Lärares utveckling av ämneskunskap:
En studie av yrkeslärares
kompetensutveckling inom yrkesämnen
Per Andersson and Susanne Köpsén
Book Chapter
N.B.: When citing this work, cite the original article.
Part of: Resultatdialog 2018, pp. 20-22. ISBN: 978-91-7307-374-5
Copyright: Vetenskapsrådet
Available at: Linköping University Institutional Repository (DiVA)
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-152864
20
Lärares utveckling av ämneskunskap
– en studie av yrkeslärares
kompetensutveckling inom yrkesämnen
Per Andersson, Linköpings universitet (projektledare) Susanne Köpsén, Linköpings universitet
För att hålla sig uppdaterade och utveckla sitt ämneskunnande behöver yrkeslärare inom gymnasieskola och vuxenutbildning möjligheter till
kompetensutveckling i nära kontakt med sina olika yrken och branscher. För dessa lärare är kompetensutveckling extra viktigt, eftersom
kunskapsutvecklingen i många yrken går så snabbt. Även mer informellt nätverkande har stor betydelse, visar denna studie.
Yrkesutbildningen är förhållandevis osynlig i utbildningsvetenskaplig forskning, trots att den utgör en betydande del av gymnasieskola och kommunal
vuxenutbildning. Det är yrkeslärare som undervisar i yrkesämnen, och denna lärargrupp är i fokus i vårt projekt. Vi har sett i tidigare studier hur yrkeslärare ger uttryck för en dubbel yrkesidentitet – de är lärare, men de har också en bakgrund i ett ”grundyrke” vars yrkeskunnande nu utgör innehåll i deras undervisning.
På många håll har det lyfts fram hur viktigt det är att lärare har både pedagogisk kompetens och gediget ämneskunnande. Det har också gjorts stora satsningar på kompetensutveckling för lärare, med fokus på undervisningsämnena. Men när det gäller yrkeslärare har sådan kompetensutveckling fått betydligt mindre
uppmärksamhet. Utgångspunkten för vårt projekt var därför frågan: hur gör yrkeslärare för att hålla sig uppdaterade och utveckla sitt ämneskunnande, det vill säga yrkeskunnandet i grundyrket?
Aktuella kunskaper inom yrket är centralt
Yrkeslärare har en viktig roll i svensk yrkesutbildning. De har ett helhetsansvar för yrkeslärandet både i skola och på arbetsplatser. Med tanke på att det saknas arbetskraft inom många yrken och viktiga samhällsfunktioner är det centralt att vi har en bra yrkesutbildning som både lockar elever och ger dem en god grund för yrkesutövandet. Och då behövs lärare med aktuella kunskaper inom yrket de
undervisar om och förbereder sina elever för. Vår forskning har utvecklat förståelsen för de villkor och möjligheter som finns för yrkeslärares kompetensutveckling. Inte minst handlar det om hur relationen till arbetsplatser och branscher ser ut, eftersom det är här som det aktuella yrkeskunnandet tillämpas och utvecklas.
Vi tittade först närmare på deltagandet i en av de satsningar som ändå gjorts på yrkeslärares kompetensutveckling i yrkesämnena. Därefter gjorde vi en enkät, som besvarades av 886 yrkeslärare, och slutligen fördjupade vi perspektiven genom att intervjua 30 yrkeslärare.
21
Den satsning som gjorts nationellt handlar om stöd till skolor för att ge yrkeslärare möjlighet att komma ut på en arbetsplats några veckor, och att delta i andra aktiviteter som konferenser, mässor och korta kurser. Tio procent av alla yrkeslärare deltog i satsningen under dess två första år. Av de 981 lärare som deltog under den perioden fick 61 procent möjligheten att vara på en arbetsplats, 22 procent deltog i någon annan aktivitet, och 17 procent återkom och deltog i båda alternativen – upp till sju gånger under tvåårsperioden. (Andersson & Köpsén, 2015; Köpsén & Andersson, 2017)
Viktigt att röra sig över gränserna mellan skola och arbetsliv
Därefter vidgade vi perspektivet för att se kompetensutveckling inte enbart som organiserade aktiviteter med detta syfte – vi ville innefatta även sådant som lärare gör som innebär tillfällen att lära även om kompetensutveckling inte är huvudsyftet. De vanligaste aktiviteterna vi identifierade i enkäten var att läsa yrkesrelaterade texter, att göra studiebesök på arbetsplatser (med eleverna), och att arbeta med elevernas arbetsplatsförlagda lärande (APL) (Andersson & Köpsén, 2018). Enkäten visade också hur dessa olika aktiviteter skapade värden i termer av att utveckla yrkeskunnande, nätverk och den egna undervisningen (Andersson, Hellgren & Köpsén, 2018).
Intervjuerna visade ytterligare på betydelsen av att lärarna rör sig över gränserna mellan skola och arbetsliv. Arbetet med elevernas APL, studiebesök och
yrkestävlingar (för eleverna) samt andra typer av branscharrangemang skapade möjligheter till kompetensutveckling och nätverkande. Framför allt blir arbetet med APL viktigt för yrkeslärares kontakter med arbetslivet. De besöker sina elever och ser vad som händer på arbetsplatsen. Om det finns tid och sammanhanget tillåter kan läraren även delta i det praktiska arbetet på arbetsplatsen. Allt detta bidrar till ökad kännedom om vad som är aktuell kunskap i yrkespraktiken. (Köpsén & Andersson, 2018)
Intervjuerna synliggjorde också att det inte enbart är lärarnas rörelser mellan skola och arbetsliv som är viktiga. Yrkesverksamma från branschen kommer till skolan och medverkar i utbildningen. Detta innebär tillfällen att lära både för eleverna och för yrkeslärarna, som får chans att uppdatera sig. Även eleverna rör sig mellan skola och arbetsliv. När de kommer tillbaka till skolan och rapporterar från sin APL får både övriga elever och lärare en bredare inblick i arbetet på fler arbetsplatser.
Studiebesök kräver informellt nätverkande
Det är givetvis viktigt att yrkeslärare, liksom alla kategorier av lärare, har aktuella kunskaper i sina undervisningsämnen. Men det är extra viktigt att uppmärksamma detta för yrkeslärare, eftersom kunskapsutvecklingen i många yrken går snabbare än inom andra ämnesområden. I förlängningen är det också centralt att undersöka hur lärares kunskaper omsätts i undervisning och bidrar till elevernas lärande.
Våra resultat pekar på att både de organiserade kompetensutvecklingsaktiviteterna och lärarnas läsning av yrkesrelaterade texter ger en grund när det gäller att skaffa
22
sig aktuell kunskap som kan användas i undervisningen. Men nog så viktigt är det mer informella nätverkande som sker i kontakter med arbetsliv och branscher, framför allt i arbetet med APL men även vid exempelvis yrkestävlingar. Detta ger nya kunskaper, men är också en förutsättning för att läraren ska kunna involvera experter från sitt nätverk i undervisningen, och för att kunna göra studiebesök på arbetsplatser.
När det gäller yrkeslärares drivkrafter för kompetensutveckling visar resultaten att den enskilda lärarens ansvar är stort. Skolan skulle kunna stötta yrkeslärares
kompetensutveckling på ett bättre sätt, inte minst genom att ta vara på de tillfällen till lärande som finns i det dagliga arbetet inom yrkesutbildningar.
Kvinnliga yrkeslärare deltar mer i kompetensutveckling
Slutligen har vi frågat oss vilka skillnader som finns mellan olika yrkesområden. Här har vi inte hittat några tydliga skillnader som direkt kan relateras till de olika yrkena. Däremot finns det skillnader som tyder på ett samspel mellan yrkesområde, lärares utbildningsnivå och kön. Kvinnliga yrkeslärare deltar i
kompetensutvecklingsaktiviteter i högre utsträckning än manliga lärare, och de kvinnliga lärarna ser även ett större värde i dessa aktiviteter.
Men dessa skillnader ska förstås mot bakgrund av en könssegregerad
arbetsmarknad som även återspeglas bland yrkeslärarna. Inom de utbildningar som är kvinnodominerade återfinns sådana där lärarna oftast har en högre utbildningsnivå och ett annat grundyrke än det de utbildar för – till exempel sjuksköterskor och förskollärare som utbildar blivande undersköterskor och barnskötare. Detta samspel mellan yrkesområden, lärares utbildningsnivå, kön och intresse för
kompetensutveckling återstår att undersöka vidare.
Referenser
Andersson, P., Hellgren, M. & Köpsén, S. (2018). Factors influencing the value of CPD activities among VET teachers. International Journal for Research in Vocational Education
and Training, 5 (2), 140–164. DOI: 10.13152/IJRVET.5.2.4
Andersson, P. & Köpsén, S. (2015) Continuing professional development of vocational teachers: participation in a Swedish national initiative. Empirical Research in Vocational
Education and Training, 7 (7), 1–20. DOI: 10.1186/s40461-015-0019-3
Andersson, P. & Köpsén, S. (2018). Maintaining competence in the initial occupation: Activities among vocational teachers. Vocations and Learning, 11(2), 317–344. DOI: 10.1007/s12186-017-9192-9
Köpsén, S. & Andersson, P. (2017). Reformation of VET and demands on teachers’ subject knowledge – Swedish vocational teachers’ recurrent participation in a national CPD initiative. Journal of Education and Work, 30 (1), 69–83. DOI:
10.1080/13639080.2015.1119259
Köpsén, S. & Andersson, P. (2018). Boundary processes in connection with students’ workplace learning: Potentials for VET teachers’ continuing professional development.
Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(1), 58–75. DOI:
