Elevdemokrati/Students' democracy

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

Elevdemokrati

Students’democracy

Cecilia Jensen

Ingrid Persson

Svenska, svenska som andraspråk och engelska

2007-01-19

Examinator: Katarina Lundin Åkesson Handledare: Annika Cederberg-Scheike

Sammanfattning

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om klassråd och elevråd är fungerande demokratiska fora. Arbetet innehåller en enkätundersökning på tre skolor där vi vänt oss till elever i årskurs fem. Vi har även intervjuat klasslärarna i respektive klass. Resultatet av undersökningen visar att elever och lärare upplever klassråd och elevråd som bra

demokratiska fora, men attden demokratiska processen upplevs som enklare i klassråd än i elevråd.

Förord

Vi vill framföra ett varmt TACK till:

• • •

• vår handledare, Annika Cederberg-Scheike, som positivt lotsat oss framåt i vårt arbete. •

• •

• våra arbetsgivare och kolleger som visat respekt för vårt arbete. •

• •

• de elever som svarat på enkäten och lärarna som ställt upp på våra intervjuer. •

• •

• våra respektive som uppmuntrat, ställt upp och gjort det möjligt för oss att få tid, lugn och ro att genomföra arbetet.

• • •

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 7

2. BAKGRUND ... 7

3. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING ... 9

4. LITTERATURGENOMGÅNG ... 10

4.1. Begreppet elevdemokrati ... 10

4.2. Vad säger styrdokumenten ... 13

5. METOD ... 15

5.1. Metodbeskrivning ... 15

5.2. Urval och procedur ... 15

5.3. Intervju och enkät ... 16

6. RESULTATBESKRIVNING ... 17

6.1. Enkäter ... 17

6.2. Intervjuer ... 21

7. ANALYS OCH DISKUSSION ... 25

8. SLUTSATS ... 28

9. REFERENSER ... 30 BILAGOR

1. Inledning

Vi är två lärarstuderande med vardera drygt tjugo års erfarenhet inom förskola och skola. Vårt intresse för elevdemokrati är stort och vi anser att skolan har ett uppdrag att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna. En demokratisk kompetens innebär att kunna reflektera kring, känslomässigt bearbeta, förhålla sig till och agera utifrån de grundläggande demokratiska värdena. Elevdemokrati är ett omfattande ämne och i skolan finns det både ett formellt och ett informellt elevinflytande. Klassråd och elevråd räknas till det formella inflytandet, medan elevens inflytande över det egna arbetet i undervisningssituationen räknas till det informella inflytandet. Vi har valt att undersöka hur klassråd och elevråd fungerar som en demokratisk arbetsform samt vilken uppfattning elever och lärare har om dessa råd.

2. Bakgrund

Så tidigt som 1946 krävde skolkommissionen att skolan skulle ge fostran i demokrati. När sedan den första läroplanen för grundskolan kom 1962 kunde man läsa följande:

”Elevens aktiva deltagande i arbetet skall på alla stadier eftersträvas och denna elevaktivitet skall vara så självständig och rikt varierad som möjligt.”(Lgr 62)

Denna text om elevinflytande utvecklades senare i både Lgr 69 och Lgr 80. I gällande läroplan, Lpo 94, betonas att skolan är en viktig del i vårt demokratiska samhälle och att elever har rätt till inflytande och ansvar i skolan. Varje elev ska ges kunskap om och omfattas av demokratiska principer, och eleverna ska få utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Läroplanen betonar att det i läraruppdraget ingår att ge eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Vidare skall elevens inflytande öka i takt med elevens mognad och ålder. Även skollagen visar att det åligger alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Detta innebär att alla elever ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i skolans verksamhet.(Skollagen kap 1, § 2)

Amelie Tham har på uppdrag av Skolverket sammanställt intervjuer och samtal med elever, lärare och forskare i boken Jag vill ha inflytande över allt (1998).

”Reglerna om elevers rätt till inflytande är, liksom många andra regler om rättigheter för elever, så konstruerade att det är skolans företrädare som har tolkningsföreträde. Det är fortfarande de vuxna i skolan som definierar begreppet elevinflytande och har rätten att bedöma om eleverna har tillräckligt inflytande eller inte.”(Tham, 1998:7)

Detta skulle i så fall innebära att eleverna är beroende av lärares och rektorers kunskaper om elevinflytande. Läraren har en nyckelroll i skolans demokratiarbete, framförallt när det gäller att försöka tillämpa ett demokratiskt arbetssätt. Besitter inte läraren kunskap om den demokratiska processen påverkar detta elevernas möjlighet att erövra demokratin. Tolkningen av demokratiuppdraget kan se väldigt olika ut och får därigenom olika konsekvenser för eleverna. Trots olika tolkningar ska skolan vara en demokratisk arena där eleverna får uppleva demokrati i praktiken. Skollagen säger att skolan tydligt ska ta ställning för demokrati. Skolan ska fungera som en social mötesplats där samtalet är det viktigaste demokratiska redskapet. Eleven måste lära sig konsten att lyssna och vara öppen för argument och låta sig påverkas av andras åsikter. Utan denna förmåga att lyssna finns ingen grogrund för samtal och kommunikation. Skolan ska eftersträva en kommunikativ demokrati, det vill säga en demokrati där man utgår från och respekterar olikheter mellan människor man samtalar med. Detta belyser även Dewey (1999) som menar att kommunikation är ett grundläggande kriterium för demokrati. Klassråd och elevråd är skolans fora för det formella inflytandet. I dessa fora lär sig eleverna praktiskt den demokratiska processen där man utgår från och respekterar olikheter mellan människor. Det är viktigt att ramarna för elevinflytandet är klara och tydliga för såväl läraren som eleven. Klassråd och elevråd är ett demokratiområde för debatt och beslut. Läraren har till uppgift att se till att eleverna får grundläggande kunskaper om och träning i hur ett klassråd och elevråd ska gå till. Det är också viktigt att det diskuteras frågor som eleverna får och bör ha synpunkter på. Särskilt viktigt är det att eleverna lär sig att beslut som fattas på klassråd och elevråd genomförs och följs upp. Eleverna ska kunna se att deras inflytande ger konkreta resultat i deras vardag.

3. Syfte och problemformulering

Vårt syfte med examensarbetet är att se om, och på vilket sätt klassråd och elevråd är fungerande fora för elevdemokrati där eleverna tillåts vara med och påverka samt fatta beslut utifrån sina frågeställningar.

De frågor vi vill ha svar på är:

• I vilken utsträckning är skolans olika råd demokratiska? • Hur ser elevernas reella inflytande ut i råden?

4. Litteraturgenomgång

Den litteratur som inspirerat oss mest och som vi valt att utgå från är filosofen och pedagogen Johan Deweys Demokrati och utbildning (1999), kulturjournalisten Amelie Thams Jag vill ha inflytande över allt (1998 - en sammanställning gjord på uppdrag av Skolverket), professor och lärarutbildare Hans Albin Larssons Erövra Demokratin (2004) samt Vår demokratis värdegrund (2004), fil. dr och kompetensutvecklare Kennert Orlenius Värdegrund – finns den (2004) och slutligen professor Roger Säljö

Lärande i praktiken (2000).

4.1 Begreppet elevdemokrati

Under denna rubrik kommer vi att beskriva vad elevdemokrati är utifrån olika pedagoger/författare.

Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder ”folkmakt” eller ”folkstyre”. Demokratin som system fyller en rad funktioner. Beslut kan fattas på ett sätt som överensstämmer med vad allmänheten uppfattar som rätt och riktigt. Utgångspunkten är vilka regler som gäller för beslutsfattandet, vem det är som har rätt att fatta beslut och hur det ska gå till. Man skiljer mellan direkt och indirekt demokrati. Den direkta formen innebär att alla som har rösträtt håller en omröstning och därigenom fastställer ett beslut. Den indirekta formen innebär att man väljer någon som fattar besluten. Den direkta formen av demokrati återfinns i klassråd och den indirekta i elevråd.

Den amerikanske filosofen och pedagogen John Dewey (1999) understryker i

Demokrati och utbildning demokratins utveckling. Deweys pedagogiska visioner har

lämnat klara avtryck i det dagliga skolarbetet. Åtskilliga antaganden om exempelvis elevers lärande och socialisation, värdefrågor och demokratiuppfattning som återfinns i våra idag gällande läroplaner går att spåra tillbaka till John Deweys skrifter under början av 1900-talet. Dewey menar att demokratiträning är viktig för ett demokratiskt samhälle. Klassråd och elevråd är fora för den demokratiska processen. I hans pedagogiska filosofi är tankefriheten, yttrandefriheten och friheten att handla grundläggande element. Dewey anser vidare att skolan har en demokratifostrande roll och att kommunikation och socialt samspel utvecklar individen och ger en ökad förståelse för både sig själv och andra. Dewey menar att lärarens uppgift med

demokratiträning bör vara att uppmuntra till egna upplevelser utifrån ett erfarenhetsbaserat lärande. Detta leder enligt Dewey till en gradvis förbättring av elevens demokratiska tänkande, därav hans kanske allra mest kända uttryck ”learning by doing”. Klassråd och elevråd är regelbundna möten där elevernas teoretiska kunskaper om vad demokrati och demokratiska värderingar är, får en praktisk tillämpning. Dewey menar att man får en utvidgad och förändrad erfarenhet genom att kommunicera med sin omgivning. Man får ta del av vad andra tänkt och känt, och påverkas, på ett eller annat sätt, av detta. Skolans absolut viktigaste uppgift är enligt Dewey att förbereda eleven för ett socialt liv i en demokrati.

Hans Albin Larsson (2004) menar att det skett en förändring i synen på skolans roll som demokratifostrare. Skolkommissionen hade 1946 ett kollektivt förankrat demokratibegrepp. Under åren som följde ändrades demokratibegreppet inom skolan för att under 1980-talet mynna ut i ett individualistiskt demokratibegrepp, vilket innebär att det sätts en större tilltro till den enskilda människan.Han menar vidare att det kan delas in i formell respektive reell demokrati. Larsson hävdar att det endast är den som har skolning i demokratins idémässiga förutsättningar och i dess funktion som kan utöva inflytande. Därför är det viktigt att demokratin ständigt erövras, av varje generation. Skolan skall vara en demokratisk miljö som tillåter oenighet. Vidare betonar Larsson hur viktigt det är att skolans uppgift inte enbart är att lära ut kunskaper om demokrati, moral och kritiskt tänkande. Larsson citerar: ”Skolan måste också vara en demokratisk arena; eleverna måste få uppleva demokrati i praktiken”(SOU 2000:1, s.242). Larsson menar att det är läraren som har nyckelrollen i skolans demokratiarbete och som bör tillämpa ett demokratiskt arbetssätt. En grundsten är att träna eleverna i kritiskt tänkande. Ett verktyg för att åstadkomma demokrati är att eleverna måste lära sig att ifrågasätta och att ställa kritiska frågor, men det är lika viktigt att eleverna ska kunna fungera socialt tillsammans och att ha en acceptans för andras åsikter. Det är i det deliberativa samtalet som olika åsikter ställs mot varandra i argumentation eller jämkas samman. I dessa samtal finns en strävan efter att var och en själv reflekterar över sin ståndpunkt genom att lyssna, överväga, söka argument och värdera. Det finns också en kollektiv strävan efter att finna en samsyn som alla kan enas om. En bra träningsform för detta är vanlig mötesteknik menar Larsson. Larsson menar att det är samhällets politiska och kulturella värderingar som påverkar och formar elevernas värderingar. Det

är dessa värderingar som styr skolans demokratifostran. En abstrakt och formell undervisning i demokrati kan lätt tappa sitt värde.

Orlenius (2004) anser att värdegrunden bör ses i ett historiskt perspektiv. För ungefär tjugo år sedan var skolans uppdrag att fostra eleverna, men i dag utgör värdegrunden fundamentet för all verksamhet i skolan. De allra flesta lärare tycker att etik och moral är viktiga faktorer som ska genomsyra skolans verksamhet, men i praktiken kan det se väldigt olika ut beroende på hur vi förstår och tolkar det som står i läroplanerna. Lärarrollen har vidgats och har i många avseenden blivit svårare, det finns idag betydligt fler kulturella skillnader att hantera. Många lärare upplever även att de behöver hjälp med juridiska frågor kontra etiska frågor i vardagliga situationer. Värdegrundsbegreppet är i hög grad knutet till samhällets krav på skolan och på medborgarfostran. Normer kan jämföras med regler medan värden är något vi strävar mot. Orlenius menar att en demokratisk utveckling sker när alla inte är överens, genom att olika ståndspunkter lyfts, elevernas argument diskuteras och analyseras och genom att skilda perspektiv synliggörs. Det är då utveckling sker. Demokrati är med andra ord att uppmuntra oenighet och det tror vi finns en möjlighet för i de olika råden som finns på skolor, med hjälp och styrning av lärare och rektorer. Orlenius belyser dock att eleverna upplever att de får allt mindre inflytande i takt med stigande ålder, vilket strider mot både skollagen och våra läroplaner. Läroplanen Lpfö 98 omfattar förskolan, Lpo 94 omfattar det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshem medan de frivilliga skolformerna omfattas av Lpf 94. Både i skollagen (kap 4, § 2) och i läroplanerna betonas att inflytandet skall öka med stigande ålder och mognad.

Amelie Tham (1998) menar att överdrivna och felaktiga förväntningar på elevdemokratin kan vara ett lika stort problem som det praktiska genomförandet. För att elevdemokratin ska fungera krävs ett gemensamt normsystem som rättfärdigar den. Tham menar vidare att själva utvecklingsprocessen är oerhört viktig för att eleverna ska bli delaktiga i ett demokratiskt synsätt. Med detta menar Tham att eleverna tillsammans med läraren måste vara med i utvecklingen av formerna för demokratin i skolan. Det är endast då som elevdemokratin hålls levande och gör det möjligt för varje elevgeneration att erövra demokratin. Det finns idag ett ökat tryck på att elevernas inflytande ska synliggöras, men det ges inga anvisningar om hur inflytandet ska gestaltas. Det är

Detta innebär att det är de vuxna i skolan som definierar begreppet inflytande och att det är de vuxna som bedömer om eleverna har tillräckligt inflytande eller inte. Tham menar att det är de vuxnas insikt om grundläggande demokratiska värderingar som avgör utvecklingen av elevdemokrati. Tham ser elevinflytande som ett ord med positiv laddning, att det är något bra, men hon menar också att senare års uppmärksamhet kring begreppet elevinflytande och den positiva laddningen är paradoxala. Barn och unga upplever idag sina möjligheter till inflytande som verkligt bristfälliga. Tham anser det uppseendeväckande att ett samhälle som anser att elever ska ha inflytande över livet i skolan inte lyckats etablera det under loppet av femtio år.

Roger Säljö (2000) utgår från forskning som omfattar lärande, utveckling och interaktion utifrån ett sociokulturellt perspektiv och menar att lärandet aldrig kan reduceras till en fråga om enbart teknik eller metod. Lärandet sker i interaktion med andra. Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare. Säljö menar att människan är en genuint kommunikativ varelse som är inriktad mot att samspela med andra. I ett sociokulturellt perspektiv på mänskligt lärande och utveckling blir kommunikativa processer centrala. Det är genom kommunikation som individen blir delaktig i kunskaper och färdigheter. Det är genom att höra vad andra talar om och hur de föreställer sig världen, som människan blir medveten om vad som är intressant och värdefullt att urskilja. Det är detta samspel som uppstår i klassråd och elevråd.

4.2 Vad säger styrdokumenten?

Våra nuvarande läroplaner för skolan grundas på demokratiska värderingar där elever uppfattas som unika, fria och kreativa och med en vilja och lust att lära. Dewey (1999) är av samma uppfattning när han påtalar att lärandet i skolan ska syfta till att bidra till upprätthållandet av det demokratiska samhället, och att lärandet för eleverna ska ske genom ett undersökande arbetssätt där de kan lära utifrån fakta genom att studera samhället. Orlenius (2004) anser att värdegrunden endast utgjorde en del utav Lgr 80 medan den genomsyrar vår nuvarande läroplan, Lpo 94. I Lpo 94 är det de humanistiska värdena som handlar om vår samtid och vårt förflutna, om kultur, samhällen och kommunikation mellan människor som framträder starkast. Gemensamt för de humanistiska värdena är att de på ett eller annat sätt bidrar till en ökad förståelse för den

värld vi lever i. Det är dessa värden som lyfts fram och blir en grundpelare för verksamheten i skolan.

”Läraren skall se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.”(Lpo 94:15)

”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen ligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer.”(Lpo 94:15) ”Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad”(Skollagen kap 4, § 2)

I vårt demokratiska samhälle spelar skolan en viktig roll. Elevens rätt till inflytande lyfts i våra styrdokument. Både skollagen och läroplanerna betonar betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Det kan vara både ett formellt och ett informellt elevinflytande. Klassråd och elevråd räknas till det formella inflytandet medan elevens inflytande över det egna arbetet i undervisningssituationen räknas till det informella inflytandet.

5. Metod

5.1 Metodbeskrivning

Vi har valt att göra en i första hand kvantitativ undersökning eftersom vi vill införskaffa en bred kunskap i elevdemokrati. Vi har vänt oss med en enkät till elever i årskurs fem. Med en kvantitativ undersökning i enkätform ges möjlighet att nå en större undersökningsgrupp; dock får man inte lika uttömmande svar och djup kunskap i ämnet som vid en kvalitativ undersökning Trost (2001). Då vi även ville ha klasslärarnas syn på elevdemokrati, och då de utgjorde en mindre grupp, såg vi en möjlighet att även göra en kvalitativ studie i form av intervjuer med dem. Trost (2001) menar att en kvalitativ och en kvantitativ undersökning ofta kan användas i kombination med varandra.

5.2 Urval och procedur

Vi har valt att genomföra vår undersökning med elever i årskurs fem eftersom vår utbildning riktar sig mot de tidigare skolåren. I vår undersökning ville vi nå ut till 80-100 elever vilket innebar att vi behövde komma i kontakt med ungefär fem skolklasser. Vi kontaktade fyra skolor där vi presenterade oss och informerade om vårt syfte med undersökningen. Av dessa fyra skolor var tre intresserade av att delta. När undersökningen skulle genomföras var både elever och lärare väl förberedda och införstådda med uppgiften. Eleverna fick även en detaljerad information om att deras enkätsvar är anonyma. De tre skolor som är med i undersökningen är belägna i två medelstora städer i mellersta Skåne. Båda städerna kan betraktas som typiska industristäder. Två av skolorna är centralt belägna medan en skola ligger i utkanten av staden. Vi har valt att kalla skolorna A, B och C. Vi har vänt oss till fyra klasser med sammanlagt 97 elever, varav bortfallet var 5 på grund av sjukdom, vilket resulterade i att det var 92 elever som svarade på enkäten. I elevenkäten var det i det närmaste lika många flickor som pojkar som svarade. Vi har även intervjuat fyra lärare med olika lång yrkeslivserfarenhet. Skolorna A och B är centralt belägna medan skola C ligger belägen i utkanten av staden. Skillnaderna mellan elevernas svar från de olika skolorna var marginella, därför valde vi att inte göra någon komparativ analys av elevenkäterna. Detta gäller även pojkars och flickors svar.

5.3 Intervju och enkät

När vi skulle sätta samman enkäten (bil 1) utgick vi från vårt syfte som är att se om klassråd och elevråd är fungerande fora för elevdemokrati där eleverna får vara med och påverka samt fatta beslut utifrån sina frågeställningar. Tanken var att enkäten skulle uppfattas både som intressant och vara enkel att besvara. Därför valde vi många slutna frågor men även några öppna.

Patel & Davidson (1994) menar att förberedelser är viktiga både när det gäller intervjuer och enkäter. Vi beslöt därför att utföra en pilotstudie för att se om det fanns svagheter eller fel i vår enkät och vårt intervjuunderlag. Både enkäten och intervjuunderlaget föll väl ut och vi bestämde oss för att använda dem i vår undersökning. Pilotundersökningen som gjordes kommer inte att redovisas i resultatbeskrivningen. I nästa steg tog vi personlig kontakt med de tre skolor som skulle vara med i undersökningen. Samtliga lärare vi kontaktade var positiva till att medverka i vår undersökning. För att kunna svara på eventuella frågor som kunde komma upp i samband med enkätundersökningen valde vi att personligen närvara när eleverna besvarade enkäten, vilket också gav oss möjlighet att ge ytterligare information till både elever och lärare om vårt syfte med enkäten. Vi genomförde strukturerade intervjuer med lärarna där frågorna var bestämda förväg. Vi utgick från ett eget konstruerat intervjuunderlag.(bil. 2)

6. Resultatbeskrivning

6.1. Enkäter

Vi lämnade ut en enkät till fyra klasser i årskurs fem vilket sammanlagt blev 92 elever. I skola A är det två klasser med sammanlagt 48 elever, i skola B är det en klass med 23 elever och i skola C är det 21 elever. Det visade sig att könsfördelningen var väldigt jämn, av de svarande var 45 flickor och 47 pojkar. Våra funderingar om att enkätsvaren skulle kunna skilja sig mellan skolorna och eventuellt även mellan könen visade sig var ogrundade. Vi kunde inte påvisa några tydliga differenser i vår undersökning, därför redovisas enkätsvaren tillsammans.

Fråga 1. Har ni klassråd?

Antal elever

Ja: 89

Nej: 1

Vet ej: 2

En klar majoritet av eleverna uppger att de har klassråd. En elev uppgav att de inte har något klassråd och två elever svarade att de inte vet om de har klassråd. Anledningen till att eleverna inte vet om de har klassråd kan vara att de på grund av annan undervisning inte är närvarande då klassrådet äger rum. En annan anledning kan vara att de inte har tillräcklig kunskap om vad ett klassråd är, eller så kan det bero på att eleven är ny i klassen. Fråga 2. Hur ofta har ni klassråd? Antal elever En gång i veckan: 25 Varannan vecka: 26 En gång i månaden: 26 Mindre än en gång i månaden: 4 Vet ej: 7 Ej svarat: 4

Majoriteten av eleverna uppger att de har regelbundna klassråd. Undersökningen visar att det är lika vanligt förekommande att klassrådet hålls en gång i veckan, varannan vecka eller en gång i månaden. Några elever uppger att de inte vet hur ofta de har klassråd och några få elever har inte svarat på frågan. Att eleverna svarat att de inte vet eller att de har valt att inte svara på frågan kan bero på samma anledningar som vi redovisat i föregående uppgift. Att ha klassråd en gång i månaden kan även upplevas som alltför sällan för att det ska uppmärksammas av eleven. En anledning kan också vara att klassrådet av någon anledning blir inställt.

Fråga 3: Händer det att klassrådet ställs in? Antal elever

Ja: 31

Nej: 51 Vet ej: 6 Ej svarat: 4

Mer än hälften av eleverna uppger att klassrådet inte ställs in, vilket är positivt. En tredjedel av eleverna uppger emellertid att klassrådet ställs in. Några få elever svarar att de inte vet om det ställs in och ytterligare några få elever har valt att inte svara på frågan. Motiven för de sistnämnda svaren kan vara de samma som i de föregående frågorna.

Fråga 4. Om du svarat ja, varför tror du att klassrådet ställs in? Samtliga skolor har uppgivit följande anledningar till att klassrådet ställs in: • att det finns viktigare saker att göra

• att klassen är på utflykt

• att det inte finns någonting på dagordningen

Några få elever svarar att de inte vet varför klassrådet ställs in Fråga 5. Vad brukar ni diskutera på klassrådet?

Frågor som diskuteras är följande (de mest frekventa diskussionsfrågorna redovisas först): idrott, omklädningsrum, skollunch, raster, klassfest, lekredskap, förbättringar i klassen, disco, busstransporter, skolgården, husdjur i klassen, korridorer, regler, saker

som ska fixas, trivsel, utflykter, inredningen i klassrum, elevrådet, lägerverksamhet och

schematekniska frågor.

Fråga 6. Behöver du veta mer om hur ett klassråd ska fungera? Antal elever

Ja: 9

Nej: 80

Vet ej: 2

Ej svarat: 1

En klar majoritet av eleverna menar att de har tillräckliga kunskaper om hur ett klassråd ska fungera. Det finns dock en mindre grupp elever som anser sig vilja veta mer om hur det ska fungera. Ett par elever uppger att de inte vet och ytterligare en elev har valt att inte svara, vilket kan bero på samma anledningar som vi tidigare redovisat. Fråga 7. Hur tycker du att klassrådet fungerar? Antal elever Mycket bra: 48 Bra: 39 Mindre bra: 3 Vet ej: 1 Ej svarat: 1

En klar majoritet av eleverna anser att klassrådet fungerar bra eller till och med mycket bra. Ett mindre antal elever anser att klassrådet fungerar mindre bra, en elev vet inte hur klassrådet fungerar och en elev har valt att inte svara. Anledningarna till de två sistnämnda kan vara de samma som vi redan tidigare redovisat.

Fråga 8. Finns det elevråd på skolan? Antal elever

Ja: 90

Ej svarat: 2

Majoriteten av eleverna uppger att det finns ett elevråd på skolan. De elever som inte svarat på frågan kan ha samma orsak till detta som vi redan tidigare redovisat. Fråga 9. Vem ingår i elevråd? Antal elever Vet vem som ingår i elevrådet: 67

Vet ej: 18

Ej svarat: 7

Eleverna uppger att det är vanligast att det är lärare och elever från de flesta årskurser på skolan som ingår i elevrådet. Ibland kan det även vara rektor, kurator eller annan skolpersonal som medverkar. Fråga 10. Får du veta vad som diskuteras på elevrådet? Antal elever Ja: 76

Nej: 9

Ibland: 3

Ej svarat: 4

Majoriteten av eleverna uppger att de får veta vad som diskuteras på elevrådet. Det finns dock ett mindre antal elever som anser att de inte får någon information från elevrådet och några elever anser att de endast får information ibland. Detta kan bero på att de varit frånvarande då informationen gavs. Om informationen från elevrådet ges på klassrådet och klassrådet ställs in kan det vara förklaringen till att informationen försvunnit. De elever som valt att inte svara på frågan kan ha samma anledning som vi tidigare redovisat.

Fråga 11. Vad skulle du vilja vara med och bestämma om på skolan?

De frågor som eleverna önskar att få vara med och bestämma i är (de mest frekventa frågorna redovisas först): skollunchen, idrotten, utemiljön, skoltider, undervisningen, rasttider, trivsel, klassuppdelning, hälsan och klassresa.

Det som är gemensamt för alla skolorna och mest angeläget att diskutera är skollunchen, idrotten och utemiljön. Det visar sig att i de frågor som eleverna vill vara med och bestämma är också de frågor som oftast redan diskuteras på klassråden. Undervisningen är ett ämne som inte diskuteras på klassråden men som det visar sig att ett stort antal elever, på samtliga skolor, vill vara med och diskutera.

Fråga 12. Övriga synpunkter angående klassråd och elevråd

I denna fråga är det endast tre elever som uppgett att de gärna ser att rektor är mer aktiv i både klassråd och elevråd. Inga andra synpunkter har kommit fram.

6.2. Intervjuer

Vi har intervjuat tre kvinnliga och en manlig klasslärare för att få deras syn på elevdemokrati. De är fyra lärare med olika lång arbetslivserfarenhet. En av lärarna är i ålder 31-40, två lärare är i ålder 41-50 och en av lärarna är över 60 år. Vi kommer att benämna lärarna Stina, Eva, Karin och Per. Våra intervjuer var strukturerade och byggde på fasta frågor som vi ställde till samtliga lärare.

Fråga 1. Har du klassråd med dina elever?

Samtliga lärare uppger att de har klassråd med sina elever, vilket är ett förväntat svar.

Fråga 2. Hur ofta har ni klassråd?

Stina och Eva uppger att de har klassråd varannan vecka och Karin och Per uppger att de har klassråd en gång i månaden.

Fråga 3. Händer det att klassrådet prioriteras bort?

Karin, Eva och Per uppger att klassrådet inte prioriteras bort medan Stina uppger att det händer att det bortprioriteras.

Fråga 4. Om du svarat ja, vilka kan orsakerna vara?

Stina menar att det tyvärr händer att klassrådet prioriteras bort på grund av att klassen är på utflykt eller har en annan aktivitet. Stina tycker att det är viktigt att alla elever är närvarande vid klassrådet. Att hitta en ny tid kan innebära svårigheter på grund av att elever har undervisning i svenska som andraspråk eller specialundervisning i andra grupper. Eva som svarat nej på frågan uppger att om det inte finns något på dagordningen ställs klassrådet in.

Fråga 5. Nämn några frågor som brukar diskuteras på klassrådet.

Karin har en dagordning i sin klass där de tar upp hur vi har det i klassen, något som ska ändras, något som är bra som det är och information från elevrådet. Per tar upp önskemål om skollunchen, skolgården, aktiviteter i klassen och lägerskola. Stina tar upp vad som diskuterats på elevrådet, klassfest, övernattning, placering i klassrummet, regler, hur vi är mot varandra, praktiska lösningar, att det är viktigt att lyssna på varandra, eftersom det är svårt att komma fram till gemensamma lösningar är det oftast läraren som bestämmer. Eva uppger det är skolgården, skollunchen, skolskjuts, regler, tema, skolresa som brukar diskuteras på klassrådet.

Fråga 6. Anser du att klassrådet fungerar?

Karin, Eva och Per anser att klassrådet fungerar bra som ett demokratiskt forum medan Stina uppger att det endast fungerar ibland.

Fråga 7. Om du svarat nej, varför fungerar det inte?

Stina tycker att hon ibland behöver styra för mycket. Hon har valt att vid varje klassråd ha skiftande ordförande och sekreterare, ett uppdrag som hon anser att alla elever inte klarar av.

Fråga 8. Anser du att du behöver mer kunskap om hur ett klassråd ska fungera? Stina, Eva och Karin uppger att de önskar mer kunskap i ämnet. Per svara nej på frågan. Fråga 9. Om du svarat ja, vad skulle du vilja veta mer om?

Stina uppger att hon aldrig fått någon kurs i hur ett klassråd ska fungera bra. Hon har hittat på en egen form för hur klassrådet ska fungera. Karin och Eva uppger att det

inte sig behöva mer kunskap, han anser att han har tillräckligt med erfarenhet. ”Med över 40 år i branschen behärskar jag detta”.

Fråga 10. Anser du att eleverna behöver veta mer om hur ett klassråd ska fungera?

Eva och Karin tycker inte att eleverna behöver mer kunskap om hur ett klassråd ska fungera, medan Stina och Per tycker att eleverna behöver mer kunskap.

Fråga 11. Finns det elevråd på skolan?

Samtliga lärare uppger att det finns ett elevråd på skolan. Fråga 12. Hur ofta har ni elevråd på skolan?

Samtliga lärare uppger att de har elevråd på skolan en gång i månaden. Fråga 13. Händer det att elevrådet prioriteras bort?

Samtliga lärare svarar nej på frågan.

Fråga 14. Om du svarat ja, vilka kan orsakerna vara? Inga alternativ gavs.

Fråga 15. Vem ingår i elever som diskuteras på elevrådet?

Samtliga lärare svarar att det är elever från alla årskurser och en lärare som ingår i elevrådet. Lärarna uppger även att rektor, kurator eller annan skolpersonal medverkar ibland.

Fråga 16. Får ni information om vad som diskuteras på elevrådet? Samtliga uppger att ett protokoll kommer ut till klasserna efter varje elevråd. Fråga 17. Vad anser du att elevinflytande är.

Samtliga lärare anser att elevinflytande handlar om demokrati. De menar att det är viktigt att eleverna både får och vågar uttrycka sina synpunkter. Karin uppger att det är viktigt att eleverna får känna att de blir lyssnade på. Är det möjligt så bör man göra de förändringar som eleverna önskar. Stina tar upp att det är viktigt att alla elever får och

och bestämma till en viss del. Stina tycker också det är viktigt att eleverna får en känsla av att de kan påverka. ”Att de tror att de kan påverka”. Per tycker att elevinflytande handlar om medbestämmande efter mognad, att alla har rätt att säga, tycka och tänka vad man vill. ”Det blir sedan ett hopkok av vad alla vill” ” Det är demokratins spelregler1 som gäller”. Per anser vidare att det bör vara ett så stort elevinflytande i klassrummet som möjligt, undervisningen bör vara så individuell som möjligt. Eva uppger att det är viktigt att eleverna är med och bestämmer. ”Elevernas åsikter är guld värda” Eva menar vidare att det blir ett mer positivt klimat i klassen om eleverna får vara med och bestämma, vilket hon uttryckte ”Delaktighet ger glädje”.

Fråga 18. Skulle du vilja arbeta aktivt för att förbättra elevinflytandet på din skola?

Karin och Eva uppger att de skulle vilja vara med och förbättra elevinflytandet på sin skola medan Stina och Per uppger att de inte har någon önskan om detta. Karin och Eva som vill arbeta mer aktivt för att förbättra elevinflytandet motiverar detta med att de vill försöka få bort skendemokratin.

Fråga 19. Övriga synpunkter.

Per berättar att det är lätt att elevrådet blir en skendemokrati. Eleverna vill samma sak år efter år, men ingenting händer, vilket leder till ”många tappade sugen”. Ett exempel han lyfter är serveringen av sallad i skolmatsalen. Eleverna har väldigt länge försökt att få salladen serverad i olika skålar men den serveras fortfarande blandad. Ingenting händer fast att man lovat att ändra. Samtliga lärare anser att klassråden oftast fungerar bättre än elevråden.

7. Analys och diskussion

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning klassråd och elevråd är fungerande demokratiska fora, och att ta reda på om eleverna har ett reellt inflytande via råden. Vi förväntade oss större skillnader i enkätsvaren mellan skolorna och även mellan könen men några tydliga differenser gick inte att urskilja, varken mellan de olika skolorna eller mellan könen. Samtliga lärare uppger att de har klassråd med sina elever. I läroplanen, Lpo 94, och i skollagen står det att skolan ska ge eleverna ansvar och inflytande i skolan. Enligt Dewey (1999) är demokratiträning en viktig förberedelse för upprätthållandet av ett demokratiskt samhälle. I vår undersökning uppger de allra flesta elever att de har klassråd och elevråd och att dessa råd fungerar bra. Det finns emellertid några få elever som inte vet eller inte uppfattar att de har klassråd och det finns även ett fåtal elever som väljer att inte svara på frågan. Detta kan bero på att de inte är närvarande då klassråden äger rum på grund av annan undervisning eller så kan det bero på att de inte har tillräcklig kunskap om vad ett klassråd är. Anledningen kan också vara att eleven är ny i klassen. En anledning till att lärare och elever är så positiva i undersökningen kan vara att de skolor som deltog i vår undersökning också förmodligen är positivt inställda till elevdemokrati. En annan anledning kan vara att lärarna är väl medvetna om vad som förväntas av dem, eleverna ska enligt skolans styrdokument ges både ansvar och inflytande i skolan. Det kan också vara så att eleverna är inskolade i att ge de svar som förväntas. Vi anser liksom Larsson (2004) att läraren har en nyckelroll i skolans demokratiarbete, en viktig del i det arbetet är att träna eleverna i självständighet och kritiskt tänkande. I en av klasserna där enkätundersökningen genomfördes var läraren oerhört mån om att eleverna skulle svara ”rätt” och visade detta genom att hjälpa eleverna att svara på enkäten. Detta kan också ha påverkat resultatet.

Undersökningen visar att klassråd hålls någorlunda regelbundet, eleverna uppfattar dock att de har klassråd oftare än vad lärarna uppger att de har. Det händer att klassrådet emellanåt prioriteras bort på grund av andra aktiviteter. Det är då svårt att hitta ersättningstider och det skjuts därför fram till nästa gång. En annan anledning till att klassrådet ställs in uppges vara att det inte finns något på dagordningen som eleverna vill diskutera. Synen på klassråd varierar mellan lärarna och precis som Tham (1998) nämner är det lärarna som har tolkningsföreträde i elevers rätt till inflytande, vilket även

kommer fram i vår undersökning. Det är fortfarande lärarna som bedömer om eleverna har tillräckligt inflytande eller inte. Tham (1998) ser ett problem i att det inte ges några anvisningar hur elevinflytandet ska gestaltas, trots att det idag finns ett ökat tryck på att inflytandet ska synliggöras. I undersökningen uppger en lärare att hon får styra klassrådet för mycket, samma lärare menar också att hon inte fått någon utbildning inom området elevdemokrati. Hon ser fortbildning som något positivt och att det leder till utveckling. En annan lärare menar att han har lång erfarenhet inom läraryrket och anser att han har tillräckliga kunskaper om hur ett klassråd ska fungera. Samma lärare anser att elevdemokrati är medbestämmande efter mognad. När enkäten genomförs visar denna lärare en viss oro över att inte eleverna ska besvara enkäten ”rätt”. Tham (1998) menar att felaktiga förväntningar på elevdemokratin kan vara ett minst lika stort problem som det praktiska genomförandet.

De flesta eleverna tycker att klassrådet fungerar bra. Lärarna är också ganska nöjda, en lärare uppger emellertid att det endast fungerar ibland. Flera av lärarna påtalar även att det kan se olika ut år från år, beroende på hur engagerade eleverna är. Klassråd en gång i månaden kan vara en av orsakerna till att det fungerar mindre bra, prioriteras klassrådet bort vid ett tillfälle blir det två månader mellan klassråden. Vi ser en stor fara i att klassråden hålls allt för sällan, då tror vi att detta kan leda till att eleverna tappar kontinuiteten. Det krävs en kontinuitet för att få klassrådet att fungera och för att eleverna ska införskaffa kunskap i mötesteknik. Larsson (2004) menar att det är läraren som har nyckelrollen i skolans demokratiarbete. Han menar vidare att en av grundstenarna för ett demokratiskt arbetssätt är träning i kritiskt tänkande och en strävan i att finna en samsyn som alla kan enas om. Detta styrker även Säljö (2000) genom sin teori om att det är i interaktionen med andra som insikter och handlingsmönster föds och då som sociokulturella resurser skapas.

Vår uppfattning är att klassråd oftast fungerar bättre än elevråd, vilket är naturligt eftersom demokrati måste byggas från grunden. Beslutsprocessen är både kortare och enklare i klassråd. Eleverna kan genom den demokratiska processen, genom majoritetsbeslut komma fram till gemensamma beslut. Både Orlenius (2004) och Larsson (2004) tar upp att det är viktigt att uppmuntra oenighet, där eleverna får lyssna av och respektera varandras åsikter och att eleverna utifrån dessa diskussioner fattar ett

människan blir delaktig i kunskaper och färdigheter. Säljö menar vidare att i diskussioner där olika åsikter dryftas utvecklas en medvetenhet för vad som är intressant och ett samspel mellan eleverna uppstår. Att elevinflytande är en viktig del och att det är demokratins spelregler som gäller kom fram i intervjuerna med lärarna. Utifrån intervjuerna med lärarna framgår det att det är läraren som står för utformningen av klassrådet. Vi anser liksom Tham (1998) att om man tar med eleverna i diskussionen kring hur klassråd ska utformas blir det en mer levande elevdemokrati. När det gäller elevråd visar vår undersökning att beslutsprocessen är betydligt långsammare eftersom rektor inte ingår i elevrådet och det är rektor som har mandat att fatta beslut i de flesta frågor. Vi är av den uppfattningen att elevrådet värderas högre om rektor ingår, och att det då är lättare att fatta beslut. Ett fåtal av elevernas önskemål är också att rektor ska ingå i elevrådet.

Att enkätsvaren var så samstämmiga fick oss att fundera kring vad eleverna har inflytande i. Hur demokratiska är skolornas olika råd? Har eleverna ett reellt inflytande i råden? Vi anser liksom Tham (1998) att när eleverna är med i utformningen av de olika råden får de ett mer reellt inflytande än vad de har idag. Vår undersökning visar att normerna för elevdemokratin ofta lämnas i elevernas händer. Eleverna får inte den hjälp med utvecklingen av formerna för klassrådet som behövs. Ett exempel på detta är att om det inte tillförs något på dagordningen ställs klassrådet in. Vi anser att det är viktigt att det ges anvisningar om hur inflytandet ska gestaltas i linje med Thams (1998) teori om reellt inflytande, att eleverna tillsammans med läraren måste vara med i utvecklingen av formerna för demokratin i skolan. I klassråden diskuteras frågor som regler, inne- och utevistelse, klassfester med mera och det är i dessa frågor det fattas beslut. Vi anser att diskussioner kring tema, läxor och annat som rör undervisningen borde synliggöras mer. Vår undersökning visar att undervisningen är ett område som eleverna gärna vill vara med och bestämma om men som inte diskuteras på klassråden. Eleverna efterlyser även mer inflytande i ämnen som redan idag frekvent diskuteras på klassrådet. Det kan vara ämnesområden som rör skolmaten, schematekniska frågor, trivsel och klassaktiviteter. Detta tolkar vi som att det reella inflytandet i klassrådet och elevrådet är litet eftersom det är ständigt återkommande frågor som diskuteras och det är frågor där det inte fattas något gemensamt beslut. Vi ser en fara i att den demokratiska processen på detta sätt urholkas. Tham (1998) menar att elever idag upplever sina möjligheter till inflytande

elevinflytande inte fått en mer central plats i skolans värld. I intervjuerna med lärarna kom det också fram hur lätt det kan bli en skendemokrati. En lärare uttryckte att ”det är svårt att enas om ett gemensamt beslut” det blir ofta läraren som fattar beslutet. Vår undersökning visar att det finns en tendens till att det viktigaste är att eleverna får en känsla av att ha inflytande, inte att de har ett reellt inflytande.

Ett ämne som ofta diskuteras både i klassråd och i elevråd är en situation kring skollunchen, som enligt läraren väldigt enkelt kan åtgärdas men negligeras av skolledningen. Detta sätt att hantera elevdemokratin kan få följder som istället för att stärka den demokratiska processen minskar elevernas tro på möjligheten att kunna påverka. Tilltron till demokratin och det reella inflytandet försämras. Vi finner belägg för våra tankar hos Larsson (2000) som betonar skolans betydelse för förberedelsen i medverkandet i den demokratiska processen. Precis som Larsson säger är det oerhört viktigt att demokratins förutsättningar erövras och att det endast är då som ett reellt inflytande kan utövas.

8. Slutsats

Vår slutsats är att elever och lärare ser de olika råden som bra demokratiska fora. Klassrådet står för en enklare beslutsprocess där eleverna känner ett bra inflytande. Däremot upplevs beslutsprocessen i elevrådet som mer byråkratisk och därigenom svårare att känna sig delaktig i, bland annat efterlyses rektors närvaro av en del elever. I resultatet kan vi utläsa att de frågor som eleverna vill ha mer inflytande i oftast är de frågor som frekvent diskuteras i råden. Därav drar vi slutsatsen att ett reellt inflytande inte är så stort. Vi anser precis som Tham (1998) att det är viktigt att låta eleverna vara med i utformandet av både klassråd och elevråd. En fast dagordning som lärare och elever tillsammans tagit fram kan vara till en stor hjälp. Vi anser även som Larsson (2004) att det är viktigt att ge eleverna de redskap som behövs för att förstå och kunna utöva den demokratiska processen. Då behöver man inte ställa in klassrådet på grund av att det inte finns något på dagordningen. Vi anser precis som Tham (1998) att det är uppseendeväckande att ett samhälle som anser att elever ska ha inflytande över livet i skolan inte lyckats etablera det under loppet av femtio år. Detta lyfte Tham för åtta år sedan och vår undersökning visar att det inte hänt några större förändringar sedan dess.

Vi har i vår undersökning kommit fram till betydelsen av elevinflytande redan i utformningen av både klassråd och elevråd. Detta kommer vi att ta med oss i vårt framtida arbete. Vi har även fått en insikt i att hela skolan måste involveras i diskussioner kring strukturer för elevdemokrati. Vi har under en termin läst och diskuterat ämnet elevdemokrati som gett oss teoretiska kunskaper som vi kommer att ta med oss i vårt framtida läraryrke. Vi är av den uppfattningen att lärare över lag är positivt inställda till elevdemokrati men att skolan som organisation behöver få mer kunskap om hur elevdemokrati ska utformas.

Vår undersökning bygger på tre skolor för elever i årskurs fem samt deras klasslärare och vi kan därför inte göra någon generalisering av vår slutsats. Elevdemokrati är ett ämne som omfattar många olika områden där det finns mycket att forska kring. Vi valde att fokusera på klassråd och elevråd och en vidare forskning i ämnet elevdemokrati kan vara att observera dessa råd.

9. Referenser

• Dewey, Johan (1999): Demokrati och utbildning. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB.

• Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2001): Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskaps företaget i Uppsala AB.

• Larsson, Hans Albin (2004): Vår demokratis värdegrund. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag.

• Larsson, Hans Albin (2000): Erövra demokratin!, andra upplagan. Stockholm: SNS Förlag.

• Orlenius, Kennert (2004): Värdegrunden – finns den? Malmö: Runa förlag.

• Patel, Rune & Davidson, Bo (1994): Forskningsmetodikens grunder, andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

• SOU 2000:1, Direktiv 1997:101 En uthållig demokrati

• Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken. Stockholm: Norstedt Akademiska Förlag. • Tham, Amelie (1998): Jag vill ha inflytande över allt, Skolverket. Stockholm:

Liber Distribution.

• Trost, Jan (2001): Enkätboken, andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

• Utbildningsdepartementet: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94.

Bilaga 1

Elevdemokrati – elevinflytande

Hur ser det ut på din skola? Existerar elevdemokrati? Fungerar klassråd och elevråd? Kan det utvecklas?

Kön: flicka pojke

Ålder:

1. _{Har ni klassråd?} Ja Nej

2. _{Hur ofta har ni klassråd?}

en gång i veckan varannan vecka

en gång i månaden mindre än en gång i månaden 3. Händer det att klassrådet ställs in? Ja Nej 4. Om du svarat ja, varför tror du att klassrådet ställs in?

5. _{Vad brukar ni diskutera på klassrådet?}

6. _{Behöver du veta mer om hur ett klassråd ska fungera?}

Ja Nej

7. Hur tycker du att klassrådet fungerar?

Mycket bra bra mindre bra vet ej ej svarat 8. Finns det ett elevråd på skolan? Ja Nej 9.Vem ingår i elevrådet?

10.Får du veta vad som diskuteras på elevrådet?

Ja Nej Ibland Ej svarat

11.Vad skulle du vilja vara med och bestämma om på skolan?

12. _{Övriga synpunkter angående klassråd och elevråd.} mindre än en gång i månaden

Bilaga 2

Elevdemokrati – elevinflytande

Kön: kvinna man

Ålder: 20-30 31-40

41-50 51-60 > 60

8. _{Har du klassråd med dina elever?} Ja Nej 9. _{Hur ofta har ni klassråd?}

en gång i veckan varannan vecka en gång i månaden mindre än en gång i månaden

10. _{Händer det att klassrådet prioriteras bort?} Ja Nej 11. Om du svarat ja, vilka kan orsakerna vara?

12. Nämn några frågor som brukar diskuteras på klassrådet.

13. _{Anser du att klassrådet fungerar?} Ja Nej

14. Om du svarat nej, varför fungerar det inte?

15. Anser du att du behöver mer kunskap om hur ett klassråd ska fungera? Ja Nej 16. Om du svarat ja, vad skulle du vilja veta mer av?

17. Anser du att eleverna behöver veta mer om hur ett klassråd ska fungera? Ja Nej

11. Finns det ett elevråd på skolan? Ja Nej 12. Hur ofta har ni elevråd på skolan?

en gång i månaden mer än en gång i månaden mindre än en gång i månaden

13. Händer det att elevrådet prioriteras bort? Ja Nej 14.Om du svarat ja, vilka kan orsakerna vara?

15. Vem ingår i elevrådet?

16. _{Får ni information om vad som diskuteras på elevrådet?}

Ja Nej 17. _{Vad anser du att elevinflytande är?}

18. Skulle du vilja arbeta aktivt för att förbättra elevinflytandet på din skola? Ja Nej