News in teaching - student and teacher perspective

Examensarbete

Nyhetsförmedling i undervisningen - elev

och lärarperspektiv

News in teaching – student

and teacher perspective

Mariam Ramadan

Patricia Gardeli

Lärarexamen 210hp

Samhällsvetenskap och lärande Slutseminarium 2013-11-06

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Laid Bouakaz

Malmö högskola

Lärande och samhälle

2

Förord

I vårt arbete har vi valt att arbeta tillsammans med alla moment. All information i form av litteratur och från internet läste vi var för sig för att sedan tillsammans diskutera det material vi fann som relevant för vårt arbete. Både intervjun med läraren och enkätutdelningen till eleverna utformade och delade vi ut tillsammans. Resultatet från både enkäterna och intervjun gick vi igenom tillsammans för diskussion med kopplingar av den litteratur och tidigare forskning vi studierat. Vid skrivandet av arbetet har vi kontinuerligt turats om för att fördela det på bästa sätt. Arbetet är inte relaterad till ett pågående forskningsprojekt.

3

Sammanfattning

I vårt examensarbete undersöker vi hur en lärare arbetar med nyheter i undervisningen och hur elevernas uppfattning är kring detta. Vår undersökning bygger på intervju med läraren samt enkätutdelning till 23 elever från en klass i årskurs 5. Vi använder oss av b.la Vygotskjis sociokulturella perspektiv i vår undersökning samt tidigare forskning och studier om barns upplevelser av nyheter i undervisningen. Vårt resultat visade att både läraren och eleverna hade en positiv inställning till nyheter i undervisningen. Regelbundet visas nyhetssändningar i klassrummet via TV:n som sedan följs av diskussioner. Enligt läraren är detta arbetssätt bra eftersom diskussioner möjliggör för eleverna att bli intresserade, få utrymme att ventilera egna tankar och åsikter samt få svar på frågor som kan uppstå. Nyheter i undervisningen kan även leda till att fler ämnen integreras i undervisningen vilket enligt läraren ökar elevernas intresse men framförallt förståelse för omvärlden. Att de använder sig av TV:n som medium beror framförallt på att det är en policy som skolan har, men är enligt läraren ändå ett bra verktyg för att förmedla nyheter. Majoriteten av eleverna brukar läsa eller titta på nyheter och det medium de använder sig mest av var TVn. Det som de anser mest intressant är nyheter som handlar om andra barn men även olyckor. Politik är det område som eleverna anser som mest ointressant på grund av att de tycker språket är svårt.

5

Innehållsförteckning

3.1 Lärares inställning till nyheter i undervisningen ... 12

3.2 Ett socialiseringsperspektiv - nyheters betydelse för individ och samhälle... 13

5.Teoretisk ram ... 14 6. Metodval ... 16 6.1 Enkäter ... 17 6.2 Intervju ... 17 6.3 Urval ... 18 6.4 Genomförande ... 18

6.5 Bearbetning av insamlat material ... 19

6.6 Etiska överväganden ... 20

7. Resultat, analys och teoretisk tolkning ... 21

8. Diskussion och slutsats ... 29

Referenslista ... 34

Bilaga 1 ... 36

7

1. Inledning

I dagens samhälle är nyhetsflödet ständigt närvarande. Det är tack vare de expanderade medierna i form av TV, datorer, mobiltelefoner etc. som bidrar till att nyheter blir tillgängliga för oss dagligen. Med nyhetsförmedling menas;

Insamling, värdering, bearbetning och distribution av nyheter genom något medium.(Nationalencyklopedin, 2013)

Skolan speglar samhället och därför kan media införas in i skolvärlden. Inom massmedier förekommer en mängd av information alltifrån underhållning till nyhetsreportage. Eftersom massmedia är oerhört enormt så har vi valt att begränsa oss vid enbart nyheter. Genom att begränsa oss och fokusera på detta område möjliggör det för oss att få ett större djup i vårt arbete.

Som blivande samhällskunskapslärare anser vi att nyhetsrapportering är en självklar del i undervisningen eftersom dess uppgift är ge att eleverna får kunskaper om samhället samt vara uppdaterade på samhällsutvecklingen. Detta är något som beskrivs i läroplanen för grundskolans tidigare år;

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.(Lgr-11;199)

Skolverket förespråkar även att elever i skolan skall få möjlighet att utveckla en demokratisk värdegrund, med alla människors lika rätt och värde. I artikeln Svårare

undervisa demokrati i en passiv deltagarkultur beskrivs det att vad som avgör om

eleverna tar till sig detta beror mycket på hur pass demokratisk undervisningen är. En passiv deltagarkultur i undervisningen ger inte utrymme för detta och eleverna får inte möjlighet att utvecklas till nutida och framtida samhällsdeltagare (www.skolverket.se).

Vi anser därför även att nyheter i undervisningen är viktigt eftersom syftet borde vara b.la att eleverna får just ett högre deltagande vad gäller demokrati och förmedlande av demokratiska värderingar i undervisningen, och att detta skall leda till att eleverna

8

blir demokratiska medborgare i samhället. Nyheter i undervisningen kan alltså ge eleverna en grund, en möjlighet att bygga på en förståelse kring detta.

Vi har valt att undersöka under vilka former nyheter kan lyftas fram i undervisningen för att elevers intresse för nyheter skall vara positiv samt uppfylla de mål som står beskrivet i lgr-11.

Vi anser att lärarna har en betydande roll för hur nyhetsflödet behandlas i undervisningen beroende på vilka metoder man använder.

Undervisningssätt och val av läromedel i skolan har på senare tid förändrats(Selander m.fl, 2010; 59-60) på grund av samhällsutvecklingen. Böcker och papperstidningar är inte de enda eller de vanligaste alternativen att söka information på varken vad gäller kunskaper eller nyheter. Datorer, TV, Iäsplattor etc. blir allt vanligare verktyg i skolan. En intressant aspekt blir i detta fall, vilka tillvägagångssätt som är mest gynnsamma att använda i undervisningen för att eleverna skall finna nyhetsundervisningen lärorik och intressant.

Elevernas upplevelser och intresse är väsentligt för deras motivation (Selander, 2008), därför är detta relevant för oss. Vi vill därför även studera vad elevernas uppfattning av nyheter i undervisningen. Intresset från vår sida grundar sig delvis på våra egna funderingar men framförallt olika studier som vi blivit inspirerade av. Ett exempel är en studie som beskrivs i boken Barn, unge og medier – nordiske

forskningsperspektiv (Lykke Christensen, 1999) , som handlar om barns inställning och

9

2. Syfte

Syftet i vårt arbete är att undersöka hur läraren arbetar med nyheter i undervisningen i en årskurs 5 klass, vilka metoder används samt varför. Sedan vill vi även undersöka elevernas uppfattning om nyheter i undervisningen, om de anser det är intressant och lärorikt, men även deras vanor.

• Hur använder sig en klasslärare av nyheter i sin undervisningen? Vad är syftet bakom det valda arbetssättet?

10

3. Material

Redan i början av vår undersökning märkte vi att det var svårt att hitta information om nyheter i undervisningen, både vad gäller via internet och i litteratur. För att hitta tillräckligt med fakta och information om vårt undersökningsområde, sökte vi bl.a. på internet. På Googles sökmotor skrev vi ”nyheter i undervisningen” och fick upp ett fåtal artiklar som berör just detta område. Vi märkte att det inte finns mycket att tillgå med vad gäller tidigare forskning. Men efter flera försök och letande kom vi fram till en webbsida, www.mediekompass.se. Det dök upp flera artiklar, vetenskapliga texter och allmän information som var till nytta för vår undersökning.

Samma sak gällde sökandet i litteratur då vi märkte att det fanns ganska lite forskning om just nyheter i undervisningen. Vad vi letade efter var massmedia i undervisningen eller forskning om barns TV-vanor, då vi fann väldigt mycket. Det kunde vara allt ifrån artiklar, litteratur av tidigare forskning, undersökningar och avhandlingar. Detta beror på att både massmedia och TV har haft och har fortfarande en väldigt stor påverkan på vårt vardagsliv allt från vad gäller förbrukande timmar framför Tv:n eller allmänt massmedians roll i vår vardag, vilket även Sundin (2004) beskriver.

11

4. Litteraturgenomgång

Vi har studerat Ebba Sundins (2004) avhandling, Seriegubbar och terrorkrig – barn och

dagstidningar i ett förändrat medielandskap, som beskriver förhållandet mellan barn

och nyheter via dagstidningar men även nyheter som sådan i en undervisningssituation. Med dagstidningar anser hon inte enbart pappersburet medium utan även internetversionerna. Ett av syftena i hennes avhandling är att bland annat beskriva barns inställning till nyheter i skolundervisningen samt hur barn uppmärksammar och uppfattar nyheter. Enligt Sundin (2004;18) krävs det oftast särskild motivation för att barn frivilligt skall lägga tid på nyhetsinhämtning, Anledningen är att innehållet oftast saknar relevans för yngre människor.

Det som även har en betydande roll för barns intresse av nyheter är åldern, menar Sundin (2004;39). Detta intresse är helt avgörande för läsförmågan och därför skall man inte som lärare förvänta sig att barn under 10-12 år skall ha intresse för just detta.

Sundin (2004;46-47) presenterar i sin avhandling en studie som gjorts i 52 länder gällande varför lärare använt nyheter i undervisningen. Studien presenterar syftet bakom nyheternas roll i undervisningen, nämligen för att lära eleverna att läsa kritiskt och stärka demokratiska värderingar. Andra flera positiva effekter förekommer av att använda nyheter i undervisningen; bland annat en ökad lust hos eleverna av att vilja lära samt ökad förmåga att bilda sig ny kunskap.

I boken Barn, unge og medier (Lykke Christensen, 1999, s 57ff) presenteras en undersökning som gjordes av 200 barn i Sverige i årskurs 4-6 år 1997. Undersökningen gick ut på att undersöka barns vanor vad gäller nyheter, vad de har för kunskaper om vad nyheter är för något och om de fick välja, vad de skulle själva vilja läsa mest om. Barnen fick svara i enkäter där det även innehöll allmänna frågor om hur de uppfattade nyheter, varför det var viktigt etc. Många av frågorna var öppna för att ge barnen utrymme för att själva formulera sina tankar kring frågorna.

Resultatet av undersökningen visade att majoriteten av barnen ansåg nyheter var viktigt. Det var inte svårt för barnen att ge konkreta exempel på nyheter, både globalt och lokalt. Man såg tydligt i undersökningen att många barn gärna personifierade nyheterna, att de satte individerna i centrum när de skulle ge exempel på nyheter. Lykke

12

Christensen(1999) beskriver att detta kan vara en följd av den personifierade nyhetsvärderingen som råder.

Undersökningen visade även att barnen inte var särskilt kritiska till nyheterna de kom i kontakt med, men att de önskade mer material som riktade sig till dem som konsumenter för att göra det mer intressant. För de flesta var det mest intressant att läsa nyheter som handlade om andra barn eftersom många av barnen gav exempel på nyheter där andra barn förekommit.

Med detta kan man även se en likhet med vad Sundin (2004) presenterar. Hon beskriver också att det som tilltalar en läsare är framförallt om det finns en sannolikhet för om man kan identifiera sig med innehållet. För barn skulle det innebära, nyheter som berör andra barn. Men det kan även handla om gemensamma intressen, platser etc.

3.1 Lärares inställning till nyheter i undervisningen

Sundin(2004) presenterar även en studie kring hur lärare i grundskolan uppfattade nyheter som arbetssätt i undervisningen. Lärarna fick bland annat ta ställning till om de ansåg att nyheter i undervisningen kunde skapa ett större intresse och lärande hos eleverna. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan lärare som använde det och lärare som inte gjorde det. De lärare som använde nyheter i undervisningen instämde med det underlättar lärandet och intresset medan de icke-användarna var mer osäkra i sina svar(2004;158)

Lärarna fick även uppge både för- och nackdelar med att använda nyheter i undervisningen. Det som de flesta uppgav som fördelar var aktualiteten hos det valda innehållet. En annan fördel som många lärare ansåg var innehållets anknytning till vardagen och verkligheten. Många lärare menade att skolan är en del av samhället och nyheter integrerar skolan med det omgivande samhället. Ytterligare en fördel nämndes och det var att eleverna fick möjlighet att tänka kritiskt.

De nackdelar som lärarna poängterade var språket, att språket som förs vanligtvis i är för svårt för eleverna. Många ord är för svåra och nyheter är inte alltid anpassade efter barn (Sundin,2004;159-161).

13

3.2 Ett socialiseringsperspektiv - nyheters betydelse för

individ och samhälle

Forskningsområdet kring nyheternas betydelse för individ och samhälle är omfattande. Ett område vi ansåg intressant inom denna forskning är det s.k.

socialiseringsperspektivet, vilket bedrivs inom i stort sett alla samhällsvetenskaper.

Detta perspektiv betonar vikten av själva begreppet av socialisation, överföringen av kunskaper, normer, värderingar och attityder från nyheter till barn och unga. Man anser att socialiseringsprocessen sker under hela ens uppväxt i kontakt med människor runtomkring, i skolan, hemifrån men även från nyheter. Nyheter bidrar alltså inte bara till att presentera information som sådan utan bidrar också till att förmedla normer, attityder och värderingar (Sundin, 2004;21-23).

Med dagens utveckling som kännetecknas av ökat medieutbud leder till att barn, som växer upp idag har större möjligheter att välja vilka medier de vill använda. Enligt socialiseringsprocessen bidrar närvaron medieanvändningen till ökad frihet hos barn men även som fostran. Detta kan bero på att massmedier får samma status som en familj, kamrater och skola. (Sundin,2004; 23-26)

Barns nyhetsvanor vad gäller nyheter i vardagen beror väldigt mycket på deras sociala situation. De faktorer som grundar sig på huruvida barn läser/tittar på nyheter regelbundet eller inte kan vara fritidsintressen, familjesituation och vanor i hemmet. (Sundin,2004;37-39)

14

5.Teoretisk ram

Vi använder bland annat oss av Vygotskijs teori som för att analysera hur lärarna använder sig av nyheter i undervisningen, vad som gynnar barnets intresse samt hur eleverna uppfattar detta och vilka verktyg eleverna använder sig av för att förstå nyheter.

Vygotskijs syn på lärande brukar kallas sociokulturellt. Han ser på omgivningen som avgörande för en individs utveckling och prestationer

…tänkande, talande, läsande, problemlösande, lärande, emotioner och vilja – är inte sprungna ur en inre mental idévärld, utan må förstås som aktiviteter. (Strandberg, 2006;10-11).

Enligt honom påverkar alltså de sociala faktorerna intelligensen. För att ett barn ska

utvecklas är det viktigt att hon/han undervisas och har goda relationer med föräldrar, lärare, syskon, förebilder m.m. Det är alltså vad barnen gör när de är i skolor som är avgörande för deras utveckling – i vad de ”har i huvudet”.

Det Vygotskij också tar upp om just lärande och utveckling är bl.a. att barnet inte uppfattar världen rakt av utan utnyttjar verktyg och tecken för att förstå. Det är med aktiva och ömsesidiga interaktion och med hjälp av artefakter (verktyg och tecken) som psykologiska processer, som tänkande, utvecklas.

I det man gör i världen nyttjar man verktyg; kniv och gaffel, symaskiner, miniräknare, pennor och suddgummi. På motsvarande sätt är det när jag tänker – vilket också är en aktivitet – då nyttjar jag och min hjärna tecken; ord, siffror, böcker, diagram, kartor, bilder. (Strandberg, 2006; 30).

Det är alltså bra att både ha en karta och kompass när man är ute i okänd terräng, det är bra att använda sig av en miniräknare när man ska lösa en komplicerad matematisk uppgift. Som Strandberg uttryckte det i boken Vygotskji i praktiken ” utan fingerräkning, ingen huvudräkning”. Eftersom verktyg är sådant som vi använder oss av för att förstå vår värld är även datorer, tidningar och annan sorts media typ av verktyg. Vi använder datorer, tidningar, böcker för att söka information och kunskap.

15

Med Vygotskijs teori vill vi analysera vilka metoder läraren väljer att använda i undervisningen för att elever ska ta till sig nyheter på bästa sätt, samt elevernas upplevelser om att arbetat med nyheter i undervisningen.

En annan aspekt som Vygotskji nämner är interaktionens betydelse för lärande och utveckling. Interaktion kan vara av olika slag, samtal, diskussioner, dialoger, debatter, berättelser, intervjuer, konversationer, resonemang m.m I skolan är det därför viktigt att ge utrymme för interaktioner i klassrummet. Vygotskji menade att människors samspel inte bara är en metod som kan stödja lärande och utveckling. Han menade att samspel är lärande och utveckling. Genom interaktioner utvecklar barnet sitt språk och tänkande.

Till att börja med är språket ett kommunikativ och social funktion för att sedan även ha en individuell och intellektuell funktion (Strandberg, 2006;48-54).

Hur läraren arbetar tillsammans med eleverna kring nyheter under lektionen blir en viktig del att analysera i vår undersökning.

Boken Design för lärande skriven av b .la. Staffan Selander (2010) beskriver ett nytt sätt att lära då vi idag befinner oss i en tid av teknikutveckling. När det gäller kunskap så anser Selander att det ges i form av olika system och tecken som ljud, bokstäver, färger etc. och att de används i olika medier – TV, radio, telefoner, datorer etc.

En elev skall tolka en skriven uppgift eller lärarens verbala instruktioner i till exempel ämnet svenska, men tolkar även lärarens gester och blickar i sammanhanget där kommunikation sker(Selander;2010;15).

Enligt Selander är detta en tolkning av budskap som eleven transformerar sina intryck för att få en förståelse. En transformativ process är alltså när man kombinerar tecken och medier för lärande. Boken belyser även några exempel på meningsskapande processer som anses vara villkor för att lärande ska ske. Några exempel är; ’den tryckta boken’ – ger oss möjlighet att använda bilder, skriftspråk. ’Videon’ – möjliggör rörliga bilder, talspråk.

Med hjälp av dessa teorier vill vi analysera hur läraren använder nyheter i undervisningen, vilka tillvägagångssätt använder läraren samt om det är det bästa att tillgå med för att eleverna ska förstå och dra nytta av nyheterna. Vi vill även analysera hur eleverna uppfattar nyheterna i undervisningen, om deras intresse för nyheter har något samband med deras tidigare vanor (Selander;2010;15-17).

16

6. Metodval

I vår undersökning använder vi oss av två metoder, kvalitativ(intervju) och kvantitativ(enkäter).

I en kvalitativ metod är syftet inte enbart att ta reda på vad som sägs utan lägger en stor vikt på att förstå hur den intervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter personen har samt hur den intervjuades föreställningsvärld ser ut (Trost, 2005; 23,33). Fördelen med en kvalitativ intervju är att vi bl.a. kan använda oss av öppna frågor vilket enligt Ann Kristin Larsen (2009) ger oss mer och djupare information. Detta ger därför möjlighet för oss att skapa en bättre helhetsförståelse av ett fenomen än vid en kvantitativ intervju (Larsen, 2009; 26-27). Vi har även möjligheten att ställa följdfrågor för att komplettera, förtydliga eller fördjupande svaret från den intervjuade (Larsen, 2009; 27)

Med en kvantitativ metod innebär det att information som skaffas med avstånd och urval. Man fastställer frågor i förväg i exempelvis frågeformulär och respondenterna svarar bara på dessa frågor. Detta gör att svaren blir begränsad till bara det man är intresserad av. I en sådan intervju ställs samma frågor till ett antal människor för att sedan kunna dra allmänna slutsatser utifrån ett resultat. I och med att svaren blir begränsade kan detta även vara en nackdel då man kanske senare upptäcker att man inte fått in den information man behövde. (Larsen, 2009; 25-26).

Därför har vi i vår undersökning valt att kombinera både kvalitativa och kvantitativa intervjuer. Enligt Idar Magne Holme m.fl. (1997;85-86) menar att de svaga och starka sidorna hos de olika metodiska redskapen ofta ta ut varandra. Det finns därför många fördelar med att kombinera dessa metoder. Magne menar även att tilliten för analysresultatet stärks eftersom att man får en mer nyanserad och helhetsinriktad uppfattning fenomenet man studerar.

17

6.1 Enkäter

För att kunna undersöka elevers nyhetsvanor samt hur de upplever nyheter i undervisningen har vi därför valt att intervjua eleverna med hjälp av enkätutdelning. Med enkäter menar vi frågeformulär som den enskilde själv besvarar ( Trost, 2005;22). Innan vi delade ut enkäterna förklarade vi tydligt för eleverna att enkäterna inte är ett prestationstest och att det finns inga rätt eller fel svar utan att vårt intresse var att få fram deras subjektiva upplevelser och personliga vanor. Vidare berättade vi för eleverna att enkäterna ska vara anonyma, då deras namn inte behövde finnas med i enkäten. Slutligen berättade vi för eleverna att vi fanns till hands om de inte skulle förstå någon fråga i enkäten. Detta är viktigt att de räcker upp handen så att vi kan hjälpa de ( Jarlbro, 2000;128).

I enkäterna har vi valt att kombinera både sluta och öppna frågor eftersom ”på så

vis uppvägs nackdelarna med de båda frågetyperna”. Slutna frågor med färdiga

svarsalternativ har sina fördelar enligt Larsen (2009) bland annat att om frågorna kan uppfattas lite svåra kan dessa vara till stor hjälp .

Dessutom blir det lättare för oss att sammanställa resultatet och jämföra svar från respondenterna (Larsen, 2009;47-58). Respondenter kallas de personer man intervjuar. Informanter är ett annat ord för samma betydelse.

Fördelarna med öppna frågor som vi även använde oss av i enkäterna är att barnen får en chans att motivera sina svar men även en bra möjlighet för oss att ta in svar som kanske var oväntade men viktig för vår undersökning. ( Jarlbro, 2000;123).

6.2 Intervju

För att få fördjupande och innehållsrika svar har vi valt en ostrukturerad intervju med läraren. Med ostrukturerad intervju innebär att vi har med oss en intervjuguide med frågor och stödord som ska hjälpa oss att styra samtalet på det vi vill att informanten ska prata om. I en ostrukturerad intervju ska informanten få prata fritt om det ämnet som tas upp och intervjuaren ska inte styra allt för mycket. Fördelen med detta är att vi får möjlighet att ställa följdfrågor och få tydliga och djupa svar (Larsen,2009;84)

För att samtalet ska få ett flyt och vi ska kunna fokusera oss på samtalet har vi valt, med informantens medgivande, att spela in hela intervjun. Vi anser att det blir lättare

18

för oss att efter intervjun lyssna på samtalet igen för analys. Dessutom undviker vi att skriva anteckningar vilket vi anser skulle distrahera oss från frågorna och svaren, därefter skulle vi även ha svårt att i efterhand ha klart för oss vad som sas om anteckningarna vi skrev blev alltför hastiga. Detta styrker även Trost (2005;53-55), att det kan bli problematiskt att försöka hinna skriva ner allt som sägs i en intervju.

6.3 Urval

Efter många försök att få kontakt med flera skolor i Skåne var det endast en skola i Trelleborg som var intresserad av att medverka i vår undersökning.

Därmed valde vi att göra vår undersökning i den grundskola i Trelleborg i en åk 5 klass. Klassen består av en lärare och 23 elever. Alla 23 eleverna medverkade i enkätundersökningen och fördelningen mellan pojkar och flickor var jämt. Det var ett medvetet val från vår sida att undersöka i mellanstadiet eftersom vi anser att elever i den åldern är tillräckligt mottagna för att förstå nyheter i enklaste form. Detta styrks även av Sundin (2004) som även påpekar om att barn måste i den åldern utvecklat en grund i språket för att överhuvudtaget ta till sig nyheter och förstå vad det innebär.

Vi valde enbart en klass i vår undersökning eftersom vi ansåg att det gav oss mer fördjupad information för att få svar på våra frågeställningar. Vi var inte ute efter att göra en jämförelse mellan olika klasser/ skolor och därför beslöt vi oss för att begränsa oss vid just en klass. Vi intervjuade klassföreståndaren som varit aktiv i sitt yrke i snart 10 år. Vi intervjuade även enbart henne eftersom hon var den enda läraren i den valda klassen vi ville undersöka i.

6.4 Genomförande

Som vi nämnt tidigare var det endast en skola som var intresserade att medverka i vår undersökning. Vi tog kontakt med en lärare i skolan via mejl och det visade sig att hon och klassen gärna ställde upp. Vi bestämde tid och dag för intervjun med läraren och enkätutdelningen till eleverna, det fick bli samma dag. Väl på plats började vi med enkätutdelningen först. Eleverna fick varsin enkät att fylla i och under tiden fanns vi på plats som hjälp vid funderingar och frågor. Vi märkte att många elever hade svårt med första frågan som handlade om vad en nyhet är för dem. Det var många som blev lite

19

förvirrade men när vi förklarade tydligt vad vi menade, att de skulle skriva vad tänkte på när de hörde ordet nyhet, eller vad de trodde att ordet nyhet betydde. När det blev lättare för dem att förstå kunde de skriva ner svaret. Det uppstod fler enstaka frågor från elevernas sida, särskilt vad gällde de öppna frågeställningarna och vi fanns till hands för att besvara deras frågor. Deras frågor handlade då mer om frågan i sig, vad vi var ute efter. Eleverna fick totalt 10-15 på sig att svara på enkäten, orsaken var tidsbristen som läraren och eleverna hade. Om möjlighet fanns hade vi helst inte angivit någon tidsgräns.

Efter enkätintervjun med eleverna avslutade läraren lektionen och vi gick tillsammans med läraren till hennes arbetsrum för att sätta igång intervjun. Arbetsrummet var rymlig och ganska avskilt från ljud som hörs från rasthallen. Kort sagt var rummet lugnt och avslappnande både för oss och för läraren. En avslappnad miljö är viktig enligt Trost för att kunna bygga upp den goda kontakten mellan oss och den som blir intervjuad.

Vi använde oss av mobiltelefonen för att spela in intervjun och detta med lärarens medgivande. Vi var medvetna om att en inspelning av intervjun kunde få informanten att känna besvärad eller hämmad. Därför frågade vi läraren i förväg innan intervjutillfället om ansåg det inte var några problem. Att ha en sådan framförhållning med tydlig kommunikation vid en intervju anses vara viktigt eftersom det handlar i slutändan om integritet. (Trost,2005; 54)

6.5 Bearbetning av insamlat material

Det som varit relevant för oss, när vi bearbetat resultaten av våra undersökningar, har varit att fokusera på att våra syftefrågeställningar blivit besvarade. Vi har behandlat både de kvalitativa och kvantitativa undersökningarna åt varsitt håll och för sig eftersom det visar från två olika håll, från lärarna och elevernas synvinklar. Men vi har varit medvetna om inte utesluta samband mellan dessa, eftersom de enligt vår mening hör ihop på ett eller annat sätt.

Enkäterna innehöll både slutna och öppna frågor, så vi fick sammanställa svaren på två olika håll och sätt. De slutna frågorna med svarsalternativ sammanställde vi via diagram för att göra det konkret som möjligt. Därefter ville vi analysera och se samband av resultaten samt koppla det till tidigare teori och forskning.

20

De öppna frågorna gav oss en annan djupare förståelse än de slutna frågorna. Många elever svarade likartat på flera frågor och vi började se samband med både från de slutna frågorna men även här från teori och tidigare forskning. Svaren från eleverna var varierande, vissa skrev långa utförliga svar och andra mindre, men det var ändå tillräckligt för att ge oss det underlag vi behövde i vår undersökning.

Inspelningen av intervjun med läraren fick vi lyssna på flera gånger efteråt och skriva ner samtalet i en löpande text för att senare plocka ut det mest relevanta. Orsaken var för att få ner allt som sagt tydligt och synligt som möjligt. Vi insåg att lärarens svar hängde mycket ihop med elevernas resultat. Vi fick en bredare och djupare förståelse för elevernas svar när efter vi granskat och studerat lärarens svar. Förutom att vi såg samband mellan läraren och elevernas svar så började vi analysera och se likheter/skillnader på vår undersökning och de tidigare studier som gjorts.

6.6 Etiska överväganden

Vi har följt Examensguidens (Vetenskapsrådet,2013;11) forskningsetik och är medvetna om dess principer. När vi tog kontakt med rektorn och läraren berättade vi för de om vår undersökning och hur vi vill gå tillväga för att få svar på våra syftefrågor. Detta är ett av huvudkraven som ställs på all forskning enligt Examensguiden (2013). Vad gäller enkätintervjun med eleverna menade rektorn föräldrarna inte behöver ge sitt samtycke eftersom eleverna kommer vara anonyma och vi inte kommer göra några personliga intervjuer med eleverna. Skulle vi istället för enkätutdelningen intervjua eleverna personligt så skulle det behövas, om möjligt, ett skriftligt samtycke från föräldrarna där vi kort informerar om vår undersökning och själva intervjun med eleverna (Trost, 2005).

Andra viktiga huvudkrav som vi tar på största allvar och respekterar till fullo är samtyckeskraven vilket innebär att deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Ingen är tvungen att ställa upp och detta är något vi informerat läraren i förväg för att vidare informera sina elever om att deltagandet är frivilligt. Ett annat viktigt huvudkrav som vi informerade informanterna, både läraren och eleverna, om konfidentialitetskravet. Alla deltagare är anonyma, samma sak gäller skolan.

21

7. Resultat, analys och teoretisk tolkning

Syftet med enkätundersökningen är att ta reda på hur eleverna uppfattar nyheter i undervisningen, om de anser det vara viktigt, lärorikt och intressant. Eftersom studier visat (Sundin, 2004) att elevers vanor även påverkar deras intresse för nyheter i undervisningen har vi även valt att undersöka just detta, för att sedan ta reda på om det verkligen finns en koppling eller ett samband.

Vad gäller elevernas nyhetsvanor så kunde man se en likhet bland eleverna. På frågan ”Brukar du läsa/ titta på nyheter?” svarade nästan alla elever ”Ja, ofta” och ”Ja, ibland”. Man kan alltså konstatera att nyheter kommer majoriteten av eleverna i klassen till del ibland eller ofta.

Diagram 1. Brukar du läsa/titta på nyheter?

TV:n var det medium som eleverna till stor majoritet använde för att ta till sig nyheter, orsaken kan vara på grund av deras sociala situation. I deras ålder blir TV:n ett mer självklart medium, då även om de hemifrån tittar mycket på TV:n. Deras sociala situation påverkar alltså hur eleverna tar till sig nyheterna, vilket även Sundin(2004) presenterat i sin avhandling.

0 2 4 6 8 10 12 14

Ja, ofta Ja, ibland Nej,

22 Diagram 2. Hur tar du del av nyheter vanligast?

En annan förklaring kan vara skolan, hur undervisningen bedrivs samt hur nyheter förmedlas. Skolan är även här en orsak av elevernas sociala situation.

I intervjun med läraren framkom det att nyheter undervisas genom att klassen (åk 5) regelbundet varje dag på morgonen får se på nyheter via TV:n.

”Varje morgon kl 8:30 tittar vi på nyheter på TV n och oftast har man en diskussion i klassen om nyheterna”

I klassen använder läraren alltså TV:n som läromedel för att förmedla nyheter. Orsaken är för att skolan där klassen går i har nyhetssändning som policy, därför blir annat medium uteslutet.

Enligt Strandberg så är själva mediet inte helt avgörande för ett ökat intresse, eftersom oavsett om eleverna följer nyheter via TV:n eller papperstidningar så blir det ett sätt för att skaffa sig kunskaper om omvärlden. Han menar att det är med hjälp av artefakter (verktyg och tecken) som psykologiska processer, som tänkande, utvecklas. Verktyg och tecken finns överallt i miljön och det är vad vi använder för att förstå vår värld. Tidningen eller TV:n är de verktyg elever använder som sedan innehåller tecken som texter, bilder, ljud, färger m.m. vilket bidrar till inhämtning av information och kunskapsutveckling. (Strandberg, 2006).

Om man utgår från Selanders (2010) syn på förståelse så är TV:n ett bra exempel på verktyg för att skapa sig en förståelse. Han talar om den transformativa processen för en gynnsam förståelse och intresse, det vill säga kombinera mediet med tecken. TVn blir mediet och det som visas är tecken t.ex. rörliga bilder, talspråk etc. Denna process är alltså väsentligt för ökad förståelse, enligt Selander (2010).

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

23

Läraren utvecklar syftet till nyhetsrapportering i undervisningen;

”Nyhetsrapportering är ganska genomträngande här på skolan, att det är just det man gör på morgonen. Det är en del av själva policyn och det konceptet som skolan bygger på. Bildningsprocessen är att man ska ha begrepp för att hantera omvärlden och man ska kunna relatera sig själv var man är någonstans i världen och Sverige. Det gör man för att öka omvärldskunskapen. ”

Läraren också att nyheter i undervisningen bidrar till att eleverna utvecklas, inte bara kunskapsmässigt utan även som individer. Det är även främst den anledningen till att hon anser att denna form av nyhetsförmedling i undervisningen är bra. Nyheter som sker kan vara väldigt olika och varje nyhetslektion blir aldrig detsamma utan skapar alltid nya diskussioner. Dessa diskussioner bidrar till, enligt läraren, att eleverna får möjlighet att utveckla förmågor att kunna resonera och få ett sammanhang i sin omvärld, att kunna få en bild hur samhället fungerar och deras egen roll som samhällsmedborgare. Läraren tog upp ett exempel kring detta;

”Om man tänker samhällskunskap, att kunna veta att vad som händer runt omkring en i samhället och hur man kan göra för att påverka. Vi pratade en gång efter ett nyhetsreportage mycket kring demokrati och diktatur, vad de står för och innebär. Till exempel kan det ha varit demonstrationer och protester i ett land. Diskussionerna kan då bygga b.la på elevernas funderingar; varför protesterar man och varför demonstrerar man? Vad kan man göra och vad blir konsekvenserna? ”

Förutom lärarens bild av detta så kunde man se ett samband med elevernas åsikt kring nyheter i undervisningen. På frågan ”Tycker du nyheter i undervisningen är: bra/ dåligt”. Eleverna gavs också en möjlighet att motivera sina svar. De flesta elever svarade att de tyckte att det var bra. Som motivering hade flera elever svarat att nyheter i undervisningen ger möjlighet för dem att få svar på något man undrar över, någon nyhet som hänt och där man tillsammans med läraren kan diskutera kring det aktuella ämnet.

Även med Selanders (2010) teori kring förståelse och intresse kan man se ett samband med undervisningen som sådan, att diskussioner förs efter nyhetssändningarna. Med nyhetsvisning följd av diskussioner efteråt visar att elevernas förståelse inte bara hänger ihop med av mediet – TV:n med dess tecken, rörliga bilder, text etc. Men även lärarens och klasskamraternas ansiktsuttryck, kroppsspråk etc. är

24

betydelsefulla för en transformativ process, vilket diskussioner på lektionerna bidrar med. Eleverna på så sätt kan få ett meningsfullt sammanhang.

Diagram 3. Tycker du nyheter är intressant?

Med lärarens svar på deras arbetssätt med nyheter i undervisningen kan man hävda att det ger positivt resultat för elevernas intresse av nyheter. Nästan alla elever ansåg att nyheter var intressant. Det som eleverna ansåg som mest intressant vad gäller nyheter var ”olyckor” och ”nyheter som handlar om andra barn”.

Diagram 4. Vad för sorts nyheter tycker du är mest intressant?

Vad gäller nyheter om andra barn kan man se en tydlig likhet med studierna som gjorts (Sundin, 2004 och Christensen, 1999), att det som lockar läsare är vad man kan relatera och identifiera sig med innehållet. Det ökar elevernas motivation av att vilja se på nyheter och det finns ett ökat intressen. Christensen (1999) beskriver att elever gärna

0 5 10 15 20 25 Ja Nej 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Sport Nöje Olyckor Om

Sverige Nyheter som handlar om andra barn Om Världen Annat

25

personifierade nyheterna, valde att lägga individerna i centrum. Här kan man se en likhet med vår undersökning, att eleverna valde just olyckor och barn som mest intressant - då det i första hand hamnar på individnivå. Barnen i nyheterna blir något som eleverna kan relatera till. Läraren kunde även hävda att nyheter som handlar om andra barn bidrar till ett ökat intresse och engagemang hos eleverna.

”När det gäller elevernas intresse för nyheter så föredrar de nog om nyheter som handlar om antingen väldigt spännande saker som exempelvis när det händer stora olyckor, det drar deras intresse jättemycket men också saker som handlar om barn.”

Det är även en anledning till att de tittar på nyhetsprogramet ”Lilla Aktuellt”, eftersom det oftast handlar om andra barn.

Forskningsområdet socialiseringsprocessen som presenteras i Sundins (2004) avhandling kan även förklara varför många elever tyckt att ”olyckor” var intressant. Det som händer runtomkring, med kunskaper, attityder, normer osv i form av nyheter präglar och påverkar eleverna, och det kan både vara positivt och negativt. Olyckor påverkar oftast eleverna negativt i den mening att det är ”något hemskt som hänt”, som en elev beskrev i samband med enkätundersökningen. Olyckor ansågs som intressant för det på något sätt skapade uppmärksamhet hos eleverna, särskilt om olyckor handlade om andra barn. Kopplar man det till hur eleverna tar till sig nyhetsinformation så präglas de av normer och värderingar, vad en olycka kan ha skett kan ha många olika budskap och betydelser. Om exempelvis en nyhet handlar om en bilolycka med barn involverat, så blir budskapet tydligt för eleverna försiktigheten i trafiken. Det kan även handla om en nyheter som tar upp ämnen som diskriminering, mobbning etc och bidrar också till vad som är rätt och fel.

Om man övergår från de korta slutna frågorna, i enkäten, till de mer öppna så beskrev de flesta eleverna att det tråkigaste med nyheter var när det handlade om politik. Orsaken var som många elever uttryckte sig ”svårt att förstå” och ”de pratar för mycket”. Ointresset för politik tror vi det beror på språket som många elever uttryckte, men även på förkunskaperna, vilket läraren även förklarar i intervjun;

När det gäller politik som nyhetssändning så kan det vara, förutom språket, att eleverna saknar förkunskaper och därför blir det ointressant och upplevas som svårt. Dessa områden berörs ju mer i högstadiet än i mellanstadiet just på grund av förkunskaperna. Lilla Aktuellt förenklar politiska nyheter väldigt mycket språkmässigt, men eleverna kan ändå ibland ha svårt att hänga med på grund av att förkunskaperna brister helt enkelt.”

26

Där tror vi mediet inte har någon betydelse eftersom det då handlar om elevernas ålder. I den valda årskursen så har man inte börjat behandla vissa väsentliga kunskaper som man bör känna till för att kanske få en förståelse för vissa politiska nyheter. Enligt Lgr-11 under samhällskunskap och lärande, årskurs 4-6 så beskrivs det under

Beslutsfattande och politiska idéer att eleverna enbart skall känna till den politiska

ställningen i Sverige och få en förståelse för vad demokrati är(Lgr-11; 202). Alltså inte behandla detta på ett fördjupande plan, vilket man gör i de högre årskurserna.

Valet vid att just titta på nyheter är även för att det underlättar till ett anpassat språkbruk för elevernas ålder. Programet de brukar titta på heter ”Lilla Aktuellt” och innehåller oftast nyheter som handlar om andra barn. Frågor och funderingar kring olika språkliga begrepp som uppstår i nyheterna som eleverna inte alltid förstår tas upp efter nyhetssändningen. Därför finns det alltid en möjlighet för diskussioner efteråt, annars blir lektionen verklös enligt läraren.

Eftersom samspel grundlägger intellekt gör det att språket spelar en stor roll. Genom sociala interaktioner förses barnet med språk. Till att börja med är språket en kommunikativ och social funktion för att sedan även ha en individuell och intellektuell funktion. ”det vi gör när vi pratar med varandra skapar ett råmaterial. Bildar underlag för vårt inre samtal, det vi i dagligt tal kalla tänkande” . Med det menar Vygotskji att ju fler spännande interaktioner eleverna har desto fler spännande tankar kan de utveckla. Med interaktion menar Vygotskji kan vara av olika slag: samtal, diskussioner, dialoger, debatter, berättelser, intervjuer, konversationer, resonemang m.m. (Strandberg, 2006; 49-54)

Enligt läraren diskuterade de varje dag efter varje nyhetssändning och detta bidrog till positiv språkutveckling eftersom eleverna utvidgade sitt ordförråd. När man diskuterar lär man sig nya ord och begrepp och vad dessa innebär. Enligt Vygotskji är det inte bara språket som utvecklas utan också tänkandet, intellekten och människans sociala liv.

Vygotskij lägger extra stor vikt på delaktighet och involvering i skolan för intresse och motivation. Han menar att de flesta tillfällen då elever verkligen lär sig något är tillfällen då de är, och känner sig, involverade i de aktiviteter och uppgifter som pågår. Elever som inte är aktiva och involverade intresserar sig mindre. Att vara med och att vara aktiv tillsammans med andra är med andra ord grundläggande förutsättningar för utveckling, intresse och motivation. Enligt hans synvinkel är alltså diskussionerna i

27

undervisningen förenat med ökat intresse och motivation, vilket vi kan bekräfta med vårt resultat då majoriteten av eleverna hade en positiv inställning på nyheter i undervisningen (Strandberg, 2006; 66-70).

Att ha ett dialogiskt klassrum är något man som lärare bör stäva efter(Dysthe, 1996;220ff). En dialog bygger på en ömsesidig och jämlik relation mellan bägge parterna, som oftast tycker olika, men där bägge två har samma möjlighet att tillsammans omforma både form och innehåll i samtalet. Detta är bra enligt Strandberg eftersom elever har alltid något att komma med i en dialog: frågor, önskningar, tvivel, kunskaper, föreställningar, nya infallsvinklar som läraren kanske inte tänkt på. Genom att elever och läraren diskuterar efter varje nyhetssändning blir detta en viktig del i undervisningen där elever verkligen får möjligheten till delaktighet och involvering i sitt eget lärande. (Strandberg, 2006; 66-70).

Huruvida läraren märker på elevernas intresse under lektionstid beror på vilken typ av nyheter som tas upp, ibland blir intresset stort hos eleverna och ibland mindre. Men en väldigt stor fördel med att använda just nyheter i undervisningen förklarar läraren med att det möjliggör att integrera fler ämnen i undervisningen.

”Nyhetsbearbetning är till för att hjälpa andra ämnen eller att förstärka andra ämnen exempelvis i geografikunskap där är det en direkt koppling till att man får mer en uppfattning om hur det ser ut, de kan även koppla det till klimat sen eller vilka förutsättningar ett land har. Det kan även handla om var landet ligger som nyheten handlar om etc. Kan man via en nyhetssändning få kunskap om detta med hjälp av bilder och vidare så ger det en jättestor fördel.”

Nyheter i undervisningen bidrar alltså till att fler ämnen integreras.

Det kan till exempel handla om en stor nyhet som hänt i en annan del av världen exempelvis Syrien, då frågor av eleverna kan uppstå mer kring ”var ligger nu detta land?”. Under sådana här tillfällen får alltså läraren möjlighet att integrera fler ämnen i nyhetsundervisningen. Det kan även leda till att elevernas intresse ökar och anse nyheter i undervisningen som intressant, eftersom det uppstår ett tydligare samband och förståelse hos eleverna enligt läraren.

Förutom tidigare studier som gjorts(Sundin, 2004) och visat att barns egna vanor av nyheter även är en bidragande faktor till att ett intresse finns så var vi också intresserade av att veta vad läraren ansåg kring detta;

28

”Det har en jättestor effekt! Det är en tydlig skillnad på elever med förkunskaper, de som lyssnar på nyheterna hemma med sina föräldrar eller tittar på tidningen med sina föräldrar. Där har man en helt annan förförståelse och en helt annan kunskap jämfört med de elever som inte gör det. Det märks exempelvis när vi tittar på lilla aktuellt. Det kan märkas genom att de elever inte alls hänger med, som inte känner sig engagerade eller tycker att det är intressant.”

Om elevers vanor påverkar deras intresse av nyheter avsevärt även i undervisningen så borde inte metoder eller läromedel inte ha någon större betydelse? Läraren förklarar sedan sin syn på saken:

”Sedan handlar det ju om att de elever som inte har den vanan hemifrån av nyheter får det tillslut här på skolan. Genom att man bedriver nyheter i undervisningen regelbundet och kontinuerligt så uppstår den vanan. De får också en bas, även om den är väldigt tunn. Men sedan blir det en utgångspunkt för att bygga vidare deras kunskaper och för att på sikt utveckla intresse av nyheter. Det är också främst en av anledningarna till att vi undervisar nyheter som vi gör med nyhetsreportage varje dag, för att göra det till en vana, för alla elever. Syftet är ju att eleverna skall hålla nyhetsinhämtningen vid liv även när de slutat skolan, detta är ett långsiktigt arbete. För alla elever är värda att få möjlighet att utveckla ett intresse av nyheter, för det är en del av att vi lever i en demokrati”

Precis som beskrivs i artikeln Svårare undervisa demokrati i en passiv deltagarkultur (www.skolverket.se) så vill läraren se till att eleverna i klassen skall få möjlighet att utvecklas som demokratiska samhällsmedborgare. Nyheter i undervisningen ger dem på så sätt förutsättningar att bli deltagande, få kunna diskutera och göra ställningstaganden. Diskussionerna här blir därför viktiga, utan diskussioner blir eleverna mer passiva och utrymme för deltagande ges inte.

29

8. Diskussion och slutsats

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren arbetar med nyheter i undervisningen, dess bakomliggande syfte och hur eleverna uppfattar nyheterna och arbetet kring det. Resultatet visade oss ett tydligt samband mellan svaren från elevenkäterna och intervjun från läraren. Vad gäller elevernas intresse för nyheter överlag så kan man hävda att majoriteten hade en positiv inställning. Det kan hänga samman med deras vanor. Vid en regelbunden vana av att ta till sig nyheter kan elevernas intresse öka. Det är även något som läraren påpekade under intervjun. Det kan delvis bero på att elevernas förståelse för nyheter och förkunskaper ökar när man regelbundet får ta del av den information som nyheter ger. Elevernas vanor av nyheter hemifrån är en bidragande faktor till ett ökat intresse i undervisningen vilket talar för att den sociala präglingen spelar en betydande roll. Både vanor och intresse av nyheter är något som enligt vår mening bör finnas och växa i undervisningen, oavsett hur pass mycket eleverna får ta del av nyheter hemifrån. Vid intervjun menade läraren att de elever som inte får denna vana eller intresset hemifrån är i extra stort behov av att ha nyheter regelbundet i undervisningen för att intresset skall finnas. Vi anser att läraren har en poäng i detta eftersom nyheter som sådan innebär en medvetenhet om omvärlden men framförallt kunskaper och förståelse kring omvärlden. Vi tror att nyheter i undervisningen dessutom kan bidra med mycket mer än bara kunskap om omvärlden. Språk är något vi tror utvecklas, genom att öka sitt ordförråd men även att lära sig diskutera, berätta, argumentera, reflektera m.m. är bl.a. förmågor som skall utvecklas enligt Lgr 11 och som vi tror nyheter bidrar med i undervisningen.

Det medium som eleverna använde sig av mest vid nyhetsinhämtning var TV:n. Det kan förklaras med att TV:n används mest som medel i undervisningen vilket blir en regelbunden vana för eleverna då de känner sig trygga vid just detta. Sedan tror vi även att eleverna själva väljer TV:n för att ta till sig information när det gäller nyheter eftersom vissa program, då Lilla Aktuellt exempelvis kan anpassa nyheterna till den valda ålderskategorin. Det gäller både nyheterna som sådan, att det ofta handlar om andra barn och att språket är anpassat efter deras ålder.

30

En stor majoritet av eleverna tyckte även att olyckor var intressant eftersom det var spännande, som många elever beskrev det. Även läraren kunde hålla med om det då diskussionerna på lektionerna var extra laddade när det till exempel skett en stor tragisk olycka. Orsaken till detta som vi funderat kring kan vara att det blir väldigt känsloladdat vilket också kan ses som negativt. Nyheter som sådan vill väcka känslor och uppmärksamhet hos människor inte minst hos barn. Här anser vi därför läraren har en viktig roll och medvetenhet i detta och därför blir diskussionerna väldigt viktiga enligt oss eftersom då eleverna får utrymme att ventilera sina tankar och känslor för. Om en elev exempelvis har upplevt liknande negativ händelse eller dess närstående som en nyhet visar så kan det även här bli väldigt känsloladdat. Därför tror vi också att läraren i just denna undervisningssituation har en viktig roll för att vara den professionella pedagogen att ha den erfarenhet och de verktyg att hantera oväntade och spontana situationer. Vi anser inte på grund av detta att läraren medvetet skall lägga mindre vikt på exempelvis obehagliga nyheter dvs censurera vissa typer av händelser. Givetvis finns det alltid en given gräns på vad som bör visas och inte, vilket regleras speciellt i vissa barnanpassade nyhetsreportage. Läraren kan alltså få en viktig betydande roll på om nyheter i undervisningen kan utvecklas till något dramatiskt och negativt i undervisningen eller till något lärorikt och intressant.

Något vi reflekterade över var hur läraren tillsammans med eleverna följer nyheter och arbetar vidare med det. Enligt läraren tittar de tillsammans på TV och diskuterar efter varje nyhetssändning. TV:n som medium möjliggör att nyheterna blir mer levande, då eleverna kan få följa och titta på andra barn i världen. Förutom tidigare forskning och teorier kring olika verktyg för ökat intresse så tror vi att TV:n kan förmedla nyheter på ett tydligare och konkretare sätt till eleverna än om det skulle ske via papperstidningar. Här kan nyheter presenteras nästan som en berättelse, vilket kan öka elevernas förståelse. Men å andra sidan med dagens teknik finns det många andra medier som ger tillgång till nyheter, allt från tidningar, datorer, mobiltelefoner osv. Som blivande lärare anser vi därför att det är bra med en varierande undervisning. Om man använder olika medier kan det kanske bli lättare för eleverna att förstå nyheter. Ibland är det svårt att förstå orden man hör på TV men ibland kan det underlätta när man läser det i en tidning och tvärtom.

Många elever tyckte att det som ibland var svårt med nyheter var språket och när det gällde politik. Därför var just politik det mest ointressanta av vad resultatet kunde

31

visa. För att elever ska förstå en nyhet så anser vi att det hade varit lärorikt att även ta del av nyhetstidningar, anpassade till barn. Med nyhetstidningar menar vi inte enbart pappersburet material utan även från internet. Det kan ge eleverna möjlighet att även få läsa till sig informationen och inte bara titta och lyssna. Ett varierande arbetssätt tror vi bidrar till en bättre språkutveckling. Just när det gäller språkutveckling och nyheter tror vi att det hade underlättat elevernas förståelse om man kunde integrera dessa, då man exempelvis fokuserar vid ett undervisningstillfälle på just begrepp. Vid intervjun med läraren framgick det att nyheter bidrar till att undervisningen blir tvärvetenskaplig då fler ämnen kan integreras. Detta tror vi även möjliggör för eleverna en god språkutveckling och ökad förståelse.

Vi tror ett varierande arbetssätt även bidrar till att undervisningen berör olika perspektiv vad gäller nyheter. Vad vi anser också bör finnas med är källkritik, att eleverna får möjlighet att lära sig tänka kritisk på information som finns tillgänglig, inte minst ute på internet. Det behöver inte enbart gälla information, fakta som sådan utan även nyheter. Vid just det arbetssättet som läraren använder sig av ger inte stort utrymme för detta. En förberedd och välplanerad nyhetsundervisning där fokus ligger på källkritik hade varit lättare om man exempelvis tog mer hjälp av tidningsartiklar, både pappersburet och från internet.

Kritiska frågor, egna tankar och reflektioner kan dock uppstå hos eleverna vid diskussionerna efter varje nyhetssändning men det vi syftar på är just det källkritiska tänkandet där man får lära sig hur tillförlitlig informationen/nyheten är, att man skall granska mer än en källa osv. Det tror vi är svårt att genomföra, om man enligt lärarens arbetssätt enbart ser på nyheter via Tv- sändning.

Genom att eleverna och läraren diskuterar efter varje nyhetssändning gör det möjligt för elever att förstå världen runt om kring en, de lär sig nya ord och begrepp och dess innebörd samt att de lär sig diskutera med varandra. Demokrati är ett exempel på sådant begrepp som eleverna faktiskt tillämpar i klassrummet rent praktiskt – att vara aktiv och deltagande, få sin röst hörd etc. för att sedan lära sig dess innebörd. Vad vi reflekterade över då var att oavsett om majoriteten av eleverna ansåg politik som mest ointressant i nyheter så lär och förstår de ändå viktiga områden inom detta, då exempelvis demokrati. Då kan det ju handla om att eleverna, utan att vara medvetna om det själva, är ”politiskt aktiva”- när de tillämpar och tar till sig det demokratiska tänkandet i undervisningen.

32

Enligt artikeln Svårare undervisa demokrati i en passiv deltagarkultur från skolverkets hemsida, är diskussioner i undervisningen avgörande för ett demokratiskt tänkande. Diskussioner bidrar till elevers deltagande i klassrummet, att göra sin röst hörd. På intervjun av läraren framgick det att nyheter berör ofta just begreppen demokrati och diktatur. Det som tas upp i diskussionerna kan vara alltifrån flyktingars liv, barnens öde i ett krigsdrabbat land, varför man demonstrerar och vad diktatur innebär. m.m. Detta kan enligt vår mening öka elevernas medvetande kring demokratisk värdegrund och människans lika värde samt kunna skilja på demokrati och diktatur. Förutom att detta synsätt förmedlas till eleverna så kan det även bidra till att det skall genomsyra i hela skolan. Skolan har som grundläggande uppdrag att förmedla de demokratiska värdena, inte bara till eleverna utan även visa och vara den bild utåt i samhället. Med dessa demokratiska värderingar som förmedlas till eleverna gör det möjligt att det bidrar till att eleverna sedan blir framtida demokratiska samhällsmedborgare även som vuxna.

I vårt arbete har vi valt att fokusera på en lärares arbetssätt med nyheter i undervisningen samt en klass och att jämföra resultaten med tidigare forskning, studier och teorier. Vad man kan undersöka fortsättningsvis är jämförelser mellan olika skolor och klasser, hur de arbetar med nyheter i undervisningen och jämföra faktorerna som ligger bakom elevers intresse vid nyheter. Variation av medier i nyhetsförmedling i undervisningen är ett exempel på område man kan fokusera på. I takt med det ökade medieutbudet samt nyhetsflödet som råder i samhället så ökar även kraven på skolorna och lärarna, hur det behandlas och tas upp och arbetas med i undervisningen. I vårt resultat framkom även elevers hemmiljö har en bidragande faktor till ett intresse för nyheter, både vad gäller på fritiden men även delaktigheten i undervisningen. Enligt läraren vi intervjuade så försökte man upprätthålla en vana i undervisningen med nyheter, att regelbundet ta upp nyheter för att även dessa elever skall få möjlighet att utveckla ett intresse och ökade förkunskaper om vad som händer i omvärlden. Men vad man kan studera mer är om den regelbundna vanan i undervisningen verkligen räcker . Meningen och syftet är att detta intresse skall upprätthållas och inte enbart på skoltid. Tidigare studier har pekat på att den sociala situationen påverkar barns vanor vad gäller nyhetsinhämtning eller intresse överhuvudtaget, men frågan är om skolan räcker som social prägling för att ett sådant intresse skall finnas och om så inte är fallet, hur skall

33

man då gå till väga? Kan skolan bidra till att detta intresse kan leda till att det även påverkar hemmiljön som sådan, och i så fall hur?

34

Referenslista

Christensen, Lykke Christina. (1999). Børn, unge och medier: nordiske

forskningsperspektiv. Göteborg: Nordicom.

Holme, Idar Mange & Bernt Krohn Solvang. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa

och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Jarlbro, Gunilla. (2000). Vilken metod är bäst- ingen eller alla: metodtillämpning i

medie- och kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, Ann Kristin. (2012). Metod helt enkelt: en introduktion till

samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet(2011, Skolverket)

Rostvall, Anna-Lena & Selander Staffan. (2008). Design för lärande. Finland: Norstedts.

Selander, Staffan & Kress Gunther. (2010). Design för lärande: ett multimodalt

perspektiv. Finland: Norstedts.

Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Finland: Norstedts.

Sundin, Ebba. (2004). Seriegubbar och terrorkrig: barn och dagstidningar i ett

förändrat medielandskap. Grafikerna Liverna.

Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

35

Elektronisk referens

Broman, Anders .2013-03-25. Svårare undervisa demokrati i en passiv deltagarkultur. Hämtad 2013-10-22. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/so-amnen/samhallskunskap/2.7668/demokrati-i-en-passiv-deltagarkultur-1.194472

Nationalencyklopedin. 2013

Hämtad 2013-10-23. http://www.ne.se/nyhetsf%C3%B6rmedling

Guide för examensarbetet, 2013 Hämtad 2013-10-24

http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Utbildning/Examensarbetet/Guide%20E XARB%20PDF.pdf

36

Bilaga 1

Enkät till eleverna

Tycker du nyheter är intressant?

Ja Nej

Brukar du läsa/titta på nyheter? Ja, ofta

Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig

Hur tar ni del av nyheter vanligast? Tv Papperstidningar I datorn Mobiltelefonen Lite av varje Annat………

Vilka nyheter tycker du är mest intressant? Sport

Nöje/ kändiskap Olyckor

Nyheter som handlar om barn Om Sverige

37 Om världen

Annat………..

Vad är det roligaste i nyheter?

Vad är det tråkigaste i nyheter?

Är det svårt att förstå nyheter? Varför?

Tycker du att det är bra eller dåligt att använda nyheter i undervisningen?

Bra, därför att……… ……… Dåligt, därför att……… ………..

Tycker du det är intressant med nyheter i undervisningen?

Ja, därför att……… ……… Nej, därför att……… ………

38

Bilaga 2

Lärarintervju - frågor

På vilket sätt brukar ni arbeta med nyheter i undervisningen? Varför arbetar ni just på detta sätt?

Vilka läromedel använder du? (Till exempel grupparbete, titta på nyheter + diskussioner, leta nyheter i tidningar, på internet etc. )

Varför använder ni just dessa läromedel?

Har du märkt några framsteg(ökad intresse av nyheter/samhällsfrågor/nyfikenhet på omvärlden/ olika sätt att nå nyheter, källkritiskt tänkande) på eleverna vid att just undervisa på detta sätt? Hur? På vilket sätt?

(Tror du elevernas vanor kring nyheter på fritiden påverkar hur delaktiga/intresserade de är i undervisningen? )

(Hur kan man få de elever som inte har den vanan att ändå blir intresserad av nyheter?)

Hur anser du att nyheter i undervisningen ökar elevernas motivation, intresse i undervisningen?

Tror du elevernas inlärning gynnas av att använda nyheter i undervisningen? Varför?