Gymnasieelevers motivation och
utbrändhet inom elitidrott
- En kvantitativ enkätstudie i Sveriges nationellt
godkända idrottsutbildning
Andreas Egegård & Ludwig Johansson
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete 114:2020
Ämneslärarprogrammet 2016-2021
Handledare: Kerstin Hamrin
Examinator: Karin Söderlund
High school student motivation and
burnout in elite sports
- A quantitative survey in Swedish nationally
approved sports education
Andreas Egegård & Ludwig Johansson
THE SWEDISH SCHOOL OF SPORT AND HEALTH SCIENCES
Master degree project 114:2020
Teacher education program 2016-2021
Supervisor: Kerstin Hamrin
Examiner: Karin Söderlund
Sammanfattning
Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elever på den nationellt godkända
idrottsutbildningen (NIU) motiveras till sin idrott i enlighet med Self-determination Theory och Organismic Integration Theory, med hjälp av en modifierad Sport Motivation Scale (SMS-6). Vidare syftar studien till att undersöka om elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) upplever utbrändhet, med hjälp av Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Till sist ämnar studien att undersöka om det föreligger något samband mellan elevernas motivation och utbrändhet. Tidigare studier beskriver att elitidrottare har visat sig vara en särskild utsatt population gentemot utbrändhet. Detta på grund av en långvarig press och stress i samband med elitidrott.
Metod: Datainsamlingen erhölls med mejlkonversationer mellan författare och NIU gymnasieskolor i Stockholm. 15 NIU gymnasieskolor kontaktades på mejl och 7 av dessa gymnasieskolor deltog i studien. 131 elever som betraktas som elitidrottare deltog i studien genom att besvara ett frågeformulär bestående av 39 påståenden med hjälp av en 7 gradig Likertskala. 24 påståenden utgjordes av SMS-6 och 15 påståenden utgjordes av ABQ.
Resultat: De tre högsta noterade medelvärdena utifrån SMS-6 var integrated motivation (M = 5,7), identified motivation (M = 4,9) och introjected motivation (M = 4,7). ABQ medelvärde noterades till (M = 3). De två främsta fynden i studien var en negativ signifikant korrelation mellan integrated motivation (-0,18) och utbrändhet och en positiv signifikant korrelation mellan amotivation och utbrändhet (0,37).
Slutsats: Utifrån studiens resultat så verkar det som att höga nivåer av självbestämd motivation motarbetar symptom av utbrändhet. Det verkar också som att låga nivåer av självbestämd motivation framhäver symptom av utbrändhet.
Abstract
Aim: The aim of this study was to investigate how elite athlete students in Swedish high schools are motivated towards their sports by Self-determination Theory and Organismic Integration Theory, regarding the Modified Sport Motivation Scale (SMS-6). The study further aims to investigate if elite athlete students had developed symptoms of burnout, regarding the Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Finally, this study aims to investigate if there exist any correlations between student’s motivation and symptoms of burnout. Studies have reported findings of elite athletes as a special vulnerable group towards symptoms of burnout. Elite athletes train close to their limits, strain themselves to highest achievements. They are also part of that special vulnerable population who may experience symptoms of burnout due to a prolonged stress and pressure associated with elite sports.
Methods: Data collection was obtained by emails between the investigators and high schools in Stockholm. 15 sport high schools were contacted by email and 7 of these high schools participated in the study. 131 elite athlete students participated in the study by answering a questionnaire which contained 39 items, specifically 24 items by SMS-6 and 15 items by ABQ. The questionnaire were answered by a 7 point Likert scale.
Results: The three highest scored means by SMS-6 was the integrated motivation (M = 5,7), identified motivation (M = 4,9) and introjected motivation (M = 4,7). ABQ measure of burnout was (M = 3). The two major findings in the present study was a negative significant correlation reported for integrated motivation and burnout (-0,18) and a positive significant correlation reported for amotivation and burnout (0,37).
Conclusion: By the results in the present study it seems as high levels of self-determinated motivation counteract symptoms of burnout. Thus it also seems as low levels of self-determinated motivation may contribute to symptoms of burnout.
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Elitidrottande ... 2
2.2 Specialisering och diversifiering ... 2
2.3 De nationellt godkända idrottsutbildningarna ... 3
2.4 Motivation ... 3
2.5 Utbrändhet ... 4
2.6 Motivation och utbrändhet ... 6
2.7 Mätning av motivation och utbrändhet ... 7
2.7.1 Sport Motivation Scale (SMS) ... 8
2.7.2 Modifierad Sport Motivation Scale (SMS-6) ... 8
2.7.3 Athlete Burnout Questionnaire (ABQ) ... 9
2.8 Tidigare forskning med SMS och ABQ som mätinstrument ... 9
3 Teoretisk utgångspunkt ... 9
4 Syfte och frågeställningar ... 11
4.1 Syfte ... 11
4.2 Frågeställningar ... 11
5 Metod ... 11
5.1 Metodval ... 11
5.2 Urval och bortfall ... 11
5.3 Datainsamling ... 12
5.4 Definitioner av variabler ... 12
5.5 Statistisk analys ... 13
5.6 Etiska överväganden ... 13
5.7 Validitet och reliabilitet ... 14
5.7.1 Validitet ... 14
5.7.2 Reliabilitet ... 14
6 Resultat ... 15
6.1 Deskriptiv statistik gruppnivå ... 15
6.1.2 Utbrändhet på individnivå ... 16
6.2 Spearmans rangkorrelation ... 16
6.2.2 Integrated motivation och utbrändhet ... 16
6.2.3 Identified motivation och utbrändhet ... 16
6.2.4 Introjected motivation och utbrändhet ... 16
6.2.5 External Motivation och utbrändhet ... 16
6.2.6 Amotivation och utbrändhet ... 17
7 Diskussion ... 18
7.1 Syfte, frågeställningar och resultat ... 18
7.2 Resultatdiskussion ... 19
7.2.1 NIU elevers motivation i enlighet med SDT och OIT ... 19
7.2.2 NIU elevers utbrändhet i enlighet med ABQ ... 20
7.2.3 Korrelationen mellan olika motivationstyper och utbrändhet ... 20
7.3 Metoddiskussion ... 22
7.3.1 Metodkritik och studiens begränsningar ... 22
7.3.2 Studiens tillförlitlighet och generaliserbarhet ... 23
7.4 Slutsats ... 24
8 Käll- och litteraturförteckning ... 25
9 Bilagor ... 28
9.1 Bilaga 1 - Litteratursökning ... 28
9.2 Bilaga 2 - Informationsbrev till skolor ... 30
9.3 Bilaga 3 - Informationsbrev till elev ... 31
9.4 Bilaga 4 - Samtyckesblankett ... 32
9.5 Bilaga 5 - Normalfördelningstest ... 33
9.6 Bilaga 6 – Frågeformulär SMS-6 ... 34
1 Introduktion
Att tänka och bete sig på ett visst sätt är människors ansvar och något som vi lär oss redan i unga år. Begreppet motivation är ett mer komplext svårdefinierat begrepp (Jenner, 2004). Många psykologiska teorier har försökt att definiera fenomenet, såsom Self determination theory, Organismic integration theory (Deci & Ryan 1985; Ryan & Deci, 2017, 2000). Det grundläggande antagandet av Self determination theory är att människor är medfött och proaktivt motiverade, för att bemästra deras sociala miljö (Deci & Ryan, 1985). Organismic integration theory syftar till skillnad mot Self determination theory till att beskriva de olika sätt som motivationen synliggör sig på (Ryan & Deci, 2000).
Det är inget hemlighet att motivation kan driva individer framåt och för en elitidrottare har motivationen visat sig vara en bidragande faktor till framgång (Lemyre, Roberts & Stray-Gundersen, 2007). Elitidrottare uppvisar ofta en envis beslutsamhet under träning, match och turneringar, vilket beskrivs som anledningen till att de uthärdar svåra och stränga träning och tävlings förhållanden (Bicalho & Costa, 2018). För vissa elitidrottare kan misslyckande i att nå förväntade resultat och uppleva bakslag leda till frustration (Bicalho & Costa, 2018). Detta tyder på att motivationen också kan ge upphov till negativa effekter, såsom att istället för att driva idrottaren framåt ger den motsatt effekt och hämmar individen. Detta är en av de faktorer som kan leda idrottaren till en utbrändhet, som i sin tur kan leda hela vägen till avhopp från idrotten (Bicalho & Costa, 2018). Utbrändhet i idrott beskrivs som ett flerdimensionellt kognitivt syndrom som kännetecknas av tre delar, nämligen lågt självförtroende, psykisk och fysisk utmattning och idrott devalvering. Det sistnämnda
begreppet handlar om en minskning av värdesättning till sin idrott (Raedeke & Smith, 2001). Tydligt blir det att utbrändhet inte är något som en idrottare eller individer i allmänhet vill stöta på eller associeras med. För en idrottare är det inte ovanligt att uppleva symtom på trötthet och utmattning, utan det är sannolikt något de flesta stött på. En idrottskarriär är sällan spikrak och även om det ibland kan vara väldigt tufft betyder det inte att idrottaren är drabbad av utbrändhet. Faktum är att studier belyst att det är ytterst få idrottare som drabbas av
utbrändhet (Gustafsson, Kenttä & Hassmén, 2011). Av de idrottare som drabbas av utbrändhet är det ofta de mest talangfulla och ambitiösa (Gustafsson, Kenttä, Hassmén & Lundqvist, 2007).
själva genomfört sin gymnasieutbildning på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) och därmed läst ämnet specialidrott. Utifrån egna erfarenheter och reflektioner har vi också upptäckt att motivationen under utbildningens gång kan komma att förändras och idrottsavbrott blivit mer vanligt förekommande. Finns det hos ungdomar tendenser som med tiden skulle kunna indikera mot utbrändhet och sin tur idrotts avhopp?
2 Bakgrund
2.1 ElitidrottandeUppfattningen om kraven på elitidrottare skiljer sig åt i dagens samhälle. En del bara ser fördelar, andra ser också nackdelar. Vad krävs egentligen av elitidrottare? Förutom uppoffringen av ett socialt liv, alla träningstimmar som krävs och andra förberedelser, så förväntas en elitidrottare också besitta en mental styrka. Mental styrka kan synas i olika sammanhang, exempelvis behöver elitidrottare enligt Frączek, Grzelak, Klimek (2019) förhålla sig till en individuell och planerad kost, vilket tillsammans med effektiv träning kan vara avgörande för idrottarens prestationer. Elitidrott passar inte alla, utan det krävs mycket uppoffringar för att nå till vad som kallas “toppen” och relativt få lyckas ta sig hela vägen. Trots detta menar Riksidrottsförbundet (2020) att det finns ett värde i att investera i elitidrott. De menar att internationell framgång inspirerar nya generationer och bidrar till en aktiv befolkning. Även om elitidrotten utgör en liten del av svensk idrott, spelar den ändå genom sitt uppmärksamhetsvärde en viktig roll för många människor (Riksidrottsförbundet, 2020). Hur ser då vägen mot eliten ut för den nya generationen av idrottare?
2.2 Specialisering och diversifiering
Det finns olika vägar för att nå eliten inom en idrott. En väg är att specialisera sig tidigt inom en idrott, vilket innebär uppoffringar av andra intressen. Det finns dock de som hävdar att diversifiering istället skulle vara mest lämpligt för ungdomar som idrottar. Lesinski,
Schmelcher, Herz, Puta, Gabriel, Arampatzis, Laube, Büsch och Granacher (2020) menar att både specialisering och diversifiering har visats sig vara framgångsrika för idrottare att nå eliten. Däremot menar de att idrottare som specialiserar sig tidigt, möjligtvis löper större risk att sluta med sin idrott. Deras förklaring av fenomenet är att idrottare som specialiserar sig kan mötas av överansträngningsskador och/eller akuta skador. Idén med diversifiering är istället att idrottare först och främst ska få etablera en optimal fysisk grund med olika idrotter,
för att sedan utveckla sina kunskaper inom sin så småningom valda idrott (Lesinski et al., 2020).
2.3 De nationellt godkända idrottsutbildningarna
En plats där elitidrottande ungdomar i Sverige samlas, är på gymnasiet och specifikt vid ämnet specialidrott. För de som vill specialisera sig finns två varianter av idrottsutbildningar på gymnasieskolan: Riksidrottsgymnasier (RIG) och Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). Dessa utbildningar riktar sig mot de elever som vill kombinera sin gymnasieutbildning med en elitidrottsutbildning. Riksidrottsgymnasier är riksrekryterande vilket innebär att elever från hela landet kan söka dit, de nationellt godkända idrottsutbildningarna är lokala eller regionala. Båda utbildningarna har en tydlig elitidrottskaraktär och det är endast de två som får undervisa ämnet specialidrott (Skolverket, 2020). Skolverket (2011) menar att ämnet specialidrott möjliggör en hälsosam idrottskarriär och prestationsutveckling inom en vald idrott, där metoder, teorier och praktiskt utövande av specifik idrott mot elitnivå behandlas.
Antagningen till den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) sker genom två ansökningsprocesser: en idrottslig och en skolmässig. De elever som anses ha bäst
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska väljas ut. I RF:s riktlinjer för antagningen står att varje elev ska ha blivit bedömd utifrån vilka förutsättningar och förmågor denne har idrottsspecifikt, idrottspsykologiskt, socialt, organisatoriskt samt deras förutsättningar att klara av gymnasiestudierna (Riksidrottsförbundet, 2020). Utöver de redan existerande nationellt godkända idrottsutbildningarna (NIU) inom gymnasieskolan har ytterligare
fyrtionio utbildningar blivit godkända att undervisa ämnet specialidrott med start hösten 2021 (Skolverket, 2020). Det svenska fotbollsförbundet (2020) menar att det övergripande målet med utbildningen är att eleven under gymnasietiden ska få utveckla sina färdigheter och kunskaper i sin idrott, men också en livsstil anpassad för elitidrott. Som elev ska du få
förutsättningar att nå nationell eller internationell elitnivå. Med bakgrund till vad utbildningen erbjuder, så krävs det också från elevernas sida att de tillägnar sig kunskaperna som erbjuds. För att tillägna sig dessa kunskaper krävs det att eleven motiveras av utbildningen.
2.4 Motivation
utveckla sociala egenskaper och andra för att man identifierar sig med idrotten (Blynova, Kruglov, Semenov, Los, Popovych, 2020). Idrottandet i sig har länge associerats som något positivt eftersom deltagande i dessa aktiviteter har indikerat på flera positiva aspekter, exempelvis förbättring av konditionen, ökad självkänsla och bättre välmående (Toth-Kiraly, Amoura, Bothe, Orosz & Rigo, 2020). Toth-Kiraly et al. (2020) poängterar samtidigt att alla individer inte upplever samma effekter och inte heller i samma grad som andra. De menar istället att individer idrottar av olika anledningar och därmed också motiveras av olika anledningar. Ett centralt inslag för att beskriva motivationens innebörd är Self-determination theory (SDT) som förmedlar att motivationen utgår ifrån tre medfödda mänskliga behov, autonomi, kompetens och relaterbarhet (Ryan & Deci, 2017). Det beskrivs att när dessa behov uppfylls hos individen fungerar de på ett hälsosamt och effektivt sätt som också resulterar i högre självbestämmande motivation (Toth-Kiraly et al., 2020). En hög grad av
självbestämmande motivation sammankopplas med den inre motivationen. Den inre
motivationen kan exempelvis kännetecknas av att individen tycker något är roligt eller viktigt. Motivation förekommer dock ofta i olika skepnader. Det är också möjligt att motiveras av att göra något för att man upplever ett måste, eller för att inte få dåligt samvete. Detta utgör en del av människans yttre motivation och är inte en hög grad av självbestämmande motivation (Ryan & Deci, 2017). För elitidrottare så har motivationen visat sig vara en bidragande faktor till framgång, Lemyre et al. (2007) presenterar t.ex. i konklusionen av sin studie att en
idrottare med högre upplevd självbestämmande motivation, också uppnår en högre nivå i sitt utförande. Det förekommer även resultat som pekar på motsatsen till vad Lemyre et al. (2007) hävdar. Chantal, Guay, Dobreva-Martinova och Vallerand (1996) belyser att mer
framgångsrika idrottare upplever högre nivåer av icke-självbestämmande motivation. En tredje studie jämförde bland annat tävlingsinriktade idrottsutövare och individer som utövar idrott som en fritidsaktivitet. De tävlingsinriktade idrottsutövare visade sig i större
utsträckning motiveras av yttre än inre motivationsfaktorer (Fortier, Vallerand, Briere & Provencher, 1995). Studier säger olika angående motivationen för idrottare, och för vilken typ av idrottare. Hur förändras en individs motivation och kan förlorad motivation leda till något negativt som till exempel utbrändhet?
2.5 Utbrändhet
Elitidrottare strävar ofta efter högkvalitativa prestationer i sin idrott och att många av dessa individer, upplever också negativa effekter gentemot sitt idrottande, men även på ens
2014). Gustafsson, Hassmén & Hassmén (2011) visade att icke harmoniskt passionerade idrottare uppnådde en högre nivå av utbrändhet än harmoniskt passionerade idrottare. De poängterar också att utbrändhet i många fall är ett resultat av långvarig stress. Hill, Hall, Appleton och Kozub (2008) konstaterar att elitidrottande individer lever med högre nivåer av internt tryck jämfört med icke elitidrottande individer. Bicalho och Costa (2018) beskriver vidare att elitidrottare har visat sig vara en särskild utsatt befolkningsgrupp gentemot utbrändhet. Detta på grund av en långvarig press och stress i samband med tävlingsidrott. Många av dagens studier visar att elitidrottare löper risk för psykisk ohälsa. Purcell, Rice, Butterworth och Clements (2020) menar att elitidrottare främst drabbas av psykisk ohälsa på grund av exponering av sportrelaterade stressfaktorer och överträning men uttrycker samtidigt att det finns en brist av empirisk data kring psykiska symptom hos dagens elitidrottare.
Lemyre et al. (2007) redovisar vidare olika beskrivningar av utbrändhet, bland annat att utbrändhet kan uppfattas genom idrottares energi och sömnvanor. Författarna beskriver utbrändhet från de psykiska och fysiska kraven som ställs på utövaren av träning och av att tävla. I en annan studie av Sorkkila, Aunola, Salmela-Aro, Tolvanen och Ryba (2018) undersöker de yngre åldrar och poängterar att det finns en risk för utbrändhet hos tonåringar som kombinerar en elitidrott med gymnasiestudier. Det har nämligen visat sig att idrottande elever kan drabbas av skol- och idrotts utbrändhet redan i början av gymnasiet. Utbrändhet kan senare leda till allvarliga konsekvenser för tonåringar, inklusive psykiska hälsoproblem och idrottsavbrott respektive studieavbrott menar Sorkkila et al. (2018). Endast ett fåtal idrottare lyckas ta sig till en professionell nivå i sitt idrottsutövande, vilket leder till att individen behöver sträva efter framgång inom både skola och idrott. Detta arbete kan vara påfrestande för tonåringar och pressen som medföljer sägs vara anledningen till utbrändhet (Sorkkila et al., 2018). Detta stärks av en annan studie som även den uttrycker att tonåringar som utövar elitidrott riskerar att drabbas av negativa konsekvenser inom mental och fysisk hälsa, såsom ångest och trauman kopplade till överbelastningsskador (Scotto di Luzio, Martinent, Guillet-Descas & Daigle, 2020). De menar att tonåriga idrottare ofta utsätts för ökade träningskrav, konkurrensbaserad stress och prestationsångest, något som beskrivs som energikrävande. Utöver detta behöver de också balansera idrott, skolåtaganden och
relationsproblem, vilket kan öka risken för utbrändhet menar Scotto di Luzio et al. (2020). Utbrändhet förekommer både hos män och hos kvinnor, i lagidrotter såsom individuella idrotter. Gustavsson et al. (2007) undersökte detta fenomen och resultaten pekade på att mellan 2% till 6% av manliga deltagare i studien upplevde symptom av allvarliga nivåer utbrändhet. Motsvarande för kvinnliga deltagare resulterade mellan 1% till 9%. Vidare menar
Gustavsson et al. (2007) att det även förekommer skillnader hos deltagare som utövar
individuella kontra lagidrotter. I diskussionen resoneras även för att utbrändhet kan vara något som ökar bland idrottare, p.ga. en ökning i träningsvolym. För att definiera innebörden av utbrändhet hänvisar Scotto di Luzio et al. (2020) till en studie av Raedeke och Smith (2001) som definierar idrottarens utbrändhet genom tre delar, den första berör psykisk och fysisk utmattning från de krav som uppstår av att träna och tävla. Den andra delen som definierar idrottarens utbrändhet är lågt självförtroende, exempelvis att idrottaren underskattar sig själv och utvärderar sig själv som otillräcklig. Den sista delen handlar om att idrottaren inte värdesätter sin idrott lika högt längre, vilket syns i oron över ens deltagande och prestationer (Raedeke & Smith, 2001).
2.6 Motivation och utbrändhet
När uppstår utbrändhet hos idrottare? Scotto di Luzio et al. (2020) har beskrivit att utbrändhet inträffar när någon av de tre grundläggande behoven autonomi, kompetens och relaterbarhet inte uppnås. Detta påminner om motivationens innebörd. Ryan och Deci (2017) använder i sin förklaring begreppen autonomi, kompetens och tillhörighet. Eftersom att två av dessa begrepp är samma så kan vi därför tänka oss att motivation och utbrändhet relaterar till varandra. Vidare beskriver Scotto di Luzio et al. (2020) att motivationsbrist och en hög nivå av utbrändhet ofta leder till idrottsavbrott. För att stärka detta beskriver Scotto di Luzio et al. (2020) att andra studier påvisat resultat som belyser att idrottare som uppfyller dessa 3 grundläggande behov i sin idrott uppvisar ett positivt engagemang till sin idrott och visar negativa indikatorer gentemot utbrändhet. I studien av Lemyre et al. (2007) beskrivs det att idrottarens motivation kan betraktas mer eller mindre självbestämmande. Idrottare med lägre upplevd självbestämmande motivation ställs också inför en större risk att stöta på symptom för utbrändhet (Lemyre et al., 2007). En systematisk litteraturöversikt av Bicalho och Costa (2018) analyserade liknande fenomen hos studier som har undersökt utbrändhet hos
elitidrottare. De fann en indikation på negativ korrelation mellan utbrändhet och interna motivationsfaktorer, exempelvis nämns “intrinsic motivation” och “identified motivation”. Intrinsic motivation och identified motivation betyder att idrottaren utövar sin idrott för att det upplevs som roligt respektive viktigt (Bicalho & Costa, 2018). Samtidigt så noterades en indikation på en positiv korrelation mellan utbrändhet och idrottare som upplever sig som omotiverade och känner oro inför misstag (Bicalho & Costa, 2018). Korrelationerna som upptäcktes kan jämföras med konklusionen som Lemyre et al. (2007) presenterade samt vad Scotto de Luzio et al. (2020) belyser. Samtliga studier indikerar att idrottare med en lägre
upplevd intern eller självbestämmande motivation också riskerar att ställas inför symptom för utbrändhet. Med studierna som bakgrund så växer intresset att undersöka om motivation och utbrändhet korrelerar hos elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen.
2.7 Mätning av motivation och utbrändhet
Motivation och utbrändhet betraktas som individers känslor och upplevelser och skulle därmed kunna uppfattas som utmanande att mäta och gradera med siffror. Man skulle kunna tänka sig att kvalitativa ansatser är föredra för att mäta upplevelser och känslor vilket är rimligt om man är intresserad av mer djupgående analyser, men det är även möjligt att använda sig av ett beteendevetenskapligt mätinstrument i form av exempelvis enkäter. I en systematisk litteraturöversikt som berör motivation och utbrändhet så kunde man konstatera att majoriteten av undersökningarna som analyserades var av kvantitativ karaktär genom exempelvis enkäter (Bicalho & Costa, 2018). Enkäter möjliggör att resultaten från känslor och upplevelser kan uttryckas i siffror, förslagsvis genom en skattningsskala som exempelvis Likertskalan. Om syftet är att mäta känslor och upplevelser så betraktas detta som state-mätningar (Hassmén & Hassmén, 2008). Fram till idag har det utarbetats flera olika
mätinstrument som är användbara när det rör sig om att undersöka motivation och utbrändhet. Olika frågeformulär som idag är acceptabla för att mäta motivation och utbrändhet tar även utgångspunkt i Self-determination Theory (Deci & Ryan, 1985). Då studier av kvantitativ karaktär visat sig vara framgångsrika så eftersökte vi frågeformulär som kunde tillämpas som mätinstrument för att motsvara vår teoretiska utgångspunkt och som passade studiens
population och urval. Eftersom studiens population och urval var elitidrottande ungdomar så föll valet på den modifierade varianten av Sport Motivation Scale (SMS-6) och Athlete Burnout Questionnaire (ABQ) (Mallett, Kawabata, Newcombe, Otero-Forero, Jackson, 2007; Raedeke & Smith, 2001). Sport Motivation Scale (SMS-6) inriktar sig på idrottande
individers motivation utifrån de teoretiska utgångspunkterna Self-determination theory och Organismic integration theory som vi har valt att använda i studien. Den modifierade Sport Motivation Scale (SMS-6) är mer anpassad för studiens teoretiska utgångspunkter än Sport Motivation Scale (SMS) och är även modifierad utifrån Sport Motivation Scale (SMS) brister. Exempelvis behandlas inte den mest självbestämda yttre motivationen i SMS orginalet, samtidigt som den anses viktig i SMS-6 (Mallett et al. 2007). Athlete Burnout Questionnaire (ABQ) är det enda frågeformulär som vi noterat berör idrottande individers utbrändhet enligt Likertskalan (Gustafsson, Carlin, Podlog, Stenling och Lindwall (2018).
2.7.1 Sport Motivation Scale (SMS)
1995 publicerade Pelletier, Fortier, Vallerand & Tuson en studie där de validerade och översatt en fransk mätmetod vid namn Echelle de Motivation vis-a-vis les Sports, som utvecklades för att mäta idrottsutövares motivation till sin idrott. Den franska mätmetoden översattes till engelska och kom att kallas Sport Motivation Scale, vilket förkortas med SMS. SMS består av 28 påståenden från 7 kategorier av motivation som mäter de olika formerna av motivation utifrån Deci och Ryan (1985) självbestämningsteori (SDT), tre av dessa kategorier representerar intrinsic motivation (autonomi, kompetens och tillhörighet). Ytterligare tre representerar yttre motivation (Identified, introjected, external motivation) och till sist avsaknad av motivation (Amotivation) (Pelletier et al., 1995). Genom två studier lyckades Pelletier et al. (1995) med att utveckla en valid och reliabel mätmetod som inte bara
representerar en anpassning av den franska versionen, utan SMS visades vara en tillförlitlig och giltig skala som på egen hand kan vara användbar för forskning om motivation i
idrottsliga sammanhang (Pelletier et al., 1995). SMS har dessvärre fått en del kritik och dess validitet har ifrågasatts av andra studier. Men störst kritik har SMS fått för deras avsaknad av motivationstypen integrated motivation. Integrated motivation beskrivs som den mest
autonoma formen av yttre motivation och är en stor del av SDT (Mallett, Kawabata, Newcombe, Otero-Forero & Jackson, 2007).
2.7.2 Modifierad Sport Motivation Scale (SMS-6)
Mallet et al. (2007) uppmärksammade att Sport Motivation Scale inte mäter “integrated regulation”, vilket är den mest självbestämda yttre motivationen. För att utveckla Sport Motivation Scale (SMS) så att denna kunde inkluderas i enkäten så kategoriserade de 6 olika nivåer av självbestämmande motivationsfaktorer, istället för 7. Det blev därför 24 st istället för 28 st påståenden som deltagarna skulle gradera, fyra för varje nivå av självbestämmande motivation. Mallet et al. (2007) hävdar utifrån en kvalitetsmätning i resultatet av studien att den modifierade versionen av SMS passade bättre ihop med Self-determination theory, än SMS originalet som Pelletier et al. (1995) publicerade. Däremot belyser Mallet et al. (2007) att ett problem med validiteten uppstod i mätningen för “identified regulation”, vilket
representerar en av nivåerna för den självbestämmande motivationen. För att utreda problemet så genomfördes korsvalidering för att kalibrera data, som senare visades vara okej för studien (Mallet et al., 2007).
2.7.3 Athlete Burnout Questionnaire (ABQ)
För att utveckla en metod som mäter idrottares utbrändhet genomförde Raedeke och Smith (2001) tre studier. De kunde då konstatera att den senaste versionen av ABQ som utvecklades kan komma att vara användbar, för att studera utbrändhet hos ungdomar och yngre vuxna som utövar olika idrotter. ABQ berör psykisk och fysisk utmattning, en förminskad känsla av individens prestationer och hur individen värdesätter sin idrott i relation till andra aktiviteter. ABQ besvaras genom att individer får ta ställning till 15 olika påståenden (Raedeke & Smith, 2001).
2.8 Tidigare forskning med SMS och ABQ som mätinstrument
Frågeformulär som SMS och ABQ används fram till idag frekvent för att mäta vuxna och unga idrottsutövares motivation och utbrändhet. Chantal et al. (1996) visade att
högpresterande elitidrottare främst motiveras av icke-självbestämd motivation.
Lågpresterande elitidrottare verkar däremot främst motiveras av inre motivation. Amiot, Gaurdreau och Blanchard (2004) redovisar resultat som indikerar motsatsen. Att döma av deras resultat så verkar självbestämd motivation tyda på mer positiva och bättre idrottsliga konsekvenser. Samtidigt pekar resultaten på att upplevd icke självbestämd motivation visar motsatsen, innehållande mer negativa och sämre idrottsliga konsekvenser. Gustafsson et al. (2018) redovisar resultat som liknar resultaten från Amiot et al. (2004). Gustafsson et al. (2018) visade att högst medelvärden förekom bland påståenden som klassificeras som självbestämd motivation. Resultaten visar också att elitidrottare som upplever icke självbestämd motivation, som exempelvis amotivation, upplever också högre nivåer av utbrändhet. Gustafsson et al. (2018) genomförde i samma studie även ett frågeformulär som mäts genom ABQ. Utbrändhet förekom i högre nivåer hos elitidrottare som också upplevde en lägre nivå av självbestämd motivation, som external eller amotivation (Gustafsson et al., 2018).
3 Teoretisk utgångspunkt
Till hjälp med tolkning av de data som presenteras i studien, används Self-determination theory (SDT). Det är en teori utformad av Deci och Ryan (1985) som inriktar sig mot den inre motivationen och specifikt de val som människor gör utan en yttre påverkan (Deci & Ryan, 2012; Ryan & Deci, 2000, 2017). I studien av Deci och Ryan (1985) beskrivs tre stycken
tillhörighet, känsla av kompetens och självbestämmande/autonomi. SDT används för att få en inblick i hur individer motiveras utifrån interna motivationsfaktorer. Det existerar även
externa motivationsfaktorer, därför har även Organismic Integration Theory (OIT) inkluderats i studien. OIT är en subteori av SDT som även den har utvecklats av Deci och Ryan (1985) med syfte att beskriva de olika sätt som motivationen synliggör sig på. OIT utgår från att det alltid finns en liten del inre motivation alternativt yttre motivation hos en individ i relation till handlingen. Vilken typ av motivation som existerar är i sin tur beroende av individen och individens relation till handlingen. I OIT beskriver Ryan och Deci (2000) fyra stycken typer av motivation som ofta förekommer hos individer. Motivationen delas sedan upp i två ändar, amotivation i den ena och inre motivation i den andra (se figur 1). Mellan dessa finns olika motivationsfaktorer som förklaras genom olika nivåer av ett självbestämmande. Till exempel befinner sig integrerad reglering närmre änden med inre motivation, samtidigt som yttre reglering befinner sig närmre änden med amotivation. Individen som upplever yttre reglering saknar självbestämd motivation, men väljer att delta på grund av en yttre motivationsfaktor, som exempelvis en belöning. Om individen istället upplever integrerad motivation, så deltar individen för att den identifierar sig med handlingen. I den här änden så upplever individen en högre grad självbestämmande motivation, vilket liknar den inre motivationen.
Figur 1 Klassificiering av de olika motivationstyperna (Ryan & Deci, 2000)
Studier har lyft fram att motivationen hos idrottsutövare kan variera (Toth-Kiraly et al., 2020). Blynova, Kruglov, Semenov, Los och Popovych (2020) menar att vissa utövare idrottar för att utveckla sociala egenskaper, medans andra motiveras för att man t.ex. identifierar sig själv med sin idrott. Med bakgrund till detta, så vet vi därmed att individer motiveras att idrotta av olika anledningar. Med anledning till detta så har vi valt att utgå från Self-determination Theory (SDT) och Organismic Integration Theory (OIT). Teorierna hjälper till att sortera in motivation hos utövare utifrån hur självbestämmande och icke-självbestämmande
motivationen upplevs.
På grund av upphovsrättsliga skäl saknas bilden i den elektroniska utgåvan.
4 Syfte och frågeställningar
4.1 SyfteStudiens syfte är att undersöka hur NIU elever motiveras till sin idrott i enlighet med Self-determination Theory och Organismic Integration Theory. Vidare syftar studien till att undersöka hur NIU elever upplever utbrändhet, med hjälp av Athlete Burnout Questionnaire. Till sist ämnar studien att undersöka om det föreligger något samband mellan elevernas motivation och utbrändhet. För att uppnå studiens syfte strukturerades 3 frågeställningar.
4.2 Frågeställningar
• Hur ser NIU elevers motivation ut i enlighet med Organismic Integration Theory (OIT) och Self-determination Theory (SDT)?
• Hur ser NIU elevernas utbrändhet ut i enlighet med Athlete Burnout Questionnaire (ABQ)?
• Föreligger en korrelation mellan variablerna motivation och utbrändhet hos NIU eleverna?
5 Metod
5.1 MetodvalStudiens mål är att beskriva och belysa samband mellan variabler och eftersom studien har ett nomotetiskt intresse med frågeformulär som datainsamlingsmetod, så var ansatsen av
kvantitativ karaktär. Designen var en tvärsnittsstudie eftersom undersökningen sker av ett visst antal personer under ett enda tillfälle. En kvantitativ enkätundersökning med
frågeformulär används eftersom studien ämnar att statistiskt generalisera resultatet hos populationen genom studiens stickprov. Frågeformulären ger tillgång till siffror som kommer att vara användbara för studiens två första frågeställningar. Frågeformulären kommer också att generera statistik som kan användas för att beskriva och belysa eventuella samband mellan variablerna som föreligger i studiens sista frågeställning.
5.2 Urval och bortfall
Studiens population bestod av 15 st nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) i
Stockholm, varpå ett slumpmässigt urval av idrottande gymnasieelever deltog i studien (N = 131). 15 st gymnasieskolor kontaktades via mejl i början av november månad 2020, varav 7 st gymnasieskolor och dess elever (N = 131) deltog i studien. 8 st skolor deltog inte studien, 1 st
skola tackade nej och övriga 7 besvarade aldrig mejl. I mejlet inkluderades ett
informationsbrev (se bilaga 2). Kriteriet var att de läser ämnet specialidrott på NIU. Studiens population inriktar sig därmed mot gymnasieelever mellan 15-18. Studien har inte begränsat sig till specifika idrotter, utan individuella idrotter och lagidrotter har båda förekommit i studien. Kön har inte varit av någon betydande karaktär för studien, utan alla har varit välkomna att delta i studien som studerar specialidrott på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) i Stockholm. Urvalet för pilotenkäten bestod av ett
bekvämlighetsurval av frivilliga deltagare med en idrottsbakgrund (N = 10). Studien har inte haft några bortfall av studiedeltagare. Däremot existerar enstaka bortfall av svar på
påståenden i frågeformuläret.
5.3 Datainsamling
Studiens data har inhämtats genom ett frågeformulär i november 2020. Frågeformuläret har besvarats digitalt på plattformen Google Forms med mobiltelefon eller dator på grund av den situation som uppstått i samhället till följd av COVID-19 viruset. Frågeformuläret består av 39 påståenden varav de första 24 berör motivation och de sista 15 utbrändhet (se bilaga 6 & 7). Frågeformuläret är uppbyggt med state mätningar, som ger möjlighet att mäta deltagarnas känslor och upplevelser utifrån påståendena. Med hjälp av Likertskalan får deltagarna ta ställning till påståenden som bottnar i motivation eller utbrändhet, på en 1-7 gradig skala. 1 på skalan = “stämmer inte alls” och 7 på skalan = “stämmer helt och hållet”. Skillnaden mellan de ingående skalstegen är lika stort och kan därmed användas som intervallskala (Hassmén & Hassmén, 2008). Påståendena är inhämtade från två olika studier som tidigare testat
frågeformulärens validitet och reliabilitet. Modifierad Sport Motivation Scale (SMS-6) som syftar till att mäta idrottsutövares motivation till sin idrott och Athlete Burnout Questionnaire (ABQ) som syftar till att mäta idrottares utbrändhet (Mallet et al., 2007; Raedeke & Smith, 2001).
5.4 Definitioner av variabler
I studien definieras motivation genom 6 olika nivåer av självbestämmande motivation (se bilaga 6). Motivationen som berörs är intrinsic (IM), integrated (ING), identified (IDT), introjected (ITJ) och external motivation (EXT) samt amotivation (AM). Intrinsic är den mest självbestämmande motivationen, medans t.ex. amotivation, är minst självbestämmande (se figur 1).
5.5 Statistisk analys
Inhämtad data sammanställdes i Microsoft Excel och analyserades sedan i IBM SPSS
Statistics. Data för utbrändhet analyserades från påstående 25-39 i frågeformuläret (se bilaga 7), där 1 tolkas positivt och 7 negativt enligt Likertskalan. 2 av dessa 15 påståenden var vända i motsatt riktning (P25 & P38). Påståendena vändes för att beräknas i gemensam riktning. Bilaga 6 redogör för de 24 första påståendena i frågeformuläret som behandlade 6 typer av motivation. Varje motivationstyp bestod av 4 påståenden. Deskriptiv statistik för respektive motivationstyp samt utbrändhet beräknades genom medelvärden och standardavvikelser. Även analysenheter redovisas (se tabell 1). Medelvärdena beräknades genom att
sammanställa varje motivationstyp bestående av 4 påståenden så möjliggjordes en beräkning av medelvärden utifrån deltagarnas svar. Deltagarnas svar enligt Likertskalan dividerades med antal deltagare för att beräkna respektive motivationstyp. Eftersom utbrändhet inte delades in i olika typer av utbrändhet så sammanställdes alla deltagarnas svar enligt Likertskalan. Alla svar dividerades med antal deltagare och utgjorde medelvärdet för
variabeln utbrändhet. Som tidigare nämnt är påstående 25 och 38 i formuläret för utbrändhet vända vilket innebär att låga skattningar för dessa påståenden motsvarar höga skattningar för resterande påståenden i frågeformuläret för utbrändhet. För valid beräkning av medelvärdet så vändes de låga skattningarna för påstående 25 och 38 till motsvarande hög skattning.
Exempelvis så motsvarar skattad ”2” en ”6”. För mer ingående analys se bilaga 7.
Signifikansnivån för analyserna sattes till P<0,05. Normalfördelningstest för varje variabel genomfördes för att bestämma vilken typ av korrelationstest som skulle genomföras. Majoriteten av normalfördelningstesten var snedfördelade (se bilaga 5), vilket innebar att valet av test föll på Spearman's rangkorrelation. Med bakgrund till tidigare studier som använt sig av effektstorlek i undersökningar som liknar författarnas studie så valdes effektstorleken till låg 0,1, medelhög 0,3 och hög 0,5 (Gustafsson et al., 2018). Determinationskoefficienten (r2) beräknades genom att kvadrera korrelationskoefficienten (r). Detta gjorde det möjligt att i % ange hur stor del av variationerna i den ena variabeln som kan förklaras av variationerna i den andra variabeln.
5.6 Etiska överväganden
Studien är utformad i enlighet med forskningens grundläggande principer som innefattar tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar i enlighet med “Den europeiska kodexen för forskningens integritet” (All European Acadamies [ALLEA], 2017). Författarna försöker
också i så liten utsträckning som möjligt påverka undersökningssituationen (Hassmén & Hassmén, 2008). Studiens informationsbrev är strukturerat i enlighet med Hassmén och Hassmén (2008). Villkoren i informationsbrevet är utformad i enlighet med Patel och Davidssons (2011) fyra etiska huvudkrav, nämligen, informationskravet,
konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet. Studiens datainsamling inhämtas genom ett frågeformulär och innan dess har en samtyckesblankett besvarats (Vetenskapsrådet, 2020). Den här studien inhämtar inga personliga uppgifter enligt GDPR (Dataskyddsförordningen [GDPR], 2018). För att värna om konfidentialitetskravet samt säkerställa att det är omöjligt för utomstående att identifiera individerna i studiens urval, presenteras insamlad data genom statistiska sammanställningar på gruppnivå och de individuella svar som samlas in betraktas med tystnadsplikt av författarna.
Krav och villkor som studien och författarna förhåller sig till presenteras i informationsbrevet (se bilaga 2, 3 & 4).
5.7 Validitet och reliabilitet 5.7.1 Validitet
Studien har en kvantitativ ansats. Insamlad data har avgränsats mot studiens syfte och
frågeställningar med hjälp av två frågeformulär som tidigare prövats inom forskningen; SMS-6 och ABQ (Mallet et al., 2007; Raedeke & Smith, 2001). Översättning från engelska till svenska har genomförts ihop med handledare och modifierats utifrån feedback vid pilotenkät i förhoppningen att stärka innehållsvaliditeten. Författarna har även försökt att stärka studiens kommunikativa validitet genom att tydligt och ärligt kommunicera processen i arbetet på ett begripligt och utförligt sätt.
5.7.2 Reliabilitet
För att undvika bias i studien har mätningarna i studien kontrollräknas. Frågeformuläret utformades också genom tidigare beprövade mätmetoder för att undvika bias. All insamlad data har även bevarats av författarna och är tillgängliga för andra vetenskapliga syften som inte bryter mot de etiska principerna och de överenskommande villkoren med
studiedeltagarna. Frågeformuläret besvarades endast vid ett tillfälle i och med studiens tidsgräns, detta kan medföra ett bortfall av test-retest reliability. Det går därmed att
annan tid på året. Hela studiens datainsamling har dock skett i November månad (2020) vilket innebär att alla deltagare har svarat vid samma tillfälle. Eftersom studien har använt sig av tidigare beprövade frågeformulär, så har inte en mätning av Cronbach's alpha genomförts av författarna. Mallet et al. (2007) genomförde däremot ett Cronbach's alpha test på den interna reliabiliteten av SMS, varpå resultatet kunde betraktas som acceptabelt. Raedeke och Smith (2001) genomförde också ett Cronbach's alpha test för att undersöka den interna reliabiliteten av ABQ. Även här syntes ett bra resultat, som betraktades acceptabelt.
6 Resultat
6.1 Deskriptiv statistik gruppnivå
I tabell 1 redovisas analysenheternas deltagarantal (N). Deltagarantalet (N) beräknas genom att 131 deltagare besvarar 24 påståenden som tar utgångspunkt från motivation och 15 från utbrändhet. Eftersom motivation delas upp i 6 nivåer av motivation så tilldelas respektive motivationsnivå 4 påståenden (131 x 4). Eftersom utbrändhet inte delas upp i olika kategorier så beräknas alla 15 påståenden direkt (131 x 15). Om deltagarantalen inte motsvarar korrekt beräkning så innebär det ett bortfall av besvarade påståenden. Minimum och maximum beskriver omfånget av svar som deltagarna har möjlighet att ta ställning till. Tabellen
beskriver också medelvärdet (M) av deltagarnas svar, standardavvikelsen (Std) för respektive variabel samt typvärdet av deltagarnas svar (T).
Tabell 1 Deskriptiv statistik av frågeformuläret
N Minimum Maximum M Std. Deviation T
Intrinsic motivation 522 1,00 7,00 4,5 1,6 5 Integrated motivation 520 1,00 7,00 5,7 1,5 7 Identified motivation 522 1,00 7,00 5,0 1,7 7 Introjected motivation 519 1,00 7,00 4,7 1,9 7 External motivation 518 1,00 7,00 3,6 1,7 4 Amotivation 518 1,00 7,00 2,6 1,9 1 Utbrändhet 1931 1,00 7,00 3,0 1,7 1
6.1.2 Utbrändhet på individnivå
I vår studie beräknades 11st (8%) av 131st studiedeltagare uppvisa symptom för utbrändhet. 4st (3%) uppvisade starka indikationer av utbrändhet. 92% betraktades inte uppvisa symptom för utbrändhet.
6.2 Spearmans rangkorrelation
6.2.1 Intrinsic motivation och utbrändhet
Testet visade en signifikant negativ korrelation mellan den beroende variabeln utbrändhet och den oberoende variabeln intrinsic motivation. Korrelation = -0,181. P<0,01. N = 516. Effektstorleken av sambandet har låg effekt eftersom korrelationen är 0,2 (0,181). R2 = -0,03. (-3%). -3% av utbrändhet kan förklaras av intrinsic motivation.
6.2.2 Integrated motivation och utbrändhet
Testet visade en signifikant negativ korrelation mellan den beroende variabeln utbrändhet och den oberoende variabeln integrated motivation. Korrelation = -0,180. P<0,01. N = 514. Effektstorleken av sambandet har låg effekt eftersom korrelationen är 0,2 (0,180). R2 = -0,03. (-3%). -3% av utbrändhet kan förklaras av integrated motivation.
6.2.3 Identified motivation och utbrändhet
Testet visade ingen signifikant korrelation mellan den beroende variabeln utbrändhet och den oberoende variabeln identified motivation. Korrelation = -0,039. P-värde = 0,378. N =516. R2 = -0,002. (-0,2%).
6.2.4 Introjected motivation och utbrändhet
Testet visade en signifikant positiv korrelation mellan den beroende variabeln utbrändhet och den oberoende variabeln introjected motivation. Korrelation = 0,087. P-värde = 0,049. N = 515. R2 = 0,008. 0,8% av utbrändheten kan förklaras av introjected motivation.
6.2.5 External Motivation och utbrändhet
Testet visade en signifikant positiv korrelation mellan den beroende variabeln utbrändhet och den oberoende variabeln integrated motivation. Korrelation = 0,213. P<0,01. N = 516.
Effektstorleken av sambandet har låg effekt eftersom korrelationen är 0,2 (0,213). R2 = 0,05. Ungefär 5% av utbrändheten kan förklaras av external motivation.
6.2.6 Amotivation och utbrändhet
Testet visade en signifikant positiv korrelation mellan den beroende variabeln utbrändhet och den oberoende variabeln amotivation. Korrelation = 0,372. P<0,01. N = 514. Effektstorleken av sambandet har medelhög effekt eftersom korrelationen är 0,4 (0,372). R2 = 0,14. Ungefär 14% av utbrändheten kan förklaras av amotivation.
7 Diskussion
7.1 Syfte, frågeställningar och resultat
Studiens syfte var att undersöka hur elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) motiveras till sin idrott i enlighet med SDT och OIT. Vidare syftade studien till att undersöka om det föreligger något samband mellan elevernas motivation och utbrändhet. För att besvara studiens syfte strukturerades 3 st frågeställningar.
Den första frågeställningen “Hur ser NIU elevers motivation ut i enlighet med Organismic Integration Theory (OIT) och Self-determination Theory (SDT)?”. Resultatet visade att de tre motivationstyperna med högst medelvärde och typvärde var integrated motivation (M = 5,7, T = 7), identified motivation (M = 4,9, T = 7) och introjected motivation (M = 4,7, T = 7). Tillsammans med intrinsic motivation (M = 4,5, T = 5) var det motivationstyperna med ett medelvärde över medianen från Likertskalan (Median = 4). External motivation (M = 3,6, T = 4) och amotivation (M = 2,6, T = 1) skattades båda under medianen.
Den andra frågeställningen “Hur ser NIU elevers utbrändhet ut i enlighet med Athlete Burnout Questionnaire?”. Variabeln utbrändhet beräknades under medianen av Likertskalan (M = 3, T = 1).
Den tredje och sista frågeställningen “Föreligger en korrelation mellan variablerna motivation och utbrändhet hos NIU eleverna?”. Analysen av datan visade ett signifikant samband mellan variablerna utbrändhet och motivationstyperna intrinsic, integrated, introjected, external och amotivation. Variablerna introjected, external och amotivation visade alla signifikanta positiva samband med variabeln utbrändhet. Utbrändhet kunde förklaras till knappt 1% av introjected motivation, 5% av external motivation och till 14% av amotivation. Det positivt signifikanta sambandet mellan utbrändhet och external motivation hade en låg effektstorlek (0,2). Däremot visades det positivt signifikanta sambandet mellan utbrändhet och amotivation ha en medelhög effektstorlek (0,4). Det positivt signifikanta sambandet mellan utbrändhet och introjected motivation hade för låg effektstorlek för att det skulle uppfattas som
anmärkningsvärt. Variablerna intrinsic och integrated motivation visade signifikant negativa samband med variabeln utbrändhet. Variabeln utbrändhet kunde motarbetas? förklaras? till 3% av variablerna intrinsic och integrated motivation. Det signifikant negativa sambandet
mellan utbrändhet och variablerna intrinsic samt integrated motivation hade en låg effektstorlek (0,2).
7.2 Resultatdiskussion
7.2.1 NIU elevers motivation i enlighet med SDT och OIT
Resultaten från den första frågeställningen visar att medelvärdet av svaren för yttre motivation, såsom integrated (M = 5,7), identified (M = 4,9) och introjected (M = 4,7)
motivation var högre än den inre motivationen som bestod av intrinsic (M = 4,5) motivation. I jämförelse med studien av Gustafsson et al. (2018), så visar deras resultat att högst
medelvärde förekom hos intrinsic motivation (M = 3.99). Men även höga medelvärden förekom hos yttre motivation som identified (M = 3.75) och introjected motivation (M = 3.29). Gustafsson et al. (2018) resultat visar även låga medelvärden gällande amotivation (M = 1.91) och external motivation (M = 2.84). I jämförelse med våra resultat där medelvärdet för amotivation och external motivation var (M = 2,6) respektive (M = 3,6), så liknade dessa medelvärden Gustafsson et al. (2018) studies resultat. Båda resultaten indikerar att
elitidrottare drivs till att utöva sin idrott, på grund av både yttre men också inre motivation. Att yttre motivation har högt medelvärde skulle kunna bero på att studiedeltagarna är tävlingsinriktade och ambitionen är att nå elitnivån inom sin idrott. Det kan tänkas att
elitidrottare med en högre tävlingsmentalitet och hög ambitionsnivå motiveras av att investera i sin idrottsliga utveckling och framgång i större utsträckning än i upplevelsen av sin idrott. Fortier et al. (1995) redovisar också att tävlingsinriktade idrottsutövare motiveras i lägre utsträckning av intrinsic motivation och mer av identified motivation. Fortier et al. (1995) menar att dessa tävlingsinriktade idrottsutövare identifierar sig själva med vad idrotten kan komma att erbjuda, mer än bara den idrottsliga upplevelsen. Resultaten liknar resultatet från en annan studie som visade att titel- och medalj innehavande idrottare hade högre nivåer av icke självbestämmande motivation än mindre framgångsrika idrottare (Chantal et al., 1996). Om man jämför medelvärdet mellan yttre och inre motivation så är det möjligt att tolka värdena som att deltagarna i studien inte enbart motiveras av självbestämd motivation, utan även yttre motivation. Detta skulle kunna tydliggöras hos en elitidrottare som exempelvis ser idrotten som en del av sitt liv, som också motiveras av att träna och utvecklas för att betraktas som en bra idrottare.
7.2.2 NIU elevers utbrändhet i enlighet med ABQ
Studiens resultat visade att tendenser för utbrändhet förekommer hos studiedeltagarna, men i en låg grad (M = 3, T = 1). Gustafsson et al. (2018) visade liknande resultat med en relativt låg grad av utbrändhet. Medelvärdet för utbrändhet beräknades till (M = 2.14). Resultaten av medelvärdena för vår studie och Gustafsson et al. (2018) redovisas som låga, detta eftersom det endast är en minoritet av studiedeltagarna som upplever utbrändhet. Studien av
Gustafsson et al. (2018) beräknade endast svaren på gruppnivå, vi upplevde det däremot som viktigt att ta reda på hur utbrändheten synliggjordes i svaren på en individuell nivå bland deltagarna. I vår studie beräknades 11st (8%) av 131st studiedeltagare uppvisa symptom för utbrändhet. 4st (3%) uppvisade starka indikationer av utbrändhet. Dessa 8% visade på en majoritet av sina svar som betraktas enligt ABQ med hjälp av Likertskalan som utbrändhet, det vill säga att studiedeltagaren skattade med majoritet sina svar över en fyra enligt
Likertskalan. 4st (3%) deltagare i studien skattade 73% av sina svar över fyra enligt Likertskalan, vilket vi betraktar som starka indikationer för utbrändhet eller symptom för utbrändhet. Scotto di Luzio et al. (2020) uttrycker att tonåringar som utövar elitidrott riskerar att drabbas av utbrändhet. I detta fall av negativa konsekvenser inom mental och fysisk hälsa, såsom ångest och överbelastningsskador samt idrottsavbrott. Genom att tolka studiens
deskriptiva statistik (tabell 1) kan vi observera att utbrändheten är representerad i en låg grad. Vi kan se att medelvärdet (M = 3) är lågt och därför möjligt att tolka som att studiedeltagarna sällan håller med påståendena som representerar utbrändhet. Typvärdet för utbrändhet var 1, vilket var det lägsta möjliga alternativet. Medel- och typvärdet indikerar att deltagarna inte skulle vara i någon riskzon för utbrändhet, enligt ABQ. Däremot finns det enskilda individer i vår studie som upplever symptom och starka indikationer av utbrändhet. Vi anser att det är viktigt att belysa att 8% av studiens deltagare befinner sig i en riskzon för utbrändhet i enlighet med sin idrott, vilket sällan uppmärksammas när majoriteten av svaren är av positiv bemärkelse.
7.2.3 Korrelationen mellan olika motivationstyper och utbrändhet Under studiens gång så uppstod ett mönster när resultatet av frågeformulärens svar analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics. Mönstret visade sig genom att korrelationen mellan variablerna motivation och utbrändhet gick från positiv till negativ, beroende på vilken typ av motivation som analyserades mot utbrändhet. Figur 1 illustrerar Ryan och Decis (2000) klassificering av motivationen som avsaknad av motivation, yttre motivation och inre motivation. De olika motivationsklassificeringarna besitter i deras mening
olika nivåer av självbestämmande motivation, där avsaknad av motivation står i ena änden med högst grad av icke självbestämd motivation och inre motivation i andra änden med högst grad av självbestämd motivation. Resultatet i studien visade på ett mönster som tyder på en indikation att utbrändhet korrelerar positivt med motivationstyper som besitter en låg grad av självbestämd motivation. Samtidigt noterades en indikation på att utbrändhet korrelerar negativt med motivationstyper som besitter en hög grad av självbestämd motivation. Tidigare studier har också redovisat liknande resultat som indikerar mönster som går att tolka utifrån icke självbestämd och självbestämd motivation. Lemyre et al. (2007) drar slutsatser om att idrottare med lägre upplevd självbestämmande motivation också riskerar att ställas inför symptom av utbrändhet. Det är möjligt att tolka våra resultat på liknande sätt. Exempelvis så visade determinationskoefficienten (r2) att 14% av utbrändheten kunde förklaras av
amotivation. En systematisk litteraturöversikt av Bicalho och Costa (2018) analyserade utbrändhet utifrån psykologiska beteenden hos elitidrottare. Littertaturöversiktens resultat stärker bland annat mönstret från vår studie. Man kunde exempelvis se att resultatet
indikerade på en negativ korrelation mellan utbrändhet och motivationstyper som består av en hög grad självbestämd motivation. Littertaturöversikten nämner t.ex. intrinsic motivation, vilket även vår studie undersökte. Resultaten från vår studie visade också på en signifikant svag negativ korrelation. Determinationskoefficienten (r2) visade -3%. Resultaten från r2 värdet kan tolkas som små och inte särskilt anmärkningsvärda, men i relation till riktningen av amotivation så kan vi se indikationer på att intrinsic motivation inte skulle bidra till
utbrändhet, snarare tvärtom. Amiot et al. (2004) resonerar också liknande utifrån sina resultat, att hög självbestämd motivation tyder på mer positiva idrottsliga konsekvenser. Resultaten från Gustafsson et al. (2018) visar att utbrändhet kan förekomma i höga nivåer hos
elitidrottare som upplever amotivation. Utifrån tidigare studier så verkar dessa kunna indikera liknande slutsatser kring motivation och utbrändhet. Det finns dock studier där resultaten är annorlunda. Resultaten från Chantal et al. (1996) tolkas annorlunda än vad de flesta andra studierna gör. Resultaten visade bland annat att lågpresterande idrottsutövare främst motiverades av självbestämd motivation, samtidigt som högpresterande idrottsutövare motiverades av lägre självbestämd motivation. Det diskuterades kring vad orsaken skulle kunna vara och det resoneras utifrån vilket urval som studien bestod av. Studien genomfördes i Bulgarien under 90-talet, och gav upphov till tron om att den socioekonomiska statusen framförallt var en drivkraft och motivator för högpresterande idrottare (Chantal, et al. 1996).
7.3 Metoddiskussion
Då studien har haft ett nomotetiskt intresse har vi använt oss av en kvantitativ ansats med en tvärsnittstudiedesign. En kvantitativ metod ger i regel en god reliabilitet vilket stärker studiens reproducerbarhet. För att stärka konstruktionens giltighet har insamlad data avgränsats mot studiens syfte och frågeställningar med hjälp av två tidigare beprövade frågeformulär, vid namn SMS-6 & ABQ (se bilaga 6 & 7) som besvarats genom
skattningsskalor (Mallet et al., 2007; Raedeke & Smith, 2001). Noterbart var att dessa två frågeformulär var uppbyggda med mätinstrumentet “state mätningar” som för vår studie var väldigt positivt. State mätningar är eftersträvansvärda eftersom vår studie avsett att undersöka beteendevetenskapliga mätningar på de växlande tillstånden, känslor och upplevelser såsom motivation och utbrändhet (Hassmén & Hassmén, 2008). Studiens population bestod av nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) från Sveriges huvudstad, Stockholm. Varpå ett slumpmässigt urval elever (N = 131) från utbildningarna i Stockholm (N = 7) erhölls. Ett slumpmässigt urval innebär att varje individ har lika stor chans att komma med i urvalet och slumpmässighet är något som är viktigt i kvantitativa studier, då det ger oss förutsättningar att kunna dra slutsatser om populationen i våra statistiska analyser. (Hassmén & Hassmén, 2008). Studiens stickprov (N = 7) betraktas som acceptabelt i avseende för populationen (N = 15). Därför ökar styrkan i studien då stickprovet bestod av ett slumpmässigt urval. Urvalet är slumpmässigt eftersom att alla kontaktade utbildningar (N = 15) hade möjlighet att delta i studien, vilket innebär att författarna inte hade någon inverkan på det slumpmässiga urvalet. Studien är inte generaliserbar på vilken population som helst. Denna studie genomfördes med hjälp av frivilliga NIU elever och all data är inhämtad vid ett och samma tillfälle. Med det sagt så är det möjligt att resultat skulle kunna vara annorlunda med en annan population, och eventuellt om data är inhämtat vid andra tillfällen. En annan eventuell påverkande faktor skulle rimligtvis kunna vara att studien är genomförd under den rådande situationen med Covid-19 pandemin i samhället.
7.3.1 Metodkritik och studiens begränsningar
Studien som har genomförts fick nästan en bättre svarsfrekvens än vad som hade förväntats. Författarna avgränsade sina frågeställningar utefter hur förväntningarna av svarsfrekvensen såg ut. I efterhand kanske det inte hade behövts. Frågeställningarna riktade in sig på
populationen NIU elever. Möjligheter som kunde undersökas hade varit flera om författarnas frågeställningar hade varit mer öppna, exempelvis genom att undersöka skillnader i svaren
hos kvinnor och män. En annan intressant undersökning hade varit resultatens skillnader mellan individuella idrotter och lagidrotter (Gustavsson et al., 2007). Möjligheten att jämföra studiens potentiella resultat mot tidigare vetenskapliga studier hade därav också blivit större, p.ga. mer relevant data. Studiens två första frågeställningar besvaras endast med deskriptiv statistik, enligt b.la. medelvärden och resultatens spridningsmått. Samtidigt som den deskriptiva statistiken besvarar de två första frågeställningarna, så är det helt klart en begränsning av vad studien hade möjlighet till att generera i relation till svarsfrekvensen. Framtida studier av liknande karaktär hade exempelvis kunnat inkludera att sortera
svarsfrekvensen utefter kön och även om deltagarna utövar individuella eller lagidrotter. Ett enkelt sätt att inkludera sådan data skulle vara genom att inleda frågeformuläret med
bakgrundsfrågor, i detta fall med kön och huruvida deltagarna utövar en individuell eller lagidrott (Hassmén & Hassmén, 2008). Till sist ska det också tilläggas att korrelationsanalyser med Spearman's rangkorrelation genomfördes och utifrån det kunde slutsatser dras från undersökta variabler, och jämföras med resultat från tidigare vetenskapliga studier.
7.3.2 Studiens tillförlitlighet och generaliserbarhet
Med hjälp av två tidigare beprövade frågeformulär som SMS-6 och ABQ har studien
avgränsats till sitt syfte och frågeställningar. Att frågeformulären också var konstruerade med state mätningar var för vår studie positivt, då vi ämnat att undersöka beteendevetenskapliga mätningar på växlande tillstånd såsom motivation och utbrändhet (Hassmén & Hassmén, 2008). I och med detta kan vi anta att konstruktionens giltighet i studien är acceptabel, då vi mäter det som vi avser att mäta. Det är också positivt att studiens resultat i form av
korrelationsanalyser liknar resultaten från andra studier (Lemyre et al., 2007; Bicalho & Costa 2018). Studiens resultat på den deskriptiva statistiken indikerar även på likheter gentemot vad tidigare studier beskrivit, men då vi inte kan uttala oss mer än så kan vi inte heller
argumentera för att det skulle stärka studiens tillförlitlighet (Fortier et al., 1995; Chantal et al., 1996).
Att urvalet var slumpmässigt ger oss förutsättningar att kunna dra slutsatser om populationen i våra statistiska analyser vilket kan tänkas stärka generaliserbarheten (Hassmén & Hassmén, 2008). Ett acceptabelt stickprov (N = 7) i avseende till populationen (N = 15) ger oss möjlighet att generalisera resultatet till gymnasieelever i Stockholm som läser ämnet specialidrott på de nationellt godkända idrottsutbildningarna (NIU).
7.4 Slutsats
Studiens första och andra frågeställning besvarades genom deskriptiv statistik insamlad av respektive frågeformulär (se bilaga 6 & 7). Den första frågeställningen behandlade motivation och besvarades i enlighet med medelvärdena för varje motivationstyp. Eftersom tre av fyra motivationstyper från den yttre motivationen erhöll högst medelvärden, i ordningen integrated (M = 5,7) identified (M = 4,9) introjected (M = 4,7) så kan det tolkas som att både en yttre och inre motivation är en bidragande faktor till varför elitidrottande gymnasieelever idrottar. Resultatet indikerar att en yttre motivation med den högsta självbestämda motivationen (se figur 1) är vanligast förekommande till varför elitidrottande gymnasieelever idrottar. Den andra frågeställningen behandlade utbrändhet och besvarades också i enlighet med medelvärden. Enligt Likertskalan som användes (1-7) för att besvara frågeformuläret så noterades medelvärdet (M = 3) för utbrändhet och typvärdet (T = 1). Resultaten var ganska låga vilket indikerar på att urvalet av elitidrottande gymnasieelever inte upplever några höga nivåer av utbrändhet. Däremot undersöktes utbrändhet på en större gruppnivå, vilket innebär att enskilda fall naturligtvis kan förekomma. Ju högre självbestämd motivation de
elitidrottande gymnasieeleverna upplever, ju mer sjunker nivåerna av utbrändhet. I motsatt riktning går det att tolka att ju lägre självbestämd motivation de elitidrottande
8 Käll- och litteraturförteckning
All European Academies. (30 Oktober 2020). The European Code of Conduct for Research Integrity. https://www.allea.org/wp-content/uploads/2017/05/ALLEA-European-Code-of-Conduct-for-Research-Integrity-2017.pdf
Amiot, C. E., Gaudreau, P., & Blanchard, C. M. (2004). Self-Determination, Coping, and Goal Attainment in Sport. Journal of Sport & Exercise Psychology, 26(3), 396–411. https://doi.org/10.1123/jsep.26.3.396
Bicalho, C. C. F., & Costa, V. T. (2018). Burnout in Elite Athletes: a Systematic Review. / Burnout en atletas de elite: Una revisión sistemática. Cuadernos de Psicología Del Deporte,
18(1), 89–101.
Blynova, O., Kruglov, K., Semenov, O., Los, O., & Popovych, I. (2020). Psychological safety of the learning environment in sports school as a factor of achievement motivation
development in young athletes. Journal of Physical Education & Sport, 20(1), 14–23.
Chantal, Y., Guay, F., Dobreva-Martinova, T., & Vallerand, R. J. (1996). Motivation and elite performance: An exploratory investigation with Bulgarian athletes. International Journal of
Sport Psychology, 27(2), 173–182.
Chen, L. H., & Chang, Y.-P. (2014). Cross-lagged associations between gratitude and adolescent athlete burnout. Current Psychology: A Journal for Diverse Perspectives on
Diverse Psychological Issues, 33(4), 460–478.
https://proxy01.gih.se:2585/10.1007/s12144-014-9223-8
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (1985). Intrinsic Motivation and Self-Determination in Human
Behavior. New York: Plenum. 371 pp.
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2012). Motivation, personality, and development within embedded social contexts: An overview of self-determination theory. In R. M. Ryan (Ed.), Oxford library of psychology. The Oxford handbook of human motivation (p. 85–107).
Oxford University Press. 10.1093/oxfordhb/9780195399820.013.0006
Fortier, M. S., Vallerand, R. J., Brière, N. M., & Provencher, P. J. (1995). Competitive and recreational sport structures and gender: A test of their relationship with sport motivation.
International Journal of Sport Psychology, 26(1), 24–39.
Frączek, B., Grzelak, A., & Klimek, A. T. (2019). Analysis of Daily Energy Expenditure of Elite Athletes in Relation to Their Sport, the Measurement Method and Energy Requirement Norms. Journal of Human Kinetics, 70(1), 81–92.
https://doi.org/10.2478/hukin-2019-0049
Gustafsson, H., Carlin, M., Podlog, L., Stenling, A., & Lindwall, M. (2018). Motivational profiles and burnout in elite athletes: A person-centered approach. Psychology of Sport and
Exercise, 35, 118–125. http://proxy01.gih.se:2158/10.1016/j.psychsport.2017.11.009
Gustafsson, H., Kenttä, G., & Hassmén, P. (2011). Athlete burnout: An integrated model and future research directions. International Review of Sport and Exercise Psychology, 4(1), 3–24. http://proxy01.gih.se:2158/10.1080/1750984X.2010.541927
Gustafsson, H., Hassmén, P., & Hassmén, N. (2011). Are athletes burning out with passion?
European Journal of Sport Science, 11(6), 387–395.
https://doi.org/10.1080/17461391.2010.536573
Gustafsson, H., Kenttä, G., Hassmén, P., & Lundqvist, C. (2007). Prevalence of Burnout in Competitive Adolescent Athletes. Sport Psychologist, 21(1), 21–37.
https://doi.org/10.1123/tsp.21.1.21
Gymnastik- och idrottshögskolan. (14 December 2020) Rånäsdokumentet – Råd och anvisningar för uppsatsskrivning till studenter och lärare vid Gymnastik- och
idrottshögskolan. https://www.gih.se/Global/6_bibliotek/skriva-och-referera/Uppsatsguiden-v8.3-2020.pdf
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Hill, A. P., Hall, H. K., Appleton, P. R., & Kozub, S. A. (2008). Perfectionism and burnout in junior elite soccer players: The mediating influence of unconditional self-acceptance.
Psychology of Sport and Exercise, 9(5), 630–644.
http://proxy01.gih.se:2158/10.1016/j.psychsport.2007.09.004
Jenner, H. (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Myndigheten för skolutveckling.
Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (SFS 2018:218). (17 oktober 2020). Justitiedepartementet L6.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2018218-med-kompletterande-bestammelser_sfs-2018-218
Lemyre, P.-N., Roberts, G. C., & Stray-Gundersen, J. (2007). Motivation, overtraining, and burnout: Can self-determined motivation predict overtraining and burnout in elite athletes?
European Journal of Sport Science, 7(2), 115–126.
https://doi.org/10.1080/17461390701302607
Lesinski, M., Schmelcher, A., Herz, M., Puta, C., Gabriel, H., Arampatzis, A., Laube, G., Büsch, D., & Granacher, U. (2020). Maturation-, age-, and sex-specific anthropometric and physical fitness percentiles of German elite young athletes. PLoS ONE, 15(8), 1–19.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0237423
Mallett, C., Kawabata, M., Newcombe, P., Otero-Forero, A., & Jackson, S. (2007). Sport motivation scale-6 (SMS-6): A revised six-factor sport motivation scale. Psychology of Sport
and Exercise, 8(5), 600–614. http://proxy01.gih.se:2158/10.1016/j.psychsport.2006.12.005 Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (uppl. 4). Lund: Studentlitteratur.
Pelletier, L. G., Fortier, M. S., Vallerand, R. J., & Tuson, K. M. (1995). Toward a new measure of intrinsic motivation, extrinsic motivation, and amotivation in sports: The Sport Motivation Scale (SMS). Journal of Sport & Exercise Psychology, 17(1), 35–53.
