• No results found

Britta Lundgren: Oväntad död – förväntad sorg. En etnologisk studie av sörjandets processer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Britta Lundgren: Oväntad död – förväntad sorg. En etnologisk studie av sörjandets processer"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

NOTISER

Britta Lundgren: Oväntad död – förväntad

sorg. En etnologisk studie av sörjandets processer. Carlsson Bokförlag, Stockholm 2006. 178 s. ISBN 91-7203-783-0. Britta Lundgren har skrivit en angelägen bok som be-handlar ett område som rör och berör oss alla: sorg och död. Härmed skriver hon också in sig i en etnologisk tradition. Studier om seder och riter kring död och be-gravning tillhör ju som bekant ett klassiskt forsknings-område inom etnologin och folkloristiken. Lundgrens studie fokuserar i första hand på hastig och oväntad död, den som drabbar som en blixt från klar himmel och förändrar människors liv för alltid.

I inledningen tecknas bakgrunden till studien och en belysande bild av forskningsfältet ges. Forskning om död och sorg har nämligen bedrivits inom ett flertal forskningsområden. Studiens huvudmaterial består av intervjuer med personer som har erfarenhet av oväntade dödsfall. Ett bestickande faktum är att endast kvinnor har velat ställa upp som informanter, vilket Lundgren för ett resonemang om. Orsakerna kan naturligtvis vara flera, menar hon, men sannolikt spelar föreställningar om kön och känslor in i detta sammanhang. Kvinnor förväntas enligt könsschablonerna vara mer känslo-samma och öppna när det gäller att visa känslor, medan män förväntas vara kontrollerade och rationella. Även om detta ingalunda är en beskrivning av verkligheten, kan det påverka mäns och kvinnors agerande i sam-manhanget. Vissa män kan finna det svårt att ställa upp för intervju och berätta om svåra förluster, eftersom det kan tyckas vara oförenligt med ett förväntat manligt be-teende. Lundgren är dock mycket noga med att inte dra förhastade slutsatser och framhåller behovet av fortsatt forskning på området.

I Oväntad död – förväntad sorg kommer vi infor-manterna nära och får ta del av deras erfarenheter. Det är omskakande berättelser som formuleras och som läsare känner jag mig starkt berörd, vilket kanske är ofrånkomligt. Vi får möta kvinnan som mist sin sambo, mödrarna vars barn ryckts ifrån dem och familjen som ”sorgeenhet”. Såväl familj som släktingar och vänner påverkas vid hastiga dödsfall, men även den yttre om-givningen reagerar. Samhället griper in på olika sätt och Lundgrens informanter vittnar ibland om hur de anser sig ha blivit illa behandlade av exempelvis myndigheter.

En av de mest centrala diskussionerna i boken gäl-ler sätten att sörja och sättet att sörja ”rätt”. Det finns nämligen normativa mallar för hur en ”sann sorg” bör se ut och Lundgrens informanter berättar om de svå-righeter de mött, när de inte följt en given mall. Det finns olika skolbildningar när det gäller hur sorg skall bearbetas och genomlevas. En dominerande tradition, som vetenskapliggjorts, gör gällande att sorgen skall bearbetas för att de efterlevande skall kunna gå vidare med sina liv. En annan skolbildning hävdar att så inte är fallet. Lundgrens studie visar att sorgen har många ansikten och att fenomenet sorg och sörjande är yt-terligt komplext. Här visar sig också författarens goda etnologiska handlag tydligt: genom sitt material lyfter hon fram en mångfacetterad verklighet i det levda livet och pläderar för tolerans och förståelse. Omtanke och väntan är vad vi bör ägna oss åt, när människor i vår närhet drabbas av oväntad och hastig död. Britta Lund-grens bok utgör ett viktigt bidrag till forskningen om död, sorg och sörjande. Slutorden lyder: ”Var varsam. Vänta ibland. Men var kvar” (s. 171). Det är kloka ord, som manar till eftertanke.

Birgitta Meurling, Uppsala

References

Related documents

men fortsatt får han vondt i hodet av treverk ved dreiebenkene frykter barna for fingrene sine de lager skrell og spon og støv av pust.. hvor er havet, vil barketrynet rope jeg kan

Enligt Dyregrov (2007) kan barnets ilska och vrede rikta sig mot till exempel den som har dött för att denne har lämnat eller svikit dem, sig själv för att inte ha

Det förekommer även att unga personer efter förlusten av en förälder uttrycker sin ilska genom att exempelvis besvara någons beklagande av sorgen genom att fråga denne varför hon

Kristeva (1992) anser att den besvikelse som individen känner i samband med en aktuell sorg kan väcka gamla obearbetade trauman. Hugo Bleichmar skiljer på depression baserad

Att jämföra hur barn påverkas beroende på om föräldern avlider oväntat och plötsligt eller förväntat upplevs vara viktig, då det i Sverige finns tydliga riktlinjer för

Barnens sjukdomslidande blir ett lidande för föräldrarna, då många känner sig maktlösa över att inte kunna hjälpa sitt barn utan gradvis bara beskåda hur det blir

Ahnman (1998) gjorde två studier om vad som är viktigt att tänka på för professionella när de ska ge beskeden/beskrivningarna. Hon kom fram till nio punkter som kort presenteras.

När ett barn kommer tillbaka till skolan kan det vara svårt för pedagogen att veta hur denne skall bemöta det sörjande barnet.. Det är viktigt att tänka på att vara lyhörd och