”Man gör sitt bästa och det räcker
liksom”
En kvalitativ intervjustudie av olika lärares
upplevelser och strategier för ökat elevdeltagande i
ämnet idrott och hälsa
Författare: Elin Berglin Handledare: Mirja Betzholtz Examinator: Ann-Christin Torpsten
Abstrakt
Syftet med denna studie är att undersöka av vilka anledningar elever väljer att inte delta i idrott och hälsaundervisningen enligt lärares uppfattning samt vilka strategier dessa lärare använder sig av för att fler elever ska delta på lektionerna. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 6 lärare inom idrott och hälsa som jämförs med tidigare forskning inom ämnet. Resultatet av dessa intervjuer analyseras vidare med hjälp av olika hälsoperspektiv i forskningen.
Studiens resultat visar att lärarna uppfattar att elever som inte deltar ofta har andra sociala svårigheter eller psykisk och social ohälsa. Andra anledningar är att frånvarande elever inte trivs i klassen eller känner en otrygghet och har sämre självkänsla.
Lärarna i denna studie använder sig av olika strategier för att icke deltagande elever ska ingå i idrott och hälsaundervisningen genom att i första hand arbeta med relationer, både relationer mellan eleverna samt relationen mellan lärare och elev. Lärarna anpassar undervisiningen genom att variera lektionsinnehållet och låta eleverna har inflytande samt genom att motivera eleverna att delta genom att bland annat föregå med gott exempel, själv delta i undervisningen och vidare jobba med gruppdynamiken i klassen.
Nyckelord
Innehåll
1 Inledning ___________________________________________________________ 1 2 Syfte _______________________________________________________________ 2
2.1 Frågeställning ____________________________________________________ 2
3 Bakgrund __________________________________________________________ 3
3.1 Idrott och hälsa i Sverige genom tiden _________________________________ 3
3.1.1 Lgr11:s nya kunskapskrav _______________________________________ 4 3.1.2 Idrottslärare genom tiden _______________________________________ 4
3.2 Hälsoperspektiv ___________________________________________________ 6
3.2.1 Fysisk hälsa __________________________________________________ 6 3.2.2 Psykisk hälsa _________________________________________________ 7 3.2.3 Social hälsa __________________________________________________ 7 3.2.4 Ohälsa ______________________________________________________ 7
3.3 Hälsa i ämnet Idrott och hälsa ________________________________________ 8
3.3.1 Motivation ___________________________________________________ 8 3.3.2 Självkänsla ___________________________________________________ 9
4 Tidigare forskning __________________________________________________ 12
4.1 Skolan VS fritiden ________________________________________________ 12 4.2 Prestation och tävling _____________________________________________ 13 4.3 Skolmiljön ______________________________________________________ 13 4.4 Ohälsa och omfattande problematik __________________________________ 14 4.5 Social hälsa och goda relationer _____________________________________ 14 4.6 Lärare och anpassningar ___________________________________________ 15
5 Metod _____________________________________________________________ 16
5.1 Metodval _______________________________________________________ 16 5.2 Urval och etiska principer __________________________________________ 17
5.2.1 Intervjuer ___________________________________________________ 18
5.3 Genomförande ___________________________________________________ 18
5.3.1 Bearbetning och redovisning ____________________________________ 19
6 Resultat ___________________________________________________________ 20
6.1 Varför vissa elever inte deltar i undervisningen, enligt lärarna inom idrott och hälsa ______________________________________________________________ 20
6.1.1 Sociala svårigheter ____________________________________________ 20 6.1.2 Psykisk och social ohälsa _______________________________________ 20 6.1.3 Klassen och elevgruppen _______________________________________ 21 6.1.4 Föräldrar och hemmet _________________________________________ 21 6.1.5 Självkänsla och trygghet _______________________________________ 22
6.2 Vilka strategier lärarna inom idrott och hälsa använder sig av för att öka
deltagandet i undervisningen ___________________________________________ 22
6.2.2 Gruppdynamik _______________________________________________ 22 6.2.3 Anpassning __________________________________________________ 23 6.2.4 Elevinflytande ________________________________________________ 24 6.2.5 Avdramatisering ______________________________________________ 24 6.2.6 Föregå med gott exempel _______________________________________ 25 6.2.7 Motivation __________________________________________________ 25 6.2.8 Variation ___________________________________________________ 25
7 Diskussion _________________________________________________________ 27
7.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 27 7.2 Resultatdiskussion ________________________________________________ 28
7.2.1 Ohälsa och frånvaro __________________________________________ 29 7.2.2 Hälsa och deltagande __________________________________________ 29 7.2.3 Varför eleverna inte deltar ______________________________________ 31 7.2.4 Vad lärarna gör för att få eleverna motiverade till att delta ____________ 33
7.3 Slutsats ________________________________________________________ 35 7.4 Framtida forskning _______________________________________________ 36 Referenser __________________________________________________________ 38 Bilagor ______________________________________________________________ I Bilaga A. Missivbrev. _________________________________________________ I Bilaga B. Intervjufrågor. _______________________________________________ II
1 Inledning
Forskning inom ämnet idrott och hälsa är relativt nytt och därmed finns det delar som ännu är relativt outforskade. Ämnet gick från att vara ett rent idrottsämne med enbart fysisk aktivitet till att bli ett kunskapsämne där hälsoperspektivet är en viktig del.
Den tid som jag har haft VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och som vikarie inom ämnet idrott och hälsa har jag upplevt en viss problematik med frånvarande elever. Det har rört sig om elever som inte dyker upp alls på lektionen, elever som inaktivt sitter på bänken i idrottshallen eller elever som deltar men på andra premisser än övriga elever.
Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och ska ges förutsättningar att utveckla kunskap inom ämnet idrott och hälsa. Då ämnet har gått från enbart fysiska aktiviteter till ett livslångt lärande för en god hälsa kommer lärarens roll att vara viktigt för eleverna. Folkhälsan startar i skolan och för vissa elever är detta deras enda chans till fysisk aktivitet och kunskap om hälsa och hur dessa samspelar genom hela livet.
Jag undrar vad det är som påverkar om eleverna deltar eller inte på idrott och
hälsalektionerna och hur olika lärare ser på detta problem. Skolinspektionens rapporter (2010, 2018) pekar åt ett visst håll men frågan är hur lärare ser på det samt vilka anledningar de ser spelar in när elever inte deltar.
Sedan Lgr11 (Skolverket, 2020) trädde i kraft gick ämnet över till att till stor del innebära olika aspekter av hälsa och livsstil. Hälsa är ett brett ämne men är i dag en mycket viktig del inte bara i elevernas skolgång men också i hela livet. Fysisk, psykisk och social hälsa samspelar och läraren ska undervisa eleverna i olika hälsoperspektiv (Larsson och Meckbach, 2012). Jag undrar hur lärarna arbetar för att nå ut till eleverna och framför allt till de elever som av olika anledningar inte deltar i idrott och
hälsaundervisningen. Genom att genomföra denna studie hoppas jag på att jag och fler lärare med mig får tips och idéer om hur man kan arbeta för en likvärdig idrott och hälsaundervisningen för alla elever genom att få fler att delta på lektionerna.
2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning kring elevers frånvaro i ämnet idrott och hälsa samt vilka strategier som lärarna använder för att motivera elever till deltagande i idrott och hälsa. Studien undersöker olika orsaker som spelar in när elever väljer att inte deltaga i undervisningen samt vidare undersöker studien strategier som lärarna använder sig av för att motivera elever att deltaga på lektionerna. Lärarnas erfarenheter kan stödja fler lärare och pedagoger att hitta strategier och arbetssätt för att motivera fler elever till deltagande i ämnet och där med öka folkhälsan.
2.1 Frågeställning
Hur kommer det sig att vissa elever inte deltar i undervisningen, enligt lärarna inom idrott och hälsa?
3 Bakgrund
Detta kapitel börjar med en genomgång av ämnet idrott och hälsa genom tiden samt idrottslärarrollens resa och avslutas med hälsoperspektiv och hälsa inom ämnet idrott och hälsa.
3.1 Idrott och hälsa i Sverige genom tiden
I slutet av 1700-talet startade en stor förändring i barns uppfostran. Man insåg att det fanns brister i uppfostran och bl.a. filosoferna John Locke och Jean Jacques Rousseau förespråkade mer lek och kroppsrörelse och rekommenderade rörelse ute då detta skulle ge friska, lugna och starka barn. I Sverige inspirerades vi av detta genom Fischerström som höll flera tal för Vetenskapsakademien. Senare kom detta att omvandlas till fysisk fostran och praktiska ämnen fördes in i skolans värld. Även motivationens betydelse lyftes och man förde in mer lek, mindre aga i skolan. Kort därefter inleddes
undervisning för alla barn, inte bara pojkar som det varit innan. Eftersom att den nya fysiska fostran skulle vara tillgänglig för alla krävdes att den inte innehöll dyr utrustning vilket ledde till att gymnastiken i skolan startade (Annerstedt m.fl., 2001).
Universitetsläraren och professorn Fremling ställde krav på att undervisningen skulle innehålla sundhetslära och skrev att det var viktigare att först uppfostra kroppen sedan själen. Man menade också att fysisk hälsa hänger tätt ihop med motståndskraft för sjukdomar. Det fanns även militära motiv då den allmänna värnplikten infördes i början på 1800-talet. I Tyskland utvecklade bl.a. GutsMuths och Jahn gymnastikämnets
innehåll som vi i Sverige kom att ta efter genom far och son Ling. De startade det lingska gymnastiksystemet som bygger på sambandet mellan fysisk fostran och
vetenskapen och innehåller olika övningar i lekar, idrotter samt gymnastik med och utan redskap (Annerstedt m.fl., 2001).
1928 stadgades kursplaner i Sverige och därmed etablerades lek och idrott. Flera olika läroplaner uppkom nu med jämna mellanrum. I Lgr62 bestämdes vilka huvudmoment som skulle ingå i ämnet och i Lgr69 försvann ordet fostran som istället ersattes av bl.a. fysisk och social utveckling. Lgr80 införde samundervisning som ett steg mot en mer jämställd skola (Larsson, 2016). 1980 bytte ämnet namn från gymnastik till idrott vilket
kom att bytas igen när Lpo94 skred till verket och ämnet fick namnet idrott och hälsa. 1994 kom ämnet att bli målstyrd och riktas mot livsstil och den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Med Lgr11 utvecklades det centrala innehållet och tydligare
kunskapskrav upprättades samt en beskrivning på dessa lades till i läroplanen. Även elevers möjlighet att själva påverka undervisningen och dess innehåll lades till
(Skolverket, 2020). Sandahl (2004) menar att ämnet idrott och hälsa idag bygger på tre pelare; läroplan och kursplan (som regering och riksdag styr genom förordningar), materiella förutsättningar (lokaler, redskap m.m.) samt intressegrupper (idrott på fritiden och dess inverkan).
3.1.1 Lgr11:s nya kunskapskrav
I kursplanen för idrott och hälsa står att grunden för välbefinnande är positiva upplevelser kring rörelse samt kunskaper om idrott och hälsa. Ämnet syftar till att utveckla intresse för fysiska aktiviteter och få kunskap om fysisk, psykisk och social hälsa (Skolverket, 2020).
”Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.” (Skolverket, 2020, s.47).
De nya kunskapskraven innefattar såväl rörelser och deltagande som planering och utvärdering kring träning. Vidare ska eleven genomföra friluftslivsaktiviteter och hantera skador och nödsituationer. Delar av kraven innebär att eleven deltar aktivt och undervisningen bör skapa förutsättningar för varje elev att kunna delta på dennes premisser (Skolverket, 2020).
”Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin
egen fysiska förmåga.” (Skolverket, 2020, s.47).
3.1.2 Idrottslärare genom tiden
En lärares utbildning inom ämnet idrott och hälsa har även den sett olika ut genom tiden. I mitten på 1800-talet inrättades en tvåårig utbildning för lärare inom ämnet men varken specifik intagning eller några direktiv om vilken kompetens som skulle läras ut angavs i utbildningen. I slutet på 1800-talet dominerade militärerna och de flesta som
fick gå gymnastiklärarutbildningen var militärer. Kvinnor var lärare till flickor och män till pojkar vilket också visade sig i utbildningen. Männen höll på med bollsporter och fäktning medan kvinnorna höll på med dans och konståkning. I mitten på 1900-talet kom en ny lärarutbildning som bl.a. innehöll idrott som ämne tillsammans med flertalet andra ämnen och sedan slutet på 1900-talet finns det möjlighet för samtliga högskolor och universitet att bedriva idrottslärarutbildningar (Larsson, 2016).
Kraven på en lärare inom ämnet har genomgått olika faser genom tiden. Från början krävdes endast god fysisk förmåga och färdighet och att läraren utformade lektionerna efter syftet för just den tiden, exempelvis vilket nytta en övning hade för det militära. Fram till slutet på 1900-talet ansågs idrottsläraryrket till viss del diffust och dess profession ansågs inte lika viktig som om personen isig var en organiserad ledare (Annerstedt m.fl., 2001).
Larsson och Meckbach (2012) menar att lärarens pedagogiska kunskaper idag är lika viktiga som de didaktiska och rollen som lärare innebär att man under speciella
förutsättningar ska individualisera undervisningen och motivera och engagera eleverna till ett liv i hälsans tecken. Ibland ses idrottsläraren ansvarig för att sänka samhällets ohälsa vilket är ett stort uppdrag.
Läraren ska idag sträva efter att undervisningen ger eleverna möjlighet till psykisk, fysisk och social hälsa. Man bör se till varje elevs hela människa och alla människors sökande efter att tillhöra ett sammanhang. Larsson och Meckbach (2012) menar att KASAM (känsla av sammanhang) kan speglas i ämnet idrott och hälsa då KASAM grundar sig på människans känsla av att vara frisk och att ha en god hälsa. Lindwall m.fl. (2019) skriver att läraren bör möta eleverna genom ett autonomistödjande förhållningssätt, d.v.s. att med ömsesidig respekt möta eleverna från deras perspektiv och stödja deras olika initiativ. Eleven pressas på så vis inte till att vara på ett speciellt sätt eller att prestera på ett visst sätt utan istället uppmuntras eleven av vara sig själv och att på så vis även få komma med egna idéer och tankar kring undervisningen. Vidare skriver författarna att en strukturerad social miljö är när läraren kommunicerar en tydlig och konstruktiv feedback till eleverna och på så vis vet eleverna vad som förväntas av dem samt hur förväntningarna kan uppnås. Denna kommunikation skapar att en trygghet infinner sig hos eleverna då de vet vad som förväntas av dem. Genom att
läraren visar eleverna omtanke och omsorg, s.k. interpersonell involvering, skapas en tillfredsställelse hos eleverna som i sin tur blir lättare att motivera, både egen motivation och motivation från läraren (a.a.).
Idrott och hälsa är numera ett akademiskt ämne med flera olika grundstenar;
humanbiologi, idrottslära och humaniora/samhällsvetenskap. En lärare ska jobba med dessa grundstenar och förmedla denna kunskap till varje elev individuellt. ”Samspelet mellan individ och idrott och mellan individ och omvärld är en förutsättning för förståelse och lärande” (Larsson och Meckbach, 2012, s.26).
Aspelin (2014) beskriver att läraryrkets kärna består av ett tydligt ledarskap, hantering av konflikter samt de sociala relationerna. De relationerna kan vara mellan lärare och elev men även mellan olika elever. Dessa sociala relationer ligger under lärarens pedagogiska ansvar vilket innebär att undervisningen i grunden är olika möten mellan människor och att dessa relationer bör vara en viktigare aspekt än själva
kunskapsaspekten. Vidare menar Aspelin (2014) att det även handlar om relationen till sig själv och sin egen utveckling. Läroplanen för grundskolan beskriver relationer som grundläggande i skolans mål (Skolverket, 2020).
”Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.” (Skolverket, 2020, s.9).
3.2 Hälsoperspektiv
Hälsan är en stor del av ämnet idrott och hälsa och definitionen varierar mellan forskare. Här berörs hälsa och dess olika perspektiv och delar. Inom skolan talar man oftast om fysisk, psykisk och social hälsa. För att enklare förstå definitioner av hälsa nämns även en motvikt; ohälsa.
3.2.1 Fysisk hälsa
Larsson och Meckbach (2012) menar att den fysiska hälsan handlar om att vara hälsosam vilket innebär att man är frisk fysiologiskt. En god fysisk hälsa innebär även att ens medicinska hälsa är god. Författarna förklarar att den fysiska hälsan nås genom att vara fysiskt aktiv genom hela livet i kombination med att äta en bra kost. Vidare
handlar fysisk hälsa om att vid skada eller sjukdom själv, eller tillsammans med andra, bidra till en god återhämtning. Idrott ses ofta som ett verktyg för att nå en lustfylld aktiv livsstil.
3.2.2 Psykisk hälsa
Johnson (2003) menar att psykisk hälsa handlar om att må bra psykiskt vilket innebär välbefinnande och en god självkänsla. Det handlar även om en trygghet till sig själv och en känsla av meningsfullhet. Vidare menar författaren att en känsla av sammanhang bidrar till en god psykisk hälsa. Masreliez-Steen och Modig (2004) förklarar att välmående och trygghet skapar en god psykisk hälsa.
3.2.3 Social hälsa
Lindwall m.fl. (2019) menar att social hälsa innebär att man upplever relationer som är meningsfulla och att man känner tillhörighet till exempel en grupp eller en klass. Annerstedt (2007) förklarar att goda relationer leder till en god social hälsa. Det är av vikt att klimatet och miljön är god samt så är kommunikation och motivation
grundstenar för en god social hälsa.
3.2.4 Ohälsa
Begreppet ohälsa behöver inte nödvändigtvis innebära den exakta motsatsen till hälsa då det finns olika perspektiv på båda begreppen. Den fysiska, psykiska och sociala ohälsan berörs i skolan. Larsson och Meckbach (2012) menar att fysisk ohälsa kan vara sjukdom eller inaktivitet. En ohälsosam livsstil kan innebära för högt BMI (Body Mass Index), dålig kosthållning eller rökning.
Lindwall m.fl. (2019) menar att psykisk ohälsa handlar om en avsaknad av drivkraft, en känsla av meningslöshet eller att man är amotiverad. Annerstedt (2007) menar att psykisk ohälsa kan vara när ens mål känns ouppnåeliga eller när man har låg
självkänsla. Johnson (2003) förklarar vidare att psykisk ohälsa kan handla om att man saknar en känsla av sammanhang och att man då undviker aktiviteter eller handlingar som känns meningslösa eller svåra.
Social ohälsa innebär ofta att man saknar meningsfulla relationer och inte har någon god kommunikation med andra människor (Annerstedt, 2007). Vidare kan avsaknaden av socialt stöd eller avsaknaden av en god miljö bidra till social ohälsa (Lindwall m.fl., 2019).
3.3 Hälsa i ämnet Idrott och hälsa
Hälsa kan innebära många olika delar och i skolan fokuseras det på fysiska, psykiska och sociala faktorer som påverkar hälsan. Larsson och Meckbach (2012) menar att målet med fysisk aktivitet kan vara att hålla sig frisk och hälsosam vilket innebär att den fysiologiska och medicinska hälsan bidrar till en god fysisk hälsa. En annan del av hälsan är den psykiska och sociala delen där det är av vikt att få eleven att känna social trygghet vid exempelvis samarbete. Vidare behöver eleven känna att undervisningen är lustfylld och därmed meningsfull (a.a.).
”Idrott kan vara medlet och hälsan målet” (Larsson och Meckbach, 2012, s.178).
I kursplanen för idrott och hälsa finns det flera aspekter som handlar direkt eller indirekt om hälsa. I det centrala innehållet står det att eleven ska lära sig ”ord och begrepp för samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild” (Skolverket, 2020). Hälsans olika aspekter är breda och handlar om hälsa hela livet, inte enbart i skolan. Samspelet mellan idrott och hälsa har börjat att samverka nu mer än någonsin och i kursplanen för idrott och hälsas syfte står att läsa:
”Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla
goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande.” (Skolverket, 2020, s.47).
3.3.1 Motivation
Lindwall m.fl. (2019) beskriver motivation som tudelat; inre och yttre motivation. Yttre motivation innebär motivation från yttre faktorer där det fås belöning eller bestraffning. Inre motivation innebär att motivationen kommer ifrån personens vilja att utvecklas och
lära sig nya saker. Författarna menar att elever som ges yttre motivation tenderar att delta för någon annans skull än den egna eller för att slippa straff eller för att få belöning. Elever som drivs av inre motivation tenderar istället att delta för att blicka framåt och den egna driftkraften är starkast. Det finns även elever som inte ser någon poäng med att delta och som då ofta uteblir från undervisningen. Dessa elever är s.k. amotiverade. Lindwall m.fl. (2019) beskriver vidare att inre positiv motivation kan delas in i ytterligare tre former; autonomi, kompetens och tillhörighet. Autonomi innebär att eleven vill uppleva möjlighet att påverka undervisningen eller ha
valmöjligheter på lektionen. Kompetens innebär att eleven vill känna att de klarar av uppgifterna i skolan och på lektionen. Tillhörighet hänger ihop med att eleven behöver ha ett socialt stöd i skolan och få uppleva meningsfulla relationer med både andra elever och lärare. (a.a.).
Forster (2013) förklarar att man behöver sträva efter mening och engagemang hos eleverna och att de behöver få vara med och påverka undervisningen. Läraren behöver hjälpa eleven att sätta konkreta och positiva mål istället för att fokusera på vad eleven bör undvika. Författaren menar att positiva förväntningar föder en trygghet och
motivation hos eleven. Annerstedt (2007) menar även hen att målen bör vara relevanta, uppnåeliga och utmanande och detta isig gör att eleven får lyckas vilket skapar
motivation. Detta uppnås oftast genom individanpassad undervisning. Forster (2013) menar vidare att det är av vikt att läraren uppmuntrar framsteg men även att denne kan hantera bakslag på ett bra sätt. Man bör motivera genom handling och kommunikation.
”Beröm barnet för vad det gör - inte för vem det är.” (Forster, 2013, s.231).
Både Forster (2013) och Annerstedt (2007) skriver om vikten av ett positivt klimat och goda relationer. Genom att eleven upplever goda relationer med såväl lärare som andra elever sker motivation och en god lärandemiljö infinner sig. Annerstedt (2007) förklarar att för att motiveras krävs en god kommunikation, ömsesidig respekt och acceptans. Författaren menar vidare att inre motivation ibland samspelar med självkänsla.
3.3.2 Självkänsla
Begreppet självkänsla är omtalat och förväxlas inte sällan med andra begrepp som exempelvis självförtroende. Nottingham (2013) menar att självkänsla är värdet man
sätter på sig själv, ens färdigheter och förmågor. Kontrollen över sitt liv och tron på att man kan klara att uppnå sina mål hänger ihop med ens självständighet och inre styrka och där med också sin egen frihet. (a.a.). Johnson (2003) håller med och menar att självkänsla är grunden till hur vi värderar oss själva, vår självrespekt och i slutändan vår självkärlek. Författaren menar att om man har en god självkänsla störs man inte
märkbart av saker som händer omkring en då man är trygg i sig själv och känner sig värdefull ändå. Självkänsla, till skillnad från självförtroende, handlar inte om prestation eller bekräftelse från andra utan snarare en känsla av sammanhang och mening i livet (Johnson, 2003).
”Självkänsla medför inre motivation och tillit till den egna förmågan” (Johnson, 2003, s.81).
Lindgren (2014) beskriver självkänsla som en medvetenhet om sig själv (sina behov, förmågor och tankar) och samspelar med en acceptans mot sig själv. En god självkänsla finns hos den som accepterar sig själv och respekterar sina positiva och negativa sidor och vågar hämta inspiration från andra människor och att utmana sig själv på sin egen nivå i livet. Vidare förknippar författaren självkänsla med mod, integritet och
självständighet vilket även Masreliez-Steen och Modig (2004) håller med om. De menar att en person med god självkänsla styrs av sin inre trygghet istället för yttre bekräftelse och menar att jaget är självklart. Självkänslan är grunden till vårt välmående (se fig.1).
(Masreliez-Steen och Modig, 2004, s.17)
Fig.1. Självförtroende – självsäkerhet – självkänsla. Självkänslan är grunden till inre trygghet.
Skolverket (2020) beskriver i läroplanen för grundskolan att det är skolans mål att förmedla bland annat att eleven förstår sitt och andras egenvärde samt förstår såväl sig själv som andra.
”Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en
viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.” (Skolverket, 2020, s.9).
4 Tidigare forskning
World health organization (2020) påvisar alla barns rätt till fysisk aktivitet och hälsa. Man menar att fysisk aktivitet bidrar till så mycket mer än just fysisk hälsa.
”Participation in physical activity can assist in the social development of young people by providing opportunities for self-expression, building self-confidence, social interaction and integration.” (WHO,
2020).
Bråkenhielm (2008) visar att fysisk inaktivitet ger stora konsekvenser medan fysisk aktivitet istället ger ett ökat välmående samt en god självkänsla.
”Idrottsämnet ska bidra till att eleverna får en stark tro på sig själva och sin egen förmåga samt inspirera till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet” (Bråkenhielm, 2008, s.1).
Skolinspektionens rapport (2010) visar att på 3 av 4 lektioner deltar inte alla elever och i snitt så deltar inte var femte elev. Nästan 2% av eleverna i rapporten är delvis eller helt befriade från deltagande i undervisningen. Lärarna är dock osäkra på om beslut om befrielse finns till dessa elever då det är ovanligt att bli befriad eftersom skollagen påvisar att alla elever ska kunna delta på idrott och hälsalektionerna efter sin egen förmåga genom att undervisningen ska anpassas efter varje individ. 2018 gjorde Skolinspektionen en ny granskning som även den visar att var femte elev fortfarande inte deltar regelbundet (Skolinspektionen, 2018).
4.1 Skolan VS fritiden
Bråkenhielms idrottsforskning (2008) visar att idrott och hälsas fokus nästan enbart läggs på de elever som är intresserade av eller som utövar fysisk aktvitet på fritiden. Utbudet i skolans idrott och hälsa är sällan lockande för de elever som inte har ett idrottsintresse på fritiden. Den fysiska aktiviteten på fritiden kopplas dessutom samman med deltagandet på idrott och hälsalektionerna.
Skolinspektionens granskningsrapport (2010) visar att bl.a. bollspelen är övervägande aktiviteter under idrott och hälsalektionerna vilket kan ge konsekvenser. Elever med fysiska aktiviteter, likt bollspel, på fritiden gynnas av liknande aktiviteter på lektionerna
vilket ger ett sämre utbud på lektionstid som i sin tur leder till sämre antal deltagande. 2018 gjorde Skolinspektionen en ny granskning (2018) som även den visar att det stora fokus som läggs på fysisk aktvitet gynnar främst barn som redan idrottar på fritiden. Bollspel, styrka och kondition är exempel på dessa fysiska aktiviteter vilka dessutom tar stor plats i undervisningen. Wikers forskning (2017) handlar bl.a. om elevens
uppfattning av idrott och hälsaundervisningen. Eleverna menar att om eleven idrottar på fritiden får denne automatiskt bättre betyg. Vidare menar eleverna att det är lätt att hamna efter på lektionerna om man inte har idrott i sin bakgrund då de sällan hinner visa sin kunskap eller hinner bli bra på exempelvis fotboll på så få timmar.
4.2 Prestation och tävling
Bråkenhielm (2008) påvisar att många prestationsmoment i idrott och
hälsaundervisningen skapar en oro och osäkerhet hos eleverna. Prestation i grupp och tävlingsmoment kan göra att eleven jämför sin prestation med sin kroppsliga förmåga vilket i sin tur leder till antingen sämre självkänsla eller till att eleven väljer att inte delta alls. Skolinspektionen (2010) visar att idrott och hälsa ofta fokuserar på prestation och tävling vilket ger sämre antal deltagande. Wiker (2017) skriver att eleven uppfattar att vad de presterar på idrott och hälsalektionen är viktigare än själva kunskapsnivån. Vidare visar Wiker att när kroppen hamnar i fokus, blir ett objekt för prestation, påvisas det om eleven har god självkänsla eller inte vilket i sin tur leder till om eleven deltar eller inte.
Skolinspektionens granskning (2018) visar att undervisningen i idrott och hälsa innehåller stora inslag av tävlingsmoment där vikt läggs på att vinna. Det finns en viss otrygghet under lektionstid där aktiviteter med tävling finns samt där eleven förväntas utföra samma aktivitet oberoende av dennes fysiska förmåga, kön eller idrottsvana. Lagindelning är även den en del av tävlingsmomentet som tar fokus och skapar en osäkerhet i vem som ska tillhöra vilket lag samt påvisar en genusproblematik, d.v.s. att flickor får mindre plats i undervisningen. Skolinspektionen (2018) menar att dessa tävlingsmoment inte bidrar till en likvärdig förutsättning till utbildning.
Deltagandet i idrott och hälsaundervisningen påverkas av skolmiljön. Lärandemiljön behöver vara trygg och skolan behöver arbeta mer med att stödja och motivera sina elever till att delta i undervisningen (Skolinspektionen, 2018).
Skolmiljön innefattar även bl.a. lokalerna eleverna vistas i under lektionstid. Lokalerna bör vara i lämpliga storlekar och med lämpliga utformningar för sina ändamål och aktiviteter. Duschen är även den en form av lokal som behöver ses över i idrott och hälsaundervisningen för att skapa trygghet (Bråkenhielm, 2008). Wiker (2017) visar att vissa elever känner en otrygghet kring just omklädningsrummet och duschen och menar att denna ibland otrygga miljö gör att färre deltar.
Huruvida lokalen ligger nära eller långt ifrån skolan påverkar om eleverna tar sig dit. Tiden på dagen påverkar också om eleverna deltar eller ej då de behöver känna att det finns nog med tid både före och efter lektionstid (Bråkenhielm, 2008). En del elever tycker att det är omständigt att byta om innan eller efter lektionstid samt att duscha. De menar att det råder en viss tidsbrist kring detta som i sin tur skapar en stress (Wiker, 2017).
4.4 Ohälsa och omfattande problematik
Skolinspektionens granskning (2018) visar att undervisning i hälsa och livsstil är begränsad på idrott och hälsalektionerna. Bråkenhielm (2008) visar att en stor del av de elever som inte deltar i undervisningen i idrott och hälsa även uteblir från andra
skolämnen samt förekommer ofta hos skolhälsovården av olika anledningar. Dessa elever trivs sämre i skolan och har ofta ohälsa i form av sämre trivsel med livet vilket i sin tur kopplas till en omfattande problematik på fritiden. Icke deltagande elever tenderar ofta att skolka mer, ha ett högre BMI och bli rökare.
4.5 Social hälsa och goda relationer
Wiker (2017) skriver om samspelet mellan elever och mellan lärare och elever och beskriver att det är viktigt för eleverna att de har en god relation mellan varandra men också till läraren. Goda relationer skapar en bättre gruppdynamik som i sin tur skapar bättre kunskapsförmedling. Eleverna upplever att samspelet och relationerna gör att
undervisningen blir mer rättvis för alla som då kan medverka enligt sina egna premisser. Skolinspektionen (2018) visar att elevgruppens förutsättningar skulle tillgodoses bättre om samspelet mellan lärare och elev och dess anpassningar blev bättre.
4.6 Lärare och anpassningar
Lärare utnyttjar undervisningstiden väl och har ett tydligt ledarskap samt ger eleverna muntlig motivation under lektionstid. De elever som ej är ombytta har en tendens att inte heller delta. Dessa elever får inga direkta instruktioner till vad de bör göra under lektionstiden. Dessutom får eleverna sällan får eleverna tid för reflektion eller
diskussion kring kunskapen samt varför vissa delar görs i ämnet idrott och hälsa. Lärare behöver ha fler undervisningsalternativ och tillämpa fler individuella anpassningar för att ge alla elever förutsättningar att lyckas (Skolinspektionen, 2018).
Skolan har svårt att möta elevers behov vid funktionsvariation trots att 30% av eleverna som riskerar att bli underkända i ämnet idrott och hälsa har någon funktionsvariation. Det handlar om inlärningsproblem (ex. ADHD, autism), fysiska nedsättningar (ex. astma, hjärtfel) eller psykiska hinder (ex. depression, anorexia nervosa) (Bråkenhielm, 2008).
Skolinspektionen (2010) visar att lärare tolkar ämnet idrott och hälsa från ett mestadels fysiologiskt perspektiv där undervisningen formas till att bestå av fysisk aktivitet. Lärare menar att fysisk aktivitet och att röra på sig skapar en god hälsa men menar att ämnet idrott och hälsa också innehåller perspektiv som socialt, psykologiskt och ergonomiskt.
”Att skapa sammanhang, tydliggöra mål och syfte med ämnet påverkar elevens möjlighet till delaktighet och inflytande samt skapar förståelse för varför innehållet i undervisningen ser ut som det gör.”
(Skolinspektionen, 2010, s.9)
Lärarens roll är viktig för att eleverna ska få en givande utbildning och relationen mellan lärare och elev bygger på ömsesidig respekt. Lärarens deltagande under
lektionen skapar en god förebild samt blir en trygghet för eleverna. Läraren bör variera aktiviteterna och låta eleverna ha inflytande i undervisningen då detta fungerar som motivator (Wiker, 2017).
5 Metod
Detta kapitel redovisas val av metod, hur urvalet har gått till samt etiska aspekter kring valen som gjorts. Här redovisas även genomförandet av metoden.
5.1 Metodval
Syftet med denna studie är att öka förståelse för lärares uppfattning kring frånvaro i ämnet Idrott och hälsa samt undersöka vilka strategier som används för att motivera till deltagande. Thuren (2019) menar att kvalitativa undersökningar går ut på att tolka och analysera resultatet för att få en förståelse av det som undersöks.Det redovisar en kvalitativ studie om frågeställningen handlar om att förstå något, exempelvis förstå en människas sätt att agera eller att urskilja olika handlingsmönster (Trost, 2010). Ett kvalitativt synsätt innebär att förstå och tolka resultatet av intervjuerna utan att generalisera eller förklara (Stukat, 2011).
En kvalitativ intervju kan variera i standardisering och strukturering. I denna studie används semistrukturerade intervjuer med låg grad av standardisering. En intervjuguide med tio frågor finns som grund för intervjuerna och dessa skickades ut innan till
personerna för att de skulle ha chans att förbereda sig och för att veta vad
undersökningen handlar om. Med låg grad av standardisering menas att variationerna är stora under intervjun. Frågorna kan ställas i olika följd, man kan formulera sig olika beroende av den intervjuades språkbruk och eventuella följdfrågor kommer naturligt under samtalet (Trost, 2010). Låg grad av standardisering ihop med en semistruktur under en intervju möjliggör en neutral interaktion mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad. Frågorna som ställs kan ställas i olika ordning och anordnas efter hur intervjun fortlöper. Ordningen av frågorna är relevanta till den grad att det är mest lämpligt att starta med enkla och konkreta frågor och i slutet ställa de svåraste eller känsligaste frågorna (Stukat, 2011).
Trost (2010) menar vidare att man bör ställa enkla och raka frågor samt en fråga i taget. Detta minskar risken för förvirring och tvetydighet. Man bör dessutom ställa direkta och specifika frågor för att underlätta för den som blir intervjuad att veta vad frågan handlar om. Även Stensmo (2002) menar att direkta och raka frågor gör det lättare för den
intervjuade personen att svara och där med är det störst chans att få långa svar på korta frågor. Dalen (2015) menar dock att frågorna bör ställas på ett sätt som gör att den intervjuade reflekterar och motiverar händelser och svar. Detta görs främst genom semistrukturerade intervjufrågor som kan ledas vidare mot temat som ligger till grund för studien.
5.2 Urval och etiska principer
Valet av personer att intervjua föll på personer som är av mig kända sedan tidigare av bekvämlighetsskäl och för att intervjuerna skulle bli mer avslappnade. Patel (2019) beskriver att bekvämlighetsval innebär att man väljer personer som finns tillgängliga för den som gör studien. Innan intervjuerna gjordes skickades ett missiv ut till berörda personer för att motivera dem att vara med i studien. Stukat (2011) menar att det är av vikt att motivera personerna som ska intervjuas samt informera om bland annat undersökningens syfte, vem man är samt tidpunkt för intervjuerna. Detta gör man genom att skicka ut ett s.k. missiv till personerna man önskar intervjua. Dalen (2015) skriver att det finns olika etiska krav som behöver tas hänsyn till när man intervjuar personer i forskningssyfte. Dessa krav är; samtycke, att bli informerad, konfidentialitet samt nyttjande. Dessa krav bör intervjuaren förklara och berätta om för personerna som ska delta i intervjuerna.
Vetenskapsrådet (2007) menar att det finns fyra huvudkrav vid forskning; informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav. Man informerar uppgiftslämnaren om vilka villkor som finns för deltagandet, att det är frivilligt samt kan avbrytas när som helst. Detta gjordes genom ett missivbrev till samtliga uppgiftslämnare. Personen som intervjuas ska samtycka till deltagandet och dess villkor. Varje intervju startade med att bekräfta samtyckte till deltagande samt en redogörelse av villkoren för studien. Intervjuerna är konfidentiella vilket innebär att personerna som blir intervjuade är helt anonyma och forskaren ska göra det praktiskt omöjligt för utomstående att identifiera deltagarna. Detta gjordes i denna studie genom att nämna uppgiftslämnare som Lärare A, Lärare B och så vidare, istället för dess namn. Personernas arbetsplatser, städer eller annan personlig information nämns inte alls i studien. Intervjuerna har ett nyttjandekrav vilket menas att uppgifter och information
som framkommer under intervjuerna inte får användas utanför forskningen och bör raderas när uppsatsen är klar.
5.2.1 Intervjuer
Jag valde 6 personer att intervjua. Dessa personer är alla behöriga, legitimerade lärare inom Idrott och hälsa och har jobbat från 7 till 44 år inom yrket. Det är tre kvinnor och tre män varav två jobbar på lågstadiet, två på högstadiet samt två på gymnasiet. Stukat (2011) menar att kvalitativa semistrukturerade intervjuer är tidskrävande och man bör ställa intervjutiden, transkriberingen och analysen i relation till omfattningen av uppsatsen och där efter välja antal personer att intervjua, dock bör antalet hållas nere. Även Trost (2010) menar att antal intervjuer bör begränsas och istället fokusera på väl utförda intervjuer där man kan se viktiga detaljer istället för att göra många intervjuer och inte mäkta med att hantera allt material. Han menar att mellan tre till åtta intervjuer är att föredra. Det bör dock vara stor variation av personer att intervjua. Urvalet bör vara så brett som möjligt när det kommer till ålder, utbildning och kön. Exempelvis bör det vid 6 intervjuer finnas lika många män som kvinnor, kvinnorna bör ha både låg och hög utbildning likväl som männens ålder bör vara från ung till gammal (a.a.).
Lärare A, B och D är män och Lärare C, E och F är kvinnor. Lärare A har varit verksam som lärare i 15 år, Lärare B i 8 år och lärare D i 7 år. Lärare C har arbetat som lärare i 8 år, Lärare E i 20 år och Lärare F i 44 år.
5.3 Genomförande
Samtliga intervjuer gjordes över telefon och spelades in för att vidare transkriberas. Trost (2019) menar att det finns för- och nackdelar med att spela in intervjun. Fördel är att man efteråt kan gå tillbaka och lyssna flera gånger på intervjun samt att man slipper göra anteckningar under själva intervjun och kan då istället lyssna fullt på den som blir intervjuad. Efteråt transkriberar man inspelningen och kan då läsa vad som ordagrant sades. Även Dalen (2015) menar att intervjuerna bör spelas in för att efter själva
intervjuerna kunna gå tillbaka och lyssna mer noggrant samt transkribera för att få ut all information som framkom samt för att minnas tillbaka hela intervjun. Intervjuerna var olika långa beroende på personernas svar samt hur samtalet flöt på. Då personerna hade fått frågorna innan var de väl förberedda vilket gjorde att tiden varierade, från tio till
tjugo minuter. Jag valde att transkribera direkt efter intervjuerna, både för att ha dem färskt i minnet men också för att det är mycket tidskrävande. Efter transkriberingen analyserades resultatet för att få en överblick över svaren på frågorna. Jag jämförde svaren och såg såväl skillnader som likheter och dessa presenteras vidare i resultatet och analysen. Till sist drog jag paralleller mellan bakgrunden, tidigare forskning samt teoretiska begrepp med svaren som framkommit under intervjuerna.
5.3.1 Bearbetning och redovisning
Empirin transkriberades för att vidare sorteras under denna studies respektive forskningsfrågor. Kategorisering gjordes sedan utifrån uppgiftslämnarnas svar och återkommande svar resulterade i att slutligen tematiserade empirin med utgångspunkt i studiens forskningsfrågor som vidare är rubriker i studiens resultatkapitel.
6 Resultat
I följande kapitel redovisas resultatet som framkommit under intervjuerna för denna studie. Det är sammanställt efter studiens forskningsfrågor och de olika svaren presenteras under respektive fråga. Syftet är att vidare hitta likheter, skillnader och eventuella mönster i intervjuerna.
6.1 Varför vissa elever inte deltar i undervisningen, enligt lärarna
inom idrott och hälsa
Samtliga lärare menar att skador och sjukdom är de vanligaste orsakerna till att eleverna inte deltar i undervisningen i idrott och hälsa.
6.1.1 Sociala svårigheter
5 av 6 lärare beskriver en problematik kring elever med sociala svårigheter eller sociala problem. ”Eleven och dens sociala bakgrund påverkar ju mycket” beskriver Lärare D. Flera av lärarna menar att elever som inte dyker upp till idrott och hälsalektionerna även är frånvarande i andra ämnen och till viss del även frånvarande från skolan över huvud taget. Lärare A säger att:
”är någon liksom borta från många ämnen, mycket frånvaro i skolan, så är ju det på en högre nivå än att det handlar om mitt ämne specifikt” (Lärare A).
Lärare C håller med genom att säga att ”(någon enstaka som då) tyvärr inte deltar varken på idrotten eller många andra ämnen utan som driver runt mycket och som har lite större sociala problem”.
”Den största delen och mest utspridda delen är den psykiska ohälsan. Att elever kommer från grundskolan och har svårigheter i hemmet” (Lärare B).
6.1.2 Psykisk och social ohälsa
Psykisk ohälsa bland elever samt deras sociala ohälsa ses av de flesta lärarna som ett stort problem. Lärarna menar att den sociala hälsan och elevers psykiska hälsa hänger
ihop och att elever som mår dåligt socialt eller psykiskt är frånvarande i skolan och då även i ämnet idrott och hälsa. Lärare F beskriver att:
”det kan vara sociala svårigheter och att man mår dåligt helt enkelt” (Lärare F).
Detta håller även Lärare E och D med om och menar att ”den sociala biten eller psykiska ohälsan, den ja, den svajar ju lite på högstadiet ibland” (Lärare D).
”Stämningen i liksom klassen…upplever jag som väldigt viktigt.” (Lärare A).
6.1.3 Klassen och elevgruppen
Gemenskapen i klassen skapar trygghet och utan den skapas motsatsen vilket gör att en del elever väljer att inte delta. Klimatet i klassen och elevgruppen är en viktig del för att eleverna ska känna trygghet och delta på lektionerna. Stämningen i klassen och hur eleverna beter sig mot varandra kan ibland göra att vissa elever väljer att inte delta på lektionerna. I vissa klasser där det finns elever som har negativ inställning som sprider sig i klassen skapas en oro eller illvilja bland andra elever som följer efter. Lärare B menar att ”kanske alla i elevgruppen inte är optimala till varandra” och Lärare D håller med om detta genom att påstå att ”elevgruppen, den måste ju fungera”. Vidare förklarar Lärare D att:
”…tryggheten i klassen, är det en bra gemenskap så fungerar det ju bättre” (Lärare D).
6.1.4 Föräldrar och hemmet
Lärare E diskuterar kring om elever deltar eller inte och säger att ”föräldrars inställning är ju också en sådan som påverkar”. Hemmet och föräldrars inställning till ämnet idrott och hälsa är en anledning till om elever deltar eller inte på lektionerna inom ämnet. Lärarna menar att föräldrar påverkar sina barn genom sin egen inställning till ämnet eller till idrott och hälsa även utanför skolan.
”Självklart får man ju lite sådana tråkiga mail från föräldrar, att Pelle inte kan delta för att han har ont i lillfingret, men då är det bara att svara att Pelle visst kan delta men vi får ju anpassa” (Lärare C).
6.1.5 Självkänsla och trygghet
Återkommande anledningar till om elever deltar eller inte på idrott och hälsalektionerna är elevers självkänsla och trygghet (eller avsaknaden av den). Lärare F säger ”att man kanske har dålig självkänsla och man kanske inte vågar” vilket Lärare D håller med om och menar att
”mycket självkänsla som spelar in, mycket hur långt de har kommit i sig själva och utvecklingsfasen” (Lärare D).
Lärarna menar även att miljön spelar in när det kommer till att få elever att känna sig trygga på lektionerna och tiden innan och efter lektionerna. Lektionerna är ofta fysiska och då utpekande eftersom att kroppen ofta är i fokus; både innan, under och efter lektionen. Flera lärare beskriver att idrott och hälsa ofta upplevs som synliggörande och att elevens självkänsla spelar in om de den väljer att delta eller inte.
”Vad man har för utrymme och sätt att kunna delta på och vad som är okej och inte okej… att alla får vara med på något sätt, att man känner sig trygg här” (Lärare A).
6.2 Vilka strategier lärarna inom idrott och hälsa använder sig av för
att öka deltagandet i undervisningen
6.2.1 Dialoger
Samtliga lärare talar om deras rutiner på skolan när det kommer till frånvaro från lektioner och beskriver att man i första hand pratar med eleven för att se om problemet kan lösas med enbart denna kontakt. Vidare kontaktar lärarna vårdnadshavare för att upprätthålla en öppen dialog med hemmet. Två av lärarna beskriver vikten av att ha en dialog med eleven både under lektionstid men framför allt utanför lektionen. De menar att elever som inte deltar på lektionerna behöver man ha en dialog med utanför
klassrummet för att försöka se vad problemet är samt om man kan i samråd med eleven få denne att komma till lektionerna. Vid återkommande frånvaro kopplas skolans elevhälsoteam in för att stötta och hjälpa både elev och lärare.
”Stämningen i klassen liksom. Klimatet, det upplever jag som väldigt viktigt. Och den är man ju medskapare till själv på något sätt.” (Lärare A).
4 av 6 lärare talar om vikten av en god gruppdynamik i klassen och i grupperna. De beskriver att man som lärare behöver vara med och skapa trygghet i gruppen för att lektionerna ska fungera väl för alla deltagare. Lärare F pratar om att man även bör jobba med klimatet i klassen och säger att det behövs ett tillåtande klimat i klassen. Detta uppnår man genom att bygga på gemenskapen i klassen. En av lärarna förklarar att hen har samarbete med flera kollegor inom ämnet idrott och hälsa och på detta sätt
samspelar flera klasser samtidigt. Hen menar att genom att arbeta över klassgränserna skapas en bättre gruppdynamik.
”Vi har väldigt stor valfrihet att dela dem på olika grupper och den variationen upplever jag är väldigt gynnsam för eleverna.” (Lärare C).
6.2.3 Anpassning
Samtliga lärare pratar om att man som lärare behöver anpassa undervisningen. Lärare D försöker anpassa till gruppen i första hand och vidare individanpassa lektionerna och dess innehåll. Lärare E och Lärare B menar att de använder sig av teoriuppgifter och teorigenomgång för de elever som är frånvarande på grund av att de inte är ombytta. De båda menar att de anpassar undervisningen till teoriform för de som av olika
anledningar inte deltar fysiskt. Lärare B förklarar vidare att hen brukar anpassa
lektionerna genom att använda sig av lågintensiv träning eller teori blandat med fysik i form av rehabövningar eller skadehantering.
”Är du frisk är du med på idrotten punkt. Men du får anpassa.” (Lärare C).
Lärare C beskriver sin anpassning av undervisningen som att eleverna bör vara med på lektionen om denne är frisk men läraren ska anpassa undervisningen för just den individen. Individanpassa är något som Lärare A gör genom att erbjuda eleverna
individuella uppgifter istället för grupparktiviteter. Läraren beskriver att eleverna får ett visst antal veckor på sig att utföra olika moment samt dokumentera dessa och kan på så vis välja när och hur dessa uppgifter görs. Detta kräver ett personligt ansvar från eleven men ses som en fördel för individen, menar Lärare A. Lärare B ger också eleverna
enskilda uppgifter för att ge varje elev möjligheten att på sitt eget vis delta i undervisningen. Vidare förklarar Lärare B att hen även försöker anpassa omkring lektionstid, som exempelvis vid duschsituationen där man vid behov kan boka fler omklädningsrum.
6.2.4 Elevinflytande
Lärare B säger att hen brukar ge eleverna möjlighet att påverka planeringen till idrott och hälsa genom att gå igenom kursplan, centralt innehåll och kunskapskrav. Efter genomgången diskuterar läraren och eleverna kring planeringen och undervisningen för att:
”eleverna ska få inflytande över sina studier men däremot är det jag som håller i ramarna med kunskapskrav och centralt innehåll” (Lärare B).
Lärare D menar att hen jobbar med att ge eleverna inflytande för att på så sätt skapa en trygghet bland dem. Lärare C menar att valfriheten på lektionernerna gör att eleverna får inflytande och där med väljer delar av undervisningen de behöver visa mer av eller som de tycker om och känner en trygghet i. Lärare A menar också att det personliga ansvaret ligger hos eleverna när de får tillfälle att ha inflytande över undervisningen och dess innehåll på de flesta lektionerna.
6.2.5 Avdramatisering
3 av 5 lärare pratar om att ämnet idrott och hälsa ibland kan ses som ett prestationsämne och att eleverna kan känna en viss stress över att moment i undervisningen känns som tävlingar som måste vinnas för att man ska kunna nå ett visst betyg eller kunskapskrav. Lärare A beskriver utmaningen med att ha lagsporter i undervisningen och menar att det kan skapa att:
”de bra blir bättre och de sämre blir ännu sämre och då är det inte alla som växer av det” (Lärare A).
Läraren försöker istället att avdramatisera tävlingsandan genom att anpassa reglerna efter aktiviteten. Lärare E försöker minska tävlingshetsen genom att motivera istället för att främja vinst eller förlust. Hen vill hellre:
”motivera att all rörelse är hälsa. Man gör sitt bästa och det räcker liksom” (Lärare E).
6.2.6 Föregå med gott exempel
4 av 6 lärare deltar själva under lektionstid och menar att detta inspirerar och motiverar eleverna att vara med och delta. Lärare F menar att lärare ska vara ett gott föredöme både på lektionen och utanför skoltid och detta genom att själv delta och främja hälsan.
”Visa att det är okej, att man får göra bort sig och att man inte behöver vara bra på allt… de märker ju på mig också att jag inte kan utföra allt bäst även om jag visar och det är alltid bra att de får veta” (Lärare E).
Lärare C beskriver hur hen oftast deltar och att eleverna ser detta som en utmaning och som något positivt. Läraren menar att man som lärare behöver föregå med gott exempel eftersom att:
”vara med och vara positivt inställd själv gör ju mycket” (Lärare C).
6.2.7 Motivation
Lärare C menar att hen motiverar eleverna på olika sätt genom att vara positivt inställd till varje utmaning och att själv våga delta och på så sätt utmana eleverna att försöka klara det hen klarar. Läraren menar vidare att dennes drivkraft och positivitet inspirerar och motiverar eleverna. Lärare B motiverar sina elever genom att stegra undervisningen kunskapsmässigt och låta eleverna ha inflytande. Lärare B och Lärare E beskriver också betyget som en motivator för vissa elever medan trygghet på lektionerna motiverar alla.
”Känner eleven sig trygg i undervisningen så kommer eleven dit och gör uppgifterna.” (Lärare B).
Lärare F menar att vara lyhörd och tillåtande som lärare motiverar eleverna att våga delta på lektionerna. Hen pratar om att som lärare våga testa nya trender inom idrott och hälsa för att få med alla elever.
Samtliga lärare pratar om variation i undervisningen. Lärare F beskriver variation i form av olika aktiviteter och även prova nya aktiviteter med eleverna för att få fler att delta. Lärare E varierar också undervisningen genom ett brett utbud av aktiviteter:
”Det är inte bara bollsport, vi testar allt. Allt ifrån, ja men det kan vara yoga, ridning och så vidare och det är inte bara bollsporter utan att eleverna förstår det med, att det är brett.” (Lärare E).
Variation och miljöombyte anser Lärare B vara av vikt för att eleverna ska delta i undervisningen:
”Mycket miljöombyte, att vi är på olika ställen och att variera helt enkelt i undervisningen, så att det ska passa alla.” (Lärare B).
Varierande men genomtänkta och inkluderande upplägg på lektionen menar Lärare A är en viktig del för att få eleverna att delta.
7 Diskussion
Detta avsnitt berör diskussioner kring tidigare forskning och denna undersökning. Det startar med en metoddiskussion för att vidare hantera resultatdiskussion och slutligen en slutsats. Avsnittet avslutas med förslag på framtida forskning inom ämnet.
7.1 Metoddiskussion
Denna studie är en kvalitativ undersökning vilket Thuren (2019) menar är lämpligast när man anser att analysera och få förståelse för en människas sätt att agera. Stukat (2011) påpekar att resultat av dessa intervjuer bör tolkas utan att generalisera eller förklara. Eftersom denna studie undersöker lärares uppfattning och agerande passade kvalitativa intervjuer syftet. Det kunde även ha gjorts observationer för att fastställa med säkerhet att det personerna sa i intervjuerna faktiskt stämde överens med
verkligheten. Detta är dock mycket tidskrävande och blev därför inte aktuellt i denna studie som är av kortare slag.
I studien har semistrukturerade intervjuer med låg grad av standardisering använts vilket Trost (2010) menar bjuder in till ett mer naturligt samtal. Intervjuerna gjordes via
telefon vilket var mest tidseffektivt men gjorde dem till viss del mindre naturliga. Intervjuer på plats fysiskt hade förmodligen gjort dem mer naturliga och samtalet hade flytit på och eventuellt blivit längre.
Stukat (2011) förklarar vidare att ordningen på frågorna i en intervju kan med fördel ordnas efter svårighetsgrad där man startar med enklare frågor och avslutar med de svåraste frågorna. Trost (2010) menar att frågorna bör vara raka och specifika och Dalen (2015) förklarar att frågorna bör leda till grunden för studien och då även ställas på ett sätt som får den intervjuade personen att reflektera. Denna studies intervjufrågor är direkta och specifika vilket gjorde personerna som intervjuades säkra på att de förstod frågorna rätt. Frågorna ledde fram till studiens huvudsakliga frågeställning vilket gjorde att svaren blev längre ju fler frågor som ställts. Flera av frågorna var dock för lika varandra vilket gav upprepande svar. Frågorna borde omformuleras för att inte vara för lika samt för att vara friare. Genom att ha mer öppna frågor leds intervjun till att bli ett samtal istället för utfrågning, vilket det blev i vissa intervjuer.
Urvalet av personer att intervjua föll på bekvämlighetsval vilket Patel (2019) menar innebär att man väljer personer man känner till. Detta val visade sig vara bra då det var lätt att få tag i personerna samt att samtliga tillfrågade ville vara delaktiga i studien. Stukat (2011) menar att ett missiv bör skickas ut före intervjuerna vilket också gjordes inför dessa intervjuer. Missivets syfte är bland annat att motivera personerna att delta vilket inte behövdes i detta fall då samtliga personer var valda av bekvämlighetsskäl och där med ställde upp på intervjuerna utan vidare motivation. Vetenskapsrådet (2007) påpekar de fyra huvudkrav som finns vid forskning (informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav, nyttjandekrav) och dessa krav följdes noggrant före, under och efter samtliga intervjuer.
Trost (2010) menar att antal intervjuer bör hållas nere eftersom intervjuerna,
transkriberingen och analyseringen är tidskrävande. Författaren menar vidare att urvalet av personer istället bör vara med stor variation. Denna studie innefattar 6 intervjuer vilket var tidskrävande i sig då transkriberingen tog lång tid. Intervjuerna var dock lagom långa i relation till vilka svar man förväntade sig samt hur lång tid samtliga deltar av studien bör ta. Spridningen av personerna som intervjuades var stor; häften kvinnor och hälften män, verksamma från 7 år till 44 år samt arbetar på lågstadiet, högstadiet och gymnasiet. Denna spridning gör att studien blir bredare och mer omfattande.
Intervjuerna spelades in och transkriberades direkt efter vilket är en fördel då man får ut mesta möjliga av samtalen. Man kan höra svaren ännu en gång samt läsa ordagrant vad personerna sa och då enklare analysera svaren. Trost (2019) och Dalen (2015) menar att genom att spela in intervjuerna och transkribera dessa kan man enkelt gå tillbaka och lyssna flera gånger samt mer noggrant läsa vad personerna svarade.
7.2 Resultatdiskussion
Denna diskussion berör hälsoperspektiven gentemot deltagande på idrott och
hälsalektionerna. Vidare hanteras frågorna kring varför vissa elever inte deltar i idrott och hälsaundervisningen samt hur lärarna arbetar för att få fler elever till att delta.
7.2.1 Ohälsa och frånvaro
Larsson och Meckbach (2012) skriver att fysisk ohälsa bl.a. innebär att man är fysiskt sjuk och just detta beskriver lärarna vara den vanligaste orsaken till att eleverna inte deltar i undervisningen i idrott och hälsa. Den fysiska ohälsan kan innebära flera delar men detta är inget som lärarna nämner eller har märkt av.
Den psykiska ohälsan hos elever som inte deltar i undervisningen ses som ett stort problem enligt lärarna. Lärare F beskriver elever som mår dåligt och därför inte deltar medan Lärare D menar att den psykiska ohälsan ofta går upp och ner för eleverna. Lärare A förklarar att den psykiska ohälsan hänger samman med stämningen i klassen vilket Johnson (2003) även beskriver när han påstår att man ofta saknar en känsla av sammanhang vid psykisk ohälsa vilket i sin tur leder till att man undviker att delta i aktiviteter.
Lärare D, Lärare A och Lärare F beskriver en problematik kring elever som känner sig otrygga och förklarar att elever med låg självkänsla väljer att inte delta i
undervisningen, ofta p.g.a. att lektionerna är fysiska eller för att ämnet idrott och hälsa är mer kroppsligt utpekande än andra ämnen i skolan. Annerstedt (2007) beskriver detta som psykisk ohälsa och Lindwall m.fl. (2019) beskriver detta som amotiverade elever.
De flesta av lärarna berättar om problematiken med frånvarande elever med social ohälsa. Elever med sociala svårigheter tenderar att inte delta i undervisningen i flera ämnen i skolan, så även i idrott och hälsa. Denna avsaknad av socialt stöd menar Lindwall m.fl. (2019) tyder på social ohälsa.
Lärare A och Lärare D beskriver att elever som inte känner sig trygga i klassen väljer att inte delta. Lärare B förklarar att stämningen i klassen och elevernas relation till varandra kan vara avgörande ifall en elev väljer att inte delta. Annerstedt (2007) beskriver detta som social ohälsa då man saknar goda relationer och inte kan kommunicera på ett bra rätt med andra människor.
Larsson och Meckbach (2012) beskriver att den fysiska hälsan handlar om att vara hälsosam vilket betyder att fysisk aktivitet och en god kost samt återhämtning hänger ihop. Lärarna berättar att de anpassar undervisningen med bland annat teoriuppgifter eller rehabövningar för de elever som av fysiska skäl inte kan delta. Samtliga lärare förklarar vidare att anpassningar i undervisningen sker kontinuerligt men på olika sätt, ibland krävs anpassning på gruppnivå och ibland individuellt.
Lärarna diskuterar kring psykisk hälsa och hur de jobbar för att eleverna ska må bra psykisk. De förklarar att de anpassar undervisningen med att erbjuda eleverna
individuella uppgifter för att alla ska kunna delta samt för att avdramatisera tävling eller minska stress kring gruppaktiviteter. En av lärarna försöker även anpassa utanför
lektionstid, som att exempelvis erbjuda fler duschar för att alla elever ska känna sig trygga med situationen som eventuellt uppstår vid dusch och omklädning med andra elever. Masreliez-Steen och Modig (2004) skriver om vikten av trygghet i olika situationer för att eleverna ska vara välmående. Lärare A förklarar vikten av väl genomtänkta och inkluderande upplägg i undervisningen och menar att det skapar en trygghet för eleverna. Johnson (2003) förklarar detta med att eleverna behöver känna ett välbefinnande och en känsla av meningsfullhet för att ha en god psykisk hälsa.
Social hälsa innebär bland annat goda och meningsfulla relationer (Lindwall m.fl., 2019). Flera av lärarna förklarar att de försöker skapa trygghet i klassen för en bättre gruppdynamik och menar att relationen mellan eleverna och mellan lärare och elev är viktig för att eleverna ska välja att delta i undervisningen. Vidare beskriver lärarna att kontakten och dialogen med eleven är viktig för att kunna reda ut eventuell problematik kring deltagandet.
Lärare C menar att relationen till eleverna stärks då läraren deltar i undervisningen vilket ökar deltagandet på lektionerna. Annerstedt (2007) menar att relationer,
motivation och kommunikation är några av grunderna för en god social hälsa. Lärare F förklarar att genom att föregå med gott exempel motiverar man eleverna att göra samma sak. Just att motivera är en viktig del man som lärare bör göra mycket och ofta för att öka deltagandet bland eleverna. Lärare C menar vidare att en positiv inställning inspirera eleverna att delta.
7.2.3 Varför eleverna inte deltar
Alla barn har rätt till fysisk aktivitet och en god hälsa menar WHO (2020). Barns fysiska inaktivitet ger konsekvenser för deras framtid medan deras fysiska aktivitet bidrar till ett välmående liv i framtiden menar Bråkenhielm (2008) och fortsätter med att förklara att idrott och hälsaundervisningen ska bidra till ett livslångt intresse för fysisk aktvitet och hälsa. Trots detta visar Skolinspektionens rapporter (2010, 2018) att i snitt deltar inte var femte elev i idrott och hälsaundervisningen. Flera forskare visar på olika tendenser och anledningar till varför elever inte deltar i undervisningen och menar att det är flera faktorer som spelar in.
Lärarna i idrott och hälsa menar även de att det är flera delar som påverkar om eleverna deltar eller inte på idrott och hälsalektionerna. Lärarna påstår att elever som mår sämre psykiskt även mår sämre socialt och därmed ofta är frånvarande. En stor del av de elever som inte deltar har psykiska och sociala svårigheter och är frånvarande även ifrån andra ämnen. Elevens sociala bakgrund kan göra att hen inte är lika angelägen att delta och där med är svårare att fånga upp. Bråkenhielm rapport (2008) påvisar att de elever som inte deltar i idrott och hälsaundervisningen ofta uteblir från andra skolämnen. Dessa elever tenderar att ha ohälsosamma vanor även på fritiden och har ofta en omfattande problematik i sin livssituation. Lärarna menar att hemmet och föräldrars inställning till idrott och hälsa spelar en roll i elevers deltagande på lektionstid.
Skolinspektionens granskning (2018) visar att hälsa och livsstil sällan inkluderas i undervisningen trots att större delen av icke deltagande elever har problematik kring just detta och därmed behöver mer kunskap kring hälsa. Lärarna påpekar att det finns fler hälsoperspektiv (fysisk, psykisk och social hälsa) som påverkar elevers deltagande. Variation mellan fysisk, psykisk och socialt verkar dock inte förkomma i
Skolinspektionens rapport (2010) som snarare visar att ämnet idrott och hälsa främst ses som fysiskt och där med innehåller mestadels fysiska aktivitet. Wiker (2017) menar att aktiviteterna bör varieras för att motivera elever att delta. Skolinspektionens rapport (2018) visar att skolan behöver ha fler undervisningsalternativ för att kunna nå alla elever och få dem att delta. Skolan har dessutom svårt att möta elever med
Skolinspektionens rapporter (2010, 2018) visar att undervisningen i idrott och hälsa lägger stor vikt vid fysisk aktivitet och att utbudet av aktiviteter är snävt. Bråkenhielm (2008) menar att utbudet sällan tilltalar elever som inte utövar idrott på fritiden och enligt Wiker (2017) anser eleverna att elever som inte idrottar på fritiden inte hinner lära sig detta under lektionstid och upplever att det i sin tur påverkar betyget. Flera av
forskarna påvisar att bollspel är övervägande aktiviteter och även dessa gynnar de som håller på med någon sport på fritiden.
Undervisningen i idrott och hälsa fokuserar ofta på prestation och tävling vilket inte gynnar alla elever och som inte heller bidrar till att eleverna deltar (Skolinspektionen, 2010, 2018). Just prestationsmoment i undervisningen blir ofta en jämförelse mellan eleverna och detta kan i sin tur påverka eleverna negativt genom att de känner oro eller en osäkerhet (Bråkenhielm, 2008). Lärarna påstår att osäkerhet, otrygghet och elevers självkänsla är återkommande anledningar till elevers brist på deltagande i idrott och hälsaundervisningen. Vidare menar lärarna att en annan del av trygghet behöver finnas i klassens gemenskap och att klimatet i klassen är en viktig del för att elever ska delta. Då stämningen i klassen inte är god eller om klimatet i elevgruppen är sämre tenderar en del elever att utebli från lektionen då de känner sig otrygga.
En annan faktor som spelar in om eleven deltar eller inte är skolmiljön. Denna miljö i idrott och hälsaundervisningen innefattar bland annat de olika lokaler och platser som eleverna vistas på innan, under och efter lektionstid. Lärarna menar att det är viktigt att eleverna känner sig trygga i såväl idrottshallen som omklädningsrummet. Elever som inte trivs kring dessa miljöer eller som har stress eller oro kring exempelvis
omklädningsrummet kan utebli från lektionen. Bråkenhielm (2008) menar att dessa miljöer behöver ses över och Wiker (2017) påvisar att elever ibland känner sig otrygga i omklädningsrum och dusch och därför väljer att avstå att delta på idrott och
hälsalektionerna.
De elever som inte kommer ombytta till idrott och hälsalektionerna deltar ofta inte. De får inga klara direktiv eller tydliga uppgifter att göra vilket tyder på att anpassningen för varje elev brister. Dessa elever får ibland bara sitta bredvid och ibland får de en
teoretisk uppgift. Dessa uppgifter förklaras sällan varför de ska göras och inte heller följs de upp med diskussioner eller samtal (Skolinspektionen, 2018).
