• No results found

Förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor, U2010:222

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor, U2010:222"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SURF

2010-02-02 Dnr: 10/006

Sveriges

Universitets-&

Högskoleförbund

Association of Swedish Higher Education

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Ang: Förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor

ADRESS

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har erbjudits att kommentera Promemorian med f~rslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor, m.m. (U2010/222/UH). Samtliga medlemmar har också fått denna möjlighet - fyra av d~m genom Förbundets försorg. Vårt eget svar blir därför relativt kort med hänriSning till vad medlemmarna enskilt för fram.

I Förbundets manifest från 2006, som medlemmarna ställt sig bakom, framhålls som ett av kraven på tegering och riksdag att "Ge större Självständighet åt

universitet och högskbIor, möjligen genom ensärskild myndighetsform, medfärre

regleringar, som exe+pelvis förenklar det regelverk som styr rekryteringen av

lärare och forskare, 9ch ger större frihet för våra lärosäten att organisera sitt

arbete." Vi är medvetpa om att reaktionerna var blandade från lärosätenas sida på

Daniel Tarschys utredning SOU 2008: 104 Självständiga lärosäten och den organisationsform som där föreslogs. Men det finns enighet i sektorn om de övergripande önskemålen att ha en större frihet att organisera sitt arbete, som framgår av manifestetf formulering. Promemorians huvudförslag om avreglering av den inre organisationen är i linje med denna önskan och välkomnas därför. Varje lärosäte kan or~anisera sig efter sina specifika önskemål och behov. Vi menar att förslaget om kompetenskrav på ledamöterna i beslutande organ innebär ett värn för kärnverksamheterna forskning och utbildning. Övriga delar i förslaget avstår vi från att kommentera.

I

Vi menar att det är väsentligt att ett starkt studentinflytande kan behållas och värnas inom högskolab och att detta är i lärosätenas och dess ledningars intresse. Därför önskar vi starka och klartydliga formuleringar som garanterar detta i den kommande propositionen.

Slutligen vill Förbundlt påminna om två frågor som sektorn var helt enig om i

I

remissvaren på SOU 2008:104. Den första är rätten till att ha utländska ledamöter i styrelserna och i högskoleledningarna. Och den andra handlar om en avreglering av högskoleförordningens kapitel om lärarrekryteringar. Eftersom promemorian bara behandlar en delmängd av det slutliga förslaget till innehåll i en proposition

E-MAIL

I

PHONE MOBILE FAX WEBSITE

Rådmansgatan 72

SE-113 60Stockholm Sweden

bengt.karlsson@suhf.se +468 32 28 53 +46 708 32 28 53 +468 32 93 70 www.suhf.se

fredrik.andersson@suhf.se +468 32 05 26 +46 708 32 05 26

(2)

om friare lärosäten ser vi det som angeläget att påminna även om dessa områden där sektorn anser det väsentligt att fåtill stånd en förändring i förhållande till dagens situation.

Förbundets presidium har beslutat om den slutliga utformningen avdetta svar efter diskussioner i Förbundets styrelse.

References

Related documents

Bland dem som tog sin första examen på grundnivå eller avancerad nivå läs- året 2014/15 var det 14 procent som hade studerat utom- lands, en något högre andel bland män än

Syftet var att täcka in de många föreställningar som finns om samverkan – som till exempel tredje uppgiften, kommunikation, och förväntan på kunskap som produkt eller process

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra och förenkla möjligheterna för internationella universitet att utdela examensrättigheter i Sverige

Att jämföra kandidater till jobb sida vid sida i stället för i sekvens kan tyckas vara en blygsam organisatorisk föränd- ring.. Detta är, enligt Bohnet, en av fines- serna med

I egenskap av pedagogisk utvecklare med lång erfarenhet från utveckling av olika pedago- giska meriteringssystem, fick jag i uppdrag av Bengt Petersson, chef för enheten Pedago-

Inom fem år tror jag att det blir allt vanligare att lärosätena kopplar sina pedagogiska merite- ringsmodeller till lärosätenas kvalitetssystem, kraven på pedagogisk skicklighet för

Kårer från flera lärosäten svarade att tillgången till studenthälsovård var ojämlik mellan olika kursorter inom samma lärosäte: god på någon och bristande på en annan..

Kårer från flera lärosäten svarade att tillgången till studenthälsovård var ojämlik mellan olika kursorter inom samma lärosäte: god på någon och bristande på en annan..