Arbetsterapeuters upplevelser och
hantering av arbetsrelaterad stress
En kvalitativ intervjustudieOccupational therapists’ experiences and
management of work-related stress
A qualitative interview study
Författare: Angelica Rodenfelt och Anette Wikström
Vårterminen 2020
Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi
Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Mialinn Arvidsson Lindvall, Med Dr. Leg. sjukgymnast, Universitetssjukvårdens forskningscentrum
Örebro Universitet
Instutionen för hälsovetenskaper
Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet Arbetsterapi Svensk titel: Arbetsterapeuters upplevelser och hantering av arbetsrelaterad stress – en kvalitativ intervjustudie
Engelsk titel: Occupational therapists’ experiences and management of work-related stress – a qualitative interview study
Författare: Angelica Rodenfelt & Anette Wikström Datum: 2020-05-29
Antal ord: 8416 Sammanfattning:
Bakgrund Arbetet har en betydelse för många människor i vardagen, det är viktigt att känna att det är meningsfullt. När det blir för mycket på arbetet av olika orsaker kan det leda till arbetsrelaterad stress. Psykiatriska diagnoser, däribland reaktion på svår stress, är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Stress kan ge olika symtom: fysiska, psykiska och beteendemässiga. För att hantera stress kan olika typer av strategier användas. Inom
arbetsterapi är aktivitetsbalans viktigt. En obalans i vardagens aktiviteter kan leda till ohälsa. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser och hantering av
arbetsrelaterad stress. Metoden som användes hade en kvalitativ ansats. Intervjuer utfördes med 10 yrkesverksamma arbetsterapeuter. För att analysera den insamlade datan användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet blev ett övergripande tema, ”Tiden som utmaning”, med fyra kategorier och tillhörande underkategorier: känsla av maktlöshet, när kroppen reagerar, orsaker till stress och strategier för stresshantering. Deltagarna upplevde en känsla av maktlöshet bl.a. när de inte kunde göra allt de ville göra för patienterna. Den arbetsrelaterade stressen berodde på olika orsaker, t.ex. att det administrativa tog för lång tid eller att de kände sig osäkra på arbetet. För att hantera stressen användes olika strategier, t.ex. att organisera och strukturera eller att ta stöd av kollegor. Slutsats Den sammantagna
upplevelsen var att tiden inte räckte till, vilket gjorde att deltagarna upplevde arbetsrelaterad stress.
Innehållsförteckning
Inledning__________________________________________________________________ 1 Bakgrund _________________________________________________________________ 1 Aktivitet och aktivitetsbalans ________________________________________________ 1 Stress ___________________________________________________________________ 2 Arbetsrelaterad stress ______________________________________________________ 3 Problemformulering _______________________________________________________ 3 Syfte _____________________________________________________________________ 4 Metod ____________________________________________________________________ 4 Design __________________________________________________________________ 4 Urval ___________________________________________________________________ 4 Datainsamling ____________________________________________________________ 4 Dataanalys _______________________________________________________________ 5 Etiska överväganden _______________________________________________________ 6 Resultat ___________________________________________________________________ 8
Tiden som utmaning _______________________________________________________ 8 Känsla av maktlöshet_______________________________________________________ 8 När kroppen reagerar ______________________________________________________ 10 Orsaker till stress _________________________________________________________ 11 Strategier för stresshantering ________________________________________________ 12 Diskussion________________________________________________________________ 14 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 14 Metoddiskussion _________________________________________________________ 16 Slutsats __________________________________________________________________ 18 Referenslista ______________________________________________________________ 19 Bilaga 1. Intervjuguide _______________________________________________________
Inledning
Sedan 2014 är psykiatriska diagnoser den vanligaste anledningen till sjukskrivning, däribland reaktion på svår stress. Av alla sjukskrivningar i september 2016 berodde 44% på dessa diagnoser (1). Det är även ett samhällsproblem som kostar samhället mycket pengar. Under 2019 kostade sjukskrivningar samhället 62 miljarder kronor (2).I media rapporteras det i princip dagligen om krisen inom vården, främst kanske för undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Det är för lite personal, för många patienter, för mycket att göra på för lite tid och för dåliga löner i relation till det jobb som utförs. Det talas inte lika mycket om
arbetsterapeuter, men på några av de arbetsplatser vi haft vår verksamhetsförlagda utbildning har arbetsmiljön upplevts som stressig. Som blivande arbetsterapeuter vill vi därför ta reda på hur arbetsrelaterad stress upplevs av arbetsterapeuter.
Bakgrund
Aktivitet är ett centralt begrepp inom arbetsterapi och kan delas in i tre kategorier: aktiviteter i dagliga livet, lek och produktivitet. Arbete ses som en produktiv aktivitet (3)och är en
betydande del av människors liv. Det kan ha en inverkan på hälsa och välbefinnande (4). och för hög belastning på arbetet kan leda till arbetsrelaterad stress (5, 6).
Aktivitet och aktivitetsbalans
Aktiviteter i dagliga livet innebär att ta hand om sig själv såsom att t.ex. sköta personlig hygien, äta eller städa. Lek är aktiviteter som utförs för nöjets skull. Produktivitet innebär aktiviteter inom t.ex. arbete eller skola (3).En människas aktivitetsutförande beskrivs utifrån tre delar enligt Model of Human Occupation (MOHO): viljekraft, vanebildning och
utförandekapacitet (7).
Viljekraft beskrivs som värderingar, uppfattning av egen förmåga och intressen. Det är en pågående process att skapa viljekraft, där värderingar och uppfattningar ständigt prövas av olika erfarenheter och upplevelser.Vanebildning är återkommande beteenden utifrån vanor och roller, som grundar sig i omkringliggande miljö och social omgivning (7). Vanor
definieras som “förvärvade tendenser att automatiskt svara och agera utifrån ett förutbestämt sätt i välbekanta miljöer eller situationer” (7, s.20),d.v.s. vanor är det som styr beteendet. Roller innebär att människor utför aktiviteter och beter sig på ett visst sätt baserat på de roller de anser sig ha (7). Utförandekapaciteten beskrivs som förmågan att kunna utföra aktiviteter utifrån den fysiska och psykiska objektiva kapacitet som finns hos personen, samt den egna subjektiva erfarenheten och känslan.Miljön påverkar aktivitetsutförandet och kan vara både möjliggörande och hindrande. Miljön kan vara platser, föremål och människor och den påverkas av erfarenheter, värderingar och intressen (7).
Ett annat centralt begrepp inom arbetsterapi är aktivitetsbalans. Det anses vara viktigt med en bra balans i vardagens aktiviteter för att må bra (8). Aktivitetsbalans innebär att det är upp till varje människa att själv bestämma vilka aktiviteter som är viktiga, i vilken mängd och till vilken variation. Att aktiviteten känns meningsfull är också viktigt för aktivitetsbalansen (9). Vikten av att ha aktivitetsbalans beskrivs i två studier där det framgår att många
arbetsterapeuter upplever en svag aktivitetsbalans (10, 11).På en fråga om “balans mellan obligatoriska och frivilliga aktiviteter” var det 76% av arbetsterapeuterna som svarade “håller
upplevd aktivitetsbalans svarade 60% “instämmer inte alls/delvis” (11).
En obalans kan upplevas trots att arbetet känns meningsfullt, om det tar för mycket tid från andra vardagsaktiviteter som är viktiga och meningsfulla, som aktiviteter för återhämtning eller nöje (9).En obalans kan vara en risk för ett sämre mående (8). En svensk studie av Håkansson et al. (12) från år 2017 visade att över hälften av deltagarna upplevde obalans mellan arbete och övriga aktiviteter, såsom att ta hand om hemmet och umgås med vänner, då energin inte räckte till något annat än arbetet. Av deltagarna ansåg 27% av kvinnorna och 29% av männen att de sällan kände sig utvilade efter några dagars ledighet (12).
Stress
Stress definieras som “organismens reaktion på obalans mellan belastningar som den utsätts för och de resurser den har för att hantera dessa” (13, s.15).I kroppen finns det autonoma nervsystemet, där det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet ingår (14). Reaktionen på stress är ett fysiologiskt tillstånd som styrs av det sympatiska nervsystemet. Det förbereder kroppen för flykt genom bland annat ökad hjärtfrekvens och ökat blodtryck, hämmad
matsmältning och högre frisättning av adrenalin och noradrenalin. Det parasympatiska nervsystemet gör det motsatta genom att sänka hjärtfrekvens och blodtryck, men öka matsmältningen (14).Reaktionen på stress minskar om personen upplever att orsaken till stress kan lösas, men om det inte går ökar känslan av stress igen (15).
Det som orsakar stress kallas för stressorer och kan vara olika situationer och händelser som t.ex. dålig ekonomi, förseningar, oro för olika händelser eller arbetskrav. En stressor upplevs som hotfullt eller utmanande. Det skiljer sig från person till person vad som orsakar stress och även reaktionen skiljer sig åt (16).Hur någon reagerar i en stressig situation kan bero på tidigare erfarenheter, upplevelser och hur reaktionen blev förra gången en liknande situation inträffade (15).
Symtom som kan uppkomma vid stress delas ofta in i psykiska, fysiska och beteendemässiga symtom. Exempel på psykiska symtom kan vara trötthet, koncentrationssvårigheter eller minnesproblematik. Fysiska symtom kan vara huvudvärk, sömnstörning och förhöjt
blodtryck. Beteendemässiga symtom kan vara insomningsproblem, förändrade matvanor och social isolering (14). När stressen har pågått en längre tid kan det få konsekvenser, såsom ångest, depression, hjärt-kärlsjukdom eller att immunförsvaret bryts ner (14).
För att hantera stress kan olika strategier användas (17). Strategierna kan delas in efter typ av hantering: problemfokuserad hantering eller känslofokuserad hantering. Den
problemfokuserade hanteringen är till för att lösa det som orsakar stressen eller det som blir konsekvenserna av det. Det kan användas genom att t.ex. komma på olika alternativ och väga för- och nackdelar mot varandra för vad som är bäst i den aktuella situationen. Andra sätt är att ändra på det egna målet, att lära sig något nytt för att bemästra problemet eller att förändra miljön. Personer som är mindre stressade kan ha lättare för att använda problemfokuserad hantering än de som är mer stressade. Den känslofokuserade hanteringen fokuserar på att lindra känslorna som uppstår i samband med stress. Det kan vara att söka stöd hos andra eller att prata med sig själv och omvärdera situationen. Det vanligaste är att använda en
Arbetsrelaterad stress
Arbetet har en betydelse för människor i vardagen (4).Det är viktigt att det upplevs
meningsfullt och spännande, med möjlighet till utveckling och inflytande (4). I en studie av Moore et al. (18)framkom att det var viktigt för deltagarna att känna att de gjorde ett bra jobb och att de gjorde skillnad för patienterna. Det var också viktigt att ha möjligheten att planera sin dag själv och att vara självständig i sitt arbete. Det var även uppskattat när arbetet är varierat och att ingen dag är den andra lik (18).
När kraven på arbetet blir för höga jämfört med den kunskap och förmåga som finns kan arbetsrelaterad stress uppstå (5, 6).Känslan av stress kan bli värre vid brist på kontroll och möjlighet att påverka sitt arbete (5),när stöd från kollegor och chefer saknas och vid för stor arbetsmängd i relation till den tid och de resurser som finns (6).Ovan nämnda orsaker till stress har även framkommit i ett flertal kvantitativa studier (19–23) där arbetsterapeuter medverkat. I en studie (19) var “för mycket att göra på för lite tid” och “för lite tid att planera och utvärdera behandling” vanliga orsaker till arbetsrelaterad stress.Andra faktorer som framkom var “brist på resurser för att kunna utföra arbetet” (20, 22, 23) samt “bristande stöd från chefer och kollegor” (20).Att ha mycket att göra kan också vara positivt då det kan leda till att vara mer vaken och motiverad, men när pressen blir för hög kan det leda till stress, vilket kan få konsekvenser (5).Studier har t.ex. visat att det finns ett samband mellan för hög arbetsbelastning och utbrändhet (20, 21).Även bristande stöd från ledning (20)och att inte själv få styra över sitt arbete (21)kan göra att risken för utbrändhet ökar.
I ett flertal kvantitativa studier (11, 12, 19, 21, 23, 24)där arbetsterapeuter medverkat har det visat sig att många arbetsterapeuter är stressade på arbetet. I en studie (19)hade 56% av deltagarna svarat 7 eller högre, på en skala från 1–10, på frågan om upplevd stress under de senaste två veckorna. I en kartläggning av Sveriges Arbetsterapeuter (11)framkom det att 58% visade tecken på lätta eller måttliga stressymtom. Av deltagarna svarade 62% att de anser att de har hög eller för hög arbetsbelastning, vilket i sin tur kan leda till ökad stress och senare även ökade sjukskrivningar (11).Arbetsterapeuterna som deltog i en studie (23)med olika professioner upplevde en högre arbetsrelaterad stress än de sjuksköterskor och
psykologer som medverkade. Det berodde främst på brist på resurser, konflikter med andra professioner och för hög arbetsbelastning (23).
Problemformulering
Stressrelaterade besvär och psykisk ohälsa är ett växande problem i Sverige och i andra länder i västvärlden och är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning (9).Ett flertal studier (11, 12, 19, 21, 23, 24)har gjorts där det visat sig att många arbetsterapeuter är stressade p.g.a. sitt arbete, men majoriteten av studierna är kvantitativa. Till vår kännedom finns endast en mixad studie med en kvalitativ del som nämner detta, men den är från 2012 och handlar främst om utmattningssyndrom (21). Föreliggande studie utförs för att få ny kunskap samt en djupare förståelse för arbetsterapeuters upplevelser och hantering av arbetsrelaterad stress.
Syfte
Syftet är att beskriva arbetsterapeuters upplevelser och hantering av arbetsrelaterad stress.
Metod
Design
Studien hade en kvalitativ design då syftet var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser och hantering av arbetsrelaterad stress. För att samla in data användes semistrukturerade
intervjuer. Datan analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats (25).
Urval
Ett bekvämlighetsurval användes för att rekrytera deltagare till studien. Det innebär att deltagare får anmäla sig vid intresse av att delta (26). Inklusionskriterierna var
yrkesverksamma arbetsterapeuter som upplevt arbetsrelaterad stress någon gång under det senaste året.
Informationsbrev skickades ut via mail till enhetschefer på ett flertal olika sjukhus och kommuner i Mellansverige. Enhetscheferna ombads att vidarebefordra informationen till sina arbetsterapeuter alternativt tillhandahålla uppgifter så att informationsbrevet kunde skickas direkt till respektive arbetsterapeut. Arbetsterapeuterna fick efter att ha delgivits information kontakta författarna via telefon eller mail vid intresse av att delta i studien. Tio
arbetsterapeuter tog kontakt, samtliga uppfyllde inklusionskriterierna och inkluderades
därmed i studien. Deltagarna var nio kvinnor och en man. Sex av dem jobbade inom regionen, tre inom kommunen och en i privat regi. Antalet år i yrket varierade från 1,5 till 42 år. Två av deltagarna önskade att få intervjuguiden skickad till sig innan för att kunna förbereda sig för intervjun i lugn och ro.
Datainsamling
Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod (26). I semistrukturerade intervjuer ska deltagarna uppmuntras att berätta med egna ord om sina upplevelser. Detta utifrån frågor i en intervjuguide som skapas utifrån studiens syfte. Intervjuguiden används som stöd för att hålla en röd tråd (26). Intervjuguiden var indelad i tre delar: bakgrundsfrågor, upplevelse av arbetsrelaterad stress samt hantering av stress. En avslutande fråga var om deltagaren hade något att tillägga (se bilaga 1). Enligt Polit & Beck (26) bör intervjuguiden vara utformad i en logisk ordning, t.ex. från mer generella frågor i början till mer specifika i slutet. Eventuella följdfrågor stod med i intervjuguiden, dessa ställdes vid behov. Följdfrågor kan ställas för att få mer ingående information (26).
Provintervju
En provintervju genomfördes där deltagaren tillfrågades om möjligheten att efter avslutad intervju ge feedback på frågor, om något var otydligt eller svårt att förstå. En av frågorna upplevdes otydlig gällande vad som avsågs, varför den omformulerades inför kommande intervjuer. Trots förändringen inkluderas intervjun i slutresultatet, då den innehöll information som svarade mot syftet.
Genomförande
Intervjuerna spelades in med en diktafon samt en mobiltelefon, för att säkerställa att ingen data gick förlorad p.g.a. tekniska problem. Sex av intervjuerna utfördes på deltagarnas arbetsplatser. Två intervjuer gjordes via videosamtal och två över telefon p.g.a. geografiska avstånd samt yttre omständigheter. Intervjuernas längd varierade, de pågick mellan 17 och 40 minuter.
I inledningen av varje intervju informerades deltagarna om studiens syfte. De fick information om att de fick avbryta när som helst utan att berätta varför samt information om hur den insamlade datan skulle hanteras. Samtyckesblankett skrevs under innan intervjun startade. I de fall där intervjuerna gjordes som videosamtal eller över telefon skickades blanketten via mail, deltagarna skrev sedan ut blanketten och skrev under innan den skickades via post alternativt överlämnades vid arbetsplatsen.
Författarna höll i fem intervjuer var och båda närvarade vid samtliga tio intervjuer. Den ena höll i intervjun och den andra satt med och lyssnade samt ställde eventuella följdfrågor vid behov.
Dataanalys Transkribering
Samtliga deltagare avidentifierades och fick en kod mellan 1 och 10 som användes vid
transkriberingen. Deltagarna tilldelades även en färg inför transkriberingen för att kunna hålla isär de transkriberade intervjuerna under analysarbetet. Deltagarnas förnamn med tillhörande färg var registrerade i en kodlista på en låst dator, som bara författarna hade tillgång till. Intervjuerna delades upp mellan författarna som transkriberade fem intervjuer var. Transkriberingen skrevs ut ordagrant utifrån vad som sagts i intervjuerna. Intervjuerna spelades upp och de transkriberade texterna lästes ett flertal gånger under transkriberingen samt efteråt, i syfte att säkerställa att det som sagts blev korrekt nedskrivet. Författarna lyssnade och läste även igenom varandras transkriberingar. Det är viktigt att det som sägs vid intervjuerna blir korrekt och ordagrant nedskrivet genom transkriberingen inför den
kommande dataanalysen (26). Kvalitativ innehållsanalys
Efter avslutad transkribering gick båda igenom samtliga intervjuer på varsitt håll och tog ut meningsenheter som ansågs svara på syftet. Meningsenheter är meningsbärande delar av texten som handlar om samma sak (25).Därefter diskuterades detta mellan författarna för att kontrollera att de uttagna meningsenheterna stämde överens.
En tabell skapades med följande delar: meningsenhet, kondenserad meningsenhet, kod, underkategori och kategori. Samtliga uttagna meningsenheter fördes in i tabellen. Varje meningsenhet kondenserades. Det innebär att den kortas ner för att bli lättare att hantera (25). Sedan tilldelades varje kondenserad meningsenhet en kod. Koden talar om vad varje
Tabell 1. Utdrag ur analysprocessen.
Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet
Kod Underkategori Kategori
Man har ju en maktlöshet där tycker jag det känns som, eh.. att vad man än gör så kommer man inte åt problemet o du kan vrida o vända på det hur mycket som helst, men du kommer inte åt det o du kan inte åtgärda nånting för du har dina timmar o göra. Den maktlösheten... tycker jag känns väldigt jobbig o handskas med. Kommer inte åt problemet vad man än gör, hinner inte åtgärda något, känner en maktlöshet som är jobbig att hantera Maktlöshet i att inte kunna göra som man vill
Att inte kunna göra allt man vill
Känsla av maktlöshet
För det värsta... det är ju när man känner att man inte har kontroll. vad gör jag nu för att lösa det här? Då... o så känner man att det finns ingen lösning. det är ju en jobb... det är jobbigt
Det värsta är när man känner att man inte har kontroll. Vad ska jag göra för att lösa detta? Och så finns ingen lösning Saknar kontroll Att inte ha kontroll
När samtliga meningsenheter fått en kod påbörjades arbetet att para ihop koder som handlar om samma sak till underkategorier. Innehållet i underkategorierna ska handla om samma sak och skilja sig från innehållet i övriga underkategorier (25). När alla koder sorterats till olika underkategorier påbörjades arbetet att se över vilka underkategorier som handlade om liknande ämnen, för att skapa kategorier. Under analysprocessen framkom ett övergripande tema, som beskriver kategoriernas gemensamma latenta innehåll och binder samman kategorierna. Det latenta innehållet är enligt Graneheim et al. (25) det underliggande budskapet som skapar ett tema på en tolkande nivå.
Etiska överväganden
Vetenskapsrådets individskyddskrav delas in i informationskrav, samtyckeskrav,
konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav. Författarna till föreliggande studie har tagit hänsyn till dessa krav. Informationskravet innebär att deltagarna ska få information om studien och dess syfte (27).Information gavs till alla deltagare skriftligt via ett informationsbrev samt muntligt inför varje intervju. Informationsbrevet innehöll information om studiens syfte, att de hade rätt till att när som helst avsluta sin medverkan samt att data hanteras med
konfidentialitet. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva får bestämma över sin medverkan och kan avbryta när som helst (27). Deltagarna fick information om att de fick avbryta när som helst skriftligt och muntligt. De fyllde sedan i en samtyckesblankett där de gav sitt medgivande att delta i studien. Enligt konfidentialitetskravet ska uppgifter om deltagare behandlas konfidentiellt och förvaras så att ingen obehörig kan ta del av dem (27).
Deltagarna avidentifierades och tilldelades varsin kod som sedan användes i resultatredovisningen. Kodlistan och övrigt material förvarades inlåst och på
lösenordskyddade datorer under tiden arbetet pågick. Efter avslutat arbete förstördes ljudfiler och utskrivet material. Enligt nyttjandekravet ska insamlat material användas enbart till den aktuella studien (27).Datan som samlades in användes enbart för denna studies syfte. En bedömning av risk och nytta för deltagarna i studien bör göras enligt Polit & Beck (26). Risken för deltagarna får aldrig vara högre än nyttan av att utföra studien (26). Detta
övervägdes av författarna till denna studie. En risk kunde vara att det kan vara ett ämne som upplevs känsligt och svårt att prata om. Nyttan ansågs dock vara större då deltagarnas erfarenheter skapar en förståelse av upplevelsen och hanteringen av arbetsrelaterad stress, samt att andra personer som upplever detta t.ex. kan ta hjälp av strategierna i sin vardag.
Resultat
Vid dataanalysen framkom ett övergripande tema, “Tiden som utmaning”. Temat bygger på fyra kategorier och 12 underkategorier. Se tabell 2.
Tabell 2. Tema, kategorier och underkategorier.
TEMA Tiden som utmaning
KATEGORIER Känsla av maktlöshet När kroppen reagerar Orsaker till stress Strategier för stresshantering
Underkategorier Att inte kunna göra allt man
vill
Kroppsliga besvär
Yttre omständigheter
Att vara fysiskt aktiv Att inte ha kontroll Psykiska besvär Inre omständigheter
Att organisera och strukturera Det som inte
går att påverka
Att ta stöd från kollegor Att tänka på sig
själv
Att anpassa tempot
Tiden som utmaning
Tiden genomsyrar innehållet i alla kategorier på olika sätt. Det beskrevs som en utmaning att hinna göra allt som ska göras under den tid som fanns tillgänglig. Att tiden inte räckte till ledde till en känsla av maktlöshet när många situationer inte gick att styra över. Att arbeta under tidspress visade sig även på olika sätt i kroppen, både fysiskt och psykiskt. Orsakerna till att arbetsrelaterad stress uppstod var kopplat till tid på olika sätt. Att tiden inte fanns, men också att olika uppgifter tog mycket tid att genomföra, som många hellre ville lägga på patientarbete där de kunde göra skillnad för patienterna. För att få ihop dagarna och klara av arbetet användes olika strategier. För att spara in tid, samla kraft till arbetet och minska upplevelsen av arbetsrelaterad stress. De flesta upplevde att stressen inte var konstant samt att det fanns perioder av återhämtning. Det gjorde att stressen upplevdes som hanterbar. Ingen av deltagarna kände ett behov av att lämna sina nuvarande jobb p.g.a. arbetsrelaterad stress i dagsläget, men några av dem har tidigare bytt jobb p.g.a. detta.
Känsla av maktlöshet
Känsla av maktlöshet beskrivs utifrån tre underkategorier: att inte kunna göra allt man vill, att inte ha kontroll och det som inte går att påverka. Kategorin beskriver deltagarnas känsla av maktlöshet i olika situationer.
Att inte kunna göra allt man vill beskrevs av ett flertal deltagare som att de inte kunde göra allt de ville för patienterna. De kunde se att det fanns mer att göra och ville följa patienterna
under en längre tid, men det fanns bara tid för det mest grundläggande. På vissa ställen fanns det endast tid till aktivitetsbedömningar, men inte möjlighet att träna det som vid
bedömningarna visade sig inte fungera som innan.
Den främsta orsaken till att de inte kunde göra allt de ville var att tiden inte räckte till att göra allt som skulle kunna göras, men det kunde också bero på att organisationen inte möjliggjorde att göra mer än det som var mest nödvändigt.
Också den här stressen att... att man har ju sina patienter och det känns som att man alltid kan göra nånting mer (deltagare 10)
Att inte ha kontroll skapade en känsla av stress hos många deltagare när det var rörigt, mycket på en gång och svårt att få en överblick över vad som skulle göras och när. När tiden inte räckte till var det svårt att upprätthålla kontroll. Några upplevde att de kunde tappa kontrollen utan att tiden var orsaken till det. En gemensam uppfattning var en känsla av maktlöshet och stress, oavsett vad anledningen var till att kontrollen försvann. En ovisshet kring hur
kommande dagar och veckor skulle se ut kunde också skapa en känsla av att inte ha kontroll på arbetet, eftersom det kunde skilja sig så mycket från dag till dag och vecka till vecka hur mycket det var att göra och vad som skulle göras.
Så är det för mig iallafall, att nu är det 700 post it-lappar på skrivbordet och det är klart att man blir stressad för man har ingen kontroll längre (deltagare 8)
Det som inte går att påverka upplevdes stressande för några av deltagarna. Vissa möten var ett måste för verksamheterna då de handlade om patienter och planering, men många beskrev en frustration kring det, då det tog tid från rehabiliteringen eller annat patientarbete. Under andra typer av möten beskrevs känslan av att vilja vara någon annanstans, där tiden kunde användas till något mer produktivt. Att det ibland kändes som att bara stå och stampa utan att komma någonstans kring olika beslut som behövde tas.
Där kan det ju kännas liksom att det blir nåt, nån vanmakt liksom, man kan inte påverka situationen (deltagare 2)
En annan aspekt som inte gick att påverka men som upplevdes stressande av några deltagare var att det saknades kollegor. Det var för få anställda, de var hemma med sjukt barn eller var sjuka själva. Det innebar att de behövde gå in och täcka upp på andra avdelningar än sina vanliga. Deltagarna beskrev att det blev mycket att ha koll på samtidigt och även en osäkerhet i att göra något annat än sitt vanliga arbete. Tiden räckte inte heller till att utföra sina vanliga arbetsuppgifter och samtidigt täcka upp för andras uppgifter, vilket gjorde att de kunde känna att de inte räckte till.
Är xxx (namn på kollega) borta så blir det mycket för den som är på avdelningen att ha hela avdelningen då och ha koll på. Det är ju det som är så, det blir som ett
Det var vanligt att ha en fullbokad kalender och när det då dök upp något oplanerat, vilket det enligt några deltagare ofta gjorde, blev det svårt att få in det i kalendern och prioritera vad som behövde göras först. Ärenden med låg prioritet kunde hamna på hög för att andra behövde tas om hand först.
Eller att man har haft en period där det rullar på där det är mycket hela tiden, och sen blir det de här ärendena då som har lägre prioritet som samlas på hög och byggs på, då kan jag bli väldigt stressad över att dom behöver ju också få sin hjälp
(deltagare 8)
När kroppen reagerar
I stressiga situationer visade det sig på olika sätt i kroppen. Det beskrivs utifrån två underkategorier: kroppsliga besvär och psykiska besvär, som beskriver vad som hände i kroppen och hur det upplevdes.
Kroppsliga besvär beskrevs som olika typer av kroppsliga symtom som upplevdes i samband med stressiga situationer. Att pulsen gick upp togs upp som en tydlig respons på stress av ett flertal deltagare. Det kunde ske i olika situationer, t.ex. vid möten när det kändes som att tiden rann iväg. Andra besvär som förekom var yrsel och stickningar, nästan som känselbortfall. Även smärta i nacken och att axlarna åkte upp lättare. En deltagare beskrev en känsla av stress i hela kroppen, som att det kliade överallt. Även en kroppslig trötthet beskrevs där det kändes som att kraften rann ur en.
O sen så... märker typ att pulsen går upp, det är liksom inte såhär att jag bara gud vad jag mår dåligt utan det är mer att jag får såhär fysiska symtom av stressen. [...] Jag får ju ganska mycket sensationer i kroppen. Eh jag kan ju, jag märker ju
på mig själv till exempel att jag blir yr, jag blir jätteyr när jag är stressad (deltagare 10)
Psykiska besvär som var vanligt förekommande var att minnet blev påverkat under stress. Deltagarna beskrev situationer där de glömt att skriva upp saker, beställa saker, namn på patienter de träffade ofta och vad som skulle göras och när. Det kunde också bli svårare att upprätthålla koncentrationen under stress.
Man funkar inte, man kommer inte ihåg namn man kommer inte ihåg vad man ska göra. Det blir svårt att hitta ord alltså man blir ju helt paralyserad alltså man är
ju helt supersvag (deltagare 3)
I samband med stress uppstod även en psykisk trötthet. En deltagare beskrev det som att hon fick slut på energi, inte orkade träffa folk och gärna ville isolera sig. Stressade situationer ledde till olika typer av känslor. Några upplevde att de hade lättare att bli irriterade på sådant de i vanliga fall inte brukade bry sig om och även ibland kände sig arga, frustrerade och ledsna.
Orsaker till stress
Deltagarna beskrev många olika orsaker till att arbetsrelaterad stress uppstod. Dessa beskrivs i denna kategori utifrån underkategorierna yttre omständigheter och inre omständigheter. Yttre omständigheter var t.ex. att det saknades förtroende för ledningen och inte fanns något stöd uppifrån. Om det var en rörig organisation och ledning kunde det orsaka arbetsrelaterad stress. De flesta uttryckte vikten av att ha ett bra stöd ifrån ledningen i arbetet. I de fall där det inte fanns skapades en stress, medan andra som upplevde ett bra stöd hade en trygghet i att kunna vända sig till chefen och få hjälp och stöttning vid behov.
För mig är det viktigt o känna att man har chefens förtroende o att min chef förstår problematiken. Eh... o det gör inte alla, tyvärr. Liksom att man kan få... att
det finns den öppenheten, att man kan säga att nu upplever jag stress och att man får ett bra bemötande i det o inte får att aha, men då får du ju försöka göra nåt åt
det. Som att det ligger hos dig (deltagare 2)
Logistiken var inte alltid lätt att få ihop. Det fanns inte tillräckligt med bilar på de ställen där det krävdes en bil för att kunna träffa patienter. Det var därför svårt att få ihop inbokade patientbesök för alla som behövde ha en bil. Det tog mycket tid och energi att pussla ihop det så att alla i personalen hann träffa sina patienter. Arbetsmiljön var en stress i sig på vissa arbetsplatser där det var rörigt och långa avstånd mellan arbetsplatsens olika delar.
Om det fanns eller inte fanns riktlinjer och ramar kring hur arbetet skulle utföras och vad som skulle göras upplevdes olika bland deltagarna. Några upplevde en stor stress när det var otydligt vad som skulle prioriteras samt vad som skulle göras och när, medan andra upplevde att de trivdes bättre när de kunde styra sitt arbete och sina dagar själva. Detta trots att det också innebar ett stort ansvar och till viss del en stress.
Det kan jag känna liksom att det är en stressfaktor för mig, ge mig bara klart och tydligt det här, så gör jag det, så” (deltagare 2)
Det stora ansvaret, den stora utmaningen kan vara en stress men det är också en pepp (deltagare 5)
Det administrativa arbetet upplevdes vara en ständig orsak till arbetsrelaterad stress. Det var något som måste göras, men som tog väldigt mycket tid från annat, till exempel patientarbete och rehabilitering. Vissa delar av det administrativa arbetet var tidsbundet till att det behövde göras innan ett visst klockslag, det upplevdes stressande när det alltid var mycket annat som också skulle hinnas med.
Den tiden som vi lägger (på det administrativa) försöker man ju minimera, men den har tagit mycket från patienterna, den administrativa tiden. Så är det, det
känner vi allihop (deltagare 9)
De hann inte alltid förbereda sig inför att träffa patienter, såsom att läsa i journaler eller uppdatera sig inför nya patientmöten. Det kunde vara mycket som skulle hinnas med på kort
alla skulle få sin bedömning och träning, hjälpmedel eller annat.
… eftersom vi inte jobbar på helger det måste allt vara klart (innan nya patienter kommer). Rullstolar måste anpassas, alla hjälpmedel måste vara på plats... eh, man måste fixa allt det här + hantera alla nya patienter, alla andra patienter, så
det kräver mycket tid (deltagare 7)
Att det ofta var för mycket att göra var något som nästan alla deltagare upplevde. Det fanns även vissa stunder, om än få, då det istället var för lite att göra. Det kunde upplevas som en stress i sig. En deltagare berättade om upplevelsen av att få många extrauppgifter som egentligen inte hör till den arbetsterapeutiska yrkesrollen, dessa extra arbetsuppgifter upplevdes ta mycket tid från övrigt arbete.
Hade vi bara fått göra vårat jobb brukar jag säga, då hade det varit lugnt. Men det är ju så mycket annat (deltagare 3)
Inre omständigheter kunde vara en inre känsla av att ha höga krav på sig själv och hela tiden behöva prestera på en hög nivå. Deltagarna beskrev en osäkerhet kring olika situationer som en orsak till arbetsrelaterad stress. Osäkerhet i om de tog rätt beslut kring rehabilitering, prioritering av patienter och om rätt bedömning av patienterna kring vad det är som inte fungerar har gjorts. Det fanns också en osäkerhet kring att inte kunna allt om alla olika diagnoser, sjukdomar och skador, om de träffade många patienter med olika sjukdomsbilder och behov. Det kunde också vara tvärtom, att en underliggande stress kunde skapa en osäkerhet i en situation som i en lugnare situation inte hade upplevts som svår.
Osäkerhet är det ju många gånger, har jag gjort rätt... så. Det tror jag många kan skriva under på. För det pratar vi mycket om i våra team såhär liksom att, har vi
gjort rätt, vad är det jag måste tänka på och väga in i det här, så (deltagare 4)
Strategier för stresshantering
Deltagarna använde olika typer av strategier, både på arbetet och hemma, för att hantera den arbetsrelaterade stressen. Strategierna beskrivs utifrån underkategorierna att vara fysiskt aktiv, att organisera och strukturera, att ta stöd från kollegor, att tänka på sig själv och att anpassa tempot.
Att vara fysiskt aktiv var något som samtliga deltagare använde som strategi för att hantera stressen. De tränade på gymmet, tog en promenad eller gick ut och sprang efter jobbet. En deltagare berättade att hon gärna tränade på lunchen på jobbet, främst dagar då det var mycket möten. En annan utövade yoga mot stress och ångest. I träningen fanns det också en social del, att umgås med andra människor och prata om annat blev en distraktion från den arbetsrelaterade stressen.
Jag tränar, skratt. Tränar väldigt mycket. Det är mitt sätt o handskas med det, jag har... dels för det är skönt rent fysiologiskt o få bort, man får bort väldigt mycket
Att organisera och strukturera var det många av deltagarna som gjorde för att hantera den arbetsrelaterade stressen, t.ex. genom att använda checklistor på olika sätt. Den strategin användes även för att inte glömma vad som skulle göras. Det blev tydligt vad som behövde göras, i vilken ordning och vad som behövde prioriteras först. För att få en känsla av att vara produktiv och komma framåt berättade en deltagare om att börja med mindre saker och beta av, för att sedan ta de lite större arbetsuppgifterna.
[...] man påbörjar med dom här enklare delarna för att känna att man kommer igång och gör nåt produktivt, så att man inte ser det största problemet till o börja
med, o tänker att det här ska jag lösa, utan att man… ja men det är ju som man pratar om med mål och delmål hela tiden. Okej ett delmål för att jag ska känna mig lugnare, för att jag ska kunna sätta mig och ge tid till... till nånting annat, då
måste jag bli av med dom här... (deltagare 6)
Att strukturera inför kommande vecka kunde bidra till att lättare slappna av på den lediga tiden under helgen, när det var ordning i schemat. Genom att ha struktur och planera bokningar av patientbesök med lite luft i schemat, var det lättare att hantera oförutsedda händelser. Det hade varit svårt om varje dag var fullbokad hela tiden.
Att ta stöd av kollegor var något som samtliga deltagare beskrev att de gjorde när det var mycket att göra, om de kände sig nedstämda p.g.a. den arbetsrelaterade stressen, ville ha råd eller kände ett behov av att ventilera kring situationen. Ett flertal beskrev vikten av att våga be om hjälp och att det är viktigt att hjälpa varandra. De beskrev olika sätt att kommunicera kring arbetsbördan, t.ex. via möten eller grupper. Där kunde de be om hjälp och andra som hade det lite lugnare kunde erbjuda sin hjälp till de som kände sig stressade och hade lite mer att göra. Vissa tog även stöd av sin chef och bad om hjälp för att få ordning på situationen.
Kollegorna känner jag har stöttat mig hela tiden o vi haft bra här o även på mina tidigare arbetsplatser har vi haft det, liksom en bra förståelse. Vi har diskuterat mycket o stöttat varandra o... så arbetsterapeutkollegor är jätterara, verkligen, så,
o vill.. vill väldigt väl o vi vill utveckla mycket o så för vi ser möjligheterna (deltagare 2)
Att tänka på sig själv var något som deltagarna beskrev som olika strategier för avslappning, att de tittade på någon serie eller att de gjorde något annat de tyckte var roligt. Det kunde vara skönt att titta ut över en sjö eller bara titta in i en vägg. Att bara sitta en stund och läsa
tidningen innan hemmets måsten behövde göras. Några berättade om att de sänkt kraven, både på sig själva men också på sina hem. Att det inte behöver vara städat, rent och fint jämt. Det var okej att låta det vara, ta tid för sig själv och göra något annat ibland. Det ansågs viktigt att försöka minska kraven på sig själv i arbetet, göra sitt bästa utifrån de förutsättningar och den situation som var och att det räckte så. Meditationsövningar och avslappningsmusik kunde hjälpa till att få ner stressen under arbetstid, genom att lyssna på lugn musik under journaltid eller att bara sitta och andas en stund. En riktigt negativ stress kunde komma i perioder för vissa. Det som hjälpte bäst då var att stänga av mobilen för att skärma av alla intryck och ta bort alla måsten efter arbetstid, då det inte fanns energi till att göra något annat.
gjorde tvärtom och försökte göra arbetsuppgifterna så snabbt som möjligt för att få dem gjorda och hinna med allt som skulle göras. En deltagare beskrev att hon jobbade över ibland för att hinna göra allt som skulle göras under dagen, då kunde hon anpassa tempot under dagen och behövde inte skynda sig på samma sätt.
Ah, det låter inte så bra, men jag springer nog lite snabbare ändå, för o få, hinna med. Så äre nog (deltagare 9)
Diskussion
ResultatdiskussionSyftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters upplevelse och hantering av
arbetsrelaterad stress. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress beskrevs från vad som orsakar den till hur den hanteras. Resultatet visade att tiden var en utmaning, främst för att den tid som fanns inte var tillräcklig och det kunde leda till en känsla av maktlöshet. Det ledde till olika kroppsliga och psykiska besvär, såsom hög puls och försämrat minne. Orsaker som ledde till arbetsrelaterad stress var yttre och inre omständigheter, t.ex. att det administrativa tog mycket tid och att deltagarna hade höga krav på sig själva. Deltagarna använde olika strategier för att hantera den arbetsrelaterade stressen, t.ex. att ta stöd av kollegor eller att organisera och strukturera.
Att tiden är en bristvara och en del av arbetsrelaterad stress har visat sig även i ett flertal andra studier där arbetsterapeuter deltagit (19, 21–24).Studierna har gjorts mellan år 1998 och 2014 i tre olika länder: Sverige, Kanada och Australien. Det som är gemensamt i samtliga studier är att tidsbrist är återkommande i upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Arbetsbelastningen är hög i relation till den tid som finns tillgänglig (19, 21–24). Det tyder på att tiden är ett
återkommande problem. Även en kartläggning av Sveriges Arbetsterapeuter (11)har visat att många anser sig ha en hög arbetsbelastning och inte hinner med sina arbetsuppgifter. Hela 62% svarade att de har en hög eller för hög arbetsbelastning. En studie om arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor (28)visade att även deras största problem vad det gäller
arbetsrelaterad stress är en för hög arbetsbelastning. Dessa studier visar på samma problematik som föreliggande studie vilket tyder på att det inte har blivit någon skillnad gällande att tiden inte räcker till, trots att studier sen lång tid tillbaka visat att tidsbrist är ett återkommande problem när det gäller arbetsrelaterad stress.
Deltagarna beskrev olika kroppsliga och psykiska besvär som upplevdes i samband med arbetsrelaterad stress i olika situationer. Kroppsliga besvär som beskrevs var hög puls, smärta i nacke och axlar, klåda över hela kroppen samt yrsel. Psykiska besvär var påverkat minne, koncentrationssvårigheter, psykisk trötthet och nedstämdhet. Enligt Andersen & Brinkmann (14)är olika fysiska och psykiska symtom typiska vid stress. De nämner även
beteendemässiga symtom. T.ex. förändrade matvanor, insomningsproblem eller ökad konsumtion av alkohol och tobak (14), något som inte var vanligt förekommande i
föreliggande studie. Social isolering är en annan typ av beteendemässigt symtom (14), något som en av deltagarna i denna studie upplevde. Att fler beteendemässiga symtom så som förändrade matvanor eller insomningsproblem inte togs upp i föreliggande studie skulle kunna bero på att det inte var aktuellt för deltagarna, att det inte kom på tal eller att det kan upplevas känsligt att prata om.
Några deltagare beskrev att de ibland kunde behöva gå in och täcka för andra kollegor som av någon anledning inte var på plats. Det krävde att snabbt kunna byta fokus och vara flexibel för arbetsuppgifter som inte alltid hörde till de vanliga uppgifterna. Det kunde upplevas som stressande. Detta kan ses i relation till vanebildning enligt MOHO, som är de vanor som tillhör vardagen. När vanor plötsligt förändras kan det bli svårt att förhålla sig till det (7).Det skulle kunna visa på anledningen till att en förändring i vardagen kan upplevas som
stressande.
Deltagarna i denna studie använde olika typer av strategier för att hantera den arbetsrelaterade stressen, vilket är i linje med Nolen-Hoeksema et al. (17) som beskriver att det mest
förekommande är att använda en kombination av problemfokuserad hantering och
känslofokuserad hantering.De strategier som användes mest av deltagarna i denna studie utifrån problemfokuserad hantering var att organisera och strukturera, att ta stöd av kollegor och att vara fysiskt aktiv. Utifrån känslofokuserad hantering försökte deltagarna sänka kraven på sig själva. Det skiljer sig något ifrån en australiensisk studie (21)där de tre strategier som ansågs viktigast för att upprätthålla en positiv känsla var: att spendera tid med en partner, vänner och familj, att upprätthålla balans mellan yrkesliv och privatliv och att upprätthålla kontroll över ansvar på jobbet. Att det är en skillnad mellan studierna i vilka strategier som är mest förekommande skulle kunna bero på att olika strategier användes av olika personer, att alla strategier inte kom på tal under intervjuernaeller om frågorna kring strategier ställdes på olika sätt i de olika studierna.
När några av deltagarna upplevde en negativ stress reagerade de med att skärma av sig från intryck och måsten och att göra ingenting, vilket skulle kunna tyda på en aktivitetsobalans. Ett flertal studier (10–12)där arbetsterapeuter deltagit har visat att det är vanligt att uppleva obalans mellan aktiviteter. I en studie (10)svarade 71% av deltagarna att de upplever en obalans mellan jobb, hem, familj, fritid, vila och sömn. I en annan studie (12)svarade 54% att de inte har energi till hushållsarbete efter arbetet. Aktivitetsbalans är ett centralt begrepp inom arbetsterapi. En förutsättning för att uppleva hälsa och att må bra är att ha en balans i sina aktiviteter (8, 29). Det är intressant att det ser ut som att det är många arbetsterapeuter som upplever aktivitetsobalans, trots att det är ett nyckelbegrepp inom arbetsterapi och att det därför bör finnas mycket kunskap om vikten av det. Några av deltagarna upplevde svårigheter att påverka sin situation på arbetet och på så sätt svårigheter att påverka en eventuell obalans i aktiviteter. Så trots att kunskapen finns om vikten av aktivitetsbalans kan det vara svårt att påverka den på egen hand.
Ingen av deltagarna i föreliggande studie känner ett behov av att byta jobb p.g.a.
arbetsrelaterad stress i dagsläget. Enligt en kartläggning gjord av Sveriges Arbetsterapeuter under 2018–2019 hade mer än hälften (58%) av de som deltog övervägt att byta tjänst det senaste året (11). Att ingen av dem som deltog i föreliggande studie övervägt att byta tjänst skulle kunna bero på att det finns perioder av återhämtning samt att de använder olika strategier för att hantera den arbetsrelaterade stressen i vardagen, vilket kan minska behovet av att byta tjänst.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters upplevelse av arbetsrelaterad stress. En kvalitativ ansats valdes då kvalitativa studier används för att beskriva människors subjektiva erfarenheter av något (26).
För att rekrytera deltagare till studien användes ett bekvämlighetsurval. Enligt Polit & Beck (26)är det ett effektivt sätt att hitta deltagare, men inte det bästa för att hitta de deltagare som kan bidra med mest information. Det ansågs dock vara det bästa tillvägagångssättet i relation till den tid som fanns att tillgå. Det visade sig vara en bra urvalsmetod då det var en bra variation gällande bl.a. ålder och yrkesverksamma år hos de deltagare som anmälde intresse för att delta, samt att de gav innehållsrika svar. Om urvalet hade resulterat i deltagare som upplevde en hög nivå av konstant arbetsrelaterad stress utan möjligheter till återhämtning, hade resultatet troligtvis fått ett annat utfall. Det hade kanske gett en annan bild av behovet att byta jobb, då behovet eventuellt hade varit större vid en högre nivå av konstant stress.
Till datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer. Det möjliggör att använda en intervjuguide att följa under intervjun (26).Alla deltagare fick samma frågor och relevanta följdfrågor ställdes för att få mer uttömmande och beskrivande svar. En provintervju utfördes i syfte att testa intervjuguiden, vilket resulterade i att en fråga omformulerades (se bilaga 1). Några få frågor resulterade i svar som inte besvarade syftet som det var tänkt. I efterhand hade mer tid behövt läggas på utformningen av intervjuguiden för att få fler svar i relation till syftet, då det tog onödig tid att hantera de svar som inte var relevanta. Majoriteten av frågorna ansågs dock ge svar relaterade till syftet. Bakgrundsfrågorna var inte relevanta för resultatet, men ansågs nödvändiga för att få bakgrundsinformation samt för att inte gå direkt på
intervjufrågorna. Informationen från bakgrundsfrågorna användes för att beskriva deltagarna demografiskt. Två av frågorna i intervjuguiden var ja och nej-frågor, vilket enligt Polit & Beck (26)bör undvikas, då frågorna istället bör möjliggöra detaljerade och djupa svar kring deltagarnas erfarenheter. Det ansågs dock relevant i detta fall för att kunna ställa följdfrågor beroende på om deltagarna hade upplevt det som efterfrågades eller inte. Att bara ha öppna frågor hade kanske gett djupare svar redan från början, men då följdfrågorna möjliggjorde mer utvecklade svar ansågs ja och nej-frågorna inte påverka resultatet. Två av deltagarna bad att få intervjuguiden i förväg för att kunna förbereda sig. Detta kan ha gett en skillnad i svaren och gjort att de som kunde förbereda sig svarade på ett sätt de kanske inte hade gjort om de inte sett frågorna innan. Författarna upplevde dock inte att det påverkade svaren eller var någon skillnad jämfört med de som inte fick intervjuguiden skickad till sig innan.
Sex intervjuer utfördes på deltagarnas arbetsplats, två via videosamtal och två över telefon. Att samtliga inte utfördes på deltagarnas arbetsplats berodde på geografiskt avstånd samt yttre omständigheter. Det upplevdes en viss skillnad på kvaliteten på telefonintervjuerna och de som utfördes på plats. Telefonintervjuerna var något svårare att höra och tolka vad som sagts, men p.g.a. rådande omständigheter var telefonintervjuer det enda alternativ som fanns. I telefonintervjuer försvinner även ansiktsuttryck och gester vilket kan vara en nackdel (26). Intervjuerna spelades in, vilket gjorde det möjligt att koncentrera sig på innehållet i intervjun och ställa relevanta följdfrågor, istället för att anteckna allt som sagts. Att spela in säkerställer även att den insamlade datan är deltagarnas egna ord, då det inte blir påverkat av intervjuarens förförståelse eller minne från intervjutillfället (26). Samtliga intervjuer genomfördes i
avskilda rum som deltagarna själva hade fått välja. Där minimerades även risken att bli avbrutna vilket är viktigt enligt Polit & Beck (26).
När intervjuerna genomförts delades transkriberingen upp mellan författarna som
transkriberade hälften var. Därefter lyssnade och läste båda författarna igenom den andras transkriberingar, för att kontrollera att det som sagts skrivits ner ordagrant och att inga egna tolkningar gjorts. Allt som sades på intervjuerna transkriberades. I efterhand upplevdes det onödigt att även bakgrundsfrågorna transkriberades, då de inte var relevanta för den kommande analysen. Det hade sparat in tid att hoppa över dem. De transkriberade
intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats (25). Analysprocessen upplevdes svår och tidskrävande. Det var många diskussioner fram och tillbaka mellan författarna och med handledaren, innan den slutgiltiga analysen blev färdig. Resultatet beskrevs på såväl manifest som latent nivå. Det manifesta är textnära och
beskrivande och det latenta innebär att se det underliggande budskapet och helheten (25).Ett övergripande tema som genomsyrade resultatet lyftes fram av den latenta tolkningen.
En bedömning av risk och nytta (26) gjordes inför denna studie. Nyttan ansågs större än en eventuell risk då resultatet kan hjälpa andra personer som upplever arbetsrelaterad stress i vardagen. De kan få tips och råd om strategier att använda i stressiga situationer som fungerar för andra, samt känna igen sig i situationer som beskrivs och på så sätt känna stöd i att andra upplever liknande känslor.
Trovärdighet inom kvalitativ forskning kan beskrivas utifrån Lincoln & Gubas fyra begrepp: credibility (tillförlitlighet), dependability (pålitlighet), confirmability (bekräftelsebarhet) och transferability (överförbarhet) (26).
Tillförlitligheten handlar om förtroendet till datan i studien (26).Den stärks genom att det gjorts en noggrann beskrivning av studiens tillvägagångssätt i metoddelen. Ett utdrag ur analysprocessen finns med för att tydliggöra hur analysen har gått till. Pålitligheten handlar om studiens giltighet över tid och om det skulle bli samma resultat om den görs igen på ett liknande sätt (26).Det stärks genom att intervjuerna gjordes under en begränsad tid och att samtliga deltagare fick likadana frågor utifrån en intervjuguide.
Bekräftelsebarheten innebär objektivitet. Att det är det deltagarna har sagt som kommer fram i resultatet och inte något som författarna själva hittat på (26). Det stärks genom att båda
författarna utförde analysen gemensamt och diskuterade fram och tillbaka, tills en samstämmig analys uppnåtts. I de fall där författarna var oense under analysprocessen användes originalinspelningarna för att gå tillbaka och lyssna på deltagarnas ord och i vilket sammanhang det sagts. Koder, underkategorier och kategorier har även lästs igenom av handledaren för att ytterligare stärka tillförlitligheten. För att tydliggöra deltagarnas röster användes ordagrant nedskrivna citat.
Överförbarheten syftar till att det är upp till läsaren att avgöra om resultatet går att använda vid andra tillfällen (26).För att uppnå detta är det viktigt att beskriva processen noggrant för att ge läsaren möjlighet att avgöra överförbarheten, vilket har gjorts i denna studie.
Slutsats
Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser och hantering av arbetsrelaterad stress. Resultatet visar vad stress beror på, vad som händer i kroppen och vad det leder till samt hur det kan hanteras. Studien har betydelse för arbetsterapipraxis genom den kunskap som framkommit kring arbetsrelaterad stress och vad det kan leda till. Inom arbetsterapi är aktivitetsbalans ett centralt begrepp. Att ha en balans mellan vardagens aktiviteter är viktigt för att må bra (8). Studiens resultat tyder på att stress kan leda till
aktivitetsobalans. Det visar vilka situationer som kan undvikas för att undvika stress och på så sätt upprätthålla aktivitetsbalans. Det kan också hjälpa arbetsterapeuter som upplever
arbetsrelaterad stress kring tips och råd på strategier som kan fungera för att hantera den. Nyexaminerade arbetsterapeuter kan också ha nytta av studien för att undvika att hamna i stressiga situationer och på så sätt få en bra start i sitt yrkesliv.
Deltagarna i denna studie upplever att stressen är hanterbar tack vare lugna perioder, men det är tydligt att det ganska ofta är alldeles för mycket att göra på för lite tid på arbetet. Det är i linje med Sveriges arbetsterapeuters kartläggning (11)som visar att en hög andel
arbetsterapeuter upplever arbetsrelaterad stress. Det finns alltså ett problem kring detta, men deltagarna i denna studie har hittat strategier som fungerar för dem. Några av deltagarna nämnde dock att de upplever att det är för få anställda, vilket leder till att det saknas folk och att de får göra fler personers arbete. Det tyder på att det inte bara ligger på individnivå att underlätta situationerna som leder till arbetsrelaterad stress, stöd och åtgärder på högre nivå behövs. Enligt den etiska koden för arbetsterapeuter (30)är det arbetsgivarens ansvar att se till att det finns förutsättningar för att arbetsterapeuter ska kunna upprätthålla de etiska
skyldigheter som finns gentemot patienterna. Som vidare forskning med anledning av detta hade det varit intressant med en studie kring vad arbetsgivaren kan göra för yrkesverksamma arbetsterapeuter. En kvantitativ studie skulle kunna resultera i förslag på åtgärder som kan underlätta arbetet.
Referenslista
1. Försäkringskassan. Psykiatriska diagnoser (korta analyser 2017:1) [Internet]. Stockholm: Försäkringskassan; 2017. [citerad 27 februari 2020] Hämtad från:
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d57be02c-46dc-4079-b68d-760739441f11/korta-analyser-2017-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
2. Skandia. Samhällsförlusten för sjukskrivningar: 62 miljarder kronor [Internet]. Stockholm: Skandia; 2018. [citerad 27 februari 2020] Hämtad från:
https://www.skandia.se/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/samhallskostnaden-for-langre-sjukfranvaro-181008.pdf
3. Kielhofner G. Introduktion till Model of Human Occupation (MOHO). I: Kielhofner G, redaktör. Model of human occupation: teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 7–14.
4. Agervold M. Arbete och stress: en introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur; 2001.
5. World Health Organization. Stress at the workplace [Internet]. WHO. [citerad 27 februari 2020]. Tillgänglig vid:
https://www.who.int/occupational_health/topics/stressatwp/en/
6. Arbetsmiljöverket. Förebygg arbetsrelaterad stress [Broschyr på internet]. Stockholm: Arbetsmiljöverket; 2017. [citerad 27 februari 2020] Hämtad från:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/broschyrer/forebygg-arbetsrelaterad-stress-adi688-broschyr/ 7. Kielhofner G. Grundläggande begrepp för människans aktivitet. I: Kielhofner G,
redaktör. Model of human occupation: teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 15–26.
8. Erlandsson L-K, Persson D. ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur; 2014.
9. Håkansson C, Wagman P. Aktivitetsbalans - ett fokus för hälsofrämjande arbetsterapi. I: Kroksmark U, redaktör. Hälsa och aktivitet i vardagen - ur ett arbetsterapeutiskt
perspektiv. 2 uppl. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA); 2018. s. 27–37. 10. Wagman P, Lindmark U, Rolander B, Wåhlin C, Håkansson C. Occupational balance in
health professionals in Sweden. Scand J Occup Ther. 2017;24(1):18–23. 11. Lexén A, Erlandsson L-K, Håkansson C. Sveriges arbetsterapeuters arbetsmiljö,
aktivitetsbalans och subjektiva hälsa. Lund: Sveriges Arbetsterapeuter; 2019.
12. Håkansson C, Ahlborg Jr G. Occupational imbalance and the role of perceived stress in predicting stress-related disorders. Scand J Occup Ther. 2018;25(4):278–87.
13. Socialstyrelsen. Utmattningssyndrom - stressrelaterad psykisk ohälsa [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2003 [citerad 27 februari 2020]. Hämtad från:
14. Friis Andersen M, Brinkmann S. Nya perspektiv på stress i arbetslivet. I: Friis Andersen M, Brinkman S, redaktörer. Nya perspektiv på stress. Lund: Studentlitteratur; 2015. s. 9– 22.
15. H.Jonsdottir I, Folkow B. Stressfysiologiska mekanismer i evolutionärt och historiskt perspektiv. I: Arnetz B, Ekman R, redaktörer. Stress: gen, individ, samhälle. 3 uppl. Stockholm: Liber; 2013. s. 15–34.
16. Grossi G. Hantera din stress med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Viva; 2008. 17. Nolen-Hoeksema S, Fredrickson BL, Loftus GR, Lutz C. Atkinson & Hilgard’s
Introduction to psychology. 16 uppl. Andover: Cengage Learning EMEA; 2014. 18. Moore K, Cruickshank M, Haas M. Job satisfaction in occupational therapy: a
qualitative investigation in urban Australia. Aust Occup Ther J. 2006;53(1):18–26. 19. Wressle E, Samuelsson K. High job demands and lack of time: A future challenge in
occupational therapy. Scand J Occup Ther. 2014;21(6):421–8.
20. Bruschini M, Carli A, Burla F. Burnout and work-related stress in Italian rehabilitation professionals: A comparison of physiotherapists, speech therapists and occupational therapists. Work. 2018;59(1):121–9.
21. Gupta S, Paterson ML, Lysaght RM, von Zweck CM. Experiences of Burnout and Coping Strategies Utilized by Occupational Therapists. Can J Occup Ther.
2012;79(2):86–95.
22. Wressle E, Öberg B. Work-Related Stress among Occupational Therapists in Sweden. Br J Occup Ther. 1998;61(10):467–72.
23. Lloyd C, McKenna K, King R. Sources of stress experienced by occupational therapists and social workers in mental health settings. Occup Ther Int. 2005;12(2):81–94. 24. Newton Scanlan J, Still M, Stewart K, Croaker J. Recruitment and retention issues for
occupational therapists in mental health: Balancing the pull and the push. Aust Occup Ther J. 2010;57(2):102–10.
25. Lundman B, Hällgren Graneheim U. Kvalitativ innehållsanalys. I: Höglund-Nielsen B, Granskär M, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2017. s. 219–33.
26. Polit DF, Beck CT. Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 10 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer; 2016.
27. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Internet]. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2002 [citerad 10 april 2020]. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
28. Healy CM, McKay MF. Nursing stress: the effects of coping strategies and job satisfaction in a sample of Australian nurses. J Adv Nurs. 2000;31(3):681–8.
29. Håkansson C, Björkelund C, Eklund M. Associations between women’s subjective perceptions of daily occupations and life satisfaction, and the role of perceived control. Aust Occup Ther J. 2011;58(6):397–404.
30. Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter [Internet]. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter; 2018 [citerad 13 april 2020]. Hämtad från:
Bilaga 1. Intervjuguide
Bakgrundsfrågor▪ Hur länge har du jobbat som arbetsterapeut? ▪ Inom vilket/vilka områden har du jobbat? ▪ Hur länge har du jobbat på ditt nuvarande jobb? ▪ Vad har du för arbetsuppgifter?
▪ Hur kommer det sig att du valde att utbilda dig till arbetsterapeut?
Upplevelse av arbetsrelaterad stress ▪ Vad är arbetsrelaterad stress för dig?
o * Tidigare formulering: hur upplever du arbetsrelaterad stress?
▪ Vad är det som framkallar stress i ditt arbete? ▪ Hur upplever du kravnivån i ditt arbete?
▪ Är det någon skillnad i din arbetssituation nu jämfört med när du började? ▪ Har du någon gång funderat på att byta jobb p.g.a. detta?
Hantering av stress
▪ Vilka strategier har du för att hantera stress under arbetstid?
▪ Vilka åtgärder anser du krävs för att göra ditt arbete mindre stressigt? ▪ Vad gör du efter en stressig arbetsdag?
Till sist
▪ Har du något att tillägga? Finns det något som jag har glömt att fråga om och som du tror har betydelse?
Eventuella följdfrågor
▪ Kan du utveckla det…? ▪ Vad gör du då…?
▪ Kan du ge något exempel…? ▪ Vad menar du med…?
