IIMPIPCDIETr
8 7 0 3 0 2 0
Jonny Bjurman, Björn Henningsson,
Qiao Wang (samtliga SLU)
Undersökning av olika
träbaserade skivors
' 'mögelbenägenhet''
Trätekn i kCentru m
Jonny Bjurman, B j ö r n Henningsson, Qiao Wang, Sveriges L a n t b r u k s u n i v e r s i t e t ,
I n s t i t u t i o n e n f ö r v i r k e s l ä r a
UNDERSÖKNING AV OLIKA TRÄBASERADE SKIVORS MÖGELBENÄGENHET" T r ä t e k n i k C e n t r u m , Rapport P 8703020 Nyckelord
blue stain
fiber board
fungi
gypsum board
mold
particleboard
pine
plywood
sapwood
spruce
Stockholm mars 1987I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
INLEDNING
Sid
MATERIAL OCH METODER 5
Allmänt 3 Mögelkammarmetoden 3 Minikammarmetoden 5 RESULTAT 6 Mögelkammare 6 Minikammare 8 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 9
REFERENSER 10 TABELLER OCH FIGURER 11
INLEDNING
T r ä b a s e r a d e skivor kan under ogynnsamma betingelser angripas av mögelsvampar och andra m i s s f ä r g a n d e svampar. Sädana betingelser kan u p p t r ä d a i dåligt venti-lerade vindsutrymmen, kryprum, golvkonstruktioner vid "platta på mark", på fasad-b e k l ä d n a d e r , i garagefasad-byggnader etc. T r ä v i r k e och även m å n g a andra material använda under liknande betingelser kan också mögla och m i s s f ä r g a s av svampar.
Olika t r ä m a t e r i a l uppvisar olika b e n ä g e n h e t att angripas av m ö g e l och b l å n a d s -svampar. T r ä s l a g , tillverkningsprocess och olika tillsatser p å v e r k a r en produkts " m ö g e l b e n ä g e n h e t " .
T r ä b a s e r a d e skivors b e n ä g e n h e t a t t angripas av svampar har endast undersökts i begränsad o m f a t t n i n g i Sverige. Vissa studier finns dock publicerade. Exempelvis har e f f e k t e r av olika fungicidbehandlingar och inblandning av olika m ä n g d e r bak-vattensubstans hos vissa typer av fiberskivor studerats (Björklund-3ansson m . f l . 1976a och b, Lundqvist 1980, Björklund-Jansson 1982).
När det gäller a t t skydda t r ä s k i v o r mot angrepp av r ö t s v a m p a r finns en hel del undersökningar redovisade internationellt (Wang 1986). I Sverige har endast be-g r ä n s a d e forskninbe-gsinsatser be-gjorts på detta o m r å d e (Blumer m . f l 1978, Nyrén 197^^). I samband med den u p p m ä r k s a m h e t som under 1980-talet riktats mot mögelproblem i hus har olika byggnadsmaterials b e n ä g e n h e t att mögla diskuterats. P å grund av a t t m ö g e l v ä x t e n s utbredning och lokalisering varierar f r å n f a l l t i l l f a l l har olika slutsatser b e t r ä f f a n d e byggnadsmaterialens inverkan dragits. Husbyggare och v i l l a -ä g a r e t ex har m å n g a olika uppfattningar om hur t r -ä och olika sorters t r -ä b a s e r a d e skivor f ö r h å l l e r sig t i l l mögel och blånad.
Inom berörd industri har diskussioner f ö r t s om att p å b ö r j a undersökningar av olika t r ä s k i v o r s b e n ä g e n h e t att mögla. På i n i t i a t i v f r å n Svenska Träskivor Service AB och med finansiering via T r ä t e k n i k C e n t r u m i g å n g s a t t e s denna undersökning. Målet har varit a t t studera hur olika t r ä b a s e r a d e skivor, som idag finns på marknaden, u t s ä t t s f ö r angrepp av m ö g e l - och b l å n a d s s v a m p a r vid accelererade provningar i laboratoriet.
MATERIAL O C H METODER Allmänt
Provmaterialet utgjordes av fiberskivor, spånskivor och plywood som levererades f r å n tillverkarna. Skivorna togs ur löpande produktion. Uppgifter om de olika skivorna å t e r f i n n e s i tabell 1. Sammanlagt ingick 22 olika skivtyper i
undersökningen. Dessutom provades som j ä m f ö r e l s e gipsskiva, splintved av t a l l och gran samt splintved av t a l l behandlad med natriumbenzoat.
Provningarna u t f ö r d e s under perioden februari-maj och innefattade två olika prov-ningstekniker - m ö g e l k a m m a r m e t o d e n och minikammarmetoden. Den f ö r r a
metoden är särskilt lämpad för s n a b b v ä x a n d e ytliga m ö g e l s v a m p a r , som gärna utvecklas i f u k t i g a och instängda miljöer. Metoden ä r en vidareutveckling av en amerikansk standardmetod (ASTM-3273-73-T). Minikammarmetoden är utarbetad för att kunna studera sporgroning, tillväxt och sporbildning hos b l å n a d s s v a m p a r på t r ä . Metoden är anpassad för m i s s f ä r g a n d e svampar, som angriper t r ä m a t e r i a l i exponerade lägen (fasader, car-portar e t c ) .
Mögelkammarmetoden
Sammanlagt u t s å g a d e s 10 prover f r å n varje skivtyp - f e m prover f r å n vardera t v ä skivor. Provstorleken var 75 x 100 mm i skivornas originaltjocklek. En del av t r ä p r o v e r n a hade en något mindre dimension. Oe f y r a kantsidorna på varje prov t ä t a d e s med p a r a f f i n f ö r att f ö r h i n d r a onormal fuktupptagning och för a t t undvika a t t m ö g e l v ä x t invaderar skivytorna f r å n kanterna under exponeringen. I varje prov borrades e t t hål n ä r a ena kortsidan för provets upphängning i m ö g e l k a m m a r e n . H å l e t b e d ö m s inte p å v e r k a mögelbildningen.
Kammaren utgörs av en specialbyggd, sluten plexiglaslåda med ett vattenskikt på botten, d ä r ö v e r en n ä t f ö r s e d d , kantad bricka med e t t jordlager och slutligen e t t ö v r e rum där provbitarna hängs upp. Se f i g . 1. Konstant temperatur och hög
l u f t f u k t i g h e t å s t a d k o m m e s med en termostatreglerad v ä r m e p a t r o n i vattenskiktet i kammarens botten. En långsam f l ä k t på kammarens ena inre kortsida å s t a d k o m m e r en svag l u f t s t r ö m n i n g över jordytan och runt proverna. Med denna l u f t s t r ö m f ö r s svampsporer f r å n jorden runt i kammaren och infekterar proverna på alla ytor.
Horden infekteras a r t i f i c i e l l t med en sporsuspension innehållande nio olika svampar av såväl m ö g e l t y p som b l å n a d s f r a m k a l l a n d e typ. Dessa svampar och de i jorden naturligt f ö r e k o m m a n d e svamparna utgör i n f e k t i o n s k ä l l a f ö r proverna. F ö l j a n d e svampar inympas a r t i f i c i e l l t : Alternaria sp Vvk Ib Aspergillus niger Bk-CBC 55^.65 Aureobasidium pullulans C-82 Cladosporium herbarum B-13 Cladosporium sphaerospermum Hf R27 Penicillium sp H f 1017 Penicillium sp SF Penicillium sp Vvk ^ Trichoderma lignorum Vvk 3.
Av dessa svampar är Alternaria sp. och Aureobasidium pullulans typiska b l å n a d s s v a m p a r med m ö r k f ä r g a d e hyfer som växer in i veden och orsakar en m i s s f ä r g n i n g på djupet. De t v å Cladosporium-arterna har också m ö r k f ä r g a d e hyfer som kan orsaka blånad i virket. Samtidigt bildar de emellertid även stora mängder m ö r k f ä r g a d e sporer på virkets yta och de liknar d ä r m e d m ö g e l s v a m p a r n a .
Svamparter tillhörande grupperna Penicillium, Aspergillus och Trichoderma ä r typiska m ö g e l s v a m p a r med y t l i g t växande opigmenterade hyfer, som vanligen ej kan urskiljas med blotta ö g a t , men med o e r h ö r t riklig bildning av f ä r g a d e sporer på virkets yta.
Proverna upphängs med r o s t f r i a krokar genom hålen på t v ä r g å e n d e r o s t f r i a s t ä n g e r i kammarens ö v r e del. Proverna hängs f r i t t så att de inte vidrör varandra eller kammarens v ä g g a r .
K l i m a t e t i kamrarna reglerades i denna provning t i l l 28 + l ^ C och en relativ l u f t -fuktighet av 95-99%. Dessa f ö r h å l l a n d e n ger n ä r a nog optimala betingelser f ö r groning, tillväxt och sporbildning hos de flesta svampar som ingår i den inympade f l o r a n . K l i m a t e t är dock ej typiskt för normala situationer i byggnader och har valts f ö r att accelerera provningen.
Två m ö g e l k a m m a r p r o v n i n g a r u t f ö r d e s med fem parallellprover varje gång. Varje skivtyp har alltså representerats av t i o prover. Tre kamrar a n v ä n d e s och proverna placerades slumpvis i kamrarna och på s t ä n g e r n a i kamrarna. Endast k o n t r o l l -proverna av furusplintved placerades systematiskt, diagonalt i varje kammare.
Proverna exponerades ^ veckor i kamrarna och en bedömning av m ö g e l v ä x t e n gjordes varje vecka. Vid denna bedömning v ä r d e r a d e s varje provs flatsida för sig eftersom vissa skivtyper har en u t p r ä g l a d f r a m - och baksida.
Mögelväxtens areella utbredning klassades i en femgradig skala. Dessutom gjordes noteringar om hur k r a f t i g s v a m p v ä x t e n var inom den m ö g e l b e v ä x t a ytan. Svamp-v ä x t e n kan Svamp-vara tunn och sSvamp-vår att u p p t ä c k a för blotta ö g a t och den kan Svamp-vara tjock och f r o d i g . I vissa f a l l har lupp a n v ä n t s för att s ä k r a r e kunna avgöra om en yta har koloniserats av svamp eller e j . Några försök att ingående klassificera m ö g e l f l o r a r på varje prov har inte gjorts. A t t olika skivtyper och behandlingar p å v e r k a r de olika svamparternas k o l o n i s a t i o n s f ö r m å g a kunde dock noteras.
F ö l j a n d e bedömningsskala a n v ä n d e s : Klass Mögelväxt 0 = ingen synlig m ö g e l v ä x t 1 =upp t i l l 25% av ytan t ä c k t av m ö g e l v ä x t 2 = u p p t i l l 5 0 % " 3 = u p p t i l l 7 5 % " -^ = upp t i l l 100%
För varje provserie f r a m r ä k n a d e s sedan e t t mögelindex som utgör medeltalet av klassningen av varje flatsida eller varje prov.
Minikammarmetoden
För denna provning u t s å g a d e s f r å n skivorna små prover av dimensionen 28 x 28 mm. Skivans originaltjocklek b e s t ä m d e provbitarnas tjocklek. Av varje skivtyp användes sex prover för varje testsvamp f ö r d e l a d e på tvä p r o v n i n g s o m g å n g a r . Normalt an-vänds endast tre prover per variant. Provbitarnas sågade kantytor paraffinerades.
Minikammaren u t g ö r e s av en rund petrlskål av diametern 90 mm uppdelad genom m e l l a n v ä g g a r i f y r a sektioner. Varje sektion rymmer en provbit, som placeras med framsidan u p p å t .
De paraffinerade provbitarna placerades på en bit filtrerpapper i mikrokamrarna som tillslöts med Parafilm R. Kammaren med innehåll steriliserades med
joniserande g a m m a s t r å l n i n g .
T i l l varje sektion i skålarna sattes I ml s t e r i l t vatten, som absorberades av f i l t e r -papperet. Därigenom hölls en lämplig l u f t f u k t i g h e t i kamrarna samtidigt som upp-sugning av vatten i provbitarna reducerades t i l l e t t minimum.
Sporsuspensioner av b l å n a d s s v a m p a r n a A l t e r n a r i a alternata, Aureobasidium pullulans och Cladosporium herbarum tillverkades och sporernas grobarhet provades. D ä r e f t e r inokulerades varje provbit med 0,1 ml suspension. Kamrarna f ö r v a r a d e s m ö r k t vid rumstemperatur under tre veckor.
Varje vecka examinerades provbitarnas ovansida (framsida) både med blotta ö g a t och med hjälp av stereomikroskop. Eventuell s v a m p v ä x t registrerades och vid prov-ningens slut b e r ä k n a d e s en medeldiameter av den m i s s f ä r g a d e ytan på provets ovansida.
R E S U L T A T Mögelkammare
Resultaten av denna provning visas i tabellerna 1 - 3. I tabell 2 f r a m g å r i detalj utvecklingen av mögelindex f ö r de olika skivtyperna under de två f ö r s ö k s s e r i e r n a s f ö r l o p p .
Beroende på tillverkningsprocess och behandling kan skivorna ha mycket u t p r ä g l a d e f r a m - och baksidor såsom den formpressade och ensidigt b e m å l a d e , m e d e l h å r d a fiberskivan G (siding). Mögelväxten har också b l i v i t mycket olika på denna skivtyps f r a m - och baksida. Ä andra sidan f ö r e l i g g e r knappast några urskiljbara skillnader i m ö g e l v ä x t mellan de två likvärdiga sidorna hos spånskivor och plywood.
I tabell 3 har ett m e d e l m ö g e l i n d e x f r a m r ä k n a t s som med undantag av typ R och G, inkluderar båda sidorna hos proverna av v a r j e skivtyp. Skivtyperna har sedan inom varje grupp angivits i avtagande ordning b e t r ä f f a n d e m o t s t å n d s k r a f t mot m ö g e l angrepp, alltså f r å n lågt t i l l högt m ö g e l i n d e x . Eftersom mögelbeväxningen f r a m -skridit för långt e f t e r ^ veckor för att kunna diskriminera mellan de olika fiber-och spånskivorna har v ä r d e n a e f t e r 3 resp 2 veckor a n v ä n t s vid rangordningen av dessa skivor.
Resultaten visar att någon f o r m av angrepp konstaterats i samtliga provserier men att intensiteten varierar mycket för olika serier. I de f a l l d ä r m ö g e l i n t e n s i t e t e n ä r starkt reducerad har exempelvis fiberskivorna impregnerats med hartser eller m å l a t s (B och G) och konstruktionsplywood behandlats med m ö g e l h ä m m a n d e preparat (S och Q). Ser man i stora drag t i l l de olika grupperna av skivorna f ö r e f a l l e r spånskivorna ha m ö g l a t snabbare och i s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g än övriga. Mögelutvecklingen på plywood har g å t t l å n g s a m m a s t . I särklass bäst har den konstruktionsplywood som behandlats med medlet PQ8 klarat sig (G). De allra kraftigaste och snabbaste angreppen har noterats på björkspånskivor (N).
Bland fiberskivorna har den m å l a d e m e d e l h å r d a skivan (G) gett bäst resultat. Det är dock mycket stor skillnad mellan f r a m - och baksida. Den m å l a d e framsidan har ännu e f t e r ^ veckor mycket b e g r ä n s a d e angrepp medan baksidan är relativt k r a f t i g t angripen. Även den hartsimpregnerade porösa skivan (B) har klarat sig
j ä m f ö r e l s e v i s bra särskilt den behandlade framsidan, som ännu e f t e r 2-3 veckor endast hade mycket b e g r ä n s a d e angrepp.
När det gäller spånskivorna utvecklades m ö g l e t snabbast och kraftigast hos björk-spånskivan (N). Redan e f t e r 3 veckor var båda ytorna o f t a s t helt övervuxna med en tjock matta av mögel (Mögelindex +^). Även på skivorna I (V20-skiva E2-kvalitet) och O (skiva med blandning av knivspån, sågspån och flis) noterades en mycket
k r a f t i g m ö g e l v ä x t . Skivorna 3 (V20-skiva formaldehydreducerad med NH3) och K (V313-skiva med Wolmanit) synes ha m ö g l a t något l å n g s a m m a r e än övriga skivor, vilket f r a m g å r av i n d e x v ä r d e n a e f t e r 1 och 2 veckor.
Bland plywoodtyperna s t å r den P08-behandlade skivan (S) i en klass f ö r sig. Samt-liga prover var helt utan angrepp under de tre f ö r s t a veckorna. Den Gantixbe-handlade skivan (O) motstod m ö g e l a n g r e p p e n relativt väl under de två f ö r s t a
veckorna. D e t t a gäller ä v e n f ö r den granplywood som har k ä r n f a n é r som ytterskikt (R).
Den i f ö r s ö k e t ingående gipsskivan Gyproc GN13 (Y) har visat låg m ö g e l b e n ä g e n h e t och hade under de tre f ö r s t a veckorna mycket begränsad p å v ä x t av mögel. I
tidigare provningar där gipsskivor i n g å t t har dock dessa varit f ö r h å l l a n d e v i s mottagliga för m ö g e l a n g r e p p . Någon omedelbar orsak t i l l den låga m ö g e l -b e n ä g e n h e t e n hos gipsskivan i denna undersökning har vi inte kunnat finna.
Bland de solida t r ä p r o v e r n a möglade tallsplinten (W och UT) mycket k r a f t i g t e f t e r den f ö r s t a exponeringsveckan. En behandling med 8% natriumbenzoat h ä m m a d e t y d l i g t mögelutvecklingen på tallsplint under de f ö r s t a veckorna.
Gran-splintproverna i detta försök har möglat endast i relativt begränsad o m f a t t n i n g (X).
Minikammare
Resultaten f r å n dessa provningar redovisas i tab ^ och 5. De tre organismerna har uppenbarligen h a f t mycket olika f ö r m å g a a t t angripa de olika skivtyperna
(framsidan) och d ä r m e d reagerat mycket olika i f ö r s ö k s s e r i e n . Aureobasidium puJluians har vuxit på å t m i n s t o n e någon provbit f r å n alla skivtyper utom f r å n typ S, som utgjordes av konstruktionsplywood av gran behandlad med preparatet PQ 8. Svampen f ö r e f a l l e r vidare ha angripit fiberskivorna i något s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g än övriga skivtyper. Vissa spånskivor (N, O, P) ä r dock k r a f t i g t angripna.
Alternaria alternata har i motsats t i l l f ö r e g å e n d e svamp endast kunnat utvecklas på en av fiberskivetyperna (F = asfaltboard). D ä r e m o t f ö r e k o m m e r angrepp i varie-rande u t s t r ä c k n i n g på samtliga spånskivetyper utom typ 3 (formaldehydreducerad V 20-skiva av E 1-kvalitet).
Cladosporium herbarum har h a f t mycket s v å r t a t t ö v e r h u v u d t a g e t etablera sig på detta provmaterial, även på ren tallsplint. Ingen av fiberskivorna och endast én av spånskivorna (serie O) har angripits (2 angripna provbitar av 6). Av pJywoodtyperna f ö r e k o m angrepp endast på en provbit vardera i serierna O och R.
Om man j ä m f ö r samtliga skivtyper och behandlingar s t å r serie S (konstruktions-plywood av gran behandlad med PQ 8) i särklass. Inga angrepp ö v e r h u v u d t a g e t har kunnat noteras på dessa provbitar. Övriga typer har f å t t varierande grad av
angrepp f r å n mycket obetydliga som i spånskiveserierna I , 3, K och L ,
fiberskivtyperna B, C, D och G samt plywoodsorterna T, U och V t i l l mycket omfattande angrepp och m i s s f ä r g n i n g a r som på skivtyperna F (asfaltboard), N
(björkspänskiva) O (femskiktad med blandade s p å n t y p e r ) , P ( v ä r m e h ä r d a d spånskiva) och R (plywood med y t t e r s k i k t av g r a n k ä r n a ) . Kcntrollserierna med solitt t r ä av f u r u - och gransplint har också f å t t starka angrepo.
DISKUSSION O C H S L U T S A T S E R
U n d e r s ö k n i n g a r n a har visat a t t samtliga skivtyper i s t ö r r e eller mindre u t s t r ä c k n i n g kunde angripas av m ö g e l s v a m p a r och m i s s f ä r g a n d e svampar av b l å n a d s t y p . Det bör dock p å p e k a s a t t särskilt m ö g e l k a m m a r p r o v n i n g e n är mycket h å r d . Erfarenheten f r å n m ä n g d e r av tidigare provningar med denna metod visar a t t endast material behandlat med mycket e f f e k t i v a mögelhindrande kemikalier kan undgå m ö g e l a n g r e p p (Henningsson 198'f, Edlund & Henningsson 1985).
Trots a t t en mycket stor andel av de olika skivtyperna t i l l slut b l i v i t starkt an-gripna av mögel kan man genom att studera angreppens utveckling urskilja en viss rangordning när det gäller m ö g e l b e n ä g e n h e t e n . D e t t a f r a m g å r av tabell 3 och f i g . 2. I stora drag kan man s ä g a att spånskivorna m ö g l a d e f o r t a s t . D ä r e f t e r kom fiberskivorna och sedan plywoodskivorna. Man kan också säga att skivor som på e t t eller annat s ä t t behandlats med f ä r g eller s v a m p h ä m m a n d e medel (B, G, 3, K , Q och R) generellt har m o t s t å t t m ö g e l a n g r e p p b ä t t r e än övriga skivtyper.
I f i g . 2 har e t t försök gjorts att s a m m a n s t ä l l a resultaten f r å n m ö g e l k a m m a r e och minikammare. Från m ö g e l k a m m a r f ö r s ö k e n redovisas index e f t e r ^ veckor för samt-liga skivor samt e f t e r 3 och 2 veckor f ö r f i b e r - respektive spånskivor. Från mini-kammartesterna visas summan av de m i s s f ä r g a d e ytornas medeldiametrar f ö r varje skivtyp.
Figuren visar a t t de på olika s ä t t behandlade skivtyperna, som gett mindre m ö g e l p å v ä x t , också blev mindre angripna av b l å n a d s s v a m p a r n a i
minikammarprovningen. Emellertid blev skillnaderna i angreppsintensitet mellan de olika skivorna mera markerad f ö r b l å n a d s s v a m p a r n a än för m ö g e l s v a m p a r n a . Denna skillnad kan delvis bero på att b l å n a d s s v a m p a r n a ä r mer beroende av att växa ner i substratet f ö r att h ä m t a näring än m ö g e l s v a m p a r n a ä r .
Går man t i l l de olika grupperna av skivor finner man bland fiberskivorna att asfalt-boarden (F), den porösa obehandlade skivan (A) och den hårda o l j e h ä r d a d e skivan (E) var något k ä n s l i g a r e än andra f ö r både mögel och blånad. Bland spånskivorna var
10
björkspånskivan (N) och l a m i n e r i n g s ä m n e t E 1 mest känsliga. Båda skivorna var formaldehydreducerade med urea + p a r a f f i n . Bland plywoodtyperna är bilden splittrad och svårtolkad bortsett f r å n a t t den PQ8-behandlade konstruktions-plywooden e r h å l l i t mycket små angrepp.
R E F E R E N S E R
Blumer, H . , Henningsson, B. 6c Jermer, 3., 1978: Spånskivor av CCA-impregnerat t r ä . Mekaniska och biologiska provningar. Svenska Träskyddsinst. Medd. Nr. 130.
Björklund-3ansson, M . , 1982: Hardboard quality when produced in closed systems. For. Prod. 3ourn. 32:6.
BjörklundJansson, M . , Bäck, C., Lundqvist, K., 1976: Biologisk rening av w a l l -board-avloppsvatten, del 5. Egenskaper hos hårda fiberskivor med inblandning av biologiskt slam. STFI-meddelande serie B nr 357.
Björklund-Jansson, M . , Bäck, C. Lundqvist, K., 1976: Bakvattenkoncentrationens inverkan på egenskaper hos hårda fiberskivor, STFI-meddelande serie B nr 373. Edlund, M L . & Henningsson, B., 1985: Undersökning av virke behandlat med t r ä
skyddsmedel. Skyddseffekt och a r b e t s m i l j ö r i s k e r e f t e r olika t o r k n i n g s f ö r -faranden. Svenska Träskyddsinst. Medd. Nr 1 53.
Henningsson, B., 198^: Olika t r ä s k y d d s m e d e l s e f f e k t mot m ö g e l och b l å n a d s -svampar på inbyggt virke. Svenska T r ä s k y d d s i n s t i t u t e t Medd. Nr 1^7. Lundqvist, K., 1980: Mögelskyddad asfaltboard särskilt för användning i
kryprums-grunder. STFI-meddelande serie B nr 553.
Nyrén, J., 197^: Kopparsalter för rötskyddsbehandling av byggboard. Wang, O.j 1986: L i t e r a t u r e survey on protection of wood-based panels (in
11
Tabell 1. Beskrivning av i f ö r s ö k e t ingående skivtyper. Skivorna är tagna ur löpande produktion. Beteck-ning Skivtyp I Fiberskivor A Porös fiberskiva B Porös vindskyddsskiva C Hård fiberskiva D Hård fiberskiva E Hård fiberskiva F Asfaltboard G Medelhård fiberskiva. g r u n d m å l a d H Medelhård fiberskiva
Egenskaper och behandlingar m.m
Av 100% f u r u s p å n , 13 mm, 265 k g / m ^ . Hartsimpregnerad, grön identifikations-f ä r g på godsida, 100% identifikations-f u r u s p å n , 13 mm, 265 kg/m3. V ä r m e h ä r d a d , 90% barrved, 10% löv-v e d s r å löv-v a r a , 3,2 mm, 950 kg/m3. Ej v ä r m e h ä r d a d , 90% barr ved, 10% löv-ved, 3,2 mm, 950 kg/m3. O l j e h ä r d a d , 90% barrved, 10% lövved, 3,2 m m , 980 kg/m3.
Asfaltimpregnerad med anrikning mot godsida, b a r r v e d s r å v a r a , 13 mm, 300 kg/m3. Profilerad fasadskiva nied fenolharts, a k r y l a t f ä r g med fungicid, b a r r v e d s r å v a r a ,
17 m m , 650 kg/m3.
Profilerad fasadskiva med fenolharts, omålad, b a r r v e d s r å v a r a , 12 mm, 650 kg/m3. II Spånskivor I V 20-skiva E2-kvalitet 3 V 20-skiva E l - k v a l i t e t K V 313-skiva, rötskyddad L V 313-skiva M V 313-skiva, storspånig yta, rötskyddad N V 20-skiva, E l - k v a l i t e t O V 20-skiva, E l - k v a l i t e t P. Dansk skiva
Mald sågspån av barrved, putsad yta, U F - l i m , 630 k g / m ^ , 12 m m .
Mald sågspån av barrved, putsad yta,
U F - l i m , 690 k g / m ^ , formaldehydreducerad på ammoniakbas, 12 m m .
Mald sågspån av barrved, putsad yta, M U F - l i m , Wolmanitbehandling, 710 kg/m3, 12 mm.
Mald sågspån av barrved, putsad yta, M U F - l i m , 710 k g / m ^ , 12 mm.
Knivskuren spån av barrved (Hombak-spån), putsad yta, M U F - l i m , Wolmanit-behandling, 720 k g / m ^ , 12 mm.
Knivskuren spån av barkad björk, putsad yta, U F - l i m , formaldehydre-ducerad med urea + p a r a f f i n .
900 kg(m3, 6,5 m m .
50 % knivskuren spån av barrved 30 % sågspån och 20 % f l i s av barr-ved, putsad yta, U F - l i m , formalde-hydreducerad med urea + p a r a f f i n , 680 k g / m ^ , 12 m m . V ä r m e h ä r d a d utan limtillsats. III Plywood Q Konstruktionsplywood R Konstruktionsplywood S Konstruktionsplywood
Gran med s p l i n t f a n é r i ytan, impregnerad med GANTIX, ^70 k g / m ^ .
Gran som yta, k ä r n f a n é r , 12,5 mm, ^70 kg/m3.
Gran med s p l i n t f a n é r i ytan, impregnerad med PQ8, 12,5 m m , 470 k g / m ^ .
Tabell 1, f o r t s .
12
Beteck-ning Skivtyp Egenskaper och behandlingar m.m
in Plywood T Konstruktionsplywood U Normerad furuplywood V Normerad furuplywood IV Referensmaterial W X Y Tallsplint Gransplint Gipsskiva V Kontrollmaterial NB UT Tallsplint Tallsplint
Gran som yta och s p l i n t f a n é r , 12,5 mm, ^70 kg/m3.
B/B 12 mm, 500 - 510 kg/m3. BB/X 12 m m , 500 - 510 kg/3. L u f t t o r k a d .
Gyproc Gips CiN13 med f ö r s ä n k t kant. Doppad i 8% natriumbenzoat.
o X
4;
T D C 1) + : 0 X) B-t; X X I ^ COM
0 0 i r , —. J - H-l : 0 fd c - ^ T) U :Jd ^ o L ! C o <u-B 1^
«3 ^ U O I E 0 0 : 0 E £ O •2 u :fT3 X ^ "O n) :o o; o u > o u Z > Q- u > ra u fl; > o u fl; > o o > Z > Di O fl; > (t3 u fl; > ^ td to "Du
U , "co , v fd I ^ fd ^ fd cd X ^ fd (d X ) CQ 'inu
^ fd (d CD 'Jn _^ id fd X CD ' l o U-v td 'in (d x> ^ o, > (d V O V O O O O O O O O o o o o o ^ o o + + + 3 C N O O - a - o o o o oc^oo C M O (vj cj- - H o m ^j-V O ( N O O O O < N O O O O O O O O O O c i + + + - S C « J < N O O - * O M 5 O c h O O C ^ ^ M 0 0 • ^ ^ 0 0 ^ X ) O V £ > 0 0 ( N O { N V 0 O O < J - ( N V D O C N v i S c t - O O O O 0 0 0 0 rJ" ( N " r^T f«^"(*rf<r(*rr'r<^'cj^(*r - T cT ( N " r o < ^ ^ O O —H O < J - 0 0 O O O O ^ ( N V £ ) C M C N ^ O O O C 1 - 0 0 . : l - O r v J v £ ) ( N O O O O t^hv f ^ O ( N ( < r < f " ^ 0 ( N r ^ < « > r o r'Tf'C c l ^ f*rf»r o O ro ro r o - ^ O -Tro O c l - 0 0 O v £ ) f s j v £ ) 0 0 - C f O O O o O O O O O O 0 0 0 0 O N X ) ( N C J - O < * - O r o i A cvTo - H (vTc T - H o (N" ( N " ro (N" O O O - ^ C N - ^ r ^ c T o O < N O O O O O f N v O O O O v O O ^ O O ^ O O c f r O d - O O V O O O O C N O c f ^ O -T o " - T ( v T o cT ( N " o " — r < r r o —T cT cT o ( N - H CN O O O r o C f O < N O f M ( N O O c l • O ^ S O O V D V O < i - < ^ O O O C - J ^ - ^ O C N ^ O O O ^ " * . o " o ^ c T o cTcTcTcT G G <So <SG G c£ o ^ c T c T o o o o o o o o < N O r M < N f N c f O ( N O < ^ O • a • 0 0 ^ 0 c ^ C ^ l 0 0 0 0 ( N 0 O ^ O ^ ^ " ^ " ^cT cT cT cT cT cT cT o" o" cT cT cT cT o" cT c T o o o o o o o o o o
O O C N \ £ ) O O V O O O O V O O O O O O O V O O O O O < ! h ^ c j h ^ 0 4 » ^ 0 ^ r o ' r « ^ r « ^ r o " r o " c f ' r r r o c j ^ r o " ^ r o ' r « ^ " < ^ • < ^ r o r o r o o r o ^ r o r o ( N H r o < j -+ -+ w V D O C J - O O V X ) O V £ > < J - O o O O O O O d - O O O C h 0 0 s i 3 ^ 0 " = ^ r o " CN" r o " r<C cfr" cT r'T r o " r o " r o r o " c^" ^ l - r o " r o o r o J T r o < h ( N — > r o + + w ^ J - C M C h O O O v D O O - a - ^ J - v O C N d O O v O O O O d ^ O VO^O^CN^ r o " < N " ( N " r o " r « ^ c h " r ^ ( N " r o " r o " r o r o r o . ^ d r o r o r o o r o ^ r o r o C M O < N c ^ ( N O d ( N O o o c h v o C M - a - ( N c i - o o o o o ^ f o ' - ^ < v r r « ^ r o " r o o " ( N " r o " r « ^ r o r o r o ^ - * r o r o ( N O r o f o r o r o — < 00 oo rvj r v 0 0 < N " r o " O O O O O O t ^ C N ^ h O O O 0 0 V D 0 0 ( N < ^ O V 0 0 0 V D O O O V O v O O ( N V O O — « — H
C s l - H - ^ — < ( s j r o - H ( N i ( N ( N ( N ( N f N " ^ r o " < N " —T—ro"(vrro"(N" ro"-^cr —Tro"
v O ^ V O ^ 0 0 < j ^ r ^ ( N ^ C ^ 0 0 O O V O ( N O O ( N O O V D O O O O O O O O O O c l - < N O O ( M — H
^ O — ^ — < < M r o o o r M - H ( N j ( N ( N " r o r ö " r o " (NT-TcToTro"-^ r»^"-^o" -^ro"
^ 0 ^ O ^ O ( N ^ ( N ^ c ^ f N ^ ( N c ^ c J - d r ^ J \ D v £ l V O V O ( N c ^ O < ^ o O O V D O O O — o o o o o o ( N CN o o S . ' ^ ^ ® ^ ' ^ ^ " ^ ^ • ^ S , ^ ' ^ ' ^ S . " ^ ^ o o o o o o o o o o r o C N O O O O O O O — ^ O O < CC U a tu U - a X ^ n J S Z o CL OoLtj^y-O > ^ x > o Z D
\t^•
Tabell 3. Mögelindex i medeltal för samtliga prover av varje skivtyp. Skivtyperna ordnade e f t e r tilltagande m ö g e l b e n ä g e n h e t . För fiberskivor e f t e r 3 veckors, för spånskivor e f t e r 2 veckors och för övriga typer e f t e r ^ veckors exponering.
Beteck-ning Skivtyp
Mögelindex i medeltal
1 vecka 2 veckor 3 veckor ^ veckor I Fiberskivor
G Medelhård, g r u n d m å l a d . framsida 0,00 0,10 0,20 0,«fO
_ I I _ baksida 0,10 1,20 2,30 2,90 _ «i _ medeltal 0,05 0,65 1,25 1,65
B Porös, hartsimpregnerad framsida Porös, hartsimpregnerad 0,00 0,30 0,70 2,10
baksida 0,00 1,10 1,70 2,90 medeltal 0,00 0,70 1,60 2,50 C Härd, v ä r m e h ä r d a d 0,10 1,80 2,60 3,75 H Medelhård, omålad 0,10 1,60 2,85 3,75 D Hård, ej v ä r m e h ä r d a d 0,15 1,55 2,90 3,90 E Hård, o l j e h ä r d a d 0,20 1,90 3,20 3,75 A Porös 0,'f5 2,05 3,25 3,65 F Asfaltboard, porös 0,^5 2,90 3,85 ^,00 II Spånskivor 3,25 3,90 K V313, rötskyddad 0,20 1,70 3,25 3,90 J V20, E l 0,25 1,85 3,^0 3,85 P Dansk, v ä r m e h ä r d a d 0,65 2,30 3,55 3,95 M V313, storspånig, rötskyddad 1,20 2,35 3,35 3,75 I V20, E2 0,75 2,50 3,1^0 L V313, ej rötskyddad 0,90 2,85 3,25 3,90 O L a m i n e r i n g s ä m n e E l 1,15 3,30 3,95 ^^,00 N G o l v k ä r n e ä m n e E l , björk 1,80 3,50 +^,00 +^,00 III Plywood S Q R T V U Konstruktionsplywood, PQ8-behandl. - " - , GANTIX-be. - " - , g r a n k ä r n a - " - gransplint Normerad furuplywood B/B BB/X IV Referensmaterial Y Gipsskiva Gyproc GN13 X Gransplint W Tallsplint V Kontrollmaterial NB Tallsplint Natriumbenzoatbehandl. UT - " - obehandlad 0,00 0,00 0,00 0,55 0,10 1,30 2,05 2,80 0,20 1,25 2,20 2,90 0,30 2,00 2,80 3,50 0,00 1,60 3,15 3,60 0,^5 2,70 3,70 3,95 0,15 0,20 0,35 1,00 0,30 0,90 1,^0 1,70 0,55 2,65 3,80 3,95 0,00 0,65 2,20 3,^fO 0,75 2,95 3,85 ^,00
15 c c; 0 0 c *c 6 0 ^ :n3 03 i n <
E S
c.2
u
Ei l
E
Z3 U : 0 4-> >- Ö X o -c '•"^ 7^,E >
03 r o y > i - O (U .-^ ^ ^ 2, > — i - D .- i
o c — 1^ OE
(t < p < U —H —H O ^ (U U ^ <U V, E "i :n3 ! - C i*H :3 • -<n <f "s: mi ; a x V) o .2:^
x: u tD u. C t : (V •M (U o;:^
am<
c C5
c U<
x: u o CL ( J Q .E
o 'O i: Q . o Q . fO > < c<
<
(O CL CO o o o o o o o o ooooooooooooocoo o !^ S o o
o
0 0 0 0 (No o o o o o o o
' ^ u ^ o o o o ^ * ^ * ^ ' ^ O O O O O t ^ 2 < N 0 0 COo
0 0 0 0 0 0 ©o ( N f N <NJ ( N <N <N ( N ^ O c j - r o r o f N <J-> n 0 0 —« < N r o i r \ O O O O O o 0 0 OO »TN i l -O f -O ^ O O o o o 0 0 00 ON O O r o O o O O O O O O O O v £ l i J • • = ^ c ^ ^ X > v D r o u - ^ o o o o o o o o o > I/) c ord, O O O O O — ' ( N O O O O O O O o o > Jo
D:: H D > o <J-0 <J-0 <J-0 <J-0 00 00 O O O O O O O O O O 0 0 0 0 0 0 ( N 0 - H — H O O O O o r o — H c j - v o v D v c c ^ l / ^ o r o ^ M < N V D V D o o o o o r o o o f o o — * — ^ r o r o r o r o ( N ( N O O — < 0 — < r o o o o o o o o o O O O O O O — ^ o o — < o o o o o r o v D C ^ ^ • a • c ^ v D c ^ < N u ~ ^ O O — ^ - H f o v ^ r o i A r o u ^ O r o o O v O v D o o o o o r o o o ( N O - H - ^ r o r o r o — < - H - H O O O O O O O O O O O O O C ' o o o o o o o o O - H O O O O O O — . ^ r O ( N i ( N J O O ( ^ ' o o o o o o o o ( N j O —< O O r o o o16 c to Q . E > V) V) X3 (O C OtO ^ CO i : ~ txC
g
I;? E (O XJ 03 E 00 > .5 ^ c :ft3 to C (O £ . t n to :co "o C O X5 O o o > V) c oca Q . o > to<u
o
UJ Qu
CD<
X t N l •—11 ^\ r\ <^ Csl>
o c^ D o H- ( N (/i O o O OC OO O CM ( N CM r ^ l Oo
•—(1z
</M o <N ( N O y. ( N O «-) O t—1 X I CO CO ON VD CO •M (O i.^ CO fO CO CL cO il^ O c I - (O •Al O CO C Q . öb E .!S E . S c ^ to 0 0 4 -< S : S E OO <N ON VD E "L» ^ ofo V, Q . 1 > t - fO i: ^ o E CO u 0 0 tu b > — •—' .to t/) *D17
18 MÖGELKAMMARE mögelindex m e d e l t a l (4 veckor) MINIKAMMARE summa medeldiametrar mm 1 10 20 30 40 B C D E F G H 1 J K L M N O P 3 veckor
7771
2 veckori—
Y / / / / / / A
m
Q
R S T U V NB UTr
E j t e s t a d Ej t e s t a d lEj t e s t a dF i g u r 2 . Jämförelse mellan mögelkammarmetoden och minikammarmetoden. S t a p l a r n a v i s a r mögel index e f t e r 4 veckor och summa medeldiametrar e f t e r 3 veckor. Dessutom v i s a s mögelindex för f i b e r s k i v o r e f t e r 3 veckor och spånskivor e f t e r 2 veckor.
Detta digitala dokument skapades med anslag från
Stiftelsen Nils och Dorthi
Troédssons forskningsfond
Trätekni kCentru m
INSTITUTET FOR TRATEKNISK FORSKNINGBox 5609,114 86 STOCKHOLM Åsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Box 354, 931 24 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 036-12 60 41 Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 08-14 53 00 Telefon: 0910-881 40
Telex: 144 45 tratek s Telex: 650 31 expolar s Telefax: 08-11 61 88 Telefax: 0910-889 88 Huvudenhet med kansli
