Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet 15 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö
ÄLDRES
SEXUELLA
HÄLSA
PÅ
ÄLDREBOENDEN
EN LITTERATURSTUDIE
ÄLDRES
SEXUELLA
HÄLSA
PÅ
ÄLDREBOENDEN
EN LITTERATURSTUDIE
DANIEL
JOHANSSON
TYRA
EBBERSTEN
Ebbersten, T & Johansson, D. Äldres sexuella hälsa på äldreboenden. En litteraturstudie. Examensarbete i Socialt arbete 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Socialt arbete, 2020.
Syftet med denna studie är att belysa hur äldres sexuella hälsa beaktas på
äldreboenden. Samt att titta närmare på omsorspesonalens attityder kring sex och hur de påverkar den äldre brukarens välmående. Det är framför allt viktigt för de äldre men även för personalens framtida arbetssätt. Som enhetschef är det viktigt att känna till hur personalens värderingar påverkar arbetet med den äldre.
Genom att använda teorierna ålderism och skam så är syftet att se om åldersdiskriminering förekommer kring frågor om sex inom äldreomsorgen. Teorier om skam används som teoretiska glasögon för att förstå de inre
processer som frågor om sex kan väcka hos den äldre och personalen. Studien är en litteraturstudie och ett försök att göra en kunskapsöversikt över frågor kring den äldres sexulaitet på äldreboenden kopplat till personalen och samhällets attityder. Den huvudsakliga litteratur som ligger till grund för arbetet är vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ- och kvantitativ forskning. Artiklarna har gallrats enligt en systematisk litteraturstudie modell (Friberg 2017).
Resultatet visar att forskning visar på att sexualitet kan spela en viktig roll för att äldre ska uppnå en god hälsa. Äldres sexualitet är ett tabubelagt ämne och äldre tenderas att diskrimineras pga. sin ålder. Mer kunskap behövs inom ämnet för att bidra till mer positiva attityder gentemot äldres sexuella hälsa och för att de äldre ska våga uttrycka sin sexualitet utan skam och obehag. Resultatet har delats upp i olika teman som framkommit ur de tio artiklar vi har läst. De teman som vi kommer att belysa i den här uppsatsen är äldres inställning till sex, attityder hos personal, attityder hos anhöriga samt samhällets attityder till äldres sexualitet. Nyckelord: Attityder, Sex, Sexuell hälsa, Sexualitet, Skam, Ålderism, Äldre,
ELDERLY AND THE QUESTION
ABOUT THEIR SEXUALITY IN
NURSING HOMES
A
LITERATURE
STUDY
DANIEL
JOHANSSON
TYRA
EBBERSTEN
EBBERSTEN, T & JOHANSSON, D. Eldery and the question about their sexuality in nursing homes. A literature study. Thesis in Social work 15/30 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, 2020
The purpose of this study is to shed light on how the sexual health of the elderly is taken into account in nursing homes. And to take a closer look at the care staff's attitudes towards sex and how they affect the elderly user's well-being. It is above all important for the older and also for the staff's future working
methods. As a unit manager for a nursing home, is it important to know how the care staff's values colours the work with the eldery person. By using the theories of Ageism and Shame, can we have a closer look and see if age discrimination occurs around issues of of the elderis sexual health in the nursung homes,.. Shame Theories as theoretical glasses can help us understand the internal process and feelings of the eldery. The study is a literature study and an attempt to make a knowledge overview of questions about the elderly's sexuality in nursing homes linked to the staff and society's attitudes. The main literature on which the work is based is scientific articles containing qualitative and
quantitative research. The articles have been chosen according to a systematic literature study model (Friberg 2017). The results show that research shows that sexuality can play an important role for the elderly to achieve good health. Elderly sexuality is a taboo subject in both elderly care and in society. More knowledge is needed in the subject to help more positive attitudes towards the sexual health of the elderly and for the elderly to dare to express their sexuality without shame and discomfort. The results have been divided into four different
themes: attitudes of staff, attitudes of relatives and society's attitudes to the sexuality of the elderly.
Keywords:
Ageism, Attitudes, Elderly Homes, Elderly, Elderly Care, Sex, Sexual Health, Sexuality, Shame.
INLEDNING 6 Problemformulering 6 Syfte 8 Frågeställningar: 8 Disposition 8 BAKGRUND 8 Sexualitet 9
Den åldrande människan 9
Sveriges Äldreboenden 10
Sexuella rättigheter i Sverige. 11
Tidigare forskning 12 TEORI 13 Ålderism 13 Skam 14 METOD 17 Litteraturstudie 17 Forskningsdesign 17 Urval 18 Databaser 18 Sökord 18
Inklusion- och Exklusionskriterier 19
Urvalsprocess 20
Översikt artikelsökning 20
Forskningsetiska överväganden 22
Översikt av vetenskapliga artiklar 22
RESULTAT 24
Tema 1. Den äldres inställning till sex 25
Tema 2 - Attityder hos personal 28
Tema 3 - Attityder hos anhöriga 32
Tema 4 - Samhälleliga Attityder 35
ANALYS 37
Bristande kunskap leder till ålderism 37
Skammen undertrycker den äldres sexuella hälsa 38
Bristande insatser för äldres sexuella hälsa i konflikt med sexuella rättigheter 39
Den äldre speglas i personalens värderingar 39
Äldres sexualitet, ett svårt åtkommet och outforskat ämne 42
Sammanfattning Analys 42
Den äldres hälsa beaktas i lagstiftning men brister i praktiken 43
DISKUSSION AV VALD METOD 44
SLUTDISKUSSION 45
REFERENSLISTA 48
De tio artiklarna - litteraturstudien 48
Övrig litteratur och webbsidor 49
Lagar och förordningar 50
Tabeller 50
INLEDNING
I socialtjänstlagens nationella värdegrund med inriktning på äldre står det att: ”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande” 5 kap. 4§ socialtjänstlagen (2001:453) SoL. Svensk äldreomsorg däribland svenska äldreboenden styrs av socialtjänstlagens bestämmelser. Det innebär att värdegrunden likt SoL 5:4 ska genomsyra det arbete som vård- och omsorgspersonal, socionomer och enhetschefer utför på svenska äldreboenden där den äldres hälsa ska stå i fokus. I propositionen som ligger till grund för bestämmelsen så definieras ett värdigt liv som rätten till kroppslig identitet, självbestämmande och ett privatliv (Prop. 2009/2010:116), ord som tydligt går att koppla till den äldres sexuella hälsa. 1177 som arbetar i
uppdrag för svenska regioner och kommuner i syfte att erbjuda vårdupplysning definierar sexuell hälsa på följande sätt “Sexuell hälsa innefattar ett
tillfredsställande och säkert sexualliv men också fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet”. Det framgår här tydligt att den äldres sexuella hälsa har en stark förankring i dessa rättigheter men frågan är hur arbetet kring äldres sexuella hälsa beaktas på äldreboenden i praktiken.
Författarna till föreliggande arbete är socionomstudenter som har haft
vikarierande tjänster som vårdbiträde och enhetschef på särskilt boende för äldre. Idéen att skriva om äldres sexuella hälsa på äldreboenden kom ur egna
erfarenheter från det praktiska fältet. Frågan kring äldre och deras sexuella hälsa är enligt observationer en fråga som inte lyfts fram eller viftas bort på
äldreboenden. Ur observationerna framgick exempel där omsorgspersonal uttryckligen menade att äldre inte har några sexuella behov och hänvisade till deras höga ålder. Trots att observationerna inte är vetenskapligt begrundade så väcktes frågor kring personalens attityder gentemot äldres sexualitet och hur de hänger ihop med den allmänna bilden av äldre och sexualitet. Det var dessa frågor och funderingar som blev startskottet till det här examensarbetet.
Då insamling av data för examensarbetet sker under rådande pandemi av Covid-19 år 2020 så utgår studien från litteratur i form av en systematisk litteraturstudie inom ämnet äldres sexualitet på äldreboendet. Se mer detaljerad information under metoddelen.
Problemformulering
En stigande ålder för med sig många förändringar i människans liv, både mentalt och fysiskt som kan påverka sexualiteten. Även stora förändringar i livet kan påverka sexualiteten, bland annat att ens livspartner går bort. Att individen ska behöva flytta in på ett vårdboende och inte kan ta hand om sig själv efter att ha klarat sig på egen hand i hela sitt vuxna liv är också något som kan påverka individen mentalt (Knutagård 2016). Sexualiteten kan också förändras hos många äldre och uttryckas på andra sätt än vad den gör hos den yngre befolkningen. Sexualitet och närhet är något som bevisligen har en positiv effekt på människor i alla åldrar, både fysiskt och psykiskt och det är något som borde främjas och uppmuntras av samhället i sig men också av alla de som arbetar inom vården med
äldre. Många äldre har själva fått ta del av en begränsad sexualundervisning under sin livstid och kunskapsnivåer varierar hos den äldre. Intresset att prata om
sexualitet finns hos många äldre men vårdpersonalen tar sällan upp frågan med de äldre (Knutagård 2016). Riktlinjer, handlingsplaner och utbildning inom ämnet är tydligt utstakade för den yngre populationen men brister för den äldre. Om frågan lämnas oberörd kan det medföra att de äldres sexualitet kommer i skymundan och att det är upp till var och en av vårdpersonalen att hantera det på sitt egna sätt. Då kan vårdpersonalens egna normer och fördomar gentemot äldres sexualitet spela en avgörande roll i de äldres möjlighet till att uttrycka sin sexualitet.
Att prata om äldre och sexualitet tycks vara ett kontroversiellt ämne både bland omsorgspersonal på äldreboenden och i det offentliga rummet. En närmare undersökning av utbildningsmaterial från socialstyrelsen som riktar sig till personal i äldreomsorgen visar att ämnet inte tas upp i utbildningsbroschyren (Socialstyrelsen 2012). Många viktiga aspekter om respekt för en persons sexuella läggning tas upp. Däremot saknas information om den äldres sexuella behov eller kunskap om de mentala eller fysiska aspekterna av sex (Socialstyrelsen 2012). I media syns sällan rubriker om äldre och sexualitet. En googlesökning med orden äldre + sexualitet gav en halv miljon träffar medan orden ung + sexualitet
resulterade i 8.5 miljoner träffar. Vid sökning efter vetenskapliga artiklar i databaser som till exempel Google Scholar, Psychinfo och Pub Med så var det svårt att hitta vetenskapliga artiklar med sökorden elderly, sexuality och nursing homes (Se mer detaljerat i metoddelen). Även från myndigheter är det svårt att hitta material om riktlinjer för äldres sexuella hälsa inom äldreomsorgen. Frågan som ställs är hur det kommer sig att det finns så lite skrivet i ämnet?
Folkhälsomyndigheten genomförde en rikstäckande enkätstudie om hur personer kommunicerar i sexuella situationer och vilka konsekvenser detta kan få för individen (Folkhälsomyndgheten 2019). Studien vänder sig till folk mellan 18–79 år. De väljer helt att utelämna personer 80 år och äldre ur studien, vilket är den åldersgrupp som är störst representerad på särskilt boende för äldre även kallat äldreboenden. Författarna till uppsatsen ställer sig frågande till detta och undrar om det finns ett samband mellan kollegan på äldreboendet som trodde att äldre inte har någon sexualitet med hänvisning till den knappa information som finns gällande äldre och sexualitet i samhället.
Socionomer inom äldreomsorgen jobbar sällan i direkt vårdkontakt med de äldre. Däremot besitter socionomer ofta en roll där möjligheten finns att påverka vårdarbetet med de äldre genom att bland annat införa riktlinjer hur arbetet ska utföras. Bristen på riktlinjer för sexuell hälsa inom äldreomsorgen får oss att fundera över om det är en kunskapsbrist. Vid en eventuell kunskapsbrist hos personalen så är det ett problem som inte kommer försvinna av sig själv. Vården kommer fortsätta vara bristfällig för alla äldre så länge inte förändringar görs av de som har möjlighet att påverka. Eller är det så att kunskapen finns men de personliga attityderna gentemot äldres sexuella hälsa är så negativa att det undviks i arbetet? Därför vill vi undersöka hur äldres sexualitet beaktas inom äldreomsorgen och hur attityder påverkar de äldres sexualitet. Eftersom vårdpersonalen och de närmsta anhöriga ofta har stor påverkan på de äldres livssituation så finner vi det intressant att undersöka hur deras inställning till äldres sexuella hälsa ser ut. Vårdpersonalens egna värderingar och attityder kan spela en ännu större roll när det handlar om äldre HBTQ-personer men också när
det kommer till de som har en demenssjukdom. Dessa två grupper kommer vi att beröra i vårt arbete men vi kommer avgränsa oss och inte djupdyka i dessa grupper. Vi har också valt att avgränsa oss från könssjukdomar bland äldre som till exempel AIDS/HIV då ämnet blir för brett för vårt arbete. Fokus kommer istället att ligga på personal och anhörigas attityder och föreställningar kring äldres sexualitet.
Syfte
Det här examensarbetet syftar till att främja äldre brukares levnadsstandard, välbefinnande och möjlighet till en god sexuell hälsa under sin tid på ett äldreboende. Genom att belysa attityder hos personal så kan vi bättre förstå de faktorer som påverkar hur arbetet kring äldres sexuella hälsa bedrivs på
äldreboenden. Det är framför allt viktigt för de äldre men även för personalens framtida arbetssätt. Då vi båda två i framtiden kommer att arbeta som
socionomer frågar vi oss hur man kan värna om äldre människors känsla av ett privatliv som innefattar en god sexuell hälsa samt undvika att äldre blir
diskriminerade av personalens, anhörigas och samhälleliga attityder. I
socionomyrket som biståndshandläggare eller enhetschef är det viktigt att känna till rådande attityder för att främja den äldres hälsa i alla aspekter av ett
välbefinnande. Enhetschefer för äldreboenden behöver känna till vilka attityder som påverkar vården för den äldre för att bättre kunna leda sin personal och efterfråga styrning och riktlinjer som främjar den äldres sexuella hälsa.
Frågeställningar:
Hur beaktas äldres sexuelluella hälsa på äldreboenden?
Hur påverkar vårdpersonalens och samhällets attityder gentemot äldres sexuella hälsa vårdtagarna på äldreboende?
Vilka faktorer påverkar attityderna om äldres sexuella hälsa ? Disposition
Den första delen i den här uppsatsen består av att reda ut de olika begreppen. Sedan presenteras de teoretiska utgångspunkter som vi valt att använda som en bas i den här uppsatsen. Under metoddelen presenteras hur vi har gått till väga för att insamla de tio vetenskapliga artiklar som ligger till grund för uppsatsen. Vidare finns en tabell där våra sökresultat presenteras. Under resultatdelen så kommer artiklarnas innehåll behandla de olika teman. Avslutningsvis kommer diskussionen återkoppla till de gemensamma teman som kommer fram från resultatet och en sammanfattning och förslag till vidare forskning i ämnet presenteras.
BAKGRUND
I detta kapitel redogörs begreppen äldre brukare, sexualitet och äldreboende. Dessa begrepp används återkommande i det här examensarbetet. Vidare ges mer beskrivande information om den äldres situation, äldreboendets organisation och lagar samt sexuella rättigheter. Avslutningsvis redovisas huvuddragen i tidigare forskning kring ämnet äldre och sexualitet.
Sexualitet
Sexualitet har många definitioner beroende på vilket vetenskapligt perspektiv som används. Vi har valt att väva ihop de biologiska, psykologiska och sociala
aspekterna när vi talar om sexualitet i den här uppsatsen. Anledningen är att när vi talar om äldre brukares sexualitet så vill vi se till hela människan. Sexualitet kan beskrivas som en drivkraft som är evolutionärt utvecklade för fortplantning och för att motverka ensamhet (Psykologiguiden 2019). Det är ett grundläggande behov som de flesta människor upplever, många livet ut (Psykologiguiden 2019). Den sexuella energin uttrycks via vår kropp och personlighet. Den avgör hur vi söker värme, kärlek och kontakt. Sexualitet ur ett biologiskt perspektiv omfattar mer än samlag, det kan även uttryckas genom bland annat kyssar, smek eller masturbation (WHO 2019).
Som vi tidigare nämnt så har vi valt att utgå från ett brett perspektiv där vi även inkluderar de psykologiska men även sociala och kulturella aspekter som ingår i en persons utvecklade sexualitet. Sexualitetens uttryck har en stark kulturell prägling där samhälleliga attityder och religion kan ha starkt inflytande (Psykologiguiden 2019). Samhälleliga attityder kan informera oss om vilka sexuella beteenden som är accepterade och i vilka åldrar. Äldre brukare kan till exempel känna en inre önskan att uttrycka sig sexuellt men välja att avstå på grund av rädsla över att bli dömda av andra (Knutagård 2016).
Gränser för sexualiteten kan sättas genom både uppfostran och socialt bemötande av till exempel vårdpersonal på ett äldreboende. Mer tydliga bestämmande bortom endast normer utformas genom lagar och riktlinjer. Historiskt sätt kan dessa lagar och riktlinjer vara olika beroende på ens kön, ålder och bakgrund (Löfgren-Mårtenson 2013). Sexualitet är något som formas av samhället och dess invånares kommunikation är vad som ger sexualiteten sin betydelse och sociala innebörd (Löfgren-Mårtenson 2013). Sexualitet är ett begrepp med stor vidd och vad sexualitet innebär för den enskilda individen är ofta en väldigt personlig fråga. Det vi har gemensamt är att sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa (WHO 2019).
Den åldrande människan
Vår definition av äldre brukare i denna uppsats är personer som är över 65 år gamla och som bor på någon form av äldreboende. Inom forskning delas gruppen äldre oftast upp i två grupper. Personer i åldern 65 till och med 79 år ingår då oftast i benämningen äldre. Personer som är 80 år eller äldre benämns ofta i gruppen “äldre, 80 och över” (Medical Subject Headings, [MeSH] 2019). Vi har valt att använda samlingsnamnet äldre brukare för bägge grupperna eftersom båda dessa grupper finns inom äldreomsorgen. En stor grupp i den äldre populationen är de som lider av en demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för
hjärnskador som ofta drabbar äldre människor där den enskilde har svårt att minnas och tolka sin omgivning (1177). När vi presenterar forskningsresultat och riktar oss mot en särskilt grupp så kommer det tydligt att framgå.
Sveriges Äldreboenden
Det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för svensk äldreomsorg och äldreboenden i Sverige. Dessa kan drivas i privat och kommunal regi och se lite annorlunda ut beroende på var i landet du befinner dig. När vi nämner
äldreboenden i den här uppsatsen så har vi utgått från en boendeform som heter ”Särskild boendeform för äldre” även kallat gruppboende som styrs av
Socialtjänstlagen, SoL och vissa fall Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Socialtjänstlagen är den lag som ger äldre rätt till bland annat bistånd och äldreboende. Hälso- och sjukvårdslagen är inte inriktad på någon speciell grupp utan är lika inför hela befolkningen. Sedan den 1 januari 2011 finns en nationell värdegrund inom socialtjänstens omsorg om äldre. I värdegrunden preciseras de etiska värden som ska ligga till grund för arbetet inom äldreomsorgen. I Sol 5:2 står det att den äldre ska få stöd och hjälp på ett värdigt sätt och kunna känna välbefinnande. Så långt det är möjligt ska den äldre kunna välja när och hur du ska få stöd, hjälp och service Sol 5:2 (2001:453). Värdena har mynnat ut i en värdighetsgaranti som handlar om hänsyn till den äldres privatliv, den äldres kroppsliga integritet, den äldres rätt till självbestämmande samt delaktighet (Socialsatyrelsen). Hur dessa värden följs är svårt att veta och efter en närmare titt på Socialstyrelsens broshyrer för äldre samt Kommunens material så är det svårt att hitta något som alls berör den äldres sexuella hälsa.
I 2017:30 (HSL) presenteras grunderna för hälso- och sjukvårdsorganisationen. I 3 kap 1 § så står det att ” Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.”. Här preciseras inte något om den sexuella hälsan men enligt WHO är det något som ingår i den allmänna hälsan och kan därför kopplas till vården. I 3 kap 2§ (HSL) säger lagen att ” Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.”. Enligt socialstyrelsen
(Socialstyrelsen.se) så lider idag cirka 20% av alla äldre personer av psykisk ohälsa och att det inom en snart framtid kommer öka till 25% och det gör psykisk ohälsa till en av våra största folksjukdomar. Tidigare forskning har hittat flera tendenser till att det finns ett samband mellan sexualitet och psykisk ohälsa (Ramgård, 2010).
Enligt uppgifter från Socialstyrelsen så bodde år 2018 cirka 88000 personer över 65 år i Sverige på särskilt boende (Socialstyrelsen 2020) Betydligt fler kvinnor än män bor på särskilt boende, under 2015 var 67 procent kvinnor och 33 procent män. Medelåldern för de boende är 86 år för kvinnor och 83 år för män Ca 47% av boendena var anpassade för personer med demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2020) Ofta är boendena lägenheter eller rum som ligger intill varandra där den äldre brukaren får vård och service dygnet runt, om par flyttar till äldreboenden så försöker kommunen alltid få det på samma boende (Trelleborg kommun, 2019). Det är inte ovanligt att de boende har gemensamma aktiviteter samt intar måltider tillsammans med de andra brukarna. Detta inbjuder både till interaktion och kan samtidigt begränsa den äldres privata sfär. När vi tittat på forskning för andra länder så har vi valt ut de boendeformerna som vi anser likna just den svenska boendeformen. I det här examensarbetet gör vi ett försök att komma närmare ämnet kring äldres sexualitet på äldreboenden genom att försöka se om ämnet lyfts samt undersöka omsorgspersonalens attityder till sex. Omsorgspersonal avser den grupp personal som ger omsorg till personer inom ett boende, organiserad anläggning som ansvaras av myndighet eller institution (NLM 2016). Det kan
alltså vara undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, läkare m. fl. Vi har även valt att väva in enhetschefens roll då de i många fall är socionomer som arbetar som enhetschef. Enhetschefer behöver känna till vilka attityder som påverkar vården för den äldre för att bättre kunna leda sin personal och efterfråga styrning och riktlinjer som främjar den äldres sexuella hälsa.
Sexuella rättigheter i Sverige
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter eller SRHR är en del av de
mänskliga rättigheterna och innefattar rättigheter gällande människors sexualitet och reproduktion (RFSU 2009). Mänskliga rättigheter är internationella
överenskommelser och det är regeringen som är ytterst ansvarig för att
rättigheterna tillgodoses (Regeringen 2019). SRHR är en kombination av fyra områden som ofta överlappar i varandra. Dessa fyra områden är sexuell hälsa, sexuella rättigheter, reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter. I begreppet SRHR behandlas dessa fyra fält som separata men sammanflätade (RFSU 2009).
Reproduktiva rättigheter handlar framförallt om kvinnors rätt att bestämma om sina graviditeter, tillgång till preventivmedel samt sexuell upplysning och utbildning. Folkhälsomyndigheten, är den myndighet som samordnar SRHR i Sverige. De skriver på sin hemsida:
“Sexuella rättigheter innebär att människor oberoende av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, könsidentitet, sexualitet och ålder har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet utan att bli utsatt för diskrimineringar kränkningar eller
våld.” (Folkhälsomyndigheten, 2020)
Vi har valt att lyfta fram några punkter ur SRHR som vi tycker har relevans för gruppen äldre.
Varje individ ska:
● respekteras i sin kroppsliga integritet, sitt privatliv och sitt personliga självbestämmande
● fritt få definiera sin egen sexualitet, inklusive sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck
● avgöra om och när man vill vara sexuellt aktiv ● välja sina sexualpartners
● ha säkra och njutbara sexuella upplevelser ● välja om, när och med vem äktenskap ska ingås
● under hela livet ha tillgång till information, resurser, tjänster och det stöd som krävs för att uppnå det ovanstående, utan risk för diskriminering, tvång, utnyttjande och våld.
(Folkhälsomyndigheten, 2020)
Vidare nämns insatser som Sveriges hälso-och sjukvårds ska erbjuda människor oavsett ålder:
● Information, rådgivning och vård när det gäller sexuell funktion och nöjdhhet. ● Prevention, upptäckt och behandling av sexuellt överförbara infektioner,
Tidigare forskning Äldre och sexualitet
Den samtida forskningen pekar i en gemensam riktning, sexualitet minskar och antar nya former men försvinner inte med åldern. World health organization (WHO) har som syfte att alla människor ska ha så bra hälsa som möjligt och har jobbat med detta sedan 1940-talet. WHO menar på att sexuell hälsa är
grundläggande för den allmänna hälsan och välbefinnandet. Även om den
sexuella driften avtar med ålder så finns fortfarande andra viktiga aspekter av den sexuella hälsan kvar så som intimitet, närhet och mentala aspekter (WHO 2020). För att uppnå en god sexuell hälsa krävs ett positivt och respektfullt
förhållningssätt till sexualitet och sexuella relationer utan diskriminering (Folkhälsomyndigheten 2020) Möjligheten för människor att uppnå en god sexuell hälsa och välbefinnande beror bland annat på deras levnadsmiljö. Det ställer krav på en trygg, icke dömande och bekräftande miljö där hänsyn till privatliv tas (Knutagård 2016). Knutagård (2016) menar att äldre ofta
avsexualiseras och att det historiskt sett råder tabu kring äldre och sexualitet. De äldre personer som är öppna med sitt intresse för sex tenderar att diskrimineras samt att vissa sexuella beteenden accepteras medan andra inte gör det (Knutagård 2016).
Sexualitet på äldreboenden
I avhandlingen Det sexuella rummet: en kunskapsverkstad om sexualitet och samliv i äldreomsorgen (2010) presenterar Ramgård en aktionsforskningsprojekt som gick ut på att personal inom äldreomsorgen, kom tillsammans i en
forskningscirkel för att diskutera frågor kring äldres sexualitet på boenden (Ramgård, 2010). Rapporten som mynnade ur projektet påvisar hur bristande kunskap och föreställningar om äldres sexualitet skapade ett visst rum och en viss kultur kring hur personal talade om äldres sexualitet. Ramgård menar att
personalen i sina arbetssätt ofta är exkluderde istället för inkluderande när frågan kom på tals. Kunskapsbrist och arbetsmiljö gjorde det svårt för personalen att lyfta frågan. Vidare visade det sig att öppenheten kring sex varierade för olika boenden . Något som Ramberg tros sig ha att göra med moral geografi, alltså att personal på olika äldreboenden har olika värderingar och att det påverkar arbetet med den äldre och frågor kring sex (Ramberg, 2010). En studie av Kaas (1978) undersökte omsorgspersonalen attityder till äldres sexuella uttryck på
äldreboenden. Studien menade på att personalen ansåg att sexuella uttryck såsom onani var oacceptabelt och bör rapporteras vidare om det upptäcktes på
äldreboenden. (Kaas, 1978). Tiderna förändras och det är svårt att hitta samtida, uppdaterad forskning på ämnet. Vi anser därför att denna försök till en
kunskapsöversikt i ämnet genom presentation av vetenskapliga artiklar som har lyft olika aspekter av äldres sexualitet på äldreboenden är oerhört nödvändig.
TEORI
I detta avsnitt visar vi vilken teoretisk utgångspunkt vi har använt när vi har tagit del av litteratur gällande attityder gentemot äldre brukare och deras sexualitet på äldreboenden.
Ålderism
Begreppet Ageism introducerades 1968 av en amerikansk psykiatriker vid namn Robert Butler. Den svenska översättningen av Ageism är Ålderism som vi kommer att använda oss av i denna uppsats (Andersson 2008). Begreppet började få mer spridning under 1970-talet (Andersson 2008). Precis som många andra -ismer så handlar Ålderismen om att en individ diskrimineras, i detta fall på grund av sin ålder (Knutagård 2016). Detta är ett relativt ungt fenomen. Från att man förr i tiden respekterade de äldre och lyssnade på dem har de kommit att ignoreras. Detta trots att det svenska samhället har lagstadgat mot att inte
diskriminera någon för att den är gammal. Begreppet har utvecklats och gäller både direkt diskriminering från en person men även negativ påverkan genom samhällsstrukturen. Ålderism finns numera med som en av de sju grunder för diskriminering som nämns i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) vilken finns inskriven i regeringsformen (Knutagård 2016). Lagen förbjuder sex former av diskriminering. De olika formerna är direkt diskriminering, indirekt
diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera (SFS 2008:567).
Ålderism kopplat till äldres sexualitet
I det västerländska samhället har vi en tendens att tillskriva men även frånta åldersgrupper olika stereotypa föreställningar. I detta sammanhang när vi pratar om Ålderism så menar vi fördomsfulla, negativa attityder som äldre brukare blir utsatta för både på personnivå men även av samhälleliga strukturer. Dessa attityder kan hindra den äldre brukaren att uttrycka sin sexualitet (Watters & Boyd 2009). Knutagård (2016) menar att den äldre kroppen lätt avsexualiseras i media medan den yngre kroppen idealiseras och ses som något åtråvärt
(Knutagård 2016). På samma sätt finns det stora resurser i samhället för sexualrådgivning för unga medan den äldre populationens sexualitet pratas det knappt om. Forskning befäster att det råder felaktiga uppfattningar gällande äldre och deras sexualitet (Bauer m.fl, 2013a).En av dessa är till exempel att kvinnor efter klimakteriet inte längre har någon sexlust. Det kan då hända att en kvinna som bor på ett äldreboende men utan partner aldrig tillfrågas om hennes sexuella hälsa. Personalen tänker kanske att det är kvinnans ensak. De äldre brukare som trots samhällets stereotyper vågar visa öppet att de är sexuellt aktiva kan lätt bli stigmatiserade. En äldre manlig brukare som öppet visar sitt intresse för sex på ett äldreboende riskerar att bli kallad ord som snuskhummer (Knutagård, 2016). En äldre kvinna som är öppen med sin sexualitet har historiskt setts som någonting osmakligt (Andersson 2008). Att vi blir äldre innebär inte att vår socialisationsprocess avstannar. Äldre personer blir fortfarande påverkade av samhällets värderingar och kultur. Den äldre internaliserar dessa föreställningar om att sex är något som tillhör den yngre populationen varpå negativa sexuella konventioner vidmakthålls (Knutagård
2016). Detta kan innebära att äldre som känner lust och behov att uttrycka sin sexualitet inte vågar på grund av att hen bryter mot samhällets normer. Mattiasson och Hemberg (1998) betonar, “Oavsett ålder och hälsostatus har människan alltid ett behov av att uttrycka sin sexualitet i någon form“. Att kunna förbli sexuell indikerar ofta större självvärde, förhindrar social
frigörelse och undvikande depression. Att upprätthålla ett sexuellt förhållande kan också ge kärlek, intimitet och närhet som kan förbättra de äldre brukarnas
allmänna välbefinnande, Mattiasson och Hemberg (1998) hänvisar till Low m.fl 2005. Att frånta en person dessa möjligheter på grund av deras ålder kan
beskrivas som diskriminering och vara ett uttryck för Ålderism (Knutagård 2016). Vi har därför valt att använda Ålderism som en teoretisk synvinkel när vi granskar de tio vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för den här uppsatsen.
Sammanfattningsvis kan ålderism beskrivas som ett hot mot äldre brukarens självbestämmande, integritet, trygghet, värdighet och välmående (Andersson 2008). Ålderism handlar om stereotypifiering och diskriminering och kan uppstå i flera sammanhang, både inom vård och omsorg men även andra arenor. Det kan drabba människor i alla åldrar men fokus ligger oftast på äldre eftersom de drabbas i störst omfattning. Andersson (2008) att det sker både på en strukturell nivå men även från person till person. I detta sammanhang kan det vara attityder som åsidosätter äldres rätt till en god sexuell hälsa samt en begränsad sjukvård för äldre.
Skam
Skam är en mänsklig grundläggande emotion. Skam kan vara en plötslig känsla av att blotta sina svagheter eller problem. Skam kan vara en känsla av att inte räcka till eller duga i andras ögon men det handlar egentligen om en underliggande skamlig självbild. Individen förväntar sig en nedvärderande syn från människorna runt omkring en och det underminerar självkänslan. För att återupprätta
självkänslan är det nödvändigt att reparera dessa skador. Skam kan leda till isolering från omvärlden vilket leder till att människor försvagas och immobiliseras. Men också till att människor känner sig ovärdiga till kärlek (Cullberg-Weston, 2008). Skammen kan ta sig uttryck i blossande kinder, ökad puls, fnitter och genans. Skammen har en funktion i samhället som får oss att känna negativa känslor när vi bryter mot samhällets normer (Knutagård 2016). Forskning från Scheff (2003) som presenteras i Knutagård (2016) hävdar att skammen har en effekt av att bevara sociala regler men samtidigt straffa de som inte följer de sociala reglerna. Skammen kan ses som en av de viktigare känslorna som vi upplever i vardagen och i samhället. Att känna skam är ofta tabubelagt och människor som upplever skam kan ofta försöka att dölja emotionen. Skam är en inre process som har flera förklaringsmodeller (Knutagård 2016).
Cooleys (1922) teori som presenteras i Knutagård (2016) menar att skam är en del av spegeljaget, som består av tre delar:
• hur jag uppfattar att andra uppfattar mig
• hur jag uppfattar att de bedömer mig på grund av mitt agerande • vilka känslor av stolthet och skam som det frambringar inom mig
Spegeljaget kan förklaras som ett sätt att beskriva omvärldens bild av oss själva. Individen spelar sig i den uppfattning som man själva tror att andra har om en själv. Denna bild är något individen försöker att få bekräftad. Teorin om ett spegeljag framfördes i början av 1900-talet av Charles Horton Cooley (Psykologiguiden 2019).
Skam kopplat till äldres sexualitet
Skam är en känsla som går att koppla till äldre och sexualitet. Det finns flera teoretiska förklaringar om skam. Vi kommer att utgå från en översikt av olika förklaringsmodeller till skam för att kunna koppla det till vår uppsats om den äldre brukarens sexualitet på äldreboenden.
Skam är en mänsklig affekt som får oss att känna obehag. Beteenden som får oss att känna skam är beteenden som vi människor gärna undviker eller håller tyst om. Skam är inte en känsla som försvinner med åren även om skam ofta förknippas med barndomen (Tangney & Dearing 2002). Sexualitet är ett ämne som många anser tillhöra en persons privatliv. Att öppet tala om sex kan ofta kännas skamfyllt (Nathanson 1992). Om du dessutom är en äldre brukare som bor på ett äldreboende så är chansen ganska stor att brukaren inte vågar lyfta frågor kring sexualiteten med andra boenden eller personalen. Skam kan upplevas när en person bryter mot samhällets normer. Att äldre som grupp i samhället tillskrivs en bild som asexuella kan innebära att den här gruppen upplever starka skamkänslor kopplade till sex (Tangney & Dearing 2002). Sigmund Freud som lagt grunden till psykoanalysen ger sitt psykologiska perspektiv på skam. Freuds teori menar att skam är den skillnad på individens egna ideal och individens verkliga beteenden (Scheff 2002).
Skam beskrivs av Donald Nathansons (1992) utifrån en skam kompass. Skamkompassen visar hur vi människor reagerar på skam. Modellen består av fyra olika riktningar som på en kompass med olika pooler. Norr står för
undandragande. Personen drar sig undan eller väljer att isolera sig för att undvika en känsla av skam. Öst står för attack av självet. Personen utvecklar ett självförakt och självkritik i ett försök att ta kontroll över skammen. Söder står för undvikande det innebär att en person försöker distrahera sig själv och andra för att undvika att fokusera på skammen. Sist på kompassen är väst som innebär attack av andra. personen blir utåtagerande för att minska sin känsla av skam (Nathanson, 1992). Att förstå dessa förklaringsmodeller kan kanske hjälpa oss att förstå varför frågan kring äldre brukare och deras sexualitet verkar vara en fråga som har hamnat i skymundan.
Bild 1. The Compass of Shame.
Nathanson (1992) använde skammens kompass för att förklara de fyra olika reaktioner som kan uppstå när en person upplever skam.
Skam är en grundkänsla enligt flera teorier inom psykologi, vilka inte kommer utvecklas vidare i den här uppsatsen. Däremot är det vedertaget att skam är en stark känsla som gör att människor via normer håller sig i schack. Då sexualitet i sig kan vara ett ämne svårt att öppet prata om utan att känna en viss genans finner vi det passande med “Skamkompassen” eller “The Compass of Shame” som ett hjälpmedel när vi navigerar oss fram bland bakomliggande orsaker till att sexualiteten hos äldre inte diskuteras mer öppet.
Sammanfattning av teori
Det finns en tydlig koppling mellan ålderism och den äldres sexuella hälsa inom äldreomsorgen. Ålderism som teoretiska glasögon kan ses både på ett strukturellt plan men även mellan individ till individ. På ett strukturellt plan kan det handla om bristande utbud av vård, sämre vård- och omsorg på grund av ålder, sämre rutiner osv. På individnivå kan det handla om att äldre blir utsatta för förutfattade meningar från omsorgspersonal och tillskrivs stereotypa förebilder om äldre och sexualitet. Det motiverar oss att använda Ålderism som teoretisk utgångspunkt i det här examensarbetet. Skam som teori används för att förstå den äldres inre processer samt vad som ligger bakom personalens attityder. Skam kan beskrivas som ett psykologiskt fenomen och det är viktigt att ha kunskap om dessa inre processer för att förstå vilken negativ inverkan Ålderism kan ha för den äldre. Det motiverar oss till att använda skam som en kompletterande teori för det här examensarbetet.
METOD
LitteraturstudieMetoden för detta arbete är en litteraturstudie som grundar sig på tio vetenskapliga artiklar samt litteratur från kända förlag. Syftet med en litteraturstudie är att skapa en litteraturöversikt. En litteraturöversikt
sammanfattar forskning inom ett visst ämnesområde och kan bidra med nya perspektiv (Friberg 2017).
Efter en inledande första sökning på Google Scholar med orden äldre + sexualitet (med filter: att orden ska finnas med i titeln) så gav sökningen totalt tre träffar. Ord som äldreboenden eller äldreomsorg var ännu inte inkluderade i sökningen. Vi insåg ganska snabbt att ämnet är relativt outforskat. Vi hade även svårt att hitta facklitteratur inom ämnet när vi sökte i bibliotekets databaser. Med detta som bakgrund insåg vi att det kan finnas ett behov av att skapa en översikt av den forskning som gjorts kring attityder kring äldre brukares sexualitet på äldreboenden.
Forskningsdesign
De tio vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för arbetet har gallrats ut med inspiration från en systematisk litteraturstudiemodell enligt Forsberg och Wengström (2016). Modellen bygger på att systematiskt söka, gallra och redovisa material (Forsberg & Wengström 2016). Att arbeta systematiskt innebär att vända på alla stenar och även visa de träffar som inte gick att hitta. Detta bidrar till noggrannhet och att läsaren slipper obesvarade frågor (Forsberg & Wengström 2016). Torgeson (2003) menar i Wengström (2016) att
systematiska litteraturstudier skiljer sig från det som kallas allmänna
litteraturstudier. Den allmänna litteraturstudien har också som syfte att skapa en översikt men är inte lika redogörande och öppen från granskning som en
systematisk litteraturstudie (Wengström 2016). Petticrew och Roberts (2006) definierar en systematisk litteraturstudie som att den strävar efter att identifiera, bedöma och syntetisera alla relevanta studier inom ett givet ämne. De menar att systematiska litteraturstudier ofta används för att testa en enskild hypotes eller en räcka relaterade hypoteser (Wengström 2016). Det betyder också att någon annan som skulle välja samma sökkriterier skulle komma fram till samma sökresultat som i den här studien. Vi har valt den här metoden för att vi vill ha med den information som även inte finns. De sökningar inom äldre och sexualitet som inte gav några träffar är också intressant.
Längre ner i metoddelen redovisas hur vi har kommit fram till de tio vetenskapliga artiklarna som vi har använt i inspiration av Forsberg och Wengströms systematiska litteraturstudiemetod. De sökningar som inte gav några sökträffar kommer också att redovisas och ingå i vår diskussion. Att skriva om det vi inte hittat är i detta fall också intressant då vi inledningsvis antagit att forskningsunderlaget är tunt gällande ämnet äldre brukares sexualitet på
äldreboenden.
I resultatet presenteras de metoder som används i de vetenskapliga artiklarna samt de olika teman som artiklarna mynnat ut i (Friberg 2017). För att få en så bred och nyanserad kunskapsöversikt som möjligt så begränsar vi oss inte utan vi inkluderar både kvalitativ och kvantitativ forskning (Friberg 2017). Teman delas sedan in i underteman för att tydliggöra en kunskapsöversikt över insamlat material.
Urval
Vårt urval av material består av facklitteratur från större akademiska förlag, tio peer-reviewed granskade vetenskapliga artiklar, samt andra akademiska
uppsatser och avhandlingar. Syftet med facklitteraturen är för att skapa en teoretisk referensram och bättre förstå de resonemang som används i artiklarna samt reda ut begrepp (Friberg 2017). De tio vetenskapliga artiklarna är det material som detta arbete i huvudsak grundas på. Då syftet är att skapa en kunskapsöversikt om tidigare forskning som belyser ämnet kring äldre och sexualitet på äldreboenden med fokus på personalens attityder har vi valt att använda oss av både svenska och internationella artiklar med utgångspunkt i Sverige. Vi hade från början en tanke om att endast använda oss av forskning i Sverige men på grund av att vi inte kunde hitta tillräckligt med forskning från Sverige så valde vi att använda oss av forskning från andra länder. Vi försökte
då välja länder som vi anser har ett relativt likt vårdsystem som Sverige har. Vi var dock medvetna om att det ändå skiljer sig mycket mellan ländernas
vårdsystem och att även kulturella skillnader kan förekomma bland länderna. Artiklarna sprider sig geografiskt över större delen av världen och kommer i från Europa, Australien och USA. I vårt urval försökte vi att begränsa oss till relativt ny forskning, dock så var den enda Svenska forskningen vi fann relevant från 1990. De artiklar vi valt från andra länder är från 2007 och senare.
Databaser
De databaser vi använde oss av för att hitta de vetenskapliga artiklarna var Google Scholar, Psychinfo, Academic Search Elite och Pub Med. Vi valde att i första steget använda oss av Google Scholar för att använda en så bred sökmotor som möjligt eftersom ämnet är begränsat. Sedan förfinade vi sökningarna via de andra nämnda databaserna. De övriga databaserna valdes med motiveringen att de omfattar både det sociala, beteendevetenskapliga och psykologiska området. Detta är nödvändigt då ämnet kring äldre och sexualitet sträcker sig över flera fält. Vi försökte framförallt att hitta svenska artiklar till vår uppsats. Vi använde oss av svenska databasen Svemed+ men utan träffar som ledde till något relevant inom vårt ämne.
Sökord
För att hitta specifika termer att använda både på svenska och engelska så använde vi oss av svenska MeSH för att gallra ut de mest relevanta sökorden. De ord vi använde på svenska var:
● Äldre ● Sexualitet ● Äldreomsorgen
De ord vi använde på engelska var:
● elderly or aged or senior or geriatric or older people ● sexuality
● sexual health ● attitudes
● nursing home or long term care or residential care or nursing homes ● health-care professionals
Vi använde orden med booleska sökkommandon. Det innebär att vi använde orden (and, or, nor) (MIT Library 2020) i olika kombinationer för att maximera våra sökträffar. När vi insåg hur begränsat ämnet var så använde vi oss även av så kallad fri sökningar där vi laborerade med våra sökord. Vi bytte bland annat ut sökorden “nursing homes” till orden “care homes” och så vidare. För mer detaljerad översikt av sökord se kommande avsnitt “Översikt artikelsökning”.
Inklusion- och Exklusionskriterier
De tio utvalda artiklarna som har gallrats ur har ställts mot vissa kriterier i enlighet med en systematisk metod. En av dessa kriterier är att artiklarna har blivit sakkunnigt granskade genom Peer Reviewed. Detta innebär att artiklarna har blivit granskade och blivit godkända av forskare inom området (Forsberg & Wengström 2016). Vi begränsade oss till artiklar skrivna på svenska och
engelska då det är de två språk som vi behärskar. Inklusionskriterierna var även att artiklarna skulle beröra ämnet äldre, sexualitet och äldreomsorg inom det sociala fältet med mindre inslag från det medicinska och beteendevetenskapliga. Eftersom syftet med vår uppsats är att genom litteratur undersöka vilka attityder personal och anhöriga har gällande äldres sexuella hälsa på äldreboenden i koppling till samhälleliga attityder så valde vi en bred utgångspunkt. Eftersom materialet var begränsat så blev vi tvungna att ta in forskning från olika delar av världen. Vi försökte i så bred grad som möjligt använda forskning som utgår från en boendeform som liknar upplägget på svenska äldreboenden. För att ämnet inte skulle bli för brett blev vi tvungna att tidigt bestämma vilka områden vi skulle exkludera för att inte arbetet skulle bli för omfattande.
Exklusionskriterierna gällde främst äldre med högre grad psykiska- och fysiska funktionsnedsättningar med undantag för demens. Anledningen till detta är att vi ansåg det vara en för stor fråga att behandla i den här uppsatsen. Däremot är demens en vanligt förekommande sjukdom bland äldre idag och attityder gällande äldres sexualitet och demens valdes därför som en del av vår fördjupning.
Under urvalsprocessen så hade vi svårt att hitta material som inriktade sig på attityder gällande äldres sexualitet i generella drag. Något vi märkte var att stor del av forskningen varit inriktat på frågor om diskriminering gällande den äldres sexuella identitet eller läggning.Vi hittade flera forskningsresultat där HBTQ frågor lyfts. HBTQ är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter (Stockholms mansmottagning, Region Stockholm). Eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka personalen, anhörigas och samhällets attityder gällande äldre och sexualitet i koppling till ålder och vad det kan ha för konsekvenser på ett
äldreboende. Så har vi blivit tvungna att lägga mindre fokus på HBTQ frågor då det blir allt för omfattande att lyfta i det här examensarbetet. Istället har ett undertema i uppsatsen blivit ämnet demens då det är en sjukdom som går att koppla till stigande ålder och är vanligt förekommande kontrovers inom
äldreomsorgen.Vidare valde vi även att i första hand exkludera artiklar som var äldre än 20 år.
Urvalsprocess
När vi gick igenom sökresultatet så letade vi i första hand efter artiklar som var direkt relaterade till ämnet äldre, sexualitet och äldreomsorgen eller
äldreboenden. De artiklar som inte berörde ämnet gick bort. Sedan läste vi artikelns abstract för att skapa en uppfattning ifall artikeln kunde komma till användning. Vi ville i första hand ha svenska artiklar då vi har Sverige som utgångspunkt. Vi hade svårt att hitta svenska artiklar som berörde alla de tre områden äldre, sexualitet och äldreboenden. Därför fick vi arbeta med det som fanns och majoriteten av valda artiklar var internationella.
Ett vidare steg i processen var att läsa artiklarna grundligt för att avgöra om artikelns innehåll var tillräckligt relevant för att vara representant i vår
kunskapsöversikt. De flesta artiklarna använder sig av forskning som bygger på både kvalitativa och kvantitativa studier. I ett vidare steg så valde vi den
arbetsprocess som lyfts fram i Fribergs metod (Friberg 2006) Metoden går ut på att läsa artiklarna på nytt och försöka kartlägga likhet och skillnader i artiklarnas resultat. När det här steget var gjort så identifierade och kartlade vi olika teman som artiklarna undersökt och presenterat i sitt resultat. Dessa mynnade ut i fyra kategorier med fyra underkategorier. Dessa sammanfattades sedan i vår
resultatdel och presenteras i vår diskussionsdel.
Översikt artikelsökning
Den här nedre tabellen har vi valt att inkludera för att visa hur många träffar vi fick inom ämnet. Samt att visa hur många av dessa artiklar som hade relevans för vårt ämne. Detta för att skapa en snabb överblick om hur relativt lite material som är skrivet i frågan.
Följande tabell visar en översikt av den forskning som presenteras i artiklarna. Tabellen sammanfattar kort författare, publiceringsår, ursprungsland, titel, nyckelord och metod.
Tabell 1. Översikt artikelsökning Sökord i
kombination Databas Avgräns-ningar Antal träffar Antal relaterad e artiklar Artiklar använda i resultatet Ref. nr* Äldre Sexualitet, Äldre-omsorgen Google
scholar sedan 2010(sökord måste finnas i innehållet) 1170 30 2 01 Elldery Sexuality Elderly Care Google
Scholar sedan 2010(sökord måste finnas i innehållet)
1170 30 2 02
Äldre
Sexualitet Academic Search Elite inga avgränsningar: sökte även på innehåll 3 0 0 -Eldery Sexuality Nursing homes Academic Search Elite inga avgränsningar 125 2 1 04 Äldre, Sexualitet
-Sexualitet,
äldreboenden SweMed+ peer reviewed 0 0 0 -Eldery, Sexuality, Nursing Homes Academic Search Elite peer reviewed 105 10 1 05 Attitudes , Eldery, Sexuality Academic Search Elite peer reviewed 83 3 1 06 Elderly,
sexuality Psycinfo peer reviewed, sedan 2010, nursing home and residential care, aged 65 years and older 10 7 2 07 health-care professionals, elderly, sexuality, attitudes, sexual health
Pubmed aged 65+, abstract, full text, free full text, sedan 2015,
52 8 1 08
Elderly,
sexuality Psycinfo peer reviewed, sedan 2010, nursing home and residential care, aged 65 years and older 10 7 2 09 ( aged or elderly or senior or older people or geriatric ) AND ( nursing home or long term care or residential care or nursing homes) AND sexuality AND sexual health
Cinahl peer reviewed, full text, abstract available, age aged:65+, sedan 2005
8 5 1 10
Tabellen visar antal träffar på olika kombinerade sökord. För att se vilka filter som använts, se avgränsningar. ref nummer är för att se vilken artikel som sökningen mynnade ut i. Se tabell 2 för detaljerad översikt.
Forskningsetiska överväganden
Vi har enbart använt oss av artiklar som har gjorts med etiska övervägande. Alla våra artiklar vi använt oss av har varit peer-reviewed och därmed redan är
granskade innan de har publicerats. I våra diskussioner och resultat har vi försökt att vara så neutrala som möjligt för att inte påverka resultatet av vår forskning. Vår ambition har varit att göra vår forskning på ett så rättvist sätt som möjligt genom att redovisa vårt tillvägagångssätt genom arbetet på ett tydligt sätt.
Översikt av vetenskapliga artiklar
Tabell 3 visar en resultatöversikt över de artiklar vi har valt att använda
presentera under resultat. Vi visar i tabellen vilka som har skrivit artiklarna, vart och när de har publicerats, vilka nyckelord som använts i artiklarna samt vilken metod de har använt för att få fram deras forskning. Syftet är för att skapa en översikt av artiklarnas ursprung och innehåll för att lättare kunna följa med i text som kommer följande avsnitt.
Tabell 3. Artiklarnas resultatöversikt
Författare, år, publiceringsland Titel Nyckelord Metod
1 Bauer, Nay, Tarzia,
Fetherstonhaugh, Wellman & Beattie, E. (2013a) Storbritannien
We need to know what’s going on’: Views of family members toward the sexual expression of people with dementia in residential aged care
Dementia, family, older people, residential aged care, sexuality Intervjuer Kvantitativ/ Kvalitativ
2 Bauer, McAuliffe,, Nay & Chenco, (2013b) Australien
Sexuality in Older Adults: Effect of an Education Intervention on Attitudes and Beliefs of Residential Aged Care Staff, Behavior, expression, Education & Educational Research, Geriatrics & Gerontology, Gerontology, Health, Knowledge, Life Sciences & Biomedicine, Nurses attitudes, Nursing-home residents, People, Science & technology, Social sciences Intervjuer Kvantitativ/ Kvalitativ
3 Bauer, Haesler, Fetherstonhaugh, (2016) Australien
Let’s talk about sex: older people's views on the recognition of sexuality and sexual health in the health-care setting. Attitudes; elderly; health-care professionals; sexual health; sexuality; systematic review Syste-matisk forsknings-översikt
4 Bergström-Walan, & Nielsen, (1990) Sverige
Sexual Expression among 60-80-Year-Old Men and Women: A Sample from Stockholm, Sweden,
Masturbation, elderly sex, sexual intercourse
Kvantitativ enkätstudie
5 Bouman, Arcelus, & Benbow, (2007)
Storbritannien Nottingham, study of sexuality and ageing (NoSSA II). Attitudes of care staff regarding sexuality and residents: A study in residential and nursing homes,
Attitudes, aged, sexuality, residential home, nursing home, care staff
Kvantitativ enkätstudie
6 Gilmer, Meyer, Davidson, & Koziol-McLain, (2010). Nya Zeeland
Staff beliefs about sexuality in aged
residential care. Sexuality, residential care, aged, attitude of health personnel.
Kvantitativ enkätstudie
7 Gosney & Taylor (2011) Storbritannien
Sexuality in older age: essential considerations for healthcare professionals. Sexuality, sexual problems, communication skills, elderly Kvantitativ forsknings-översikt
8 Mahieu, Van Elssen & Gastmans (2011) Belgien
Nurses perceptions of sexuality in institutionalized elderly: A literature review.
Aged, female, humans, inpatients, male, nursing staff / psychology, sexuality
Litteratur-studie
9 Mahieu, L. &, Gastmans, C. (2012)
Belgien Sexuality in Institutionalized Elderly Persons: A Systematic Review of Argument-Based Ethics Literature
Aging, ethics, Institutionalization, Nursing Homes, Sexuality Syste-matisk litteraturstu die 1
0 Watters, Y. & Boyd, T. (2009) USA Sexuality in later life: opportunityfor reflections for healthcare providers.
Sexuality, older adults, aging, social constructionism
(tabellöversikt forts.) Tabell 3. Resultatöversikt
Tabell 3 visar en resultatöversikt över de artiklar vi har valt att använda oss utav i vår forskning. Vi visar i tabellen vilka som har skrivit artiklarna, vart och när de har publicerats, vilka
RESULTAT
I följande avsnitt presenteras det resultat som utmynnat ur de tio vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för det här examensarbetet. Syftet har varit att försöka ta reda på om äldres sexuella hälsa tas i beaktning på äldreboenden samt försöka förstå vilka attityder hos personal och anhöriga som påverkar den äldres sexuella hälsa. Samt att försöka hitta faktorer som påverkar dessa attityder. Artiklarna har granskats och lästs för att hitta likheter och skillnader mellan varandras innehåll i enlighet Forsbergs och Wengströms modell (2016) som tidigare presenterats under metoddelen. För att underlätta för läsaren så har vi delat in resultatet i fyra teman som är kopplade till vår frågeställning och syfte. Teman är ämnen som framkommit ur artiklarnas innehåll och som går att granska genom våra teoretiska glasögon. Teorierna kommer att diskuteras in analysdelen som är nästa avsnitt. Artiklarnas fyra huvudteman har även innehållande
underteman som ingår som en fördjupning. Uppdelningen har skett utifrå de faktorer vi anser har en betydande inverkan i hur arbetet med äldres sexuella beaktas samt vilka faktorer som påverkar attityderna i arbetet.
● 1 . Den äldres inställning till sex ● 2 Attityder hos personal
● 3. Attityder hos anhöriga ● 4. Samhälleliga attityder
För en mer detaljerad översikt av teman se nedanstående tabell 2. Tabell 2. Resultatöversikt av kategorier och underkategorier
Kategorier Underkategorier
Den äldres inställning till sex Skamkänslor för samtal om sex, sexuella problem kopplade till kroppsliga förändringar, att inte våga söka hjälp, närmiljöns betydelse samt demens
Attityder hos personal Personalens inflytande, Utbildning,, styrning och riktlinjer
Attityder hos anhöriga Den anhörigas rätt till inflytande, Normer kopplat till generationstillhörighet,
Samhälleliga attityder Tabu, Skam,, Ålderism
Tabellen visar kategorier och underkategorier av olika teman som framkommit ur de tio vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för arbetet. Dessa teman kommer att presenterat i den nästkommande delen av uppsatsen.
Tema 1. Den äldres inställning till sex
Sexlusten minskar men intresset för sex finns kvar
En studie utförd av Gott och Hinchcliff (2003) som presenteras av Bauer m.fl (2013a) undersöktes en grupp äldres inställning till sex. Studien visade att sex som samlag framförallt var viktigt för de äldre som var i relation till varandra. För äldre med hälsoproblem så minskade sexlusten men önskan av beröring och fysisk intimitet kvarstod i många fall (Bauer m.fl, 2013a).
Gosney och Taylor (2011) presenterar en forskningsöversikt baserad bland annat på nationella hälsorapporter i Storbritannien men även resultat från USA och Sverige som påvisar att sexlusten minskar med stigande ålder. Frekvensen minskar men ett visst intresse samt sexuell aktivitet kvarstår. Äldre har ofta en önskan och driv att vilja uttrycka sin sexualitet hävdar även Bauer, Haesler och Fetherstonhaugh (2016) som genomförde en metastudie med artiklar publicerade mellan 2004-2015.
I en kvantitativ enkätundersökning med svenska män i åldrarna 50-80 år så visade det sig att ju äldre de var desto mindre intresse för sex hade dem. 98% av 50-59 åringarna svarade att de hade intresse för sex medan 70-80 åringarnas intresse låg på 72% (Gosney & Taylor, 2011).
I USA gjordes en mer omfattande kvalitativ studie som även den visade att sexlusten minskar med stigande ålder, men att ett visst intresse kvarstår. Studien gick ut på att intervjua 3005 personer. Intresset för sex var lägre i de högre åldersgrupperna. 59% av 75-85 åringarna svarade att de fortfarande hade ett visst intresse för sex men att intresset minskat om de jämförde med deras upplevelse 10 år tillbaka i tiden (Gosney & Taylor, 2011).
I en äldre studie (1990) av kvantitativ art från Sverige genomfördes i Stockholm. 509 äldre män svarade på olika frågor om sexualitet. Självskattning i studien visade att de äldre männen menade att de hade en god hälsa både fysiskt och psykiskt. Av dessa tyckte 43% att sexualitet var en viktig del i deras liv. Däremot bland deltagarna som upplevde att deras psykiska hälsa inte var bra så var det bara 15% som tyckte att sexualitet var viktig (Bergström-Walan & Nielsen, 1990). Skillnad mellan könen
En mindre kvalitativ undersökning i Storbritannien gav ett mer varierat resultat men även där visade resultatet tydligt att sexlusten minskar med åldern men att ett visst intresse fortfarande fanns kvar (Gosney & Taylor, 2011). Studien bestod av intervjuer med 44 personer i åldern 50-92 år. Syftet var att undersöka hur viktigt sex var för dem i deras liv. En kvinna som var 73 år uppgav att hon hade stort intresse för sex. Hon hade använt sexhjälpmedel sedan hennes man gått bort tio år tidigare medan en annan kvinna som var 78 år uppgav att hon helt tappat
sexlusten efter hennes mans bortgång (Gosney & Taylor, 2011). Sexualitet är något personligt för individen och kan se olika ut för personer inom en och samma åldersgrupp. I slutresultatet av den brittiska studien så gick det att se en tydlig tendens som kan tolkas att personer som är 70+ hade ett minskat intresse för sex. Studien visade även på skillnader mellan könen. Den största skillnaden gick att se i de äldre åldersgrupperna. I gruppen äldre 75-85 år så uppgav 41,2% procent av männen att de hade intresse för sex jämfört med 11% av kvinnorna i
samma åldersgrupp (Gosney & Taylor, 2011). Även Bauer (2015) tar upp i sin forskning att det finns stora skillnader mellan könen i sexualiteten, utöver det sexuella så framkommer det också att det är mer sällan kvinnor våga lyfta frågan än män. I en dansk studie på kvinnor som är 70 år gamla svarade 22% att de fortfarande har sex. I en stor studie från Sverige så svarade 50% av männen som var gifta att de fortfarande var sexuellt aktiva vid en ålder av 75 år. Studien visade också att män når orgasm betydligt oftare än kvinnor och visar också att män har sämre koll på sin partners sexuella behov än vice versa. Av de som svarade var cirka 20% religiösa men undersökningen visade ingen betydelsefull skillnad i sexlivet beroende på religiös tro eller ej. Forskningen visade också att
gifta/samboende par också hade sex oftare än folk som var singlar. De som var i en relation svarade också att de tyckte att sex var viktigare jämfört med de som var singlar. I frågan angående onani så fanns det inga större skillnader mellan dessa två grupper (Bergström-Walan & Nielsen, 1990).
Det finns flera orsaker till minskad sexlust och minskad frekvens av sexuell aktivitet med stigande ålder. Dessa inkluderar fysisk- och psykisk hälsa, manliga eller kvinnliga sexuella dysfunktion och praktiska omständigheter.
Sammanfattningsvis kan man säga att sexlust är en komplex interaktion mellan psykologiska och fysiologiska faktorer och att en sak som är säker är att det inte upphör att existera efter en viss ålder (Gosney & Taylor, 2011; Bauer m.fl, 2016).
Kroppsliga förändringar som försämrar den sexuella hälsan
I och med att kroppen åldras sker även biologiska förändringar som kan påverka sexlivet (1177). Hos män är det vanligt med impotens medan hos kvinnor så kan det handla om minskad förmåga att känna upphetsning eller torra slemhinnor i underlivet (1177). När dessa tillstånd har en negativ påverkan på en persons sexliv så kallas det ofta för Sexuell dysfunktion (Gosney & Taylor, 2011). Sexuell dysfunktion hos män är mer omtalat och forskat på än sexuell dysfunktion hos kvinnor (Gosney & Taylor, 2011). I en tvärsnittsstudie om impotens (förmåga för mannen att kunna få erektion) så hade 97% i åldern 50-59 år förmågan, 76% i åldern 60-69 år och 51% i åldern 70-80 år. Forskarna kunde inte förklara denna minskning endast med mediciner eller sjukdomar, vilket tydde på att ålder kan vara en oberoende faktor. Studien visar även att kvinnor väntar längre med att söka hjälp för kroppsliga problem kopplat till sexualitet (Gosney & Taylor, 2011). Drar sig från att söka hjälp för sexuella problem
Äldre personer boende på äldreboenden tenderar att avstå från att söka vård för sina sexuella problem (Gosney & Taylor, 2011). Ens sexuella problem påverkar ofta den mentala hälsan och har en koppling till depression (Gosney & Taylor, 2011). Den äldre brukaren kan uppleva en önskan om att hitta medicinska lösningar på sina problem men törs inte tillfråga sin vårdkontakt då frågan känns som en privatsak och personen uppgav sig inte vilja vara till besvär. I en studie med äldre som uppgav sig ha problem med erektil dysfunktion (i vardagligt tal kallas impotens) så hade 78% av av dessa inte diskuterat frågan med sin primära vårdkontakt (Gosney & Taylor, 2011). 82% av dessa personer sa även att de hade uppskattat om läkaren själv hade inlett en konversation om ämnet. I en
kvinnorna ofta långt in i sjukdomstillståndet med att söka hjälp, anledningen var att de upplevde det som pinsamt samt att de inte förstod att det var något de kunde söka hjälp för, dessutom ville de inte avslöja att de fortfarande var sexuellt aktiva (Gosney & Taylor, 2011).
Vem ska lyfta frågan?
Gosney och Taylor (2011) lyfter frågan kring vem inom vården som bär ansvaret att lyfta frågan om sex med den äldre. Det framkommer i en intervjustudie med läkare i Storbritannien att läkare ofta drar sig för att fråga den äldre om hens sexuella hälsa i respekt till den äldre de vill inte att patienten ska känna sig
obekväm eller kränkt (Gosney & Taylor, 2011). Samtidigt visar i samma studie att de äldre brukarna hade uppskattat om läkaren leder in på ämnet.
Risker med osynliggörandet av äldres sexuella hälsa
Andersson (2008) varnar för att det kan vara direkt farligt att inte våga lyfta frågan om sex med den äldre brukaren. Detta är ett bra ställe att inflika att
epidemin av AIDS har ökat inom populationen av äldre vuxna (Anderson, 2008). Äldre är mindre benägna att använda kondomer, eftersom de inte ser sig vara en riskpopulation. Vårdpersonalen tänker nog inte på att informera äldre om kondomer då äldre inte anses vara en grupp som ligger i riskzonen för sexuellt överförbara sjukdomar (Watters & Boyd, 2009). Gosney & Taylor (2011) lägger fram forskning som stärker bilden av att frågan kring äldres sexualitet
osynliggörs. De visar på att äldre i lägre utsträckning får frågor kring deras
sexualitet när de utreds för depression. Depression är ett tillstånd som kan påverka sexualdriften och det är läkarens sak att fråga och informera patienten om ämnet. Att läkaren inte lyfter frågan på grunda av förutfattade meningar gentemot äldre kan ses som en form av åldersdiskriminering.
Gosney och Taylor (2011) återkommer till att vi måste slå hål på myten om en asexuell ålderdom. Artikeln har en medicinsk inriktning och syftet är att kunna ge förslag på hur vårdarbetare bättre kan lyfta frågan om sexualitet med den äldre brukaren (Gosney & Taylor, 2011). Gosney och Taylor menar att om
sjukvårdspersonal inte accepterar att äldre människor kan njuta av sex så är det osannolikt att det sexuella problem som äldre kan uppleva kommer att
undersökas, diagnostiseras och behandlas (Gosney & Taylor, 2011). I de fall då en äldres sexualitet kommer på tal så är det inte alltid att den äldre brukaren tar emot den hjälp de erbjuds (Bauer m.fl.., 2016). Att avstigmatisera ämnet kring äldre och deras sexualitet inom vård och äldreomsorg skulle skapa en mer trygg och säker vård både för brukare och vårdpersonal.
Boendemiljöns betydelse för den äldres sexuella hälsa
En central del för att äldre ska kunna uttrycka sin sexualitet är hur deras
boendesituation ser ut. De flesta äldre brukare som bor på ett äldreboende har ett varierande funktionellt beroende så därför blir bostaden ännu viktigare i
