Upprustning av miljonprogrammet
En fråga om tid, miljö och standard
Multi‐family building stock
A matter of time, environment and standard
Jonas Bodvall
Oscar Sjökvist Stenberg
Fastighetföretagande Kandidatnivå
180 högskolepoäng Vårterminen 2018
2
Förord
Tack Ing-Marie Odegren och Simon Campbell.
Tack alla hyresgäster i Brogården för att ni öppnade era dörrar och engagerade er i vår enkätundersökning.
Tack också till vår handledare Simon Siggelsten, som har en stor kunskap inom ämnet och ständigt varit ett viktigt bollplank under denna period.
Ett särskilt tack till våra närmaste som haft överseende med alltför många energiska uppsatsrelaterade samtal den senaste tiden.
Malmö 2018-01-27 Jonas Bodvall
3
Sammanfattning
Sveriges fastighetsbestånd står idag för ungefär en tredjedel av den totala energiförbrukningen i landet. Många äldre byggnader och i synnerhet de som uppfördes under miljonprogrammets tidsepok håller på att nå sin tekniska livslängd. Därför är marknaden i behov av tidseffektiva renoveringsmetoder. För att göra landets fastighetsbestånd mer energieffektivt och därmed möta EU:s 2020 mål står Sverige inför stora renoveringsarbeten. Bristen på kompetens och konkurrens inom fastighetsbranschen för ekologiskt byggande har resulterat i en avsaknad av metoder och renoveringstekniker.
Utifrån ett nyligen avslutat renoveringsarbete med prefabricerade passivhusfasader så studeras och analyseras projektet i denna uppsats. Studien är avgränsad till tre huvudområden som innefattar tidsbesparing, energiprestanda samt innemiljö. Vid insamling av data används både kvalitativa och kvantitativa verktyg. En litteraturstudie efterföljs av två intervjuer med ledande personer inom projektet samt en avslutande enkätundersökning. För att ta ett bredare perspektiv presenteras en jämförelse med en liknande ombyggnation av fastigheter inom miljon-programmet för att skapa bättre underlag för en analyseringsgrund.
Resultatet visar att det genomförda projektet i Alingsås har en positiv inverkan på de tre undersökningsområdena. Det framkommer att byggtiderna med prefabricerade passivhus-fasader förkortas markant till skillnad från en prefabricerad ordinär betonggjuten fasad. Eftersom materialet väger mindre och är enklare att montera så sjunker byggtiderna totalt med ungefär fyra veckor. Energieffektiviseringen med passivhusfasaderna blir positiv och efter renoveringarna uppmäts en förbättrad energiprestanda på 77 procent. Energieffektiviseringen har således en mindre inverkan på miljön och ligger därmed i linje för en minskad nationell energiförbrukning med avsikt att möta EU:s 2020 mål.
Med hjälp av enkätundersökningen så fastställs att hyresgästerna, efter renoveringen, är nöjda med innemiljön i sina bostäder. Efter att alla svaren sammanställts går det att utläsa en positiv bild av den allmänna synen gällande innemiljön. 87,5 procent av hyresgästerna uppger att de är nöjda med klimatet. Den tidsmässiga vinsten, energiförbättringarna och ett bra inneklimat kan anses väga tungt för att rekommendera andra företag i branschen att framöver tillämpa och utveckla liknande renoveringstekniker.
4
Abstract
The real estate stock in Sweden currently accounts for about one third of the total energy consumption in the country. Many older buildings, especially those built during the Million Program, are reaching their technical lifespan. Therefore, the market is in need of time-efficient renovation methods. In order to make the country's real estate stock more energy efficient and to reach the EU 2020 targets, Sweden will be in need of major renovations. The lack of skills and competition in the real estate industry for ecological construction has resulted in a lack of methods and renovation techniques.
In this essay, the authors study and analyze a recently completed renovation with prefabricated passive housing facades. The study focuses on three main areas: timesaving, energy performance and indoor environment. In order to achieve the purpose of the study, qualitative and quantitative methods are used when collecting the empirical material. The study is based on a literature study followed by two interviews with leading persons within the project and a final survey. For a wider perspective, a comparison with a similar rebuilding of properties built during the Million Program is made to provide better basis for analysis.
The result shows that the completed project in Brogården has a positive impact on the three research areas. It appears that the construction time with prefabricated passive housing facades sharply shortens in comparison to the prefabricated ordinary concrete facades. Because the material weighs less and is easier to assemble, the construction time drops in total with about four weeks. Energy efficiency with passive housing facades will be positive and after renovations, an improved energy performance of 77 percent is measured. Energy efficiency has a lesser impact on the environment, in line with reduced national energy consumption with the intention to reach the EU 2020 targets.
The survey shows that the tenants after the renovation are satisfied with the indoor environment in their homes. When all the answers are compiled, it is possible to read a positive picture of the general view of the indoor environment. 87.5 percent of the tenants state that they are happy with the climate. The authors consider that the drop in assembling time, energy improvements and a good indoor climate do weigh heavily to recommend other companies in the industry to apply and develop similar renovation technologies in the future.
5
Innehåll
1. Inledning ... 6
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Syfte och frågeställning ... 7
1.3 Avgränsningar ... 8
2. Metod och datainsamling ... 9
2.1 Arbetsgång... 9
2.2 Insamling av data ... 9
2.3 Intervju ... 10
2.4 Enkätundersökning ... 11
2.5 Källkritik ... 11
2.6 Analys av vald metod ... 12
3. Hållbar byggnation ... 13 3.1 Hållbarhet ... 13 3.2 Renoveringsbehov ... 14 3.3 Passivhus ... 15 3.4 Prefabricerade byggelement ... 17 4. Brogården ... 19 4.1 Beskrivning av området ... 19 4.2 Projektet... 20
4.3 Jämförelse med liknande ombyggnation av miljonprogrammet ... 23
5. Intervjuer med projektansvariga ... 25
6. Enkätundersökning med hyresgästerna ... 28
7. Analys ... 30
7.1 Har renoveringsmetoden medfört en minskad energiprestanda och kan projektet bidra till ökad kunskap gällande energibesparingar inom fastighetsbranschen? ... 30
7.2 Leder renoveringsmetoden med prefabricerade byggelement till några tidsmässiga vinster vid upprustningen av miljonprogrammet? ... 31
7.3 Är hyresgästerna i Brogården positiva till renoveringen av deras bostäder och kan detta i så fall påverka att fler fastighetsbolag rustar upp befintliga bostäder inom miljonprogrammet? ... 32
8. Slutsats ... 35
8.1 Förslag tills vidare forskning ... 36
Källförteckning ... 37
6
1. Inledning
1.1 Bakgrund
I många europeiska länder ökade byggnadsbeståndet i snabb takt under perioden 1950–1975 (Frits Meijer et al., 2010). I Sverige byggdes det omkring 1 000 000 bostäder mellan åren 1965 och 1974. Denna intensifiering av bostadsuppförande, i alla typer av upplåtelseformer, brukar populärt benämnas som miljonprogrammet. Liknande byggnationer förekom i stora delar av världen runt dessa år för att minska den bostadsbrist som uppkommit i flera länder. I efterhand har miljonprogrammet fått mycket kontroversiell kritik. Bland annat återkommer argument i att bostäderna leder till segregation, utformningen bidrar till social ohälsa, samt att bostäderna förbrukar mycket energi.
Den tekniska livslängden håller på att nå sin gräns på stora delar av beståndet (Boverket, 2014). Många av dessa ålderstigna byggnader måste renoveras och det finns möjligheter att införa energieffektivitetåtgärder i renoveringsprocesserna (Ball, 2011; Heeren et al., 2013). Detta gör att miljonprogrammets omstridda fastigheter åter är ett ämne för diskussion. Frågan är hur fastighetsbeståndet skall hanteras framöver. Sett till den nuvarande renoveringen av miljonprogrammet så kommer det att ta ungefär 30 år innan alla lägenheterna håller god standard (SABO, 2009).
Fastighetsbolag runt om i landet har olika ambitioner om hur beståndet skall hanteras. Flertalet fastighetsägare väljer att renovera fastigheterna för att säkerställa dess framtida funktion. Andra bolag väljer att helt riva byggnaderna för att ersätta dem med nya miljösmarta fastigheter.
Under globala mätningar som utfördes år 2010 så utgjorde byggnader 32 procent av den totala slutanvändningen av energi (IPCC, 2014). Sveriges miljöpåverkan är lägre än det europeiska genomsnittet IEA (2013). Men utifrån miljömålen som beslutats av EU, med syftet att minska växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, så ökar efterfrågan på energieffektiva byggnader då dem i väldigt stor utsträckning påverkar klimatet.
För att Sverige skall kunna bidra till att uppfylla dessa klimatmål krävs det att byggsektorn jobbar aktivt med att försöka reducera energianvändningen till nära noll-standard för både nyproduktion och befintliga byggnader. Energimyndigheten i Sverige finansierar olika typer av
7 satsningar för att Sverige ska få en mer resurseffektiv bebyggelse. Problemet är att om för många fastigheter från miljonprogrammet rivs har den miljömässiga nyttan med energibesparingar minskat markant. Det behövs lösningar som både tillåter att den befintliga byggnaden står kvar samtidigt som energiprestandan motsvarar den som förekommer vid nyproduktion. Miljömässigt är det önskvärt att kunna återanvända så stor del av befintligt byggmaterial som möjligt (Energimyndigheten, 2017).
Med en avsaknad av utvecklade tekniker för renoveringsarbeten som är tids- och energieffektiva så har studien utgått från ett renoveringsarbete som utförts av bostadsbolaget Alingsåshem. Genom att byta klimatskal med en standardiserad passivhusfasad resulterar det i att byggnaden inte behöver rivas för att uppnå en energiprestanda som kan vara likvärdig med nyproduktion.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ett renoveringsprojekt undersöka eventuella miljövinster, tidsbesparingar samt kundnöjdhet som kan bidra med ökad kunskap inom upprustning av miljonprogrammet.
För att uppnå och svara på syftet har följande frågeställningar formulerats:
1. Har renoveringsmetoden medfört en minskad energiprestanda och kan projektet bidra till ökad kunskap gällande energibesparingar inom fastighetsbranschen?
2. Leder renoveringsmetoden med prefabricerade byggelement till några tidsmässiga vinster vid upprustningen av miljonprogrammet?
3. Är hyresgästerna i Brogården positiva till renoveringen av deras bostäder och kan detta i så fall påverka att fler fastighetsbolag rustar upp befintliga bostäder inom miljonprogrammet?
Studien riktar sig först och främst mot aktörer verksamma inom bygg – och fastighetsbranschen samt andra parter och studenter som i framtiden kan vara med och utveckla renoveringstekniker.
8
1.3 Avgränsningar
Studien är avgränsad till att sätta projektets utförande i relation om tid, energiprestanda och innemiljö. Renoveringen kommer att jämföras med enbart en annan renoveringsmetod utförd på fastigheter från miljonprogrammet. Under projektet i Alingsås utvecklades fasaden för förbättrad effekt och den slutgiltiga fasaden är den som arbetet baseras på. Studien redovisar ett antal ekonomiska parametrar, dock kommer inte någon djupare analys av kostnaden för renoveringen att genomföras. Finansiering av renoveringsarbeten kommer inte vara studiens grund för val av renoveringsmetod. Uppsatsen fokuserar på familjebostäder inom miljonprogrammet. Kontor samt kommersiella lokaler kommer inte att belysas. Inga övriga mål än de uppsatta EU 2020 målen tas till hänsyn.
9
2. Metod och datainsamling
2.1 Arbetsgång
Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats där även kvantitativa verktyg tillämpas. Arbetet inleds med en litteraturstudie och med hjälp av vetenskapliga artiklar och facklitteratur redogörs för uppförande, ombyggnation och renovering med passivhusteknik. Vidare görs en datainsamling av prefabricerade byggelement, detta är en del av byggprocessen, samt redogörande för uppsatta miljömål som renoveringen ska gynna. Genom granskning av hemsidor och intervjuer tillhandahålls information om projektet och området där utförandet aktualiserades. I studien görs även en jämförelse med en ombyggnation av en annan miljonprojekt-fastighet för att skapa sig mer förståelse angående skillnader innan och efter renoveringarna. Efter litteraturgenomgången fortsätter studien med två intervjuer. Därefter följer en enkätundersökning som riktas till hyresgästerna i bostadsområdet i Alingsås, vilka varit direkt och indirekt påverkade av renoveringsarbetet i Brogården.
2.2 Insamling av data
Litteraturstudien bygger på insamlat material via facklitteratur från Biblioteket på Malmö Högskola samt kurslitteratur som ingår i programmet för fastighetsvetenskap. Vidare byggs studien på flertalet aktuella elektroniska källor som belyser bakgrunden till uppsatsen.
När en fallstudie genomförs är det vanligt att undersökaren tillämpar intervjuer som metod för datainsamling i form av både intervjuer och enkätundersökningar för att skapa en djupare samt tydligare bild av undersökningsområdet (Biggam, 2008). Således inriktas metoden på en kombination av att hyresgästerna får ge sin bild av sin boendesituation i projektområdet samtidigt som två personer som arbetat med projektet får ge sin synvinkel av de fördelar och utmaningar som renoveringen medfört.
En kvalitativ studie utgår enligt Malterud (2009) från att verkligheten kan uppfattas på olika sätt i olika sammanhang när det i förväg finns en liten kännedom om frågeställningen eller fenomenet i fråga. En bidragande faktor till valet av denna kvalitativa metod är att det finns begränsad information och vetskap inom fastighets- och byggbranschen kring liknande renoveringsarbeten. Vidare används metoden vid olika tolkningsfrågor och synvinklar. Undersökningarna utgörs till största del av intervjuer för att på så sätt utbringa kännedom av en
10 företeelse eller en samling av olika personers syn kring ämnet. Även forskaren utgör en stor del av informationssökandet genom insamling av data angående det empiriska materialet (Bryman, 2011).
Intervjuerna belyser dels byggherrens perspektiv så väl som beställarens åsikter och erfarenheter kring renoveringsprojektet i Brogården. Kvantitativa studieformer riktar sig i synnerhet åt matematiska undersökningar i form av analytiska och statistiska granskningar (Edling & Hedström, 2003). Den kvantitativa delen i arbetet aktualiseras genom en beräkning gällande projektets byggnadstider samt den statistiskt inriktade enkätundersökningen.
2.3 Intervju
En kvalitativ ansats har valts i utformandet av intervjuerna. Jacobsson (2002) menar att en kvalitativ ram resulterar i en djupare undersökning, oväntade förhållanden och nyanserade data. Finns det begränsad förkunskap och oklara ämnesval är denna metodansats att föredra eftersom den såldes ger mer information (Ibid.). Eftersom renoveringsmetoden nyligen har beprövats så finns det sparsamt med kunskap ute på marknaden vilket gör det naturligt att välja en kvalitativ intervjumetod.
Intervjuerna genomförs via telefonsamtal med de utvalda personerna. Simon Campbell från Skanska var projektansvarig vid renoveringen. Det fanns en avsikt att intervjua någon från byggherrens sida för att skapa en nyanserad bild av renoveringen. Därför ansågs projektansvarig för bygget som en lämplig intervjuperson. Innan samtalet så formuleras en rad frågor som användes som ram och stöd under intervjuernas gång. Inledningsvis ställdes frågor kring den tekniska uppbyggnaden på fasaden som används i renoveringen. Under samtalet diskuterades frågor gällande Skanskas upplevelse av projektet. En central fråga under samtalet var de eventuella tidsvinsterna kring arbetsmetoden. Vidare redogjordes för den energiprestandan som fastigheterna hade, dels innan och efter avslutad renovering. Det ställdes även frågor kring eventuella brister som identifierades under projektets gång. Samtalet pågick i omkring 30 minuter.
Den andra intervjupersonen kom att bli Alingsåshems VD, Ing-marie Odegren. Hon har varit delaktig i val av renoveringstyp eftersom Alingsåshem är beställare av arbetet. Alingsåshem redogör kring varför de valde att renovera istället för att bygga nytt, vad fastigheterna fick för
11 energiprestanda efter avslutad renovering samt på vilket sätt som Alingsåshem bidrar till ett mindre ekologiskt avtryck på miljön. Intervjun varade i omkring 15 minuter.
Direkt efter båda intervjuerna genomfördes transkribering av de inspelade samtalen.
2.4 Enkätundersökning
I detta arbete redogörs bland annat hur hyresgäster ser på renoveringarna av deras lägenheter efter transformeringen till passivhusfasaderna. Frågorna är korta och tydligt utformade med största dels kryssfrågor med utrymme för egna kommentarer. Den inledande frågan är bred och övergripande medan resterande går in på en mer detaljerad inriktning.
Enkätundersökningen utfördes i Brogården, Alingsås, under en hel dag då författarna gick runt i området och delade ut enkätformulär till hyresgästerna. De tillfrågade personerna varierade i ålder, kön och ursprung vilket medför att svaren blir diversifierade. Totalt blev det 20 stycken besvarade enkätformulär. Efter avslutad enkätundersökning sammanställdes alla svar och kommentarer i ett samlat textdokument som utgör en del av det empiriska innehållet. Se bilaga.
2.5 Källkritik
Litteratur som berör renoveringar av miljonprogramsbyggnader till passivhusstandard är begränsad och i synnerhet även projektet som Alingsåshem genomförde i stadsdelen Brogården. En huvudsaklig del av det teoretiska materialet är insamlat från kurslitteratur som tidigare använts som en del av fastighetsföretagarprogrammet. Den facklitteratur som tillämpas har varit utgivna i ett antal år och versioner vilket innebär att det finns ny data som litteraturen inte berör. Gällande de båda intervjuerna är det lämpligt att förhålla sig kritisk till den information som intervjupersonerna delar med sig av. Intervjupersonerna är fortfarande anställda hos samma arbetsgivare som under projektets gång, därför finns det risk att de inte är helt uppriktiga kring sina upplevelser och erfarenheter eftersom de kan ha en lojalitet gentemot sina arbetsgivare. Det kan dessutom ligga i deras personliga intresse att lyfta företaget även om de inte anser att projektet varit lyckat. Vidare har projektet fått finansiella medel från EU för att genomföra renoveringen, vilket innebär ett större behov av att utåt förmedla positiva resultat.
12
2.6 Analys av vald metod
Som redan känt så bygger studien på en kvalitativ forskningsansats med vissa inslag av kvantitativa metoder. Skulle studien enbart baseras på kvalitativ forskning hade hyresgästernas upplevelse av fastighets standard inte gått att mäta. Författarna anser att hyresgästernas upplevda bild av sitt boende är viktig för att belysa kvalitén av renoveringen från ett hyresgästperspektiv.
Vald metod innebär att studien dels har inslag av fakta kring bygg och fastighetstekniska samt de boendes åsikt om de bostäder som blivit föremål för renoveringen. Då både hårda och mjuka värden analyseras blir undersökningen bred. Detta kan dock leda till att båda inslagen saknar en grundlig redogörelse. Det hade varit möjligt att helt basera studien på enbart en av de vetenskapliga metoder vilket troligtvis hade lett till andra slutsatser. För att svara på den frågeställning som studien baseras på är det dock mest lämpligt att kombinera en kvalitativ och en kvantitativ undersökning.
Enkätundersökningen hade med fördel gjorts mot samtliga hyresgäster boende inom projektområdet i Brogården. Att nå ut till samtliga boende hade lett till ett mer statistisk säkerställt resultat och givit mer signifikans. Intervjuerna hade kunnat utformas så att de var längre och mer detaljerade, vilket hade kunnat leda till mer information kring de båda företagens arbetssätt. Vidare hade en studie som enbart baserats på litteratur och statistik kunnat bidra till ökad teknisk förståelse av byggnader och dess processer.
Att ta information från fastighetsföretaget som är beställare och senare förvaltare av byggnaden värderades hög. Vidare var kontakten med projektchefen för Skanska viktig för att förstå hur de upplevt projektet.
13
3. Hållbar byggnation
3.1 Hållbarhet
För att hantera de utmaningar som världen står inför vad gäller den globala miljön har den Europeiska Unionen fastställt en plan som medlemsländerna förväntas följa. Denna plan kallas ”Europa 2020 målen” och är framtagna för att ge den europeiska unionen en hållbar tillväxt. Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 procent lägre än 1990 eller 30 procent om förhållandena är gynnsamma. 20 procent av energin ska komma från förnybara energikällor samtidigt som energieffektiviteten förväntas ha ökat med 20 procent.
Då EU:s medlemsstater har olika sociala samt ekonomiska förutsättningar driver ländernas regeringar i samråd med EU igenom nödvändiga reformer på en nationell nivå som syftar till att vidare utveckla nationerna samt den europeiska unionen inför framtiden. Tanken är att dessa mål skall vara ambitiösa dock med förankring i vad som är realistisk genomförbart för varje enskild nation, eventuella förändringar redovisas i det enskilda landets budgetpropositioner. Sveriges nationella klimatmål är att nationens utsläpp bör vara 40 procent lägre år 2020 än de var år 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom EU (EU-ETS). Andelen förnybar energi som produceras i Sverige ska öka till 49 procent år 2020, målet är satt till minst 50 procent av den totala energianvändningen 2020. Även ett mål befattande energieffektiviteten innebär att landets energiintensitet ska minskas med 20 procent från 2008 till 2020 (Regeringskansliet, 2017).
I början av tvåtusentalet hävdade Brager et al. (2004) att det finns en brist på miljömedvetenhet hos kunderna. Ökas kunskapen och intresset från allmänheten kan det leda till en förbättrad utveckling för miljötänket i samhället. Med ett ökat intresse från allmänheten kommer även investerare börja engagera sig i miljöfrågor. I en studie av Zalejska-Jonsson (2014) undersöks mellan åren 2007-2010 kunders vilja att betala mer för gröna byggnader i både hyreslägenheter och bostadsrätter. I undersökningen framkommer att kunder är mer benägna att betala för byggnader som förbrukar mindre energi, så kallade lågenergihus, än byggnader som enbart har en miljöcertifiering. Studien visar på en ökad betalningsvilja på omkring fem procentenheter. Det framkom även att gröna byggnader under perioden såldes till ett högre pris än traditionella byggnader. Åkerstedt (2009) menar att den ökade efterfrågan kring miljöcertifierade byggnader
14 hos brukaren är en stor anledning till varför många fastighetsbolag måste anpassa sig och visa en större hänsyn till miljöfrågor framöver.
Muhicˇ et al. (2004) menar att instrumenten för effektivare system som berör ljud, ljus och luft är mer förekommande i gröna byggnader och är en del i utvecklingen som ska få brukaren att engagera sig mer för energieffektivare drift. Mangold hävdar att skillnader i levnadsstandard behövs slätas ut med hjälp av renoveringar av miljonprogrammet. Det stegvis ökade renoveringsbehovet kommer att bli en stor prövning i synnerhet för de kommunalt ägda fastighetsbolagen. Renoveringarna kommer att behöva bidra till minskad energianvändning och en ökad levnadsstandard, samtidigt som de inte får bidra till en ökad ekonomisk segregation till följd av höjda hyror.
3.2 Renoveringsbehov
I dagsläget går cirka en tredjedel av Sveriges energianvändning till bostäder och lokaler, av den energiförbrukningen går närmare 60 procent till uppvärmning (Energimyndigheten, 2017). Det finns många äldre byggnader som måste energieffektiviseras och renoveras eftersom att de dras med höga energikostnader. Stora delar av Sveriges nuvarande bostadsbestånd står i dagsläget inför stora upprustningsåtgärder. För att bostadsföretagen ska ha möjlighet att finansiera upprustning av miljonprogramsbestånden till uppsatta miljömål krävs det att samhället tillsammans med bolagen kan underlätta renoveringsprocessen.
Bristen på kompetens och konkurrens inom branschen driver upp renoveringskostnaderna avsevärt. SABO menar att metoder och tekniker behöver utvecklas. Vidare beskriver de att byggbranschen besitter ett stort ansvar i att utveckla och ta fram nya principer gällande renovering och upprustning till förmånliga priser för bostadsföretagen. Reglerna gällande ombyggnationer bör omarbetas då dem i dagsläget är abstrakta och förhindrar upprustningsmöjligheterna (SABO, 2009).
Enligt en studie som genomförts vid Vytautas Magnus University så är faktorer som motiverar renoveringar av miljonprogrammet följande: bekvämare innetemperaturer, ekonomiska besparingar, energibesparingar samt inflytande från grannar. Faktorer som anses som hinder av renoveringar från fastighetsägarna är: höga material- och tjänstekostnader, renoveringarna är ineffektiva och kantas av höga barriärer. Studien belyser att en bredare spridning av positiva
15 erfarenheter från genomförda renoveringar kan ligga till grund för effektiv marknadsföring och öka förtroendet för framtida projekt (Dagiliute & Luizyte, 2011).
Enligt Bernadett (2016) så har en stor del av de renoveringsprojekt som genomförts visat en förbättrad energieffektivisering. Detta är inte enbart är tekniskt och socialt gynnande, utan kan också ge kostnadseffektiva minskningar av primärenergi och växthusgasutsläpp. Genom att bygga eller renovera enligt passivhusstandard så kan de potentiella energibesparingarna för uppvärmning av en byggnad hamna mellan 70 till 92 procent, vilket innebär minskade kostnader för uppvärmning av fastigheten samt en minskad miljöpåverkan. Denna stora förbättring uppnås till stor del tack vare det utvecklade klimatskalet (Ibid.). Byggnader kan därför renoveras enligt en passivhusmodell för att minimera byggnadens uppvärmning och kylning för att på så sätt minska energianvändningen (Rasiulis. Et.al. 2016).
3.3 Passivhus
Enligt Andrèn och Trièn (2010) är ett passivhus en byggnad som är konstruerad så att den är mindre beroende av ett konventionellt värmesystem och är välisolerat. Huset tar tillvara på den värme som skapas inne i byggnaden och i synnerhet av spillvärme från maskiner, människor och solinstrålning. Värmen utnyttjas och tas tillvara på genom ett till- och frånluftssystem. Den effekt som tillförs får max uppgå till 10 Watt per kvadratmeter och får i sin tur tillföras på valfritt sätt. Vid byggnationen av passivhus är det viktigt att förhålla sig till en planerad och rationell huskonstruktion så att de tekniska felen minimeras och på så sätt uppfyller de krav som ställs på konstruktionen. Tätheten i byggnaden är avgörande för att luften inte skall försvinna ut genom klimatskalet. Är lufttätheten bristande så uteblir därför passivhusfunktionen eftersom energianvändningen då ökar, detta ställer krav på låga U-värden i ytterväggarna (Ibid.).
16 Figur 1. PassivhusRxpo (Passivhuscentrum, 2017)
Utformningen och placeringen av fönster är en viktig del av uppförandet. Genom att ta till vara på gratisenergin från solinstrålning via fönstren värms bostaden upp på ett effektivt sätt. Därför är det viktigt att placera fönsterpartier mot söder eftersom det är därifrån den största mängden av solstrålningen kommer under dagen. Inomhusmiljön är betydelsefull i ett passivhus och måste uppfylla vissa krav. Ventilationskraven uppgår till en luftomsättning om 30 kubikmeter per timme. Ljudnivån kräver svensk standard, klass B SS025267 avslutningsvis som temperaturen skall vara 20 celsiusgrader i vistelsezonen (Karringer, 2008).
Det fanns ett allmänt synsätt i att passivhustekniken endast kan appliceras vid nyproduktion. Bevisligen finns det ett flertal redan genomförda projekt där renoveringsmetoden anpassats till de direktiven som ställs för passivhus. Vid ombyggnationen ligger vikten i att se till den enskilda byggnaden och dess utmärkande förutsättningar. Genom att noggrant utarbeta beslutsunderlaget på ett korrekt sätt måste det vara heltäckande och därför omfatta hela byggnaden för att energieffektiviseringen skall göra skillnad. Det är mest fördelaktigt att till en början renovera klimatskalet i form av fasadernas kondition, fönster, dörrar, tak samt grunden. För att kunna aktualisera en passivhusrenovering i praktiken så måste klimatskalet därför vara renoveringsmoget då åtgärderna i allmänhet är centrala (Andrèn & Trièn, 2010).
17 Vid byggnationer till passivhusstandard finns risken till att kostnaderna blir aningen högre än vid en normal byggnation. Produktionskostnaden för byggnationen av passivhus brukar i allmänhet hamna på cirka två till nio procent högre. Merkostnaderna för denna typ av byggnationer kommer förmodligen att stagnera under årens gång med hänsyn till att tekniken fortfarande är under förbättring samtidigt som metodiken ständigt utvecklas. Mervärdeskostnaderna kan balanseras mot att ett konventionellt värmedistributionssystem inte är användningsbart och genom den lägre energianvändningen betalas mervärdeskostnaden under byggnadens livslängd. Själva målet med passivhus är att minska energianvändningen samtidigt som ambitionerna på längre sikt är att frambringa ett bättre driftnetto för att öka överskottet mellan driftskostnader och hyresintäkter (Andrèn & Trièn, 2010).
3.4 Prefabricerade byggelement
Under historiens gång har byggnationen av bostäder krävt mycket arbete och ställt stora krav på den enskilda hantverkarens kompetens då byggbranschen alltid medfört tungt arbete för dess arbetstagare. Idag finns industrier och maskiner som möjliggör smidigare, skonsammare samt snabbare montering av byggnader. Därav har användningen av prefabricerade byggelement ökat under de senaste decennierna. Prefabricerat byggande syftar till att byggnadsdelarna är tillverkade på ett annat område än där de slutligen skall monteras för att bilda en huskropp. Ofta tillverkas de olika elementen i vanliga eller provisoriska fabriker för att få produktionen närmare byggarbetsplatsen och för att på så sätt minska transporterna (Andersson et.al. 2004).
Prefabricerade byggelement utvecklades med stor framfart och medförde automatiseringar på flera nivåer inom branschen. Standardiserade mått blev allt mer förekommande i byggmaterial såsom gips och olika typer av reglar. Prefabricerade element kan konstrueras i betong, trä och stål, eller dessa material kombinerat tillsammans med varandra. (Vidén & Lundahl, 1992).
Vid byggnationer idag används prefabricerade element främst till flerbostadshus. Dock förekommer byggnadsformen även vid uppförande av villor samt mindre hus. Den vanligaste formen av förproducerade byggelement är balkar och pelare som används för att bära upp konstruktionen mot de laster som dessa förväntas stå pall för. En byggnads ytelement kan vara förkonstruerade innan de når arbetsplatsen för montering och anses då också vara prefabricerade byggelement. Exempelvis kan det vara förkonstruerade tak, väggar och bjälklag. Vid byggnadsarbete i flerbostadshus i dagsläget används främst prefabricerade ytelement eller
18 panelelement. Trots det faktum att det idag går att tillverka stora byggnadsdelar i fabriker ligger fortfarande stor del av arbetet med att färdigställa byggnaden ute på den faktiska arbetsplatsen. Det finns även möjlighet att beställa förproducerade volymenheter där hela komponenter kommer färdiga för att montera på arbetsplatsen. Fortfarande kvarstår dock arbete för att få en färdig produkt. Dessa volymenheter erbjuder en relativt färdig produkt som innefattar exempelvis ett kök eller badrum och vid speciella tillfällen kan de även innefatta ett helt hus. (Ibid.)
På senare tid har det blivit vanligt att prefabricerade element innehåller installationer av ventilation, el samt vatten för att erbjuda en enklare montering på byggarbetsplatsen. Under miljonprogrammet växte prefabricering i stadig takt. Från att omkring 2500 stycken lägenheter producerades enligt denna metod i Sverige år 1967 till att sedan producera drygt 20 000 stycken lägenheter i prefabricerad betong år 1971 (Ibid.).
Det existerar flertalet aspekter vid tidsbesparing i ett byggprojekt. Alla tidsbesparande insatser kan här samlas under ett begrepp. För att en byggarbetsplats ska fortlöpa smidig blir logistik viktig. Enligt Jonsson & Mattson (2011) kan logistik beskrivas som läran av effektiva materialflöden. En väl fungerande logistik säkerställer att material och varor finns på rätt plats i rätt tid. Detta medför att arbetets olika processer behöver planeras samt organiseras. Allt från råmaterialanskaffningen till konsumtion av slutprodukten behöver ses över för att positivt kunna påverka tidsramen. Lyckas företag med logistiken medför det låga kostnader, låg kapitalbindning, minskad ansträngning på miljön samt kortare byggtider (Ibid.).
För att lyckas uppnå en störningsfri produktion krävs det att materialet finns tillgängligt samt att mängden material som lagars är proportionellt till mängden material som behövs, enligt Segerstedt (2009) blir därför materialplanering av yttersta vikt. Tidigare låg fokus på att producera till så låg kostnad som möjligt, idag prioriterar byggherren tillgänglighet och flexibilitet i produktionen högre. Materialadministration är därför ett arbete som berör hela organisationen, detta har medfört att det numer ses som ett strategiskt arbete för att säkerställa tillfredsställda kunder (Agapiou, 1998).
19
4. Brogården
4.1 Beskrivning av området
Stadsdelen Brogården ligger i ytterområdet av centrala Alingsås och består av sammanlagt 300 lägenheter fördelat på 16 stycken Lamellhus. Våningarna varierar mellan tre till fyra och varje lägenhet har balkong och uteplats. Flertalet lägenheter är av typen tvåor eller treor tillsammans med ett fåtal femmor Området är helt befriat från biltrafik mellan gårdar och lekplatser dit också gång och cykelvägar är anknyta.
Historiskt är Brogården en del av Alingsås satsning i miljonprogrammet och uppfördes i tre olika etapper mellan 1971 till 1973. Arkitekturen är såldes tidstypiskt för den tidsepoken med valmat sadeltak och fasader i gult tegel.
20 Figur 3. Karta över projektområdet. (Brogårdsbladet, 2010)
4.2 Projektet
Under året 2006 tog Alingsåshem fram en projektplan tillsammans med en rad olika aktörer inom branschen. Arkitekterna för renoveringen kom att bli EFEM arkitektkontor AB tillsammans med Creacon AB. Själva konstruktionen stod WSP Sverige AB för och VVS tilldelades Andersson & Hultmark AB. COWI AB var IT-konsulter under projektet och entreprenören kom att bli Skanska Sverige AB.
Projektets huvudsakliga syfte var att komma fram till en lösning i hur ett hållbart resultat skulle uppnås. Bakgrunden till själva renoveringen grundar sig i en rad tekniska brister. Sönderfallande tegel, köldbryggor, drag, hög energianvändning, bristande ljudisolering, läckande rör är några av de bakomliggande faktorerna.
En betydelsefull ståndpunkt vid renoveringarna av Brogården låg i att bevara utseendet av det gamla teglet. Tidigare fanns det en traditionell fasad i tegel som satt utanpå den nya och tjockare väggen. Genom anpassbarhet och hållbarhet har Alingsåshem skapat ett arkitektoniskt uttryck som smälter in i stadsdelen. Renoveringsmetoden tillämpades med utgångspunkt från tidigare passivhusprojekt som gjorts inom Sverige.
21 Figur 4. Första prefabelementen lyfts på plats. (Martinsson, 2015)
Klimatskalet förtätades på fastigheterna och försågs med en fasadisolerings på 44 centimeter och ett U-värde om 0,09 varav en takisolering på 40 centimeter med ett U-värde om 0,10. Golvets bottenplatta är försedd med en isolering om 12–20 centimeter och fönstren är kryptonsgasfyllda med ett U-värde på 0,85.
Ventilationssystemen byttes ut i samband med renoveringen och är av modellen mekaniskt med från-och tilluftssystem med värmeåtervinning och en temperaturverkningsgrad på 85 procent. Den tillförda luften har möjlighet att filtrera bort pollen och förorenad luft vilket även sker utan någon tillförd energi. Under de kalla vintermånaderna finns ett kompletterande fjärrvärmeelement installerat i systemet. Tidigare användes enbart ett frånluftsystem som inte är lika energieffektivt eller har samma fördelaktiga luftomväxling.
22 Det första huset som renoverades installerades med ett aggregat i varje lägenhet. I de resterande husen så valde Alingsåshem att istället installera centralt reglerade aggregat. Alingsåshem är tydliga med att poängtera att renoveringarna inte kommer att uppnå passivhusstandard för nybyggda lägenheter men att energiförbrukningen kommer att minska avsevärt.
Den ekonomiska satsningen i projektet är långsiktig genom att Alingsåshem bland annat har säkrat låga räntenivåer med en tjugoårig orörlig ränta på genomsnittliga 2,84 procent. Alla kostnader gällande ombyggnationerna i Brogården ses som investeringskostnader, dit även underhållningskostnader och hyresförluster räknas. Genom att göra en ombyggnation så resulterar det i att utfallet efter tio år blir lönsammare. Detta eftersom att driftkostnaderna blir lägre i form av energieffektiviseringen samtidigt som underhållningskostnaderna sjunker avsevärt.
Renoveringarna medför en förhöjd standard av lägenheterna och därför ökar hyresnivån i genomsnitt 230 kronor per kvadratmeter och år. Utöver det betalar hyresgästerna för hushållsel och varmvatten till en schablonberäkning av 80 kronor per kvadratmeter och år.
23
4.3 Jämförelse med liknande ombyggnation av miljonprogrammet
I studien har renoveringen på Brogården i Alingsås jämförts med ytligare en renovering av fastighetsbeståndet från miljonprogrammet i Bredäng som ligger i nära anslutning till Stockholm. Byggnaderna som var föremål för renoveringen är så kallade skivhus med tio våningar inklusive ett källarplan. De båda byggnaderna utgör tillsammans en fastighet. Fastighetsbeteckningen för berörd fastighet är Konstnärsgillet 1 och ägs av svenska bostäder och blev uppförda under perioden 1963–1965.
Renoveringen påbörjades under hösten år 2010 och färdigställdes i maj år 2011. Målet med renoveringen var att minska fastighetens energiförbrukning med minst 50 % från den ursprungliga energiprestandan på 123 kilowattimmar per kvadratmeter. För att åstadkomma detta gjordes följande förändringar i samband med renovering. Notera att endast åtgärder som påverkar byggnadernas energiprestanda redovisas.
Figur 6. Fastigheter i Bredäng. (Wordpress, 2014).
Byggnadens värmeisolering
- Isolering av vindsbjälklag med 300 millimeter lösull.
24 samt båda gavlarna och den andra långsidan med 100 millimeter mineralull och puts på metallnät. Ny plåtinklädnad vid takfot.
- Tilläggsisolering av socklar med cellplast 50/100 millimeter med puts på metallnät, ner till 15 centimeter under marknivå (till marknivå vid hårdgjorda ytor).
Fönster och dörrar
- Nya träfönster, med U-värde 1,0 W/m2K, utflyttade motsvarande tilläggsisoleringens tjocklek.
- Fönsterpartier vid balkong och balkongdörrar utbytta. - Ytterdörrar på markplan bytta.
- Entréparti återställs till ursprungligt utseende. Ventilation
- FTX – aggregat med motströmsväxlare, 4 stycken, installerade i befintliga sugkammare. Separat forceringsfläkt.
- Montage av tilluftskanaler i sopnedkast (med ”strumpa”), trapphus och lägenheter. - Injustering av ventilationssystemet.
- Ny styrutrustning för ventilation.
Efter genomförd renovering framgår att åtgärderna bidragit till att minska byggnadernas energiprestanda till 95 kilowattimmar per kvadratmeter, vilket motsvarar ungefär 23 procent av ursprungsvärdet. Det går att konstatera att renoveringen inte lyckades uppnå sitt mål på 50 procent förbättring av energiprestandan i fastigheterna efter avslutat renovering (Andersson & Levin, 2013).
25
5. Intervjuer med projektansvariga
Hållbarhet
Projektet har genomsyrats av viljan att minska sitt ekologiska fotavtryck i Brogården. Odegren påpekar i intervjun att projektet genomsyras av ett helhetstänkande. Hon punkterar att Alingsåshem inte bara är husbyggare utan även samhällsbyggare. I Brogården har fokus alltid riktats mot att jobba efter ett helhetsperspektiv för att på den vägen skapa värden för människorna i form av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Alingsåshem ägas av Alingsås kommun vars politiker aktivt arbetar med olika miljömål, dels EU 2020 samt mer långsiktiga mål som sträcker sig ända till och med år 2050. Vid intervjun framgår att det inte fokuseras omfattande på EU:s 2020 mål utan att det är minskad påverkan på omvärlden som prioriteras. Företaget har flera års erfarenhet med att arbeta mot hållbarhet inom olika byggprojekt. Alingsåshem tycker det är viktigt att inte fokusera för mycket på energimål samt byggnormer vid större renoveringar. Därför blir utgångspunkten för lyckade renoveringar inte de krav som ställs på den enskilda byggnaden utan istället miljön i anslutning till fastigheten, hyresgästerna samt att minska företagets negativa miljöpåverkan.
Odegren menar att det finns en risk att företag som endast arbetar för att nå givna mål vid byggnationer enbart ser dessa och därmed misslyckas med långsiktiga och sociala mål. Före renoveringen hade de 16 husen på Brogården en genomsnittlig energiprestanda för uppvärmning på 119 kilowattimmar per kvadratmeter. Efter avslutad renovering har Lunds tekniska högskola utvärderat energiprestandan i fastigheterna som nu har en energiprestanda för uppvärmning på 27 kilowattimmar per kvadratmeter. Det är en förbättring på 77 procent.
Tidseffektivitet
För både Odegren och Campbell var det viktigt att få en slutprodukt som snabbt kan installeras på arbetsplatsen. Att arbeta med prefabricerat material innebär att byggarna behöver lägga mindre tid och arbetskraft på att installera fasaderna. En vanlig fasad i prefabricerad betong med utformning, likt de fastigheter som renoverats i Brogården, tar cirka sex veckor att montera enligt Campbell. Den prefabricerade fasaden som studien belyser i projektet monteras på huskroppen under två veckor av tre personer. Det faktum att fasaderna kunde lyftas på plats av kranbilar istället för byggkranar bidrog också till att minska byggtiderna. Fördelen med att
26 arbeta med prefabricerade betongelement är bland annat den tidsvinst som framkommer av att arbeta med standardiserade mått.
De prefabricerade passivhusväggarna produceras i Bollebygd för att sedan transporteras till byggarbetsplatsen i Alingsås. Med detta uppstår det en ökad mängd transporter och därför är det ett bättre alternativ att gjuta på plats. Odegren anser dock att fördelarna med platsgjutning inte överväger nackdelarna med att transportera. Utan transporter så hade fasadelementen behövts tillverkas på plats vilket hade medfört andra utmaningar. Nedan visas en uträkning på fasadernas olika monteringstider.
Prefabricerad gjuten betong Prefabricerad passiv
40 timmar * 5 personer = 200 timmar i veckan
40 timmar* 3 personer = 120 timmar i veckan
200 timmar * 6 veckor = 1200 timmar 120 timmar * 2 veckor = 240 timmar
Total monteringstid: 1 200 timmar Total monteringstid: 240 timmar
Det skiljer alltså 960 timmar i monteringstid för de båda alternativen. Personalbehovet vid montering minskar med 2 personer i jämförelse med platsgjuten byggnation.
Byggprocessen
Projektet i Brogården utvecklades successivt i takt med att arbetet fortlöper vilket gjorde att den slutgiltiga produkten användes först när de tre sista fastigheterna renoverades. När den slutgiltiga produkten var framtagen behövdes ett antal nya verktyg som Skanska och övriga leverantörer tog fram för att möjliggöra monteringen. Skanska upplevde den slutgiltiga fasaden som enkel att arbeta med. Byggarbetarna upplevde dessutom en minskad arbetsbelastning eftersom den prefabricerade fasaden inte väger lika mycket som vanliga betongbaserade fasader. Den framtagna fasaden skiljer sig från andra fasader vid montering. Samtliga våningar monteras samtidigt och materialet är en hel konstruktion. Till skillnad från det rutinmässiga uppförandet av prefabricerade fasader där ett våningsplan i taget är den vanligaste arbetsmetoden, transporteras istället block upp till 12 meter höga ut till byggarbetsplatsen. Dessa block monteras sedan med hjälp av kranbil. Att fasadelementen inte var högre än 12 meter beror på att fastigheterna är tre till fyra våningar.
27 Enligt Campbell så ligger begränsningen snare hos de som transporterar godset än på materialet vilket gör att högre konstruktioner måste staplas ovanpå varandra. Över 12 meter höga fasader blir svårt att transportera ut till bygget. Ett problem som uppstod vid montering av fasaderna var att konstruktionen inledningsvis inte var helt slät. Detta gjorde att den slutgiltiga monteringen tog längre tid. Problem löstes senare genom att låta leverantören producera element med en centimeters spelrum, exempelvis fick fasader, som inledningsvis var 400 centimeter breda, göras om så att de istället mätte 399 centimeter i bredd.
Campbell antyder att en av de största utmaningarna med att bygga enligt passivhusstandard är att få en tillräckligt tät konstruktion eftersom att varje enskilt arbetsmoment kräver extrem noggrannhet. Vidare menar Campbell att byggnadsmetoden medför ökade omkostnader. Byggherren punkterar att det i teorin är möjligt för hyresgästerna att bo kvar i lägenheterna under pågående renovering men i praktiken så förflyttades samtliga boende till temporära bostäder under projektet.
28
6. Enkätundersökning med hyresgästerna
Sett till hur hyresgästerna upplever lägenheternas innemiljö så är det 87,5 procent av de tillfrågade som är nöjda. Siffran som visar missnöje med den upplevda inomhusmiljön visar 12,5 procent. Noterbart är att ingen av de tillfrågade hyresgästerna har svarat att inomhusklimatet är mycket bra.
Gällande inomhustemperaturen i lägenheterna svarade 87,5 procent av de tillfrågade att de upplevde värdena som goda. 12,5 procent anser att det finns brister i innetemperaturen och tycker att den är dålig. Enskilda hyresgäster hade synpunkter på att lägenheterna kunde bli kalla under vinterhalvåret och varma under sommarmånaderna.
Andra åsikter som lyftes fram var det faktum att ljudnivån i fastigheten var oförändrad efter renoveringarna. Ljud från grannar samt buller från ventilationsaggregat förekommer. Då renoveringen utöver byggnation av prefabricerade byggelement även innebar installation av ett nytt ventilationssystem förbättrades luftflödet därmed i bostäderna. Det bekräftades även av hyresgästerna vid enkätundersökningen då i princip alla tillfrågade var nöjda med luftkvaliteten.
Angående den energi som hyresgästerna förbrukar medger 50 procent av de tillfrågade att mätningarna är av vikt och bryr sig om resultaten. Dock nämner samtliga att det inte är viktigast vid val av bostad. 25 procent av de boende anser att dem inte bryr sig om vad deras energiförbrukning visar. Storlek på lägenheten, hyra samt närhet till centrum är aspekter som hyresgästerna nämner väger tyngre än bostadens energiförbrukning. Yngre hyresgäster svarade i större utsträckning att bostadens energiförbrukning var viktig för dem medan äldre personer visade mindre intresse för detta. Sett till energiförbrukningen så medger hälften av alla tillfrågade att dem lägger vikt vid mätningen. Hela 25 procent tycker att energiförbrukningen är mindre viktigt.
Hyresgästerna på Brogården i Alingsås upplevs överlag nöjda med renoveringen som pågått i bostadsområdet, dock är de ekonomiska aspekterna som renoveringen medförde svår att utvärdera för de boende. Efter hyreshöjningarna som förhandlats fram tillsammans med hyresgästföreningen har en majoritet svarat att de inte vet om de fått valuta för sina pengar vid renoveringarna som utförts. Flertalet upplever det som svårt för dem att bedöma om renoveringen utförts så att kostnaderna kunnat hållas nere. Ett antal personer har svarat att de
29 inte upplever att de får valuta för sina pengar, att hyreshöjningen som följde renoveringen har pressat upp priserna för hyresrätterna på en nivå som inte speglar bostädernas värde.
Vidare har de boende synpunkter på att en av fastigheterna som blivit renoverade haft stora problem efter att renoveringen färdigställts. Enligt hyresgästen benämns hus nummer 35 som ”problem huset” i området Brogården. Där har de boende besvärats av mögel, bullriga ventilationskanaler, höga temperaturer under sommaren samt myror i lägenheterna efter ombyggnationen.
Slutligen undersöktes hur hyresgästerna ser på att Alingsåshem planerar en likvärdig renovering i området Noltorp, där förhoppningen är att hyresgästerna skall kunna bo kvar i sina bostäder under pågående renovering. I allmänhet lovordade hyresgästerna renoveringen men de flesta tillfrågade ställde sig negativa till möjligheten att bo kvar under arbetet. De menade att renoveringen tar lång tid samt att ljudnivån som arbetet medförde var stundtals svår att hantera.
30
7. Analys
7.1 Har renoveringsmetoden medfört en minskad energiprestanda och kan
projektet bidra till ökad kunskap gällande energibesparingar inom
fastighetsbranschen?
I allmänhet finns det ett synsätt på att passivhustekniken enbart kan användas vid nyproduktion. Projektet har bevisat att det är applicerbart även vid renoveringar och även faller inom ramarna för energibesparingar. Vanligen hamnar byggnationer med passivhusteknik på en besparing mellan 70–90 procent (Karringer, 2008). I denna studie medförde renoveringarna en förbättring av energiprestandan med 77 procent. Detta kan jämföras med renoveringen som utfördes i Bredäng, där målsättningen var att renoveringen skulle medföra en minskning av energiprestandan med 50 %. Dock lyckades inte renoveringen i Bredäng medföra den minskning som parterna hoppats på och slutligen uppmättes en förbättring i byggnaderna motsvarande 23 procent av den ursprungliga energiförbrukningen. Projektet i Bredäng bekräftar SABOS antagande att det finns bristande kunskap och tekniker för energieffektiva renoveringar inom branschen.
Både i Sverige och Europa krävs det stora insatser med att renovera omfattande delar av beståndet som uppfördes under 1960 och 1970 - talet. Eftersom Sveriges byggnader utgör hela 32 procent av den totala slutanvändningen av energi (IPCC, 2014), krävs det att branschen utvecklar ett klimatsmart förhållningsätt och inser sitt ansvar som samhällsbyggare för att vara med och bidra till minskad miljöpåverkan och på således gynna de uppsatta EU2020-målen. Eftersom Alingsåshem inte enbart är husbyggare utan även samhällsbyggare så tar företaget ansvar i ett långsiktigt perspektiv för sitt ekologiska avtryck.
Den prefabricerade fasaden kan ifall den återanvänds i framtida projekt inom bygg-och fastighetsbranschen vara med och bidra till en nationell minskning av energianvändningen. Dock väljer Alingsåshem att fokusera på ett helhetsperspektiv vilket gör att sociala engagemang och miljömässigt ansvar kan kollidera. Eftersom bolaget ägs av kommunen blir det inte enbart miljön som står i centrum utan många andra mål tas hänsyn till vid renoveringar och ombyggnationer. Risk finns att miljömål blir problematiska att uppnå om de inte prioriteras. Att bygga på miljösmarta grunder kräver tid, engagemang, planering och kapital. Därför kan det bli viktigt att involvera så många aktörer i branschen som möjlig för att leverera hållbara
31 tekniker. Privata och samhällsnyttiga bolag behöver tillsammans hitta lösningar för en klimatneutral framtid. Det är viktigt att produkter som den prefabricerade passivhusfasaden som belyses i studien blir än mer känd ute på svensk, men även på europeisk marknad för att sprida kunskapen vidare.
Att ta fram produkten är enbart en del av lösningen, når de hållbara produkterna inte marknaden kommer vi inte uppnå ett önskat framtida resultat och därmed minska fastighetsmarknadens stora energianvändning. Samhället måste sluta upp bakom fastighetsägarna som står relativ ensamma inför stora kostnader och svåra processer i klimatfrågorna. För att fastighetsbolagen skall ha möjlighet att finansiera upprustning till uppsatta miljömål krävs att renoveringsprocesserna även förenklas och även har möjlighet att subventioneras. Reglerna för renoveringar och ombyggnationer behöver omarbetas så att företag tillsammans kan bidra till uppsatta mål. Förenklas reglerna för byggnation samtidigt som hållbara produkter, likt studiens prefabricerade byggelement med passivhusstandard, når marknaden ökar chansen att uppnå uppsatta miljömål.
7.2 Leder renoveringsmetoden med prefabricerade byggelement till några
tidsmässiga vinster vid upprustningen av miljonprogrammet?
Att det med dagens behov av renoveringsåtgärder beräknas ta upp mot 30 år innan beståndet från miljonprogrammet håller god standard är ett stort problem att lösa. Genom att använda sig av prefabricerade byggelement som studien belyser medför tidsvinster enligt den intervju som genomförs med Simon Campbell, Skanska. Tidsbesparing är ett brett begrepp och i varje projekt finns det olika förutsättningar. För att uppnå tidsbesparingar vid byggnation blir logistik, enligt Jonsson & Mattson (2011), avgörande för att byggprocessen ska fortlöpa smidigt. För att uppnå effektiva materialflöden så hävdar Segerstedt (2009) att materialplanering är avgörande för att minska byggnationstiden. Material måste finns på plats vid rätt tid och i rätt mängd om monteringen skall ske på ett effektivt och tidsbesparande vis.
Byggnaderna i Brogården är av typen lamellhus i tre våningar och uppfördes i Sverige under miljonprogrammets. Utformningen på huset medförde att hela fasaden kunde transporteras från produktionsområdet till byggarbetsplatsen, vilket gav en bygglogistik som förenklade materialplaneringen. Enligt Simon Campbell på Skanska så ligger begränsningarna på de prefabricerade byggelementen inte hos tillverkaren utan istället är det möjligheten att
32 transportera godset som blir en utmaning om elementen blir för massiva. Vid renovering av byggnader som inte har mer än tre våningsplan kan därför renoveringsmetoder med prefabricerade byggelement av denna art vara lyckade då dessa kan transporteras till arbetsplatsen som en hel enhet. Blir byggnaderna högre går det inte längre att leverera kompletta byggnadskomplement till byggarbetsplatserna vilket medför att ytterligare moment i byggnationen krävs. Eftersom studien genomförts på lamellhus med lägre våningsplan går det inte med säkerhet att fastställa en tidsvinst vid tillämpning på högre byggnader. Dock går det att säkerställa att materialplanering är av yttersta vikt vid minimering av byggnationstiden.
I dagens byggprojekt prioriterar byggföretag tillgänglighet på projekteringsplatsen och en flexibel produktion. Detta menar Aqapiou (1998) har medfört att materialadministration ses som ett strategiskt arbete som berör hela organisationen. En annan aspekt av tidsvinster är minskade monteringstider på plats. Byggelementen är producerade innan de kommer till bygget och minskar den arbetstid som krävs på byggarbetsplatsen. Detta har enligt Andersson et.al. (2004) gjort att byggnadsmetoder med prefabricerade element har ökat under de senaste decennierna. Ofta tillverkas elementen i vanliga eller provisoriska fabriker för att få produktionen närmare byggarbetsplatserna och på detta vis minska transporterna.
Vidare redogör Skanska för skillnaden mellan en traditionell prefabricerad fasad gjord i gjuten betong samt den fasad som användes vid renoveringen i Brogården. En traditionell prefabricerad fasad i gjuten betong tar i genomsnitt sex veckor att montera för fem personer. Detta kan jämföras med att fasaden som användes i Alingsås tog två veckor att montera på plats för tre personer. Den största tidsvinsten kommer enligt Skanska från att passivhus fasaderna inte väger lika mycket som de i gjuten betong vilket medför att de kan transporteras till byggarbetsplatsen flera våningar höga. Traditionella byggelement transporteras istället ett våningsplan i taget till arbetsplatsen och kräver därför mer arbetstid av personalen på
byggarbetsplatsen.
7.3 Är hyresgästerna i Brogården positiva till renoveringen av deras bostäder och
kan detta i så fall påverka att fler fastighetsbolag rustar upp befintliga bostäder
inom miljonprogrammet?
Majoriteten av de tillfrågade hyresgästerna i enkätundersökningen var nöjda med innemiljön i sina lägenheter. Det framkom i enkätundersökningen att hyresgästerna hade svårt att avgöra om
33 det var någon skillnad i kvalitén i inneklimatet innan och efter renoveringen. Två hushåll i Brogården framförde synpunkter på att det kunde bli varmt i bostäderna på sommaren och kallt i lägenheterna under vintern. Dessa problem är enligt Andrén och Trién (2010) ofta förknippade med passivhus och beror på byggnadernas U-värden. Är lufttätheten bristande så uteblir passivhus funktionen då energianvändningen ökar.
Utöver det förbättrade klimatskalet som renoveringen medförde så installerades även ett nytt ventilationssystem. I enkätundersökningen som genomfördes på plats framkom att hyresgästerna i en lägenhet hade synpunkter på störande ljud från ventilationen. Buller från ventilationskanaler kan i särskilda fall räknas som så pass störande att hyresgästen har rätt att byta bostad. Därför är det viktigt att säkerställa att bullernivån inte blir för hög i anslutning till bostäderna.
Vid renoveringen av fastigheterna i Brogården så valde bostadsbolaget att byta ut kök och badrum i samband med renoveringen. Detta kan kraftigt påverka hyresgästernas syn på kvalitén på sina bostäder då nya utrymmen borde leda till en positivare upplevelse av sin bostad. Hälften av de tillfrågade hyresgästerna medger att bostadens energiförbrukning är av vikt, dock påpekas att lägenhetens storlek, läge och hyra är av större relevans vid val av bostad. Det är viktigt att ha i åtanke att detta är en upplevd känsla hos individerna i bostadsområdet. Därför är det svårt att göra undersökningar som till viss del baseras på människors åsikter samtidigt som det är i princip omöjligt att göra människor 100 procent till freds. Sammanfattningsvis är de boende i Brogården nöjda med sitt boende, vilket förstärker valet av renoveringsmetod.
Faktorer som motiverar renoveringar av miljonprogrammets byggnader är bekvämare innetemperaturer, energibesparingar, ekonomiska besparingar samt ökat inflytande för de som bor i bostadshusen. Dagiliute och Luizyte (2011) hävdar i dagsläget att höga krav på byggnadsmaterial och renoveringar medför höga material- och tjänstekostnader samtidigt som många fastighetsägare menar att renoveringarna inte är effektiva. Ökad spridning av positiva erfarenheter från renoveringsarbeten är nödvändigt för att öka förtroendet för framtida projekt.
Vid upprustning av fastigheter är fokus ofta på byggprocesser, nyckeltal och byggnadstid, vilket ur ett företagsperspektiv är försåtligt. Dock måste produkten även tillfredsställa slutkunden. Det är enkelt att fastna i teorier kring att fastighetsbolaget är kund men i själva verket är dem kund till byggherren. I slutändan är det hyresgästerna som brukar produkten och
34 avgör dess kvalitet. Misslyckas företag att utföra ombyggnationer eller renoveringar som inte kunderna uppskattar så spelar inte de övriga processerna någon större roll. Är inte de boende nöjda med sin boendesituation så kommer inte den positiva erfarenhet som behövs kring renoveringar, likt dessa, att spridas inom branschen. Förtroendet för fastighetsägaren bör vara högt om produkten är tänkt att spridas inom branschen.
Med den utförda enkätundersökningen påvisar studien att det är viktigt att renoveringsprojekt medför nöjda kunder och att kvaliteten på det viset sprider en positiv syn till fastighetsbolag som står inför liknande upprustningar av miljonprogrammet.
35
8. Slutsats
Fastighetsbranschen står idag inför en stor utmaning i takt med att miljonprogrammets fastigheter håller på att nå sin tekniska livslängd. Vid användning av den prefabricerade passivhusfasaden som presenterats i detta arbete så sjunker byggtiderna och arbetsbördan för hantverkarna avsevärt eftersom materialet inte är lika tungt som en vanlig prefabricerad fasad i gjuten betong. Byggtiden med den nya tekniken tar ungefär två veckor, vilket är en tidsvinst på fyra veckor gentemot en traditionell prefabricerad fasad. Personalantalet vid montering av den nya fasaden är lägre än vid den traditionella fasaden. Att i fortsättningen tillämpa montering med prefabricerade material medför en tids effektivare upprustning av miljonprogrammets
fastighetsbestånd.
Att energieffektivisera fastigheterna bidrar till lägre energikostnader för fastighetsbolagen och dess hyresgäster. Utsläppen av koldioxid sjunker till följd av den minskade energiprestanda som renoveringarna medför. Efter avslutad renovering uppmätte en förbättrad energiprestanda på 77 procent för fastigheternas uppvärmning och därmed ligger resultatet inom ramarna för passivhusstandrad. Företagen har tillsammans bidrag till ökat samarbete kring miljöfrågor och bidrar till en större kunskap gällande energisnåla renoveringar. Det krävs att fler aktörer inom fastighetsbranschen tar större samhällsansvar så att de tillsammans kan minska energianvändningen.
Hyresgästernas upplevelse av innemiljön efter avslutad renovering är i allmänhet positiv. Det framkommer att ett antal boende har synpunkter på sina bostäder men då majoriteten är nöjda kan produkten anses vara konkurrenskraftig. I samband med renoveringsarbeten är det viktigt att efter avslutat projekt avgöra om kunden är tillfredsställd med produkten. Är inte hyresgästerna nöjda med sin boendesituation kommer inte den positiva spridningen av erfarenheter kring en renovering att nå ut till andra aktörer i fastighetsbranschen.
36
8.1 Förslag tills vidare forskning
En framtida studie hade kunnat undersöka de ekonomiska skillnaderna mellan att använda sig av prefabricerade passivhusfasader eller betongbaserade prefabricerade fasader. Vidare studier hade alternativt kunnat djupare belysa de tekniska egenskaperna i väggen samt kartlagt hur felaktig montering av fasaden påverkar byggnaden som helhet. Det hade också varit intressant att studera kring den miljöpåverkan som byggmaterialet i de nya fasaderna medför.
37
Källförteckning
Tryckta källor:
Agapiou, A. et al., (1998). The role of logistic in the materials flow control process. Construction Management and Economics, Vol. 16, nr 2, ss. 131-137.
Andersson, E. & Levin, P. (2013). Rekorderlig Renovering - Demonstrationsprojekt för energieffektivisering i befintliga flerbostadshus från miljonprogramstiden.
Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus.
Andersson, T. & Börjesgård, M-M. & Edlund, R. & Eklund, P. & Franzén, A. & Jonsson, L. & Knutsson, U. & Rosengren, A. (2004). Kataloghuset – det egna hemmet i byggsats
Byggförlaget, Värnamo och Farsta.
Andrén, L. & Trién, L, (2010). Handbok om energieffektivt byggande. Svensk byggtjänst. Ball, E. (2011). Holistic strategies for energy efficient refurbishment of the housing stock and renewal of the related energy supply system. Baltic Sea Region.
Bernadett, K. (2016). Exploring transaction costs in passive house-oriented retrofitting. Journal of Cleaner Production, vol.123, s, 65–76
Biggam, J. (2008). Succeeding With Your Master's Dissertation: A Step-By-Step Handbook. Maidenhead: McGraw Hill/Open University Press.
Brager, G. Paliaga, G. (2004). Operable windows, personal control and occupant comfort. ASHRAE Transactions (Part 2):17e35.
Bryman, A, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Uppl. Stockholm: Liber.
Dagiliute, R. & Luizyte, S. (2011). Blockhouse renovation: some insights from pilot survey of households in Kaunas city. Vilnius: Vilnius Technical University.
Edling, C. & Hedström, P, (2003). Kvantitativa metoder, grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
IEA (2013). Energy Policies of IEA Countries ‐ Review Sweden.
IPCC (2014). Working Group III – Mitigation of Climate Change, Chapter 9 Buildings. Frits Meijer, Laure Itard, and Minna Sunikka‐ Blank (2010). Comparing European residential building stocks: performance, renovation and policy opportunities. Building Research & Information.
38 Jacobsson, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jonsson, P. och Mattsson, S-A. (2011). Logistik: Läran om effektiva materialflöden. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Karringer, A. (2008). Passivhus – studie om miljövänliga och energisnåla bostäder. Lund: Lunds universitet.
Materud, K. (2009). Kvalitativ metod i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Muhicˇ, S. Butala, V. (2004). The influence of indoor environment in office buildings on their occupants: expected–unexpected. Building and Environment
Persson, M. & Sigfrid, L. (2013). För renoveringsarbeten i miljonprogrammet. Malmö: Malmöhögskola.
Rasiulis, R. & Ustinovichius, L. & Migilinskas, D. & Cepurnaite, J. & Virbickas, A. (2016). Energy efficiency of a public building renovation and reconstruction using base model passivehouse and BIM technology. Engineering Structures and Technologies, vol. 3, s. 114-125.
SABO. (2009). Hem för miljoner – Förutsättningar för upprustning av miljonprogrammet – rekordårens bostäder. Stockholm: SABO.
Segerstedt, A. (2009). Logistik med fokus på material- och produktionsstyrning. 2 uppl. Liber, Malmö
Vidén, S. & Lundahl, G. (1992). Miljonprogrammets bostäder: bevara - förnya – förbättra. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning.
Zalejska-Jonsson, A. (2014). Stated WTP and rational WTP: willigness to pay for green apartments in Sweden. Sustainable Cities and Society, Vol 13, s, 46-56.
