yrkesutbildning mellan teori och praktik

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SOL

Examensarbete

Yrkesutbildning

mellan

teori och praktik

Vocational Education between theory and practice

Michael Blaesild

Lärarexamen 90p Höstterminen 2007

Examinator: Jan Härdig Handledare: Lena Lang

Abstract

Blaesild, Michael. (2007). Yrkesskolan mellan teori och praktik. (Vocational Education between theory and practice). Lärarutbildningen SOL, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att belysa byggprogrammets kärna, undervisningens koppling mellan teori och praktik. Studera sambanden i en lärandeprocess och diskutera frågeställningen hur gymnasieskolan relaterar byggprogrammets programmål. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning om yrkesutbildningens möten mellan teoretisk och praktisk undervisning. Genom litteratursökning av forskningsrapporter, kursplaner och didaktiska arbeten, och genom komparativa undersökningar och sammanfattningar kunna belysa yrkesutbildningens koppling mellan teori och praktik. Sammanfattningsvis pekar resultatet på undersökningen hur yrkesutbildningen förändrats från en ren praktisk skolform till en yrkesförberedande teoretisk utbildning, där frågeställningen handlar om yrkeslärarnas förutsättningar för att uppfylla programmålen. Utbildningens påverkan av industrin, och yrkesutbildningens traditionellt sociokulturella roll i samhället.

Nyckelord: Yrkesutbildning, yrkesförberedande, yrkeslärare, yrkesteori, praktisk-undervisning, teoretisk-praktisk-undervisning,

Michael Blaesild Smedjekullsgatan 27 212 24 Malmö

Handledare: Lena Lang Examinator: Jan Härdig

Förord

Jag vill på detta vis tacka alla som har bidragit till mitt examensarbete.

Först och främst vänder jag mig till min livskamrat Eva Strömberg som har visat sin solidaritet med mig och mitt skrivande genom att tillbringa sommaren i Malmö.

Jag vänder mig till min arbetsplats Mölledalsgymnasiet och Rektor Christer Svensson. Samt alla arbetskamrater som visat prov på tålamod när jag praktiserat de didaktiska färdigheter jag inhämtat.

Slutligen vill jag tacka min handledare Lena Lang som har visat engagemang och intresse för mitt arbete.

Michael Blaesild.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

3.1 Tolkning av teoretisk, praktisk undervisning ... 12

3.2 Yrkesutbildningens historia ... 13

3.2.1 Från verkstadsskolan till en yrkesförberedande skola... 13

3.3 Yrkeslärarens kontext... 14

3.4 Yrkesläraren och eleven i en lärandeprocess... 15

3.5 Yrkesläraren och programmålen... 17

4.0 Metod... 20 4.1 Val av metod... 20 4.2 Tillvägagångssätt... 21 4.3 Tillförlitlighet... 24 4.4 ”Etik”... 25 5.0 Resultat... 26

5.1 Koppling mellan teori och praktik... 26

5.2 Syftet och målet med undervisningen... 27

5.3 Undervisningens aktörer... 28

5.3.1 De inre aktörerna... 28

8

6.0 Diskussion... 30

6.1 Koppling mellan teori och praktik... 30

6.2 Syftet och målet med undervisningen... 31

6.3 Aktörerna i undervisningen... 32

6.4 Förslag till fortsatt forskning... 33

7.0 Slutord... 33

Inledning

Mitt namn är Michael Blaesild och jag har arbetat som ej behörig bygglärare i drygt tre år vid Mölledalsgymnasiet här i Malmö. Mina första erfarenheter som lärare var när jag vikarierade på grundskolan i början på 1980 talet, jag trivdes med det och fortsatte med vikariearbete när det var ont om byggnadsarbete. För övrigt så har jag en bakgrund som byggnadsträarbetare, byggnadsingenjör och arkitekt.

Inledning till examensarbetet

Den yrkesförberedande gymnasieskolan har en studie problematik som andra gymnasieskolor inte har, det är en utbildningsform som bygger på både teoretisk och praktisk undervisning. Undervisningen är därför förlagd både i traditionella klassrum samt i stora verkstadsliknande lokaler, (Carlsson, 2001). Eleverna som söker sig till denna form av utbildning, upplever de praktiska övningsmomenten som de mest meningsfulla för dem. Omvänt kan man påstå att det är den praktiska infallsvinkeln och elevens möjligheter till ett meningsfullt arbete efter utbildningen, som är den avgörande faktorn när de söker sig till det yrkesförberedande programmet. Problemet från skolans sida är att eleverna ofta är ganska omotiverade och svaga i de teoretiska kärnämnena. Eleverna tycker helt enkelt att det är tråkigt med klassrumsundervisning. Som medmänniska kan jag ha förståelse för de känslorna eftersom eleverna har nio år av bänksittande bakom sig.

Under utbildningstiden som varar i tre år, så noterar jag hur eleverna skyggar den teoretiska delen av utbildningen. Eleverna vill gärna vara i verkstaden och bygga, för att de upplever det som meningsfullt och positivt. Att lära sig ett yrke handlar inte enbart om praktiskt arbete, utan lika mycket om byggtekniska kunskaper. De kunskaperna måste eleven inhämta genom teoretiska studier tillsammans med yrkesläraren, visserligen är ämnet nytt och har koppling till verkligheten men eleverna upplever det som tråkigt och har svårt att visualisera frågeställningarna med de praktiska övningarna. Det leder till hög frånvaro och kunskapsluckor som i sin tur gör det svårare för eleven under den avslutande praktikperioden.

10

När jag diskuterar elevernas ointresse i de teoretiska disciplinerna med företrädare för byggnadsbranschen, så upplever industrin det som ett generellt problem. Det är signaler som yrkeslärarna och skolan måste beakta, självklart så har arbetsgivarna höga krav och ett eget intresse i att få yrkeskunniga hantverkare. Byggbranschen har därför planer på att själva anordnat en teoretisk sluttest, som lärlingen skall godkännas i för att få sitt slutliga yrkesbevis. Testen skall säkra att en svensk hantverkare med yrkesbevis har de grundläggande teoretiska kvalifikationer för yrket. Men var brister det i den yrkesförberedande skolan? Detta reser frågor om vem som bör förbereda byggeleverna inför deras eventuella kommande yrkesliv. Industrin eller skolan?

När jag diskuterar situationen med mina kollegor så är en vanlig replik ”det går ju bra

för grabbarna på bygget, så man förstår att de tycker det är tråkigt att komma in att sitta här på skolan”. Den repliken har fått mig att fundera över skälen till att de säger så.

Det kanske inte enbart är så att det är eleverna som har ett bristande intresse för teoretiska kunskaper utan även yrkesläraren? Kan det vara så att yrkeslärarna omedvetet speglar en attityd där den praktiska kunskapen väger tyngre? Fenomenet har intresserat mig och jag vill i mitt examensarbete belysa undervisningens koppling mellan teori och praktik. Belysa och diskutera den yrkesförberedande gymnasieskolans lärandeprocess, diskutera, förstå och belysa den yrkesförberedande skolans koppling och problematik kring undervisning i teori och praktik.

Syfte

Byggprogrammet påverkas av flera externa och interna faktorer. Den yrkesförberedande gymnasieskolan, eller yrkesskolan som den tidigare benämningen var, har ändrat kostym. Från yrkesorienterad till yrkesförberedande. Övergripande handlar denna studie om hur byggprogrammet på gymnasieskolan kan förbereda eleverna inför deras kommande eventuella yrkesliv.

Syftet med detta arbete är att studera sambandet mellan lärandeprocess, och teori/praktik. Vidare vill jag studera lärandesituationer i relation till undervisningens mål respektive i relation till aktörernas insats, analyserat ur en textrelaterad synvinkel.

Som utgångspunkt för denna uppsats har jag med stöd i syftet valt att belysa följande frågeställningar:

Hur är kopplingen mellan teori och praktik? Vad är syftet och målet med undervisningen? Vem är aktörerna i undervisningen?

För att avgränsa arbetet, har jag valt att främst belysa den avgränsade del av undervisningen som jag anser är byggprogrammets kärna, betydelser av undervisning sedd som en koppling mellan teori och praktik.

12

3.0 Teoretisk bakgrund

Kapitlet teoretisk bakgrund är skrivet utifrån yrkesutbildnings historiska perspektiv. Samtidigt vill jag inledningsvis, förklara och fastlägga för läsaren hur begreppen teori och praktik ska tolkas. Under min närläsning så upplevde jag att de orden kunde ha olika betydelser, beroende på vem och i vilket sammanhang de användes.

3.1 Tolkning av begreppen teoretisk, praktisk undervisning

Lindberg (2003) sid. 74 skriver,

”Praktik” inom skolvärden förstås vanligen som något man gör, företrädesvis med händerna. På motsvarande sätt förstås ”teori” som något man gör med huvudet. Teori sammankopplas ofta med språkligt formulerad kunskap. Man skulle kunna säga att ett vardagligt sätt att förstå teoretisk kunskap är att det handlar om att sätta ord på sina kunskaper – ofta sammankopplat med det som är skrivet.

Den tolkningen är den vanligaste när man läser didaktisk litteratur, tolkningen är konkret enkel och utan värderingar.

Litteraturen belyser ofta med en status värdering av orden. Imsen (1999) sid. 48 talar om ett ”hierarkiskt förhållande mellan teori och praktik genom att teorin ofta

förknippas med mer prestige och anses vara ”överordnad” i förhållande till praktiken.”

Resonemanget om ordens betydelser kan ta många olika vägar och jag skall inte fördjupa mig ytterliggare i det.

I mina följande teoretiska resonemang så kommer ordens betydelse och deras konsekvenser att belysas i olika sammanhang. I mitt arbete så skall orden tolkas utan värdering och som Lindberg (2003) beskriver i inledning av detta stycke.

3.2 Yrkesutbildningens historia

För 150 år sedan, var utbildningsvägen till ett yrke som hantverkare baserad på praktiskt arbete, novisen skulle vara anknuten en mästare i yrkets disciplin. Det kallades för att vara gesäll eller lärling. De olika yrkesgruppernas mästare tillhörde ett skrå som var reglerat under Svensk lag, skråväsen som det benämndes var bl a skyldiga att handha yrkesutbildningen. 1846 avskaffades skråväsen men yrkesutbildningens form bibehölls. 1918 reformerades yrkesutbildningen igen, yrkesteori skulle införas i utbildningen. Eftersom företagen ej ville bekosta tidsåtgången för studierna så gick reformen ut på att lärlingen skulle studera på kvällarna. Med tiden så visade det sig att reformen inte gav förväntade utbildningsresultat, (Härdig, 1995).

3.2.1 Från verkstadsskolan till en yrkesförberedande skola

Begreppet yrkeslärare föddes när Sveriges riksdag 1921 beslöt avsätta medel för kommunala verkstadsskolor, i verkstadsskolan undervisades i yrkesteori och yrkespraktik samt allmänbildning. Lärarna vid verkstadsskolan bestod av ämneslärare och yrkeslärare, och de första pedagogiska kurserna för blivande yrkeslärare startade samma år. Ca 20 år senare så saknade fortfarande över 90% av yrkeslärarna någon form av lärarutbildning vilket ledde till att Kungliga Överstyrelsen för Yrkesutbildning (KÖY) 1947 lade fram det första utbildningsförslaget för yrkeslärare, (Härdig, 1995).

Från 1940 fram till våra dagar så förändrades yrkesutbildningen i takt med företagens utvecklings behov. Ökade kostnader och ökad produktivitet var viktiga faktorer.

Den ökande teknikanvändningen och förändrade arbetsorganisationen ställde högre krav på yrkesarbetaren, samtidigt så minskade utrymmet för lärlingsutbildning i direkt anslutning till produktion. Under 60-talet så ökar elevvolymerna inom yrkesutbildning och en ökad statlig reglering tilltar, Kungliga överstyrelsen för yrkesutbildning (KÖY) slås samman med skolöverstyrelsen. Kraven på att de anställdas förmåga att förstå skriftliga och muntliga instruktioner ökade, men mer på allmänbildnings nivå än tekniskt yrkesorienterat. De kraven på ökad allmänbildning var företagen inte intresserade att bekosta utan det blev en uppgift för stat och kommun.

14

1971 startade det som benämns den nya gymnasieskolan. Där slog man samman fackskolan och yrkesskolan till gymnasieskolans bygg- och anläggningstekniska linje (Lgy-70), (Olofsson, 2005). Yrkesutbildningen breddas och kärnämnen ges ett större utrymme i utbildningen. Den så kallade traditionella utbildningsvägen, enbart praktisk skolning försvagas. 1986 presenteras ett förslag på en 3-årig yrkesutbildning som medger allmän behörighet för högskolestudier, och några år senare i samband med 1991- års reform av gymnasieskolan så introducerades begreppet ”yrkesförberedande”. Nu ska utbildningen förbereda eleverna mer för ett yrkesområde och ”föränderligt yrkesliv” Lpf 94, än för ett specifikt yrke, (Lindberg, 2003). Under 2000-talet så diskuteras kvalitativa förbättringar för yrkesutbildningen och en delegation är tillsatt för att utreda förutsättningar för en modernare yrkesutbildning, (Olofsson, 2005).

3.3 Yrkeslärarens kontext

Yrkesskolans problematik genom tiden har varit dess starka anknytning till industrin och deras behov av utbildad arbetskraft. Yrkesutbildningen är en praktisk skolform, skapad av praktiska människor för praktiska mål, (Wernlund, 1965). Det kännetecknar yrkesläraren som person, en praktiskt orienterad lärare. Yrkesläraren ser fortfarande sin huvuduppgift i att fostra yrkesarbetare, och eleverna får lära sig hur de skall passa in i byggbranschens yrkeskod, (Härdig, 1995).

Utbildningen till hantverkare har gått genom olika förändringar sedan 1921. Yrkeslärarens roll och identitet har påverkats i enlighet med den statliga arenans diskurser om målstyrning, marknadisering och samverkan mellan olika lärarkategorier, (Johansson, 2007). Branschen har förändrats i takt med den ökade industrialiseringen, och arbetets art ställer högre krav på generella kunskaper, de nya arbetena kräver med andra ord högre teoretiska kunskaper. Manuella monotona arbetsuppgifter försvinner och arbetsuppgifterna är mer komplexa, (a.a.). Den del av arbetarklassen, vars yrkeskompetens främst grundas i manuell yrkesskicklighet, upplöses därmed som diskursiv konstruktion på den statliga arenan. Yrkeslärarens roll och tillhörighet i skolvärlden förändras med skolans utveckling, innan var det hantverksyrkets yrkeskod och det manuella yrkesutövandet som var grundstenen i yrkeslärarens kunskapsbank, (a.a.). Det var det som samtidigt kännetecknade ”yrkesläraren”, de faktorer som yrkesläraren kunde bygga sin positiva läraridentitet på.

Dilemmat för hantverkskunniga i kunskapssamhälles diskurs, är att i dess verklighet har manuellt arbete och praktiska kunskaper en lägre status, (a.a.). Yrkesläraren har en tendens att utbilda sina elever mot ett liv som yrkesarbetare, medan kärnämnesläraren utbildar för vidare studier. De yrkesförberedande skolorna har två olika kategorier av lärare som särskiljer sig i fler aspekter än i enbart de ämnen de undervisar i. Kärnämneslärarna har ofta högre utbildning än karaktärsämneslärarna som är tidigare yrkesarbetare, kanske med pedagogisk bakgrund. Med tiden så har det utvecklats ett hierarkiskt förhållande mellan teori och praktik genom att teorin ofta förknippas med mer prestige och anses vara ”överordnad” i förhållande till praktiken. Från karaktärsämneslärarna sida kan man tydligt märka föraktfull attityd mot den pedagogiska teorins dominans i skolan, det kan bero på att de själva inte har haft något större utbyte av teoretisk undervisning utan lärt sig genom egen erfarenhet,

(Imsen, 2006).

3.4 Yrkesläraren och eleven i en lärandeprocess

I gymnasieskolans styrdokument kan man läsa.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. (Lpf 94, sid. 6)

I texten beskriver man de olika faktorerna som eleverna bör träna på i ett samspel under sin tid på gymnasieskolan. Beskrivningen kan i en förenklad form läsas som teori och praktik. Yrkesläraren är elevens mentor och den som följer eleven genom studierna. Redan vid första mötet med yrkesläraren så får eleverna signaler om vilka faktorer yrkesläraren värdesätter. Per automatik spårar yrkesläraren in eleverna i den praktiska och yrkesrelaterade undervisningen. Skolan förstärker det genom att förlägga olika ämnen i olika salar, teoretisk undervisning sker i traditionella ”klassrum” och praktiska ämnen sker i verkstadsliknande miljöer. Eleverna har skilda lärare i olika ämnen och för eleverna så har deras studiemiljö tydligt delats upp i en teoretisk och en praktisk del.

16

praktisk undervisning. Yrkeslärarens fokus är att utbilda eleverna till blivande yrkesmän och yrkeskvinnor framför till vidare studier, vilket gör att yrkesläraren använder den framtida yrkesrollens identitet i sin undervisning, (Nilsson., Rosengren, 2005).

Eleverna som börjar studera vid den yrkesförberedande gymnasieskolan uppfattar det som naturligt med uppdelning av undervisningsformerna, grundskolan har redan lärt eleverna att det är skillnad på teoretisk och praktisk undervisning. De tidigare ”slöjdsalarna” låg exempelvis mestadels oftast lokaliserade avskiljt från övriga lektionssalar, träslöjd i källaren och syslöjd högst upp i skolbyggnaden. Förutom den teoretiska och praktiska segregationen så förstärker gymnasieskolan även den sociala segregationen genom att förlägga teoretiska och praktiska utbildningar vid olika skolor.

Unga människor väljer utbildning friare i dag oberoende av klasstillhörighet, men fortfarande dominerar universitet och högskolor av de högre socialgrupperna, yrkesförberedande skolor har många elever som inte ser sig som läsare eller skrivare, (Carlsson, 2001). Elever som väljer en yrkesförberedande utbildning har i många fall problem med att läsa och förstå text, man kan se det som ett handikapp i många fall, (Grogarn, 1979). Följderna av att under många år i grundskolan aldrig blivit invigd i det intellektuella språket och att aldrig lära sig ”skolkoden”, gör att eleven protesterar mot skolsystemet genom att föredra praktisk undervisning, (Trondman, 1994).

När yrkesläraren undervisar i verkstaden så är det i syfte att förbereda eleverna för ett arbetsliv som yrkesarbetare. Övningsuppgifterna baseras på en kombination av teori och praktik. Läraren ger teoretiska förklaringar på praktiska moment eller delar ut skriftliga instruktioner och handböcker. De praktiska övningsuppgifterna förutsätter att eleverna kan läsa och förstå text. Elever som aldrig lärt sig ”skolkoden” hittar andra vägar exempelvis genom att prata med andra elever som tidigare utfört arbetet.

Under verkstadsundervisningen förekommer det ofta flera samspelssituationer mellan läraren och eleverna, där det i kommunikationen även förekommer gester av olika slag som är kopplade till en handling. Eleverna skall då även tolka en yrkeskod som yrkesläraren har i sig sedan tidigare, det kan ge upphov till tolknings problem hos eleverna beroende på olika förutsättningar och erfarenheter. När yrkeslärare upplever att någon elev eller arbetsgrupp inte har engagemang i övningsuppgiften, tolkar yrkesläraren oftast det som att eleverna/eleven är omogna.

Elevernas möte med yrkesläraren innebär inte enbart ett nytt sätt att kommunicera, utan även en ny typ av läromedel. Eleverna får ta del av ritningar och litteratur som är av självinstruerande typ och skrivna utifrån att läsarna har samma förståelse. Eleverna kan arbeta igenom böckerna utan yrkeslärarens kontinuerliga medverkan. Ofta är böckerna faktatyngda utan särskilda sambands förklaringar och för eleverna blir det en ny undervisningsform som skiljer sig markant från grundskolans interaktion, (Carlsson,

2001).

Teoretiseringen av yrkesutbildningen handlar mer om en genrespecifik skriftspråklighet, d vs eleverna skall inom sitt speciefika yrkesområde kunna hantera text och olika textskriftliga koder. Teoretiseringen av den yrkesförberedande gymnasieskolan kan ses på olika sätt, de kraven på ökad allmänutbildning från yrkesbranschen har medföljt ökad införande av kärnämnen i yrkesundervisningen. Genom ”infärgning” så skall eleverna utveckla de generella kompetenser branschen efterfrågar. Men ser man den skriftspråkliga förmågan som förankrad i sociala praktiker så kan man ifrågasätta om det är rätt forum att öva i, när yrkeslärarna bidrar till att utveckla elevernas specifika skriftspråkliga kompetenser, (Lindberg, 2003).

3.5 Yrkesläraren och programmålen

Reformeringen av gymnasieskolan 1991 förändrade den tidigare yrkesskolan till en yrkesförberedande utbildning, reformeringen innebar bl a att yrkeslärarna skall sträva mot ett ”föränderligt yrkesliv” (Skolverket, 2000) till skillnad mot tidigare, mot ett specifikt yrke. Utöver att förbereda eleverna för en yrkesbransch ska yrkesläraren bidra till elevernas ökade allmänbildning samt förbereda för högre studier, (Lindberg, 2003).

Gymnasieskolan skall med den obligatoriska skolan som grund fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor m.m. och som förberedelse för vuxenlivet som samhällsmedborgare och ansvariga för sina liv. (Lpf 94, sid. 7)

18

De avgörande faktorerna kan också beskrivas i termer som problemlösning, analys och abstrakt tänkande, d.v.s. bredare och mer generella kompetenser, kunskaper motsvarande kärnämnena samt individuella kombinationer av kunskaper, (a.a.).

För yrkesläraren blev det en stor kursändring. Arbeta med programmål innebar ett annorlunda sätt att agera som lärare än vad den traditionella yrkesläraren var van vid. Läroplanen anger nya mål samt riktlinjer för arbetet, där ”målen är av två slag, dels mål

som skolan skall sträva efter att eleverna når, dels mål som skolan skall se till att alla elever kan uppnå”. (Skolverket 2000, sid. 6) Samtidigt innebär reformeringen ökat

samarbete med andra lärarkategorier tillföljd av utökad integrering mellan skolämnena, och inte enbart inom skolans lokaler utan även ute på praktikplatsen, (a.a.). Yrkesläraren förväntas även lära eleverna kvalitets-och miljötänkande samt hur man dokumenterar utförda arbeten, föra diskussioner med kunder och visa hänsyn och respekt för olika människor, (a.a.). Arbeta med programmålen kräver en teoretisk vilja och en utökad kompetens hos yrkesläraren. I forskning som berör undervisningsprocessen i yrkesutbildningen beskriver Höghielm (1998)om yrkesläraren visar eleverna ett negativt förhållningssätt till teoretiskt resonemang och arbetar mer verkstadsinriktat m a o lär ut genom praktisk handling. Så kan det leda till att eleverna tillägnar sig förtrogenhetskunskap och mindre faktakunskaper. Undervisar yrkesläraren däremot mer i ett teoretiskt perspektiv så tillägnar eleverna sig mera faktakunskaper och i viss mån förtrogenhetskunskaper.

I yrkeslärarkåren så befinner det sig olika lärare kategorier, mycket beroende på generationsväxling från den äldre och mer traditionellt yrkes formade yrkeslärare till den mer moderna och mer skolinriktade yrkesläraren. Skillnaden ligger i att den moderna och mer skolinriktade yrkesläraren har en annan syn på teoretiska ämnen där den mer traditionella yrkesläraren betonar praktisk handling och en talkultur, (Carlsson, 2001).

I ett examensarbete 2007 som handlar om betygens betydelse för byggelever att få yrkesarbete efter utbildningen, (Ala-Kojula., Danell, 2007). Visade det sig. Att de egenskaper som både yrkeslärarna och näringsliv förväntar sig att eleverna vid den yrkesförberedande gymnasieskolan ska besitta när de lämnar utbildningen, är främst

socialt betingade. I undersökningen så visade det sig att social kompetens, tidspassning och ansvarstagande var viktiga faktorer för att få en anställning i byggbranschen.

Det vi kan se av resultatet är att det finns en samsyn mellan yrkeslärare och näringsliv när det gäller förväntningar på elevernas kunskaper och betygens innebörd vid anställning. Däremot stämmer den samsynen inte överens med de styrdokument som skolan arbetar efter, (a.a. sid. 2)

Yrkesutbildningen har under hela sin existens varit ett forum för att upprätta kompetens till ett arbete som yrkesarbetare, industrins återväxt av hantverkare är yrkesutbildningen. Paradigmskiftet av yrkesutbildningen har varit ett slag i luften, om reformeringen inte går på djupet och påverkar yrkesutbildningens kärna, den historiska kopplingen till industrin och mötet mellan teori och praktik.

20

4.0 Metod

Vilken vetenskaplig metod, bör jag använda mig av för denna undersöknings genomförande? ”Medvetenhet i metodval och metodapplicering är ett viktigt sätt att sträva efter vetenskaplighet. Detsamma gäller teknikval och teknikanvändning.”

(Ejvegård 2003, sid. 31)

I följande kapitel innehåller det en beskrivning av undersökningens genomförande, en metodbeskrivning som har till syfte att spegla för läsaren hur jag gått tillväga rent arbetstekniskt.

4.1 Val av metod

Det jag vill belysa i detta arbete är vad jag menar är byggprogrammets kärna, undervisningens koppling mellan teori och praktik. Ämnet är ett fenomen som yrkesutbildningen brottats med under hela sin existens, en situation som inte går att ta på eller se på. En situation som är komplex och med kulturhistoriska band. För att välja rätt arbetsmetod för mitt förestående arbete, var det viktigt att först besluta i vilket forum jag kan finna mitt material. Frågan för mig var inte vad de berörda parterna, elev och yrkeslärarens egna åsikter var, eller hur de själva uppfattar en situation. Det som detta arbete med stöd i syftet vill belysa, ligger mer i orsaken av konsekvensen av deras möte. M a o belysa de yttre faktorer som påverkar de enskilda individerna i deras inbördes samspel, orsaken till att yrkesutbildningens fortfarande har teoretiska och praktiska ämnen så åtskilda.

I valet av vetenskaplig metod, föll enkät och intervju bort på ett tidigt stadium. Enkät bygger på frågor och kan ge en bred men ytlig information, där intervju kan ge en mer djupgående och smalare information, (Johansson., Svedner, 2006). Båda dessa metoder belyser individens egna åsikter och upplevelser. Jag söker efter bakomliggande orsaker till deras åsikter, upplevelser och handlingar. Metoden observation behandlar nuet, lokala situationer och har därför inte möjlighet att besvara mina frågor. Mitt val av vetenskaplig metod blev textanalys. Genom att studera och analysera redan existerande litteratur som anknyter till mitt ämnesområde, har jag goda förutsättningar för att finna svar på de frågeställningar som jag med stöd i syftet vill belysa.

4.2 Tillvägagångssätt

Uppsatsämnet har inte valts därför att det råder brist på forskning och information, utan tar plats mer för att tolka eller sammanställa befintlig forskning och litteratur. I val av litteratur för denna studie så har det varit viktigt att välja litteratur inom syftets intresseområde.

Visar titeln på att innehållet bör vara av intresse? När gavs boken ut? Är det ett ”klassiskt” verk? Är artikeln publicerad i en vetenskaplig tidskrift? Hänvisas det ofta till författaren i andra verk, t.ex. i översiktsverk?

(Patel., Davidson 2003, sid. 44)

Litteraturens publikationsdatum har varit en viktig detalj i arbetet, eftersom yrkesutbildningen har upplevt flera strukturella förändringar sedan 1920 talet. Materialets omfång har varit en annan faktor, där det i början av undersökningen är av särskild stor betydelse att läsa många olika typer av publikationer. Efterhand som arbetet fortskrider och sökningarna blir mer fokuserade, är det viktigt med en bred informations bas som kan tåla olika infallsvinklar.

Första fasen med att samla in material för textanalys, blir en litteratursökning och en genomgång av en mängd forskningsrapporter, litteratur och didaktiska arbeten om svensk yrkesutbildning. Genom komparativa undersökningar och sammanfattningar, ska jag kunna göra ett urval av texter som förmår belysa min utgångspunkt, ”yrkesutbildningens kärna är undervisningens koppling mellan teori och praktik”. Min forskning inletts med en närläsning av det material jag väljer ut i första omgången, t ex litteratur som behandlar yrkesutbildning mer i sin helhet.

Begreppet textanalys har i vetenskapliga sammanhang en bred betydelse. I litteraturvetenskap innebär det att man beskriver och tolkar litterära verk för att på olika sätt relatera dem till de olika sammanhang i vilka de ingår.

22

Det viktiga i textanalys och närläsning är att litteraturstudien inte blir en refererande framställning, för att underlätta arbetet med närläsningen så har jag valt en arbetsmetod som följer vissa punkter.

• Läs texten eller texterna noggrant med utgångspunkt i dessa frågor: Vad står i dem? Vad står det inte i dem? Anar man att något uttrycks indirekt?

• Undersök en text med användande av många, relativt detaljerade aspekter, undersök flera texter med hjälp av ett mindre antal mer övergripande tematiska aspekter. (a.a. sid. 65-66)

I den litteratur som behandlar yrkesutbildning så beskrev författarna ämnet i ett vitt perspektiv. Ex på titlar som ”Svensk yrkesutbildning” (Olofsson, 2005),

”Yrkesutbildning i omvandling” (Lindberg, 2003) och ”Yrkeslärare i klassrum och verkstäder” (Linde, 1989) visar på omfattningen av de enskilda arbetena. När arbetena

behandlade ämnet mer detaljerat så byggde teorierna på kvantitativa undersökningar, där yrkeslärarna och eleverna intervjuades och observerades. En tydlig faktor i yrkesutbildningsproblematiken, är de många olika aktörer som är inblandade på olika plan. De olika planen kan beskrivas som ett pedagogiskt, sociokulturellt och politiskt plan, men olika plan som påverkar varandra.

Den insikten som första textanalys rundan gav, var att yrkesutbildning är en komplex utbildningsform, där många aktörer och yttre intressenter är involverade. Den forskning som jag gått igenom har olika infallsvinklar, medan flertalet av titlarna behandlar eller korsar det intresseområde min forskning är tänkt att belysa. Tidigt insåg jag att det var viktigt att avgränsa mitt arbete och undvika onödiga komplexa resonemang. Genom att bestämma några tydliga frågeställningar med stöd i syftet, så skulle de kunna leda mitt sökande i litteraturen. De frågeställningar som valdes och som fick representera arbetets utgångspunkt valdes: Handlade dels om kopplingen mellan teori och praktik, syftet och målet med undervisningen samt om aktörerna i undervisningen. Dessa tre frågeställningar, blev en tydlig utgångspunkt för denna uppsats materialinsamling, samt hjälp att hålla mig inom syftets avgränsning.

Ganska tidigt i arbetet med denna studie stod det klart att en procedur för att särskilja och katalogisera alla texter, författare och böcker behövdes. Problematiken med denna typ av textstudie är hur validiteten upprätthålls i arbetet. För att underlätta en tvärkunskaplig komparation av litteraturanalysen, skrevs de stycken och avsnitt som bedömdes vara relevanta för min hypotes in i ett ordbehandlingsprogram, samtidigt noterades information om från vem och var texten hämtats, (Patel., Davidson, 2003). Det möjliggjorde en snabbare och enklare metod för textanalys och förenklade arbetet med komparation av texterna. Visserligen har det varit drygt många gånger att dokumentera all text, men det har varit en god investering och till stor nytta under arbetets gång.

Själva sökandet/läsningens procedur har följt en teoretisk förbestämd arbetsordning. (Se figur 1). Sökandet börjar med en konstruerad teori, f ex elevernas svårigheter att läsa

och tyda arbetsinstruktioner, den bygger på en ordning där fakta leder till en preliminär

hypotes. F ex arbetsinstruktioner är en ny form av text för eleverna, som ligger till grund för textanalysen, (Patel., Davidson, 2003). Textanalysen mynnar ut nya fakta som leder till nya frågor och o s v. Efterhand växer det fram en modellbild (se kap. 3.4, Yrkesläraren och eleven i en lärandeprocess) som betecknar en vidareutveckling av en teori, (Ejvegård, 2003). Genom att noggrant följa den arbetsordningen, så underlättar och förenklar det arbetsuppgiften i en fokusering på det aktuella intresseområde. En tydligare beskrivning av arbetsprocessens förlopp, kan vara att efter varje textanalys så skalas ett skikt av och sökningen går in i ett annat plan, påminner om den ryska dockan som ständigt omsluter något okänt som går att öppna.

24

Genom att fastlägga ett tillvägagångssätt för arbetsuppgiften och säkerställa att undersökningen uppfyller kraven på vetenskaplighet, börjar jag skissera på en disposition för mitt arbete. En viktig faktor var att tidigt arbeta efter en tydlig distinktion. Vilken typ av undersökning ska ligga till grund för denna forskning, kvantitativa eller den kvalitativa?

Kvantitativa undersökningar har den positivistiska vetenskapsteorin som grund. Den betonar att de företeelser man studerar är något man kan observera. Kvalitativa undersökningar, karaktiseras av att man försöker förstå hur människor upplever sig själva och sin omgivning. Det är en metod som har hermeneutiken som grund. Med en sådan undersökning försöker man komma åt något subjektivt. Detta subjektiva är något som i princip inte kan observeras utan måste förstås genom att man sätter sig in i människors situation.

(Hartman 2004, sid. 15)

För att kunna belysa detta arbetes problematik och hypotes är det viktigt att försöka förstå de involverade människornas livsvärld, ”Hermeneutiken är läran om hur man når förståelse för människors livsvärld genom tolkning”, (Hartman, 2004). För att

ytterliggare fördjupa översiktsarbetet och genom olika tolkningsprocesser söka kunskap om strukturer, så benämns de teoretiska perspektiven i hermeneutiken för

fenomenologi.

Den inriktar sig på hur människan genom olika tolkningsprocesser skapar en förståelse för världen, det vill säga vårt sätt att se på oss själva, världen och våra erfarenheter. Vad vi söker kunskap om i en fenomenologisk undersökning är strukturen och essensen i erfarenheten hos en grupp människor.

(a.a. sid. 194)

4.3 Tillförlitlighet

Hur bedömer man reliabiliteten i detta arbete? Patel., Davidson (2003) sid. 100 skriver ”Det resultat vi får, det observerande värdet, innehåller både individens ”sanna värde”

och ett ”felvärde”.” Hur bedömer jag då detta arbetes ”sanna värde” eller ”felvärde”?

Syftet i detta arbete bygger på ett teoretiskt resonemang, en infallsvinkel i en komplex undervisnings situation där utbildningens resultat ifrågasätts av de som efterfrågat och

skapat utbildningen. Att tala om ”sanna värden” och ”fel värden” i detta arbete hade varit fel, eftersom jag valt att belysa en situation som är speciell i en yrkesutbildning. Det jag däremot kan visa är att problematiken jag valt att belysa inte är ett nytt fenomen, utan är en problematik som följt denna form av utbildning sedan den institutionaliserades. Sant eller falskt är inte intressant i detta fall, för det ligger i betraktarens avgörande. Utan detta arbete har som syfte att belysa en känd problematik, som hamnat i skuggan av den rådande yrkesutbildningsdebatten.

4.4 ”Etik”

Forskningsetik och saklighet har varit viktiga faktorer för mig i mitt arbete, det har varit en balansgång många gånger under arbetets utförande. Särskilt när jag påvisar situationer som kanske inte alltid är fördelaktiga. Det är också viktigt att påpeka, att detta arbete bygger på redan kända fakta och slutsatser, existerande forskningsmaterial som jag belyst utifrån mitt syftes infallsvinkel.

26

5.0 Resultat

I detta kapitel delges resultaten för litteraturgenomgången. Resultaten belyses genom de tre frågeställningar som med stöd i syftet är denna uppsats utgångspunkt.

5.1 Kopplingen mellan teori och praktik

Yrkesutbildning har historiskt alltid brottats med begreppen ”teori och praktik” (Imsen 1999). Där tyngdpunkten i yrkesutbildningens begynnelse bestod i praktiska övningar. Efterhand som samhället och industrin moderniserats, så har yrkesutbildningen närmat sig de övriga gymnasieskolorna och ökat andelen av teoretisk undervisning. Den tidigare yrkesskolan har blivit yrkesförberedande och ställer därmed högre krav på processkunskaper och allmänbildning, (Lindberg, 2003).

Reformeringen av yrkesskolan till en yrkesförberedande utbildning, betyder att eleverna väljer att studera mot en bransch. Lärarna skall arbeta efter programmål, och inte utbilda mot ett yrke, (Lpf 94). Reformeringen bestod mer i en teoretisk studieplans förändring än en genomgående praktisk förändring av utbildningsformen. Yrkesutbildningen består därför fortfarande av två olika kategorier av lärare, praktiskt skolade yrkeslärare och teoretiskt skolade kärnämneslärare. Eleverna skiftar fortfarande mellan teoretisk undervisning och praktisk undervisning. Skillnaderna mellan de olika undervisningsformerna är betydande, vilket medför att eleverna studerar i två olika världar, (Lindberg, 2003).

Yrkeslärarna och kärnämneslärarna har svårigheter att hitta en plattform där de kan mötas i undervisningen, (Imsen, 1999), och för att råda bot på det så diskuteras olika arbetsmetoder. En metod är så kallad ”infärgning”. Det innebär att undervisningsformerna ska integreras för att motverka segregeringen mellan de teoretiska och praktiska ämnena. Kärnämneslärarna är utbildade lärare och är vana och rutinerade att arbeta i teoretiska forum, till skillnad mot yrkeslärarna som inte är tränade i att arbeta utifrån teoretiska frågeställningar. Så kopplingen mellan teori och praktik är beroende av hur pass väl lärarna lyckas samarbeta, och integrera de olika studieämnena med varandra, (Johansson, 2007).

5.2 Syftet och målet med undervisningen

Yrkesutbildning har sitt ursprung i industrins behov av utbildad arbetskraft, av ekonomiska skäl blev det överenskommet att samhället stod för grundutbildningen, (Olofsson, 2005). Lärarfrågan blev av traditionella skäl tidigare yrkesarbetare, eftersom de ansågs mest lämpade till att slussa in eleverna i yrkesarbete. För att klara den nya rollen som lärare så fick de tidigare yrkesarbetarna en enklare fortbildning i pedagogik. I kärnämnena så anställdes det utbildade lärare, ämnena var språk och matematik. Utbildningen var en tvåårig utbildning, där större delen av studieperioden bestod av praktiska övningar, både på skolan och ute på arbetsplatser. Syftet och målet med yrkesskolan var att utbilda eleverna mot ett industriarbete där det inte bara ställdes krav på yrkesskicklighet utan även grundläggande teoretiska kunskaper, (Härdig, 1995).

När yrkesutbildningen reformerades 1991 så ändrades syftet och målet med yrkesutbildningen. Utbildningen ska inte längre utbilda mot ett industriarbete, utan mot en bransch. Eleverna väljer en utbildning som är färgad av en specifik bransch, och utbildningens mål är nödvändigtvis inte industriarbete utan eleven ska kunna välja vidare studier, (Lpf 94). Utbildningen har integrerats med de övriga utbildningsvägarna och blivit en treårig utbildning. Reformeringen har inneburit att den tidigare praktiskt dominerande utbildningen svängt till en mer teoretisk utbildning. De praktiska övningstillfällena har minskat och övningsuppgifterna i verkstaden är mer fokuserade mot processer, (Lindberg, 2003).

Konsekvensen av reformeringen av yrkesskolan märks särskilt mellan de teoretiska och praktiska undervisningsformerna. Skillnaden ligger främst i lärarnas egna uppdrag, så som syfte och mål i undervisningen. Yrkesläraren är praktiskt skolad, och ser fortfarande sitt huvuduppdrag att fostra arbetare. Kärnämneslärarna undervisar eleverna i en traditionell klassrumsmiljö med kursplanen som mål, (Johansson, 2007). Skillnaden i undervisningen ligger inte bara i undervisningsformen utan även språkligt, lärarna talar till eleverna med olika språk. Yrkesläraren är skolad av industrin och talar en yrkeskodex, kärnämnesläraren talar en teoretisk undervisnings språk, (Lindberg, 2003). Den tydliga skillnaden i undervisningens syfte och mål ger en splittrad skola och

28

5.3 Undervisningens aktörer

Resultatbeskrivningen av aktörerna i undervisningen, delas upp i två stycken avsnitt nedan. Det första avsnittet behandlar de inre aktörerna i undervisningen, och det andra behandlar de yttre aktörerna i undervisningen.

5.3.1 De inre aktörerna i undervisningen

Lärarna och eleverna är de aktörer som deltar i skolans värld, men det är många andra aktörer som påverka deras inbördes relationer. Socialkulturell teoribildning och teori om klass är starka faktorer mellan människor, (Olofsson., Schånberg, 2000). I en yrkesutbildning vardagsarbete så är det spelet mellan teori och praktik det hela kretsar kring. Yrkeslärarna med sin arbetarbakgrund och praktiska skolning skall arbeta tillsammans med kärnämnesläraren som har en teoretisk historia och en helt annan utbildning. Mellan dessa lärartyper som representerar två helt olika sätt att utbilda, ska elever bokstavligen springa mellan. Eleverna som ofta tillhör den gruppen av elever som betecknas som skoltrötta ska hantera två olika system av undervisning och lärarspråk, traditionell skolsalsundervisning har de ofta dålig erfarenhet av och yrkeslärarens yrkeskodex är något helt nytt, (Carlsson, 2001). Sammanslaget så har den yrkesförberedande gymnasieskolan blivit en hybrid bland gymnasieprogrammen. Utbildningen som ger sken av att kunna ge grundutbildning mot högre tekniska utbildningar, men i själva verket fortfarande är en yrkesskola för blivande arbetare, (Lindberg, 2003).

För att yrkesutbildningen ska kunna leva upp till de nationella styrdokumenten, behöver utbildningen ompröva och förändra själva drivkraften i systemet med målstyrning och resultatansvar, (Skolverket, 2000). Eleverna behöver uppleva studievägen och målet med sin utbildning tydligare. Aktörerna i och för de yrkesförberedande programmen, bör eftersträva en ökad konsekvens i sitt handlande gentemot eleverna. (Lindberg, 2003). Vad är det eleven studerar mot? Arbete eller vidare studier?

5.3.2 De yttre aktörerna i undervisningen

Industrin är huvudaktören för ett yrkesprogram, yrkesutbildningens programmål styrs av den industriella utvecklingens behov av utbildad arbetskraft. Historiskt så var yrkesutbildningens huvudsyfte och mål att producera/forma arbetare,

(Olofsson, 2005). Dagens yrkesförberedande utbildning har som syfte och mål att vara yrkesförberedande, med andra ord eleverna ska kunna välja vilken nivå i processen eleven vill förbereda sig på. Gymnasieskolans yrkesförberedande program är en grundutbildning för inträde i en bransch. I ett större perspektiv så har reformeringen av yrkesskolan varit ett led i en ökad demokratisering, genom att ge alla gymnasieelever möjlighet att läsa in en högskolekompetens för vidare studier. För att tillgodose samhället och industrins intressen, så sammanfattades utbildningens innehåll i ett dokument med namnet ”programmål”, (Lpf 94). Programmålen är sammanfattade på ett politiskt neutralt korrekt sätt. Genom att förbise den sociokulturella uppgiften/rollen en yrkesskola i ett historiskt perspektiv har haft, att vara en länk för studiesvaga/skoltrötta elever att skaffa sig en utbildning, arbete och försörjning, (Olofsson, 2005). Så tar man nu avstånd från ett klass resonemang och ställer alla elever på samma sociala utgångspunkt.

30

6.0 Diskussion

I detta avsnitt utgår diskussionen från syftets frågeställningar och resultatets tre utgångspunkter.

6.1 Kopplingen mellan teori och praktik

Mellan teoretisk och praktisk undervisning på en yrkesutbildning, råder det en ”osynlig gräns”. Den gränsen är intressant från flera håll. Lindberg (2003) beskriver yrkeslärarnas svårighet att möta upp teoretisk undervisning liknande den kärnämneslärarna arbetar med. Höjlund., Göhl och Hultqvist (2005) beskriver teorins betydelse och variation i olika sammanhang. De beskriver en teori av yrkesteoretisk natur, och beskriver skillnaden på instruktion och teori. Sammanslaget cirkulerar författarna kring frågeställningen teori och praktik, där deras infallsvinklar pekar på olika faktorer som påverkar samverkan mellan teori och praktik. Lindberg (2003) pekar på yrkeslärarens brist på studieteoretisk erfarenhet och refererar till det ökande teoretiserandet av yrkesutbildningen. Resonemanget bygger på en yrkesutbildning som utgör en del av gymnasieskolan och därmed ska bidra till en högre allmänbildning och förbereda för högre studier. Höjlund., Göhl och Hultqvist (2005) uppehåller sig kring begreppet teori, och beskriver synen och skillnader på användandet av teori för de olika yrkesgrupperna.

Det som förenar Lindberg (2003) och Höjlund mfl (2005) är att yrkesutbildningens utökade teoretiska studier medför en problematik för programmet som helhet. Den yrkesförberedande skolans utbildningsform ska vara likvärdig övriga gymnasieprogram. Skillnaden mellan yrkesförberedande och teoretiska gymnasieprogram, är främst den stora skillnaden i lärarnas utbildningsbakgrund. Johansson (2007) belyser yrkeslärarnas och kärnämneslärarnas arbetssituation genom ett värde resonemang, hierarki och status är faktorer som påverkar utbildningens vardag.

För att leva upp till programmålen och bryta den osynliga gränsen mellan teori och praktik, så behöver lärarna mötas och bilda en gemensam plattform. Det ligger mycket i det. Johansson (2007) skriver om att alla lärare på en yrkesförberedande skola bör

betrakta sig som ”yrkesutbildare”, och på det viset mötas på tvärs för att lättare kunna samarbeta.

6.2 Syftet och målet med undervisningen

Härdig (1995) beskriver yrkeslärarnas starka band till tidigare yrkesliv och den starka yrkeskodex som råder bland dem. Enligt min mening, så är det inte samma sak att utbilda till arbetare som att yrkesförbereda. Vilket yrkesutbildningens programmål låter oss förstå. För att yrkesutbildningen ska kunna utvecklas efter de uppsatta programmålen, så är det viktigt att debatten samtidigt vågar belysa interna kärnfrågor och sociala sammanhang i utbildningssituationen bland lärarna.

Om jag går vidare i utbildningsresonemanget och provar Olofsson., Schånberg (2000) diskussion, om yrkesutbildningen kan fungera helt fristående från industrin, en utbildning helt i en pedagogisk och organisatorisk miljö. Där yrkesutbildningen liknar de övriga gymnasieutbildningarna, med en utbildningsinstans som är separerad från den miljö där yrket utövas. Så kan man inte enligt författarna frikoppla yrkesutbildningen från arbetsmarknadens funktion, utan utbildningen bör skapa fler forum för utbildningsforskare och intressenter för yrkesutbildning. Men varför skulle det inte fungera, undrar jag? Vem säger att tidigare yrkesarbetare är de bästa yrkeslärarna, är det vanans makt som bibehåller dem som de bästa kandidaterna för yrkeslärartjänsten. Varför skulle man inte kunna ha ingenjörer som yrkeslärare, en yrkesgrupp med studievana och insyn i arbetsprocess? Det är frågor som sällan diskuteras.

Kärnämneslärarnas fokus är att få eleverna genom sina kurser för att nå kursmålen. Deras undervisnings problematik ligger på ett annat plan än yrkeslärarens. Carlsson (2001) beskriver elever som aldrig lärt sig skolkoden, elever med skriv-och läs problem och som upplever den praktiska undervisningen som befriande. Det skapar en obalans i ämnespopularitet mellan lärargrupperna, eftersom lärargruppen har olika mål med sina kurser.

32

diskuterar teori och praktik utifrån programmålen villkor, och belyser möjligheterna för mer problemlösning, analys och abstrakt tänkande. Därför är det viktigt att inte

särskilja teoretiska och praktiska ämnen, (Imsen, 1999). Frågor om vad yrkeskunnande innebär diskuterar Höjlund., Göhl., Hultqvist (2005), är frågor som jag menar ger öppningar för nya infallsvinklar i planering av kurser. Genom samordning av kurserna och gemensamma mål, så ger det lärarna möjlighet att variera teoretiska och praktiska övningar på olika plan, teori och praktik behöver inte vara två motpoler. Utan borde vara instrument i samordningsarbetet mot det gemensamma målet, (Lpf 94).

6.3 Aktörerna i undervisningen

Frågar man sig vad det är för studier man kan förvänta sig om man läser programmålen för byggprogrammet, så speglar texten inte en utbildning för ett hårt praktiskt kroppsarbete som hantverkare. Det kunde lika gärna vara ett kursprogram för arkitekter eller ingenjörer. Som exempel kan man läsa i Programmålen (SKOLFS 1999:12).

Arbeten inom byggnadsområdet utförs ofta i nära kontakt med beställaren, vilket ställer särskilda krav på den anställdes serviceförmåga och kreativitet. Social förmåga och servicekänsla är därför viktigt. Andra generella krav är språkliga färdigheter, kvalitetsmedvetenhet, entreprenörskap samt förmåga att arbeta i och leda projekt. Den tilltagande internationaliseringen ställer även krav på språkkunskaper utöver svenska samt förståelse för andra kulturella mönster. (Gy 2000:02, sid. 9)

Det intressanta med den iakttagelsen är när man belyser elevgruppen som väljer ett yrkesinriktat program, där Carlsson (2001) skriver om den sociala segregationen i gymnasieskolan. Så kan man se att redan här råder det en inkonsekvens, eller obalans mellan programmål och elevkategori.

Att blunda för yrkesutbildningens traditionella sociala roll och teoretisera utbildningens program, kan skapa en oklarhet i utbildningens egentliga mål. Olofsson (2005) beskriver industrins påverkan på yrkesutbildningen och deras ökade kvalifikationskrav av mer generella slag, mer av allmänbildningskaraktär än tekniskt-hantverksmässigt. Skolan förändrade yrkesutbildningen mot en mer odelad teoretisk studieform, utan att ta hänsyn till den elevgrupp som historiskt set brukar söka sig till en yrkesutbildning. För

att yrkesutbildningen ska kunna finna harmoni, som jag ser det. Bör de yttre aktörerna, skolverket och industrin samordna med skolans inre aktörer, yrkeslärarna och kärnämneslärarna. Yrkesutbildningens påverkan av olika aktörer behandlar Olofsson., Schånberg (2000), där de beskriver yrkesutbildningen i en gränsvärld mellan olika ägare och intressenter. Genom att vidsynt ta hänsyn till de olika faktorer, som jag menar följt yrkesutbildningen per tradition. Kan det ge möjligheter för de olika aktörerna i yrkesutbildningen att diskutera och belysa frågeställningarna på olika nivåer.

6:4 Förslag till fortsatt forskning

Yrkesutbildningen är mångsidig och en komplex utbildningsform. Där problematiken i att belysa detta arbetes syfte, inte alltid har varit enkelt. För att tydliggöra för mig själv och läsarna, valde jag att utforma tre frågeställningar. Det underlättade arbetet på det viset, att jag kunde ”hitta tillbaka till vägen igen” när jag försvann djupt in i de olika författarnas teorier. Komplexiteten i de enskilda frågeställningarna samt deras nära släktband, gjorde att jag fick problem med att belysa den faktiska skillnad som det är mellan dem. Jag förstod ganska snart att de tre frågeställningar jag formulerat, var för sig var föremål för vidare studier. Jag ser därför mitt arbete som en förstudie till vidare forskning och diskussion.

7.0 Slutord

Teori och praktikproblematiken speglas inte enbart i undervisningssituationen, utan även i en hel samhällsutveckling. Teori och praktik har i dagens samhälle två skilda betydelser, ”det ena man säger det andra man gör” kännetecknar begreppen. Det är inte längre självklart att teori och praktik har med varandra och göra. Programmålen för yrkesundervisningen är ett bra exempel på det. Programmålen är inte fel i sig om de verkligen följts, men klasskillnader går inte att ändra på med enbart ord utan handling. Jag tror att programmålen är genomförbara, med de elever som söker sig till byggprogrammet. Jag tror emellertid att det är lärarnas verktyg man måste se över för att lyckas med arbetet, didaktiska verktyg som bör utformas för att användas i både ett

34

Källor och litteratur

Antero, Ala-Kojula, Fredrik, Danell. (2007). Spelar betygen någon roll? Luleå: Tekniska universitet, institution för utbildningsvetenskap.

Carlsson, C, Gustaf. (2001). Ungdomars möte med yrkesutbildningen. Stockholm: HLS Förlag.

Ejvegård, Rolf. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Grogarn, Margareta. (1979). (Citerad i Carlsson, C, Gustaf. 2001).

Ungdomars möte med yrkesutbildningen. Stockholm: HLS Förlag.

Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.

Härdig, Jan. (1995). Att utbilda till arbetare. Lunds universitet: Pedagogiska institut.

Höghielm, R. (1998). (Citerad i Carlsson, C, Gustaf. 2001).

Ungdomars möte med yrkesutbildningen. Stockholm: HLS Förlag.

Imsen, Gunn. (1999). Lärarens värld. Lund: Studentlitteratur.

Imsen, Gunn. (2006). Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Bo., Svedner, Per, Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Johansson, Ulla. (2007).Kön, klass och goda lärare: en diskursanalys av texter om yrkeslärare, läroverkslärare och gymnasielärare 1945-2000. Umeå universitet: Pedagogiska institutionen., Nr 76 2007.

.

Lindberg, (2003). (Citerad i Johansson, Ulla. 2007). Kön, klass och goda lärare: en

diskursanalys av texter om yrkeslärare, läroverkslärare och

Gymnasielärare 1945-2000. Umeå universitet: Pedagogiska institutionen., Nr 76 2007.

Nilsson, Agneta., Rosengren, Tommy. (2005). Förstärkt kvalitet i de yrkesförberedande utbildningarna, - det nionde steget av elva. Utbildningsförvaltningen: Malmö.

Olofsson, Jonas. (2005). Svensk yrkesutbildning. Stockholm: SNS Förlag.

Skolverket. (2000). Byggprogrammet 2000:02 Gy2000. Stockholm: Fritzes.

Patel, Runa., Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Trondman, Mats. (1994). (Citerad i Carlsson, C, Gustaf. 2001).

Ungdomars möte med yrkesutbildningen. Stockholm: HLS Förlag.

Utbildningsdepartementet. (1994). Lpf 94. Stockholm: Fritzes.

Wernlund, B. (1965). Några drag i den svenska yrkesutbildningens utveckling. Stockholms universitet.