i
Stress - nu och i framtiden
En studie om socionomstudenters stress under
studietiden och deras förväntade stress inför det
framtida arbetet
Jonas Bogren
Jim Engstrand
Handledare: Susanne Kelfve Examinator: Dimitris Michailakis
ii
Stress - now and in the future
A study about stress in social work students during
their studies and their expectations about stress in
their future work
Jonas Bogren
Jim Engstrand
Tutor: Susanne Kelfve
iii
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka socionomstudenters nuvarande stress under utbildningstiden samt den stress som de känner inför deras framtida arbete. Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning där respondenterna fick beskriva sig själva genom bakgrundsfrågor samt svara på attitydfrågor om hur väl påståenden avseende stämde överens med deras situation. Den teori vi har använt är Karaseks Krav och Kontrollmodell som berör begreppet stress i förhållande till en individs krav och kontroll.
Vårt resultat visar att socionomstudenter upplever en relativt hög stressnivå under studietiden. Deras stressnivå hade ett samband med kön, deras familjesituation, vilken termin de studerar på samt om de arbetar utöver studierna eller ej. Kvinnorna som svarade visade en tendens till en högre upplevd stress än de män som svarade. De som bodde hos sina föräldrar eller ensamma med barn visade en högre nivå av stress under utbildningen än de som bodde ensamma eller med partner. De som gick i första terminen hade högst medelvärde av stress utav alla terminer.
Däremot hittade vi inget samband mellan socionomstudenters upplevda stress och deras ålder. Resultatet visar att socionomstudenter även känner en relativt hög nivå av förväntad stress inför arbetslivet. Denna stress har även ett samband med studenternas kön, ålder och om de jobbar utöver studierna. Kvinnor tenderar till att ha en högre förväntad stress än män. Ju äldre
socionomstudenterna var desto mindre stress kände de inför arbetslivet. De som jobbade utöver studierna visade en lägre grad av förväntad stress än de som inte jobbade extra. Däremot hittade vi inget samband med studenternas förväntade stress och vilken termin de studerade samt om de hade genomfört en verksamhetsförlagd utbildning under deras studietid.
Ett samband fanns mellan den upplevda stressen under utbildningen och den förväntade stressen inför arbetslivet, ju högre stress socionomstudenterna känner under utbildningen desto högre stress känner de inför arbetslivet.
Nyckelord: Socionomstudenter, Upplevd stress, Förväntad stress, Attityd, Index, Enkät, Socialt arbete, Utbildning
iv
Förord
Till att börja med vill vi tacka varandra för ett väl genomfört samarbete och gott sällskap under arbetets gång. Vi vill även tacka våra vänner som också skrev kvantitativa arbeten för tips, råd och stöd. Ett stort tack till de 654 socionomstudenter som svarade på vår enkät och de åtta universiteten som skickade ut vår enkät till sina studenter.
Slutligen ett stort tack till vår handledare Susanne Kelfve som varit till stor hjälp med alla våra frågor under arbetets gång.
Jonas Bogren & Jim Engstrand Linköpings Universitet, Maj 2018
v
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 1
1.2 Avgränsningar ... 2
1.3 Syfte och frågeställningar ... 2
1.4 Begreppsdefinition ... 3
1.5 Disposition ... 3
2. Tidigare forskning ... 5
2.1. Stress i det sociala verksamhetsfältet ... 5
2.2. Vad skapar stress i socialt arbete ... 5
2.3. Effekten av stress ... 7
2.4. Socionomstudenter, stress och det sociala arbetet ... 7
2.5. Sammanfattning av tidigare forskning ... 8
3. Teoretisk anknytning ... 9
3.1. Krav- och kontrollmodellen ... 9
3.1.1. Krav ... 9 3.1.2. Kontroll ...10 3.2. Teoridiskussion ...10 4. Metod ...12 4.1. Val av metod ...12 4.2. Population ...12 4.2.1. Bortfall ...13
4.3. Datainsamling och genomförande ...14
4.3.1. Enkät ...14
4.3.2. Tillvägagångssätt ...14
4.3.3. Operationalisering ...15
4.3.4. Analysmetod ...17
4.4 Reliabilitet och Validitet ...18
4.5 Forskningsetiska överväganden ...20
4.6. Metoddiskussion...20
5. Resultat ...23
5.1. Beskrivning av population...23
5.2. Socionomstudenters upplevda stress ...26
vi
5.3. Förväntad stress inför det framtida arbetet. ...32
5.3.1. Samband mellan förväntad stress och upplevd stress ...35
5.5. Resultatsammanfattning ...36
6. Diskussion ...38
6.1 Vad är studiens resultat? ...38
6.2 Kritisk reflektion ...38
6.2.1 Bortfall ...38
6.2.2 Objektivitet ...39
6.2.3 Operationalisering ...39
6.2.4 Population ...40
6.3. Diskussion om resultatet i förhållande till tidigare forskning ...40
6.4. Diskussion om resultatet i förhållande till teorin ...41
6.5. Övrig diskussion ...42
6.6. Slutord ...43
6.7. Förslag till fortsatt forskning ...43
7. Referenser ...44
7.1. Litteratur och artiklar...44
8.2. Hemsidor ...46
8. Bilaga...47
1
1.Inledning
1.1 Problemformulering
Enligt arbetsmiljöverket 2016 hade 26,5% av socialsekreterare och kuratorer besvär på grund av stress och psykiska påfrestningar i arbetet (Arbetsmiljöverket, 2016, s.72).
Vi har själva under vår tid på socionomprogrammet frekvent hört att det sociala arbetet med hög sannolikhet kommer att vara stressigt och psykiskt krävande. Vi har även hört att det är viktigt att inse sina egna begränsningar då det är många verksamma socionomer som “går in i väggen”, eller med andra ord blir utbrända. Det kan ses som en vedertagen sanning på
socionomprogrammet på Linköpings Universitet att det sociala arbetets utmaningar leder till höga nivåer av stress och ofta även skador till följd av den stressen.
Detta har verkat stämma, inte bara i Sverige, utan även i andra länder. I en mindre studie av Storey och Billingham (2001, s.664) i Wales rapporterar de att 82,4 % av de socialarbetare som deltog i studien svarade att de upplevde hög till mycket hög stress i sitt arbete. I en annan studie, även den utförd i Wales, berättar Collins, Coffin och Morris (2010, ss.966-967) att även en stor del av socionomstudenter känner sig stressade och mentalt uttömda.
I dessa studier tar de även upp vilka konsekvenser som stress har haft för arbetsplatserna samt socionomstudenter då 32,4% av respondenterna i Storey och Billinghams (2001, s.664) studie svarade att de hade behövt ta tid bort från sitt jobb på grund av att de hade en hög grad av arbetsrelaterad stress. Detta stärks även av Coffey, Dugdill och Tattersalls (2004, ss.743-744) då 5,3% av respondenterna på deras studie svarade att de för tillfället var borta från arbetet på grund av stressrelaterade sjukdomar.
Collins, Coffey och Morris (2010, ss.966-967) tar upp konsekvenserna hos
socionomstudenter då de fick svaret att en tredjedel av deras respondenter angav att de ett par gånger i veckan eller varje dag kände sig utslitna vid slutet av dagen. Dessa visade även höga nivåer av att de kände sig emotionellt uttömda och trötta när de skulle ta sig an en till dag på programmet. Detta i sin tur gjorde oss intresserade av att undersöka vilka upplevelser det finns kring stress bland socionomstudenter här i Sverige.
I Studentenkäten 2017 (Ramböll, 2017, s.13) rapporterade 40% av socionomstudenterna vid Linköpings Universitet att de upplevde negativ stress och att denna stress hade en hindrande verkan på deras studier. Det här syftar till något som vi båda har känt av under
socionomprogrammet: det talas mycket om att det kommer att bli ett stressigt framtida arbete, men trots detta ges ingen chans i att öva sig på stresshantering eller att lära sig metoder i att hantera stress. Detta har lett till att vi blev ännu mer engagerade i att undersöka just
socionomstudenters attityder till stress, inte bara till det framtida arbetet, utan även hur de hanterar deras eventuella nuvarande stress.
Utifrån vår egen erfarenhet, den förförståelse vi har och den forskning vi har sett har vi valt att undersöka stress hos socionomstudenter på Sveriges universitet; dels deras upplevelse av deras nuvarande stress och dels deras uppfattning om stress i deras framtida arbete.
2
Anledningen till studien har även varit för att försöka bidra till att fylla den kunskapslucka som existerar gällande forskning kring stress inom socialt arbete i en svensk kontext.
1.2 Avgränsningar
Vi valde att avgränsa oss till socionomstudenter som för tillfället studerar vid universitet i Sverige. Anledningen till varför vi valde att endast ta med studenter vid universitet och inte inkludera exempelvis högskolor hade sin grund i att vi själva studerar vid Linköpings Universitet. Vi ville därmed först och främst undersöka hur situationen ser ut på vårt eget lärosäte. Men vi ville även kunna göra mer generella kopplingar till socionomstudenter i allmänhet, vilket är anledningen till varför vi valde att undersöka socionomstudenter på olika universitet i Sverige. Se mer i kapitel 4.2 “Population”.
I studien valde vi att undersöka faktorerna kön, ålder, familjesituation och arbetslivserfarenhet då dessa var faktorer som nämns i tidigare forskning.
Vi har även valt att se närmare på om det finns något samband mellan upplevd stress under studietiden i förhållande till vilken termin man går i, om det finns ett samband mellan den upplevda stressen och om man jobbar utöver studierna. Vi har även sett närmare på om det finns ett samband mellan en students förväntade stress inför arbetslivet och om de har haft sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
Upplevd stress i förhållande till termin är något som vi båda har en hypotes om att ju längre tid som går där man studerar så bör personens stressnivå sjunka då man anpassar sig till studierna samt att man skapar rutiner för livet omkring studierna. Detta är något som vi vill undersöka, trots att det inte finns något belägg för att det faktiskt är så i varken vår teori eller den tidigare forskningen.
Upplevd stress i förhållande till om man jobbar utöver studierna är även något som vi anser bör påverka en persons stressnivå då det blir ytterligare ett moment för personen att förhålla sig till under studietiden. Vår hypotes blir alltså att om en person jobbar utöver studierna så bör dennes stressnivå rimligtvis öka.
Förväntad stress i förhållande till om man gjort sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) är något vi tror kan ha ett samband då VFU:n, i en skyddad miljö, ger socionomstudenten en inblick i det sociala arbetet som verksamhetsfält och hur arbetet ser ut. Vi tror att VFU:n antingen kan ge socionomstudenterna attityden att det framtida arbetet kommer vara mer stressigt än de tidigare trott eller vice versa.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår uppsats är att undersöka Sveriges socionomstudenters upplevelse till deras nuvarande stress under utbildningstiden och den stress de upplever inför deras framtida arbete.
• I vilken grad upplever socionomstudenterna stress under utbildningstiden?
• I vilken grad upplever socionomstudenterna en förväntad stress inför deras framtida arbete?
3 • Finns det ett samband mellan upplevd stress under utbildningstiden och förväntad
stress i det framtida arbetet?
• Varierar den upplevda samt förväntade stressen med olika bakgrundsfaktorer hos studenterna samt deras upplevelse av att få stöd och verktyg för att hantera stress?
1.4 Begreppsdefinition
Stress som begrepp saknar en officiell definition som forskare och praktiker har enats kring, och stress kan definieras som både en psykisk och fysisk sjukdom, men är även ett begrepp som står för personlig otillfredsställelse, en kollektiv konstruktion av missnöjdhet (Friis Andersen & Brinkman, 2015, ss.9-10). Mellan dessa två extremer väljer vi att närma oss stress som begrepp som ett fysiskt och psykiskt tillstånd.
Nationalencyklopedin väljer att definiera stress som “[...] De anpassningar i kroppens
funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar […] Dessa reaktioner kan vara till mer skada än nytta i industrisamhället genom att människan tvingas att anpassa sig till annorlunda stressorer, såsom yrkeslivets ökade arbetstakt och [ökad] förändringstakt […]”(2018-05-17).
Stress kan självklart ha en positiv påverkan, och när kraven och påfrestningarna är i balans med vår förmåga att hantera dessa krav och påfrestningar kan stressen upplevas som en positiv utmaning som ger fart. Det är när kraven överstiger ens förmåga, eller när kraven är för låga för att ens förmåga ska kunna utvecklas som negativ stress framkallas
(Nationalencyklopedin, hämtad 2018-04-23). Det kan alltså anses finnas en optimal nivå av krav och även metoder för att behålla en maximal nivå av prestation och minimal nivå av effekter från stress (Karasek & Theorell, 1990, s.89).
Vår utgångspunkt är däremot de negativa aspekterna av stress då det är det negativa med stress som fokus legat på i den tidigare forskningen och i vår teori. Det är alltså de negativa aspekterna av stress som gett grund för våra frågeställningar och problemformulering. När vi skriver om stress menar vi alltså de negativa effekter som kommer från psykiska påfrestningar.
1.5 Disposition
Kapitlen i resterande uppsats kommer vi att fördela på följande sätt.
I kapitel 2 tar vi upp tidigare forskning. Inledningsvis går vi igenom forskning om hur stor stressen är i det sociala arbetsfältet samt forskning om vad som skapar stress i det sociala arbetet. Därefter redovisar vi forskning om effekten från stress och slutligen presenterar vi forskning relaterat till socionomstudenter och deras stress.
I kapitel 3 går vi igenom vår teoretiska tolkningsram. Här presenterar vi Krav- och Kontrollmodellen och konkretiserar hur den ska användas i vår studie för att slutligen problematisera vår teori i en teoridiskussion.
I kapitel 4 tar vi upp studiens metod och genomförande. Först förklarar vi vårt val av kvantitativ metod och population som sedan följs av en genomgång hur vi planerade och
4
genomförde studien. Kapitlet avslutar vi med forskningsetiska betänkanden, en redogörelse av validitet och reliabilitet samt en metoddiskussion.
I kapitel 5 presenterar vi vår studies resultat. Först presenterar vi populationen och bortfall, sedan redogör vi för socionomstudenternas upplevda stress och vad som korrelerar med den upplevda stressen under studietiden. Slutligen redogör vi för socionomstudenters förväntade stress inför arbetslivet och vad som korrelerar med deras förväntade stress.
Kapitel 6 är vårt diskussionsavsnitt, här tar vi upp vår analys av vårt resultat och diskuterar detta. Vi tar även upp kritiska reflektioner om vår studie och jämför även vårt resultat med vår tidigare forskning och teori. Slutligen kommer vårt slutord och förslag till vidare forskning.
5
2. Tidigare forskning
Det har varit svårt att hitta forskning kring stress i socialt arbete i en svensk kontext. Vi har däremot hittat studier i framförallt en engelsk miljö som kan ge oss riktlinjer i hur läget gällande stress i det svenska sociala arbetet ser ut. Vi har valt att dela in vår forskning i fyra olika teman. “Stress i det sociala verksamhetsfältet”, “Vad skapar stress i socialt arbete?”, “Effekten av stress” och “Socionomstudenter, stress och det sociala arbetet”.
2.1. Stress i det sociala verksamhetsfältet
I en studie av Coffey, Dugdill och Tattersall (2004, s.742) mäter de socialarbetarnas mentala hälsa. Av de som svarar på studien kan 36% räknas som fall av mental nöd, i samma studie svarar 5,3% att de var borta från arbetet på grund av stressrelaterade sjukdomar (Coffey, Dugdill & Tattersall, 2004, ss.743-744). I en mindre studie av Storey och Billingham (2001, s.664) så rapporterar 82,4% av de svarande att de upplever hög till mycket hög stress; ingen av de svarande angav att de upplevde låg eller väldigt låg stress. I samma studie svarar 32,4% att de tagit tid bort från jobbet på grund av arbetsrelaterad stress (Storey & Billingham, 2001, s.664).
I en rapport från Arbetsmiljöverket om arbetsorsakade besvär 2016 så svarar 26,5 av tillfrågade socialsekreterare och kuratorer att de känt besvär de senaste 12 månaderna på grund av stress, mental stress eller psykiska påfrestningar; detta är en ökning med 5,4% sen samma studie 2014 (Arbetsmiljöverket, 2016, s.72). Arbetsmiljöverkets rapport är inte vetenskaplig och går inte in i en djupare analys om varför resultatet ökar eller vad det har för betydelse, men ger oss en bild av hur läget ser ut i en svensk kontext.
Dessa studier visar att det finns ett problem med stress i det sociala arbetet, både
internationellt och i Sverige. Denna kunskap om läget kring stress och det sociala arbetet ger oss en bild av vilka förväntningar socionomstudenterna kan tänkas ha på deras framtida arbete.
2.2. Vad skapar stress i socialt arbete
I en vetenskaplig sammanställning av Lloyd, King och Chenoweth listar de upp möjliga anledningar som skapar stress i det sociala arbetet. En av dessa är relationen till klienten, att man blir för inblandad med klienten i sin vilja att hjälpa, eller att klienten ställer orealistiska krav och att socialarbetaren tar på sig personligt ansvar vid misslyckanden (Lloyd, King & Chenoweth, 2002, s.256). En annan studie visar att tryck mot att nå fram till klienter och även att planera runt dem hade en stark koppling till generell stress (Collings & Murray, 1996, s.382).
En annan anledning till stress kan vara konflikter mellan det sociala arbetets värderingar, såsom social rättvisa och självbestämmande, och de roller och uppgifter socialarbetaren förväntas uppfylla, att se till klienten är säker och skydda andra (Lloyd, King & Chenoweth, 2002. ss.256-257). Att behöva gå emot sina egna värderingar och principer för att följa arbetsplatsens värderingar kan leda till underliggande stress som leder till utbrändhet (Wilson, 2016, s.480).
6
En annan källa till upplevd stress kan vara krav som går emot varandra, att förväntas göra något som inte är en del av ens arbetsuppgifter, samtidigt som man inte har de resurser man behöver för att klara sina riktiga arbetsuppgifter och att ha ett oklart uppdrag (Lloyd, King & Chenoweth, 2002, ss.258-259). Även att arbeta med otillräcklig information har ett
signifikant samband till generell stress-nivå (Collings & Murray, 1996, s.384). Brist på det professionella handlingsutrymmet är även det en stor källa till stress och utbrändhet, att inte ha en kontroll över de resurser som behövs för att göra sitt jobb eller att ha tillräckligt med auktoritet för att fullfölja sitt uppdrag på det sätt som upplevs som mest effektiv, att deras professionella kunskap inte värdesätts (Wilson, 2016, s.480).
En hög arbetsbörda, att få ökade krav och ansvar på sig ökar också risken för utbrändhet (Wilson, 2016, s.479-480). Att ha mycket administrativt arbete är kopplat till högre nivåer av stress (Collings & Murray, 1996, s.384).
I samband med vad som kan leda till stress i det sociala arbetet nämns här även individuella egenskaper som kan påverka graden av stress, till exempel kön och ålder, men även om man har en partner.
Sambandet mellan ålder och stress går åt två olika håll i den forskning vi hittat, där man antingen anser att yngre löper större risk för att bli stressade eller vice versa.
Yngre och ensamstående samt oerfarna socionomstudenter och socialarbetare anses vara mer benägna till att bli stressade och utbrända för att de har en för idealistisk syn på det sociala arbetet, är överdrivet känslomässig inblandad i arbetet, inte har tillräckligt starka nätverk som kan ge stöd eller inte har utvecklat bra strategier för att hantera stressen (Collins, 2008, s.1185). Äldre socialarbetare anses ha mognare och effektivare sätt att ta hand om sin stress (Collins, 2008, 1179). Storey och Billinghams (2001, s.665-666) studie visar att de som var 45 år och yngre hade ett högre medelvärde på stress än de som var äldre; i diskussionen tar de upp möjligheten till att ju äldre man är desto bättre strategier man har att hantera stressen, men tar även upp att ju äldre man är och har arbetat mer desto högre chans till att bli befordrad eller att få mer kontroll över hur man sköter sitt arbete vilket kan påverka stressnivån.
I motsats till detta så visar Collings & Murray (1996, s.383) i sin studie att högre ålder leder till större risk till stress, något de inte analyserar varför.
I Storey och Billinghams(2001, s.665) studie hade de kvinnliga svarande ett högre medelvärde av stress än männen. Arbetsmiljöverkets rapport har inte tillräckligt många manliga svarande bland socialsekreterare och kuratorer för att kunna göra en direkt jämförelse mellan könen. Däremot har de valt att jämföra kvinnornas svar med det totala antalet svar på frågorna. Jämfört med det generella resultatet så har en högre procent kvinnor svarat att de känt besvär på grund av stress och psykiska påfrestningar, vilket kan tolkas som att kvinnor är mer utsatta (Arbetsmiljöverket, 2016, s.72).
Även ens civilstånd kan påverka risken till stress, där att vara frånskild, separerad eller änka har en koppling till hög stress (Collings & Murray, 1996, ss.382-383).
7
2.3. Effekten av stress
Wilson (2016, s.480) definierar tre effekter av stress och utbrändhet i det sociala arbetet; professionell ineffektivitet, cynicism och känslomässig utmattning. Professionell
ineffektivitet är att känna sig inkompetent i arbetet samt att inte lyckas med något eller att vara produktiv i arbetet. Cynicism definieras som att man inte ger någon energi eller möda i sitt arbete, man är där för att få sin lön och har slutat bry sig om arbetet. Med känslomässig utmattning menas att man inte längre har energin för att bemöta kraven som arbetet ställer på en (Wilson, 2016, s.481).
Storey och Billinghams (2001, ss.665-666) studie visar att de som kände att deras stress försämrade kvaliteten på deras arbete upplevde en högre nivå av stress än de som ansåg att kvalitén av deras arbete blev bättre på grund av stressen.
2.4. Socionomstudenter, stress och det sociala arbetet
I en studie av Collins, Coffey och Morris (2010, ss.966-967) baserad på socionomstudenter i Wales så visar resultaten att de svarande upplevde höga krav på sig att lyckas i programmet, att vara närvarande samt att fylla kriterierna för de akademiska uppsatserna. En tredjedel av de svarande anger att de kände sig utslitna vid slutet av dagen antingen ett par gånger i veckan eller varje dag, och gav även höga resultat på att de kände sig emotionellt uttömda samt att de var trötta på morgonen när de ska ta sig an en till dag på programmet (Collins, Coffey & Morris, 2010, ss.868-969). Ett negativt samband fanns mellan stöd och dåligt psykiskt mående, där ju bättre socialt stöd man fick desto lägre värde i resultat på psykiskt illamående (Collins, Coffey & Morris, 2010, s.974). Detta stöds även av Wilks och Spiveys (2010, ss.276-288) studie kring socialt stöd kopplat till Amerikanska socionomstudenters stressnivå. De lyfter genom en kvantitativ studie hur socialt stöd faktiskt påverkar en persons stressnivå och kommer fram till att framförallt studenters kompisrelationer är en extremt viktig faktor då de studenter som hade bättre stöd från vänner hade 28 gånger högre resiliens och hade då större chans att kunna hantera stress. De betonar även vikten av att
studieorganisationen måste lägga resurser för att stärka studenternas sociala stöd då inte alla har möjlighet till starkt stöd från vänner.
Vilka faktorer som spelar roll i socionomstudenters förmåga att hantera stress och svåra situationer är något som Kinman och Grant (2010, ss.261-275) belyser i deras studie kring Brittiska socionomstudenters attityder till stress. De lyfter upp vikten av att ha förmågan att reflektera över sin situation och sina känslor för att bättre kunna hantera stressiga situationer. Ytterligare något Kinman och Grant lyfter upp är vikten av att tidigt ha något som stärker individens egna förmåga att hantera stress för att de inte i framtiden ska drunkna i det sociala arbetet. Detta tar Grant och Kinman (2012, ss.605-621) upp igen i en senare studie då de undersöker hur en persons förmåga att hantera stress påverkas av att de har en “verktygslåda” med metoder kring stresshantering. Genom att anordna ett antal workshops-dagar under studietiden har de kunnat se en positiv förändring i studenters uppfattning kring deras egen förmåga att hantera stress och hur de troligtvis kommer att kunna hantera det framtida arbetet.
8
I ett experiment utfört av Dziegielewski, Roest-Marti och Turnage (2004, ss.105-179) studerades Amerikanska socionomstudenters attityd till stress innan och efter ett 45 minuters seminarium kring stresshantering. Resultatet pekade på att de fick en starkare tilltro till sig själva och att de blev mindre stressade efter att ha haft seminariet. Deltagarna uttryckte att det var utvecklande och att det kunde hjälpa i att förebygga utbrändhet, både under studietiden och även i det framtida arbetet.
Slutligen tar vi upp en av undersökningarna som väckte vårt intresse i frågan, nämligen studentundersökningen för socionomprogrammet på Linköpings kommun. I denna rapport svarar socionomstudenterna generellt om programmet och sin trivsel på campus. I frågan om vad som upplevts som ett stort hinder för att lyckas med studierna svarar 40% på alternativet “negativ stress” (Ramböll, 2017, s.13). Då studentundersökningen är generell i vad den vill fånga in så visar den inte på en djupare analys om vilken grad den negativa stressen går upp till, eller vad som menas med negativ stress.
2.5. Sammanfattning av tidigare forskning
Sammantaget visar den tidigare forskningen att arbetsplatser inom det sociala arbetet ofta innehåller hög stress. Detta kan förklaras av flera faktorer, både personliga som ålder och kön, och av faktorer på arbetsplatsen som arbetsbelastning, motsägande eller oklara arbetsuppgifter och lågt handlingsutrymme.
Hög stress kan leda till att man nedvärderar sig själv och sin arbetsprestation, att man inte längre orkar bemöta kraven i arbetet samt att kvaliteten i ens arbete blir försämrad.
Socionomstudenter utsätts också för stress, vilket kan leda till utmattning eller dåligt psykiskt mående. Detta är något som kan motverkas genom individers sociala stöd eller
vänskapsrelationer, vilket är varför vi intresserar oss för att undersöka samband mellan en individs familjeförhållanden och deras upplevda stress.
Den forskning vi hittat har främst varit i en engelsk kontext, men vi har även hittat forskning i amerikansk miljö. De tillägg vi har gjort för att ge en grund i hur det kan se ut i svenskt socialt arbete och svenska socionomutbildningar har varit generella i vad de försöker fånga in och går inte in i djupare analys eller visar på mer än “så här många har svarat så”.
Vi anser dock att den internationella forskningen ger en bild av synen på det sociala arbetet och hur det är att vara socionomstudent och kan appliceras på vår studie. Med vår studie hoppas vi kunna se hur den internationella forskningens resultat förhåller sig till vårt resultat om socionomstudenter som är framtaget ur en svensk kontext och se om resultaten stämmer överens eller skiljer sig åt i olika aspekter.
Den tidigare forskningen belyser ett område som kan hjälpa till att motverka stress både under utbildningstiden och även när personerna väl är ute i arbetslivet. Detta då forskningen tar upp att om en socionomstudent ges en verktygslåda eller metoder för att kunna hantera sin stress visar de en positiv inverkan på deras stressnivå både under studietiden men även i arbetet efter studierna.
9
3. Teoretisk anknytning
I det här avsnittet kommer vi beskriva vår teoretiska inramning av ämnet och hur den kommer användas i studien. Vi kommer först förklara teorin i korthet tillsammans med teorins viktigaste begrepp för att sedan ha en teoridiskussion om hur vi använder oss av vår teori samt problematisering av vår valda teori.
3.1. Krav- och kontrollmodellen
Karasek och Theorells krav- och kontrollmodell är i grunden en tvådimensionell teorimodell som utgår från att kontrollen över sitt arbete och de psykiska krav som finns i arbetet
påverkar individens hälsa och beteende (Karasek & Theorell, 1990, s.31). Målet med modellen är att kartlägga orsaker från omgivningen till stress samt individuella orsaker till stress med startpunkt i omgivningen (ibid., ss.8-9).
Med denna modell som grund lägger Karasek och Theorell till två mekaniker, att stress från arbetet genom ihopsamlat tryck hindrar lärandet, samt att lärandet kan på längre sikt minska reaktionerna på stress genom att utveckla självförtroende och självsäkerhet (Karasek & Theorell, s.9).
Krav- och kontrollmodellen har i sig ett smalt fokus i att den lägger sin främsta vikt på att förklara stress på faktorer i omgivningen, det vill säga arbetsplatsen (Karasek & Theorell, 1990, s.92). Författarna erkänner själva att det finns många individuella karaktärsdrag som påverkar och hjälper till att förklara stress och välmående, något de väljer att se förbi för att titta på mer oföränderliga aspekter (ibid., s.95).
Krav- och kontrollmodellen har även fått kritik för att den är enkel och bortser viktiga aspekter av jobbet. Karasek och Theorell svarar på kritiken att teorin är enkel just för att den ska kunna användas av olika discipliner (1990, s.56). Modellen visar starka anknytningar när den ensamt utreds mot stress, men med mer detaljerade faktorer så minskar dessa
anknytningar. Författarna menar att detta beror på att eftersom kontroll är en generell faktor som är grundläggande i hur en arbetsplats är upplagd, så skapar den mer detaljerade
omständigheter på arbetet vilka vilar på kontroll. Författarna anser att det samband som kan upptäckas genom ett kontrollperspektiv riskerar att minskas när fler faktorer tas med i beräkningen (ibid., s.56).
3.1.1. Krav
Som teoretiskt koncept är ”psykiska krav” svårdefinierbart även för Karasek och Theorell själva då det finns ett överflöd av komponenter till termen samt det finns obesvarade teoretiska problem till termen, därutöver finns det flera källor till psykiska krav i arbetsuppgifterna (1990, s.63).
Med de psykiska kraven i arbetet menar författarna hur hårt man jobbar och klassiska exempel är bland annat deadlines, hur många rapporter som behövs skrivas under en vecka och om man behöver avbryta ett påbörjat arbete för att göra en annan arbetsuppgift emellan. Kraven kan även komma från den mentala upphetsningen eller stimuli som behövs för att klara av uppgiften (Karasek & Theorell, 1990, s.63). Att få alltför många roller på sig som
10
går emot varandra går även det ihop med Karaseks och Theorells koncept om psykiska krav (ibid., s.63; s.337). Centralt för termen psykiska krav är dock mängden arbete som ska utföras eller mängden information som ska hanteras och organiseras samt under vilken tid detta ska utföras (ibid., ss.63-64).
Termen psykiska krav för även med sig problemet att vissa former av krav, till exempel utmanande arbete, det som ses som intressant eller viktigt, är till en viss nivå nödvändigt för att göra arbetet effektivt och tillfredsställande, men en för hög nivå av krav leder kan leda till problem som minskad effektivitet i arbetet, sjukdomar, hjärtproblem och utbrändhet i
extrema fall. Karasek och Theorell menar att det finns en optimal nivå av krav i arbetet där produktivitet och stimulans är på sin topp (1990, s.64).
3.1.2. Kontroll
Karasek och Theorell beskriver kontroll, eller besluts-latituden, som en kombination av aspekterna färdigheter i arbetet och autonomi som gemensamt stärker varandra (1990, s.58). Med färdigheter i arbetet menas till exempel hur bred eller specialiserad kunskap som är användbar i arbetet, om arbetet utvecklar en och har varierande uppgifter. Med att vara autonom menar Karasek och Theorell förmågan och auktoriteten att själv bestämma hur arbetet och uppgifterna samt får delta i att fatta beslut som rör en på arbetsplatsen (ibid., s.58; s.337). Dessa två aspekter stärker varandra då till exempel utbildning och träning för arbetet ger en större inflytande över sitt arbete och hur det utförs, som i sin tur ger vidare möjlighet att utvecklas inom sitt arbete (ibid., s.59). Likväl hindras aspekterna av varandra om en av dem är låg, till exempel spelar individens egna färdigheter i arbetet inte någon roll om arbetsplatsen inte tillåter individen att bestämma hur det egna arbetet ska utföras (Ibid.). Karasek och Theorell förtydligar att med termen Kontroll så är det arbetarens förmåga att kontrollera sitt eget arbete och användande av färdigheter, och inte någon annans (ibid., s.60).
3.2. Teoridiskussion
För vår studie har krav- och kontrollmodellen hjälpt till att forma frågor för vår enkät, med fokus på den nuvarande känslan av stress under utbildningen. Att försöka tillämpa krav- och kontrollmodellen på informanternas förväntningar på hur det kommer se ut i arbetslivet anser vi leda till att vi skulle behöva be våra informanter göra gissningar om hur det ser ut i det sociala arbetsfältet. Dessa faktorer behöver inte heller vara informanternas anledning till varför de anser arbetet vara stressigt eller inte stressigt. Utöver utformningen av enkäten används krav- och kontrollmodellen för att analysera samt diskutera den data vi får fram från studien.
Då krav- och kontrollmodellen är menad för arbetsplatser finns det problem med att direkt överföra termerna psykiska krav och kontroll till vår studie och att mäta dessa på samma sätt som Karasek och Theorell gör. Det gör det omöjligt att faktiskt mäta psykiska krav och kontroll utan vi kan endast mäta liknande termer i utbildningskontext.
Vidare kan användandet av endast en teori ha en påverkan på det resultat vi får fram samt den diskussion vi för kring resultatet. Det vi kan se att Karasek och Theorells teori brister i är att den inte går in på mer individuella aspekter utan ser mer till strukturella och hur det ser ut på
11
arbetsplatsen. För att vi skulle få en ännu bättre bild av hur verkligheten faktiskt ser ut skulle det vara fördelaktigt att använda sig av en teori som går in mer på individen i sig. Vi har dock valt att avgränsa oss till att använda endast en teori då vi vill se stress ur en specifik
synvinkel, något som kan påverkas av användandet av flera teorier. Vidare ansåg vi att de individuella aspekterna var mer kvalitativa och svåra att mäta, vilket bidrog till vårt val att endast utgå ifrån Karasek och Theorells teori. Vi bidrog till att täcka in den mer individuella delen genom att använda oss av tidigare forskning som gick in mer på djupet i de individuella aspekterna.
12
4. Metod
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för vilken metod vi har använt oss av i studien och även vilka metodologiska överväganden vi har gjort. Vi tar även upp detaljer kring
datainsamlingen och hur enkäten är konstruerad. Vi avslutar med en diskussion kring de val vi har gjort och hur det har kunnat påverka studien.
4.1. Val av metod
Då studiens syfte är att undersöka Sveriges socionomstudenters attityd till stress under utbildningstiden samt deras bedömning av stress i det framtida arbetet har vi valt att utgå ifrån en kvantitativ metod. En kvantitativ studie ger oss möjligheten att få in ett stort antal svar från den population vi har valt att undersöka, utifrån de resurser vi har att tillgå (Eliasson 2013, s.28). Kvantitativ metod lämpar sig även vid beskrivning av förhållanden och attityder inom populationen, vilket passar studien utmärkt (ibid., ss.29-30). Vi har valt att göra en tvärsnittsstudie för att undersöka studenternas attityd till stress just nu. Då vi genomför en tvärsnittsstudie kan vi inte uttala oss om sambanden är kausala, att det finns ett
orsakssamband. Men då vår studie gjordes under en relativt kort tid valde vi att göra en tvärsnittsstudie istället för en longitudinell studie, trots att den longitudinella med större säkerhet skulle kunna närma sig någon form av kausalitet (Frankfort-Nachmias & Nachmias 1996, s.129). Då vår population tillät oss att göra en totalundersökning utifrån den
tidsbegränsning vi hade valde vi att göra det genom en webbenkät för att förenkla vårt arbete (Daneback & Månsson 2008, ss.162-163).
Vår studie har en positivistisk inriktning med en deduktiv ansats då det är genom vårt val av teori som vi har utformat vår enkät och den har på så sätt en inverkan på den empiri vi har fått in. Vi har, enligt positivismen, försökt vara objektiva och inte påverkas av förutfattade
meningar och värderingar som inte är vetenskapliga (Wallén 1996, s.27). Vi har dock förhållit oss till att det är nästintill omöjligt att vara helt och hållet opåverkad av ens egna meningar och värderingar, något som även Holme och Solvang (1996, s.333) syftar på då de beskriver att valet att inte låta sig påverkas av ens värderingar inte helt förhindrar att en påverkan faktiskt sker.
4.2. Population
Då vi vill kunna uttala oss om alla socionomstudenters attityd till stress, men samtidigt hålla oss till en rimlig population utifrån vår tidsram så valde vi att avgränsa oss till att göra en totalundersökning på alla socionomstudenter som studerar vid ett universitet. En
totalundersökning är ofta det som möjliggör att få den bästa och mest representativa bilden av vad en population tycker, men då det kan vara svårt att hantera en stor mängd information samt att det kan vara kostsamt att undersöka så begränsas ofta populationen genom urval (Eliasson 2013, s.44). Anledningen till varför vi valde att endast ta med studenter vid
universitet och inte inkludera exempelvis högskolor hade sin grund i att vi själva studerar vid Linköpings Universitet och ville först och främst undersöka hur situationen ser ut på vårt eget lärosäte. Men då vi även ville kunna bidra med en mer generell bild av hur verkligheten ser ut
13
bland socionomstudenter bestämde vi oss för att även rikta oss till andra universitet. Vi förde en diskussion kring om vi skulle inkludera högskolor i studien, men då vi kände att den tidsomfattning studien hade inte skulle räcka till valde vi att endast rikta oss till universitet. Detta just för att arbetet kring exempelvis kontakt med lärosäten hade blivit mycket mer omfattande. Vi hade även en tanke om att det procentuella bortfall vi oundvikligen skulle få hade ökat om vi valde att inkludera högskolor då vi inte hade samma personliga kontakt med högskolor som vi hade med universitet då vi själva studerar vid ett. Vi valde även att på grund av tidsaspekten avgränsa oss till endast socionomstudenters upplevelser kring stress och inte ta med verksamma socionomers upplevelser. Detta då det skulle kräva ett ännu mer omfattande arbete med bland annat enkäten.
Vi vände oss till följande universitet: Örebro universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Malmö universitet, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Karlstads universitet, och Lunds universitet. Av dessa fick vi inget svar på intresse att delta från Göteborgs universitet, Karlstads universitet och Lunds universitet och enkäten skickades endast ut till resterande universitet.
4.2.1. Bortfall
Det vi har att förhålla oss kring gällande bortfall är vad Lundkvist och Fahlström (1998, s.49) diskuterar kring bortfall då de nämner att många statistiker anser att en godkänd
svarsfrekvens bör ligga på ca. 70-80%. Då vi har fått en svarsfrekvens på långt under dessa siffror är vi medvetna om att vi inte faktiskt kan säga något om hela vår population, utan endast om de respondenter som valde att svara på vår enkät.
Ejlertsson (2014, ss.26-27) nämner vikten av att en studie försöker undvika att ha ett stort bortfall då risken att dra felaktiga generaliseringar om populationen ökar markant. Detta är även något som Bryman (2016 ss.184-185) diskuterar då författaren nämner svårigheter att samla in data och konsekvenser kring att få ett stort bortfall. Samtidigt betonar de båda att om nu ett stort bortfall uppstår i en studie är det centralt att forskaren inte avfärdar bortfallet, utan att det istället ska presenteras och diskuteras kring anledningen till bortfallet.
Vi har försökt att motverka stort bortfall genom att skicka ut påminnelser till de berörda universitetens programansvariga som i sin tur fick vidarebefordra dessa till studenterna (Ejlertsson 2014, ss.26-27; Eliasson 2013, s.29). Vi hade även möjlighet att på Linköpings Universitet gå ut till klasserna för att påminna dem att svara. Detta är något som Eliasson (2013, s.29) tar upp kan motverka ett större bortfall då mänsklig kontakt är något som kan påverka svarsfrekvensen. Denna möjlighet hade vi dock inte med de andra universiteten, vilket kan förklara vårt stora bortfall i dessa fall.
En annan aspekt som kan ha påverkat vårt bortfall är det faktum att vi gjorde en öppen enkätstudie genom Google Forms där alla som kunde få länken hade möjlighet att svara på enkäten. Detta möjliggjorde en enkel spridning av enkäten men kan ha haft en påverkan på bortfallet då vi inte hade en möjlighet att skicka ut privata påminnelser. Vi kunde istället
14
endast vända oss till klasserna i helhet eller ta kontakt med programansvariga och be dem att vidarebefordra påminnelsen.
4.3. Datainsamling och genomförande
4.3.1. Enkät
Vi valde att konstruera en webbenkät genom Google Forms som vi skickade ut till
programansvariga för varje universitet som i sin tur vidarebefordrade enkäten till studenterna. En enkätstudie var en god datainsamlingsmetod för vår kvantitativa studie då det tillät oss att ha en så bred population som möjligt, samtidigt som den krävde få resurser från vårt håll (Eliasson 2013, s.29). Enkäten designades så att det inte fanns några öppna frågor för att minska utrymmet för egen tolkning av svaren.
Enkätens första frågor var bakgrundsfrågor: vilket kön studenterna identifierar sig med, hur gamla de är, hur deras familjeförhållande ser ut, hur lång arbetslivserfarenhet de har, om de arbetar utanför studierna och i sådant fall hur mycket, vilket universitet de studerar vid, vilken termin de går och om de har utfört en verksamhetsförlagd utbildning. Efter
bakgrundsfrågorna är enkäten uppdelad i tre frågeområden: “Nuvarande känsla av stress”, “Stress under studietiden” och “Förväntad stress i det framtida arbetet”. Alla delarna var uppbyggda så att respondent fick ta ställning till ett påstående utifrån hur mycket hen kände att påståendet stämde överens med sin egen upplevelse. Detta gjordes på en skala mellan 1 till 10 där 1 motsvarade “Instämmer inte alls” och 10 motsvarade “Instämmer helt”. Vi går in djupare på detta i kapitel 4.4.3 “Operationalisering”.
Vi gav möjlighet för frågor om vår enkät från respondenterna genom att lämna ut våra mailadresser i utskicket. Den enda fråga som dök upp var gällande om antalet månader arbetslivserfarenhet i socialt arbete och om man skulle räkna med månaderna från den verksamhetsförlagda utbildningen. Då vi har en separat fråga om verksamhetsförlagd utbildning och denna är en utbildning och inte ett arbete har vi svarat att den inte ska räknas till arbetslivserfarenhet. Vi kan se att vissa respondenter har valt att lämna frågan utan svar, vilket vi tolkar som att frågan var oklar angående detta och kunde behövt ett förtydligande för att göra frågan enklare att svara på. Vi insåg även under tiden som enkäten var ute att frågan kring arbetslivserfarenhet saknade ett alternativ som representerade “ingen erfarenhet”, vilket kan förklara varför ett högt internt bortfall fanns på den frågan.
4.3.2. Tillvägagångssätt
Vi började med enkätkonstruktionen tidigt under uppsatsen för att se till att enkäten kom ut till populationen i god tid. Enkätkonstruktionen i sig gjordes under två veckor, framförallt med hjälp av vår handledare. Vi fick ytterligare hjälp genom den feedback vi fick från vår pilotundersökning som vi genomförde på utvalda individer inom vår population.
Genom att ta kontakt med programansvariga på varje universitet fick vi möjlighet att kunna få ut vår enkät till hela vår population. Detta gjordes genom att vi delade en länk till enkäten med de programansvariga som i sin tur skickade den vidare till de studenter som studien
15
berörde. Nackdelen med detta var att vi inte hade en möjlighet att vara 100 procent säkra på att länken endast delades till socionomstudenter samt att det inte gav oss möjlighet att skicka personliga påminnelser om att svara på enkäten. Däremot stärks respondenternas anonymitet då vi, som sagt, inte har någon möjlighet att kunna ta reda på vilka som inte har svarat på enkäten.
Det utskick vi bad programansvariga att dela vidare innehöll information om vad studien handlar om, respondentens anonymitet och vad datan kommer att användas till. Det som dock kan påverkat det resultat vi fick in är att det fanns en möjlighet för respondenterna att svara mer än en gång var. Anledningen till detta var att för att kunna begränsa en individ till ett svar var det nödvändigt för dem att logga in genom ett Google-konto, vilket både kan ha skapat en grupp i populationen som inte skulle kunnat svara och även gjort det mer ansträngande för respondenten att svara vilket kan utöka bortfallet.
Under tiden som enkäten låg ute skickade vi ut påminnelser om att delta i vår studie till vår population. Till de som studerade vid Linköpings Universitet kunde vi skicka påminnelsen direkt till deras mejl, medan vi fick skicka påminnelsen till de programansvariga på de andra universiteten som i sin tur kunde vidarebefordra den till studenterna. Vi passade även på under dessa påminnelser att ge tack till de som redan hade svarat på vår enkät.
Vi skickade ut påminnelser till Linköpings universitet samt bad våra kontakter i de andra universiteten att skicka ut en text som påminner vår population att svara på vår enkät, hur länge enkäten skulle vara öppen samt hur de kunde kontakta oss om de hade frågor om enkäten. Påminnelserna skickades ut minst två gånger under perioden som enkäten var ute utav oss. Då vi själva studerar på Linköpings universitet hade vi möjlighet att gå till föreläsningar och skriva på sociala medier för att göra ytterligare påminnelser till socionomstudenterna på Linköpings universitet.
Vår grundläggande plan var att låta enkäten vara svarbar till fredagen den 20:e april, efter cirka 5 dagar för de flesta universitet. Problem i kommunikation med programansvariga ledde till förseningar hos vissa universitet med att få ut enkäten, vilket ledde till att vi tillsammans med handledare bestämde oss för att låta enkäten vara ute i ett par dagar till, tills onsdagen den 25:e april. Av 4112 möjliga svar inkom totalt 654 svar på vår enkät.
Efter att enkäten avslutades överfördes datan till Statistical Package for the Social Sciences (SPSS), där kodades den data som kom i form av text till siffror om och gavs etiketter till de nya variabler som konstruerades för att underlätta analys.
4.3.3. Operationalisering
För att kunna besvara våra frågeställningar behöver vi kunna omvandla de begrepp som är viktiga för vår studie till något mätbart.
Studiens första frågeställning var om i vilken grad socionomstudenter upplever stress under utbildningstiden. För att göra detta mätbart valde vi att ställa frågor i enkäten som sedan summeras till ett indexvärde genom ett summaindex (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010, s.449). Vi använde oss av sju frågor, där respondenterna efterfrågas svara på i vilken grad de håller med om påståenden om att de känner sig ofta stressade, har en god sömn, har
16
kontroll över sitt liv, har tillräckligt med fritid, ofta känner sig otillräcklig, lätt tappar fokus och ofta känner sig vara utmattad. Dessa frågor är baserade på tidigare forskning och effekter av stress listade upp av Karasek och Theorell. Svaren mäts i en tio-gradig skala, där 1 betyder att man inte håller med alls till påståendet, medan 10 betyder att man håller med helt. Ett summerat index skapades genom att svaren på dessa indikatorer summerades ihop för varje respondent. Indexets värden går från 7 till 70, med en medelpunkt på 38,5. För den här studien kommer vi att tolka svar över medelpunkten, det vill säga resultat på 39 och högre som en relativt hög upplevd stress.
Vår andra frågeställning handlar om i vilken grad studenterna upplever en förväntad stress inför det framtida arbetet. Detta mäts i tre frågor på en tiogradig skala, där 1 i den första frågan betyder att respondenten tror att det framtida inte alls kommer vara stressigt och 10 att respondenten tror det framtida arbetet kommer vara extremt stressigt. Detta följs upp av frågorna om respondenterna känner stress inför det framtida arbetet samt om respondenterna känner sig förberedda inför det framtida arbetet. Dessa frågor mäts i samma tiogradiga skala, där 1 betyder inte alls och inte alls förberedd och 10 extremt mycket respektive mycket förberedd. Frågan om socionomstudenten känner sig förberedd inför det framtida arbetet har däremot inte samma riktning som de övriga två frågorna, utan att ett högre värde är mer positivt. Denna frågas resultat inverterades så att de som svarade 1 räknas som 10, 2 räknas som 9, 3 blir till 8 och så vidare. Efter att frågan om socionomstudenten känner sig förberedd inför det framtida arbetets resultat inverterades så adderades resultaten i dessa tre frågor ihop för att bilda vårt index och stressmått om förväntad stress. Detta index har en skala på 3-30 med en medelpunkt på 16,5 där ett värde högre än medelpunkten tolkas som en relativt hög förväntad stress inför det framtida arbetslivet och ett lägre värde än medelpunkten tolkas som en relativt låg förväntad stress inför det framtida arbetslivet.
Vår fjärde frågeställning var “Varierar den upplevda samt förväntade stressen med olika bakgrundsfaktorer hos studenterna samt deras upplevelse av att få stöd och verktyg för att hantera stress?”. Med bakgrundsfaktorer menas kön, ålder, familjesituation,
arbetslivserfarenhet, om den svarande arbetar utöver studierna eller inte, vilken termin studenten går på, samt om den svarande genomfört verksamhetsförlagd utbildning.
Kön är mätt på en nominalskala med alternativen “Man”, “Kvinna” samt valet “Annat”. Då alternativet “Annat” fick endast nio svar så kom dessa svar att tas bort när analys av kön görs då dessa var för få för att kunna göra en analys på samt för att skydda deras identitet. Med endast alternativen “man” och “kvinna” blir variabeln dikotom.
Ålder lades upp som en kvantitativ variabel där respondenterna gavs alternativen 18 till 65, där med 18 syftas även de som är yngre än 18 år och med 65 åsyftas även de som är äldre än 65 år gamla. Detta kan vara problematiskt då dessa ytterligheter har fler än en betydelse och är svårtolkade svar men inga som svarade tillhörde dessa alternativ.
17
Familjesituation mättes i en nominalskala där respondenterna fick svara på hur de bor, med eller utan partner, med eller utan barn, hos sina föräldrar och ett övrigt alternativ om de andra alternativen inte skulle passa in deras situation.
Arbetslivserfarenhet mättes i antalet månader som respondenterna har jobbat inom socialt arbete, från 1 månad till 60 månader. Med 60 månader menar vi även 5 år eller mer. Ett problem med vår fråga är att vi inte har alternativet 0 månader, vilket lämnar ute respondenter som inte har tidigare erfarenhet inom socialt arbete, dessa respondenter har möjligheten att lämna frågan utan svar, men det ger svårigheter i hur svaret ska kodas. Precis som med ålder har även variabeln om arbetslivserfarenhet problemet att ett av våra alternativ har mer än en betydelse, nämligen 60 månader eller fler, återigen kan detta leda till att vårt resultat när denna variabel analyseras blir svårtolkat.
Slutligen valde vi att koda om arbetslivserfarenhet till en dikotom variabel, där alla som svarade ansågs ha arbetslivserfarenhet inom socialt arbete, medan de som inte svarade på frågan ansågs inte ha någon arbetslivserfarenhet.
Frågan om man jobbar utöver studierna är en dikotom variabel med svaren ja eller nej. Om respondenten svarar ja förs denne vidare till en följdfråga om hur många timmar
respondenten jobbar i timman. Hur många timmar respondenten jobbar i veckan mättes ordinalt där alternativen mättes i steg om 5 timmar, från exempelvis 0-5 timmar i veckan och 40 timmar eller mer i veckan. 40 timmar eller mer tolkas i det här fallet som ett heltidsjobb utöver studierna.
Vilket universitet studenterna tillhör mättes nominalt med alternativ för alla de åtta
universitet som enkäten skickades ut till. Denna fråga låter oss se vart vårt bortfall kommer ifrån.
Vilken termin den svarande går i mättes kvantitativt med alternativen för alla 7 terminer. Frågan om den svarande har gjort sin verksamhetsförlagda utbildning mättes nominalt med alternativen ja, nej och genomför just nu.
4.3.4. Analysmetod
Vid presentationen av våra analysmetoder valde vi mellan cirkeldiagram, stapeldiagram och tabeller för att på bästa sätt ge en klar bild över hur våra variabler ser ut (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, ss. 45-47). Bakgrundsfrågorna analyserades genom univariata analyser samt bivariata där respondenternas könsfördelning i förhållande till universitet presenterades i en tabell, fördelning på terminer presenterades i ett cirkeldiagram och åldersfördelningen presenterades i ett stapeldiagram för att belysa den variation vår population hade. Därefter presenteras våra stressmått med hjälp av ett histogram för att belysa medelvärdet, medianen och standardavvikelsen på vår population i förhållande till båda våra index; Stress under studietiden och Förväntad stress inför arbetslivet (ibid, ss.52-55).
18
Vidare ställde vi båda indexen mot våra bakgrundsvariabler samt våra andra variabler vi fick in från enkätens attitydfrågor. Variablerna Kön, Arbete utanför studierna och
Arbetslivserfarenhet testades mot indexen genom Independent T-test då dessa variabler är kvalitativa och dikotoma (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, ss.202-206). Detta gjordes för att mäta eventuella samband mellan exempelvis en individs stressnivå i förhållande till dess kön. Detta avgjordes genom att se till testets P-värde för att upptäcka eventuell signifikans.
Variabeln VFU testades mot indexen genom One-Way Analysis of Variance (ANOVA). Detta för att ta reda på skillnader i medelvärde inom flera grupper av populationen, då variablerna bestod av fler än två grupper och kunde därför inte analyseras genom T-test (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, ss.243-244). Syftet med testerna var att mäta eventuella samband mellan en individs nivå av förväntad stress inför arbetslivet och vilket universitet hen studerar vid.
Till sist gjordes utifrån Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen (2010, ss.259-261) beskrivning av korrelationsanalyser en Spearman-korrelation mellan våra index och våra resterande
variabler; termin, höga krav på utbildningen, måste delta på alla moment, bestämma upplägg över studier, nöjd över sin prestation, utvecklas personligt, utvecklas professionellt,
utbildningen ger en verktyg samt om man kan få stöd av vänner eller programmet. Syftet med dessa korrelationer var att se om det finns ett signifikant samband mellan dessa variabler och våra två stressmått: en individs känsla av stress och en individs förväntade stress inför det framtida arbetslivet. Dessa presenteras i tabeller tillsammans med analysens P-värde och korrelationskoefficienten för att se styrkan i det eventuella sambandet.
4.4 Reliabilitet och Validitet
En studies reliabilitet och validitet är något som diskuteras när det gäller hur trovärdig studien är, utifrån hur forskarna har gått till väga. Beroende på om en studie har hög validitet och reliabilitet kan resultatet som har tagits fram i studien anses vara giltigt och om de istället kan anses vara låga kan resultatet ses som slumpmässigt eller bristande (Eliasson 2013, ss.14-16). Att en studie ska kunna uppnå hög reliabilitet beror på om undersökningen i sig går att
upprepa på samma sätt och då ge samma resultat, alltså hur pålitlig studien är. Ju större chans att resultaten blir likadana om man utför studien igen under så lika förhållanden som möjligt desto högre reliabilitet får studien (Eliasson 2013; Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). Då vi valde att göra en totalundersökning och inte stickprov minskar risken att slumpen kan ha påverkat vårt resultat. Så länge svarsfrekvensen från populationer är god kan studiens resultat anses vara representativt och ha god generaliserbarhet (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, s.104).
Kongruens i studien var något som var aktuellt för oss då begreppet syftar till att för att studera ett komplext begrepp så måste alla aspekter undersökas och sedan sammanställas. Detta görs genom att i studien ställa ett antal frågor som handlar om samma fenomen för att
19
kunna fånga upp alla nyanser av ett fenomen (Trost & Hultåker 2016, s.62). Detta var relevant för oss då vårt index syftade till att sammanställa en individs känsla av stress, vilket kan ha många olika nyanser. Det vi gjorde var att skapa ett index med ett antal olika symptom på stress som respondenterna fick ta ställning till (se 4.4.3 “Operationalisering”).
Konstans är något som Trost och Hultåker (2016, s.62) diskuterar och som var relevant för vår studie i och med att det är viktigt att fenomenet som studeras inte förändras i stunden, eller från dag till dag. Konstans i sig betyder att fenomenet som undersöks inte ändrar på sig under den perioden som det undersökt. Då vi undersöker stress kan det finnas en risk att svaren förändras från dag till dag, beroende på hur en individ mår. Detta är dock något vi har försökt att motverka i och med att vi i enkäten har skalfrågor som riktar sig till hela
studieperioden. Trots detta kan det ses som nästan omöjligt att respondenternas svar inte påverkas av deras dagliga mående då vi av egen erfarenhet kan säga att en persons stress kan öka under olika moment i utbildningen, exempelvis tentamenveckorna.
Validiteten i en studie handlar specifikt om undersökningen faktiskt mäter det den säger sig mäta. Hur väl ger de frågor vi ställer till populationen svar på det vi vill ha svar på (Eliasson 2013; Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010)? Även här är det viktigt att
operationaliseringen faktiskt går till på rätt sätt. Det är centralt att se till att de frågor som ställs i enkäten ger en möjlighet för oss att besvara vår frågeställning.
Detta görs på ett bra sätt genom att ta ut begrepp ur frågeställningen som vi sedan omvandlar till frågor. En hög validitet är alltså en mätning på hur väl vi har lyckats överföra vår
frågeställning, vår teori och våra begrepp till frågor som går att besvara och som producerar resultat som möjliggör att frågeställningen besvaras (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, s.104). Ett problem som uppstår i vår studies validitet är gällande operationaliseringen och bildandet av de indexvariabler vi har för att se socionomstudenternas upplevda stress under utbildningen och förväntade stress inför arbetslivet. Då vi inte använt oss av någon beprövad modell för att mäta dessa typer av stress som har evidens bakom sig kan vi inte garantera att dessa indexvariabler mäter det vi vill att de ska mäta. Däremot är dessa variabler baserade på den forskning vi hittat angående effekter av stress och vad som påverkar stress inför arbetet, vår teoriram samt egna hypoteser för att hjälpa våra indexvariabler att nå så hög validitet som möjligt.
Djurfeldt m.fl. (2010, s.105) nämner även vikten av operationalisering för att göra studien mer pålitlig: formuleras frågorna på ett sådant sätt som populationen kan förstå? Vi har tagit beaktat detta då vi har operationaliserat våra begrepp (se 4.4.3 “Operationalisering”). Detta för att förhindra att våra respondenter missuppfattade frågorna på grund av svåra ord eller formuleringar (Trost & Hultåker 2016, s.63).
Det är även viktigt ur ett validitetsperspektiv se till hur vi har valt att ställa frågorna och hur svaren är upplagda. Trost och Hultåker (2016, s.70) nämner att forskaren riskerar studiens validitet beroende på om respondenterna blir uttråkade av att svara på enkäten. Vi har tagit
20
detta i åtanke och delat upp enkäten i olika delar med 4-5 frågor i varje del för förebygga att respondenterna bara svarar på måfå.
I denna studie tog vi ut begrepp ur frågeställningen, tidigare forskning och teori och operationaliserade dessa till frågor att ha i enkäten. Detta ökade studiens validitet då vi såg till att frågorna i sig skulle kunna svara på frågeställningen. Trots att det skulle kunna ses som optimalt att ha samma begrepp i frågeställningen som i enkäten behövde vi på grund av begreppens komplexitet operationalisera dessa för att göra det mer begripligt för
respondenterna.
4.5 Forskningsetiska överväganden
Vi har i studien tagit stöd av Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer. De som deltar i studien ska informeras kring vad studien syftar till att undersöka, att deras deltagande är frivilligt och att de kan välja att avbryta det samt att de kommer att vara helt anonyma om de väljer att delta i studien. I det utskick vi delade med studenterna gavs information kring studien som helhet, respondentens anonymitet och vad vi syftar att använda datan till. Respondenterna kunde även välja att avbryta svarandet på enkäten när som helst fram tills dess att de skickade in deras svar. Vi informerade om att när de hade skickat in sitt svar på enkäten tolkades detta som att de gav sitt samtycke till att vi använde deras svar i vår uppsats. När respondenternas svar väl hade skickats in fanns det ingen möjlighet för oss att se vem som hade svarat och vad de hade svarat.
Vi förhöll oss även till konfidentialitetskravet som syftar till att forskaren inte ska sprida den inhämtade datan till obehöriga personer. Datan ska även inte användas till något annat syfte än det den samlades in till.
4.6. Metoddiskussion
Varför har vi valt att skriva en kvantitativ uppsats och inte en kvalitativ? En kvalitativ studie riktar exempelvis in sig på att ta reda på människors upplevelser eller känslor kring ett fenomen. Kvalitativa data är inte något som mäts, utan istället räcker det att konstatera att de finns, hur de fungerar och när de förekommer (Ahrne & Svensson 2015, s.10). En kvalitativ metod är även bra när det gäller att undersöka företeelser som inte går att kvantifiera. Det kvalitativ metod däremot brister i är i de situationer där forskaren vill kunna generalisera större sammanhang (Eliasson 2013, s.27). Då vi valde att rikta in oss på att försöka säga något om en större populations attityd kring ett fenomen passade sig kvantitativ metod bättre än en kvalitativ. Om vårt syfte istället hade varit att undersöka “hur beskriver
socionomstudenter deras egna stressnivå i förhållande till utbildningen och det framtida arbetet” skulle en kvalitativ inriktning kunna passa bättre. Exempelvis hade detta syfte krävt mer djupgående undersökning på populationens upplevelser och skulle kunna göras bättre genom en kvalitativ undersökning och inte en kvantitativ.
Vår population, alltså socionomstudenter från olika universitet i Sverige, skulle kunnat utvecklas till att innefatta inte bara socionomstudenter från olika universitet utan även från
21
högskolor för att ytterligare utveckla vårt resultat och möjligheten att kunna dra mer generaliserbara slutsatser. Men på grund av den tidsbrist som rådde under studiens gång ansåg vi inte att det fanns någon möjlighet för oss att ha en så pass stor population. Det finns inget belägg för att det skulle finnas skillnader mellan de som studerar på universitet och de som studerar på högskolor. Det vi dessutom har sett är att svaren från andra universitet procentuellt sett var lägre än Linköpings, där vi själva studerar. Troligtvis har vår egna relation till respondenterna på Linköpings Universitet påverkat dessa till att bidra med fler antal svar. Skulle vi ha ytterligare utökat vår population finns risken att bortfallet procentuellt sett hade blivit ännu större än vad det redan är.
Angående just bortfallet från många av universiteten kan detta ha varit ett resultat av brister i vår sätt att skicka ut enkäten och att påminna respondenderna om att svara på den. På
Linköpings Universitet fanns möjligheten att skicka ut personliga mejl till alla studerande medan våra möjligheter att dela enkäten till de som gick på andra universitet var begränsade till att gå via deras programansvariga. Vi hade inte heller någon möjlighet till att se om alla programansvariga faktiskt påminde studenterna att svara på enkäten eller om de valde att inte påminna. Med andra ord var vår egen influens över utskicket av enkäten bristande i alla fall förutom på Linköpings Universitet. Dock ökade detta respondenternas anonymitet och gjorde det omöjligt för oss att kunna se vem och vilka som inte svarade på enkäten och därmed kunde vi inte påverka dessa individuellt till att svara.
Vi hade även svårigheter med ett par av våra variabler, nämligen Kön och
Arbetslivserfarenhet. Variabeln Kön bestod av tre grupper; Kvinna, Man och Annat.
Resultatet visade att personer som identifierar sig med “Annat” bestod av väldigt få individer vilket kan vara utpekande i analyser och kan omöjligt vara representativt för hur den gruppen är. Vi valde därför att inte ta med “Annat” i de analyser vi gjorde med variabeln “Kön”. Variabeln Arbetslivserfarenhet hade däremot bristen att det inte fanns ett alternativ för de som inte hade någon arbetslivserfarenhet alls. Vi valde därför att tolka alla svar som inte hade valt något alternativ som “Har ingen arbetserfarenhet” trots att det kunde vara personer som bara hade missat att svara på frågan. Det kan därför vara omöjligt att veta att resultatet faktiskt stämmer överens med verkligheten.
Vi kan även se en risk med att resultatet kan vara vinklat i och med det att vi inte kan vara säkra på att respondenterna svarar som de själva tycker, utan att de istället väljer det alternativ som de tror är “rätt” alternativ (Eliasson 2013, s.29). Samtidigt kan vi inte veta säkert att respondenterna svarar sanningsenligt eller om de väljer ett alternativ som de tror att vi vill att de svarar (Levin 2008, s.37). Det är även värt att nämna det faktum att våra
respondenter representerar en grupp som har valt att svara på enkäten betyder att det finns en grupp som inte har svarat på enkäten som kan tycka annorlunda. Med andra ord kan
respondenternas svar skilja sig helt från hur den resterande populationen tycker. Detta blir speciellt påtagligt då vi har låg svarsfrekvens kan vi inte säga något generellt om
populationen.
Vi såg till att enkäten var välformulerad och lättförståelig för vår population. Vi både genomförde en pilotstudie för att försäkra oss om detta samt tog stöd av vår handledare i
22
utformningen av enkätfrågorna. Det vi kunde ha gjort bättre var att låta pilotstudien vara ute under en längre tid och omfatta ett större antal personer vilket skulle kunna innebära mer konstruktiv kritik och därmed potentiellt en bättre enkät. Samtidigt kan vi aldrig garantera att alla som valde att delta i enkäten tolkade enkätfrågorna som det var tänkt, vilket kan påverka hur de svarade på frågan. Dessutom var våra attitydfrågor löst definierade då det inte fanns en klar mittpunkt som exempelvis skulle ha kunnat representera ett neutralt förhållningssätt till frågan.
23
5. Resultat
I detta kapitel redovisar vi de resultat vi fick på vår enkät som skickades ut till åtta universitet i Sverige. Vi har valt att först beskriva populationen utifrån ett par bakgrundsfaktorer för att sedan presentera våra stressmått, upplevd stress och förväntad stress inför arbetslivet, i separata underrubriker. Varje stressmått följs även av analyser kring hur våra
bakgrundsfaktorer förhåller sig till måtten på upplevd stress och förväntad stress inför arbetslivet.
5.1. Beskrivning av population
Tabell 1: Bortfallsanalys
Universitet Enk. Utsk. N Svar % av svar %Svarsfrekvens
Umeå 700 80 12.2 11.4 Linköping 283 129 19.7 45.6 Örebro 650 120 18.3 18.5 Linné 532 43 6.6 8.0 Stockholm 850 154 23.5 18.1 Mitt 395 9 1.4 2.2 Malmö 550 53 8.1 9.6 Uppsala 152 25 3.8 16.4 Internt bortfall 41 6.3 1.0 Totalt 4112 654 100% 15,9
Av de 4112 individer som vår population bestod av var det 654 (15.9%) svarande och som då utgjorde grunden till vårt material (se Tabell 1). Av dessa var det Linköpings Universitet (19.7%), Örebros Universitet (18.3%) och Stockholms Universitet (23.5%) som utgjorde de största antalet av våra svar. Svarsfrekvensen skilde sig markant mellan universiteten. Vid Linköpings Universitet svarade över 45% av de tillfrågade studenterna. Motsvarande siffra vid Mittuniversitetet var endast 2,2%.
24
Tabell 2: Könsfördelning inom universiteten
Kvinna Man Totalt Örebro 99(82,5%) 21(17,5%) 120(100%) Linköping 103(81,7%) 23(18,3%) 126(100%) Linné 40(95,2%) 2(4,8%) 42(100%) Malmö 42(80,8%) 10(19,2%) 52(100%) Stockholm 144(94,1%) 9(5,9%) 153(100%) Umeå 70(89,7%) 8(10,3%) 78(100%) Uppsala 23(92%) 2(8%) 25(100%) Mitt 8(88,9%) 1(11,1%) 9(100%) Internt bortfall 28(70%) 12(30%) 40(100%) Total 557(86,4%) 88(13,6%) 645(100%)
Totalt svarade 654 studenter från de åtta olika universiteten (se Tabell 2). Av dessa svarade nio respondenter “Annat” på frågan om kön, och ytterligare nio svarande kom från
mittuniversitetet. Då dessa grupper hade ett lågt antal svar kommer de tas bort när analys görs med variablerna kön samt vilket universitet respondenten kommer ifrån. Då de nio svarande från mittuniversitet svarade att de var man eller kvinna kommer dessa svar räknas med för analys av variabeln kön. Från mittuniversitet svarade 8 socionomstudenter som var kvinnor, och 1 socionomstudent som var man. 40 av våra respondenter gav inget svar på vilket universitet de studerade vid.
25
Figur A: Fördelning av terminer
Av våra respondenter svarade 25,1% att de gick i termin 4, och 22,2% i termin 6. Minst antal svar kom från studenter från termin 5 och 7, med 8,3% respektive 7,5%. Av de svarande kom 10,6%, 17,6% och 8,6% från de respektive terminerna 1, 2 och 3 (se Figur A ).
