Läkemedelsförteckningen
till privatpraktiserande
förskrivare
Sammanställning
Anna-Lena Nilsson [2007-06-12]1. Sammanfattning
För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen bland privatpraktiserande förskrivare erbjöd Apoteket AB förskrivare vid 500 vårdföretag att delta i pilotprojektet våren 2006.
I pilotprojektet utvärderades den upplevda nyttan och funktion, utformning av
läkemedelsförteckningen och dess applikation. Datainsamlingen skedde med hjälp av tre olika enkäter som skickades ut via en webbaserad enkät vid tre tillfällen; vid projektstart, efter en månad och efter tre månader. Svarsfrekvensen för de tre enkäterna var låg varför en sammanställning av svaren har gjorts som måste tolkas med försiktighet
89 privatpraktiserande förskrivare medverkade i pilotprojektet. Resultatet visade att
förskrivarnas förväntningar på Läkemedelsförteckningen var hög. Förskrivarna var positiva till Läkemedelsförteckningen och upplevde att Läkemedelsförteckningen skulle ge dem värdefull information. Bäst nytta med Läkemedelsförteckningen såg förskrivarna för patienter med missbruk, multisjuka och patienter med flera vårdgivare.
Åtkomsten till Läkemedelsförteckningen ansågs inte vara smidig vilket med stor sannolikhet tillsammans med tekniska problem medfört att förskrivarna använt Läkemedelsförteckningen i ringa omfattning under pilotprojektet. Användningen tycks även ha minskat istället för att ha ökat under pilotprojektets gång. En förskrivare såg Läkemedelsförteckningen som
ovärderlig men flertalet förskrivare tyckte att Läkemedelsförteckningen inte fungerat som ett arbetsredskap. Med anledning av den låga användningen av Läkemedelsförteckningen har endast få förskrivare besvarat frågorna om funktion och utformning av applikationen. De som svarat är antingen tydligt positiva eller tydligt negativa.
Innehållsförteckning Läkemedelsförteckningen... 1 1. Sammanfattning ... 2 2. Bakgrund... 4 3. Utvärderingens mål... 4 4. Genomförande... 4 4.2 Metod ... 5 5. Resultat ... 5 5.1 Attitydenkät... 5 5.2 Enkät 1 månad... 9 5.3 Enkät 3 månader ... 15 5.4 Sammanfattande resultat... 20
2. Bakgrund
Lagen om läkemedelsförteckning (2005:258) trädde i kraft 2005-07-01 i syfte att öka säkerheten och nyttan för de individer som använder receptförskrivna läkemedel.
Apoteket AB fick ansvar att inrätta detta register där individers receptbelagda läkemedel, uthämtade de senaste 15 månaderna från apotek, registreras. Uppgifterna i
Läkemedelsförteckningen kan användas av individen själv men även av förskrivare och farmaceut vid apotek efter patientens respektive kundens samtycke.
För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen inom hälso- och sjukvården planerade Apoteket AB tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne, Landstinget i Kalmar län och Landstinget i Östergötland ett pilotprojekt, Pilot 1, hösten 2005. Parallellt med Pilot 1 gick förfrågan ut från Apoteket AB till privat-praktiserande förskrivare att även ge dem möjlighet att använda
Läkemedelsförteckningen. Till skillnad från förskrivarna inom landstingen som använde pin-kod för åtkomst till Läkemedelsförteckningen använde de privatpraktiserande förskrivarna e-legitimation.
Apoteket AB gav eHälsoinstitutet i uppdrag att utvärdera piloten för de privat-praktiserande förskrivare.
3. Utvärderingens mål
Att utvärdera förskrivarnas upplevda nytta med Läkemedelsförteckningen och hur de upplevde applikationen gällande funktionalitet och utformning.
4. Genomförande
Våren 2006 skickade Apoteket AB ut inbjudningsbrev om att få delta i pilotprojektet till verksamhetschefer [ref. 1] och förskrivare [ref. 2] vid alla 500 vårdföretag som var registrerade på Vårdföretagarnas medlemslista.
Förskrivare som arbetade vid de vårdföretag som ställde sig positiva till projektet fick själva anmäla sitt intresse att delta i projektet. De fick därefter via e-post ett
introduktionsbrev [ref. 3] från Apoteket AB som utförligare beskrev projektet och utvärderingen. Ingen personlig kontakt togs mellan Apoteket AB och förskrivarna. Tre enkäter med olika innehåll skickades ut till förskrivarna. Alla tre enkäterna skickades ut i elektronisk form via e-post från Apoteket AB:s webbenkätsystem. Alla enkätfrågor hade inför varje utskick stämts av med uppdragsgivaren.
Första enkäten skickades som en klickbar länk tillsammans med introduktionsbrevet och därefter skedde utskicken efter en månad och efter tre månader. Den första enkäten fokuserade på attityder, den andra på funktionalitet, utformning och samtyckesrutin och den tredje på uppföljningsfrågor från de två föregående enkäterna.
4.2 Metod
Datainsamling skedde med enkät. Enkäterna var utformade dels med fasta svarsalternativ med möjlighet till kommentar, dels med öppna frågor och dels som påståenden med en sexgradig instämmandeskala. Påståendefrågorna var positivt vinklade.
Statistikprogrammet SPSS användes för bearbetning av data och analys av de fixa frågorna. De öppna frågorna analyserades genom kategorisering.
5. Resultat
Från de 500 tillfrågade vårdföretagen var det 89 förskrivare som anmälde sitt intresse att delta i projektet. Svarsfrekvensen för de tre enkäterna var låg; 28% för den första enkäten respektive 18% för enkät två och tre. Respondenterna var spridda från Västernorrland i norr till Skåne i söder, Göteborg och Värmland i väster och Stockholm och Kalmar i öster. En påminnelse per enkät gjordes.
Då studien gav en låg svarsfrekvens återges resultatet i en sammanställande form. Alla förskrivare har inte besvarat alla frågor.
5.1 Attitydenkät
Attitydenkäten sändes ut i samband med introduktionsbrevet. 25 besvarade enkäten varav sju kvinnor och 18 män.
Fråga 1. Hur har du fått information om Läkemedelsförteckningen? Flera alternativ möjliga.
Respondenterna hade fått information på olika sätt. Flertalet hade dock fått informationen från Apoteket. 0 2 4 6 8 10 12 Ingen i n fo rm at io n T idni ngar TV In te rn e t K o ll ego r A pot ek et In fo rm a ti o n s m ö te /A v d e ln in g s m ö te Pa ti e n t A nnat An ta l Hur har du fått information om Läkemedelsförteckni ngen?(n=25) Figur 1.
Fråga 2. För vilka patienter och i vilka situationer tror du att du kommer att ha mest nytta av Läkemedelsförteckningen?
Grupperna har kategoriserats och antal svar vid varje grupp inom parantes. • Misstänkt beroende (9)
• Patienter som inte själva kommer ihåg (7) • Patienter med olika vårdkontakter (5) • För de flesta patienterna (2)
• Allergiker • Multisjuka
• Hemsjukvårdspatienter
• Nya patienter på mottagningen • Nya interaktioner vid ny medicin
Fråga 3. Utför du dina bankärenden via Internet?
88%, dvs. 22 av 25, svarade att de utförde sina bankärenden via Internet. Resterande tre gjorde inte sina bankärenden via Internet.
Fråga 5. Jag har fått tillräcklig information inför pilotprojektet för att veta hur jag skall hantera Läkemedelsförteckningen i det dagiga arbetet
Fråga 6. Jag har haft möjlighet att påverka avdelningens medverkan i pilotförsöket
Tjugotre besvarade både fråga 5 och fråga 6. Frågorna rörde omfattningen respektive kvalitén på pilotprojektets information samt förskrivarnas uppfattning om sin egen möjlighet att kunna påverka pilotprojektet, se figur 2.
Svaren ger en median på ”instämmandegrad 3” för båda frågorna vilket tyder på att förskrivarna inte tyckte att de fått tillräckligt med information respektive att de inte heller haft möjlighet att påverka pilotprojektet.
0 2 4 6 8 10 12 Instä mme r inte alls 2 3 4 5 Inst äm mer h elt An ta l Jag har fått tillräcklig information inför pilotprojektet för att veta hur jag skall hantera Jag har haft möjlighet att påverka vårdenhetens medverkan i pilotförsöket Figur 2.
Fråga 4 Jag är positiv till införandet av Läkemedelsförteckningen och
Fråga 7 Jag har behov av en förteckning över mina patienters senaste uthämtade receptbelagda läkemedel
Fråga 8 Läkemedelsförteckningen kommer att ge mig värdefull information jag inte kunnat få tidigare
Fråga 9Läkemedelsförteckningen kommer att ge mig lätt åtkomst till information om mina patienters uthämtade läkemedel
För attitydfrågorna 4 och 7-9 anges (figur 3) medianen per fråga. Samtliga 25 förskrivare besvarade alla frågorna. Medianen per fråga är fem på tre frågor av fyra vilket visar på en generellt positiv attityd till Läkemedelsförteckningen. Förskrivarna var lätt positiva (medianen 4) att få tillgång till information om deras egna patienters senaste uthämtade receptbelagda läkemedel.
0 1 2 3 4 5 6 J ag är po s it iv t ill in fö rand et av Lä k e m edel s fört e c k ni nge n J a g h a r beh ov av en fö rt e c k n ing ö v er m ina pa ti en te rs s e n a s te ut häm ta de rec ept b e la gda lä k e m ede l Lä k e m edel s fört e c k ni nge n k o mme r a tt g e mi g v ä rd ef ul l i n fo rm at io n j a g in te k u n n a t få ti d ig a re Lä k e m edel s fört e c k ni nge n k o m m e r at t ge m ig l ä tt å tk o m s t ti ll i n fo rm a ti o n om m in pa ti en ts ut hä m tade l ä k e m e d e l Me d ia n Figur 3.
Fråga 10. Har du några övriga kommentarer som rör Läkemedelsförteckningen och/eller pilotprojektet?
Fem förskrivare besvarade frågan. Kommentarerna återges i fullständig form. • Gränssnittet uselt!
• Har inte funderat mycket över detta innan men i princip borde detta ha funnits för länge sedan
• Jag blev tveksam till att använda Läkemedelsförteckningen då det stod att informationen skulle journalföras. Här är jag osäker på vad som ska journalföras och hur. Helst skulle jag bara journalföra den del av informationen som jag efterfrågat eller som påverkar mitt handlande.
• Jag är fortfarande oklar över syftet • Vet inte hur det fungerar
5.2 Enkät 1 månad
Den andra enkäten skickades ut en månad efter den första enkäten. Sexton förskrivare besvarade den andra enkäten, tre kvinnor och tretton män.
Fråga 1. Jag är positiv till införandet av Läkemedelsförteckningen.
De flesta var positiva till Läkemedelsförteckningen. Åtta av 14 var mycket positiva se figur 4. De som svarade ”vet ej” gav kommentarer att de inte använt
Läkemedelsförteckningen än. Två av dem som var positiva gav kommentarer att de upptäckt flera fall av läkemedelsmissbruk och att användningen av
Läkemedelsförteckningen ökat patientsäkerheten genom att ge dem möjlighet att
kontrollera om deras patienter följer ordinationer och/eller om de får mediciner från olika läkare. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Inst ämme r inte alls 2 3 4 5 Inst ämm er he lt Vet ej An ta l
Jag är positiv till införandet av Läkemedelsförtecknin gen (n=14)
Fråga 3. I medeltal, hur många gånger per vecka har du använt Läkemedelsförteckningen?
Tolv förskrivare besvarade frågan varav elva använde Läkemedelsförteckningen 1-3 gånger/vecka, se tabell 1. Fyra besvarade inte frågan.
Gånger/ vecka Antal respondenter 1-3 11 4-6 1 fler 0 Tabell 1.
Fråga 4. För vilka patienter och i vilka situationer har du haft mest nytta av Läkemedelsförteckningen?
Fyra stycken av sexton kommenterade att de ännu inte använt Läkemedelsförteckningen. Alla som svarade med patientkategori angav ”missbrukare” och ”äldre”.
Fråga 2. Jag tycker att Läkemedelsförteckningen ger mig en överskådlig bild över mina patienters läkemedel.
Fråga 6. Jag tycker att Läkemedelsförteckningen är utformad så att det är lätt att förstå vilken läkemedelsinformation jag kan få tillgång till.
Resultatet på frågorna 2 och 6 återges i figur 5. Fjorton respektive tolv besvarade frågorna varav tio respektive sex svarade ”vet ej”. De besvarande förskrivarna tyckte att Läkemedelsförteckningen var lätt att förstå.
0 2 4 6 8 10 12 Instä mm er in te a lls 2 3 4 5 Inst äm me r hel t Vet e j An ta l
Jag tycker att LF ger mig en överskådlig bild över mina patients läkemedel (n=14)
Jag tycker att
läkemedelsförteckningen är utformad så att det är lätt att förstå vilken läkemedelsinformation jag kan få tillgång till (n=12)
Figur 5.
Fråga 5. Jag tycker att det är lätt att få åtkomst till Läkemedelsförteckningen.
Fem av sex tyckte att det var lätt att logga in, se figur 6. Sex av 12 besvarade frågan med ”vet ej”. Fyra svarade inte alls.
0 1 2 3 4 5 6 7 Inst ämm er in te a lls 2 3 4 5 Inst äm mer helt Vet e j An ta l Det är lätt att logga in på LF (n=12) Figur 6.
Fråga 7. Jag tycker att Läkemedelsförteckningens olika flikar, dvs. Fullständig
förteckning, Behandlingsöversikt och Logglista ger mig en logisk och tydlig uppdelning över vad jag kan hitta under varje flik.
Fråga 8. Jag tycker att Läkemedelsförteckningens möjlighet att sortera på t.ex. läkemedel eller datum ger mig de sorteringsalternativ jag behöver.
Fråga 9. Jag tycker att Läkemedelsförteckningens möjlighet till utskrift är lätt att använda.
Frågorna 7-9 rörde applikationen. Förskrivarna gav olika svar på hur de upplevde applikationen, se fig.7. Tolv förskrivare svarade på alla tre frågor. Flertalet svarade ”vet ej”. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Inst ämm er in te a lls 2 3 4 5 Inst ämme r hel t Vet e j An ta l
Jag tycker att LF's olika flikar ger mig en logisk och tydlig uppdelning (n=12)
Jag tycker att LF's möjlighet att sortera ger mig de
sorteringsalternativ jag behöver (n=12)
Jag tycker att LF's möjlighet till utskrift är lätt att använda (n=12)
Figur 7.
Fråga 10. Har du några övriga synpunkter eller kommentarer om Läkemedelsförteckningens innehåll, utseende, funktioner m.m.?
Koncentrat av de kommentarer som gavs • Funkar inte!
• Gör om grafisk utformning • Har inte prövat den än
Fråga 11. Jag tycker att jag fått tillräcklig information om samtyckesrutinen för att tydligt kunna informera mina patienter om vad deras samtycke betyder?
Fem av 12 svarade med instämmandegrad 4-6 vilket kan tydas att de hade fått tillräckligt med information. Fem svarade att de inte visste, se figur 8.
0 1 2 3 4 5 6 Instä mm er in te a lls 2 3 4 5 Instä mm er h elt Vet ej An ta l
Jag tycker att jag fått tillräcklig information om samtyckesrutiner för att tydligt kunna informera mina patienter om vad deras samtycke betyder (n=12)
Figur 8.
Fråga 12. Hur gav patienten dig sitt samtycke?(flera alternativ möjliga)
Elva av 13 hade gett muntlig information via förskrivare eller annan vårdpersonal. En hade gett skriftlig information.
Fråga 13. Har du haft patienter som inte vill ge sitt samtycke till att du tar del av deras läkemedelförteckning?
Av elva så hade endast en haft en patient som inte gett sitt samtycke. Fem besvarade inte frågan.
Fråga 14. Har du under denna testperiod haft behov av att titta på någon patients läkemedelslista utan dennes samtycke?
Endast en av elva har tittat i Läkemedelsförteckningen utan patientens samtycke. Fem besvarade inte frågan. Steget att ta nödåtkomst gjordes inte.
Fråga 15. Övriga kommentarer
Övriga kommentarer uttryckte frustration över att inte kunna logga in, att det tekniskt inte fungerar och att de inte hunnit pröva det än. En kommentar uttryckte sig positiv och såg det som ”Ett av de bästa instrumenten jag fått i min verksamhet. Skulle vara kul skriva artikel i läkartidningen. Många kolleger har varit väldigt uppskattande när de fått journalutdragen.”
5.3 Enkät 3 månader
Enkät tre skickades ut tre månader efter den första enkäten (Attitydenkäten). Sexton förskrivare har besvarat enkäten varav tre kvinnor och tretton män.
Fråga 1. Har Läkemedelsförteckningen fungerat som ett arbetsredskap för dig?
Tretton besvarade frågan, se figur 9. Åtta tyckte att det inte alls har fungerat att använda Läkemedelsförteckningen som ett arbetsredskap. Kommentarerna visar att flertalet inte börjat använda Läkemedelsförteckningen än. Någon säger att den ibland är ovärderlig
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Inst äm mer inte alls 2 3 4 5 Ins täm mer hel t An ta l Har läkemedelsförteckningen fungerat som arbetsredskap för dig? (n=13) Figur 9.
Fråga 2. Ungefär hur ofta har du använt dig av Läkemedelsförteckningen per vecka?
Sex av sju använde Läkemedelsförteckningen 1-3 gånger per vecka. Nio förskrivare besvarade inte frågan.
Gånger/ vecka Antal respondenter 1-3 6 4-6 1 fler 0 Tabell 2.
Fråga 3. I de fall du använt dig av Läkemedelsförteckningen, hur viktig har den informationen varit för vården av den aktuella patienten?
Sex av 13 tyckte att Läkemedelsförteckningen var mindre viktig för vården av den aktuella patienten, se figur 10.
0 1 2 3 4 5 6 7 Inst äm mer inte alls 2 3 4 5 Inst äm mer helt An ta
l I de fall du använt dig av
läkemedelsförtecknin gen, hur viktig har den informationen varit? (n=13)
Fråga 4. Har din uppfattning om Läkemedelsförteckningen ändrats under pilotprojektets gång?
Tre av 13 har ändrat sin uppfattning om Läkemedelsförteckningen under pilotprojektets gång. Två hade ändrat sin uppfattning åt det positiva hållet och en åt det negativa hållet. Tre har inte besvarat frågan.
Kommentarerna var ”behovet mindre än väntat” och ”jag har hört flera patienter som har börjat använda sig av den”.
Fråga 5.Har åtkomsten till Läkemedelsförteckningen varit så smidig att det möjliggjort användning av Läkemedelsförteckningen i den omfattning du skulle ha önskat?
Åtta av elva förskrivare tyckte att åtkomsten till Läkemedelsförteckningen inte alls var smidig, se figur 11. 0 1 2 3 4 5 Nej, inte alls 2 3 4 5 Ja, i hög grad An ta l
Har åtkomsten till läkemedelsförteckni ngen varit så smidig att det möjliggjort användning av läkemedelsförteckni ngen i den
Figur 11.
Fråga 6. Vad skulle behöva göras för att underlätta för dig att använda Läkemedelsförteckningen mer?
Kommentarerna återges i sin helhet. • Kort utbildning
• Hjälp att komma ihåg • Mer tid
• Ta bort kravet på dokumentation i journalen. • Ta bort kravet på patientens samtycke.
Fråga 7. Finns det någon ytterligare information som du anser dig ha behövt vid användning av Läkemedelsförteckningen?
Svaren återges i sin helhet. • Inloggning i systemet
• Namn på utfärdanden läkare för recepten
Fråga 8. För vilka patienter och i vilka situationer har du upplevt mest nytta av Läkemedelsförteckningen?
Nedan ges ett koncentrat på de patienter som nämndes. • Missbrukstanke
• Multisjuka • Andra vårdgivare
Fråga 9. Har din klinik en rutin för hur samtycket med patienten ska gå till?
Två av tio hade rutin om hur att hantera samtycket och åtta hade ingen rutin. Sex besvarade inte frågan.
Fråga 10. Har du haft patienter som inte vill ge sitt samtycke?
Åtta av sexton besvarade frågan varav två hade haft en patient som inte ville ge sitt samtycke. Övriga sex hade inte haft det. Kommentarerna för de patienter som inte ville ge sitt samtycke var ”integritet” och misstanke om missbruk”.
Fråga 11. Tycker du att förskrivarens namn ska stå med i Läkemedelsförteckningen?
Totalt tio svarade på frågan varav åtta tyckte att förskrivarens namn skulle stå och två att den inte skulle stå. Sex stycken hade inte besvarat frågan.
Fråga 12. Har du några övriga synpunkter om Läkemedelsförteckningens innehåll, layout, användning m.m.?
Endast två förskrivare gav kommentar. En rörde att det nog troligen är mycket bra för läkare i framtiden och då framförallt för de osäkra. En annan att han/hon tyvärr inte hade hunnit vara aktiv.
5.4 Sammanfattande resultat
Utvärderingen visar att de privatpraktiserande förskrivarnas förväntningar på Läkemedelsförteckningen var hög. Förskrivarna var positiva till
Läkemedels-förteckningen och förväntade sig att LäkemedelsLäkemedels-förteckningen skulle ge dem värdefull information. Förskrivarna såg däremot inte lika stort behov av förteckningen till sina egna patienter. Detta kan bero på att flera av de förskrivare som deltog i piloten inte hade någon av de patientkategorier där nyttan varit tydlig, dvs. patienter med missbruk, multisjuka och patienter som går till flera vårdgivare. Detta kan dock inte styrkas i föreliggande utvärdering.
Svarsfrekvensen var mycket låg trots att förskrivarna själva tagit initiativ att anmäla sitt intresse att delta i pilotprojektet. Bortfallet kan inte entydigt förklaras men skulle till viss del kunna bero på att all information om pilotprojektet endast kom via e-post. Detta kan ha medfört att förskrivarna inte tagit till sig viktig information såsom att de själva skulle beställa e-legitimation för att komma igång att använda Läkemedelsförteckningen. Förskrivare pekade på att ”kortare utbildning” och ”hjälp att komma igång” skulle främja deras användning av Läkemedelsförteckningen.
Åtkomsten till Läkemedelsförteckningen ansågs inte vara smidig vilket med stor sannolikhet tillsammans med tekniska problem medfört att förskrivarna använt Läkemedelsförteckningen i ringa omfattning. Användningen av Läkemedels-förteckningen har även gått ner från månad ett.
Fler än hälften av dem som besvarat funktionsfrågor har svarat ”vet ej” vilket kan tyda på att de inte har använt applikationen. Vid flertalet av frågorna var det samma fyra
förskrivare som valt att inte besvara frågorna. Med stor sannolikhet är det dessa förskrivare som kommenterat att de ännu inte hade hunnit börja använda Läkemedelsförteckningen.
Användningen tycks ha minskat istället för att ha ökat under pilotprojektets gång. En förskrivare såg Läkemedelsförteckningen som ovärderlig men flertalet förskrivare tyckte att Läkemedelsförteckningen inte fungerat som ett arbetsredskap. Förskrivarnas svar på antalet inloggningar i Läkemedelsförteckningen gav totalt att de skulle ha varit inloggade vid minst 45 tillfällen per vecka och minst vid 148 tillfällen på en månad. Detta skall jämföras med de siffror på antalet inloggningar i Läkemedelsförteckningen som Apoteket AB fått från systemloggen vilket ger 49 inloggningar med e-legitimation totalt under 2006, dvs. under en längre tid än pilotprojektet. Med anledning av den låga användningen av Läkemedelsförteckningen har endast få förskrivare besvarat frågorna om
applikationen. De som svarat är antingen tydligt positiva eller tydligt negativa.
Få besvarade frågorna om samtycke. Endast två av tio hade en rutin på sin arbetsplats om hur de skulle hantera samtycket. Svar på andra samtyckesfrågor ger att förskrivare själva eller annan vårdpersonal gett muntlig information till patienten. Någon kommenterade att de inte visste om de hade fått tillräcklig information om samtyckesrutinen och någon att kravet på samtycke ifrågasattes.
Referenser
Ref. 1 Inbjudan verksamhetschef LF e-leg1, Apoteket AB Ref. 2 Inbjudan e-leg dr, Apoteket AB
