Linköpings universitet | Institutionen för Tema Teknik och social förändring Kandidatuppsats | Samhällsplanerarprogrammet Vårterminen 2020 | LIU-TEMA/SAP-G—2020/008-SE
Fallet Lalandia: Ett exempel på
hållbar destinationsutveckling?
En diskursanalys av hållbarhetsaspekter i ett
samtida destinationsutvecklingsprojekt
Emma Danielsson
Nathalie Jensen
Handledare: Ida Grundel Examinator: Anna Storm
Sammanfattning
Hållbar destinationsutveckling ses idag som en viktig motor för regional tillväxt och utveckling. Trots detta råder en osäkerhet om vad det innebär i praktiken och det saknas en tydlig vägledning för hur destinationer kan utvecklas utan bekostnad på samhällsutvecklingen och den befintliga omgivningen. Genom en diskursanalys av material inhämtad via plandokument och en intervju har vi undersökt hållbarhetsaspekter samt drivkrafter och motsättningar i samband med
etableringen av semesterresorten Lalandia i Motala kommun.
Vi finner att avvägningar mellan ekonomiska, ekologiska och sociala värden görs till förmån för den ekonomiska tillväxt som är en stark drivkraft i etableringen av Lalandia. Studien talar därmed för att tillväxtdiskursen dominerar i projektet, vilket föranletts av kommunens starka ekonomiska intresse i projektet. Resultaten påvisar även att vad som bedöms hållbart respektive ohållbart beror på den enskilda aktörens tolkning av begreppet hållbarhet, vilket bekräftar vad som återfunnits i tidigare forskningsstudier.
Abstract
Sustainable destination development is regarded as an important engine for regional growth and development. Despite this, there is an uncertainty about what it means in practice and there is no clear guidance to how destinations can be developed without expense at the development of society and the existing environment. Through a discourse analysis of material obtained via planning documents and an interview, we have investigated sustainability aspects as well as the driving forces and contradictions in the establishment of Lalandia, a holiday destination, in Motala municipality.
We find that trade-offs between economical, ecological and social values are made in favor of economic growth, which is a strong driving force in the establishment of Lalandia. The study thus indicate that the growth discourse dominates in the project, which is a result of the municipality's strong economic interest in the project. The results also show that what is considered sustainable or unsustainable depends on the individual actor's interpretation of the concept of sustainability, which confirms what has been found in previous research studies.
Förord
Med den här uppsatsen sätter vi punkt för våra år som studenter på samhällsplanerarprogrammet vid Linköpings universitet. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till alla som bidragit till
slutresultatet. Tack till vår handledare Ida Grundel för din vägledning och all hjälp vi fått av dig! Tack till vår intervjuperson för din tid och det engagemang som du visat för studien! Tack till våra nära och kära för era peppande och uppmuntrande kommentarer! Sist, men inte minst, vill vi rikta ett tack till varandra – vi gjorde det!
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
1.1 Problematisering ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.3 Avgränsning... 2
1.4 Begreppsdefinitioner ... 3
1.5 Disposition ... 3
2.Hållbar destinationsutveckling i teorin ... 4
2.1 Destinationsutveckling ... 4
2.2 Hållbar utveckling ... 4
2.2.1 Problematiken med hållbar utveckling ... 5
2.3 Hållbar destinationsutveckling ... 6
2.3.1 Problematiken med hållbar destinationsutveckling ... 7
2.4 Nyliberala tendenser i destinationsutvecklingen ... 7
3.Metod ... 9 3.1 Vetenskapsteoretiska utgångspunkter... 9 3.2 Diskursanalys... 9 3.2.1 Dokument ... 10 3.2.2 Intervju ... 10 3.2.3 Analysmetod ... 11
3.3 Metod- och källdiskussion ... 12
3.4 Etik... 13
4.Dimensioner av hållbarhet i fallet Lalandia ... 15
4.1 Ekonomisk hållbarhet ... 15
4.1.1 Tillväxt som mål ... 15
4.1.2 Centrumhandel, följdetableringar och näringsliv ... 16
4.2 Ekologisk hållbarhet ... 17
4.2.1 Naturvärden ... 17
4.2.2 Avvägningar mellan olika intressen ... 18
4.3 Social hållbarhet ... 19
4.3.1 Deltagande i planeringsprocessen ... 19
4.3.2 Kulturvärden ... 20
4.3.3 Platsens tillgänglighet för allmänheten ... 21
5. Analys ... 23
5.1 Destinationsutveckling som ett verktyg för tillväxt ... 23
5.2 Olika dimensioner av hållbarhet ... 24
5.3 Hållbar destinationsutveckling i teorin och praktiken ... 25
6. Sammanfattande diskussion och slutsatser ... 27
6.1 Vidare forskning ... 28
Referenser ... 29
1. Inledning
Destinationsutveckling är ett arbetsområde som på senare tid har kommit att utgöra en allt större del av samhällsplaneringen (Costa, 2019). Den växande globaliseringen och en ökad internationell konkurrens har föranlett att regioner idag tillämpar olika former av
marknadsföringsmetoder och storskaliga samhällsutvecklingsprojekt för att attrahera investerare och finansiella kapital såväl som nya invånare och besökare till platsen. Fenomenet har i allt högre grad börjat ses som en viktig drivkraft för regional tillväxt och utveckling (Müller, 2011; Svensson & Syssner, 2019; Tasan-Kok, 2012).
Arbetet med destinationsutveckling sker ofta genom samarbete mellan olika aktörer med målsättningen att stärka det lokala näringslivet. Forskning påvisar att kommunala
verksamheter numera förväntas anta rollen som en av dessa aktörer i syftet att främja regional tillväxt och utveckling. I samband med detta påvisas att en förskjutning av makt skett inom den offentliga planeringsverksamheten då privata aktörer fått allt större makt och inflytande över planeringen (Mukhtar-Landgren, 2009; Syssner, 2012; Tasan-Kok, 2012). Den
förändring som offentliga verksamheter genomgått kan ses som en följd av de nyliberala tendenser vilka har präglat samhällsplaneringen sedan 1970-talet och som lett till att planeringen idag ofta har som mål att skapa ekonomisk tillväxt (Sager, 2011; Tasan-Kok, 2012).
I samband med den ökade förekomsten av planeringsprojekt som syftar till destinationsutveckling och förändringen av kommunala planeringsverksamheters
ansvarsområden, har vikten av att inkludera ett hållbarhetsperspektiv kommit att väga allt tyngre. Flertalet forskningsstudier visar att i takt med att hållbarhetsbegreppet kommit att prägla samhällsutvecklingen allt mer, har begreppet även kommit att genomsyra arbetet med turism- och destinationsutveckling (Boluk et al., 2019; McLoughlin & Hanrahan, 2019; Mira et al., 2019). Samtidigt visar forskningsstudier hur destinationsutveckling ibland kan tendera att ske på bekostnad av samhällets hållbara utveckling, exempelvis påvisas att mark som tas i anspråk av turistverksamheter kan medföra att gränser skapas i samhället (Saarinen & Wall-Reinius, 2019). Detta illustrerar destinationsutvecklingens ibland ohållbara konsekvenser. Turismens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. I samband att industrin växt sig allt starkare har det växt fram ett behov av att säkerställa balansen mellan industrins ekonomiska objektiv och bevarande samt främjande av destinationerna, vilket föranlett turismplaneringens framväxt under andra halvan av 1900-talet (Costa, 2019). Framväxten av hållbar
destinationsutveckling i samhällsplaneringen har även kommit att prägla Sveriges
samhällsutveckling i allt högre grad. Färska forskningsstudier pekar på att besöksnäringen som arbetsområde har utvecklats och att det idag utgör ett betydande område inom politiken (Svensson & Syssner; 2019). Exempelvis har regeringen arbetat fram ett underlag i syftet att skapa en sammanhållen politik för att främja hållbar turism och en växande besöksnäring i Sverige (SOU 2017:95).
1.1 Problematisering
Bakgrunden beskriver den trend som råder vad gäller hållbar destinationsutveckling som en motor för regional tillväxt och utveckling, och kommuners roll i arbetet med detta. Men, trots att hållbar utveckling är ett begrepp som används flitigt i dagens samhällsplanering och vid destinationsutveckling, finns det en osäkerhet gällande vad detta innebär i praktiken (Bulkeley & Betsill, 2005; Butler, 2010). Bland annat framhålls att begreppet ofta används av olika
aktörer, på olika sätt och i olika syften (Batty, 2012). Det finns därmed ingen tydlig vägledning för hur destinationer kan utvecklas på ett hållbart sätt, vilket kan ses som ett problem i strävan efter hållbar utveckling.
För att säkerställa att utvecklingen av destinationer sker på ett hållbart sätt betonar Boluk et al. (2019) vikten av att tillämpa kritiskt tänkande och att utifrån olika perspektiv kritiskt
analysera och granska de insatser som görs i syftet att främja turistnäringen. Genom att undersöka hur hållbarhet uttrycks i text och tal i samband med etableringen av
semesterresorten Lalandia i Motala kommun är det möjligt att förstå hur begreppet hållbarhet konstrueras i ett samtida destinationsutvecklingsprojekt.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka hållbarhetsaspekter samt drivkrafter och motsättningar i samband med Lalandias etablering i Motala kommun. Detta för att få en ökad förståelse för om, och i sådana fall hur, destinationer kan utvecklas hållbart samt vilka underliggande motiv som driver fram planeringsprojekt likt dessa.
För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att besvaras:
● Kommer hållbarhetsdimensionerna till uttryck i planeringsprocessen av Lalandia, och i sådana fall hur?
● Vilka drivkrafter och motsättningar förekommer i samband med etableringen av Lalandia?
1.3 Avgränsning
I uppsatsen har vi avgränsat oss till att studera projektet Lalandia i Motala kommun. Projektet inleddes officiellt i december 2016 då Motala kommun, tillsammans med det kommunala näringslivsbolaget Tillväxt Motala AB och det danska företaget Lalandia A/S, undertecknade en avsiktsförklaring vilken syftade till att undersöka möjligheten att etablera ett Lalandia i Varamonområdet i Motala (Motala kommun, 2020). Etableringen utgörs av en semesterresort innehållandes attraktioner i form av äventyrsbad och lekland, restauranger, caféer, butiker, samt semesterboenden (Lalandia, 2020). I december 2018 antog kommunfullmäktige i Motala fem detaljplaner (se karta 1), vilka syftar till att möjliggöra Lalandias etablering och som i skrivande stund är överklagade till Mark- och miljödomstolen (Motala kommun, 2020). Anledningen till att vi valt att studera projektet är dels då det är ett exempel på ett samtida destinationsutvecklingsprojekt. Dels då det har väckt stor medial uppståndelse och därför kan anses vara av allmänt intresse, se exempelvis: “Kampen mot vattenland i Motala fortsätter” (Sivertsdotter, 2019) och “Kostnaderna för Lalandia ökar med miljoner” (Edeson, 2019).
Karta 1. De fem planområden som är aktuella för projektet Lalandia (Motala kommun, 2018).
1.4 Begreppsdefinitioner
Destination: I uppsatsen utgår vi från Världsturismorganisationens definition av begreppet
destination, vilken Hjerpe och Syssner (2015:16) sammanfattat på följande sätt; “en
destination är ett funktionellt, geografiskt avgränsat område, där ett system av offentliga aktörer, privata aktörer och civilsamhället erbjuder produkter och service till besökare inom det området”.
Destinationsutveckling: Begreppet destinationsutveckling beskrivs i ett svenskt sammanhang
ofta som “interaktionen mellan en destinations intressenter i syfte att stärka en destinations
konkurrenskraft” (Hjerpe & Syssner, 2015:17), vilket också är den definition vi utgår från i
uppsatsen.
1.5 Disposition
I uppsatsens första avsnitt har vi presenterat en inledning och problematisering av det studerade ämnesområdet, studiens syfte och frågeställningar samt avgränsningar och
begreppsdefinitioner. I det andra avsnittet redogör vi för uppsatsens teoretiska utgångspunkter vilka utgörs av tidigare forskning och teorier om destinationsutveckling, hållbar utveckling, hållbar destinationsutveckling och nyliberalism. I det tredje avsnittet presenterar vi studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkter, de metoder som vi tillämpat i studien och hur vi
analyserat det insamlade materialet. Avsnittet innehåller även reflektioner kring metoden och de källor vi använt oss av, samt etiska aspekter. Uppsatsens fjärde avsnitt utgörs av studiens resultat i vilken det analyserade materialet presenteras. Det femte avsnittet består av en analys i vilken vi kopplar samman resultatet med de teoretiska utgångspunkterna. Det sjätte och sista
avsnittet innehåller slutsatser vilka syftar till att besvara studiens syfte. Avsnittet avslutas med
2. Hållbar destinationsutveckling i teorin
I följande avsnitt redogör vi för tidigare forskning och teorier som behandlar framväxten av destinationsutveckling inom samhällsplaneringen, vilket vi sedan kopplar samman med begreppet hållbar utveckling. Detta mynnar sedan ut i ett stycke om hållbar
destinationsutveckling. Dessa delar av teorin fungerar likt ett analytiskt verktyg vilket vi ställer vårt empiriska material mot. Slutligen återfinns ett stycke som redogör för hur nyliberala tendenser har påverkat kommunala verksamheters arbete med
destinationsutveckling, vilket hjälper oss att förstå projektets drivkrafter och underliggande motiv.
2.1 Destinationsutveckling
Turistnäringen utgör en av världens största industrier vars historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. I samband med turismens framväxt och dess globala utbredning uppdagades ett behov av att säkerställa balansen mellan industrins ekonomiska objektiv och bevarande och
främjande av destinationerna, vilket bidragit till turismplaneringens framväxt under andra halvan av 1900-talet. Idag utgör destinationsutveckling och turismplanering ett viktigt arbetsområde inom samhällsplaneringen (Costa, 2019). Att främja turistindustrin ses som en viktig förutsättning för att generera ekonomisk tillväxt och utveckling, dels då det stärker arbetsmarknaden, dels då den ger upphov till ökade ekonomiska resurser, kulturella utbyten och en ökad inströmning av humankapital (Bohlin & Böhn, 2011; Gyllenhammar, 2013). Destinationsutveckling sker ofta genom samarbete mellan olika aktörer i syftet att stärka destinationens konkurrenskraft (Hjerpe & Syssner, 2015).
Kommunala verksamheter förväntas numera vara en deltagande aktör i arbetet med destinationsutveckling. Mukhtar-Landgren (2009) beskriver att svenska kommuner har genomgått en förändring under de senaste decennierna då de har skiftat fokus från att tidigare ha tillhandahållit välfärdstjänster till att istället anta en mer offensiv hållning i syftet att främja tillväxt och utveckling. Dessutom framhålls att den kommunala planeringen har genomgått en förändring genom att privata aktörer getts allt större makt och inflytande. Kommuners ökade fokus på att främja ekonomisk tillväxt menas bland annat vara en konsekvens av de
ekonomiska problem som många kommuner tampats med genom åren (Mukhtar-Landgren, 2009). Utöver att främja ekonomisk tillväxt förväntas kommunerna numera även verka för ökad jämställdhet och mångfald, säkerställande av en hållbar samhällsutveckling, tillsammans med ett antal andra komplexa samhällsprocesser (Syssner, 2012). Tasan-Kok (2012)
framhåller att förändringen av kommuners ansvarsområde skett i samband med den ökade globaliseringen och rörligheten av kapital, vilket resulterat i ett ökat fokus på investeringar och ekonomisk tillväxt - något som ofta sker i form av storskaliga samhällsutvecklingsprojekt. Det är dock inte enbart kommunala verksamheter som har genomgått förändringar under senare år, även inom turistindustrin har det skett förändringar. I samband med att
hållbarhetsbegreppet kommit att prägla samhällsutvecklingen allt mer, har vikten av att destinationer utvecklas hållbart kommit att bli allt tyngre (Boluk et al., 2019; McLoughlin & Hanrahan, 2019). Mira et al. (2019) menar att detta bland annat har föranletts av en ökad medvetenhet om miljöfrågor och kulturella aspekters betydelse för samhället. Nedan följer en kort introduktion till begreppet hållbar utveckling och hur det ges uttryck för i praktiken.
2.2 Hållbar utveckling
Hållbar utveckling framträdde som begrepp under 1980-talet med ambitionen om en fortsatt ekonomisk tillväxt i kombination med social rättvisa och skydd av ekologiska värden (While et al., 2010). Officiellt myntades begreppet 1987 i FN:s rapport Vår gemensamma framtid, även kallad Brundtlandrapporten, och har sedan dess präglat såväl den globala som den lokala samhällsutvecklingen starkt. Hållbar utveckling definieras i rapporten som en utveckling vilken “tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillgodose sina behov” (World Commission on Environment and Development, 1988:8).
Roberts och Colwell (2001) framhåller att hållbar utveckling bör eftersträva att skilja mellan hållbar tillväxt och hållbar utveckling, inkorporera social välfärd och miljöproblem, i syftet att utgöra en grund för en balanserad samhällsutveckling.
Hållbarhetsbegreppet beskrivs ofta som ett samlingsbegrepp för tre dimensioner:
● Ekonomisk hållbarhet. Dimensionen kan ses som ett medel för att uppfylla de två andra hållbarhetsdimensionerna. En hållbar ekonomi ska ge människor möjlighet till en god levnadsstandard, utan bekostnad på miljön eller andra resurser. Dessutom ska en hållbar ekonomi vara stabil och robust över en längre tid.
● Ekologisk hållbarhet. Dimensionen innefattar bland annat skydd och bevarande av den biologiska mångfalden, viktiga ekosystem och ekologiska kretslopp. För att uppnå en ekologisk hållbarhet får de ingrepp som görs av människan inte riskera att påverka ekosystemen till den grad att de inte kan återhämta sig.
● Social hållbarhet. Dimensionen syftar till att säkerställa ett rättvist, demokratiskt, inkluderande och jämlikt samhälle. Ett socialt hållbart samhälle ska säkerställa en rimlig livskvalitet för nuvarande och framtida generationer (Gulliksson & Holmberg, 2018).
Hjerpe och Syssner (2015) menar att ett tillstånd där hållbarhetsdimensionerna möter och överlappar varandra bör vara vad som eftersträvas i arbetet med hållbar utveckling, då det innebär att samtliga tre dimensioner tas i beaktning (se figur 1). Hållbar utveckling bör därför ses som en ständig strävan efter förbättring, snarare än ett statiskt mål (Gärtner Ask, 2004:6).
2.2.1 Problematiken med hållbar utveckling
Trots att hållbar utveckling idag är ett universellt vedertaget begrepp som ofta tillämpas och eftersträvas i planeringssammanhang finns det en osäkerhet kring vad det innebär i praktiken
Figur 1. En hållbar utveckling där de tre dimensionerna är i fas med varandra (Jensen, 2020).
Hållbar utveckling
(Bulkeley & Betsill, 2005). Exempelvis används begreppet ofta av olika aktörer, på olika sätt och i olika syften (Batty, 2012). Dessutom finns det inget tydligt ramverk för hur avvägningen mellan de tre hållbarhetsdimensionerna ska göras, vilket gett upphov till diskussioner om vad som bör prioriteras i samhällsplaneringen (Hall, 2008). Den här osäkerheten menas ha
föranletts av att begreppet är tvetydigt och att det saknas en allmän konsensus gällande vad begreppet faktiskt innebär och hur det kan uppnås (Batty, 2012), vilket blir särskilt
problematiskt i samhällsplaneringen då de beslut som fattas gällande den fysiska miljön ska syfta till att balansera ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter (Roberts & Colwell, 2001; Davoudi & Layard, 2012).
Davoudi och Layard (2012) ifrågasätter huruvida det är möjligt att uppnå en hållbar utveckling i samband med strävan efter tillväxt och ökat välstånd. Det påpekas råda en ovisshet huruvida ekonomiska processer kan ses som problemet eller lösningen när det kommer till hur hållbar utveckling kan uppnås. Dessutom, om det överhuvudtaget är möjligt att uppnå ett tillstånd där alla tre hållbarhetsdimensioner kan främjas, eller om det är
ofrånkomligt att vissa avvägningar måste göras, är en fråga som utgör den grundläggande debatten gällande hållbar utveckling. Detta är en fråga som även präglar konceptet hållbar destinationsutveckling, vilket introduceras och problematiseras nedan.
2.3 Hållbar destinationsutveckling
Hållbar destinationsutveckling tar sin utgångspunkt i att turismen får konsekvenser för den besökta platsens ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhet (Bohlin & Böhn, 2011). Turistdelegationen (nuvarande NUTEK) definierar hållbarhet inom turistnäringen som ”en
utveckling där ekonomiska, ekologiska och kulturella/sociala konsekvenser vägs samman för att uppnå en hållbar turism” (Gärtner Ask, 2004:5). Hållbar destinationsutveckling kan
därmed ses handla om hur omgivningen respekteras och samverkar med befintliga natur- och kulturmiljöer och verksamheter vid utveckling av destinationer (Gyllenhammar, 2013). Samhällsplaneringen kan utgöra ett viktigt verktyg för att uppnå en långsiktigt hållbar turismutveckling. Hall (2008:54) har identifierat hållbar turismplanering som en av fem planeringstraditioner och listar ett antal förutsättningar för att planeringen ska kunna anses vara hållbar, varav fem av dessa förutsättningar är:
● Integrering av ekonomiska, miljömässiga och sociokulturella värden. ● Turismplaneringen integreras med övriga planeringsprocesser. ● Planeringen är holistisk och antar ett helhetsperspektiv.
● Bevarande av ekologiskt värdefulla system. ● Skydd av mänskligt arv och biologisk mångfald.
Även Världsturismorganisationen (2020) har formulerat kriterier för vad de bedömer vara hållbar utveckling av turistdestinationer:
● En ekonomiskt hållbar destinationsutveckling bör säkerställa långsiktiga och livskraftiga insatser vilka medför samhällsekonomiska fördelar. Fördelarna bör innefatta bland annat möjligheter till stabila anställningar, tryggade inkomster och stävjande av fattigdom.
● En ekologiskt hållbar turism ska sträva efter tillvaratagande av de naturvärden och miljöresurser som återfinns inom destinationen. Destinationsutvecklingen bör även syfta till att främja och bevara naturarv och den biologiska mångfalden för att uppnå ekologisk hållbarhet.
● En socialt hållbar turism ska respektera de socio-kulturella värden som återfinns inom destinationen. Detta genom att bevara den byggda och levande miljö som innehar kulturella värden och traditioner samt främja mångkulturalitet.
2.3.1 Problematiken med hållbar destinationsutveckling
Butler (2010) framhåller att det finns flertalet problematiska aspekter med hållbar turism, varav den främsta problematiken igenkänns från vad som tidigare konstaterats angående hållbar utveckling, nämligen ovissheten gällande vad hållbar turism innebär i praktiken. Begreppet menas kunna tolkas på olika sätt, exempelvis att det är en form av turism som är hållbar på så sätt att den är livskraftig, alternativt att det är en form av turism som samverkar och harmonierar med andra former av mänskliga aktiviteter och den befintliga miljön på destinationen. Trots den osäkerhet som framhålls gällande hållbar turism betonas dock att denna inte får medföra negativa effekter för omgivningen vare sig det är ekonomiskt, fysiskt eller socialt (Butler, 2010). Det påvisas exempelvis att en ökad turism kan öka spänningarna mellan ortsbefolkningen och turisterna, exempelvis genom att kapitalstarka turister köper upp fastigheter på orten och tränger undan ortsbefolkningen (Bohlin & Böhn, 2011). För att uppnå en hållbar destinationsutveckling är det därför av betydelse att i planeringen inse att
destinationen även är lokalbefolkningens livsmiljö och att utvecklingen av turistattraktioner inte får medföra oacceptabla effekter för dessa (Müller, 2011). För att de beslut som fattas inte endast ska gynna destinationen, utan även främja invånarna och samhällsutvecklingen, är det av stor vikt att lokalbefolkningen involveras i planeringsprocessen (Hall, 2008).
2.4 Nyliberala tendenser i destinationsutvecklingen
Den förändringsprocess som beskrevs inledningsvis i avsnittet, angående kommuners
förändrade ansvarsområde, framhålls ofta vara ett resultat av nyliberalismens framväxt vilken har präglat samhällsutvecklingen och samhällsplaneringen sedan 1970-talet (Tasan-Kok, 2012). Sager (2011) framhåller att nyliberalismen kan ses som en omstrukturering av förhållandet mellan den privata och den offentliga sektorn i syftet att främja en
stadsutveckling där tillväxt står överst på prioriteringslistan. Sager (2011) framhåller även att det inom nyliberalismen förespråkas effektivitet, entreprenörskap och ekonomisk frihet, framför demokratisk styrning.
Inom nyliberalismen finns en tydlig målsättning som syftar till att generera ekonomisk tillväxt (Sager, 2011) och turistindustrin ses som en av de allra främsta drivkrafterna för att uppnå detta (Duffy, 2013). Detta har föranlett att vissa aktörer ofta ses som viktigare att attrahera till en plats än andra då det finns en medvetenhet om att vissa aktörer i en större utsträckning bidrar till den ekonomiska utvecklingen. Privatisering av offentliga platser och främjande av privata aktörer i syftet att skapa attraktiva platser och attrahera besökare och nya invånare, vilka genererar ekonomisk tillväxt, tenderar därför att prioriteras framför andra
planeringsprojekt vilka gynnar det allmänna intresset (Sager, 2011).
Duffy (2015) applicerar ett nyliberalistiskt perspektiv på turism och beskriver den paradox som ofta diskuteras i samband med strävan efter både ekonomisk tillväxt och hållbarhet. Paradoxen menas uppstå då den ekonomiska tillväxten förutsätter en obegränsad förbrukning av resurser, vilka endast finns i en begränsad mängd och som inte får överutnyttjas för att det ska vara hållbart. Även Baeten (2012) framhåller hur nyliberalismens strävan efter ekonomisk tillväxt kan tendera att orsaka slitningar mellan hållbarhetsdimensionerna. Den spänning som uppstår vid konkurrens om investeringar och genomdrivande av planer vilka möjliggör för uppseendeväckande planeringsprojekt som ökar platsens attraktivitet menas ofta prioriteras framför strävan efter demokrati, rättvisa och jämlikhet i samhället. Sager (2011) framhåller
också en viss kritik mot turismens framväxt och menar att detta gett upphov till homogenisering av platser och att platsers unika egenskaper urholkats till förmån den ekonomiska tillväxten. Framväxten av hållbar utveckling som den bärande idén inom samhällsutveckling menas ha kommit att utgöra en utmaning för turismnäringen och nyliberalismens idéer om ekonomisk tillväxt (Duffy, 2015; Hall, 2013).
En viktig del av nyliberalismen är framväxten av New Public Management (NPM), en styrningsmodell som vuxit sig starkare under de senaste decennierna. NPM har framförallt hämtat inspiration från näringslivet och den privata sektorns styrningsmodeller (Almqvist, 2006; Christensen & Lægreid, 2007). Viktiga ledord inom NPM är konkurrens, effektivitet, målstyrning, decentralisering och centralisering (Almqvist, 2006). Framväxten av NPM har bland annat bidragit till offentliga aktörers ökade samarbete med privata aktörer vid
utveckling och förvaltning av destinationer (Paddison & Walmsley, 2018). Allmendinger (2017) menar att en konsekvens av NPM som styrmodell för offentliga verksamheter är att planerare förväntas vara effektiva och leverera ett bra resultat snabbt, samtidigt som det ställs krav på att väga in fler faktorer i planeringsbesluten, exempelvis genom att ta hänsyn till att besluten ska bidra till en hållbar utveckling. Detta kan upplevas som motstridigt, inte bara för planeraren utan även för andra aktörer involverade i projekten.
3. Metod
Följande avsnitt inleder vi genom att redogöra för studiens vetenskapsteoretiska
utgångspunkter, vilka utgörs av en konstruktivistisk syn på kunskap och en abduktiv ansats. Sedan följer en beskrivning av diskursanalys och vad detta innebär, vilken typ av empiri vi använt oss av i studien samt hur vi samlat in och analyserat denna. Vidare följer en metod- och källdiskussion. Avsnittet avslutas med ett stycke om etik.
3.1 Vetenskapsteoretiska utgångspunkter
I den här studien har vi antagit en konstruktivistisk syn på kunskap. Inom konstruktivismen studeras människors språkliga handlingar i tron om att den sociala världen är konstruerad av språkliga strukturer. Det huvudsakliga syftet inom konstruktivismen är att genom reflexivitet skapa insikt om att det inte finns något som är objektivt, universellt eller konkret i vår
omvärld (David & Sutton, 2016). Kunskapssynen innebär i den här studien att vi ser de diskurser som vi identifierat i vårt material som en del av kunskapen om vad hållbar destinationsutveckling är. Därmed ser vi de identifierade diskurserna, vilka skapats genom människors språkliga handlingar, som ett bidrag till vår kunskap om hur hållbarhetsaspekter kommer till uttryck i samband med Lalandias etablering i Motala kommun.
I uppsatsen har vi utgått från en abduktiv ansats, vilket Alvesson och Sköldberg (2017) menar kan ses som en kombination av induktion och deduktion. Författarna framhåller att abduktiva ansatser utgår från empiri, men för den delen inte avvisar den tidigare forskningen, då den ses som ett verktyg för att hitta underliggande mönster i materialet. I det här sammanhanget innebär detta att vi använder tidigare forskning om hållbar destinationsutveckling och
nyliberalism som ett verktyg för att hitta de underliggande mönster och skiljelinjer som finns i materialet.
3.2 Diskursanalys
I studien tillämpar vi diskursanalys, vilket är en kvalitativ analysmetod som syftar till att söka efter en djupare innebörd i den empiri som ligger till grund för studien (David & Sutton, 2016). En diskurs kan beskrivas som “ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett
utsnitt av världen)” (Winther Jørgensen & Phillips, 2000:7). En diskursanalys utgår från
språket och genom språket definierar vi inte bara vår upplevelse av världen, genom språket producerar vi också världen och därmed finns det ingen verklighet bortom diskursen
(Börjesson & Palmblad,2007; Svensson, 2019). Med hjälp av diskursanalytiska metoder blir det möjligt att studera maktförhållanden och relationer i samhället och metoden kan därför med fördel tillämpas inom samhällsvetenskaplig forskning då den möjliggör för djupare kunskap om samhällets konstruktion (Svensson, 2019).
Rose (2016) beskriver diskursanalys som en metod för att kartlägga ett mönster av hur ett begrepp kommer till uttryck i olika typer av media och sammanhang. I den här uppsatsen har vi studerat hur olika aspekter av hållbarhet kommer till uttryck i plandokument tillhörande projektet och i en intervju med en tjänsteperson på Motala kommuns enhet för strategisk samhällsplanering. Winther Jørgensen och Phillips (2000) framhåller att när människor sätter in en händelse i ett meningsgivande sammanhang, blir händelsen även en del av diskursen. Det är inte osannolikt att människor kategoriserar händelsen på samma sätt, men detta innebär inte nödvändigtvis att de beskriver händelsen på samma sätt, vilket visar på hur en och samma händelse kan tillskrivas olika mening utifrån olika människors perspektiv. Genom att tillämpa diskursanalys har vi kunnat undersöka hur hållbarhet uttrycks och beskrivs i samband med
etableringen av Lalandia, vilket har gjort det möjligt för oss att förstå hur begreppet hållbarhet konstrueras i ett samtida destinationsutvecklingsprojekt.
Som nämnt ovan har vi valt att samla in material till vår diskursanalys genom dokument och en intervju, vilket redogörs för närmare nedan.
3.2.1 Dokument
Delar av uppsatsens empiri har inhämtats via plandokument tillhörande det studerade projektet. En fördel med dokument som datakälla är att dessa inte har producerats som en följd av studien (Yin, 2007). Rose (2016) framhåller att nyckelkällorna ofta brukar framstå som självklara. De dokument som vi ansåg framträdde som nyckelkällor i arbetet var fem granskningsutlåtanden tillhörande projektets fem detaljplaner: Tvättsvampen m.fl., Folkets Park 1 m.fl., Fjällskivlingen 1, Toppmurklan och Badgästen. Vi har även tagit del av kommunens översiktsplan från 2006 och projektets miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilken omfattar samtliga fem detaljplaner.
Valet att studera granskningsutlåtanden gjordes med en tanke om att kommunen såväl som medborgare, organisationer och andra verksamheter kommer till tals i dokumenten. Detta då granskningsutlåtanden innehåller de skriftliga synpunkter som inkommit under tiden
detaljplanen varit ute på granskning och kommunens svar på om, samt hur, synpunkterna tas i beaktning (Boverket, 2014). Genom materialet kunde vi därmed ta del av synpunkter som förts fram av olika aktörer i projektet och hur de ser på projektets påverkan på den omgivande livsmiljön. MKB:n analyserades då dokumentet syftar till att utreda vilken påverkan projektet kan få ur ett hållbarhetsperspektiv och ställer därmed även krav på hur kommunen ska gå tillväga för att de olika aspekterna av hållbarhet ska tas i beaktande (Boverket, 2018). MKB:n kan därför ses som ett ytterligare perspektiv på hur hållbarhetsdimensionerna kommer till uttryck i projektet. Översiktsplanen bidrog med en överblick över kommunens situation och förutsättningar. Detta ser vi som viktigt då det bland annat genererade en större förståelse för bakomliggande drivkrafter i det studerade projektet, vilket är en av studiens frågeställningar. 3.2.2 Intervju
Som komplement till dokumentstudien har vi även genomfört en kvalitativ intervju med en tjänsteperson från Motala kommuns enhet för strategisk samhällsplanering. Intervjupersonen sågs som en nyckelperson då denne sedan start varit delaktig i projektet i egenskap av
övergripande projektledare. Intervjun varade i ca 45 minuter och frågorna som ställdes under intervjuerna var halv- och ostrukturerade, vilket gav intervjupersonen möjlighet att ge djupa och detaljrika svar utifrån dennes egen förmåga och erfarenheter i relation till projektet (David & Sutton, 2016).
En fördel med intervjuer är att de är målinriktade och att samtalet kan fokusera på uppsatsens frågeställningar (Yin, 2007). Med anledning av detta arbetade vi inför intervjutillfället fram en intervjuguide (se bilaga 1), vilken innehöll information om intervjun och studiens syfte samt intervjufrågorna. Genom att förhålla oss till intervjuguiden under intervjun kunde vi
säkerställa att fokuset inte frångick uppsatsens syfte och frågeställningar, samtidigt som frågornas karaktär gav intervjupersonen möjlighet att svara fritt utifrån sin förmåga och erfarenhet. Intervjun var därmed halvstrukturerad då vi följde intervjuguiden och förhöll oss till frågornas förutbestämda ordningsföljd samtidigt som det fanns möjlighet att öppna upp för nya frågor under tiden intervjun pågick (David & Sutton, 2016). Vi valde att delge
intervjupersonen intervjuguiden ett par dagar innan intervjun skulle äga rum, då vi ville ge informanten möjligheten att sätta sig in i frågorna som skulle ställas under intervjun och
därmed kunna förbereda sig inför intervjutillfället. David och Sutton (2016) framhåller vikten av att ge intervjupersonen förutsättningar till att forma sina svar på de frågor som ställs under intervjun, vilket vi ser att vi gjorde genom att i god tid delge informanten vår intervjuguide. Vi hade innan intervjutillfället beslutat att även intervjumaterialet skulle analyseras med hjälp av diskursanalys för att kunna hitta samband och mönster i materialet. För att detta skulle vara möjligt spelade vi in intervjun och transkriberade den.
3.2.3 Analysmetod
Vi har analyserat den insamlade empirin i flera steg, inspirerade av Rose (2016:214) analysmetod vilken består av sju steg:
1. Se på materialet med nya ögon 2. Fördjupa dig i materialet
3. Identifiera nyckelord i materialet
4. Undersök vilka diskurser som skapas i materialet
5. Uppmärksamma komplexiteter och motsägelser som förekommer i materialet 6. Synliggör materialets osynliga såväl som synliga egenskaper
7. Uppmärksamma detaljer i materialet
I det första steget av analysen läste vi noggrant igenom samtliga texter, inklusive intervjun vilken vi transkriberat. Vid genomläsningen strävade vi efter att se på materialet med nya ögon för att undvika att våra egna positioner och värderingar skulle påverka utfallet av analysen (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Genomläsningarna av materialet gjorde det möjligt för oss att sätta oss in i det studerade sammanhanget och bilda oss en uppfattning om materialets innehåll. I nästa steg läste vi igenom materialet ytterligare en gång, vilket gjorde det möjligt för oss att verkligen fördjupa oss i materialet samtidigt som vi sökte efter
nyckelord. När vi sökte efter materialets nyckelord låg vårt fokus på att identifiera ord som kunde kopplas till hållbar utveckling och projektets påverkan på denna. Mer utförligt innebar detta att vi sökte efter ord som kan kopplas projektets ekonomiska, ekologiska och sociala påverkan. Exempel på nyckelord som återfanns vid kodningen är tillväxt, naturvärde, bevarande, exkludering, privatisering och otrygghet.
I det tredje steget skrev vi upp de nyckelord som vi återfunnit på ett tomt pappersark och därigenom kunde vi se hur de olika orden relaterade till varandra och till de olika
dimensionerna av hållbarhet. Efter detta återgick vi till materialet för att se vilka sammanhang som de identifierade nyckelorden förekom i, vi såg därmed till större textstycken. Genom att göra detta kunde vi identifiera de diskurser som skapas i materialet, vilket utgör det fjärde steget i Rose (2016) analysmetod. Efter att ha identifierat de diskurser som förekommer i materialet kunde vi sedan uppmärksamma skiljelinjer och motsättningar i aktörers olika argument och synsätt i relation till hållbarhetsdimensionerna i projektet. Genom att göra detta kunde vi se hur diskurserna var konstruerade och därigenom uppmärksamma de komplexiteter och motsägelser som förekom i materialet.
Vi har i största möjliga mån strävat efter att materialet ska tillåtas “tala till oss”. Studiens fokus på hållbar utveckling medför dock automatiskt att de nyckelord som identifierats delas in tre övergripande kategorier; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Inom dessa kategorier har vi utifrån nyckelorden sedan identifierat underkategorier (se figur 2). Inom ekonomisk hållbarhet har vi identifierat Tillväxt som mål samt Centrumhandel,
vi identifierat två underkategorier; Naturvärden och Avvägningar mellan olika intressen. Inom social hållbarhet har vi återfunnit Deltagande i planeringsprocessen, Kulturvärden och
Platsens tillgänglighet för allmänheten som tre underkategorier.
Figur 2. Figuren visar de övergripande kategorier och underkategorier som återfunnits i materialet (Jensen, 2020).
3.3 Metod- och källdiskussion
Winther Jørgensen och Phillips (2000) belyser risken för att forskarens egna kunskaper och värderingar kan påverka undersökningen av diskurser, i synnerhet de diskurser som forskaren har egna åsikter om. Författarna menar att forskaren måste “sätta parentes” kring sina egna kunskaper för att de personliga värderingarna inte ska påverka analysen. Detta är något vi tagit i beaktande vid vår analys genom att vi reflekterat kring hur våra respektive bakgrunder och kunskaper kan påverka analysen. Att ingen av oss författare har något personlig koppling till det studerade projektet ser vi är till fördel för studiens tillförlitlighet. Ytterligare en
svårighet med att studera diskurser är att forskaren ofta utgör en del av den kultur eller det sammanhang som studeras, vilket kan få till följd att forskaren ser vissa delar i materialet som självklarheter. Detta kan resultera i att vissa diskurser ses som naturliga och därmed inte behandlas på samma sätt som övriga diskurser. Winther Jørgensen och Phillips (2000)
framhåller att forskaren bör eftersträva att ställa sig främmande inför det insamlade materialet i största möjliga mån och på så sätt minska risken för att dess position inte påverkar utfallet av studien. I den här uppsatsen har vi förhållit oss nära till studiens teoretiska avsnitt och
förankrat våra resonemang i detta, vilket betonas vara viktigt för att den kunskap som produceras ska legitimeras som vetenskaplig (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).
Uppsatsen teoretiska avsnitt utgörs av tidigare forskning inom ämnesområdet, dels i form av vetenskapliga artiklar, dels i form av böcker. Majoriteten av de vetenskapliga artiklar som vi använt oss av är peer reviewed, vilket innebär att de har granskats av andra forskare
verksamma inom ämnesrelevanta forskningsområden (Linköpings universitetsbibliotek, 2020). De forskare som författat dessa artiklar är namn som återkommer frekvent vid en
Hållbar destinationsutveckling Ekonomisk hållbarhet Tillväxt som mål Centrumhandel, följdetableringar och näringsliv Ekologisk hållbarhet Naturvärden
Avvägningar mellan olika intressen Social hållbarhet Platsens tillgänglighet för allmänheten Deltagande i planeringsprocessen Kulturvärden
litteratursökning inom ämnesområdet hållbar destinationsutveckling, och kan därmed konstateras vara väletablerade inom forskningsområdet. De böcker som vi använt oss är utgivna av förlag likt Routledge, SAGE och Studentlitteratur AB. Böckerna har framförallt varit antologier, vilka innehåller kapitel skrivna av olika ämnesrelevanta forskare
sammanställda av en redaktör. Dessa har gett oss en god inblick i ämnet och fungerat likt en bakgrund, vilka vi sedermera kompletterat med fler vetenskapliga publikationer.
Vid insamling av vårt empiriska material har vi lagt tonvikten vid plandokument, vilka vi kompletterat med en intervju, och har dragit slutsatser utifrån dessa. Vi ser att det hade varit till fördel för studiens tillförlitlighet om vi hade genomfört intervjuer med fler av projektets aktörer. Detta då vi på så sätt hade fått ta del av flera infallsvinklar och perspektiv på projektet på ett djupare plan, vilket också hade kunnat påverka studiens resultat. En fördel som gavs med att fokusera på plandokument ser vi dock är att dessa omfattar stora delar av projektet och innehåller aktörers olika syn och perspektiv på projektet. Genom att även komplettera dokumentstudien med en intervju ser vi därigenom att vi har fått goda förutsättningar för att kunna genomföra en tillförlitlig studie.
Det krävs även reflexivitet över de ställningstaganden vi gjort i diskursanalysen, vilka delar som lyfts fram i materialet och hur de framställts (Rose, 2016). Detta är extra viktigt då studiens analys är subjektiv till sin karaktär och sannolikheten är därför liten att samma resultat skulle kunna uppnås igen om en annan person skulle göra om vår studie. Genom att vara transparenta kring de val vi har gjort i arbetet och förankra våra ställningstaganden i vetenskapliga texter och litteratur stärker vi resultatets tillförlitlighet. Vi har även låtit
intervjupersonen läsa igenom resultatet innan publicering för att säkerställa att dennes mening inte framställts på ett felaktigt sätt. Vid intervjuer finns en risk att intervjupersonen svarar på frågorna på det sätt som denne tror att intervjuaren vill ha svar, att intervjupersonen har glömt information eller att frågorna är felaktigt ställda, vilket kan resultera i att intervjun
representerar en skev bild av verkligheten (Yin, 2007). Detta ser vi är svårt att undvika, men genom att vi gav intervjupersonen möjligheten att ta del av intervjufrågorna i god tid innan intervjun ser vi ökade möjligheterna för att intervjupersonen skulle kunna sätta sig in i ämnet och därmed svara utifrån dennes bästa förmåga.
3.4 Etik
Begreppet etik syftar till regler om vad som skiljer ett gott beteende från ett dåligt (David & Sutton, 2016). I denna uppsats har vi utgått från Vetenskapsrådets riktlinjer från 2017, och nedan kommer vi att redovisa vilka forskningsetiska överväganden vi har gjort i samband med vår studie.
Inför intervjun bad vi om intervjupersonens samtycke till att delta i studien, informerade om studiens syfte och hur personen berörs av denna, samt om de rättigheter som personen har. Detta gjordes dels i den intervjuguide som vi utformande inför intervjutillfället (se bilaga 1), dels i ett separat dokument utformat enligt Linköpings universitets mall för samtycke till personuppgiftsbehandling, vilken i sin tur är utformad i enlighet med
dataskyddsförordningens lagstiftning GDPR (Linköpings universitet, 2019). Vid behandling av intervjupersonens personuppgifter har vi följt GDPR:s sju grundläggande principer (Datainspektionen, u.å.). I studien har vi enbart valt att ange informantens arbetstitel och relation till projektet Lalandia, och därmed utelämnat dennes namn. Valet gjordes med
anledning av att intervjupersonen skulle kunna känna sig trygg att svara så sanningsenligt som möjligt, samt för att säkerställa att intervjupersonen inte på något sätt ska ta skada av studien.
Vi använder inte uppgifterna som samlats in i något annat sammanhang än i studien och har varit noggranna med hur vi hanterat materialet för att undvika att det kommer i orätta händer. Inga personliga uppgifter har behandlats i arbetet, förutom intervjupersonens yrkesroll. Då Motala kommun är en mindre verksamhet kan det dock vara problematiskt att garantera att intervjupersonen inte går att identifiera, i synnerhet då informantens relation till projektet Lalandia redogörs för i uppsatsen.
4. Dimensioner av hållbarhet i fallet Lalandia
I denna del redovisar vi de diskurser som har framträtt i det analyserade materialet. De mönster och skiljelinjer som vi fann i materialet delas in i tre övergripande kategorier; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Inom varje kategori har materialet sedermera delats in i underkategorier. Inom ekonomisk hållbarhet har vi identifierat Tillväxt som mål samt Centrumhandel, följdetableringar och näringsliv som två underkategorier. Även inom ekologisk hållbarhet har vi identifierat två underkategorier; Naturvärden och Avvägningar mellan olika intressen. Inom social hållbarhet har vi återfunnit Deltagande i
planeringsprocessen, Kulturvärden och Platsens tillgänglighet för allmänheten som tre underkategorier.
4.1 Ekonomisk hållbarhet
I det analyserade materialet har vi identifierat Tillväxt som mål samt Centrum,
följdetableringar och näringsliv som underkategorier till den ekonomiska hållbarheten. 4.1.1 Tillväxt som mål
Historiskt har näringslivet i Motala kommun präglats av större industrier, men genomgår för närvarande en omställning från större produktions- och industriverksamheter till allt fler kunskapsintensiva verksamheter, något som lett till ökad arbetspendling ut från kommunen. I kommunens översiktsplan problematiseras det pågående skiftet i näringslivet och det faktum att allt fler av kommunens invånare väljer att arbeta i grannkommunerna, samt de utmaningar mindre kommuner står inför i samband med den starka urbaniseringstrend som råder, vilket kan resultera i negativ befolkningsförändring. Med utgångspunkt i detta formulerar Motala kommun i sin översiktsplan övergripande mål vilka bland annat syftar till ökad
befolkningstillväxt och ökad sysselsättning (Motala kommun, 2006).
Tillväxt är ett begrepp som återkommer frekvent i det insamlade materialet och har
identifierats som den dominerande diskursen i arbetet. Vid intervjun med tjänstepersonen från Motala kommun beskriver även denne att kommunens nuvarande tillväxtmål är att kommunen ska ha 50 000 invånare år 2040, vilket motsvarar en ökning om cirka 7000 personer. Vidare framhålls att kommunens strategiska planering spelar en viktig roll i arbetet för att uppnå målet och att Lalandias etablering kan utgöra ett viktigt bidrag:
“Så att drivkrafterna för oss, för att vi har jobbat så hårt med det här, det ser vi ju är tillväxten i Motala.” (Tjänsteperson, Motala kommun)
Utifrån tjänstepersonens citat kan det förstås att Lalandia ses som ett verktyg för att skapa tillväxt i kommunen. Strävan efter tillväxt kan därför ses som en grundläggande drivkraft till varför kommunen arbetar för Lalandias etablering, vilket likaså kan ses som en förklaring till varför begrepp som tillväxt, katalysator och positiv förändring ofta kopplas samman med projektet (Motala kommun, 2018A-E). Då tillväxt, i likhet med hållbarhet, är ett begrepp som främst syftar på en utveckling, men som inte i sig beskriver vad som ska utvecklas går det att konstatera att uttrycket har många ansikten. Det blir därför svårt att skaffa sig en tydlig bild av vad användningen av begreppet syftar till i de olika sammanhangen. I materialet har vi sett att användningen av begreppet tillväxt både kan beskriva en befolkningsmässig tillväxt och en ekonomisk tillväxt, vilka kan länkas samman med varandra. En viktig del i arbetet med att främja kommunens tillväxt är att skapa fler arbetstillfällen för att förhindra utflyttning från kommunen, vilket framkommer i citatet:
”Dels på arbetstillfällen, men också ett levande näringsliv, och att vi har en möjlighet kanske att behålla våra ungdomar i staden, som annars får flytta härifrån för att skaffa jobb.”
(Tjänsteperson, Motala kommun)
Tjänstepersonen berättar att Motala historiskt haft en relativt hög ungdomsarbetslöshet och betonar att de arbeten som kan skapas i samband med Lalandias etablering är viktiga för att stadens ungdomar ska ha möjlighet att stanna kvar i kommunen (Tjänsteperson, Motala kommun). Kommunens yngre medborgare kan ses vara kommunens framtid och att skapa arbetstillfällen för dessa är därmed en långsiktig investering i kommunens framtid,
exempelvis då skatteintäkterna kan öka. I det här sammanhanget kan användningen av begreppet tillväxt därmed även förstås syfta till ekonomisk tillväxt. Att förhindra utflyttning från kommunen är även det en viktig del i kommunens arbete för att uppnå dess övergripande tillväxtmål.
4.1.2 Centrumhandel, följdetableringar och näringsliv
Utöver de arbetstillfällen som skapas i samband med Lalandia framhålls att de turister som kommer att besöka destinationen är viktiga för att få fart på centrumhandeln, men även kommunens näringsliv i stort. Tjänstepersonen framhåller i citatet de utmaningar som kommunen står inför idag med anledning av ett utdöende centrum:
“Sen har Motala ett centrum, likt de flesta städer, som är lite döende. Många butiker får lägga ner, det är inte så mycket liv och rörelse. Det man har sett i olika utredningar är ju att de som shoppar i centrum, och går på restauranger, och njuter av en stad, är inte främst de som bor där utan ofta så är det turister.” (Tjänsteperson, Motala kommun)
I ovanstående citat går det att förstå att den plats som tjänstepersonen refererar till är en “döende” plats, vilket syftar till en plats utan besökare och där verksamheterna avvecklas. Det blir även tydligt att “döende” inte är ett tillstånd som tjänstepersonen ser som
eftersträvansvärt, och kan ses som motsatsen till en “levande” plats.
Utifrån studerade granskningsutlåtanden kan det dock utläsas att det finns aktörer som antar en annan syn på Lalandias potential att bidra till ett levande centrum och ett stärkt näringsliv. En aktör som har yttrat sig i granskningsutlåtandet menar att etableringen kommer att påverka det lokala näringslivet negativt, exempelvis då Lalandia planerar att etablera restauranger, butiker och affärer, vilka kan konkurrera ut det lokala näringslivet (Motala kommun, 2018A-E). Risken för att Lalandias verksamhet kan konkurrera ut lokala verksamheter framhölls dock inte som någon risk sett ur tjänstepersonens perspektiv, då denne vid intervjun berättade att det finns många andra företag som nu vill etablera sig på orten, till följd av Lalandias etablering:
“Vi har många andra företag som vill komma hit nu, för att Lalandia vill komma hit, följdetableringar väljer vi att kalla det. Och dom är lite avvaktande tills de ser… för de vill komma om Lalandia kommer. Vi ser att Lalandia kommer att vara lite proppen ur, sen så tror vi att tillväxten kommer att komma lite av sig själv, så på så sätt påverkar det kommunen mycket.” (Tjänsteperson, Motala kommun)
Det går i och med detta citat även att förstå att tjänstepersonen menar att etableringen inte bara kommer att leda till fler besökare utan även att etableringen av Lalandia kommer att ge upphov till att fler verksamheter etablerar sig i staden, vilket är ett bevis på föreställningen om att staden i och med etableringen av Lalandia blir “levande”. Synerna på vad som kan främja respektive skada det lokala näringslivet kan konstateras skilja sig åt mellan kommunen och de
medborgare och intresseföreningar som har yttrat sig i granskningsutlåtandena. Det kan även konstateras att det inte endast finns ett entydigt svar på hur Lalandias etablering kan påverka kommunens näringsliv, utan att detta skiftar mellan olika aktörer och deras perspektiv, då perspektiven avgör hur de väljer att se konsekvenserna av etableringen. Denna motsättning kan även ses som ett tydligt exempel på att kommunen inte har samma syn som medborgare och intresseföreningar på hur ekonomisk hållbarhet kan skapas.
Det blir även tydligt att tjänstepersonen menar att kommunen har ett ansvar för att skapa en “levande” stad, men att arbetet kan bedrivas genom ett samarbete mellan fler aktörer, i detta fall ett privat företag och kommunen. Även i granskningsutlåtanden (Motala kommun, 2018A-E) betonar kommunen vikten av samarbete mellan olika aktörer och de positiva effekterna som kan komma till följd av etableringen om denna realiseras.
4.2 Ekologisk hållbarhet
I det analyserade materialet har vi identifierat Naturvärden och Avvägningar mellan olika intressen som underkategorier till den ekologiska hållbarheten.
4.2.1 Naturvärden
Utifrån det analyserade materialet kan konstateras att det markområde som berörs av Lalandias etablering innehar flertalet naturvärden, vilka gett upphov till motsättningar i projektet. Naturskyddsföreningen framhåller att exploatering av naturmarker likt dessa bör göras med stor försiktighet för att inte riskera att viktiga ekologiska värden och funktioner görs avkall på, en syn som delas av flera aktörer. Motala Biologiska förening menar att platsens naturvärden exempelvis är knutna till träd på platsen, vilka därför bör värnas om. Flera aktörer påpekar även att det är de unika naturvärdena som finns i området som gör platsen attraktiv (Motala kommun, 2018A-E).
Även Motala kommun framhåller att de vill bevara Varamons unika karaktär, och menar att det genom skyddsbestämmelser och reglering i detaljplanen är möjligt att värna om områdets höga naturvärden. Samtidigt menar kommunen att en exploatering av området kommer att medföra förändringar i landskapet och framhåller att projektet är en avvägning mellan nyttan av exploateringen och värdet av naturvärdena. Kommunen framhåller att de bedömer att nyttan av exploateringen väger tyngre än de naturvärden som försummas (Motala kommun, 2018A-E). Även i MKB:n blir motsättningen mellan att bevara de höga naturvärdena och exploateringen tydlig. I dokumenten lyfts “kompensationsåtgärder” som en möjlig lösning för att inte göra allt för stora avkall på de höga naturvärdena, samtidigt som exploateringen möjliggörs (VOS, 2018). Genom aktörernas resonemang blir motsättningen mellan den ekonomiska och den ekologiska hållbarhetsdimensionen i projektet påtaglig. Kommunen värnar främst om den ekonomiska dimensionen då de anser att projektets genomdrivande är viktigare än de naturvärden som finns på platsen, medan intresseföreningarna tvärtom anser att de naturvärden som finns på platsen är viktigare än genomdrivandet av projektet.
Det kan konstateras finnas en motstridighet i kommunens inställning till platsens naturvärden. Detta då de vill bevara platsens unika karaktär samtidigt som de belyser att området kommer att förändras eftersom naturvärdena inte bedöms tillräckligt värdefulla för att förhindra Lalandias etablering. I motsättningen mellan de olika aktörerna blir det återigen tydligt att kommunen främst prioriterar den ekonomiska aspekten. I denna konflikt framgår det att båda aktörerna framhåller vikten av att ha en balans mellan förändring och bevarande, men det som
inte blir särskilt tydligt är var de enskilda aktörerna menar att gränsdragningen mellan bevarande och förändring går.
Det finns även en skiljelinje mellan synen på hur naturvärden tas i beaktning i projektet gällande hur Vätterns vattenkvalité påverkas av exploateringen. Naturskyddsföreningen i Motala pekar på att exploateringen kan innebära att Vätterns vattenkvalité försämras, medan kommunen istället menar att exploateringen kan ses som en åtgärd som förbättrar Vätterns vattenkvalité då vattenflöden kommer att regleras och de befintliga avloppssystemen byts ut (Motala kommun, 2018A-E). Detta tyder på att det även i detta avseende finns skilda synsätt på hur problemet ska lösas, i denna fråga genom att antingen bevara befintliga naturvärden, eller genom att förbättra de befintliga systemen och göra de mer miljövänliga vid
exploateringen.
4.2.2 Avvägningar mellan olika intressen
Något som framgår av det analyserade materialet är att det inte finns en enad bild av vad som är ett enskilt respektive allmänt intresse, vilket blir synligt när naturvärden diskuteras. En konsekvens av detta är att de olika aktörerna fyller begreppen med olika meningar och det uppstår av den anledningen motsättningar i vilka avvägningar som bör göras inom projektet. Under intervjun blir det tydligt att tjänstepersonen anser att kommunen har ett ansvar över att miljömässiga faktorer tas i beaktning i projektet. Tjänstepersonen skiljer på enskilda intressen som exempelvis Lalandia och allmänheten representerar och de allmänna intressena som främst länsstyrelsen och kommunen försvarar. Detta blir tydligt i citatet nedan när tjänstepersonen ska svara på frågan om Lalandia kan vara ett exempel på hållbar destinationsutveckling:
“Ja det kan det vara, det kan bidra till hållbar destinationsutveckling, men det är ingenting som gör sig självt utan man måste jobba med just dom parametrarna. [...] Lalandia kan ju tänka lite likadant har ju vi uppfattat, att de känner att det där kostar oss, amen gröna tak det kostar oss pengar, varför ska vi ha det för? Då måste vi liksom motivera hur man ser på det, så man måste jobba med det, men när det är på plats så skulle jag vilja kalla det för en hållbar destinationsutveckling.” (Tjänsteperson, Motala kommun)
Citatet tyder på att det finns en motsättning mellan den enskilda aktörens ekonomiska intresse och det ekologiska allmänna intresse som kommunen representerar. Det blir även tydligt att tjänstepersonen menar att kommunen har ett övergripande ansvar att tillse att
hållbarhetsdimensionerna tas i beaktning i projektet.
En motsättning på synen på vad enskilda och allmänna intressen omfattar blottläggs även i frågan om strandskyddet. Nedan följer ett citat som påvisar hur tjänstepersonen ser på de avvägningar som görs i projektet:
“[...] vi insåg att det är ju väldigt mycket intressen som står emot varandra. Strandskyddet, som egentligen är en förbudslagstiftning som vi var tvungna att argumentera för att kunna upphäva. Sen har vi ju liksom alla miljövärden att ta hänsyn till, trafik och boende. Men vi tycker ju att vi gjort så pass bra utredningar som visar att det här projektet är lämpligt för den här platsen.” (Tjänsteperson, Motala kommun)
Synsättet som påvisas ovan är en syn som skiljer sig från intresseorganisationen Varamons Vänners syn på strandskyddet, vilken uttrycks i citatet:
“Föreningen anser inte att semesterstugorna behöver byggas strandnära och förväntar sig att kommunen hänvisar andra alternativ för byggnation. Föreningen anser att det inte är ett allmänt intresse som motiverar upphävande av strandskyddet, utan snarare Lalandias enskilda intresse.” (Motala kommun, 2018B:10)
Till skillnad från tjänstepersonen på Motala kommun menar föreningen att upphävandet av strandskyddet är en handling som syftar till att värna om Lalandias enskilda intresse. I granskningsutlåtandena går det även att påvisa att flera medborgare menar att de naturvärden som finns i området har ett större värde än vad en exploatering av området har, medan kommunen argumenterar för att projektet i sin helhet utgör ett allmänt intresse och att
exploateringen därav är viktigare än strandskyddet (Motala kommun, 2018A-E). Även i MKB hävdas att de semesterbostäder som planeras inom strandskyddat område är ett enskilt intresse och som dessutom inte måste placeras inom strandskyddat område (VOS, 2018).
I och med detta blir det tydligt att varje aktör tolkar vad som är ett allmänt respektive enskilt intresse utifrån sitt eget perspektiv. Den skiftande synen på vad som är ett enskilt respektive allmänt intresse bidrar till att det uppstår skiljelinjer i hur de olika aktörerna anser att
avvägningar mellan naturvärden och exploatering ska göras. Tjänstepersonen återkommer genom hela intervjun till problematiken i att flera intressen står emot varandra och beskriver att en konsekvens av detta är att en av de största svårigheterna i projektet är att ”få med sig alla på tåget” (Tjänsteperson, Motala kommun). Konflikten angående hur de olika
hållbarhetsdimensionerna ska prioriteras i projektet blir här tydlig. Det går att förstå att kommunen slits mellan att värna om de ekologiska värdena som finns på platsen och de ekonomiska värdena som projektet kan generera. Den ekonomiska dimensionen tycks återigen väga tyngre än den ekologiska dimensionen, en prioritering som tjänstepersonen även menar att Lalandia gör. Det blir återigen även tydligt att intresseföreningar och medborgare är de aktörer som främst värnar om de ekologiska värdena som finns i området.
4.3 Social hållbarhet
I det analyserade materialet har vi identifierat Deltagande i planeringsprocessen, Kulturvärden och Platsens tillgänglighet för allmänheten som underkategorier till den sociala hållbarheten. 4.3.1 Deltagande i planeringsprocessen
I materialet, och som framkommit ovan, har det blivit tydligt att olika typer av aktörer har varit involverade och axlat olika typer av roller i projektet under planeringsprocessen. Detta går att koppla ihop med den sociala hållbarheten då de aktörer som påverkas av projektet får komma till tals och ges därav möjligheten att delta i samhällsutvecklingen.
Motala kommun är den aktör i projektet som ansvarar för den strategiska planeringen och arbetet med detaljplanerna, vilket är en förutsättning för att en etablering av Lalandia ska vara möjligt. Den tjänsteperson vid Motala kommun som vi intervjuat beskriver även sitt eget deltagande i projektet i egenskap av övergripande projektledare och som en länk mellan politiken och kommunens strategiska planering. Det poängteras att kommunen i samband med projektet inte besuttit all den kunskap som krävs i projektet, utan att de även anlitat konsulter, exempelvis i samband med de utredningar som gjorts (Tjänsteperson, Motala kommun). Ur granskningsutlåtanden kan även utläsas att diverse kommunala nämnder och förvaltningar varit delaktiga, bland annat vid samråd och granskning av detaljplanerna vid vilka de bidragit
med yttranden baserade på sin spetskunskap i förhållande till projektet (Motala kommun, 2018A-E).
Utöver kommunen, framhålls särskilt Lalandia A/S som en viktig aktör i projektet då det är de som önskar etablera sig på platsen. Tjänstepersonen vid Motala kommun berättar att
kommunen och företaget har haft ett nära samarbete under hela planeringsprocessen. Vidare poängteras även att kommunens tillväxtbolag, Tillväxt Motala AB, är en viktig aktör i projektet då verksamheten ansvarar för kontakten med näringslivet och att hitta nya
etableringar till kommunen (Tjänsteperson, Motala kommun). Det går att förstå att det nära samarbete som kommunen beskrivs ha med Lalandia A/S och Tillväxt Motala AB i samband med projektet är ett sätt för den privata sektorn att få mer makt i
destinationsutvecklingsprojektet.
Utöver projektets tre huvudaktörer har flertalet statliga myndigheter varit delaktiga under arbetet med projektet. Tjänstepersonen vid Motala kommun understryker att länsstyrelsen varit en viktig part som de har haft en tät dialog med under hela projektet. Att en tät dialog förts med länsstyrelsen menas ha varit av stor vikt, då det är den aktör som kan kliva in och upphäva planerna om de bedömer att kommunen gjort fel. Vidare framhålls allmänheten som en viktig aktör i projektet, bland annat med anledning av att detaljplaneprocessen ställer krav på att dessa ska ges möjlighet till deltagande i form av samråd och granskning av
detaljplanerna (Tjänsteperson, Motala kommun). Föreningen Varamons Vänner utgör en del av allmänheten och har varit en aktiv aktör i projektet då de ställt sig kritiska till planerna på Lalandias exploatering och kommunens val av markanvändning. Varamons Vänner är bland annat en av de parter som överklagat de fem detaljplanerna till Mark- och miljödomstolen (Tjänsteperson, Motala kommun; Motala kommun, 2018A-E).
Frågan om hur olika aktörer involveras i planeringsprocessen tycks vara central i projektet. Under intervjun återkommer tjänstepersonen flera gånger till den utdragna
överklagandeprocessen som aktualiserades under planeringsprocessen, vilket är bevis på att det inte finns en enad syn på hur projektet ska ta form. Nedan är ett exempel på en negativ komplikation som tjänstepersonen framhäver att den utdragna planeringsprocessen har medfört till projektet:
“Från början var ju tanken att hela anläggningen skulle öppna år 2021, och nu ser vi att på grund av alla överklaganden så är nog risken stor att det blir 2024, alltså tre år försenat. Det är ju ganska uppseendeväckande för att kommunen har också räknat med att varje år som Lalandia är i drift så får vi 40 miljoner extra i skatteintäkter. Det är pengar vi går miste om.”
(Tjänsteperson, Motala kommun)
Det går i och med detta att förstå att projektet engagerar flertalet aktörer, vilka vill komma till tals och påverka projektet under planeringsprocessen, vilket tycks vara viktigt men även tidskrävande för kommunen. Materialet visar därför på att det finns en motsättning i att kommunen vill “ro projektet i hamn”, för att det så snart som möjligt ska kunna börja generera pengar, men även låta de aktörer som vill, komma till tals.
4.3.2 Kulturvärden
I likhet med vad som framkom angående platsens naturvärden, kan även synsättet på vad som är ett kulturvärde och hur dessa ska hanteras konstateras skifta mellan projektets aktörer. Intresseföreningen Varamons Vänner är av meningen att etableringen påverkar viktiga kulturmiljöer negativt, i synnerhet Folkets Park vilken beskrivs som en viktig del av platsens och invånarnas historia. De framhåller i detta avseende att platsens kulturella och historiska
värden är viktiga att bevara. Motala kommun menar att de har förståelse för att planerna påverkar kulturella värden och att detta väcker känslor hos lokalbefolkningen. Kommunen menar dock att det är möjligt att bevara och återanvända vissa kulturhistoriska detaljer, vilka föreslås flyttas till andra platser. Motala kommun framhåller även att en helhetsbedömning gjorts och menar att en etablering av Lalandia väger tyngre än platsens kulturhistoriska värden (Motala kommun, 2018A-B). Även i MKB:n belyses områdets kulturhistoriska värden som kommer gå förlorade, och flyttandet av några specifika byggnader framhålls som en lösning (VOS, 2018).
Diskussionen ovan talar för att det finns skiftande synsätt vad gäller platsens kulturvärden. Enligt Varamons Vänner är befintliga kulturvärden av större värde än Lalandias etablering, medan kommunen hävdar det motsatta. I denna motsättning kan det konstateras att det finns olika tolkningar av vad bevarande faktiskt innebär för de olika aktörerna. I kommunens mening bevaras de kulturhistoriska värdena genom att några mindre byggnader flyttas från Folkets park till en annan plats. Varamons Vänner har istället en mer konservativ inställning då de menar att bevarande handlar om att platsen ska låtas vara orörd för att undvika
förändringar i kulturmiljön. Kommunens förslag att flytta kulturhistoriska detaljer kan tolkas som att de är medvetna om att de inte helt kan ignorera platsens kulturvärden och invånarnas önskan om bevarande av dessa, men att de ekonomiska värdena väger tyngre.
4.3.3 Platsens tillgänglighet för allmänheten
Även platsens tillgänglighet för allmänheten är ett återkommande ämne, vilket tycks angripas på olika sätt av de olika aktörerna. I MKB:n framgår det att planförslaget kommer att
möjliggöra för fysisk aktivitet och socialt umgänge för besökare till anläggningen, men att förslaget samtidigt försvårar för det rörliga friluftslivet då exploateringen i hög grad sker på områden som tidigare har klassats som park- och naturmark (VOS, 2018). Det går därför att förstå att destinationens besökare kan delas upp i två kategorier; besökare till Varamon och besökare till badanläggningen. I detta avseende blir det även tydligt att etableringen av Lalandia bidrar till att besökarna till anläggningen ges förutsättningar till aktivitet och umgänge på bekostnad av de personer som tidigare har använt park- och naturmarken till utomhusaktiviteter och umgänge.
I de granskningsutlåtanden som vi tagit del av framgår en oro hos lokalbefolkningen att Lalandias etablering kan ge upphov till att områdena invid Varamon inte längre blir en plats för alla att nyttja. Yttranden menar därför att Lalandias etablering kan leda till sociala orättvisor och exkludering. Vidare menar yttranden att alla inte har råd att besöka
anläggningen och att detta är att betrakta som diskriminering (Motala kommun, 2018A-C, E). Utifrån citatet nedan går det att förstå att det finns en medvetenhet hos tjänstepersonen om hur arbetet kan fortlöpa för att göra de delarna av destinationen som inte ingår i Lalandiaprojektet, men som utgör en viktig del av destinationen, socialt inkluderande:
“Sen har vi tittat på hur vi kan utveckla själva Varamobaden för att göra det till en mer hållbar destination. Det är allt ifrån att man tar hand om sina egna sopor till att man kan ta sig dit med kollektiv- och cykeltrafik, men också till hur du kan leva där som människa på ett så tryggt sätt som möjligt så att du inte ska känna dig, amen, det är ju väldigt mycket det här med HBTQ, och hur du ska byta om i lugn och ro, och att alla är välkomna på samma plats, det har vi jobbat väldigt mycket med.” (Tjänsteperson, Motala kommun)
