Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1937

(1)

S T A T E N S

V Ä G I N S T I T U T

S T O C K H O L M

R A P P O R T 6

VÄGBELÄGGNINGAR

PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR

I SVERIGE DEN i JANUARI 1937

(2)

F Ö R T E C K N I N G Ö V E R

R A P P O R T E R F R Å N S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T

O C H

S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T .

1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N. von Matern och S. H a llb e r g ... I 933 2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 jantiari 1934 . • 1934 3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1935 ■ • 1935 4. Hyvelblandning på kustvägen norr om Kalmar år 1935 av N . von Matern . . . . 1 93 6 5. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1936 . . 1936 6. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1937 • • 1937

(3)

V Ä G B E L Ä G G N I N G A R

PÅ L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R

I S V E R IG E D E N i J A N U A R I 1 937

L å N D E T S V Ä G IN G E N JÖ R E R hava till Statens Väginstitut lämnat uppgifter rörande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari 1937. Uppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt framställda på diagrammet fig. 1.

Beläggningarna ha indelats i följande grupper:

Grupp I (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar):

T ill denna grupp hänföras gatsten, högvärdig cementbetong samt högvär diga asfaltbeläggningar, vad de senare beträffar även dylika utförda som tunt slitlager. Med högvärdiga asfaltbeläggningar förstås här beläggningar framställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar.

Grupp I I (huvudsakligen halvpermanenta vägbeläggningar):

T ill denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller ytbehandling av en makadam- eller grusvägbana med bituminösa bindemedel, cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro gruppe rade på asfaltmakadam, tjärmakadam och emulsionsmakadam efter de binde medel, som vid anläggningen huvudsakligen blivit använda. Grupperingen avser sålunda icke de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om an vända bindemedel, förefinnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar. T ill grupp II föras även vissa enkla typer av bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av grusväg (»Värmdömetoden»), hyvelblandning och emulsionsbetong samt ce mentbetong, utförd i mager blandning och bearbetad genom vibrering, s. k. vibrobetong.

Grupp I I I :

Denna grupp omfattar grus- och makadamvägar, behandlade med damm bindande medel, såsom oljor, sulfitlut och hygroskopiska salter, vanligen utan efterföljande pågrusning.

Längden av dessa olika grupper vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar sedan år 1930 framgår av tabell 2, längden angiven i km. A v

(4)

tabel-Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar L ä n G r u p p I. Stor gat sten Små- gat-sten Cement

betong asfaltSand Topeka Grov asfalt betong

Tjär-betong Amie-site Essen-asfalt Andra belägg ningar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 Stockholms . . . 6-s IO.5 20.9 2.8 7-4 1 7 .4 5.6 51-5 I . i 2 .1 U ppsala... — — 5-9 - 1 .9 — 0.9 — 2.2 — Södermanlands . . . — 1 3 . 6 6 .9 2.7 24.6 1 .0 1 2 .8 — — I . i Östergötlands. . . . — 1 3 . 2 1 7 .8 7.2 19.8 - — — 6 .2 — Jönköpings . . . — 4.6 — — 10 .3 — — — 0-3 — Kronobergs . . . — — — — 2.3 — — — — 9.0 Kalmar . . 0.4 7.0 Gotlands . . . — — 7-* — — — - — — — Blekinge . . . — 65.2 — — ■ 2 .1 — — — 0.6 —

Kristianstads . . 8.2 12.4 1 5*9 0.2 IO5.3 0.2 — I.9 21-3 16 .0

Malmöhus . . . 1.0 81. 3 7 2 .7 4*3 70.8 19 .0 I.o 3.8 1-5 2 . 1

H a lla n d s ... — 34.0 36.4 10 .9 9.8 — — — 14.4 —

Göteborgs o. Bohus 7-5 00 00 0 — — — — — — 5-3 O.i

Ä lv sborgs. . — 7-9 1.6 — 5-9 — — — 9-7 1 6 .3 Skaraborgs . . . — 3-4 — — — — — — I 1.2 — Värmlands . . . — 2.6 1 . 5 — — I.o — — 57.2 0 .1 Örebro . . . — 6 . 4 3.6 — 6 .2 — — 0.8 9.4 — Västmanlands . . . — 1 .0 — — 9.2 — — — — — Kopparbergs . . — I • 0 — 3-4 37.6 — 27-7 — 2.1 0.3 G ävleb orgs... — — 3.2 10.8 — 5.2 — — — Västernorrlands . . — 1 0 . 3 6.3 — — — — 0.5 — Jämtlands . , — — 0.6 — - — — — I.o — Västerbottens. . . . _{0-3 .} — Norrbottens . . . . — — — — — -- — — ₅_-° — Summa väglängd ₂₄ 3 5 2 2 0 1 ₄₁ _{32 4} ₃₉ 53 58 1 4 9 ₄₇ i jan. 1 9 3 6

. .

23 293 _1*7 ₃₉ 2 1 8 ₃₇ _3i 60 1 0 2 40 1 jan. 1 9 3 5 . . . . ₂₄ 201 1 2 4 28 1 2 1 ₃₉ 1 0 6 l ₅₀ _3i 1 jan. 1934 . . . . ₂₄ ₁₇₁ 98 26 75 39 1 66 ₃₄ ₃ 1 jan. 1 9 3 3 . . ₂₅ ₁₅₄ ₇₈ ₂₄ ₄₉ 38 1 _7i 26 ₃ 1 jan. 1 9 3 2 . , . 24 143 5° 2 1 2 4 38 1 72 2 4 2 1 jan. 1 9 3 1

. . . .

₁₉ ₁₃₃ ₃₉ _{1 4} ₁₄ 36 1 52 16 1 1 jan. 1 9 3 0 - - . . ₁₉ III 2 1 ₉ 6 36 1 2 8 —

(5)

i Sverige den 1 januari 1937, längd i km. G r u p p I I . G r u p p I I I . Grupp IV. Summa väg-längd Asfalt-maka dam Tjär- maka-dam Emul- sions- maka-dam Cement-maka dam Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära Andra belägg

ningar Oljor Sulfitlut Hygro-skopiska salter Vanliga grus- och makadam vägar 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6 1 7 18 1 9 2 0 2 T IO9.2 43-3 26.9 — 86.8 2-5 19 I I 054 1 4 5 6 ₂9 2 4 5.2 4-7 2.4 — 1.0 2.0 — — 827 I 184 2 0 3 7 17.6 0.6 0.2 — 2.3 — - — 1 0 4 7 i 359 2 4 8 9 2 2 .1 ,4-6 20.6 — i.i — _V 9 I 207 2 862 4 208 — — 10.0 — 1.0 —

—

— 900 3439 4 365 4.6 15.6 1.8 — ~ — — 5 2 1 665 2 368 ₃₅₈₇ 8.9 2.0 27.8 — — 8.6 — — i 393 2 287 3735 — 0.9 0.6 0.2 0.5 —

—

— 300 1 12 6 ₁435 — 3-4 — 5.2 1-5 1 3 0 — 400 768 1 390 55-7 3 1 . 1 13.4 — 12.3 2-5 203 — 1 551 1 324 337 4 168.3 134.4 56.2 6-3 2.4 IO.i 45 — 1 2 7 3 1 9 7 8 3931 17.6 2.7 28.1 — 4.2 0.6 _{4 4} — 565 1 4 5 3 2 2 2 1 — — 29.8 — — — — 18 1 093 1 1 3 0 2 372 — — 39-9 — — — — 188 1 487 3 2 6 1 5 0 1 7 — 7-1 2.1 — 7.0 2.2 — — 2 023 1 740 3796 — — 2 7.1 —

—

— 5 1 3 0 1 3 4 0 2 5 5 1 4 1 1 6 3.0 — 7-i — 1.2 1-5 — — 1 248 ₁₃₁₇ 2 604 — — 95 1 326 902 2 333 9.8 2.1 8.2 — 1 1 . 7 0.3 — 25 1 500 2 254 3 8 8 3 — — 2.3 — —

•

— — 9 4 1 570 1 380 3 066 3-i 27.8 0.6 — 1 i.i 22.9 — 3 1 6 1 591 2 4 9 6 _{4 486} — — 2.2 — — 5*2 — _{37 0} 6 3 1 _{3 1 5 9} 4 1 6 9 1 • 3 9-7 0.3 — — 1.4

-

— 900 00 0 _{6 7 3 3} — 3-5 14.7 — 2.6 0.8

—

2 603 ₃_{3 2 4} _{5 954} 4 4 0 290 326 7 1 5 0 62 463 1 7 6 7 2 8 4 9 4 5 0 9 3 8 8 4 2 2 5 328 233 295 7 108 32 725 1 276 22 296 56 282 82 592 308 146 267 7 59 5 791 6 1 0 1 6 4 3 5 6 1 738 8 1 0 5 5 2 1 7 90 2 1 6 7 43 6 509 720 12 69 [ 64 283 _{79 3 1 9} 16 4 52 154 7 9 7 90 5°5 8 262 68 448 7 8 1 6 7 1 2 6 ₂₄ i n 6 — ₄ — 463 _{4 307} _{71 531} 76971 97 24 67 6 — ₄ — 192 1 982 ₇₃_{17 0} 75 867 34 7 28 6 — ₅ — ₃₅ _{3 5}_° ₇₃₄₃₃ 74 i n

(6)

Fig. i. Utvecklingen av vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige åren

1935—3 6.

len framgår, att utvecklingen på beläggningsområdet varit kraftig under år 1936.1

Sammanlagda längden av vägar, som försetts med permanent eller halv- permanent beläggning eller behandlats med dammbindande medel, var under år 19 3 6 ca 33.300 km, motsvarande ca 39.5 % av hela vägnätet. Motsva rande procentsiffra utgjorde år 1929 ca 0.9 %, 1930 ca 3.6 %, 1931 ca 7.1 %,

1 Utvecklingen har varit något större, än tabellen visar, enär vissa belagda vägar under året inkorporerats med närliggande stad och ej längre redovisas bland landsbygdens vägar, som statistiken gäller.

(7)

G r u p p i jan. 1930 1 jan. 1 9 3 1 1 jan. 1932 1 jan. 1933 1 jan. 1934 1 jan. 1935 1 jan. 1936 1 jan. 1937 S k i l l n a d 19 30— 19 31 19 3 1 — 1932 1 9 3 2 - 1 9 3 3 19 3 3 — 1934 19 3 4 — 1935 19 3 5 — 1936 19 36 — 1937 V ä g lä n g d i km .

Grupp I : (huvudsakligen per

manenta beläggningar) 1 2 1 3 325 399 469 537 689 I O IO I 288 + 1 1 2 ₊7 4 + 7 0 -f 68 + 1 5 2 -f 3 2 1 + 278

Grupp I I : (huvudsakligen

halvpermanenta belägg

ningar) ... 80 1 98 _{2 7 1} 393 579 792 I 003 I 275 + I l 8 ₊₇₃ + 1 2 2 + 1 8 6 + 2 1 3 + 2 1 1 + 2 7 2 Grupp III: dammbundna

grusvägar... 385 2 1 7 4 47 70 8 8 5 7 1 3 92 0 17 836 24297 3 0 7 2 4

+

1 7 8 9 + 2 596 + 4 0 8 7 + 50 6 3 + 3 9 1 6 4-6 4 6 1 4 6 4 2 7

Grupp I V : vanliga grus- och

m akadam vägar... 73433 73 1 7 0 7i 531 68 448 64 2 83 6 1 7 3 8 56 2 8 2 5 0 9 3 8 — 2 6 3 — 1 6 3 9 — 30 8 3 — 4 1 6 5 _{—2 545 —5 456 —5 344} Summa väg län gd ... 7 4 m 7 5 8 6 7 7 6 9 7 1 7 8 1 6 7 79 319 8 l 055 82 5 92 8 4 2 2 5 + 1 756 + 1 1 0 4 + 1 1 9 6 + 1 1 5 2 4-1736 + 1537 4-16 3 3

(8)

i9 3 2 ca 12.4 %, 1933 ca 19 %, 1934 ca 24 % och 1935 ca 32 %. ökningen faller till största delen på de med dammbindningsmedel behandlade grus vägarna och inom denna grupp framförallt på de hygroskopiska sakerna. Den väglängd, som behandlats med hygroskopiska salter, var under 1936 ca 28.500 km, vilket innebär en ökning sedan föregående år med ca 6.200 km eller 28 %. Det förefaller dock ej sannolikt, att alla de vägar, som behand lats med hygroskopiska salter, kunnat hållas fullt dammfria. Den under år 1935 inträdande tillbakagången i längden oljebehandlade vägar har fortsatt under 1936, medan användningen av sulfitlut har ökats avsevärt.

Beläggningar, tillhörande grupp I, huvudsakligen permanenta beläggnin gar, utgöra nu ca 1.5 %, grupp II, huvudsakligen halvpermanenta belägg ningar, likaledes ca 1.5 % av landsbygdens allmänna vägar. De båda grup perna I och II ha under 1936 ökats i ungefär samma grad.

Väglängden smågatstensbeläggningar har under 1936 ökat med 59 km (1935 92 km), cementbetong med 34 km (1935 43 km), topeka med 106 km (I 9 35 97 km) och essenasfalt med 47 km (1935 52 km). Topeka och essenasfalt utlägges vanligen i form av tunna slitlager på bindlager av indränkning eller asfaltbetong. Tjockleken hos slitlagret är i regel 2— 3 cm för topeka och ca 1 cm för essenasfalt. Sammanlagda längden av de båda sistnämnda belägg ningarna har under 1936 ökat med ca 50 %. Tjärbetong visar en ökning av 22 km under 1936 (21 km under 1935). — Under rubriken »andra belägg ningar» inom grupp I har bl. a. upptagits KH-beläggning, vilken under året ökats med 7 km och den 1 januari 1937 utgjorde sammanlagt 43 km, samt colprovia (2.5 km den 1 januari 1937).

Samtliga bituminösa beläggningar, upptagna under grupp II, utvisa ökning under 1936. Denna ökning är mest framträdande för asfaltmakadam, som ökat med 11 2 km. Ytbehandling av grusvägar med asfalt eller tjära har ökats med 42 km. — Under rubriken »andra beläggningar» inom grupp II hava upptagits tjärbetongmakadam ( 1 6 km den 1 januari 1937), emulsionsbetong (9 km), hyvelblandning (12 km), vibrobetong (6.5 km) och holterbetong (1 km).

En jämförelse mellan de olika länen ger vid handen, att Malmöhus, Stock holms, Kristianstads, Hallands samt Göteborgs och Bohus län ha största längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar, såsom tabell 3 visar. Tabell j . L ä n V ä g 1 ä n g d i k m G r u p p I G r u p p I I G r u p p I I I I + I I + I I I M a l m ö h u s ... O-s oo vo 378 (9.6) _{1 3 l S ( 3 3 - 5)} _{1 9 5 4 ( 5 0 )} S t o c k h o l m s . . 1 2 6 (4.3) 2 6 9 ( 9 .2 ) _{1 ° 7 4 ( 3 7 )} 1 469 (51) K r i s t i a n s t a d s . l 8 l ( 5 .3 ) 1 1 5 ( 3 4) 1 7 5 4 ( 5 2 ) 2 O JO ( 6 l ) H a l l a n d s ... I 0 6 ( 4 .7 ) _{5 3 ( 2 - 4 )} 609 (27.5) _{7 6 8 ( 3 5 )} G ö t e b o r g s o c h B o h u s ... I O I ( 4 .2 ) _{3 ° ( 1 - 3 )} 1 n i (47) _{1 2 4 2 ( 5 3 )} S i f f r o r i n o m p a r e n t e s a n g i v a l ä n g d e n i % a v v ä g n ä t e t i n o m r e s p . l ä n . Stockholm 1937 Ivar Hseggströms Boktr. A. B.