Sidas årsredovisning 2012

Full text

(1)www.sida.se. INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE. Sidas årsredovisning 2012.

(2) Publicerad av: Sida, 2013 Copyright: Sida Omslagsbild: ©Studio Jens Assur/Jens Assur. Casa Joavem, Maputo Mozambique, ur ”Africa is a Great Country”. Layout: Citat Art.nr.: SIDA61567sv ISBN: 978-91-586-4214-0 urn:nbn:se:sida-61567sv Publikationen kan laddas ner från www.sida.se/publikationer.

(3) Innehållsförteckning 1. Generaldirektören har ordet ��2 2. Sida under 2012 ��4 3. Läsanvisningar och ordlista��10 4. Utvecklingssamarbetet ��18 4.1 Långsiktigt utvecklingssamarbete ��21 4.2 Samarbete i konflikt- och postkonfliktländer ��47 4.3 Reformsamarbete i Östeuropa��65 4.4 Selektivt samarbete ��86 4.5 Regionalt utvecklingssamarbete ��99 4.6 Icke-geografiskt utvecklingssamarbete ��107 4.7 Flexibilitet och innovation ��126 4.8 Motverka oegentligheter och korruption��130 4.9 Komplettera och stimulera andra finansiella resurser ��134 4.10 Biståndseffektivitet ��136 4.11 Sveriges politik för global utveckling samt regeringens tematiska prioriteringar ��140 4.12 Generationsmålet ��145 4.13 Tjänsteexport ��146 4.14 Administration av bidragshantering för biståndsverksamhet som regeringskansliet beslutar om ��148. 5. Myndighetens övriga verksamhet ��150 5.1 Expertstöd ��150 5.2 Uppföljnings- och utvärderingsverksamhet ��152 5.3 Transparensgarantin och Open aid��157 5.4 Statistikhantering ��157 5.5 Samarbete inom Östersjöregionen��158. 6. Förutsättningar för verksamhetens genomförande ��160 6.1 Intern styrning och kontroll ��160 6.2 Ändamålsenlig organisation��166 6.3 Verksamhetsutveckling ��167 6.4 Fördelning av förvaltningskostnader mellan Sidas processer och verksamhet��168.

(4) InnehåLLSFörtecknInG. 7. Finansiella dokument��170 7.1 Kommentarer ��170 7.2 Resultaträkning ��177 7.3 Balansräkning��178 7.4 Anslagsredovisning��180 7.5 Finansieringsanalys ��190 7.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter ��192 7.7 Noter ��194 7.8 Tvister ��209. 8. Styrelsens fastställande av myndighetens årsredovisning ��210 9. Organisation ��212 10. redovisning av vissa kostnader enligt regleringsbrevet 2012 ��214. tabellförteckning Kapitel 4 tabell 1�. De 20 största mottagarländerna �� 18. tabell 2�. internationellt utvecklingssamarbete, antal insatser och kostnad �� 19. tabell 3�. Verksamhetsnära prestationer �� 20. tabell 4�. insatser inom långsiktigt utvecklingssamarbete, antal och förvaltningskostnader �� 21. tabell 5�. Utbetalt, generellt budgetstöd�� 21. tabell 6�. insatser inom konflikt- och postkonfliktländer, antal och förvaltningskostnader �� 47. tabell 7�. insatser inom reformsamarbete i östeuropa, antal och förvaltningskostnader �� 66. tabell 8�. insatser inom selektivt samarbete, antal och förvaltningskostnader �� 86. tabell 9�. insatser inom regionalt utvecklingssamarbete, antal och förvaltningskostnader �� 100. tabell 10�. insatser inom strategin för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer, antal och förvaltningskostnader�� 108. tabell 11�. insatser inom strategin för utvecklingslån och garantier avseende miljöåtgärder, antal och förvaltningskostnader��110. tabell 12�. insatser inom strategin för stöd till forskningssamarbete, antal och förvaltningskostnader ��112. tabell 13�. insatser inom strategin för globala ämnesstrategiska utvecklingsinsatser, antal och förvaltningskostnader ��114. tabell 14�. insatser inom strategin för humanitärt bistånd, antal och förvaltningskostnader ��116. tabell 15�. insatser inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet, antal och förvaltningskostnader ��118. tabell 16�. kostnadseffektivitet ��118. tabell 17�. insatser inom strategin för kapacitetsutveckling och samverkan, antal och förvaltningskostnader �� 121. tabell 18�. insatser inom strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, antal och förvaltningskostnader�� 123. tabell 19�. insatser inom strategin för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet, antal och förvaltningskostnader�� 125. tabell 20�. insatser som kan bidra till att bekämpa korruption, antal och förvaltningskostnad �� 130. tabell 21�. Områden offentlig styrning och det civila samhället�� 131. tabell 22�. antal biståndsinsatser och fördelning av insatsernas längd och volym, nya insatser, totalt Sida �� 140. tabell 23�. Utbetalningar för sektorn demokrati och mänskliga rättigheter per landkategori��141. tabell 24�. Utbetalningar för sektorn miljö och klimat per landkategori ��141. tabell 25�. Utbetalningar för jämställdhet per landkategori ��141. tabell 26�. UD-betalningarnas fördelning per anslagspost �� 148. tabell 27�. insatser och förvaltningskostnader �� 149. 4. Sidas årsredovisning 2012.

(5) Kapitel 5 tabell 1�. insatser inom strategi för särskilda insatser för rysslands demokrati �� 159. tabell 2�. insatser inom strategin för särskilda insatser för rysslands miljösamarbete �� 159. Kapitel 6 tabell 1�. förvaltningskostnader per process�� 168. Kapitel 7 tabell 1�. anslag �� 170. tabell 2�. Sidas verksamhet, Utfall �� 171. tabell 3�. Sidas verksamhet, beställningsbemyndigande�� 173. tabell 4�. regeringskansliets verksamhet, Utfall ��174. tabell 5�. regeringskansliets verksamhet, beställningsbemyndigande ��174. tabell 6�. Sidas garantier för U-krediter �� 175. tabell 7�. fristående garantier �� 175. tabell 8�. resultaträkning �� 177. tabell 9�. balansräkning�� 178. tabell 11�. anslagsredovisning, redovisning mot anslag�� 180. tabell 12�. anslagsredovisning, redovisning mot inkomsttitlar på statens budget �� 182. tabell 13�. redovisning av beställningsbemyndigande�� 184. tabell 14�. finansiella villkor 2012 �� 186. tabell 15�. finansieringsanalys �� 190. tabell 16�. låneram i riksgäldskontoret �� 192. tabell 17�. kontokredit hos riksgäldskontoret �� 192. tabell 18�. räntekostnader och ränteintäkter på räntekonto�� 192. tabell 19�. avgiftsintäkter�� 192. tabell 20�. beviljad och utnyttjad anslagskredit�� 192. tabell 21�. anslagssparande samt intecknade belopp�� 192. tabell 22�. Utestående åtaganden �� 193. tabell 23�. antal årsarbetskrafter och medelantalet anställda �� 193. tabell 24�. Driftkostnad per årsarbetskraft�� 193. tabell 25�. Årets kapitalförändring och balanserad kapitalförändring �� 193. Kapitel 10 tabell 1�. översikt över anslag, utbetalningar�� 214. tabell 2�. översikt över anslagsposter �� 214. tabell 3�. avstämning mellan resultatredovisningen och resultaträkningen �� 215. tabell 4�. totalt bidrag till civila samhällsorganisationer�� 215. tabell 5�. Stöd genom svenska ramorganisationer �� 216. tabell 6�. övrigt stöd genom svenska ramorganisationer�� 217. tabell 7:1�. internationellt utvecklingssamarbete per anslagspost och region/land i afrika söder om Sahara �� 218. tabell 7:2�. internationellt utvecklingssamarbete per anslagspost och region/land i asien, Mellanöstern och nordafrika ��220. tabell 7:3�. internationellt utvecklingssamarbete per anslagspost och region/land i latinamerika �� 222. tabell 7:4�. internationellt utvecklingssamarbete per anslagspost och region/land i europa och centralasien ��223. tabell 8:1�. internationellt utvecklingssamarbete per huvudsektor och region/land i afrika söder om Sahara �� 224. tabell 8:2�. internationellt utvecklingssamarbete per huvudsektor och region/land i asien, Mellanöstern och nordafrika �� 226. tabell 8:3�. internationellt utvecklingssamarbete per huvudsektor och region/land i latinamerika ��228. tabell 8:4�. internationellt utvecklingssamarbete per huvudsektor och region/land i europa och centralasien��230. tabell 9�. internationellt utvecklingssamarbete per anslagspost och region ��230. tabell 10�. Strategistyrd verksamhet ��232. tabell 11�. Huvudsektor ��236. tabell 12�. Samarbetsform ��240. Sidas årsredovisning 2012. 5.

(6) Ny lag minskar handel med barn. Guatemala har i minst två årtionden fått hård kritik för illegala adoptioner. Under den värsta tiden försvann 5 000 barn, per år, till trafficking. Med hjälp av stöd från Sverige, som under fl era år även agerat direkt mot den guatemalanska regeringen, och Unicef kan de idag referera till den nya nationella lagen kring adoption. Lagen klubbades 2008 av kongressen och en nationell adoptionsbyrå öppnades. Hit kan familjer vända sig, från hela Guatemala, utan att betala för tjänsterna. Perspektivet är hela tiden ”för barnens bästa”. Tack vare den nya lagen har femårige Ángel René adopterats lagligt och tryggt och fått en ny familj. Foto: Ylva sahlstrand.

(7) 1. Generaldirektören har ordet.

(8) 1. Generaldirektören har ordet. 1. Generaldirektören har ordet. resultaten av svenskt bistånd kommer enskilda människor till del.. Foto: sandra Calligaro. Den årsredovisning du läser visar på bredden av det biståndspolitiken, som demokrati och yttrandefrihet. svenska utvecklingssamarbetet och på hur de insatser Vi har också fått genomslag för nya metoder och som Sverige finansierar bidrar till att göra skillnad för samarbeten, inte minst med näringslivet. fattiga och utsatta människor. Jag är glad för att du Satt i sitt sammanhang av andra investeringar, som har tagit dig tid att läsa om vår verksamhet och dess till exempel direktinvesteringar och remitteringar, kan resultat. biståndet ha en avgörande betydelse för människors År 2012 markerade slutdatum för Sidas verksamlivsmöjligheter. Biståndet kan bland annat stärka hetsinriktning för perioden 2011–2012 och den målviktiga samhällsfunktioner, utjämna risker som bild myndigheten arbetat hämmar nödvändiga invesmot de senaste två åren. teringar, komplettera och stiVår förvaltningsekonomi var mulera den privata sektorns För att stå redo för framtidens i balans redan 2011 och visar möjligheter till jobbskapande överskott för 2012. Därmed och fattigdomsminskning, utmaningar krävs strategiska är kravet från regeringen på samt bidra till att föra samarbeten med aktörer som en ekonomi i balans senast samman rätt aktörer för ett verkar inom andra områden. 2012 uppfyllt. Vi har tagit specifikt utvecklingsproblem. viktiga steg i att förbättra Sidas bidrag till genomvår process för att hantera förandet av den svenska biståndsinsatser och även i politiken för global utveckövrigt stärkt vår interna styrning och kontroll i ling sker mot bakgrund av ett utvecklingssamarbete verksamheten. Vi har stärkt kapaciteten att utreda i stor förändring, såväl globalt som på hemmaplan. korruptionsmisstankar och som första myndighet i Regeringen har nyligen inlett en reformering av styrSverige infört ett visselblåsare (whistle-blowing) ningen av biståndet som ställt nya krav på Sidas försystem. Vi har fortsatt att fokusera insatserna mot måga att finna lösningar – nya eller beprövade – som områden som är särskilt prioriterade i den svenska leder till hållbar utveckling i olika miljöer och situa-. Foto: Goodluck mushi. 2. Foto: alva azcar. Sidas årsredovisning 2012.

(9) Sidas årsredovisning 2012. Foto: anette Widholm bolme. Foto: Ylva sahlstrand. Människ X X X X X X Xan XXX i centruM XXXXXX svenskt upta el ium bistånd accab finns iumdär quebehoven nest quate finns. parci den saperum enskilda dignate människans aut aliquos möjligheter esci tescima att själv iossimpore förbättra eatquodit sitt liv står autealltid sinvenim i centrum. vendi det aut ut kan que handla imolupta om möjlighet pro tempor tillaperiae en fast inkomst, omnimusa tillgång vel et ommodi till hälsovård nobisoch escia utbildning, audam renare velitecae miljöporest, eller möjlighet cusant. eritius att påverka quos explita i samhället. esequasdet as aceaqui är någraderepro av de människor rentibusamsom dolestiaspit fått en bättre labore vardag sitatibertack vare em qui svenskt cuptaquat bistånd. am autaque prem et acienis res nihit que maximi, sa quo dolupta spicil mo officie nitisti acimus mintium nost perit odigeni omnihil.. samarbetsformer och metoder som ger bäst resultat i varje given situation. Dessutom ska vi bli bättre på att kommunicera dessa resultat på ett enkelt och rättvisande sätt. I den här årsredovisningen finns många spännande exempel från Sidas verksamhet och resultat från det svenska utvecklingssamarbetet.. Foto: Pawel Flato. tioner. Min förhoppning är att den nya styrningen ska leda till ökat fokus i vår verksamhet. Just nu pågår ett omfattande arbete i FN och andra delar av det internationella samfundet med en ny utvecklingsagenda som ska ta vid där de nuvarande millenniemålen slutar. En av nyckelfrågorna bortom 2015 är hur ett nytt globalt partnerskap för utveckling bör se ut och hur det förutom stater kan involvera fler aktörer, inte minst det civila samhället och näringslivet. En annan viktig aspekt är hur länder i en konfliktsituation ska kunna bryta de mönster som har låst fast människor i fattigdom och otrygghet när grannländer växer och utvecklas. För att Sida ska stå redo att möta dessa utmaningar krävs i allt högre utsträckning strategiska samarbeten med aktörer som verkar inom andra områden. I denna årsredovisning hittar du många exempel på sådana samarbeten, och det ska bli fler sådana framöver! De närmaste åren vill vi bli ännu bättre på att sätta biståndet i sitt sammanhang och utveckla dess bidrag till genomgripande och hållbar förändring. Vi ska bland annat bli bättre på att analysera förutsättningarna i de olika utvecklingssituationer vi möter, samtidigt som vi utvecklar vår förmåga att välja de. God läsning! Charlotte Petri Gornitzka Stockholm den 19 februari 2013. Foto: Yudawhere Jacobs. 3.

(10) Kommunikation ökar ungas sysselsättning. I Tanzania är 65 procent av befolkningen under 25 år. För att stimulera entreprenörskap och företagsamhet hos ungdomar startades 2011 TV-showen Ruka Juu – ”Upp och hoppa!” på Swahili. Amabilis Batamula är programledare för Ruka Juu. Initiativet är en utveckling av kommunikationssatsningen Femina HIP som sedan 12 år diskuterar sex, samlevnad och hiv/aids öppet genom magasin, TVshower och radio. Ruka Juu startade efter efterfrågan från Feminas tittare eftersom kopplingen mellan utsatthet för hiv och brist på sysselsättning och inkomst är tydlig. Ruka Juus programidé var att låta sex unga entreprenörer tävla om en prissumma att investera i företaget och en utbildning i entreprenörskap vid Dar es Salaams universitet. De tävlande testades i grenar som företagsekonomi, marknadsföring, kundvård och att attrahera ﬁnansiärer. Ruka Juu hade 2012 3,1 miljoner tittare (12,5 procent av befolkningen) och 22 000 av dem engagerade via sms. Programmet har genomfört kvalitativa utvärderingar i fokusgruppsform som visat att kunskapen om hur man startar företag ökat bland de som tittat. Foto: Goodluck Moshi.

(11) 2. Sida under 2012.

(12) 2. Sida under 2012. 2. Sida under 2012. Sidas arbete ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling, ofta i mycket svåra miljöer och länder med utbredd fattigdom. arbetet syftar till att individer som lever i fattigdom och utsatthet ska få möjlighet att förbättra sina levnadsvillkor. Sida strävar efter att vara en modern myndighet som effektivt bidrar till att genomföra Sveriges politik för global utveckling. Som regeringens särskilda biståndsmyndighet ska Sida vara ledande på att bygga och förmedla kunskap om hur utvecklingssamarbetet når sina mål och möter morgondagens utmaningar. Sidas grunduppdrag är att ansvara för att hantera bidrag eller annan finansiering till stöd för insatser som kostnadseffektivt bidrar till att uppfylla målen för det internationella utvecklingssamarbetet, inklusive det humanitära biståndet och reformsamarbetet i Östeuropa. Inriktningen anges av strategier som beslutas av regeringen. Under 2012 styrdes myndighetens verksamhet av 53 strategier. Strategiernas mål och inriktning varierar, liksom storleken på det ekonomiska åtagandet. Totala biståndsutbetalningar 2012 (inklusive utgiftsområde 5) uppgick till 28,7 miljarder kronor, varav 11,2 miljarder avsåg insatser som Utrikesdepartementet ansvarar för och beslutar om men som Sida administrerar utbetalningar för. De icke-geografiska strategierna svarar för knappt hälften av den totala strategivolymen för 2012 (7,8 miljarder kronor av total 16,6 miljarder kronor). Under 2012 har Sida betalat ut 98 procent av de medel som disponerades för bistånd. I kapitel 4 görs en mer detaljerad resultatredovisning av arbetet med att genomföra de olika strategierna. Verksamhetens övergripande utveckling och händelser. Under 2012 genomfördes verksamheten av samarbets strategierna huvudsakligen som planerat. Samtidigt varierar utvecklingen mellan länder och strategier. Uppföljningen av Sidas verksamhet 2012 visar generellt på goda möjligheter att nå sektormålen som 4. anges i strategierna. Den visar också att individuella insatser som Sida finansierar i syfte att nå dessa mål genomförs i de allra flesta fall som planerat. Bedömningen gäller tydligast för de länder med vilka Sverige har långsiktigt utvecklingssamarbete som går ut på att stödja ländernas egna program för att minska fattigdomen och som inte upplever större konflikter, samt för de icke-geografiska strategier som har en global räckvidd. Kartan visar i vilken grad insatsportföljerna har genomförts enligt plan för respektive strategi. Bedömningen vilar på en sammanvägning av vad som rapporterats från berörda enheter på Sida och utlandsmyndigheter. Bland de större avvikelserna i genomförandet av verksamheten 2012 märks Mali där det råder ett fortsatt säkerhetsmässigt och politiskt svårt läge efter militärkuppen 2012, liksom Rwanda som i en FN-rapport pekats ut för inblandning i konflikten i angränsande Demokratiska republiken Kongo. I båda fallen har den negativa utvecklingen medfört en frysning av stat-till-stat utvecklingssamarbetet och till en översyn av insatsportföljerna. Även i Uganda har Sida tills vidare stoppat utbetalningar som går genom staten sedan landets riksrevisor funnit misstankar om oegentligheter i hanteringen av biståndsmedel. Erfarenheterna från 2012 års bilaterala samarbeten visar att möjligheten att uppnå resultat i allt fler länder påverkas av nationella och regionala konflikter samt korruptionsproblem. Samarbetet med de länder med vilka Sverige har fördjupat långsiktigt utvecklingssamarbete har under 2012 fortsatt fokuserats mot mänskliga rättigheter och demokrati, både som egna resultatområden och som grundläggande principer för samarbetet. Sverige har under 2012 även bidragit till att stärka anti-korruptionsarbetet via stöd inom både det regionala och det bilaterala arbetet i Afrika och i Asien. Sidas årsredovisning 2012.

(13) Bedömning av strategier – i vilken grad har strategierna genomförts enligt plan regionala Strategier regionalt Mellanöstern och nordafrika regionalt asien regionalt afrika söder om Sahara regionalt hiv och aids, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt hbt-personers mänskliga rättigheter i afrika söder om Sahara. genomföra inSatSportföljen Förklaring: Strategierna har genomförts enligt plan Strategierna har i huvudsak genomförts enligt plan Strategierna har inte genomförts enligt plan. Humanitärt bistånd ska lindra nöd efter kriser och katastrofer och ge förutsättningar för långsiktig återuppbyggnad. Sidas humanitära bistånd uppgick 2012 till 2,8 miljarder kronor, vilket tillsammans med det humanitära bistånd som administreras av Utrikesdepartementet gör Sverige till världens tredje största bilaterala givare. Detta ger Sverige en viktig roll i de gemensamma ansträngningarna att fortsätta stärka det humanitära systemet. Sveriges dominerande roll är ett resultat av regeringens ökade prioritering av området. De kriser som medförde störst humanitärt bistånd från Sida under 2012 var Demokratiska republiken Kongo, Sahelregionen, Sydsudan, Sudan, Somalia, Västbanken/Gaza, Burma och Syrien. Stödet till dessa länder och områden motsvarade nästan hälften av Sidas totala humanitära bistånd. I den växande del av det svenska utvecklingssamarbetet som bedrivs med länder med pågående eller nyligen avslutad konflikt bedömer Sida att det finns en risk att flera av strategiernas sektormål inte kommer att nås innan strategierna löper ut. Skälen till detta varierar men är framför allt kopplade till den övergripande utvecklingen i länderna. I Afghanistan, Sveriges tredje största samarbete innebär till exempel Sidas årsredovisning 2012. icke-geografiSk a Strategier demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer Globala ämnesstrategiska utvecklingsinsatser Kapacitetsutveckling och samverkan Finansiering av utvecklingslån och garantier avseende miljöåtgärder (miljölån) Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Forskningssamarbete Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet informations- och kommunikationsverksamhet Humanitära insatser och konflikthantering. säkerhetsläget att verksamheten utsatts för förseningar och kraftigt ökade kostnader för genomförandet. Den samlade bedömningen av genomförandet av insatsportföljerna inom konfliktländerna var vid utgången av 2012 mer positiv än vid början av verksamhetsåret, främst på grund av i princip full bemanning i fält. Exempel från verksamhetsåret är bland annat ökad tillgång till rättshjälp, återintegrering av barnsoldater i samhället, samt etablering av mekanismer för konflikthantering på lokal nivå. 5.

(14) 2. Sida under 2012. Avseende målen inom reformsamarbetet i Östeuropa ligger utmaningarna delvis på en politisk nivå bortom de svenska insatsernas omedelbara räckvidd. Sida bedömer ändå att det svenska stödet behåller sin relevans. Även i tider av politisk turbulens och avsaknad av framsteg på den politiska nivån bidrar reformsamarbetet till att stärka demokratin och att bygga hållbara institutioner till nytta för medborgarna.. utbetalningar fördelat per huvudsektor 2012, % Hälsa, 10% Utbildning, 3% Forskning, 6% Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, 29% Konflikt, fred och säkerhet, 4% Humanitärt bistånd, 16% Hållbar samhällsbyggnad, 10% Marknadsutveckling, 5%. Förbättrad styrning och nya samarbeten. Under 2012 började regeringen se över ett stort antal samarbetsstrategier, inklusive målformuleringar som en del av en utvecklad resultatstyrning av biståndet. Sida har under året ombetts att komma in med förslag till resultat för nya strategiperioder baserat på ingångsvärden som beslutats av regeringen. Bland dessa kan särskilt nämnas Zambia och Tanzania, Sveriges största samarbetsland, liksom Burma där utvecklingen mot ökad öppenhet och reformer under 2012 lett till att Sverige nu planerar för att inleda utvecklingssamarbete med landet. Samtidigt har regeringen beslutat att fasa ut det pågående bilaterala samarbetet med Burkina Faso och sedan tidigare även det selektiva samarbetet med Botswana, Indien, Indonesien, Kina, Namibia, Sydafrika och Vietnam. Prioriterade områden för svenskt bistånd. Inom det svenska biståndet koncentreras i allt högre grad verk samheten till regeringens tre tematiska prioriteringar demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat, samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling. Liksom tidigare år fokuserar en hög andel av insatserna på en eller flera av de tre tematiska prioriteringarna. Av alla beslutade insatser under 2012 hade 70 procent demokrati och mänskliga rättigheter, 68 procent jämställdhet och kvinnors roll i utveckling och 38 procent miljö och klimat som huvud- eller delsyfte. Cirkeldiagrammet ovan visar fördelningen av utbetalde medel per huvudsektor för det svenska utvecklingssamarbetet.. 6. Jord- och skogsbruk, 5% Miljö, 3% Budgetstöd för fattigdomsbekämpning, 5% Övrigt, 2%. Genomslag för svenska prioriteringar. Sidas finansiering och påverkansarbete via multilaterala kanaler, exempelvis FN eller andra internationella organisationer, fonder eller program, blir ett allt viktigare bidrag till genomslaget för de svenska tematiska prioriteringarna. Regeringens globala samarbetsstrategier, inklusive särskilda satsningar på demokratiseringens aktörer, yttrandefrihet och informationsteknologi har bidragit till både goda resultat, ökade volymer och en betydande fokusering på de tre tematiska prioriteringarna inom det multilaterala bistånd som Sida förmedlar. Insatserna för demokrati och mänskliga rättigheter riktas mot frågor om ansvarsutkrävande samt civila och politiska rättigheter. Portföljen inkluderar även stöd till yttrandefrihet och media, försvarare av mänskliga rättigheter, tortyrprevention, globala nätverk av parlamentariker och parlament samt ickediskriminering av homo-, bi- och transsexuella personer. Genom Sidas omfattande stöd till det civila samhället utvecklas en bas av representativa, legitima och självständiga aktörer som utgör en motvikt till staten och en demokratiserande kraft i samarbetsländerna. Miljö och klimat är både en tvärfråga och en sektor som stöds med relativt begränsade finansiella volymer. Genomslaget är direkt kopplat till hur väl frågan integreras i miljö- och klimatpåverkande sektorer. Andelen insatser som relaterar till miljö och klimat har varit relativt konstant över tid, men en viss ökning av andelen som har miljö som huvudsyfte under 2012. Jämställdhet har fortsatt varit en prioriterad fråga i utformningen av nya insatser och i dialogen med samarbetspartners inom såväl det bilaterala som det multilaterala samarbetet. Dialogen med Världsbanken med fokus på den internationella utvecklingsfondens (IDA) för åren 2012–2014 börjar ge resultat. Sidas årsredovisning 2012.

(15) Världsbanken rapporterar att alla samarbetsstrategier för länder som mottar medel från fonden har ett jämställdhetsperspektiv och under 2012 har jämställdhetsperspektivet integrerats i mer än tre fjärdedelar av IDA-finansierade projekt. Globalt påverkansarbete och allianser allt viktigare. Den svenska dialogen med FN:s samordningsorgan för humanitärt stöd har bidragit till skapandet av så kallade jämställdhetsmarkörer för humanitärt arbete. Genom dessa markörer synliggörs i vilken grad jämställdhetsperspektivet har integrerats i FN:s årliga konsoliderade appellprocesser för utdragna katastrofer. Detta skapar förutsättningar för en stärkt dialog med Sidas partner om vikten av att inkludera jämställdhet när behov analyseras. Vid sidan av de tre tematiska prioriteringarna utgör millenniemålen viktiga riktmärken för Sida och det svenska utvecklingssamarbetet inom både det bilaterala och multilaterala biståndet. Svenskt stöd har under 2012 bland annat gått till eftersatta områden som exempelvis minskad barn- och mödradödlighet (millenniemål 4 och 5) och ökad tillgång till dricksvatten samt sanitära lösningar (millenniemål 7). Sida ger även ett omfattande stöd till stort antal länders utbildningsplaner genom programmet Global Partnership for Education som uppvisat mycket goda resultat för att öka barns skolgång (millenniemål 2). Nya former för ett utvecklingssamarbete i förändring. Sida arbetar sedan flera år med att utveckla nya former för det svenska utvecklingssamarbetet som kan komplettera befintliga insatser och ta till vara nya möjligheter och aktörer i biståndets omvärld. Under 2012 höjde Sida ambitionen och stärkte den egna kapaciteten att skapa utrymme för innovation och flexibili tet i hanteringen av insatser. Ett särskilt projekt har under året studerat möjligheterna att förnya formerna för programstöd. Inom ramen för projektet har bland annat en ny resultatbaserad biståndsform utvecklats – Resultat och transparenskontrakt för utveckling – som kommer att testas på pilotbasis i utvalda länder. Sidas bedömning är att den nya modellen kommer att främja ökad mål- och resultatuppfyllelse och att samarbetsformen även kan bidra till en mer affärsmässig roll- och ansvarsfördelning mellan givare och genomförare. I Rwanda har Sida arbetat med att förbättra offentlig service och myndighetsutövning genom ett ökat ansvarsutkrävande på lokal nivå. En metod som kallas ”samhällsprotokoll” (community scorecard) Sidas årsredovisning 2012. används för att ge medborgarna möjlighet att formulera, strukturera och framföra sina synpunkter på den service som myndigheterna erbjuder inom områden som hälsa, utbildning och jordbruk. Som komplement till det traditionella utvecklingssamarbetet har Sida de senaste åren ökat användningen av det låne- och garantinstrument myndigheten förfogar över från 154 miljoner kronor under 2011 till 175 miljoner kronor 2012. Sida kan ställa sig som garant för kommersiella lån i samarbetsländerna, exempelvis när ett lokalt företag vill investera i ett projekt med klar utvecklingsnytta. Erfarenheterna av verksamheten visar att den bidrar till att utjämna risker och generera kapital, samt att utvecklingsnyttan ofta blir mångdubbelt större än vad som motsvaras av den svenska insatsen. Samarbetsformen är dock arbetsintensiv bland annat eftersom den innebär förhandlingar mellan flera parter än i det traditionella gåvobiståndet. Näringslivet som partner i biståndet. Sidas samarbete med näringslivet för genomförandet av utvecklingssamarbetet fortsatte att öka under 2012. Antalet avtalade insatser inom programmet Business for Development var 67 stycken vid utgången av 2012 vilket är en kraftig ökning jämfört med de 16 som var avtalade vid samma tidpunkt 2011. Ett exempel på samarbete är Sidas samverkan med Scania, United Nations Industrial Development Organisation och irakiska myndigheter i insatsen för yrkesutbildning av fordonsmekaniker i Irak. Överlag bedömer Sida att de samarbetsformer som utvecklats under året skapar förutsättningar för att på ett effektivt sätt samverka med näringslivet. Samarbetsformerna har dock inte prövats tillräckligt länge för att kunna göra en fullgod bedömning av kostnadseffektiviteten. Sida fattade under året beslut om att stödja två så kallade Challenge Funds, Grand ChallengePowering Agriculture och Making All Voices Count med 80 respektive 105 miljoner kronor. En Challenge Fund syftar till att stimulera många olika typer av aktörer – exempelvis företag, universitet och forskningsinstitutioner – att tillsammans finna lösningar på specifika utvecklingsproblem. Powering Agriculture fonden finansierar fattigdomsbekämpande insatser och hållbarhet inom energi- och jordbrukssektorn. Making All Voices Count syftar till att skapa förutsättningar för ansvarsutkrävande och effektiva myndigheter genom dialog mellan medborgare och förvaltning.. 7.

(16) 2. Sida under 2012. Motverka oegentligheter och korruption. Utbredd korruption i många av Sidas samarbetsländer utgör ett allvarligt hinder för att minska fattigdom och uppnå hållbar utveckling. Sidas arbete mot korruption inriktas på att öka sam arbetsländernas förmåga att bekämpa korruption, men också på myndighetens egen förmåga att hantera och förebygga korruption i svenskfinansierade insatser. Sida stöder bland annat insatser som syftar till att öka demokratiskt deltagande, öppenhet och ansvarsutkrävande och till att stärka den finansiella och rättsliga styrningen och kontrollen. Det civila samhället och medier har en viktig roll att spela för transparensen och möjligheterna att utkräva ansvar. Inom institutionsbyggande är transparens och ansvarutkrävande, tillsammans med tillgänglighet och hög servicegrad, viktiga komponenter för att komma tillrätta med korruption. Ett exempel från verksamhetsåret är Georgien där ett långvarigt svenskt stöd till lantmäterimyndigheten har bidragit till genomgripande förändringar i administrationen av land och mark. Etablering av öppna kontor med tydliga prislistor, tidsgränser för handläggningen och hög servicegrad via internet har inneburit att korruptionen minskat kraftigt inom myndigheten. På det globala planet är Transparency International en viktig aktör mot korruption som stöds av Sverige. Under 2012 har organisationen bland annat utvecklat en ny metodik för sitt Corruption Perceptions Index som möjliggör jämförelser av korruption i länder över tid. Sida har under 2012 påbörjat en beredning av förnyat stöd till Transparency Internationals sekretariat i Berlin. Lokala kontor i låginkomstländer som Bangladesh, Kambodja och Zimbabwe får också stöd genom Sida. Därtill har Sida ingått avtal om stöd till ett regionalt program i Mellanöstern och Nordafrika. Motverka korruption i svenskfinansierade insatser. Den nya processen Hantera biståndsinsatser, som Sida tog i bruk under 2012, inkluderar ett antal viktiga åtgärder för att motverka korruption i svenskfinansierade insatser. Det förstärkta kravet på att bedöma och dokumentera samarbetspartners interna styrning och kontroll anses vara av särskild betydelse. Ett förbättrat stöd finns nu också för Sidas medarbetare att bedöma, värdera och vidta åtgärder för identifierade korruptionsrisker i alla insatser, vilket ger ökade förutsättningar att förebygga korruption. Sida har under året tagit fram en rapport med statistik över de anmälningar om misstänkt korruption och andra oegentligheter som inkom 2011. Rapporten visar att antalet anmälningar 2011 var 38 stycken. 8. Det är i det närmaste samma antal som åren 2009 och 2010. Under 2012 har Sida som första svenska statliga myndighet inrättat ett visselblåsare (whistleblowing) system som möjliggör för individer att anmäla misstankar om oegentligheter och korruption. Anmälan kan ske anonymt. Funktionen är ett komplement till övriga rapporteringskanaler för sådana misstankar. Sida tog emot 31 anmälningar via funktionen under 2012, varav nio ledde till utredning. Sida i förändring. Internt har Sida under 2012 fortsatt präglats av förändring och utvecklingsarbete för att bli en effektiv och modern myndighet. Betydande framsteg har gjorts för att förbättra den interna styrningen och kontrollen, främst genom att Sida har vidtagit åtgärder inom en särskild handlingsplan för intern styrning och kontroll. Sida bedömer att det dock kvarstår brister i hanteringen av biståndsinsatser som behöver åtgärdas framöver, vad gäller användning av revision som kontrollmetod, riskanalyser, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. Sida har under 2012 fortsatt att öka andelen utlandsstationerad personal och delegerat ytterligare beslutsmakt till ambassaderna. Arbetet behöver dock tas vidare som en prioritering för perioden 2013– 2015. Höga kostnader för utsänd personal och ökade säkerhetskostnader inom konflikt- och postkonfliktsamarbetet innebär att myndigheten behöver göra en noggrann analys av vilken del av verksamheten som görs bäst var, på huvudkontor eller i fält. En sådan analys har påbörjats. Under 2012 har myndighetens HR-strategiska prioriteringar och ambitioner tydliggjorts. Bland annat har en kartläggning av kompetensförsörjningens huvudområden genomförts, en översyn av Sidas befattningsstruktur påbörjats samt att arbetet med att ta fram en HR-strategi för myndigheten initierats. De senaste åren har Sida strävat efter att avtala om färre men större insatser som en del i att öka kostnadseffektiviteten. Resultatet av denna satsning är tudelat. Antalet insatser har successivt minskat 2009– 2012, samtidigt som avtalens längd i princip är oförändrade. I många fall är denna tendens ett resultat av strategier som är på väg att löpa ut eller ses över av regeringen. Sidas satsningar på nya biståndsformer, inklusive små katalytiska stöd, bidrar dock till att hålla nere den genomsnittliga avtalslängden och illustrerar balansgången mellan arbetsintensiva biståndsformer och större programstöd. Som svensk myndighet har Sida en skyldighet mot både skattebetalare och människor som lever i fattigSidas årsredovisning 2012.

No results found