Kvinnors erfarenheter efter att ha genomgått en hjärtinfarkt : En litteraturbaserad studie

Institutionen för hälsovetenskap

Kvinnors erfarenheter efter att ha genomgått en hjärtinfarkt

En litteraturbaserad studie

Frida Karlsson Yasna Riveros Meza

Examensarbete i omvårdnad på grundnivå Sjuksköterskeprogrammet

Institutionen för Hälsovetenskap Vårterminen 2020

Kvinnors erfarenheter efter att ha genomgått en hjärtinfarkt Women’s experiences after undergoing a myocardial infarction Författare Frida Karlsson

Yasna Riveros Meza Handledare Berit Forsman Examinator Inga Larsson

Institution Högskolan Väst, Institutionen for hälsovetenskap Arbetets art Examensarbete i omvårdnad, 15 hp

Program/kurs Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Termin/år VT/2020

Antal sidor 17

Abstract

Background: Myocardial infarction affects people around the world. Proportionally more women than men die from the condition and those women who have the greatest risk are the ones who live an unhealthy lifestyle. This includes individuals with poor dietary habits and low levels of physical activity as well as those with additional medical diagnoses such as hypertension, diabetes and psychological disorders. Aim: The aim of the study was to describe women’s experiences after undergoing a myocardial infarction. Method: A method to contribute to evidencebased practise based on analysis of qualitative research was performed. Ten articles were analysed and resulted in four themes and ten subthemes. Result: Findings were: Women experience atypical symptoms before a myocardial infarction occurs. Women also need more support as they may be worried about leaving their everyday lives and letting go of everything around them. The results also highlight the recovery being difficult for the women who prioritize the family before their own health. Conclusion: It is important that all women obtain a permanent health care contact, as most of the women find that recovery is difficult. Relapsing is a possibility making it imperative that women become aware of the symptoms of myocardial infarction and how they appear.

Keywords: atypical symptoms, expectations, myocardial infarction, recovery support, women’s experiences

Populärvetenskaplig sammanfattning

Hjärtinfarkt är en folksjukdom som förekommer i hela världen. I dagens samhälle är det många kvinnor som dör av en hjärtinfarkt och livet hos de kvinnor som överlever en hjärtinfarkt förändras. Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter att ha genomgått en hjärtinfarkt. Resultatet visar att kvinnors erfarenheter var olika från person till person när det gällde symtom, bemötande, att söka vård samt återhämtningsprocessen. Några av kvinnorna hade erfarenheter av att de blev hemskickade av sjukvården. Vissa av kvinnorna förstod inte att de hade drabbats av en hjärtinfarkt. Efter hjärtinfarkten hade flera av kvinnorna svårt med livsstilsförändringar som då behövde göras. Flera av kvinnorna upplevde också att stödet från familj och vänner inte fanns där. Det förekom även positiva tankar med att kunna göra livsstilsförändringar för att leva för framtiden och att de var glada över att de hade överlevt. Flera kvinnor hade erfarenheter av att ha drabbats av diffusa symtom samt symtom som bröstsmärta. Många av kvinnorna var rädda och oroliga för att återinsjukna i en hjärtinfarkt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de olika symtomen och kvinnornas erfarenheter av hjärtinfarkt, för att kunna ge en bättre individanpassad omvårdnad för att öka motivationen och stödja patienten till att göra livsstilsförändringar. I bakgrunden framställs tidigare forskning om vad hjärtinfarkt är, kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt, teoretiska begrepp såsom hälsa och egenvård samt sjuksköterskans ansvar och funktion. Till examensarbetet valdes metoden att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Studien utgår från tio artiklar som är framtagna från databaserna CINAHL och PubMed. I analysen identifierades nyckelfynd som därefter sammanställdes till teman och underteman. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om kvinnors erfarenheter efter att ha genomgått en hjärtinfarkt för att kunna stödja kvinnan optimalt.

Innehållsförteckning

Sjuksköterskans ansvar och funktion ... 3

Teoretiska perspektiv ... 4 Hälsa ... 4 Egenvård ... 4 Problemformulering ... 4 Syfte ... 5 Metod ... 5 Litteratursökning ... 5 Urval ... 5 Analys ... 6 Resultat ... 7

Ett försenat vårdmöte ... 7

Symtomen förknippas inte med en hjärtinfarkt ... 7

Smärtlindrar sig i hemmet istället för att söka vård ... 8

Känslan av att bli särbehandlad och ignorerad ... 8

Motivationen till förändringar av livet varierar ... 8

Livsstilsförändringar leder till ett bättre liv ... 8

Att inte kunna leva upp till sina egna förväntningar ... 9

Behöver stöd från omgivningen ... 9

Behov av professionellt stöd ... 9

Behov av stöd från familj och vänner ... 10

Mer kunskap och stöd bidrar till förbättrad livsstil ... 10

En framtid av otrygghet eller acceptans ... 10

Livet går vidare trots sjukdom ... 11

Diskussion ... 12

Resultatdiskussion ... 12

Ett försenat vårdmöte ... 12

Ökad och bristande motivation till förändringar i livet ... 12

Stöd från omgivningen ... 13

Hur hjärtinfarkten påverkar livet ... 13

Metoddiskussion ... 14

Slutsatser ... 15

Praktiska implikationer ... 16

Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans kompetensområde ... 16

Referenslista ... 18

Bilagor

Bilaga I Översikt systematisk informationssökning

Bilaga II Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod Bilaga III Översikt analyserade vetenskapliga artiklar

1

Inledning

Uppskattningsvis dör cirka 17 miljoner människor i världen av hjärt- och kärlsjukdomar varje år. Den främsta orsaken beror på tobaksrökning (World Health Organization [WHO], 2020). Under år 2018 drabbades 24 800 individer av hjärtinfarkt i Sverige (Socialstyrelsen, 2019c). Risken att insjukna av en hjärtinfarkt är ungefär hälften så låg för kvinnor jämfört med män (Socialstyrelsen, 2019a). Under år 2018 insjuknade 193,3 kvinnor per 100 000 invånare i Sverige. Det är däremot en högre andel kvinnor som dör av en hjärtinfarkt i jämförelse med män (Folkhälsomyndigheten, 2019). Många kvinnor upplever ofta förändringar i livet efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt (Held & Johnston, 2020). Hjärtinfarkt är en folksjukdom vilket gör att allmänsjuksköterskan möter patienter som drabbats av hjärtinfarkt i många sammanhang (Socialstyrelsen, 2018). Sjuksköterskan har en viktig funktion då hen skall ge en god vård och omsorg som skall vara personcentrerad, jämlik och säker (Socialstyrelsen, 2019b). För att adekvat kunna möta dessa patienters behov, behöver sjuksköterskor kunskap om hur kvinnors livsvärld påverkats av en hjärtinfarkt vilket denna studie fokuserar.

Bakgrund

Hjärt- och kärlsjukdom

Hjärt- och kärlsjukdomar som bland annat stroke och hjärtinfarkt drabbar människor i hela världen (Persson & Stagmo, 2017). Schenck Gustafsson och Johnston Holmström (2017) konstaterar att det dör cirka 50 kvinnor per dag i Sverige av hjärt- och kärlsjukdomar och hjärtinfarkt är den främsta orsaken. Fortsättningsvis kommer studien handla om hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt uppstår på grund av aterosklerotiskt plack, åderförkalkning, som är en sjukdom som drabbar artärer och skadar kärlväggen. Trombocyter och plasmakoagulationer aktiveras och bildar en blodpropp samt täpper till något av hjärtats kranskärl (Hansson & Bäck, 2012). Syrebrist uppstår i hjärtat vilket i sin tur kan leda till celldöd om inte individen får vård inom sex timmar (Persson & Stagmo, 2017). En hjärtinfarkt kan drabba hela myokardtvärsnittet (hjärtat) eller endast en del av tvärsnittet. Det finns olika benämningar av hjärtinfarkt såsom ST-höjning och ST-sänkning, vilket framkommer på EKG och med analys av hjärtmarkörer. Hjärtmarkörer är enzymer som till exempel Troponin som utlöses vid hjärtinfarkt (Persson & Stagmo, 2017).

Riskfaktorer

Riskfaktorer för en hjärtinfarkt är bland annat rökning, diabetes, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost, övervikt, hypertoni och psykosocial stress (Persson & Stagmo, 2017). En annan riskfaktor är hereditet (From-Attebring, Schlyter & Jansson, 2010). Ökade riskfaktorer för kvinnor är till exempel rökning, utvecklandet av triglycerider och hormonersättning efter menopaus (Swahn & Jonasson, 2010). Andra riskfaktorer som är mer framgående hos kvinnor är att de oftare har diabetes, hypertoni och perifera kärlsjukdomar (Jensen, 2017). En ytterligare riskfaktor är klimakteriet då östrogenhalten minskar (Held & Johnston, 2020).

Symtom

Vid en hjärtinfarkt kan individen vara helt symtomfri eller erhålla kraftiga symtom som exempelvis kraftiga bröstsmärtor (Persson & Stagmo, 2017). Det vanligaste symtomet är ihållande bröstsmärta som strålar ut i vänster arm. Om smärtan varar i över 30 minuter skall en

2

hjärtinfarkt misstänkas. Andra symtom är andnöd, illamående, yrsel, kallsvettningar, kräkningar, svimning, temperaturstegring och plötslig död (Persson och Stagmo, 2017). Symtombilden hos kvinnor är mer diffus då de oftare har rygg-, käk- och nacksmärtor, andnöd, kräkningar och trötthet (Lidell, 2012). Kvinnor får ofta senare vård på grund av att de själva misstolkar bröstsmärtan som något ofarligt samt att läkaren har för lite kunskap om övriga symtom (Swahn & Jonasson, 2010).

Behandling

Det finns olika behandlingsmetoder vid hjärtinfarkt (Persson & Stagmo, 2017). I förbyggande syfte ges Trombyl (2019) som innehåller acetylsalicylsyra. Syrgasbehandling är viktigt vid en hjärtinfarkt för att undvika ischemi och för att patienten skall få lugn och ro för att undvika stressmoment (Persson & Stagmo, 2017). Smärtlindring som exempelvis morfin ges intravenöst till individen om hen är mycket smärtpåverkad. Om resan till sjukhuset är för lång så får patienten först en trombolysbehandling för att begränsa infarkten för att därefter genomföra en PCI (percutan coronar intervention). Persson och Stagmo (2017) redogör att PCI är en vanlig behandling, vilket innebär att en kateter förs in via en artär i handleden eller via ljumsken upp till hjärtat. Via katetern förs en ballong in som blåses upp för att vidga kärlet och därefter fästes en stent upp i det skadade området, för att hjälpa blodet att återfå sitt flöde samt förhindra att fler förträngningar uppstår. Ett annat alternativ är att göra en Bypass-operation vilket innebär att blodet styrs förbi förträngningen genom att friska blodkärl opereras ihop med varandra. Detta ingrepp görs för att ge symtomlindring och för att minska mortaliteten (Persson & Stagmo, 2017).

Vårdbehov

I samband med vården behöver sjuksköterskan i den akuta omvårdnaden vara observant på oro, smärta och ångest hos individen (Ericson & Ericson, 2012). Det är viktigt att ge information om vad patienten har genomgått innan utskrivningen samt informera om att det finns hjärtskolor som utbildar patienterna om hjärtinfarkt (From Attebring et al., 2010). Ökad kunskap om hjärtinfarkt samt livsstilsförändringar, såsom hälsosam kost, rökavvänjning, viktförminskning, stresshantering och psykiska stödåtgärder kan minska ångesten hos individen (Held, 2019). Individen skall få personcentrerad vård vilket innebär att sjuksköterskan skall bekräfta, stödja och respektera personens upplevelser av sin hälsa eller sjukdom. Det handlar även om att personen ses unik med egna behov. Det är viktigt att personens integritet och värdighet respekteras samt att personen skall få vara delaktig i sin vård (Udo, 2020). De efterföljande dygnen av en hjärtinfarkt är det viktigt att individen känner sig trygg samt får lugn och ro (Lidell, 2012). Dock skall även individen få ett träningsprogram efter några dagar för att öka livskvaliteten (Socialstyrelsen, 2018)

Komplikationer

Komplikationer som patienter kan få vid en hjärtinfarkt är hjärtsvikt, arytmirubbningar, kardiogen chock, takykardi, ventrikelflimmer, ångest och depression (Soares Passinho, Garcia Romero Sipolatti, Fioresi & Canicali Primo, 2018). Det har visat sig att kvinnor drabbas mer frekvent av blödningskomplikationer efter en PCI – operation. Orsaken beror på att kvinnor vanligtvis har diabetes, är äldre, har mindre och skörare blodkärl (Jensen, 2017). Efter en hjärtinfarkt förekommer det ofta att äldre kvinnor får hjärtsvikt (Persson, 2012).

3

Tidigare forskning

Hjärtinfarkt har i historien setts som en manlig sjukdom då kvinnorna inte fick delta i studier (Swahn & Jonasson, 2010). Hjärtinfarkt ses inte längre som en manlig sjukdom då fler kvinnor insjuknar i samhället (Koning, Young & Butcher, 2016). Utifrån tidigare forskning upplevde kvinnor depression, fysisk smärta och fatigue efter hjärtinfarkten (Alsén & Brink, 2013). Vissa kvinnor hade skuldkänslor då de hade levt ett osunt liv (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2008). Flera kvinnor upplevde rädsla kring eftervården (Fridlund, 2002). De atypiska symtomen eller bröstsmärtan trodde många berodde på buksjukdomar (Kristofferzon et al., 2007). Redan år 2007 upplevde många kvinnor informationsbrist från sjukvården samt bristande stöd och hjälp från sin familj när det gällde hushållsuppgifter (Hildingh, Fridlund & Lidell, 2007). Rädsla för att återuppta sexuell aktivitet förekom hos kvinnor (Søderberg, Johansen, Herning & Berg, 2013). Efter hjärtinfarkten föredrog många kvinnor träning såsom promenader (Kim & So, 2019). Vissa kvinnor upplevde problem med minnet och koncentrationen (Kristofferzon et al., 2007). Att återgå till jobbet samt få stöd från närstående ansågs vara värdefullt för flera kvinnor. Många kvinnor var glada för att de hade överlevt (Kristofferzon et al., 2008).

Sjuksköterskans ansvar och funktion

Utifrån ICN:s etiska kod så är sjuksköterskans ansvar och funktion att bland annat främja och återställa hälsa, lindra lidande och förebygga sjukdom. Sjuksköterskan skall vara lyhörd, visa respekt och visa medkänsla (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017a). Kristensson Uggla (2014) konstaterar att sjuksköterskan skall ge personcentrerad vård, vilket innebär att respektera patientens behov samt göra patienten delaktig i sin egenvård. Vården utgår från patientberättelsen, partnerskapet samt dokumentation för att främja patientens integritet och värdighet. Patientberättelsen fokuserar på patientens berättelse och i partnerskapet ges och tas information från båda parter. Därefter säkerhetsställs partnerskapet genom att sjuksköterskan dokumenterar vad parterna gemensamt kom fram till gällande patientens vård. Detta redogörs i patientens journal för att säkerhetsställa att patienten får en god och säker vård (Kristensson Uggla, 2014). Sjuksköterskan skall se den unika individen, ge stöd, identifiera förbättringsåtgärder, delta i utvärderingar samt uppföljningar som berör patienten (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF], 2017b). Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) skall sjuksköterskan arbeta patientsäkert och hen har ansvaret att fysiska och psykiska vårdskador ej får förekomma inom vården. Enligt Socialstyrelsen (2015) har sjuksköterskan informationsskyldighet för att främja patientens delaktighet, säkerhet samt medbestämmande i vården. From Attebring et al. (2010) menar att det är viktigt att relationen är god mellan patient, sjuksköterska och närstående. Socialstyrelsen (2018) redogör att sjuksköterskan ofta möter individer som drabbats av hjärtinfarkt inom olika områden i vården. Enligt From Attebring et al. (2010) får individen bättre förståelse och rehabilitering när individen får samma information, både muntligt och skriftligt, samt att den är individanpassad efter patientens förmåga (From Attebring et al., 2010). Sjuksköterskans ansvar är att patienten skall få en god omvårdnad, till exempel med uppföljningar samt informera om hur patienten undviker riskfaktorer (Fridlund, 2002). Sjuksköterskan har ett ansvar då hen skall stödja samt erbjuda patienterna hjälp angående att göra livsstilsförändringar, för att på så vis minska risken att individen återinsjuknar i hjärtinfarkt (Ericson & Ericson, 2012).

4

Teoretiska perspektiv

Hälsa

Hälsa ses som en helhet det vill säga där kroppen, själen och anden ingår (Eriksson, 2018). Det finns inga mätvärden som specificerar begreppet hälsa då det definieras olika och är individuellt. Andra variabler som påverkar begreppet hälsa är kulturella, miljömässiga och samhälleliga faktorer. Enligt det biomedicinska perspektivet har en person inte hälsa om hen har en sjukdom. Eriksson (2018) förklarar att en individ kan uppleva hälsa trots att hen har en sjukdom. En individ kan också uppleva ohälsa utan att ha sjukdomssymtom. Den rehabiliterade vården inriktar sig på personer som upplever sig ha ohälsa och har en förebyggande och hälsobefrämjande effekt. En individanpassad utbildning kan göra att sjuksköterskor lättare kan återställa och främja hälsa samt förebygga sjukdom hos patienten (Eriksson, 2018). Antonovsky (2005) förespråkar om teorin KASAM som utifrån meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet bygger upp individens hälsa. Meningsfullhet innebär att personen försöker hitta en mening med det som har inträffat såsom exempelvis en sjukdom. Hanterbarhet innebär att personen tar till vara på resurser för att hantera motgångar som uppkommit i livet, för att på ett lättare sätt kunna gå vidare i livet. Begriplighet innebär att det som en person upplever kommer anses hanterbart och förutsägbart, det vill säga att personen får en förståelse över det inträffade (Antonovsky, 2005).

Egenvård

Enligt Eriksson (2018) innebär egenvård att hjälpa patienten att bli självständig i sin egenvård vilket också är hälso- och sjukvårdens främsta mål. Det vill säga att sjuksköterskan skall visa patienten vägen till målet. Patienten skall helst ha kännedom om sina fysiska och psykiska förmågor samt omgivningens resurser. Det vill säga att patienten tar eget initiativ till att utföra sådana aktiviteter som upprätthåller välbefinnande och hälsa. Brister i patientens egenvård är bland annat okunskap om sjukdom och hälsa, nedsatt fysisk förmåga, bristande motivation och dåliga miljöfaktorer. Sjuksköterskan har också som uppgift att hjälpa patienten om det uppstår problem i egenvården (Eriksson, 2018). Orem (2001) anser att egenvård är då patienten självständigt upprätthåller hälsa och välbefinnande. Vid bristande egenvård har sjuksköterskan ett ansvar att stödja patienten så att patientens välbefinnande och hälsa ökar. I Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) har den legitimerade sjuksköterskan ett ansvar att bedöma om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Det handlar om att planera och följa upp egenvården, ompröva bedömningen samt göra patienten delaktig i egenvården. Sjuksköterskan har ansvaret att uppmärksamma om patienten behöver praktiskt stöd för att kunna utföra egenvården (SOSFS 2009:6).

Problemformulering

Hjärtinfarkt är en folksjukdom som drabbar kvinnor i hela världen. Kvinnans livsvärld påverkas då hen drabbas av en sjukdom vilket kan leda till att hälsa och livskvalitet uteblir. I forskning framkommer det att många kvinnor upplever olika känslor efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Det framkommer även att nya förändringar i livet kan vara svåra för kvinnorna att hantera. Allmänsjuksköterskan har en viktig funktion och ett viktigt ansvar att stödja kvinnorna, då hen kan möta dessa kvinnor både under och efter insjuknandet i hjärtinfarkt. Detta gör att det är betydelsefullt att en allmänsjuksköterska kan ge en evidensbaserad, adekvat och personcentrerad vård. Därför är det viktigt som allmänsjuksköterska att se den unika individens behov av vård samt öka patientens livskvalitet, hälsa och välbefinnande. Oavsett var

5

sjuksköterskan arbetar är det viktigt med ytterligare kunskap om kvinnors erfarenheter för att kunna möta kvinnans individuella behov.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter att ha genomgått en hjärtinfarkt.

Metod

I denna studie tillämpades en metod beskriven av Friberg (2017) att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Kvalitativa studier syftar till att fördjupa och skapa en ökad förståelse av individens unika erfarenheter och upplevelser och därefter skapa en gemensam kunskap om det ämnet eller fenomenet. Det handlar om att inrikta sig på en viss patientgrupp i ett visst vårdsammanhang samt sjuksköterskans kompetensområde (Friberg, 2017).

Litteratursökning

En informationssökning påbörjades för att se om det fanns forskning inom valt område. Östlundh (2017) rekommenderar detta tillvägagångssätt då det utgör grunden för sökarbetet. Den systematiska informationssökningen är en tidskrävande process, då varje sökning kräver ett unikt tillvägagångsätt (Östlundh, 2017). Därefter gjordes systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Friberg (2017) beskriver att CINAHL är en databas som används för att få fram omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Databasen PubMed inriktar sig framförallt på medicinsk forskning men även omvårdnadsstudier (Friberg, 2017). För att uppnå syftet med studien användes följande sökord i databasen CINAHL; experience, feeling, female, myocardial infarction, patient experience, life experience rehabilitation, women och women heart disease. Från PubMed användes följande sökord: experience, feeling, female, life experience, myocardial infarction, PCI, rehabilitation och women. I de systematiska sökningarna från båda databaserna användes booleska söklogiken “AND” och “OR”, bibliografiska posten titel (TI) och citationstecken. I databasen CINAHL användes trunkering (*). Enligt Östlundh (2017) används trunkering (*) för att få med olika böjningar på orden. Booleska söklogiken “AND” används för att koppla samman två eller flera termer och “OR” används för att få träffar på något av eller båda söktermerna. Fältsökningar med bibliografiska poster såsom ordet titel (TI) används för att precisera sökningen. Citationstecken används för att inte termer skall separeras från varandra (Östlundh, 2017). Studiens sökningar i CINAHL avgränsades med Peer-Review, årtal 2010 – 2020 och engelska. I databasen PubMed avgränsades studiens sökningar med årtal 2010 – 2020, abstract, engelska, kvinnor och ålder. Enligt Östlundh (2017) används avgränsningar för att undvika artiklar som inte passar in i studien. Hur sökningen av de tio artiklar gjorts som valdes, finns beskrivna i översikt för systematisk informationssökning (bilaga I).

Urval

Syftet och problemformuleringen avgör vilken typ av artiklar som kommer väljas i en studie (Friberg, 2017). I de systematiska sökningarna inkluderades kvalitativa artiklar som inriktade sig på kvinnors erfarenheter. Kvinnorna som inkluderades i denna studie skulle ha genomgått en hjärtinfarkt och hade haft erfarenheter av sin hjärtinfarkt i högst fem år. Studiens artiklar

6

kommer från olika nationer. De perspektiv som exkluderades från studien var barn under 18 år, sjukvårdspersonals, närståendes samt mäns. Även medicinska artiklar valdes att plockas bort då studiens syfte utgår från omvårdnadsvetenskapliga artiklar, men också Review-artiklar valdes bort. I de artiklar där det ej framkom vad kvinnors åsikter var valdes också bort. I vissa artiklar fanns både män och kvinnors erfarenheter, dock var det enbart kvinnornas erfarenheter som inkluderades i resultatet. Enligt Friberg (2017) bidrar granskning av artiklar till ökad förståelse om vad artiklarna handlar om. Vid granskningen förekommer ställningstagande om syftet och kvalitén i artiklarna passar in på det som skall studeras. Artiklarna i studien granskades utifrån Högskolan Väst granskningsmall för kvalitativ forskning (bilaga II).

Analys

Denna studie har utgått från Fribergs (2017) femstegsmodell för analys av kvalitativ forskning. Ett analysarbete utgår från helheten vilket är de valda artiklarna. I sin tur sönderdelas artiklarnas resultat till delar, för att få fram de fenomen som är viktiga utifrån studiens syfte. Därefter analyseras delarna och bildar en ny helhet som blir resultatet i studien. Friberg (2017) framhäver i steg ett att valda artiklar bör läsas igenom flera gånger, för att förstå vad varje artikel handlar om. I steg två handlar det om att identifiera nyckelfynd i artiklarnas resultatdelar som svarar mot studiens syfte. Därefter i det tredje steget görs en överblick över materialet genom en sammanställning av varje artikels resultat. I det fjärde steget identifieras skillnader och likheter utifrån artiklarnas resultat, det vill säga relatera de olika artiklarnas resultat till varandra för att skapa nya teman och underteman. I det femte steget skapas en tydligt läsbar text i olika teman för att skapa en helhet (Friberg, 2017).

Analysen påbörjades med att författarna enskilt noggrant läste igenom varje artikels resultat flera gånger. Därefter satt författarna tillsammans och läste igenom artiklarna. Vissa meningar i artiklarna översattes via analoga och digitala översättningsverk. Anledningen till det beskrivna arbetssättet var till stor del beroende på ambitionen att förstå och få en djupare och bredare bild av de ingående studiernas resultat. Artiklarna granskades i tur och ordning och författarna markerade nyckelfynd ur artikelns resultat som svarade mot studiens syfte. Dessa nyckelfynd i texterna markerades med en överstrykningspenna. Nyckelfynden grupperades utifrån skillnader och likheter i underteman. Därefter studerades materialet återigen och författarna kom fram till en gemensam tolkning av data. Datamaterialet sammanställdes därefter och formade en ny text bestående av övergripande teman och underteman. Analysen resulterade i fyra teman och tio underteman som presenteras i Tabell 1.

7

Resultat

Tabell 1. Översikt av tema och undertema

Tema Undertema

Ett försenat vårdmöte

Symtomen förknippas inte med en hjärtinfarkt

Smärtlindrar sig i hemmet istället för att söka vård

Känslan av att bli särbehandlad och ignorerad

Motivationen till förändringar

i livet varierar

Livsstilsförändringar leder till ett bättre liv Att inte kunna leva upp till sina egna förväntningar Behöver stöd från omgivningen

En framtid av otrygghet eller acceptans

Behov av professionellt stöd

Behov av stöd från familj och vänner Mer kunskap och stöd bidrar till förbättrad livsstil

Oro för att återinsjukna i hjärtinfarkt Livet går vidare trots sjukdom

Ett försenat vårdmöte

Detta tema handlar om att kvinnorna söker vård för sent på grund av att symtomen inte anses bero på hjärtat. Detta innefattar undertemana Symtomen förknippas inte med en hjärtinfarkt, Smärtlindrar sig i hemmet istället för att söka vård samt Känslan av att bli särbehandlad och ignorerad.

Symtomen förknippas inte med en hjärtinfarkt

Många av kvinnorna förnekade att det var hjärtat som var problemet (Isaksson et al., 2013; Mendes, Roux & Ridosh, 2010). Detta gjorde att de sökte vård senare. Alla hade inte de typiska tecknen som brukar förekomma vid hjärtinfarkt såsom bröstsmärta då vissa upplevde att de hade halsbränna istället (Mendes et al., 2010). Flera kvinnor upplevde bröstsmärtorna som en stark smäll rakt igenom bröstet och som strålade ut i armarna och kändes som ett rus i hela kroppen (Isaksson et al., 2013). Det fanns en osäkerhet bland deltagarna på när de första symtomen av hjärtinfarkten inträffade. De upplevde att de hade haft en obehaglig känsla som hade pågått från några dagar till månader som med tiden eskalerade och de visste inte vad det berodde på. Flera av deltagare uppgav att de upplevde en känsla som en ”geléklump” i kroppen. Många upplevde stickningar och tryck i bröstet samt andningssvårigheter. Några av kvinnorna trodde inte att de hade fått en hjärtinfarkt utan att de hade fått ett gallstensanfall, då de beskrev

8

att de hade haft symtom som buksmärtor på höger sida under revbenet. Detta gjorde att kvinnorna ignorerade sina symtom då de trodde att symtomen var ofarliga, vilket gjorde att de fortsatte att leva sina liv som vanligt (Isaksson et al., 2013). Flera kvinnor trodde att symtomen berodde på att de hade varit stressade och haft svårt den senaste tiden (Gyberg, Björck, Nielsen, Määttä & Falk, 2016).

Smärtlindrar sig i hemmet istället för att söka vård

Att söka sjukvård var svårt för kvinnorna då flera upplevde att de inte visste hur sjukhusvistelsen skulle bli eller hur lång tid det skulle ta (Gyberg et al., 2016). De upplevde istället att deras symtom gick att självmedicinera i hemmet och undvek därför att söka vård vilket i sin tur gjorde att vården fördröjdes (Gyberg et al., 2016; Mendes et al., 2010; Isaksson et al., 2013). Flera av kvinnorna valde att sova eller vila bort smärtan och prioriterade istället att sköta dagliga rutiner samt vara närvarande om någon familjemedlem var sjuk (Isaksson et al., 2013). Tanken att behöva åka in till sjukhuset ökade kvinnornas stress på grund av att deras vardag skulle förändras samt att de skulle förlora delar av sin inkomst (Gyberg et al., 2016). Däremot vid ökad bröstsmärta valde vissa av kvinnor att söka hjälp då de upplevde en osäkerhet på sina symtom (Mendes et al., 2010).

Känslan av att bli särbehandlad och ignorerad

Kvinnorna kände sig ignorerade då de hade sökt vård och ett flertal gånger blivit hemskickade utan att ha blivit utredda (Isaksson et al., 2013; Gyberg et al., 2016). Några kvinnor tolkade sina symtom som ofarliga på grund av bristande stöd från sjuksköterskor, symtomen ansågs som ofarliga (Gyberg et al., 2016). Flera kvinnor upplevde att de inte fick det stöd från sjukvården som de borde fått. De trodde att det berodde på att de var kvinnor och att männen prioriterades före dem, då de uppfattade att männen fick bättre vård. Kvinnorna kände sig särbehandlade och ignorerade (Moore, Kimble & Minick, 2010). De upplevde att de fick elaka kommentarer av sjuksköterskor på grund av att de hade dålig kondition, de började tvivla på sig själva och trodde att deras symtom var påhittade (Isaksson et al., 2013). De upplevde att även läkarna inte tog dem på allvar vilket gjorde att kvinnorna upplevde att de inte kände sig viktiga (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg, 2011).

Motivationen till förändringar av livet varierar

Detta tema handlar om att de flesta kvinnorna vill leva ett hälsosamt liv efter hjärtinfarkten men motivationen till att göra livsstilsförändringar påverkas av dess effekter. Temat innefattar två underteman Livsstilsförändringar leder till ett bättre liv samt Att inte kunna leva upp till sina egna förväntningar.

Livsstilsförändringar leder till ett bättre liv

Kvinnorna upplevde att de blev motiverade till att fortsätta rehabiliteringen då den gick framåt vilket ökade deras självförtroende samt tro på livet. Återhämtningen innebar för kvinnorna att de ville tillfriskna och återgå till vardagslivet efter hjärtinfarkten (Wieslander, Mårtensson, Fridlund & Svedberg, 2016). Efter insjuknandet ville en del kvinnor göra saker som de värdesatte som till exempel resa, ta danskurser, sköta om trädgården, återgå till jobbet samt tillbringa tid med familj och vänner då det ökade deras välbefinnande. De ville även fortsätta leva ett sunt liv då de insåg att livsstilsförändringarna gav positiva resultat till exempel då de gick ner i vikt. Deras motivation till ett hälsosammare liv ökade då de prioriterade sin egen hälsa framför andra ting (Wieslander et al., 2016). Flera kvinnor upplevde att det gav dem styrka till att fortsätta vara fysiskt aktiva, då de upplevde att de orkade mer än vad de trodde från

9

början för att kunna återgå till livet (Bårdsgjerde, Kvangarsnes, Landstad, Nylenna & Hole, 2018; Moore et al., 2010). Några kvinnor upplevde att andningen blev bättre med fysisk aktivitet vilket gjorde att de blev motiverade till att sluta röka för att få en bättre hälsa. En avgörande faktor till att göra livsstilsförändringar var viljan att överleva (Sjöström-Strand et al., 2011). Den oförändrade eller ökade sexlusten gav dem styrka att fortsätta leva (Abramsohn, Decker, Garavalia, Garavalia, Gosch, Krumholz, Spertus & Lindau, 2013). Meditation och böneläsning varje kväll gjorde att vissa kvinnor upplevde sig som bättre och starkare personer (Mendes et al., 2010).

Att inte kunna leva upp till sina egna förväntningar

Flera av kvinnorna kände sig misslyckade då de hade drabbats av en hjärtinfarkt. Det berodde på att de inte ville visa att de var sjuka och inte kunde sköta om hushållet eller inte kunde finnas där för sin familj och vänner. De skämdes även över att andra människor skulle se dem trötta och svaga (Isaksson et al., 2013). Motivationen till att påbörja och upprätthålla nya livsstilsförändringar, såsom ändra beteendemönster kring kost, viktnedgång och rökning ansågs vara svårt i deras återhämtning (Junehag, Asplund & Svedlund, 2014; Wieslander et al., 2016). Att inte få påbörja rehabiliteringen direkt efter hjärtinfarkten uppskattades inte av alla kvinnor, då det minskade deras motivation till att kunna leva upp till sina förväntningar (Valaker, Råholm, Norekvål, Rotevatn, Fridlund & Nordrehaug, 2017). De upplevde att deras kroppar blev beroende av läkemedel vilket kändes som ett misslyckande hos många kvinnor. Detta gjorde att de önskade att kunna få minska medicinkonsumtionen. Andra negativa upplevelser som förekom var att inte kunna lita på sin kropp och därmed sitt framtida liv (Sjöström-Strand et al., 2011). En del kvinnor upplevde bristande motivation till sexlivet på grund av att de åt antidepressiva läkemedel (Abramsohn et al., 2013). Många av kvinnorna upplevde fatigue efter deras hjärtinfarkt vilket de upplevde som påfrestande (Sjöström-Strand et al., 2011; Valaker, et al., 2017). Att sköta vardagliga sysslor såsom matlagning var en stor påfrestning på grund av att orken inte fanns (Valaker et al., 2017).

Behöver stöd från omgivningen

Detta tema handlar om vad som upplevs vara till hjälp efter insjuknandet i hjärtinfarkt. Detta innefattar Behov av professionellt stöd, Behov av stöd från familj och vänner samt Mer kunskap och stöd bidrar till förbättrad livsstil.

Behov av professionellt stöd

Sjuksköterskor som var vänliga, hjälpsamma och hade god kompetens ökade kvinnornas trygghet i mötet med vården. De uppskattade även när de fick vård snabbt av sjukvårds-personalen (Wieslander et al., 2016; Valaker et al., 2017). Kvinnorna blev motiverade och fick stöd av sjuksköterskor till att genomföra saker som de inte hade gjort innan såsom att bli fysiskt aktiv (Wieslander et al., 2016). De upplevde att stödet var betydelsefullt för deras återhämtningsprocess, då sjuksköterskan var lyhörd, svarade på deras frågor samt såg personen bakom sjukdomen. Kvinnorna upplevde att det var stödjande att samtala med individer som också hade drabbats av samma diagnos, vilket gjorde att de kunde dela erfarenheter och motivera varandra (Wieslander et al., 2016). Dock förekom det att flera kvinnor önskade mer stöd från sjuksköterskor gällande de svåra livsstilsförändringarna. De upplevde att bristande information från sjuksköterskan ökade deras osäkerhet till återhämtningen (Sjöström-Strand et al., 2011). De ville även ha en bättre relation med sin läkare för att kunna få stöd och information

10

om sin sjukdom och eventuella risker (Moore et al, 2010). Några kvinnor ville ha mer stöd och råd när det gällde att kunna återgå till sexlivet (Abramsohn et al., 2013). Det framkom även att läkarna pratade med sjuksköterskorna med ett fackspråk vilket gjorde att kvinnorna inte förstod samtalet. Kvinnorna önskade att sjuksköterskan istället såg och anpassade språket efter patienten (Sjöström-Strand et al., 2011). Ett års rehabilitering var för lite för kvinnornas återhämtning. De ansåg att sjukvården brast då vården inte följde upp kvinnorna efter sjukhusvistelsen (Sjöström-Strand et al., 2011; Valaker et al., 2017).

Behov av stöd från familj och vänner

Kvinnorna upplevde att stöd från familj och vänner var viktigt för deras återhämtning för att kunna ha någon att samtala med, bli lyssnad på samt få hjälp med hushållsuppgifter. Det var även viktigt med stöd från arbetskamrater för att kunna delge sina känslor och erfarenheter med dem (Sjöström-Strand et al., 2011; Wieslander et al., 2016). Kvinnorna uppgav att de värdesatte när deras partner följde med dem till rehabiliteringen för att visa sitt stöd (Wieslander et al., 2016). Några kvinnor kände att stödet från kyrkan och tron på det andliga hjälpte dem att återhämta sig från hjärtinfarkten (Mendes et al., 2010). Många angav dock att det var jobbigt att de inte fick stöd från familjen i deras återhämtningsprocess när det gällde att sköta om hushållet (Sjöström-Strand et al., 2011). När vänner valde att inte vilja umgås på grund av rädsla av att diskutera hjärtinfarkten så blev flera kvinnor ledsna (Junehag et al., 2014).

Mer kunskap och stöd bidrar till förbättrad livsstil

När kvinnorna deltog i rehabiliteringsprogram så fick de information och utbildning om kost och fysisk aktivitet. Att vara med i ett rehabiliteringsprogram ansåg kvinnorna var viktigt eftersom det ökade motivationen till att göra livsstilsförändringar (Wieslander et al., 2016; Bårdsgjerde et al., 2018). Några kvinnor upplevde att de hade god kunskap om att skapa ett hälsosammare liv genom god kost, fysisk aktivitet samt sluta röka (Moore et al., 2010). Kvinnorna upplevde att enkla kostråd kunde bidra till förändringar i deras liv efter en hjärtinfarkt. En del av deltagarna var positiva till att information gavs även efteråt, då de upplevde att det kunde bli för mycket information vid det akuta tillfället. Detta ökade deras förståelse över situationen som hade inträffat (Bårdsgjerde et al., 2018).

En framtid av otrygghet eller acceptans

Detta tema handlar om vad kvinnorna upplevde för känslor av att ha drabbats av en hjärtinfarkt och hur detta påverkade deras vardag. Detta innefattar två underteman Oro för att återinsjukna i hjärtinfarkt samt Livet går vidare trots sjukdom.

Oro för att återinsjukna i hjärtinfarkt

En del kvinnor upplevde oro över hur de skulle ta sig hem från sjukhuset (Bårdsgjerde et al., 2018). De upplevde en oro och rädsla för att leva med hjärtproblem och hitta sin nya identitet. Många kvinnor upplevde ångest och fick panikkänslor då de var rädda för att dö av hjärtinfarkten. Vissa kvinnor anklagade sig själva och fick ångest då de ansåg att de hade kunnat förhindra hjärtinfarkten genom att leva hälsosamt. De kände att de behövde få lärdom om hur de skulle hantera ångesten (Mendes et al., 2010; Gyberg et al., 2016; Junehag et al., 2014; Sjöström-Strand et al., 2011). Flera kände sig otrygga när det gällde deras fysiska hälsa och framtida liv, men även vetskapen om att inte kunna få leva kvar med deras närstående. Alla mediciner samt biverkningar skapade en rädsla hos flera kvinnor (Sjöström-Strand et al., 2011). Några kvinnor oroade sig för att de skulle få en ny hjärtinfarkt eller att operationssåret skulle

11

gå upp när de skulle återgå till sexlivet (Abramsohn et al., 2013). Ett år efter infarkten upplevde några kvinnor en oro att drabbas av en ny hjärtinfarkt. Dock var det vissa som ifrågasatte varför de skulle oroa sig i onödan (Junehag et al., 2014). Fem år efter hjärtinfarkten upplevde många kvinnor oro för att insjukna på nytt i en hjärtinfarkt (Sjöström-Strand et al., 2011).

Livet går vidare trots sjukdom

Kvinnorna försökte leva sitt liv som vanligt och var även glada för att de hade fått en till chans i livet och hade en framtid. Vissa kvinnor upplevde att hjärtinfarkten inte hade påverkat deras liv, vilket gjorde att de fortsatte leva sina liv som om ingenting hade hänt (Sjöström-Strand et al., 2011; Junehag et al., 2014). De flesta kvinnor accepterade deras nya liv och tog inte livet förgivet då de värderade att försöka leva i nuet (Wieslander et al., 2016). Några kvinnor accepterade och förstod att de hade fått en hjärtinfarkt och valde att leva ett lugnare liv efter att de hade drabbats av hjärtinfarkten. De accepterade också att livsstilsförändringar kunde ta tid att genomföra. De valde att se positivt på livet och göra det bästa av situationen, de fokuserade på de bra sakerna och inte de dåliga och därmed såg de positivt på framtiden (Wieslander et al., 2016). Några kvinnor upplevde att de accepterade att de hade en sjukdom som kunde medföra hinder och lidande (Junehag et al., 2014). Vissa kvinnor accepterade att de hade gått från ett aktivt liv till ett lugnare liv, dock upplevde de att detta gjorde dem mer tillbakadragna (Gyberg et al., 2016).

12

Diskussion

Resultatdiskussion

Ett försenat vårdmöte

Av resultatet framgår att flera kvinnor fått diffusa symtom såsom exempelvis buksmärtor som strålade upp i höger fossa som misstolkades som gallstensanfall, medan andra hade fått bröstsmärtor som strålade ut i armar vid insjuknandet av hjärtinfarkten. Flera kvinnor valde att söka vård senare då de inte trodde att det var något att oroa sig för. Vid ökad smärta så valde kvinnorna att söka hjälp. Persson och Stagmo (2017) menar att en hjärtinfarkt kan både ha diffusa symtom och bröstsmärta som strålar ut i vänster arm. Arslanian-Engoren och Scott (2017) nämner i sin studie att en del kvinnor hade upplevt bröstsmärta, men trodde inte det berodde på deras hjärta vilket gjorde att de sökte vård senare. Enligt Erikson (2018) kan en människa ha hälsa trots att hen har en sjukdom. Detta kan jämföras med resultatet i studien då kvinnorna ansåg sig vara friska trots att de hade en sjukdom. Många kvinnor och sjuksköterskor kan ha bristande kunskap om symtomen på en hjärtinfarkt hos kvinnor. Swahn och Jonasson (2010) anser att kvinnor ofta misstolkar sin bröstsmärta vilket gör att de söker vård senare. Detta kan även kopplas till resultatet i studien då flera kvinnor förnekade att det berodde på hjärtat och att de hade känt sig ignorerade av sjuksköterskan som ansåg att kvinnornas symtom inte var något farligt. Med mer utbildning till sjuksköterskor samt information till allmänheten angående symtom på hjärtinfarkt skulle chansen öka att fler kvinnor söker vård i tid. Utifrån Persson och Stagmo (2017) skall en människa söka vård om smärtan varar i mer än 30 minuter. Om kvinnorna hade haft kunskap om symtomen hade de sökt vård i ett tidigare skede. Enligt SSF (2017a) skall sjuksköterskan arbeta utifrån ICN:s etiska kod genom att främja hälsa och förebygga sjukdom samt vara lyhörd (SSF, 2017a). Detta gör att sjuksköterskan skall vara uppmärksam på övriga symtom på en hjärtinfarkt för att förebygga sjukdom och främja hälsa och ge en god omvårdnad till patienten.

Motivationen till förändringar i livet varierar

Det framträder i resultatet att en del av kvinnorna blev motiverade till att sköta sin egenvård, genom att ändra sin livsstil och bli mer hälsomedvetna när det gällde kosten och den fysiska aktiviteten, eftersom livsstilsförändringarna gav positiva resultat. Många av kvinnorna kände sig starka och orkade göra dessa livsstilsförändringar vilket gjorde att deras motivation ökade. Detta kan relateras till begreppet egenvård som Eriksson (2018) beskriver att patienten tar eget initiativ till att utföra aktiviteter såsom fysisk aktivitet som upprätthåller välbefinnande och hälsa. Sjuksköterskan skall finnas där för att visa vägen samt stödja patienten till att få ett hälsosamt liv för att patienten själv skall kunna lära sig att sköta sin egenvård (Eriksson, 2018). I resultatet framkom det att vissa kvinnor upplevde svårigheter att göra livsstilsförändringar samt att sköta sin egenvård. Orsaken berodde på att de saknade motivation till att påbörja en livsstilsförändring till följd av påfrestande fatigue. I en studie av Alsén och Erikson (2015) så nämner de att det svåraste problemet som patienter upplevde var att hantera tröttheten, då de ej kunde förklara eller förstå varför de var så trötta (Alsén & Erikson, 2015). I Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) beskrivs hur viktigt det är att sjuksköterskan följer upp patientens egenvård och gör patienten delaktig i sin egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar om patienten är i behov av praktiskt stöd för att kunna utföra egenvården (SOSFS 2009:6).

13

Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja och erbjuda patienterna att göra livsstilsförändringar för att minska risken för att få ett återfall i hjärtinfarkt (Ericson & Ericson, 2012). Sjuksköterskan behöver lyssna på patienten samt finnas med och stödja dem med deras egenvård för en bättre rehabilitering. Det är därför viktigt att sjuksköterskan engagerar sig i patientens hälsa/mående, erbjuder patienten stöd, ställer öppna frågor och inte glömmer bort att eftervården kan vara en lång och svår process för vissa patienter.

Behöver stöd från omgivningen

I resultatet framkommer att kvinnorna upplevde att stöd i form av samtal, information och visat intresse såsom lyhördhet och empati från sjuksköterskan var viktigt. Det var också viktigt med stöd från familj och vänner när det gällde hushållssysslor samt att kunna tala om sina känslor. Kvinnornas upplevelser av stöd från omgivningen var olika, då vissa upplevde bristande stöd medan andra fick gott stöd. Enligt forskning av Hildingh et al. (2007) upplevde många kvinnor informationsbrist från sjukvården samt bristande hjälp med hemmet från familjen. Spruill et al. (2018) fann i sin studie att flera kvinnor var missnöjda och stressade på grund av att de fick bristande stöd från omgivningen (Spruill et al., 2018). Stöd från närstående och sjuksköterskan är viktigt då det ökar kvinnornas trygghet och hjälper dem i deras återhämtningsprocess. Det är viktigt som sjuksköterska att vara lyhörd och finnas där för patienten för att skapa trygghet och ge stöd. Enligt SSF (2017a) skall sjuksköterskan främja hälsa, återställa hälsa hos patienten samt visa medkänsla. From Attebring et al. (2010) klargör att det är betydelsefullt att patienten får stöd genom att få samstämmig information från all vårdpersonal som även är individanpassad. Utifrån patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har sjuksköterskan ansvar för att vårdskador ej skall förekomma på patienter. Vårdskador förefaller ha framkommit i resultatet då flera kvinnor upplevde att de fick bristande stöd och vård i sjukvården vilket skapade en osäkerhet. Enligt From Attebring et al. (2010) är det viktigt att sjuksköterskan har en god relation med patient och närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan stödjer både patient och närstående i patientens återhämtningsprocess.

En framtid av otrygghet eller acceptans

I resultatet klargörs att kvinnorna upplevde oro för att dö eller drabbas på nytt av en hjärtinfarkt, vilket gjorde att de ville lära sig mer om hur de hanterar sin ångest. Held (2019) påpekade att ökad kunskap om hjärtinfarkt och psykiska stödåtgärder kan minska ångesten hos människan. Enligt From Attebring et al. (2010) finns det hjärtskolor som individen kan vända sig till för att få hjälp. När en stödjande sjuksköterska finns där för patienten, lyssnar och visar respekt för kvinnornas oro och ångest, tankar om döden eller att återinsjukna ökar deras förtroende för sjukvården. Enligt SSF (2017a) skall sjuksköterskan utgå från ICN:s etiska kod, genom att återställa hälsa, lindra lidande samt stödja och visa medkänsla hos exempelvis kvinnor som insjuknat i en hjärtinfarkt. Resultatet visade att flera kvinnor var glada över att ha överlevt hjärtinfarkten och att ha fått en ny chans i livet. Utifrån Kristofferzon et al. (2008) framkom det att många kvinnor var glada över att de hade överlevt sin hjärtinfarkt. Detta kan jämföras med begreppet hälsa som framställs av Eriksson (2018) att hälsa är individuellt och en människa kan ha hälsa trots att hen har en sjukdom. Resultatet visade att några kvinnor accepterade och förstod att de hade fått en hjärtinfarkt, vilket kan kopplas till Antonovskys (2005) teori KASAM gällande begreppet begriplighet då personen får en förståelse för det som har inträffat. Enligt SSF (2017b) skall sjuksköterskan kunna se den unika individen och kunna identifiera förbättringar hos patienten. Detta genom att planera, bedöma, genomföra och utvärdera omvårdnaden i samråd med patienten och deras närstående om det önskas (SSF, 2017b).

14

Metoddiskussion

Studiens syfte var från början att beskriva kvinnors erfarenheter av rehabilitering efter en PCI-operation. Däremot ändrades syftet under studiens gång till att beskriva kvinnors erfarenheter efter att ha genomgått en hjärtinfarkt. Orsaken berodde på att ordet PCI begränsade den systematiska sökningen, vilket gjorde att studiens syfte ändrades för att få en bredare systematisk sökbredd. I studien användes Fribergs (2017) metod att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning där datamaterialet analyseras med femstegsmodellen. Metoden var lätt att använda sig av då den hade en tydlig struktur att följa med enkla steg, vilket gjorde att teman identifierades och underteman grupperades så kunde studiens syfte besvaras.

I studiens systematiska sökningar användes databaserna CINAHL och PubMed för att få fram fler artiklar som passade in på studiens syfte. Det sökord som användes till en början i varje systematisk sökning var ordet PCI, dock avgränsade detta ord de systematiska sökningarna vilket gjorde att sökorden vidgades till myocardial infarction, för att kunna få fram fler artiklar som svarade mot studiens nya syfte. Studiens systematiska sökningar utgick från trunkering, citationstecken, booleska söklogiken och bibliografiska poster, för att detta sparade tid för att få fram säkra träffar om vad studien handlar om. Enligt Östlundh (2017) underlättas de systematiska sökningarna genom att använda söktekniker. I studien användes minst två sökord vid varje systematisk sökning, för att få fram artiklar som svarade mot studiens syfte, se bilaga I. Vid flera tillfällen kunde samma artiklar förekomma i olika sökningar, dock valdes de enbart att presenteras första gången som de påträffades i sökningarna. Östlundh (2017) förklarar att synonymer på flera sökord gör att sökningen blir bredare. I studien användes synonymer till vissa av sökorden såsom exempelvis women och female, life experience/experience och feeling samt för att få fram fler artiklar. De tio artiklar som valdes ut till analys innehöll relevant information som passade in på studiens syfte.

Författarna valde att inte exkludera artiklar från någon nation för att få ett större antal av artiklar som passade in på studiens syfte. Av de tio artiklar som studiens resultat utgår ifrån så visade det sig dock att samtliga kom från västvärlden. Fem av dem gjorda i Sverige, tre var gjorda i USA och två var gjorda i Norge. Inklusionskriterier i denna studie var att de artiklar som valdes ut skulle vara godkända av en etisk kommitté, att de skulle vara peer reviewed, på engelska och ha publicerats mellan 2010 – 2020. I artiklarna framkom att åldern hos de kvinnliga deltagarna var mellan 18 – 80 år. Detta gjorde att kvinnor under 18 år uteslöts då det inte heller förekom att barn hade drabbats av en hjärtinfarkt i någon av de artiklar som vi hade hittat. I studien finns artiklar med kvinnors erfarenheter men även artiklar med både män och kvinnors erfarenheter. Orsaken berodde på att det fanns få artiklar med enbart kvinnors erfarenheter av en hjärtinfarkt. I artiklar med både män och kvinnor som deltagare valdes att endast granska och använda kvinnornas erfarenheter då det är studiens syfte. Detta kunde ses tydligt i artiklarna då det stod vem som hade sagt vad. Författarna hittade endast artiklar med kvinnors erfarenheter från sex veckor till fem år då det fanns få artiklar med kvinnors erfarenheter som passade in på studiens syfte. Exklusionskriterier var artiklar som var äldre än tio år på grund av att studien skulle representera ny aktuell forskning. Artiklar där det inte framkom eller inte gick att urskilja kvinnornas erfarenheter valdes bort. Det var även en artikel som exkluderades på grund av att artikeln inte hade en godkänd struktur/kvalitet gällande metod- och resultatdelen.

Enligt Polit och Beck (2017) innebär tillförlitlighet då studiens resultat eftersträvas att bli likadan om forskningen skulle upprepas. Eftersom arbetsprocessen är tydligt beskriven i detta examensarbete så skall denna studie kunna göras om på nytt och få ett liknade resultat. Utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2017) säkerställs trovärdighet genom att deltagarna har

15

erfarenheter av studiens ämne, att citat framkommer samt att forskarna har granskat intervjuerna från ett neutralt perspektiv. I studien stärks trovärdigheten på grund av att deltagarnas erfarenheter i artiklarna har framställts via citat och återberättelser av deras upplevelser av att ha genomgått en hjärtinfarkt. Lundman och Hällgren Graneheim (2017) konstaterar att överförbarheten kan stärkas genom att forskaren noggrant redovisar insamling av data, analys, urval och deltagare i sin studie. Överförbarhet är i vilken grad ett resultat kan överföras till andra grupper eller situationer och det är slutligen läsaren som avgör om resultatet är överförbart. I artiklarnas resultat framkom det att kvinnorna hade liknande erfarenheter vilket stärker överförbarheten till andra länder i västvärlden. Dock kan inte studiens resultat överföras till länder utanför västvärlden, på grund av att endast artiklar från västvärlden använts vilket kan ses som en svaghet i studien. Polit och Beck (2016) framhäver att giltighet framträder då verkligheten redogörs för på ett rättvist sätt genom att deltagarnas erfarenheter lyfts fram. Giltighet stärks genom att kvinnornas erfarenheter framställdes med återberättande text samt citat i artiklarna.

En kvalitetsgranskning gjordes av samtliga artiklar med hjälp av en granskningsmall som är utformad av Eva Brink och Inga Larsson (2019), se bilaga II. Alla artiklar som analyserades hade bedömts ha hög kvalitet vilket gjorde att trovärdighet i studiens resultat stärks. En översikt gjordes av samtliga analyserade artiklar för att få en överblick av alla artiklar, se bilaga III. Utifrån Polit och Beck (2016) är det viktigt att studier har hög kvalitet och trovärdighet. Efter kvalitetsgranskningen valdes tio artiklar ut till analys, på grund av att resultaten i dessa artiklar innehöll givande och riklig information som svarade mot syftet. Författarna valde att ha studiens syfte i åtanke samtidigt som artiklarna analyserades och diskuterades, vilket enligt Polit och Beck (2016) ökar trovärdigheten i resultatet. Trovärdigheten i resultatet stärktes också genom att redogöra hur analysen genomförts både enskilt och tillsammans. Varje artikel lästes noggrant igenom och översattes antingen analogt eller med hjälp av digitala hjälpmedel på grund av att engelska inte är författarnas huvudspråk.

Polit och Beck (2016) betonar att forskare har en skyldighet att informera deltagarna att deltagandet skall vara frivilligt. Deltagarna har rätt att kunna dra sig ur utan att behöva motivera varför och får ställa frågor. Informationen skall helst ges både skriftligt och muntligt till deltagarna (Polit & Beck, 2016). I denna studie var varje artikel godkänd av en etisk kommitté. Det framkom i artiklarna att deltagarna kunde få dra sig ur när de ville samt att de hade blivit informerade om vad studien handlade om. Ett eget etiskt ställningstagande togs att vara noggranna med referenshanteringen samt ett neutralt perspektiv för att inte få med egna åsikter i analysen.

Slutsatser

Analysen har resulterat i fyra teman och tio underteman. Det första temat Ett försenat vårdmöte består av tre underteman, vilka är Symtomen förknippas inte med en hjärtinfarkt, Smärtlindrar sig i hemmet istället för att söka vård samt Känslan av att bli särbehandlad och ignorerad. I resultatet redogörs att kvinnorna oftast atypiska symtom vid en hjärtinfarkt. De blev oftast hemskickade av sjukvården vilket gjorde att de istället valde att smärtlindra sig i hemmet. Det andra temat Motivationen till förändringar i livet varierar, består av två underteman vilka är Livsstilsförändringar leder till ett bättre liv och Att inte kunna leva upp till sina förväntningar. I resultatet framkom att kvinnorna upplevde eftervården av hjärtinfarkten var en svår återhämtningsprocess gällande livsstilsförändringar och medicinhantering. Vissa av kvinnorna ville påbörja sin återhämtning snabbt medan andra saknade motivationen. Det tredje temat Behöver stöd från omgivningen består av tre underteman vilka är Behov av professionellt stöd,

16

Behov av stöd från familj och vänner samt Mer kunskap och stöd bidrar till förbättrad livsstil. I resultatet framkom det att flera kvinnor ville ha stöd från familj, vänner och sjuksköterska efter en hjärtinfarkt. Det fjärde temat En framtid av otrygghet eller acceptans består av två underteman vilka är Oro för att återinsjukna i hjärtinfarkt och Livet går vidare trots sjukdom. Under detta tema framkom det att kvinnorna hade fått oro och ångest då de var rädda för att återinsjukna i en hjärtinfarkt. Många var glada över att ha överlevt och fått en ny chans i livet. Slutsatserna av examensarbetet är att det finns olika symtom på en hjärtinfarkt, att livsstilsförändringar är svårt, att stöd från omgivningen är viktigt och att oro/rädsla för att återinsjukna är vanligt förekommande. Detta är viktigt att lyfta fram inom vården och till allmänheten, så att människor blir mer medvetna om detta och söker vård i tid om de skulle drabbas av en hjärtinfarkt. Eftervården är en viktig del i återhämtningsprocessen, att få information om sin sjukdom och hur individen kan göra livsstilsförändringar.

Praktiska implikationer

Resultatet tydliggör att kvinnor har olika symtom och de är ofta vaga vid en hjärtinfarkt. Att som sjuksköterska ha kunskap om att symtombilden kan se olika ut hos individer samt ha kompetens inom området hjärtinfarkt är viktigt. Detta kan medföra att omvårdnaden utvecklas och att ny kunskap överförs till andra yrkesföreträdare inom sjukvården. Förståelsen och samarbetet för varandras arbetsuppgifter kan öka genom att sjuksköterskan delger sin kunskap till andra medarbetare. Att kunna ge god omvårdnad som sjuksköterska är att kunna stödja kvinnorna i sin återhämtningsprocess gällande oro/ångest och livsstilsförändringar för en bättre rehabilitering. I resultatet visade det sig att kvinnor sökte vård senare på grund av de inte hade blivit trodda samt blivit dåligt bemötta av sjuksköterskor. Detta gör att det är betydelsefullt att sjuksköterskan uppdaterar sin kunskap om kvinnors erfarenheter och symtom av hjärtinfarkt, för att kunna ge en bättre omvårdnad till dessa patienter. Ur ett samhällsperspektiv är hjärtinfarkt vanligt förekommande hos kvinnor. Ökad förståelse och kunskap gällande kvinnors erfarenheter av hjärtinfarkt, kan göra att sjuksköterskan bättre kan förbereda sig i mötet med dessa patienter samt arbeta lindrande och förebyggande. Examensarbetet inriktar sig framförallt på den legitimerade sjuksköterskan. Denna studie kan också läsas av patienter, sjuksköterskestudenter samt andra som arbetar inom sjukvården, som önskar ytterligare kunskap om kvinnors erfarenheter av att ha genomgått en hjärtinfarkt.

Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans

kompetensområde

Det framkommer i studiens resultat att kvinnors erfarenheter av en hjärtinfarkt är att sjuksköterskor samt kvinnorna själva inte har tillräckligt med kunskap gällande de kvinnliga symtomen. Detta är problematiskt och kan vara livsavgörande på grund av att kvinnorna söker ofta vård vid ett senare tillfälle. Fler studier borde göras när det gäller kvinnornas erfarenheter av en hjärtinfarkt, då hjärtinfarkt är en folksjukdom som drabbar människor över hela världen. Alla artiklar som ingår i resultatet är från västvärlden. Det skulle vara intressant om fler kvalitativa studier gjordes utanför västvärlden, för att få ett större och djupare perspektiv på kvinnornas erfarenheter av en hjärtinfarkt. Det är viktigt att alla sjuksköterskor runt om i hela världen uppdaterar sin kunskap om kvinnors symtom och erfarenheter av hjärtinfarkt, för att kunna ge en bättre omvårdnad och göra patienterna delaktiga i sin egenvård. I studiens resultat framkom det att flera kvinnor önskade mer stöd från sjuksköterskor, vilket gör att sjuksköterskan bör tänka på detta i mötet med patienten. Genom denna studie så har vi lärt oss mycket om kvinnornas erfarenheter av hjärtinfarkt. Dock skulle författarna vilja få ytterligare

17

kunskap om kvinnornas symtom vid en hjärtinfarkt, eventuellt genom djupintervjuer med kvinnor som genomgått hjärtinfarkt, för att kunna hjälpa dem bättre med omvårdnaden då det finns lite forskning om detta. Det behövs också mer kunskap om hur sjuksköterskor skulle kunna stödja kvinnor som drabbats av en hjärtinfarkt, förebygga komplikationer samt stödja och undervisa dem i deras egenvård och livsstilsförändringar. Det finns behov av ytterligare kunskap om hur sjuksköterskor kan involvera närstående samt hjälpa dem i hur de skall stödja patienten i återhämtningsprocessen.

18

Referenslista

* = artiklar som ingår i resultatdelen

*Abramsohn, E. M., Decker, C., Garavalia, B., Garavalia, L., Gosch, K., Krumholz, H. M., Spertus, J. A., & Lindau, S. T. (2013). “I’m not just a heart, I’m a whole person here”: a qualitative study to improve sexual outcomes in women with myocardial infarction. Journal of

the American Heart Association, 2(4), e000199. doi 10.1161/JAHA.113.000199

Alsén, P., & Brink, E. (2013). Fatigue after myocardial infarction – a two-year follow-up study.

Journal of Clinical Nursing, 22 (11-12), 1647 – 1652. doi 10.1111/jocn.12114

Alsén, P., & Eriksson, M. (2016). Illness perceptions of fatigue and the association with sense of coherence and stress in patients one year after myocardial infarction. Journal of Clinical

Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 25(3–4), 526–533. doi.10.1111/jocn.13088

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2 uppl.). Natur och kultur.

Arslanian-Engoren, C., & Scott, L. D. (2017). Delays in Treatment-Seeking Decisions Among Women With Myocardial Infarction. Dimensions of Critical Care Nursing, 36(5), 298–303. https://doi.org/10.1097/DCC.0000000000000260

*Bårdsgjerde, E. K., Kvangarsnes, M., Landstad, B., Nylenna, M., & Hole, T. (2019). Patients’ narratives of their patient participation in the myocardial infarction pathway. Journal of

Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 75(5), 1063 – 1073. doi 10.1111/jan.13931

Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad,

behandling. (4 uppl.). Studentlitteratur.

Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap – Vetenskap om vårdandet: Om det tidlösa i tiden. Liber. Folkhälsomyndigheten. (2019). Insjuknande i hjärtinfarkt. Hämtad 2020-03-08 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/insjuknande-i-hjartinfarkt/

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade

examensarbete (3 uppl., s. 129 – 139). Studentlitteratur.

Fridlund B. (2002). The role of the nurse in cardiac rehabilitation programmes. European

Journal of Cardiovascular Nursing, 1(1), 15 – 18.

From Attebring, M., Schlyter, M., & Jansson, L. (2010). Omvårdnad. I L. Wallentin & B. Lindahl (Red.), Akut kranskärlssjukdom (4 uppl., s. 178 – 184). Liber.

*Gyberg, A., Björck, L., Nielsen, S., Määttä, S., & Falk, K. (2016). Women’s help-seeking behaviour during a first acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring

19

Held, C. (2019). Kranskärlssjukdom, akut, uppföljning. Hämtad 2020-03-14 från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1083

Held, C., & Johnston, N. (2020). Hjärtinfarkt hos kvinnor. Hämtad 2020-04-09 från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5817

Hildingh, C., Fridlund, B., & Lidell, E. (2007). Women’s experiences of recovery after myocardial infarction: A meta-synthesis. Heart & Lung, 36, 410 – 417. doi 10.1016/j.hrtlng.2007.02.008.

*Isaksson, R.-M., Brulin, C., Eliasson, M., Näslund, Ui., & Zingmark, K. (2013). Older Women’s Prehospital Experiences of Their First Myocardial Infarction. Journal of

Cardiovascular Nursing, 28(4), 360–369. doi 10.1097/JCN.0b013e31824bcebc

Jensen, J. (2017). Invasiv behandling av koronarsjukdom – Perkutan koronar intervention. I K. Schenck Gustafsson & N. Johnston Holmström (Red.), Kvinnohjärtan - hjärt- och

kärlsjukdomar hos kvinnor (3 uppl., s. 51 – 58). Studentlitteratur.

*Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2014). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 298 – 296. doi 10.1111/scs.12058

Kim, Y. H., & So, W. Y. (2019). Gender differences in home-based cardiac rehabilitation of post-percutaneous coronary intervention patients. Aging clinical and experimental research, 31(2), 249-255. doi 10.1007/s40520-018-0951-8

Koning, C., Young, L. E., & Butcher, D. (2016). Prevalence of acute and prodromal myocardial infarctions symptoms in adult women with confirmed diagnoses: a systematic review protocol.

JBI Database of Systematic Reviews & Implemantation Reports, 14(6), 61-68. doi

10.11124/JBISRIR-2016-002569

Kristensson Uggla, B. (2014). Personfilosofi – filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård - från

filosofi till praktik (1 uppl., s. 21 – 68). Liber.

Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2007). Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after myocardial infarction. Journal of Clinical

Nursing (Wiley-Blackwell), 16(2), 391 – 401. doi 10.1111/j.1365-2702.2005.01518.x

Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2008). Managing consequenses and finding hope – experiences of Swedish women and men 4-6 months after myocardial infarction.

Scandinavian Journal of Caring Scienses, 22(3), 367 – 375. doi

10.1111/j.1471-6712.2007.00538.x

Lidell, E. (2012). Vård av patient med hjärtinfarkt. I B. Fridlund, D. Malm och J. Mårtensson (Red.), Kardiologisk omvårdnad (2 uppl., s. 61 – 78). Studentlitteratur.

20

*Mendes, B., Roux, G., & Ridosh, M. (2010). Phenomenon of Inner Strength in Women Post-Myocardial Infarction. Critical Care Nursing Quarterly, 33(3), 248–258. doi 10.1097/CNQ.0b013e3181e6d809

*Moore, L. C, Kimble, L. P., & Minick P. (2010). Perceptions of Cardiac Risk Factors and Risk-Reduction Behavior in Women with Known Coronary Heart Disease. Journal of

Cardiovascular Nursing, 25(6), 433–443. doi 10.1097/JCN.0b013e3181defd58

Orem, D. E. (2001) Nursing: Concepts of Practice (6 uppl.). St. Louis, Mo.: Mosby.

Persson, J., & Stagmo, M. (2017). Perssons kardiologi – hjärtsjukdomar hos vuxna (8 uppl.). Studentlitteratur

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing

evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Schenck Gustafsson, K., & Johnston Holmström, N. (2017). Akut koronart syndrom. I K. Schenck Gustafsson & N. Johnston Holmström (Red.), Kvinnohjärtan - hjärt- och

kärlsjukdomar hos kvinnor (3 uppl., s. 25 – 38). Studentlitteratur.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

*Sjöström-Strand, A., Ivarsson, B., & Sjöberg, T. (2011). Women’s experience of a myocardial infarction: 5 years later. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), 459 – 466. doi 10.1111/j.1471-6712.2010.00849.x

Soares Passinho, R., Garcia Romero Sipolatti, W., Fioresi, M., & Canicali Primo, C. (2018). Signs, Symptoms and Complications of Acute Myocardial Infarction. Journal of Nursing

UFPE, 12(1), 247-264. doi 10.5205/1981-8963-v12i1a22664p247-264-2018

Socialstyrelsen. (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig – handbok för

vårdgivare, chefer och personal. Hämtad 2020-06-06 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-4-10.pdf

Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - stöd för styrning och ledning. Hämtad 2020-04-09 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf

Socialstyrelsen. (2019a). Färre drabbas och dör av hjärtinfarkt. Hämtad 2020-03-08 från https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/farre-drabbas-och-dor-av-hjartinfarkt/

Socialstyrelsen. (2019b) Jämlik hälsa, vård och omsorg. Hämtad 2020-04-09 från https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/jamlik-halsa-vard-och-omsorg/

Socialstyrelsen. (2019c). Statistik om hjärtinfarkter. Hämtad 2020-03-14 från https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/hjartinfarkter/