användandet av tolk, trots att, som en respondent sa: - ”Jag har jobbat mycket med tolk tidigare och ser en brist i att tolkaren inte heller alltid kan översätta”. En av respondenterna sade att hon känner tillit vid användandet av professionell tolk och hon är införstådd i att vid användandet av en släkting som tolk kan medföra feltolkningar, men att det händer väldigt sällan att det blir fel, men hon kan ändå tvivla.

Att kommunikationshinder även kan uppstå med individer med svenska som förstaspråk diskuterades - ”Vi tolkar ju olika saker och jag kan säga att det har varit språkbristningar med en svensk för att den inte har förstått vad jag har sagt. Vi är på helt olika nivåer”. En respondent uttryckte att hon gärna hjälper invandrare att anstränga sig och poängterar att det viktigaste är att de kan svenska. - “Vi invandrare har en annan verklighet, vi vet vad som är viktigt. Du kommer inte in på grund av att du heter John Johnsson eller Nilsson eller Svensson. Du måste ha kunskapen.”

Som nämndes ovan är en del av kommunikationen icke verbal. Som tidigare nämnts är en så enkel sak som att inte initiera att ta en individ i handen ett exempel på icke verbal kommunikation En annan respondent sade att hon ibland har stött på kvinnor som har sett på henne med en viss misstänksamhet eftersom hon har representerat en kvinnoroll de ej stött på tidigare. Detta sade hon att hon förstår och tar inte illa vid sig.

4.4 Sammanfattning

Vårt empiriska material visar att våra respondenter generellt ser olika på hur mycket mång-kulturell vägledning används och huruvida det skiljer sig från traditionell vägledning. Respondenterna säger att det största hindret i deras vägledning med andraspråkstalande är det bristande språket och inte kulturen. Konsekvenserna av det bristande språket upplevs av respondenterna medföra en tunnare vägledning där de inte kan prata generaliserande och bredare om vägledning utan sägs mer stå på en informationsplats där vägledaren ses som en slags expert av samhällsinformation. Tolkningen av den kulturella kompetensen skiljer sig

28

sinsemellan vägledarna och resultaten visar att de ser olika på kulturell kompetens. Trots att det återkommande hindret är språk, uttrycker flera respondenter att en bra vägledare bör ha kännedom om kulturer och vara samhällsorienterade, samtidigt som det uttrycks att man bör vara försiktig med alltför mycket kunskap om kulturer för att inte hamna i en fördoms-fälla. Samtliga respondenter uttrycker att det viktigaste är respekt för den enskilde och att fokusera på nu-situationen och inte tänka för mycket framåt.

29

5. Analys

Kulturella skillnader i dagens Sverige är ett faktum och vägledaren är en central del i det individuella valet mellan dåtid, nutid och framtid. Syftet med vår studie är att undersöka hur syv definierar mångkulturell vägledning och kulturell kompetens samt hur syv sam-spelar med andraspråkstalande och vilken betydelse kultur och bristande språkfärdighet har för den individuella vägledningen. I följande kapitel analyserar vi vårt empiriska material där resultaten kopplas till våra valda teorier och vår valda forskning. Vi vill försöka se sammanhang mellan dessa teorier och forskning kontra vår empiri. Vi kommer att analysera och tolka varje frågeställning var för sig.

5.1 Hur definierar studie- och yrkesvägledare på

Vägledningscentrum mångkulturell vägledning och kulturell

kompetens?

Utifrån det vi kunnat utläsa ur vårt empiriska material är respekt ett ständigt återkommande begrepp. - ”Det är mångkulturell vägledning för mig, ömsesidig respekt”, säger en av respondenterna. Vikten av ömsesidig respekt följer Peavys samtalsmodellmodell med respekt som nyckelbegrepp - “respekt för det som den andre är och försöker bli, respekt för den andres kulturella identitet (1998, s. 10). Utifrån denna vikt av ömsesidig respekt undrar vi i efterhand om det vore fördelaktigt att vidare utveckla frågan om respekt runt mång-kulturell vägledning i jämförelse med traditionell vägledning. Respekt ser vi vara en central del i kommunikation och i efterhand blir vi nyfikna på hur mångkulturella samtal skiljer sig från traditionella? Kan respekt tolkas olika beroende om det är ett mångkulturellt eller traditionellt samtal, med förutsättning att det finns en skillnad mellan dessa två? Att arbeta enligt Parsons trestegsmodell (insikt, utsikt och framsikt) visar sig i vår studie var svårare i vägledning med andraspråkstalande (mångkulturell vägledning) än med förstaspråkstalande (traditionell vägledning). Den främsta orsaken till problematiken är

30

språk- och kommunikationsbristen, men även respondenternas delade åsikter om definitionen av kulturens betydelse i samband med vägledning. Förståelse om dig själv, dina intressen och dina begränsningar, är svårt att få fram när tiden är knapp och språket är ett hinder. Förståelse om omvärlden verkar vara det som är mest aktuellt bland respondenternas vägledningssamtal, då många av dem ser sig själv som informationsbanker som besitter viktig kunskap om studier och arbete. Däremot verkar framsiktsplanerna, det vill säga, förståelsen av sambandet mellan insikt och utsikt, inte vara i fokus under samtalet. Det framkom att vägledarna generellt delar samma syn på att individens framsikt inte är mest betydelsefullt. utan betonar att det är den egna individen, där och då, som är viktigast och att de undviker att prata om framtid för att det är för långt fram för en individ som inte vet mycket om det svenska samhället. Vi uppfattar det som att det viktigaste, enligt vägledarna, är vad den egna individen själv väljer att dela med sig, än att vägledaren ska “gräva” i dennes ryggsäck. Vid följdfrågan om huruvida en respondent pratar kring hur klientens val har gått till svarar hon - “Om det är nödvändigt. Om man halkar in på det”. Svaret från respodenten bekräftar vår uppfattning om att större delar av trestegsmodellen inte verkar vara generaliserat återkommande i större delen av resultaten.

Kring specifikt begreppet mångkulturell vägledning rådde blandade åsikter hos våra respondenter. Övervägande följer vårt resultat Phillips (2011, s. 52f) forskning som tyder på att en viss kunskap inom olika kulturer är till fördel inom kommunikationsprocessen. Dock belyses även det motargument som Sheikhis (2008, s. 245) forskning har lyft fram att för mycket kunskap kan bidra till att vägledningen kan bli lidande. En av respondenterna sade: - ”… men känner du till för mycket så kan det bli ett hinder. För då har du redan bestämt dig för hur den här personen ska va, och så är det inte”. Højer (2007, s. 26) säger att kultur inte tycks ha en stor roll inom vägledning och våra respondenter tycks allmänt vara i överensstämmelse med denna åsikt, då de säger att de inte ser kultur utan individen. Det som likväl tycks vara en generell knytpunkt för våra respondenter är att de säger sig se är att det är en fördel att känna till olika sätt att hälsa inom olika kulturer. Respondenterna berättade att detta minskar risken för att kränka och själv känna sig kränkt. De berättade att här i Sverige är det till exempel vanligt att ta i hand, oavsett om du hälsar på en man eller kvinna. I andra länder kan det ses som olämpligt för en man att ta en kvinna i handen och vice versa. Återigen handlar det om respekt. Hailemarims arbete (2007, s. 34) följer denna linje och anser att

31

kunskap om mångkulturalitet är nödvändigt för att föra processen vidare och stödja den sökande som han uttrycker kan ha gått vilse i och med invandringen till ett främmande land. I stor utsträckning styrker våra respondenter den forskning som tidigare gjorts, den stora skillnaden, både mellan våra respondenter och tidigare forskning är vet-skapen om kultur. Vad är för mycket och vem har rätt att avgöra det när det är för mycket, eller för lite? Att gräva djupare kring dessa frågor hade kunnat ta vår studie i en annan riktning. Frågan är bara, vilken? Om vi hade tagit en risk att bidra med något nytt material till ämnet, hade vi riskerat att reproducera tidigare skrivet material. Den kulturella skillnaden uttrycks även genomgående i resultaten av att vägledarna säger sig bli sedda av andraspråkstalande som någon slags informationsbank, enligt dem så kallade experter.

Det är inte detsamma som att ha en nyanländ eller de som har bott här i några år. De har inte samma kunskap med sig och jag vet inte hur många vägledare, socialsekreterare eller andra myndighetspersoner de har träffat. Den information som jag har att ge är väldigt viktig så att det inte blir fel

Avsaknaden av kunskap om det svenska samhället, vilka regler och normer som gäller inom studie- och arbetsmarknaden innebär att flera av vägledarna uttrycker att de får förmedla kunskap de inte behöver till någon som är uppväxt i det svenska samhället. Att det blir krockar ses som oundvikligt eftersom kulturerna med dess normer och värderingar ter sig olika och i dagens samhälle råder stor invandring (Melin & Klein 2007, s. 3). En av respondenterna förmedlar betydelsen av att nyanlända omgående börjar fundera på vilket bästa sätt de fortast kan skaffa sig ett jobb på, men det viktigaste är, säger respondenten, att de hittar ett yrke som de verkligen vill jobba med – “Oftast säger de bara, men jag vill bara ha jobb, vilket jobb som helst. Då säger jag bara nej. Du ska inte ha vilket jobb som helst. Du ska trivas med det. Du ska inte bara välja vilket jobb som helst”. Respondentens uttalande kan kopplas till Sinacore et als (2011, s. 169) forskning som säger att en immigrant med en högre utbildning i sin ryggsäck riskerar att inte få utöva detta yrke, då utbildningen kan ses som otillräcklig. En av våra respondenter talade om att en hög-utbildad individ inte nödvändigtvis trivs i detta yrke, men valet togs utifrån familjens påverkan. Kan då detta bli en ny början? Individens språknivå är otillräcklig, kan individen få en ny början med ett yrke han eller hon trivs med? Konsten att välja ett yrke efter-tänksamt betonas av Parsons (1909, s. 1) framför att ta vilket jobb som helst och vi håller med om att eftertänksamt välja ett yrke

32

framför endast ett jobb är en hållbar modell där insikt och utsikt är i balans med framsikt, enligt Parsons trestegsmodell (1909, s. 5). Respondentens uttalande visar tydligt Parsons (1909) tanke om eftertänksamt grundade yrkesval för vilken han kom till att utvecklade trestegsmodellen. Tydligt är att respondentens citat, men även genomgående i alla hennes svar, arbetar utifrån ett sociologiskt såväl som ett konstruktivistiskt perspektiv och uttrycker att social miljö (kultur, arv, tro, värderingar) har stor betydelse för människans karriärval och lyfter återkommande betydelsen av dessa.

Om begreppet kulturell kompetens rådde skilda meningar, både hos våra respondenter och det teoretiska material vi använt. En av våra respondenter har en lång yrkeserfarenhet och kan ännu inte identifiera exakt vad begreppet innebär. Mot slutet av intervjun uttryckte hon att hon ser kulturell kompetens som en tyst kompetens. Med tyst kompetens, säger respondenten, att det är en kompetens som du ej kan sätta fingret på eller skapa en strategi för. Hon sade att hon ser det som något du har inom dig. Detta talar även Parson om. Han syftar på att det är en konst att välja ett yrke. Kompetens är en kunskap, en konst. Om man inte vet hur man utför den konsten, hur kan man få veta vad resultaten ska bli? En annan respondent delade med sig att en vägledare skall vara kompetent, däremot ska vägledaren vara aktsam för att ha för mycket kunskap av den orsaken att det riskerar att färga synen av den individ som sitter mitt emot. Sheikhi (2008, s. 245) säger samma sak, vilket går emot Phillips (2011, s. 52f) forskning som ser positivt på att vara kulturellt kompetent. Bland våra respondenter tycks det övergripande temat vara att det är till fördel för den kommande processen om vägledaren känner till några olika hälsningsfraser, samt hur rollerna mellan man och kvinna kan te sig inom olika kulturer. Respondenterna menade att det minskar risken för båda parter att känna sig kränkta.

Sue & Sue (1990, s.166-172) anser att en kulturellt skicklig vägledare främst ska vara öppen, ha god självkännedom och se kulturella skillnader som något positivt. Detta följer en av våra respondenters spår, som sade att det är en gåva att ha kunskap om sin egen och andras kulturer. Samma respondent sade även att hon i en vägledningsprocess lyfter att individen på andra sidan skrivbordet bör känna sig stolt över sin kultur och sitt språk. Hon säger att självförtroende är av vikt när en individ söker arbete. Respondentens syn på kulturens betydelse följer Careershipteorin (Hodkinson & Sparkes 1997) pragmatiskt socialt utformande perspektiv på karriärval, att en individ inte kan undkomma det som individen har

33

med sig i sin ryggsäck. Innehållet i ryggsäcken ska snarare plockas fram än döljas efter brytpunkter, speciellt när det handlar om kultur. Respondentens syn på kulturens betydelse följer även Peavys konstruktivistiska förutsättning att det finns många fler olika verkligheter och inte en enda sann objektiv verklighet vilket inkluderar kulturens olika normer, seder, skick och traditioner (1998, s. 38).

Arredondos et al. (1996, s. 62) arbete visar på att en kulturellt skicklig vägledare är med-veten om sina egna positiva och negativa inställningar till andra kulturer och hur dessa kan påverka vägledningsprocessen. Träder det negativa fram kan det påverka individens självförtroende, något vår respondent talade om. Som tidigare nämnts säger övervägande respondenter att de inte ser kultur, de ser individen framför: - ”Jag tänker inte kultur, jag tänker inte genus, jag tänker på personen jag har framför mig”. En del ansåg dock att kulturen har en viss betydelse i vägledningsprocessen, men det största hindret är som tidigare nämnts, språket.

Gemensamt för samtliga teorier om vägledning är just precis, den egna individen, men orsakerna till karriärvalen kan bero på olika faktorer. Respondenten syftar till att fokusera på den egna individen, men om vi ska utgå från teorier kan vi inte utelämna faktorerna kring valen; där kultur och genus har visat sig vara till stor betydelse för människors karriärval. Hodkinson & Sparkes (1997) säger att en människa inte kan utgå från att göra sitt karriärval utan att tänka på sin kultur varifrån deras normer och värderingar har skapats. Likt Careershipteorin syn på den sociala interaktionen syftar även Peavys (1998) konstruktivistiska perspektiv till att människan lever i en social värld som konstrueras genom interaktion. Gemensamt för dessa två är att båda är kulturcentrerade.