EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:66
En förändrad frihet i livet
Patientens emotionella upplevelser
efter stroke
Henningsson, Anna
Markgård, Marie
Examensarbetets titel: En förändrad frihet i livet - patientens emotionella upplevelser efter stroke
Författare: Henningsson, Anna & Markgård, Marie. Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18V Handledare: Lena Hedegärd
Examinator:
Sammanfattning
Åsa Israelsson-Skogsberg
Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning hos vuxna i Sverige idag. Funktionsnedsättningen kan vara av olika karaktär och påverkar den drabbade människan i sin helhet och sammanhang. Psykiska besvär till följd av stroke är vanligt då livet plötsligt förändras efter händelsen. I denna studie har de emotionella upplevelserna efter stroke undersökts. Detta gjordes genom en litteraturöversikt där 10 artiklar granskades och analyserades, varav sju av kvalitativ ansats respektive två av kvantitativ ansats och en i kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen utmynnade i en beskrivning av de vanligaste emotionella reaktionerna, upplevelsen av förändrad livskvalité samt upplevelsen av den förändrade kroppen och det förändrade “jaget”. Sammanfattningsvis tycks emotionella upplevelser vara starkt kopplat till den förändrade kroppen och dess påföljder såsom begränsningar i det dagliga livet. Faktorer som verkar hjälpa individen i återhämtningsprocessen är god information av hälso- och sjukvården, sociala relationer, rehabilitering samt anpassning och acceptans.
Nyckelord: stroke, upplevelse, livskvalité, psykisk ohälsa, depression, förändrad kropp,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Definition av stroke ________________________________________________________ 1 Riskfaktorer för att drabbas av stroke ________________________________________ 1 Symtom och behandling av stroke ____________________________________________ 2 Fysiska komplikationer efter genomgången stroke ______________________________ 2 Emotionella komplikationer efter genomgången stroke __________________________ 3 Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter som drabbats av en stroke ________ 4 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 5 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 5 Datainsamling _____________________________________________________________ 5 Dataanalys _______________________________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 7 Känslomässiga reaktioner ___________________________________________________ 7
Depression, ångest och oro ________________________________________________________ 7 Rädsla för återfall ________________________________________________________________ 8
Känslan av att leva i en förändrad livsvärld ____________________________________ 8
Behov av socialt stöd _____________________________________________________________ 8 Förändrad livskvalité _____________________________________________________________ 8
Känslan av det förändrade “jaget” ___________________________________________ 9
Känslan av en förändrad kropp _____________________________________________________ 9 Att känna sig instängd och isolerad med ny identitet _____________________________________ 9 Upplevelsen av återhämtningsprocessen _____________________________________________ 10
DISKUSSION _______________________________________________________ 11 Metoddiskussion __________________________________________________________ 11 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 12
Känslomässigt instabil med depression som följd ______________________________________ 13 Betydelsen av socialt stöd ________________________________________________________ 13 En förlorad livskvalité och ett okänt jag _____________________________________________ 13 Återfå kontrollen över sin nya situation ______________________________________________ 14
Hållbar utveckling ________________________________________________________ 14 SLUTSATSER _______________________________________________________ 15
Framtida forskning _______________________________________________________ 15 REFERENSER ______________________________________________________ 16
Bilaga 1. Sökhistorik ______________________________________________________ 20 Bilaga 2. Översiktstabell av artiklar _________________________________________ 21
INLEDNING
Vi har genom personliga erfarenheter, verksamhetsförlagd utbildning samt granskning av vetenskapliga publikationer uppmärksammat att stroke är relativt vanligt förekommande i vårt samhälle. Således utgör patienter som drabbas av stroke en stor patientgrupp. Förutom fysiska symtom i efterloppet kan patientens psykiska hälsa påverkas. Psykiska besvär till följd av stroke kan uppstå långt senare i sjukdomsförloppet, vilket är en viktig del att uppmärksamma för att få möjlighet att förebygga lidande för den drabbade. Vi vill gå på djupet kring ämnet och ta reda på mer specifikt vad som sker efter insjuknandet samt hur emotionella upplevelser efter stroke erfars ur ett patientperspektiv. Fokus kring vårdandet av strokepatienter är att återfå fysiska förmågor vilket kan leda till att psykiska besvär går obemärkt förbi. Vi vill därför med denna studie uppmärksamma problemet för att främja psykisk hälsa hos den enskilde individen som drabbats av stroke.
BAKGRUND
Definition av stroke
Under 2019 registrerades 21 090 insjuknanden i stroke i Sverige. Av dessa var 79 % förstagångsinsjuknande och 21 % återinsjuknanden. Medelåldern för insjuknande var 75 år (Riksstroke 2020). Enligt strokeförbundet (u.å) var majoriteten av dem som drabbas över 75 år och 20 % är under 65 år. Risken att drabbas ökar med stigande ålder. Stroke kan antingen vara hjärninfarkt, det vill säga blodpropp i hjärnan eller hjärnblödning. Hjärninfarkt innebär att hjärnans förmåga att syresätta sig hindras genom att en blodpropp fastar i ett kärl och hindrar blodet från att cirkulera. När detta inträffar uppstår syrebrist i den del av hjärnan där blodtillförseln helt eller delvis stoppas vilket leder till att hjärnans celler skadas eller dör. Blodproppens lokalisation och omfattning avgör vilken grad av hjärnskada som kvarstår och därmed vilka symtom som förekommer. Hjärnblödning uppstår när blodet tränger ut i hjärnvävnaden efter att en försvagad kärlvägg brustit. Anledningen att försvagningen brister kan ha flera orsaker såsom ärftlighet, åderförkalkning och högt blodtryck. Blödningen kan också uppstå för att ett pulsåderbråck brister och det kallas då för subarachnoidalblödning och den typen av hjärnblödning uppstår plötsligt eller vid trauman (ibid.).
Riskfaktorer för att drabbas av stroke
Riskfaktorer är till stor del livsstilsrelaterade och därmed påverkbara. Riskfaktorer kan vara hypertoni, rökning, diabetes, förmaksflimmer, höga blodfetter, övervikt och låg fysisk aktivitet. Dessa kan påverkas genom ökad fysisk aktivitet, viktnedgång, goda kostvanor och rökavvänjning. Det är viktigt att arbeta hälsofrämjande och förebyggande vare sig personen drabbats av kärlsjukdom eller ej (Jönsson 2012, s. 26).
Vid hypertoni utsätts kärlen för aterosklerosutveckling vilket betyder att det bildas plack genom lagring av fett och bindväv som sedan utvecklas till blodproppar på insidan av
kärlen. Obehandlad hypertoni ökar risken för stroke. Låg fysisk aktivitet kan sekundärt leda till uppkomst av stroke till följd av övervikt med tillkommande höga blodfetter. Förhöjda lipidvärden är en allvarlig komplikation och riskpatienter kan behöva lipidsänkande åtgärder för att minimera risker att insjukna i stroke eller andra följdsjukdomar. Diabetes ökar likaså risken för proppbildning. Vid diabetes är nivåerna av glukos i blodet förhöjda vilket påskyndar uppkomsten av blodproppar. Rökning har också en negativ inverkan på blodet och bidrar till utveckling av proppar (Ericson & Ericson 2012, ss. 55-70). Högt blodtryck har en koppling till utveckling av förmaksflimmer. Förmaksflimmer ökar sedan risken för proppbildning i hjärnan. Det är viktigt att behandlas med trombosprofylax i detta fall för att förhindra bildandet av proppar i vänster förmak som sedan kan pumpas upp i hjärnan och fastna (Ericson & Ericson 2012, ss 134-136).
Symtom och behandling av stroke
Under 2000-talet har kunskaperna utvecklats vad gäller akut omhändertagande av hjärninfarkt. Tidig bedömning av neurologiska bortfallssymtom är av högsta prioritet för adekvat fortsatt behandling. Viktigt att agera snabbt om symtom som svaghet eller domning i ansikte, arm eller ben förekommer. Synförsämring, talsvårigheter, svårighet att förstå vad den andra säger, svår huvudvärk samt balanspåverkan och medvetandepåverkan är också symtom som tyder på stroke (Jönsson 2012, s. 27).
Om propplösande behandling sätts in snabbt kan det område i hjärnan som är utsatt återställas helt eller delvis. Trombolysbehandling det vill säga propplösande behandling, är viktigt då hjärnan är det organ som är mest känslig för syrebrist (Jönsson 2012, s. 27). Behandling av intracerebralt hematom, det vill säga hjärnblödning genomförs kirurgiskt med syfte att tömma den blödningen som uppstått. Vad gäller behandling av ischemisk stroke, det vill säga blodpropp kallas arteriell rekanalisering. Detta innebär en behandling som öppnar upp det kärl som drabbats av ocklusion som har till avsikt att återskapa blodcirkulationen och begränsa skadans progression. Detta kan göras genom trombolysbehandling eller trombektomi (Internetmedicin 2019). Riktlinjer för skyndsam behandling finns, syftet med detta är att det skall finnas en tydlig handlingsplan vid handläggning av dessa patienter. Det finns en riktlinje som beskriver att trombolysbehandling är något som måste ske inom 4,5 timmar efter insjuknandet och vid behov trombektomi inom 6 timmar. För varje minut som går minskar möjligheten till god effekt av dessa behandlingar. Rehabilitering implementeras och individanpassas i tidigt skede parallellt med den akuta behandlingen. Detta för att den enskilde patienten skall få bästa möjliga förutsättningar att återhämta sig funktionsmässigt (Socialstyrelsen 2020a).
Fysiska komplikationer efter genomgången stroke
Några av konsekvenserna efter stroke kan vara att patienten drabbas av motoriska symtom såsom förlamning och sväljsvårigheter, sensoriska konsekvenser såsom nedsatt sensibilitet och synrubbningar. Vidare kan stroke orsaka kommunikationsproblem och psykiska förändringar. Många av dessa konsekvenser förblir kroniska (Wergeland, Ryen & Ødegaard-Olsen 2011, ss. 262-267). Det är först i hemmet när vardagssysslorna åter
utförs som många av de dolda funktionshindren blir tydliga efter stroke. Därför blir det mer tydligt för den drabbade efter en tid när vardagen förväntas fungera som förut (Johansson 2012, s. 249). Både i akutskedet och i efterförloppet av stroke är trötthet och uttröttbarhet mycket vanligt. Det innefattar en kombination av flera olika symtom vilket kallas hjärntrötthetssyndrom. De olika symtomen kan vara ökad uttröttbarhet vid mental ansträngning, irritabilitet, stresskänslighet, svårigheter med koncentration och nedsatt närminne (Pessah-Rasmussen 2014, s. 338).
Minne, tänkande, språk, uppmärksamhet, perception och problemlösning är vad kognitiva funktioner handlar om. För att ha möjlighet till en bra vardag är samtliga funktioner viktiga. Beroende på lokalisation av skadan i hjärnan kan en viss funktion påverkas mer eller mindre. Olika förmågor som kan försämras är till exempel förmågan att prata och uttrycka sig, eller att orientera sig i både nya och gamla miljöer (Johansson 2012, s. 254). Neurologiska symtom uppstår hos 20-40 % av patienterna under det första dygnet. När tillståndet stabiliserats förbättras i princip alla patienter såvida inga komplikationer uppstått. Mycket förenklat går det beskriva att under de första fyra veckorna efter en stroke sker hälften av de förväntade förbättringarna av motorisk nedsättning, neglekt, afasi och ADL- förmåga det vill säga aktiviteter i dagliga livet (Pessah-Rasmussen 2014, ss. 334-335).
Nedsatt fysisk aktivitet är en riskfaktor som tidigare nämnts under stycket riskfaktorer. Efter stroke är det vanligt att konditionen är nedsatt vilket kan påverka personens förmåga att klara av ADL. För att återfå tidigare funktionsnivå bör personen ha tillgång till regelrätt rehabilitering på primärvårds- eller specialistnivå. Personer med stroke ska därför erbjudas livslång uppföljning av funktion, aktivitet och delaktighet avseende sekundärprevention och diagnostik av sena komplikationer. För att främja denna patientgrupp kan fysisk aktivitet på recept erbjudas till de som drabbats av stroke som själva inte klarar av att upprätthålla regelbunden fysisk aktivitet på egen hand (Pessah-Rasmussen 2014, ss. 344-345).
Emotionella komplikationer efter genomgången stroke
Murray (2014, ss. 347-350) beskriver att emotionella komplikationer kan uppstå till följd av stroke hos en hög andel av strokepatienter genom ändrad sinnesstämning som sker plötsligt eller gradvis. De vanligaste komplikationerna är oro, ångest, depression och trötthet. Samtliga kan uppstå både akut men även senare i förloppet. Orsaken kan vara en reaktion på psykologiska situationen eller på grund av själva hjärnskadan. Drygt 30 % av alla strokepatienter utvecklar emotionella komplikationer som är kvarstående i mer än ett år. Dessa förekommer isolerat och är ofta kopplat till depression, oro, sinnesstämning och trötthet (ibid.). En studie gjord i det akuta skedet efter stroke visar att 25 % drabbas av ångest och 14 % av depressiva symtom. Författarna betonar vikten av att tidigt uppmärksamma dessa symtom under sjukhusvistelsen för att främja patientens möjlighet för både psykisk och fysisk återhämtning (Fure, Wyller, Engedal, & Thommessen 2006).
Murray (2014, s. 257) menar att olika emotionella komplikationer kan uppmärksammas genom att använda relevanta skattningsskalor. Skattningsskalor har tre mål. Det första är att identifiera eller utesluta en emotionell komplikation. Det andra är fastställa vilken
typ genom bedömning av symtom och fynd för diagnostik. Det tredje är att identifiera svårighetsgraden så att förloppet kan följas.
20-40 % av de som drabbas av stroke insjuknar i depression (Strokeförbundet u.å). Det är inte ovanligt att symtom kan uppkomma sent i sjukdomsförloppet. Depression kan uppstå då den drabbade återkommer till sitt hem och inser vilka kvarvarande men hen måste lära sig att leva med. Att depression är något som kommer i ett senare skede kan vara en av orsakerna till varför det är underdiagnostiserat (Fure 2007; Murray 2014, s. 352; Socialstyrelsen 2020b). Lightbody et al. (2007) menar att insjukna i depression efter stroke blir ytterligare en last för patienten och hindrar dess förmåga till rehabilitering.
Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter som drabbats av en
stroke
Bennett (2017) skriver att vårdandet av en patient med stroke blir bättre om sjuksköterskan blir god vän med patienten. Genom att inta en positiv attityd möjliggör det att en terapeutisk relation skapas och upprätthålls. Enligt Arman (2015, ss. 189-190) har sjuksköterskan en viktig roll i att observera patientens mående. Att inta en helhetssyn och se alla problem både psykiska och fysiska, kan göras genom att sjuksköterskan intar rollen som ”tålare” i mötet med patienten. Vad som karaktäriserar en “tålare” är att sjuksköterskan intar en öppen attityd i mötet med patienten och genom det får möjlighet att ta del av dennes verkliga värld med berättelser och erfarenheter. Då kan hela människans problem, behov och begär synliggöras och utgöra grunden för vårdandet. Genom att sjuksköterskan intar en helhetssyn och arbetar utifrån ett livsvärldsperspektiv, underlättar det vårdandet för patienten som har negativa känslor till följd av stroke (ibid.).
Ekebergh (2015, s. 19) beskriver att vårda med livsvärlden som grund innebär hur det erfars av den enskilda patienten som individ. Med livsvärlden som grund och inspiration kan vårdandet förverkliga behovet av delaktighet och helhetssyn utifrån sjuksköterskans perspektiv. Det vill säga att uppmärksamma hur sjukdom, hälsa, lidande och vårdande erfars samt hur det påverkar patientens liv och vardag. Det är patienten som är den främste experten på sin sjukdom och situation (ibid.). För att möta patientens livsvärld krävs öppenhet, intresse och vilja från sjuksköterskans håll. Patientens unika livsvärld är präglad av livets alla erfarenheter där en och samma plats och situation erfars olika. För att kunna ta del av hur livsvärlden erfars ur patientens perspektiv krävs därför en reflekterande hållning genom att kontrollera och medvetandegöra sin förståelse (Ekebergh 2015, s. 70).
Katie Eriksson (2018, ss. 385-386) menar att hjälpa den lidande människan är sjuksköterskans primära uppgift. Begrepp som livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande beskrivs av författaren och syftar till att öka förståelsen för lidandet. Begreppet lidande delas in i tre olika delar, sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Sjukdomslidande relateras till lidandet som uppstår på grund av sjukdom och behandling vilket är ett lidande som går att lindra och i bästa fall förebygga genom exempelvis gott bemötande, hänsyn till integritet samt god smärtlindring. Vårdlidande förknippas med lidandet som uppstår av en vårdsituation eller utebliven sådan. För att förebygga vårdlidande bör sjuksköterskan se människan som en helhet och ta hänsyn till
patientens integritet, värdighet och undvika maktutövning, nonchalans och kränkning. Slutligen beskrivs livslidande som det lidande som står för patientens unika liv och kan relateras till det hot som uppstår mot patientens existens och att vara människa. Livslidande uppstår när patientens livssituation påverkas negativt där möjligheten att leva ett liv som vanligt inte längre går.
PROBLEMFORMULERING
Under 2019 registrerades 21 090 insjuknanden i stroke i Sverige (Riksstroke 2020). Forskning visar att stroke kan orsaka följder som kan påverka den drabbades liv. Detta innebär för många en stor livsomställning med sjukdomslidande och livslidande. Vidare blir detta problematiskt för patienten som kan drabbas av negativa emotionella upplevelser som begränsar möjligheten för återhämtning efter stroke. Tidigare studier visar att det är vanligt förekommande med olika emotionella tillstånd till följd av stroke som kan skapa en begränsning i patientens vardag. Vidare visar studier att dessa upplevelser ofta kommer smygandes i samband med att patienten återkommer till hemmet. Med hjälp av fördjupad kunskap om fenomenet kan sjuksköterskan skapa förutsättningar för att förbättra vårdandet. Sjuksköterskan kan också på ett bättre sätt förhindra uppkomsten av negativa påföljder genom att i tidigt skede uppmärksamma eventuella symtom och arbeta förebyggande.
SYFTE
Syftet var att beskriva patientens emotionella upplevelser efter att ha drabbats av stroke.
METOD
En litteraturöversikt valdes enligt Friberg (2017a, ss. 141-151) med syfte att skapa en översikt över patientens emotionella upplevelser till följd av stroke. Utgångspunkten i arbetet var induktiv och inkluderade artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna som användes var evidensbaserade och vetenskapligt granskade. Metoden valdes för att på ett överskådligt, objektivt och avgränsat sätt kunna hämta informationen om vad forskning visar kring ämnet.
Datainsamling
En pilotsökning gjordes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PudMed för att få en helhetssyn över det aktuella forskningsläget. Efter ytterligare precision av sökorden fortsatte sökarbetet och en mer grundlig litteratursökning gjordes. Databasen CINAHL och MEDLINE användes för att kunna besvara syftet i studien med vårdvetenskaplig förankring. Initialt formulerades sökord som ‘stroke patients’, ‘depression’, ‘experience’ och ‘quality of life’. Dessa sökord utökades sedan med relevanta synonymer som placerades i olika kombinationer. Boolesk söklogik tillämpades genom
operatorer som AND, OR, och NOT (Östlundh 2017, s. 72). Detta resulterade ett bra urval i litteratursökningen. Operatorn NOT användes framför ord som "care* perspective", "Family perspective", "family caregiver*" och “stroke carer*” då studien syftade till att undersöka patientens egna upplevelser. Trunkering av ordstammar användes för att hitta möjliga böjningsformer och därmed inte riskera att gå miste om relevanta artiklar (Östlundh 2017, s. 71). Vidare användes tekniker såsom avgränsningar, sökhistorik och sekundärsökning (Östlundh 2017, ss. 75-79). Inklusionskriterierna för valda artiklar var att de skulle vara skrivna på engelskt språk, peer reviewed, deltagare över 18 år och artiklar publicerade från 2010 för att få önskad avgränsning. Exklusionskriterier var barn, sjuksköterskans perspektiv, närstående- och anhörigas upplevelser. Dessa exklusionskriterier valdes då enbart patientens perspektiv var av intresse och utbudet av artiklar gällande barn som deltagare var förhållandevis litet vilket gjorde att även det blev ett exklusionskriterium.
Den slutliga sökningen resulterade i 175 artiklar (se bilaga 1). För att finna de mest relevanta artiklar som svarar an på vårt syfte utfördes en process i olika steg. Ett helikopterperspektiv utfördes genom att kritiskt granska de artiklar som sökts fram (Friberg 2017a, s. 146). Granskningen utfördes genom att läsa samtliga 175 artiklarnas titel. Därefter kunde 85 artiklar exkluderas relaterat till opassande titel. Vidare lästes 90 abstract där 60 artiklar exkluderades. Slutligen granskades 30 artiklar där tre uteslöts då de inte var tillgängliga utan prenumeration. 13 artiklar sorterades sedan bort då de inte var relevanta gentemot vårt syfte kring patientens emotionella upplevelser vilket tydliggjordes när vi utförde en mer noggrann analys. Återstående 14 artiklar lästes varav två togs bort då de bedömdes mindre lämpliga, dels för att metoden var kvantitativ och inte helt svarade an på vårt syfte men också för att resultaten inte var tillräckligt statistiskt signifikanta och enligt författarna opålitliga. Återstående 12 artiklar genomgick en kvalitetsgranskning enligt Friberg kvalitetsgranskningsmall (Friberg 2017b, ss. 187-188). Ytterligare fyra togs bort då de inte uppfyllde kraven på kvalitet. Utöver litteratursökningen i databaserna Cinahl och Medline fann vi ytterligare två artiklar genom sekundärsökning (Östlundh 2017, s. 78). Dessa två artiklar uppmärksammades i två olika referenslistor och bedömdes relevanta för vårt syfte. Slutligen resulterade processen i 10 artiklar. Sju kvalitativa, två kvantitativa och en med kombination av kvalitativ och kvantitativ metod.
Dataanalys
Samtliga 10 valda artiklar lästes och analyserades flertalet gånger av båda författarna för att få en uppfattning om dess innehåll och sammanhang som en helhet. Vidare utfördes kortfattade sammanfattningar av syfte, metod, urval och resultat av varje studie i ett gemensamt dokument. Detta för att på ett enklare sätt kunna förstå dess innebörd och jämföra studierna gentemot varandra (Friberg 2017a, s. 148). Genom översiktstabellen (se bilaga 2) kunde vi enklare få en god överskådlighet (Friberg 2017a, s. 148). Vidare identifierades likheter respektive skillnader i samtliga delar av studierna. Störst vikt lades kring studiernas resultat vilka analyserades på olika sätt då artiklarna var av både kvalitativ och kvantitativ metod (Friberg 2017a, s. 149). De 10 tidigare utskrivna artiklar gjorde det möjligt för båda författarna att för hand färgkoda meningsbärande begrepp som svarade an på studiens syfte. Vidare bildade dessa färgkoder grunden för
en ny helhet där gemensamma områden bildade huvudteman som senare sorterades in i subteman. Detta resulterade i tre huvudteman och åtta subteman (se tabell 1).
RESULTAT
Nedan presenteras resultatet övergripande genom indelningen i teman och subteman. Först i tabellform och sedan utförlig beskrivning av fynden i analysfasen (se tabell 1).
TEMA SUBTEMA
Känslomässiga reaktioner • Depression, ångest och oro • Rädsla för återfall
Känslan av att leva i en förändrad
livsvärld •• Behov av socialt stöd Förändrad livskvalité
Känslan av det förändrade ”jaget” • Känslan av en förändrad kropp • Känslan av förlorad identitet
• Att känna sig instängd och isolerad med en ny identitet
• Upplevelsen av återhämtningsprocessen
Tabell.1. Teman och subteman
Känslomässiga reaktioner
Efter stroke kan en rad olika emotionella reaktioner uppstå. Några av dessa är depression, ångest, oro och rädsla för återfall. Dessa reaktioner visade sig vara starkt kopplade till osäkerhet och känslan av en förlorad kropp.
Depression, ångest och oro
Depression i samband med stroke var vanligt förekommande. Nästan hälften av alla som drabbats av stroke löpte större risk att drabbas av depression (Huang et al. 2010). Andra ansåg denna andel var något mindre, nämligen en tredjedel (Townend, Tinson, Kwan och Sharpe 2010). Depression bland de som drabbats av stroke var starkt kopplad till känslan av en förlorad kropp. Upplevelserna av att känna sig fångad och ha förlorat sig själv beskrevs som att leva ett liv i “grå toner” (Kouwenhoven, Kirkevold, Engedal & Kim 2012). De vanligaste emotionella reaktionerna var ångest, oro, osäkerhet, panik, skuld och symtom på PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) (McCurley et al. 2019). Deltagare i studien beskrev panikattackerna på nätterna som utlöstes av minnen från stroke, vilket kunde tolkas som PTSD (ibid.).
Rädsla för återfall
Långvariga konsekvenser av stroke och rädslan samt oron inför ett eventuellt återinsjuknande visade sig ofta vara förknippad med känslomässig nöd så som depression, ångest och oro. Det framgick att deltagarna ville få mer kunskap om varför en stroke inträffar och hur de kan förhindra en framtida stroke (McCurley et al. 2019). Deltagare var rädda för att återinsjukna i stroke. Under de första månaderna efter stroke förekom dåligt humör hos vissa deltagare vilket var kopplat till rädslan för återfall. Med tiden minskade dock rädslan för återfall och kunde istället förknippas med ett bättre humör (White, Magin, Attia, Sturm, Carter & Pollack 2012).
Känslan av att leva i en förändrad livsvärld
Stroke kan medföra förändringar hos de drabbade som kan vara svåra att acceptera och lära sig leva med. Det kan leda till att deras livsvärld vänds upp och ner och skapar dålig självkänsla. Något som spelar stor roll under denna period i livet visade sig vara socialt stöd. Socialt stöd har god inverkan på deras livskvalité och för återhämtningsprocessen.
Behov av socialt stöd
Socialt stöd hade positiv inverkan på livskvalité och för risken att drabbas av depression kopplat till stroke (Huang et al. 2010). Socialt stöd hjälpte till att återfå “jaget” och öka upplevelsen av livskvalité. Socialt stöd innebar interaktioner med andra människor i nära relationer. Den närmsta familjen beskrevs ofta som det mest avgörande i återhämtningsprocessen.
Socialt stöd bland deltagarna i rehabiliteringsgrupper inom sjukvårdsinrättningar spelade stor roll. De brydde sig om varandra och kände sig bekväma och trygga bland andra som var i en liknande situation (Pedersen et al. 2019). Det framgick missnöje när det kommer till sjukvårdens bidrag för hjälp med socialt stöd efter sjukhusvistelse. Det hade förmodligen hjälpt att känslomässigt hantera det förändrade livet på ett bättre sätt om de fick träffa andra personer i samma situation i form av en stödgrupp (Danzl et al. 2013).
Förändrad livskvalité
Enligt Pai, Wu & Chang (2017); Pedersen et al. (2019) upplevdes en lägre livskvalité relaterat till det förändrade eller förlorade jaget efter stroke vilket vidare förändras med tidens gång. Återuppbyggnadsprocessen beskrevs genom “det bekanta jaget”, “det okända jaget” och “återhämtning av jaget”. Ett ihållande och välkänt jag förknippades med högre grad upplevd god livskvalité medan upplevelsen av det okända jaget kunde relateras till förlorad livskvalité. Det som påverkade livskvalitén negativt var funktionella problem, vilket uppmärksammades ständigt i det dagliga livet. Det kunde röra sig om både fysiska och kognitiva hinder, dessa störningar stod i kontrast till bilden som personen själv identifierade sig med, alltså det bekanta jaget. Detta orsakade i vissa fall låg självkänsla och att ett tidigare socialt och aktivt liv kunde bli svårt att fortsätta med. Beroendet av andra och känslan av att inte känna sig fri var tydligt framträdande (ibid.). Återgången till arbetet och att kunna köra bil hade ett stort inflytande på
upplevelsen av livskvalité. Det handlade återigen om det bekanta jaget, frihet och oberoende av andra (Pedersen et al. 2019).
Känslan av det förändrade “jaget”
Att drabbas av stroke kan ge förödande konsekvenser. En förändrad kropp som inte längre känns igen kan skapa en känsla av förlorad identitet. När ens fysiska och kognitiva förmågor inte längre fungerar som förut kan det leda till känslor av isolering och instängdhet i sin egen kropp. Rehabilitering är en central del i vårdandet av strokepatienter som bör påbörjas tidigt efter insjuknandet för att ge god möjlighet till återhämtning.
Känslan av en förändrad kropp
Upplevelsen av en förändrad kropp genererade känslor av att känna sig fast istället för fri. De fysiska begränsningarna ledde till en oförmåga att självständigt utföra meningsfulla aktiviteter för individen (Kouwenhoven et al. 2012; Pedersen et al. 2019). Vidare kunde en frustration uppstå då rehabiliteringsprocesser med strävan att återfå fysiska funktioner kunde ta lång tid, samtidigt som känslan av meningslöshet infann sig (Kouwenhoven et al. 2012). Denna frustration var inte enbart kopplat till förmågan att röra sig fritt utan innefattar också begränsningar i exempelvis kommunikation. Det uppstod känslor av isolering när sociala sammanhang undveks på grund av rädslor för att inte kunna kommunicera på ett sätt som förväntades (Kouwenhoven et al. 2012; Kouwenhoven, Kirkevold, Engedal, Biong & Kim 2011). En uttalad trötthet och brist på energi var något som uppmärksammades på grund av känslan av en förändrad kropp där individen kände sig mer passiv än före stroken (Kouwenhoven et al. 2012; Pedersen et al. 2019). Tröttheten framställs som ett störande fenomen som påverkade den övergripande existensen, varandet och kampen i rekonstruktionen i att förkroppsliga jaget (Pedersen et al. 2019).
Den förändrade kroppen, bristande energi och initiativförmåga gjorde att behovet av hjälp i aktivitet i det dagliga livet var större eller mindre. Upplevelsen av att vara beroende på grund av den förändrade kroppen resulterade i känslor av obehag och frustration. Vissa beskrev känslan av att vara ett litet barn igen eftersom de behövde hjälp med allt (Kouwenhoven et al. 2012). Den förändrade kroppen var som en okändhet inför jaget och ett förändrat sätt att vara i världen. Funktionella brister representerade en tillfällig diskontinuitet emot det bekanta jaget och en rekonstruktion påbörjades för att förkroppsliga det bekanta jaget. När upplevelsen av de funktionella bristerna avtog upplevdes en positiv förändring i självmedvetenheten. De kroppsliga förändringarna eller störningarna en stroke medförde påverkade således möjligheten till ”att vara, göra, tillhöra och bli.” Dessa ansågs vara mänskliga önskningar och kunde skapa instabilitet på det emotionella planet (Pedersen et al. 2019).
Att känna sig instängd och isolerad med ny identitet
Det framgick att stroke förändrar hela livet och medför en ny identitet för den som drabbats eftersom de måste infinna nytt levnadssätt och anpassa sig efter sitt nya jag. Vissa av deltagarna kunde inte återgå till sitt tidigare arbete utan fick stöd i att hantera,
återintegrera sig i samhället och återuppta meningsfulla roller. Det framgick inte enbart negativa konsekvenser av stroke utan kunde medföra nya meningsfulla roller. Till exempel möjligheten att vara mer involverad i att uppfostra sitt barn när det inte längre var lämpligt att återgå till arbetet (Danzl et al. 2013). Upplevelsen och tankarna kring sitt liv kunde förändras och stroke upplevdes som en diskontinuitet i livet. En del av deltagarna upplevde sina komplikationer efter stroke som motbjudande eftersom de stod i kontrast med bilden av personen som de identifierade sig med (Pedersen et al. 2019). Att inte vara sig själv var något som förlikade sig som att vara labil, känna sig som ingen och vara för trött för att leva. Före stroke kunde deltagarna hantera sina känslor, men efter blev de allt mer känslosamma och kunde gråta inför andra. De kände sig som barn igen eftersom de behövde hjälp med allt. Identiteten var starkt kopplad till arbetslivet men gick förlorad efter stroke vilket därmed skapade obehag och frustration. Tröttheten kunde förknippas som en barriär. De ville leva men var för trötta för att orka göra någonting. Energin som de brukade ha fanns inte längre vilket medförde ett stort hinder för dem i sitt nuvarande liv (Kouwenhoven et al. 2012).
Svårigheter med att kommunicera, hitta ord och uttrycka sina tankar var några av många problem som uppstår efter stroke. Det fick de drabbade att känna sig låsta och tvingade att leva inuti sin kropp vilket medförde begränsningar och isolering i hemmet eftersom de inte kunde lämna sitt hem utan hjälp av andra. Det som förut var meningsfullt var inte längre möjligt (Kouwenhoven et al. 2012). Starka och mörka känslor var något som förekom vilket gav känslan av att vara fängslad. Det visade sig vara många av deltagarna som upplevde sorg och frustration förknippat med dessa känslor (Townend et al. 2010). Något som tydligt var en bidragande orsak till känslan av isolering var förlusten av körkortet. Friheten att kunna ta sig överallt fanns inte längre kvar när begränsningarna var ett faktum. När körkortet återgavs var det som om väggarna runtom föll ner eftersom det var en viktig del för att uppnå självständighet. En annan aspekt som ledde till isolering var rädslan för att vistas i miljöer med andra. Sådana situationer undveks gärna i rädslan för att inte kunna svara på frågor eller om fel ord kommer fram (Kouwenhoven et al. 2012).
Upplevelsen av återhämtningsprocessen
Rehabilitering ansågs övergripande som en central del i återhämtningsprocessen bland deltagarna som drabbats av stroke. Rehabilitering skedde i den akuta fasen på både sjukhus och i hemmet. Deltagare beskrev vikten av tydlig kommunikation och information av vårdpersonal på sjukhuset. God information skapade enligt deltagarna bättre förutsättningar för rehabilitering. Rehabiliteringen på sjukhuset beskrevs som värdefull, framförallt möjligheten att träna tillsammans med andra i samma situation. Dock framgick en besvikelse över den fortsatta rehabiliteringen i hemmet, där framförallt det psykologiska stödet upplevdes bristande (Danzl et al. 2013). Pedersen et al. (2019); Dalvandi, Heikkilä, Maddah, Khankeh och Ekman (2010) hävdar att denna övergång påverkade deltagarnas livskvalitet. Personcentrerad vård och personligt anpassade vårdplaner var något som föreslogs för att stödja rekonstruktion av det “kända jaget” (Pedersen et al. 2019). För att uppleva god livskvalité och mening med livet var det psykologiska stödet och att i största möjliga mån utföra de aktiviteter som gick att utföra innan stroken betydelsefullt. Det kunde exempelvis handla om att utföra problemlösning, hobbies, humor, motion, och andlighet. Det visade sig vara av värde att
ändra tankesätt genom mindfulness kring sina begränsningar i vardagen som inträffat efter stroke, detta resulterade i känslor av tacksamhet (McCurley et al. 2019).
Hantering och återhämtning infann sig också genom en annan dimension. Något som kunde hjälpa att acceptera krisen som inträffat var en tro på en högre makt. När begränsningarna i livet kvarstår infann sig känslan av att vara bortglömd av gud och därav föll motivationen till rehabilitering. Vidare visade sig ekonomin påverka återhämtningsprocessen där brist på ekonomiskt stöd hämmade möjligheten till rehabilitering (Dalvandi et al. 2010). Anpassning och acceptans till nuet var betydelsefullt för att tillvaron i livet skulle upplevas dräglig (Townend et al. 2010; Pedersen et al. 2019). En stark koppling mellan acceptans och positivt emotionellt mående kunde tydas mellan deltagare som i högre utsträckning accepterade den förändrade kroppen, gentemot deltagare som ej accepterade den förändrade kroppen. Depression i samband med återhämtning var i mycket högre grad vanligare bland de som motsatte sig beroendet av andra. Bland deltagare som accepterade den nya tillvaron och förhållandet till världen uppgav att de fokuserade på de faktorer som fungerar. När en förmåga att hantera och kompensera för sina begränsningar infann sig, var depression inte var lika uttalande i återhämtningsprocessen (Townend et al. 2010).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva patientens emotionella upplevelser efter att ha drabbats av stroke. Litteraturöversikt valdes för att det var en passande metod för att besvara syftet. Då en pilotsökning resulterade i ett stort utbud av material ansågs metoden användbar. Litteraturöversikten genomfördes enligt Friberg (2017a, ss. 141-152) med motivet att skapa en översikt över de valda begränsade området. Fokus på upplevelsen av depression efter stroke diskuterades initialt men upplevdes av författarna vara ett för smalt område med ej tillräcklig tidigare forskning. Majoriteten av de artiklar vars huvudtema var ‘post stroke depression’ syftade mestadels kring att undersöka sjuksköterskan och närståendes upplevelser. Patientens egna unika upplevelser var något som intresserade oss mer vilket gjorde att denna avgränsning inte var aktuell. Vidare syftade studien till att fokusera på en specifik åldersgrupp, nämligen unga vuxna. Denna avgränsning ansågs tyvärr bli för komplicerad att förhålla sig till i informationssökningsfasen. Deltagarnas ålder framgick nämligen inte alltid i de kvalitativa artiklarna, vilket gjorde att avgränsningen togs bort. Under granskning av dagens forskningsläge blev uppfattningen att ämnet var väl studerat utifrån sjuksköterskan, vårdaren och närståendes perspektiv. Därav växtes nyfikenhet gällande patientens egna perspektiv. Således exkluderades studier vars titel innehöll ‘Sjuksköterskans upplevelser’ eller ‘närståendes/anhörigas upplevelser’ för att på enklare sätt eliminera antalet artiklar. Sedan användes istället operatorn NOT framför de ord och synonymer som resulterade i andras upplevelser. Genom denna uteslutning kan dock relevant information kring patientens upplevelser gått förlorat då studiers resultat inte alltid bygger på studiens titel vilket vi som författare ser som en brist i arbetet. Området som slutligen valdes grundar sig i författarnas intresse, personliga erfarenheter
samt viljan att belysa området för att möjliggöra vidare forskning och förbättra vårdandet.
Graneheim och Lundman (2004) beskriver att en text kan ha flera betydelser där tolkning påverkas av forskarens förförståelse och analyserande tillvägagångssätt. Att bearbeta text är en komplex analysprocess där trovärdigheten baseras på hur forskaren tolkat materialet. För att uppnå god trovärdighet med denna studie har samtliga artiklar granskats flertalet gånger där reflektion och diskussion varit nyckeln till tolkning. Förförståelsen åsidosattes genom att diskussion kring studiens ämne fördes innan arbetet påbörjades. Då medvetenhet om erfarenheterna infinner sig kan därför dessa under arbetets gång tas i beaktning och undvikas. Under analysarbetet har teman och subteman valts ut genom en fram- och tillbaka rörelse mellan artiklarnas helhet och delar.
Samtliga artiklar har genomgått ‘peer reviewed’ vilket innebär att de blivit forskningsetiskt granskade. Utöver det har ett kritiskt förhållningssätt tillämpats genom att granska artiklarna utifrån Friberg (2017b, ss. 187-188) granskningsfrågor. Därför anses att de artiklar som valts uppfyller kraven på trovärdighet. Utöver de åtta artiklar som valts genom databaserna CINAHL och Medline fann vi två artiklar i andra studiers referenslistor. Dessa var intressanta och svarade an på vårt syfte och blev därmed en del av vårt fortsatta arbete. Vidare tillämpades ett noggrant och metodiskt tillvägagångssätt under analysarbetet enligt Friberg (2017a, ss. 148-150) vilket underlättade fortsatt arbete med att formulera huvudteman och subteman för kommande resultat. Då valet av artiklar var av olika karaktär såsom kvalitativ och kvantitativ ansats gick en exakt jämförelse under analysarbetet inte att utföra, dock menar Friberg (2017a, ss. 149-150) att användandet av både kvalitativ och kvantitativ design är av fördel för att få ett nyanserat resultat. Slutligen resulterade analysen i tre huvudteman och åtta subteman. För att förebygga feltolkningar relaterat till artiklarnas språk har engelska ordböcker använts. Dock kan det inte uteslutas att feltolkningar har skett då engelska inte är någon av författarnas modersmål.
I genomförandet av en allmän litteraturöversikt blir kontakt med forskningspersoner inte aktuellt. Vad som i stället måste säkerställas för att uppnå en god forskningsetik genom arbetet är att observera de valda artiklarnas etiska tillvägagångssätt. Genom att kritiskt granska de utvalda studiernas etiska tillvägagångssätt säkerställer det att vi inte forskar vidare på något som grundas på etiska missförhållanden och därmed att vår studie bygger på god forskningsetik.
Resultatdiskussion
Resultatet i denna studie visar att emotionella upplevelser som ångest, oro och depression var vanligt förekommande efter stroke. Dessa emotionella reaktioner var starkt kopplade till känslan av att vara instängd och leva i en förändrad kropp vilket orsakade en försämrad livskvalité. Osäkerhet och oro inför framtiden och anpassning till livet efter stroke var tydligt framträdande. De funktionella problemen som uppstått efter stroke var den primära anledningen till känslan av förlorad livskvalité. En faktor med positiv inverkan på personens risk att drabbas av negativa emotionella upplevelser kopplat till stroke var socialt stöd. Det hjälpte till att återfå “jaget” och ökade
upplevelsen av livskvalité. Vi har valt att problematisera och diskutera litteraturstudiens resultat utifrån de tre kategorierna Känslomässiga reaktioner, Känslan av att leva i en
förändrad livsvärld och Känslan av det förändrade “jaget”.
Känslomässigt instabil med depression som följd
I litteraturöversiktens resultat framgår det att nästan hälften av alla som drabbas av stroke riskerar att drabbas av depression. Hackett, Yapa, Parag och Andersson (2005) menar att den diagnostiserade förekomsten av depression drabbar hela 33% efter stroke. Upplevelsen av att vara fångad i sin egen kropp är vanligt förekommande efter stroke och kan ge känslan av att förlora sin frihet i livet. I Hadidi, Lindquist & Treat-Jacobsons (2009) resultat beskrivs att associeringen av depression med graden av stroke var signifikant efter den akuta fasen. Detta eftersom patienten blir mer medveten om komplexiteten i samband med stroke. Litteraturöversiktens författare tolkar det som att förlusten av tidigare förmågor efter att kanske varit helt frisk, kan leda till att de måste anpassa sig och samtidigt bearbeta vad som hänt. Till följd av detta kan det innebära att de blir känslomässigt instabila med depression som följd. Litteraturöversiktens resultat visar även att depression verkar vara svårdiagnostiserat när det samtidigt råder en rad andra olika symtom som kan förknippas eller likställas med depression. En gränsdragning mellan olika emotionella tillstånd kan därför vara svår att utföra då många symtom och tillstånd överlappar varandra. Därav anser författarna att behov av noggrann bedömning för att kunna behandla den primära orsaken till patientens psykiska ohälsa är av hög prioritet.
Betydelsen av socialt stöd
God kommunikation är nödvändigt för att kunna förstå varandra och uttrycka vad som göms inom en. Det går inte att förutspå att en stroke inträffar, vilket medför att emotionella upplevelser kan uppstå när inte kroppen längre fungerar som förut. Enligt litteraturöversiktens resultat hade sociala relationer och socialt stöd ett starkt samband med patientens emotionella upplevelser. Patientens livskvalité visade sig vara bättre där god interaktion med närmsta familjen fanns. Lynch (2008) styrker vårt resultat och belyser vikten av sociala relationer för att uppnå välbefinnande efter stroke. Vidare visade litteraturöversiktens resultat att förutom goda relationer och socialt stöd från familj och vänner bidrog mötet med andra strokedrabbade till en förbättrad hälsa. Larsen, Larsen och Birkelund (2012) menar också att interaktion patienter emellan ger ökad livskvalité där känslan av att få hjälpa någon annan bidrar till en känsla av att ha hjälpt sig själv. Dessutom visade studien att patienter upplever det lättare och mer accepterat att dela med sig av sina problem till andra i liknande situation (ibid.). Att interaktion med andra drabbade leder till en förbättrad hälsa anser författarna inte är unikt för strokepatienter. Att få träffa andra i liknande situation kan bidra till positiva känslor som att inte känna sig ensam. Ett socialt stöd behöver inte bestå av språkmässig kommunikation. Att bara umgås, ett ordlöst samtal kan ge mycket både för personen som drabbats av stroke och dennes närstående.
En förlorad livskvalité och ett okänt jag
Litteraturöversiktens resultat visar att livskvalitén förändras med tidens gång efter stroke med både fysiska, psykiska och kognitiva besvär som bidrar till känslan av sämre
livskvalité. En förlorad livskvalité förknippades med ett okänt jag vilket påvisades i många fall orsaka låg självkänsla då ett tidigare aktivt och socialt liv kunde bli svårt att fortsätta leva med. Vidare visade resultatet att självkänslan och livskvalitén försämrades när deltagarna inte längre kunde återgå till arbetet eller köra bil. Det vill säga att de förlorade det bekanta jaget som symboliserar frihet och oberoendet av andra. Wiklund (2003, ss. 101-102) beskriver att identiteten påverkas till följd av sjukdom eftersom livet ser annorlunda ut då det inte går att leva på samma sätt som förut. Vidare förklarar hon att det inte är den nedsatta funktionen i sig som är lidandet, utan hotet mot ens identitet. Ovanstående visar att förlorad livskvalité och förlorad identitet går hand i hand. Detta tolkar författarna som förlusten av sitt tidigare “jag” hos de som drabbats av stroke är lika med förlusten av livskvalité. Att inte längre kunna köra bil eller återgå till arbetet är således en faktor till förlust av livsglädjen när frihet inte längre är en självklarhet då begränsningar utgör en stor del av livet.
Återfå kontrollen över sin nya situation
I en studie skriver Taule, Strand, Skouen och Råheim (2015) om hur personer som fått stroke kämpar med att förstå känslomässiga reaktioner och lära känna sin förändrade kropp. Bearbetning av emotionella reaktioner var betydande i deltagarnas strävan för att underlätta återhämtningsprocessen och återfå kontrollen över deras situation (ibid.). Rehabilitering på sjukhus beskrivs som värdefull för att sedan övergå i en besvikelse väl i hemmet. Det psykologiska stödet i återhämtningsprocessen upplevdes bristande och påverkade deltagarnas livskvalité. Litteraturöversiktens resultat visade att socialt stöd och i största mån fortsätta genomföra aktiviteter som fungerade bra innan stroke, var viktigt för att uppleva positiva emotionella reaktioner som bidrar till att återfå kontrollen. Ekebergh (2015, s. 32-33) styrker vårt resultat genom att förklara att känslan av att leva ett gott liv kan uppnås under förutsättning att vi har livskraft. Hur livskraft uppnås är individuellt men kan uppnås genom bland annat praktiska uppgifter eller sociala umgängen. Hon beskriver vidare att det är en utmaning för sjuksköterskan att stödja och stärka livskraften hos patienten. Livskraften kan stödjas och stärkas genom att sjuksköterskan måste se och lyssna till patientens upplevelse och erfarenheter (ibid.). Livskraft är nödvändigt för att återfå kontrollen över sin nya situation. Sjuksköterskan som profession besitter uppgiften att stötta och stärka patienten i hopp om att återfå livskvalité. Vår reflektion är att återhämtningsprocessen i hemmet är minst lika viktigt som på sjukhuset. Snabb rehabilitering efter stroke är viktig för att ha stor möjlighet till att utveckla och förstå sin förändrade kropp och i bästa fall återfå förlorade förmågor. För att kunna hjälpa de drabbade att återfå livskraft anser vi det särskilt viktigt att som sjuksköterska finnas där genom att se och lyssna till patientens upplevelser och erfarenheter.
Hållbar utveckling
Kungliga Tekniska Högskolan (2020) beskriver hållbarhet utifrån tre dimensioner, nämligen social, ekonomisk och ekologisk. Social hållbarhet sätter individen i fokus och handlar om att upprätthålla dennes behov vad gäller både fysiologiskt och psykologiskt stöd. Ekonomisk hållbarhet handlar om ekonomisk utveckling som med fördel inte skall bekostas av varken social eller ekologisk hållbarhet. Slutligen innefattar den ekologiska hållbarheten jordens ekosystem där det krävs en balans mellan tillgångar och resurser.
Genom att uppmärksamma detta ämne kan författarna bidra till en bättre hållbar utveckling inom alla tre dimensionerna. Sociala hållbarheten kan uppnås genom att på bästa sätt få patienten att känna välbefinnande och ökad livskvalité med uppmärksammandet och förebyggandet av negativa emotionella följder efter en stroke. Vidare gynnas ekonomisk hållbarhet genom arbetet i återhämtningsprocessen med förebyggande av långtidssjukskrivning. Den ekologiska hållbarheten kan främjas genom att ge den drabbade möjlighet till besök på primärvård för att undvika onödigt långa resor. Att uppsöka primärvård och skapa en god kontakt och kontinuitet bidrar också till den sociala hållbarheten. En balans mellan de tre hållbarhetsdimensionerna är att eftersträva då de påverkar varandra. Många av de emotionella faktorerna som visar sig i resultatet går också hand i hand. Således kan en faktor som påverkas positivt bidra till att en annan faktor gynnas.
SLUTSATSER
De emotionella reaktionerna som uppstår efter stroke beror till största del på den förändrade kroppen såsom fysiska komplikationer till följd av stroke. Det är tydligt framträdande att depression, ångest och oro existerar i många fall. De olika emotionella upplevelserna som framträder efter stroke orsakar i de flesta fall ur ett patientperspektiv till försämrad livskvalité med känslan av isolering, beroende av andra och psykisk ohälsa. Det visar sig också att dessa symtom vanligtvis kommer sent i sjukdomsförloppet när patienten redan befinner sig i hemmet. Sjuksköterskan kan med hjälp av denna vetenskap få fördjupad kunskap om de eventuella emotionella upplevelser en person med stroke har. Således kan det bidra till en bättre personcentrerad vård vilket är relevant för patientens återhämtningsprocess. Det är tydligt framträdande att socialt stöd är viktigt, därför är det värdefullt att sjuksköterskan är lyhörd och använder strukturerade handlingsplaner för hur patienter som drabbats av stroke bör bemötas och följas upp. Det kan till exempel vara att patienten får möjlighet till samtalsterapi och träffa andra i liknande situation. Åtgärder som utförs bör sedan följas upp genom återbesök där bedömning av kvarvarande symtom sker både vad gäller fysiska som psykiska besvär.
Framtida forskning
Den här litteraturöversikten ger ett tydligt resultat av att emotionella komplikationer uppstår mer som regel än undantag efter att ha drabbats av stroke med försämrad livskvalité som följd. I samband med litteratursökningen uppfattades majoriteten av artiklarna syfta till att undersöka sjuksköterskans perspektiv. Författarna uppfattar i och med det ett behov av forskning utifrån patientens unika perspektiv. Detta med en fördjupning i hur interventioner som socialt stöd och samtal med andra drabbade påverkar patienten. Således kan det gynna vården ur ett hållbarhetsperspektiv om de som drabbats av stroke kan få möjlighet att uppleva välbefinnande och mening med livet trots omständigheterna.
REFERENSER
Arman, M. (2015). Den vårdande relationen. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 189 – 194.
Bennett, B. (2017). A culture of caring: how nurses promote emotional wellbeing and aid recovery following a stroke. British Journal of Neuroscience Nursing. 2(13) ss. 8-17. Doi: 10.12968/bjnn.208-17.13.Sup2.S8
Dalvandi, A., Heikkilä, K., Maddah, S. S. B., Khankeh, H. R. & Ekman, S. L. (2010). Life experiences after stroke among Iranian stroke survivors. International Nursing
Review, 57(2), ss. 247-253. doi: 10.1111/j.1466-7657.2009.00786.x
Danzl, M. M., Hunter, E. G., Campbell, S., Sylvia, V., Kuperstein, J., Maddy, K. & Harrison, A. (2013). “Living with a ball and chain”: The experiences of stroke for individuals and caregivers in rural Appalachian Kentucky. The Journal of Rural Health, 29(4), ss. 368-382. doi:10.1111/jrh.12023
Ekebergh, M. (2015). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 15-24.
Ekebergh, M. (2015). Hälsa – ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 28-37. Ekebergh, M. (2015). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 66-75.
Ericson, E. & Ericson, T. (2012) Medicinska sjukdomar. 4:7. Uppl., Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap. Vetenskapen om vårdandet: om det tidlösa i tiden. Stockholm: Liber
Friberg, F. (2017a) Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur, ss.
141-151.
Friberg, F. (2017b) Bilaga III granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 187-188.
Fure, B. (2007) Depression, anxiety and other emotional symptoms after cerebral stroke. Tidskrift for den Norske Lægeforening. 127(10), ss. 1387-1389.
Fure, B., Wyller, T.B., Engedal, K. & Thommessen, B. (2006). Emotional symptoms in the acute ischemic stroke. Geriatric Psychiatry, 21(4), ss. 382-387. Doi: 10.1002/gps.1482
Graneheim, UH. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24(2), ss. 105-112. Doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hackett, M.L., Yapa, C., Parag, V. & Andersson, C.S. (2005). Frequency of Depression After Stroke. A Systematic Review of Observational Studies. Stroke, 36(6), ss. 1330-1340. Doi: 10.1161/01.str.0000165928.19135.35
Hadidi, N., Lindquist, R. & Treat-Jacobson, D. (2009) Poststroke depression and functional outcome: a critical review of literature. Heart & lung, 38(2), ss. 151-162. Doi: 10.1016/j.hrtlng.2008.05.002
Huang, C.-Y., Hsu, M.-C., Hsu, S.-P., Cheng, P.-C., Lin, S.-F. & Chuang, C.-H. (2010) Mediating roles of social support on poststroke depression and quality of life patients with ischemic stroke. Journal of Clinical Nursing, 19(19-20), ss. 2752-2762. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03327.x
Internetmedicin (2019). Hjärninfarkt - trombolys och trombektomi.
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/koagulation/hjarninfarkt-trombolys-och-trombektomi/ [2020-10-21]
Johansson, B. (2012). Dolda funktionshinder. I Jönsson, A-C. (red.) Stroke patienter,
närståendes och vårdarens perspektiv. Lund: Studentlitteratur, ss. 249-263.
Jönsson, A-C. (2012). Stroke – en folksjukdom. I Jönsson, A-C. (red.) Stroke patienter,
närståendes och vårdarens perspektiv. Lund: Studentlitteratur, ss. 25-35.
Kouwenhoven, S.E, Kirkevold, M., Engedal, K., Biong, S. & Kim, H.S. (2011). The lived experience of stroke survivors with early depressive symptoms: A longitudinal perspective. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 6(4), ss. 1-13. doi:10.3402/qhw.v6i4.8491
Kouwenhoven, S. E., Kirkevold, M., Engedal, K. & Kim, H. S. (2012). ‘Living a life in shades of grey’: experiencing depressive symptoms in the acute phase after stroke.
Journal of Advanced Nursing. 68(8), ss. 1726-1737.
Doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05855.x
Kungliga Tekniska Högskolan (2020) Hållbar utveckling. https://www.kth.se/om/miljo-
hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579
Larsen, L., Larsen, B. & Birkelund, R. (2012). An ambiguous relationship – a qualitative meta-synthesis of hospitalized somatic patients’ experience o finteraction with fellow patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(3), ss. 495-505. Doi: 10.111/j.1471-6712.2012.01054.x
Lightbody, E., Auton, M., Baldwin, R., Gibbon, B., Hamer, S., Leathley, M., Sutton, C. & Watkins, C (2007) The use of nurses' and carers’ observations in the identification of poststroke depression. Journal of advanced nursing, 60(6), ss. 595-604. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04508.x
Lynch, E. B , Zeeshan, B., Heinemann, A., Victorson, D., Nowinski, C.J., Perez, L., & Cella, D. (2008). A qualitative study of quality of life after stroke: the importance of social relationships. Journal of rehabilitation medicine, 40 (7), ss.518-523. Doi: 10.2340/16501977-0203
McCurley, J.L., Funes, C.J., Zale, E.L., Lin, A., Jacobo, M., Jacobs, J. M., Salgueiro, D., Tehan, T., Rosand, J. & Vranceanu A. M. (2019). Preventing chronic emotional distress in stroke survivors and their informal caregivers. Neurocrit Care, 30(3), ss. 581-589. doi:10.1007/s12028-018-0641-6
Murray, V. (2014). Emotionella komplikationer efter stroke. I Gottsäter, A., Lindgren, A & Wester, P. (red.) Stroke och cerebrovaskulär sjukdom. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 347-364.
Pai, H.-C., Wu, M., & Chang, M. (2017). Determinants of health-related quality of life in taiwanese middle-aged women stroke survivors. Rehabilitation Nursing, 42(2), ss- 80-89. doi:10.1002/mj.183
Pedersen, S. G., Anke, A., Aadal, L., Pallesen, H., Moe, S. & Arntzen, C. (2019) Experiences of quality of life the first year after stroke in Denmark and Norway. A qualitative analysis. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-
being, 14(1), ss.1748-2631. doi:10.1080/17482631.2019.1659540
Pessah-Rasmussen, H. (2014). Rehabilitering och eftervård. I Gottsäter, A., Lindgren, A & Wester, P. (red.) Stroke och cerebrovaskulär sjukdom. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 333-346.
Riksstroke (2020) Årsrapport. https://www.riksstroke.org/wp-content/uploads/2020/09/Riksstroke_A%CC%8Arsrapport-2019_slutversionWEB-1.pdf [2020-12-15]
Socialstyrelsen (2020a). Nationella riktlinjer för vård vid stroke.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2020-1-6545.pdf [2020-10-21]
Socialstyrelsen (2020b). Nationella riktlinjer för vård vid depression och
ångestsyndrom. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2020-9-6936.pdf
[2020-10-21]
Strokeförbundet (u.å.). Vad är stroke?. https://www.strokeforbundet.se/vad-ar-stroke/
[2020-09-28]
Taule, T., Strand, L. I., Skouen, J. S. & Råheim, M. (2015). Striving for a life worth living: stroke survivors’ experiences of home rehabilitation. Scandinavian Journal of
Caring Sciences. 29(4), ss. 651-661. Doi:10.1111/scs.12193
Townend, E., Tinson, D., Kwan, J. & Sharpe M. (2010). 'Feeling sad and useless': an investigation into personal acceptance of disability and its association with depression following stroke. Clinical Rehabilitation. 24(6) ss. 555-564. doi:10.1177/0269215509358934
Wergeland, A., Ryen, S. & Ødegaard-Olsen, T-G. (2011). Omvårdnad vid stroke. I Almås, H., Stubberud, D-G & Grønseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 2. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 259-281.
White, J.H., Magin, M., Attia, J., Sturm, J., Carter, G. & Pollack, M. (2012). Trajectories of Psychological Distress After Stroke. Annals of family medicine, 10(5), ss. 435-442. Doi: 10.1370/afm.1374
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss.
Bilaga 1. Sökhistorik
Sökord
INKLUSIONS-KRITERIER Antal träffar i Cinahl och Medline
Lästa
titlar Lästa abstract Granskade artiklar Valda artiklar
1 ( (MH "stroke patients”) OR stroke OR ”stroke survivor” ) AND ( "mental health" OR anxiety OR depression OR wellbeing OR psychological ) AND ( experience OR perception OR emotion OR outcome OR behaviors OR view ) AND ( qualitative OR interview OR "focus group” ) AND ( "quality of life" OR "well being" OR "life satisfaction" ) AND ( car* OR nurs* ) NOT ( "care* perspective" OR "Family perspective" OR "family caregiver*" OR "stroke carer*" OR "meta analys*" OR "systematic review” ) Peer reviewed English Language Artiklar från 2010 Academic journals 175 175 90 30 8
Bilaga 2. Översiktstabell av artiklar
Nr Titel Författare Tidskrift Årtal LandSyfte Metod och
urval Resultat Etiska överväganden
1 Titel: Life experiences after stroke among Iranian stroke survivors. Författare: Dalvandi, A., Heikkilä, K., Maddah, S. S. B., Khankeh, H. R. & Ekman, S. L. Tidskrift: International Nursing Review. Årtal: 2010 Land: Iran
Syftet var att belysa hur stroke överlevande upplever och uppfattningar livet efter stroke. Kvalitativ studie. Grounded theory. Semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 10 personer som Intervjuades 3-6 månader efter insjuknandet. De överlevande upplevde bland annat otillräckligt socialt och ekonomiskt stöd, brist på tillgång till
rehabilitering och brist på utbildningsplan.
Studien godkändes av
forskningskommittén vid University of Social Welfare and Rehabilitation Sciences University. Deltagarna gav sitt samtycke före intervjuerna. 2 Titel: “Living With a Ball and Chain”: The Experience of Stroke for Individuals and Their Caregivers in Rural Appalachian Kentucky. Författare:
Syftet var att beskriva upplevelsen av stroke utifrån den drabbades och vårdgivarens perspektiv. Kvalitativ beskrivande intervjustudie. Urvalet bestod av 13 personer med diagnostiserad stroke varav 9 kvinnor och 4 män samt 12 vårdgivare. Upplevelse av stroke i samband med stroke debut, övergång och återintegrering i livet. Stroke förändrade livet för både patienten och vårdaren.
Informerat samtycke erhölls från alla deltagare.
Danzl, M. M., Hunter, E. G., Campbell, S., Sylvia, V., Kuperstein, J., Maddy, K. & Harrison, A. Tidskrift: The Journal of Rural Health Årtal: 2013 Land: USA 3 Titel: Mediating roles of social support on poststroke depression and quality of life in patients with ischemic stroke. Författare: Huang, C.-Y., Hsu, M.-C., Hsu, S.-P., Cheng, P.-C., Lin, S.-F. & Chuang, C.-H. Tidskrift: Journal of Clinical Nursing Årtal: 2010 Land: Taiwan
Syftet var att undersöka sambandet mellan socialt stöd, post stroke depression och livskvalité hos patienter som drabbats av stroke för första gången. Kvantitativ tvärsnittsstudie Urvalet bestod av 102 stycken patienter från ett sjukhus i Taiwan. Skattningsskalor användes för att bedöma patienternas behov av socialt stöd vid nedsatt
livskvalitet och post stroke depression.
Nästan hälften av deltagarna upplevde sig deprimerade.
Nedstämdhet hade en signifikant påverkan på livskvalité och hälsa där ökat socialt stöd bidrog till förbättring.
Etiskt godkännande erhölls av University Human Research Ethics Committee och från deltagande sjukhus.
4 Titel: ‘Living a life in shades of grey’: experiencing depressive symptoms in the acute phase after stroke. Författare: Kouwenhoven, S. E., Kirkevold, M., Engedal, K. & Kim, H. S Tidskrift: Journal of Advanced Nursing Årtal: 2012 Land: Norge
Syftet var att beskriva stroke överlevares levda upplevelser som lider av depressiva symtom i den akuta fasen. Kvalitativ studie av hermeneutiskt och fenomenologisk metod. En beskrivande kvalitativ design med djupintervjuer. Urvalet bestod av 9 patienter med förstagångs stroke som rekryterades från en stroke- och rehabiliteringsenhet i Norge. Studien resulterade i två huvudteman vilka var:
‘Känslan av att känna sig fångad’ och ‘känslan av att förlora sig själv’
Orsaken till depression kunde relateras till förluster stroken medförde.
Muntlig och skriftlig information gavs för att få informerat samtycke. Etiskt godkännande erhölls från South Norway Regional Committee for Medical Research Ethics. 5 Titel: The lived experience of stroke survivors with early depressive symptoms: A longitudinal perspective. Författare: Kouwenhoven, S. E., Kirkevold, M., Engedal, K., Biong, S. & Kim H. S. Tidskrift: International
Syftet var att undersöka patientens upplevelse av depressiva symtom och hur det utvecklas över tid efter att ha drabbats av stroke. Kvalitativ Fenomenologisk hermeneutisk intervjustudie. Fördjupningsintervju med öppna frågor
Urvalet bestod av 9 deltagare
Intervjuerna ägde rum vid tre olika tillfällen: 6, 12 och 18 månader efter stroke. De depressiva symtomen relaterades till konsekvenserna av stroke där upplevelsen av förlust var avgörande. Etiskt godkännande erhölls från South Norway Regional Committee for Medical Research Ethics.
Muntlig och skriftlig information gavs för att få informerat samtycke.
Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being Årtal: 2011 Land: Norge 6 Titel: Preventing chronic emotional distress in stroke survivors and their informal caregivers. Författare: McCurley, J.L., Funes, C.J., Zale, E.L., Lin, A., Jacobo, M., Jacobs, J. M., Salgueiro, D., Tehan, T., Rosand, J. & Vranceanu A. M. Tidskrift: Neurocrit Care Årtal: 2019 Land: USA
Syftet var att skapa en intervention med målet att främja emotionell återhämtning efter stroke. Kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av 24 vårdgivare och 2 forskningsgrupper med 15 sjuksköterskor. Utmaningar och effekter av stroke var oftast: osäkerhet om framtida hälsa, rädsla för återkommande stroke, negativa känslor och rollförändring efter stroke.
Etikgodkännande erhölls från institutionella
granskningsnämnden och deltagarna gav skriftligt informerat samtycke.
7 Titel: Determinants of health-related quality of life in taiwanese Middle-aged women stroke survivors. Författare: Pai, H.-C., Wu, M., & Chang, M. Tidskrift: Rehabilitation Nursing Årtal: 2017 Land: Taiwan
Syftet var att utvärdera den avgörande faktorn för hälsorelaterad livskvalitet hos medelålders kvinnor som drabbats av stroke. Kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av 112 kvinnliga patienter i åldrarna 45-65 år.
Resultatet visade att deltagarna upplever en oro och rädsla för återfall samt en oro över egenvårdsförmåga relaterat till den
livsförändring stroke medfört. Strokens svårighetsgrad har ett signifikant samband med upplevelsen av livskvalité. Patienter med högre
svårighetsgrad av stroke visar sig ha sämre livskvalité.
Institutional Review Board i Chi Mei Medical Center, Taiwan, godkände studien med samtyckesformulär. 8 Titel: Experiences of quality of life the first year after stroke in Denmark and Norway. A qualitative analysis. Författare: Pedersen, S. G., Anke, A., Aadal, L., Pallesen, H., Moe, S. & Arntzen, C. Tidskrift: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well- being
Syftet var att utforska upplevelsen av livskvalitet under det första året efter stroke i Nordnorge och Centrala Danmark. Kvalitativ studie med individuella djupintervjuer. Urvalet bestod av 11 personer som drabbats av stroke. Livskvalitén återspeglades av individens rekonstruktion av det förkroppsliga jaget. Ett bekant jag, ett okänt jag och en återhämtning av jaget. Sociala
relationer, återgång till arbete och kontinuitet under
återhämtningsprocessen påverkade livskvalitén positivt medan trötthet och minskad funktionsförmåga påverkade livskvalitén negativt. Studien godkändes av den regionala norska etiska kommittén, hälsoregionen Nord och den danska dataskyddsbyrån. Skriftligt informerat samtycke erhölls från alla deltagare innan studien påbörjades.
