Postadress:
Besöksadress:
Telefon:
Implementering av
sorteringsstation
Hantering för återanvändning av spillmaterial
HUVUDOMRÅDE: Examensarbete, Maskinteknik – Produktutveckling och Design FÖRFATTARE: S. Haglund & A. Lager
HANDLEDARE:Don Weiss JÖNKÖPING 2021 06
Postadress:
Besöksadress:
Telefon:
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Maskinteknik med inriktning produktutveckling och design. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Peter Leisner Handledare: Don Weiss Omfattning: 15 hp
Abstract
The purpose of the study was to implement a sorting station for the carpentry company Sibab Interior AB, located in Blikstorp in Hjo municipality. Sibab manufactures furniture for the hotel industry, including the hotel chain Scandic. Today, the company burns all waste material to heat the company's premises without regard to further areas of use. The company wanted to implement sustainable production, and at the start of the project wanted to reuse residual material of wooden boards for future needs, such as further sales or incineration. The project was carried out with regard to the Swedish Work Environment Authority, the government and the UN as a basis for the study, followed by interviews and requests from the company's employees. Sibab showed clear wishes of the sorting station, the information collection has has therefore been the basis for concept generation and results. The sorting station was placed in a storage tent outside the factory, the scaffolding for the residual material has storage shelves that are used for placing the materials chipboard, MDF as well as other materials that can be used in production. For administrative knowledge of the number and properties of the residual materials, document management was created in the form of sheets of paper to enable structured stock status for waste material. After completing the project, Sibab Interior AB has decided to implement the created sorting station for waste materials. When implemented the sorting station, the company fulfils the request to work for a better tomorrow and create further handling for residual materials.
Sammanfattning
Syftet med studien var att implementera en sorteringsstation åt snickeriföretaget Sibab Interior AB, beläget i Blikstorp i Hjo kommun. Sibab tillverkar möbler åt hotellindustrin, bland annat hotellkedjan Scandic. Företaget förbränner idag allt spillmaterial för att värma upp företagets lokaler utan hänsyn till vidare användningsområden. Företaget önskade implementera en hållbar produktion och ville vid projektets start återanvända restmaterial av träskivor till framtida behov, såsom vidare försäljning eller förbränning. Projektet genomfördes med hänsyn till arbetsmiljöverket, regeringen och FN som grund för studien, följt av intervjuer och önskemål från företagets anställda. Då Sibab visade tydliga önskemål har informationssamlingen legat till grund för konceptgenerering och resultat. Sorteringsstationen kom att placeras i lagertält utanför fabrik, ställage för restmaterialet innehar lagerhyllor som används för placering av materialen spånskiva, MDF tillika övriga material som kan användas vid produktion. För administrativ tillkännedom av restmaterialets antal och egenskaper, skapades dokumenthantering i form av pappersark för att möjliggöra strukturerad lagerstatus för spillmaterial. Sibab Interior AB har efter avslutat projekt beslutat att implementera den skapade sorteringsstationen för spillmaterial. Företaget uppfyller således anhållan om att arbeta för en bättre morgondag och skapa vidare hantering för restmaterial.
Innehållsförteckning
1
Introduktion ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2
1.5 DISPOSITION... 3
2
Teoretiskt ramverk ... 4
2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 4
2.2 PROJEKTGENOMFÖRANDE ... 5 2.2.1 Förstudie ... 5 2.2.2 Uppstart ... 5 2.2.3 Planering ... 5 2.2.4 Genomförande ... 5 2.2.5 Avslut ... 6 2.3 PRODUKTUTVECKLING ... 7 2.3.1 Problemformulering ... 7 2.3.2 Förstudie ... 7 2.3.3 Planering ... 8 2.3.4 Genomförande ... 10
2.4 DESIGN I DEN INDUSTRIELLA UTVECKLINGSPROCESSEN ... 12
2.5 ARBETSMILJÖ ... 13
2.5.1 Systematisk arbetsmiljö (SAM) ... 13
2.5.2 Ergonomi ... 13 2.5.3 Arbetsutrymme ... 14 2.5.4 Truckar ... 14 2.5.5 Lagersystem ... 15 2.6 AGENDA 2030 ... 16 2.7 EKODESIGN ... 17
2.8 TRÄMATERIAL ... 18
2.8.1 Återvinna trämaterial ... 19
2.9 DOKUMENTHANTERING ISO STANDARDER ... 21
2.9.1 ISO 9001: 2015 ... 21
3
Metod ... 22
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD... 22
3.2 PROJEKTGENOMFÖRANDE ... 23 3.2.1 Förstudie ... 23 3.2.2 Uppstart ... 23 3.2.3 Planering ... 23 3.2.4 Genomförande ... 23 3.3 PRODUKTUTVECKLING ... 24 3.3.1 Problemformulering ... 24 3.3.2 Förstudie ... 24 3.3.3 Planering ... 27 3.3.4 Genomförande ... 28
3.4 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 30
4
Genomförande och resultat ... 31
4.1 PROBLEMFORMULERING ... 31 4.2 FÖRSTUDIE ... 31 4.2.1 Frågemetoden ... 31 4.2.2 Situationsbestämning ... 31 4.2.3 Produktspecificering ... 32 4.3 UPPSTART ... 32 4.4 PLANERING ... 33 4.4.1 Stage-gate-modell ... 33 4.4.2 Tidsplanering ... 33 4.5 GENOMFÖRANDE ... 34 4.5.1 Informationssamling ... 34 4.5.2 Sammanställning av datainsamling ... 36
4.5.3 Konceptutveckling ... 37
4.5.4 Prototyp ... 38
4.5.5 Konfigurering och detaljkonstruktion ... 42
4.6 RESULTAT ... 45 4.6.1 Sorteringsstation ... 45 4.6.2 Dokumenthantering ... 47 4.7 AVSLUT ... 47 4.8 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 1... 48 4.8.1 Frågeställning 1.1 ... 48 4.8.2 Frågeställning 1.2 ... 48 4.8.3 Frågeställning 1.3 ... 48 4.8.4 Frågeställning 1.4 ... 48 4.9 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 2 ... 48 4.10 SLUTLIGT KONCEPT ... 49
5
Analys ... 52
5.1 FRÅGESTÄLLNING 1 ... 52 5.1.1 Frågeställning 1.1 ... 52 5.1.2 Frågeställning 1.2 ... 52 5.1.3 Frågeställning 1.3 ... 53 5.1.4 Frågeställning 1.4 ... 53 5.2 FRÅGESTÄLLNING 2 ... 536
Diskussion och slutsatser ... 54
6.1 DISKUSSION ... 54
6.2 IMPLIKATIONER ... 55
6.3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 56
6.4 VIDARE ARBETE ... 57
6.4.1 Sorteringsstation ... 57
6.4.2 Dokumenthantering ... 57
Referenser ... 58
1
Introduktion
Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde som studien byggts upp kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.
1.1 Bakgrund
Sibab Interior AB är ett snickeri beläget i Blikstorp, Hjo kommun med omkring 20 stycken anställda. Företaget grundades 1984 och arbetar med att specialtillverka inredning åt hotell, bland annat Scandic, men även till butiker, restauranger och andra offentliga miljöer [1]. Företaget arbetar mestadels i trämaterial men andra material kan även förekomma i produktion. 2019 genomfördes ett generationsbyte på företaget och därmed startade implementeringen av att arbeta mer hållbart och sträva efter återanvändning av material. Idag använder företaget det spillmaterial som inte återanvänds till förbränning för att värma upp Sibabs lokaler.
Företaget har idag ingen systemhantering av spillmaterial efter utsågning av beskurna träpartier. Önskan från företaget är därmed att implementera en sorteringsstation på företaget, detta för att skapa möjlighet för spillmaterial att återanvändas alternativt säljas vidare. Företaget önskar en strukturering av beskurna partier i form av bestämda dimensioner som kan säljas vidare och partier som anses vara för små för att återanvända. Sibab önskar även lagerplacering för vidare hantering av de återanvändningsbara partierna. För vidare hantering av lagerplacerade partier önskar Sibab en implementering av dokumenthantering för lagerstatus av spillmaterial.
1.2 Problembeskrivning
År 2015 skapade Förenta Nationen, FN, tillsammans med medlemsländerna vad som kom att kallas Agenda 2030. Agendan syftar till att sträva efter ekonomisk-, social-, miljömässig och hållbar utveckling till år 2030, detta med hjälp av de 17 globala mål som innefattar att minska orättvisor, ojämlikhet, fattigdom, tillika lösa miljökrisen [2].
För att uppfylla de globala målen krävs det att företag engagerar sig i en bättre morgondag gällande alla berörda mål. Sibabs strävan efter hållbarhet och implementering av sorteringsstation för spillmaterial ansvarar i FN:s globala mål nummer 12, “Hållbar
konsumtion och produktion” se bilaga 1. Det 12.e målet innefattar i sig 8 stycken delmål där
Sibab vidrör två stycken mål. Delmål nummer 2 behandlar effektivt nyttjande av naturresurser och delmål nummer 5 representerar strävan efter att minska avfall och istället fokusera på återanvändning [3].
Sibab återanvänder idag i allmänhet allt spillmaterial från plywood, spånskiva och MDF (medium-density-fibreboard), till att flisa materialet i en flistugg. Flisen används sedan för att värma upp fabrikens lokaler men företaget är medvetna om att material i större dimensioner kan återanvändas istället för att förbrännas.
Företagets spillmaterial genereras efter utsågning av obearbetade träskivor vid sågstation placerad i snickeriet. Sågen omfattar en area på 9x9 meter bestående av formatsågen Holz-her cut 12. Formatsågen beskär skivmaterial utifrån sin grundstorlek för att sedan finbeskäras i rätt dimensioner senare under produktion. Formatsågen möjliggör beskärning av multipla partier upp till tre träskivor i höjd alternativt beskärning av mindre dimensioner på samma träskiva.
Sibab arbetar med två olika projekt, så kallade A-, och B-projekt. A-projekten innefattar tillverkning av standardiserad interiör som upprepade gånger beställs av kund, medan B-projekten innebär tillverkning av mer specifik interiör som anses som engångsprojekt. Då A-projekten tillverkas mer frekvent kan sågen optimera beskärningen genom att samla flertalet dimensioner på samma träskiva, alternativt beskära enstaka, större dimensioner på flertalet träskivor i höjd, därav minskar uppkomsten av spillmaterial. Större partier av spillmaterial kommer således att skapas vid tillverkning av B-projekt och dess mer specifika engångstillverkningar.
För att skapa struktur för hantering av spillmaterial är företaget i behov av att implementera lagerförvaring för återanvändningsbart material, detta genom att skapa utrymme för förvaring och dokumentering av lagerstatus för möjlighet till vidare försäljning och hantering.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med projektet är att författarna för examensarbetet, skall på ett ergonomiskt och systematiskt sätt, baserat på befintliga standarder gällande arbetsmiljö tillika företagets önskemål och arbetssätt, implementera en sorteringsstation för återanvändning av spillmaterial. Författarna skall skapa lagerförvaring av det spillmaterial som kan återvändas och det spillmaterial som skall förbrännas, detta baserat på egenskaper i materialet som måste beaktas.
Projektet innefattar även implementering av dokumenthantering för att möjliggöra dokumentation av lagerstatus. Syftet speglar således implementering av en mer hållbar produktion med miljöaspekter i åtanke.
Därmed är studiens frågeställningar:
1. Hur skall sortering av spillmaterial hanteras? 1.1. Vart skall sorteringsstationen placeras?
1.2. Hur skall sorteringsstationen visuellt se ut baserat på ergonomi och arbetsmiljö? 1.3. Hur och vart skall återanvändningsbart material förvaras?
1.4. Vilka dimensioner skall återanvändningsbara partier inneha? 2. Hur skall sortering av spillmaterial dokumenteras?
1.4 Avgränsningar
Ett lagersystem med tillhörande ställage finns för närvarande tillgängligt hos företaget, därmed kommer författarna inte att generera lagerinredning.
Avgränsning i projektet anser vidare hantering efter lagerplacering och dokumentation. Författarna kommer därmed inte att beröra vidare hantering i form av återanvändning eller vidare försäljning av spillmaterial.
Slutresultatet kommer inte heller att framställas som en fysiskt tillverkad sorteringsstation utan ett teoretiskt och visuellt förslag på placering och hantering presenteras.
1.5 Disposition
Studien presenterar hädanefter Teoretiskt Ramverk som ligger till grund för projektet. Under teoretiskt ramverk presenteras den fakta som kommer ligga till grund för studiens resultat. Kapitlet redovisar insamlad information beträffande arbetsmiljö, hållbar produktion, ekodesign, trämaterial och ISO-standard.
Under kapitlet för Metod presenteras genomförd prestation beträffande projektgenomförande tillika produktutvecklingens faser. Metoder för projektgenomförande möjliggör tillvägagångssättet för ett framgångsrikt projekt. Teoretiskt ramverk för produktutveckling skapar förutsättningar för att använda produktutveckling som metod under studien.
Kapitlet för Genomförande och Resultat påvisar de resultat som åstadkommits under kapitlet för metod. Genomförande och resultat innefattar även vidareutveckling och slutkoncept. Studien avslutas med analys av framtaget resultat, diskussion och möjlighet till vidareutveckling av projektet framöver.
2
Teoretiskt ramverk
Kapitlet ger en teoretisk grund som används i studieupplägget och en bas för att analysera resultatet av de frågeställningar som formulerats.
2.1 Koppling mellan frågeställningar och teori
Frågeställning 1Den första frågeställningen för studien och dess innefattande underfrågeställningar kommer att besvaras baserat på arbetsmiljöverkets stadgar och paragrafer, se bilaga 2. Stadgarna berör ergonomi vid förflyttning av spillmaterial, arbetsutrymme som skapar en grund för hur sorteringsstationen kan vara utformad, samt föreskrift för användning av truckar vid vidare förflyttning av spillmaterial, se tabell 1.
För att uppfylla en minimal miljöbelastning vid hantering av spillmaterial, kommer även Agenda 2030 att tas i hänsyn under projektet. Detta på grund av att FN:s globala mål innefattar hållbar produktion och konsumtion för att minska mängden avfall genom att återvinna och spara på naturens resurser.
Ekodesign presenterar möjligheten till att tillhandahålla minimal miljöbelastning under hela produktens livscykel. Den applicerbara teorin för studien berör resthanteringsmöjligheter och hur de olika hanteringarna påverkar miljön.
Genom förståelse av trämaterial och dess egenskaper vid materialåtervinning, energiåtervinning och deponering kommer även teori för materialet vara applicerbart.
Frågeställning 2
Frågeställning nummer två besvaras av ISO standarden som beskriver hur dokumenthantering skall genomföras tillika arkiveras.
Tabell 1. Koppling mellan frågeställning och teori
Frågeställning Teoretiskt ramverk 1. Hur skall sortering av spillmaterial hanteras? 1.1 Vart skall sorteringsstat ionen placeras? 1.2 Hur skall sorteringsstation en visuellt se ut baserat på ergonomi och arbetsmiljö? 1.3 Hur och vart skall återanvändning sbart material förvaras? 1.4 Vilka dimensioner skall återanvändning sbara partier inneha? 2. Hur skall sortering av spillmaterial dokumenteras? Projektgenomförande Produktutveckling Arbetsmiljö Agenda 2030 Ekodesign Trämaterial Dokumenthantering
2.2 Projektgenomförande
Ett projekts genomförande är fördelaktigt uppdelat i olika faser. Projektgenomförande ligger till grund för författarnas arbetsgång som projektgrupp. Moment att genomföra under ett projekt är förstudie, uppstart, planering, genomförande och avslut [4]. De olika faserna i projektet kan komma att påbörjas innan föregående fas avslutats.
2.2.1
Förstudie
Förstudien, även den första fasen i ett projekt skapar en utredning och beslut skall fattas om projektet skall fortsätta eller inte [4]. Det är därför av värde att genomföra en förstudie för att minimera exponentiella kostnader som kan uppstå om projektet startar direkt för att sedan behöva avbrytas eller misslyckas att uppnå resultat. Fasen lägger grund för projektets problemområde som skall lösas och vilka krav som ställs på projektet. Vidare skapas förslag på mål, ekonomiska aspekter tas i hänsyn och berörda parter för projektet sammanställs. Fasen avslutas genom besked om uppstart av projekt eller avslut.
2.2.2
Uppstart
Då projektet godkänts under förstudiefasen kan fasen för uppstart av projekt påbörjas [4]. Under uppstartsfasen tilldelas projektledare för projektet. Fastställande av projektets strategier skapas tillika startmöte genomförs under uppstartsfasen. Då uppstartsfasen genomförts är nästa fas under projektgenomförandet planeringsfasen, men som tidigare definierat, kan de olika faserna komma att arbetas med sammanfogat, då det inte krävs att avsluta en fas innan en annan påbörjas.
2.2.3
Planering
Under planeringsfasen skapas vad som kommer att kallas projektplan [4]. Planen beskriver vad som krävs för genomförande av projektet tillika delmål i hur gruppen skall genomföra projektet. Mer detaljerat skall projektplanen definiera kunden och dess behov, mål med projektet, omfattning, resursplan, tidsplan, budget av inköp och kassaplan. Projektplanen skall även definiera kommunikationsplan, risk- och möjlighetsplan, kvalitet-, miljö- och arbetsmiljöplan. En projektplan skall vara tillgänglig för redigering under projektets gång och användas som styrmodell, utgångsdokument och rapportering av projekt.
Planeringsfasen avslutas sedan med att framför allt styrgruppen men även kund godkänner projektplanen.
2.2.4
Genomförande
Under genomförandefasen utförs själva projektet baserat på planeringsfasens nämnda indelningar och bestämmelser för projektet, som definierats i projektplanen [4]. Utöver genomförande av projektplan sker även ändringshantering då projektet kan komma att ändras. Under genomförandet sker även uppföljning och åtgärder av milstolpar eller förändring som skett under projektet gång, rapportering för dokumentation, styrgruppsmöten och överlämning av projekt sker även.
2.2.5
Avslut
Vid avslut av projekt skall ett externt- och internt avslut mot kund tillika internt inom företaget genomföras [4]. Under avslutningsfasen skall även arkivering av projekt ske för samlad dokumentering av projekt under en angiven tidsperiod.
2.3 Produktutveckling
Produktutveckling innebär de faser som ett projekt genomgår för att ta fram en produkt eller tjänst. Faserna innefattar förstudie, produktspecificering, konceptutveckling, utvärdering och konceptval, konfigurering och detaljkonstruktion samt prototyptillverkning [5].
2.3.1
Problemformulering
Vid uppstart av ett projekt och för lyckat resultat krävs det en definition av problemet som önskas lösas [5]. Formuleringen skall koncist beskriva kärnproblemet. Viktigt att ta i hänsyn är att inte definiera tekniska lösningar vid detta steg utan enbart beskriva problemet.
2.3.2
Förstudie
Vid förstudien skapas en objektiv problemanalys inför den potentiella nyutvecklingen av en produkt eller tjänst [5]. Här tas det fram bakgrundsmaterial till det kommande projektet som design, marknad och teknik. Under förstudien är det viktigt att alla olika typer av kompetensområden finns med så det framkomna problemet blir omfattande kartlagt. Vid förstudien skall det på ett okritiskt sätt studeras olika förutsättningar och potentiella tekniska lösningar på problemet. I den här fasen av ett projekt används relativ lite resurser, men mycket viktig under förstudien är att fördjupa sig och förstå problemet för att minska framtagningens och produktens framtida kostnader.
Under förstudien fastställs en kravspecifikation som beslutar de funktionella kraven, för att senare i projektet vidareutveckla och gå in på detaljnivå av specifikationerna.
2.3.2.1
Frågemetoden
Frågemetoden syftar till att definiera problem baserat på fakta och synpunkter ställda i form av frågeställningar [5]. Informationssamlingen skapar sedan en bas för att definiera grunden till problemet. Definierande för frågemetoden är dess faktabaserade grund tillika objektiva och distinkta information.
Exempel på frågeställningar baserat på frågemetoden kan vara:
• Vad är problemet och varför existerar det? • Var finns problemet och varför finns det där? • När finns problemet och varför då?
• Hur hänger problemets beståndsdelar ihop och vilka är dem? • Vem berörs av problemet?
2.3.2.2
Situationsbestämning
Situationsbestämning definierar problemformulering i form av besök på platsen där problemet äger rum [5]. Likt frågemetoden är situationsbestämning grundat i frågeställningar, intervjufrågor, observationer och egna dokumentationer. Syftet med situationsbestämd problemformulering är att genom egna uppfattningar skapa en realistisk formulering av problemet vid analys av exempelvis arbetsplats, moment, metoder eller arbetsmiljö.
2.3.2.3
Produktspecificering
Produktspecificeringen skall kunna tillämpas som referenser vid slutgiltig produktlösning och utvärdering av de lösningar som uppkommit under fasens gång [5]. Under konstruktionsprocessens gång uppdateras och utvecklas produktspecifikationen hela tiden då nytillkommen kunskap och information förvärvs. Därav ökar kompetensens om produkten. Genom att spegla produktens rätta behov som produkten bör uppfylla har ändamålsenliga, korrekta och entydiga specifikationer en betydelse för fasen, då krav på kortare ledtider och en växande konkurrens har ökat under de förgångna åren.
Kravspecifikation
Kravspecifikation syftar till att samla all nödvändig information i form av krav och ”vad” som skall uppfyllas [5]. Specifikationen syftar till att samla all information av värde som ett förhållningsdokument innan, under och som kontroll efter projektet. Kravspecifikationen kan sammanställas i kombination av kund och företag eller med en utav parternas större inverkan.
2.3.3
Planering
En av projektets viktigaste delar är planering, både projekttyp som skall genomföras tillika tidsplanering [5]. Projekttyp definierar arbetets tillvägagångsätt och tiden specificerar arbetstid för delmomenten under ett projekt men även hela projektets tidslinje. I många fall kan inte tidsplanen följas med tanke på olika ändringar i projektet. För att planera tiden finns det olika metoder, i denna rapport lyfts GANTT-schema som den använda metoden.
2.3.3.1
Stage-Gate-modell
Projekttypen ”stage-gate-modellen” syftar till att bryta ner ett projekt i olika faser som skall genomföras för att fullfölja projektet [5]. Efter att varje delmål i projektet genomförts skall delprojektet genomgås och godkännas i en gate för möjlighet att gå vidare till nästa delprojekt. Vid misslyckad gate, skall delprojektet kompletteras för nytt godkännande innan nästa delområde påbörjas.
2.3.3.2
GANTT-Schema
Henry Gantt utvecklade en mycket lätt metod för tidsplanering, kallad GANTT-schema [5]. Genomförandet av metoden kan byggas upp på ett koordinatsystem, där X-axeln representerar tiden för aktiviteterna och Y-axeln representerar själva aktiviteten, se figur 1. De olika längderna på aktiviteterna motsvarar tidslinjen som sysselsättningen bedrivs på. Metoden har en tydlig struktur med en start- och slutpunkt för projektens gång.
2.3.4
Genomförande
Under genomförandefasen för produktutveckling sker informationssamling som ligger till grund för konceptgenerering. Konceptutveckling startar sedan med dess innefattande metoder kontrollmetoden och brainstorming. Efter konceptutveckling sker konceptutvärdering och konceptval, konfigurering och detaljkonstruktion för att avlutas med prototypgenerering [5].
2.3.4.1
Informationssamling
Under informationssamlingsfasen är intervju av stor vikt, både kvalitativ som kvantitativ [5]. Intervju medför möjlighet att utgå ifrån kundens perspektiv och önskemål. Metod vid genomförande av intervju är att skapa relevanta frågeställningar som önskas besvaras av kund eller marknad. Frågorna kan vara både öppna och strukturerade. Frågorna bör vara lättförstådda och lätta att svara på för att starta konceptgenerering baserat på krav och önskemål, detta för att uppnå ett lyckat projekt.
2.3.4.2
Konceptutveckling
I olika sammanhang kan begreppet koncept uppfattas och definieras skiftande [5]. I konceptgenereringsarbetet skall arbetet riktas mot de funktionella kriterierna i produktspecifikationen och det skall således användas som en utgångspunkt i arbetet. Genom att ha gjort ett gott och väl arbetat specifikationsarbete med en fulländad specifikation, är möjligheterna stora att alla funktionella kriterier och krav är säkerställda, och därmed kommer att uppmärksammas. De funktionella kriterier som finns för den kommande produkten skall karakteriseras med det systematiska konceptgenereringsarbetet och därav skapa alternativa lösningar som uppfyller kraven.
I konceptgenereringsarbetet arbetas det i olika steg. Det första steget innefattar att specifikationen av problemet skall vara detaljerat och konkret beskrivet, genom en bred och abstrakt formulering. Steg ett är utformat genom att finna mer generella lösningar till problemet med en stor vidd. I det andra steget av arbetet sker en funktionsanalys. Funktionsanalysen utformas genom att visa produktens alla funktioner och dess mer ingående delar, syftet med analysen är att tillsätta en funktionsstruktur. Vid det tredje steget av konceptgenereringsarbetet eftersträvas potentiella lösningar till de identifierade delfunktionerna som uppkom vid funktionsanalysen. Dessa typer av lösningar kan uppkomma genom olika metoder. Den ena metoden är kreativa metoder där bland annat brainstorming ingår och är en av den mest använda metoden av de två presenterade metoderna. Den andra metoden som kan användas under steget är systematiska eller rationella metoder. Senare skall de olika lösningarna för delproblemen sättas samman och bilda totala alternativ till lösningen. Målet under denna fas är att det skall finnas ett antal olika lösningar som uppfyller kraven på produktspecifikationen och som möjligtvis kan användas senare i processen.
Kontrollmetoden
Kontrollmetoden är en systematisk metod för konceptgenerering [5]. Genom användning av checklistor kan det aktuella problemet studeras och idéer genereras. Metoden är enkel att utföra och fördelar med metoden är att enkla frågeställningar inte missas i arbetet.
Vid arbetet finns två faktorer som bör tas i hänsyn:
• Den använda checklistan blir sällan helt komplett.
• Vid en lång checklista kan användaren luras av att alla punkter är avcheckade.
Brainstorming
Brainstomning används som metod i konceptgenereringsfasen för att framkalla nya idéer på ett problem [5]. Denna typ av metod tillhör den kreativa metoden. Syftet med brainstorming är att skapa nya idéer i grupp där det anses att idékvantitet går före kvalitet på idéerna. Genom metoden hjälps gruppen åt att motivera varandra att utveckla sina kommande idéer.
Inom brainstorming finns fyra olika grundregler:
• Vid brainstorming är inte kritik tillåtet, vare det gäller till sig själv eller andra. De olika idéerna som uppkommit under processen kan leda fram till den blivande lösningen.
• Genom association från en sämre idé kan det framkomma en utmärkt idé, därav eftersträvas kvantitet i processen för brainstorming.
• Idéer som kan vara främmande för lösningen är också alltid välkomna, då dessa idéer kan vara en lösning på problemet med hjälp av lite modifikation. Där av uppmanas det att tänka utanför det vanliga.
• En kombination av idéer kan göras. Genom att ta in vad andra deltagare säger kan idén associeras vidare på och en ny problemlösning uppkomma.
2.3.4.3
Konceptutvärdering och konceptval
I konceptutvärderingsfasen skall lösningsalternativen utvärderas och analyseras. Detta i utsträckning till hur lösningarna förhåller sig till krav och önskemål som satts i tidigare produktspecifikationsfas [5]. Vid analysen av resultaten av de olika lösningsalternativen vägs lösningarna mot varandra för att hitta det bästa alternativet. Den bästa lösningen existerar i det koncept med bäst egenskaper och prestanda som uppfyller kraven på produkten. Analys av de olika egenskaper för lösningsalternativ måste utvärderas och jämföras innan ett beslut om vilket koncept som ska arbetas vidare på tas. Vid en egenskapsanalys finns det olika typer av hjälpmedel som används exempel teknologibaserade modellerings-, analys- och simuleringsmetoder. Varje egenskap genomgår en egenskapsanalys.
2.3.4.4
Konfigurering och detaljkonstruktion
Under konfigurering och detaljkonstruktion, skall det slutliga konceptet vidareutvecklas till en produkt som uppfyller produktspecifikationen som utformats i början av projektet [5]. I denna del av processen skall målet vara att produkten ska vara användningsriktig och inneha de satta funktionerna. Här är ett mål att kunna tillverka några få exemplar för att kunna testa och analysera produkten. Inom denna fas används detaljkonstruktion för att konfigurera den framtagna produkten. Här väljs därmed dimensioner på produkten samt de standardkomponenter som skall finnas på produkten. Det definieras arkitektur av produkten, samt att produktens layout beskrivs, men här konstrueras även nya och unika detaljer för produkten och även materialet för dessa bestäms.
2.3.4.5
Prototyp
Prototyper kan vara mycket användbart och finns i olika typer av utförande och syften [5]. Ofta används virtual prototyping, menat simulering och modellering i dator. Här används olika CAD-system för att bygga produkten visuellt för att exempelvis kunna se den utifrån olika perspektiv, samt att kunna simulera konstruktionen. Detta görs innan en ren fysisk prototyp skapas.
De fysiska prototyperna kan exempelvis vara en mock-up där det visar de yttre egenskaperna, färg och form. Funktionsprototyper kan även tillverkas och dessa prototyper används i laboratorium för att kunna hitta bättre tekniska lösningar än vad produkten redan erhåller. Det tillverkas också prototyper för att få produkten att haverera, exempelvis genom överbelastning i en maskin. Denna typ av prototyp kallas för ”slaktprov”. De sista prototyperna tillverkas i en anpassad serieproduktion och kallas för nollserie. I denna process kan prototyperna fält-testas under processens gång.
2.4 Design i den industriella utvecklingsprocessen
Design av en produkt eller tjänst är en nyckelfaktor för en lyckad försäljning på marknaden [5]. I begreppet handlar det om att utveckla varumärket genom strategiska frågor, som exempelvis kan handla om kundernas reaktion av produkten. Vid ett dåligt bemötande av kunderna kan resan för produkten bli svår. Designkompetensen används genom att utveckla visioner om hur produkten kan se ut i tidigt stadie i processen. Designen innefattar funktion, uppbyggnad, formgivning och primärkonstruktion av produkten. Designern arbetar ofta med en inledande insats i början av projektet för att i senare skede arbeta med mer detaljerade designfrågor. Designern arbetar med den kommande utformningen ända fram till färdigt utseende är fastställt. Idag används 3D-modellering i ett tidigt skede under processen för framställning av design. Här kan också dokumentation av produkten skapas och sparas. Simuleringar av produkten kan utföras för att underlätta designarbetet.
2.5 Arbetsmiljö
Arbetsgivaren ansvarar för att det finns en bra och säker arbetsmiljö på arbetsplatsen, genom att arbeta konsekvent med arbetsmiljön dagligen bör det uppnås. Arbetsmiljön innefattar allt ifrån fysiska förhållanden i verksamheten till sociala förhållande, även de organisatoriska förhållandena [6]. Genom att skapa en god arbetsmiljö har arbetsgivaren som skyldighet att se till så att arbetet sker utan risk för olycksfall eller risk för ohälsa. På grund av det, finns det arbetsmiljöregler och arbetsmiljölagen (AML) som arbetsgivaren bör känna till [7].
2.5.1
Systematisk arbetsmiljö (SAM)
Den 15 februari 2001 trädde tolv paragrafer om systematisk arbetsmiljö i kraft av arbetsmiljöverket [8]. Föreskrifterna innefattar ett arbete om att undersöka, utföra och följa upp företagets verksamhet till följd av att förebygga olyckor fysiskt och psykiskt, se bilaga 3. De 12 paragraferna för systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), skall gälla alla arbetsgivare. Paragraferna ställer krav på hur verksamheten skall ställa sig till hur arbetsmiljön skall organiseras samt vilka verksamheter av arbetet som skall genomföras. Genom att förhålla sig till kraven bildas ett system där alla paragrafer sammanvävs och bildar en helhet, se bilaga
4, [9]. Paragrafer av värde för rapporten berör ergonomi, arbetsutrymme och truckar.
2.5.2
Ergonomi
För att förebygga olycksfall och ohälsa på företaget behöver arbetet anpassas efter varje individ. Arbetet med ergonomin innefattar all fysisk, mental och organisatoriska faktorer på arbetsmiljön. Ergonomin omfattar hur arbetet planeras och organiseras innan utfört arbetet. För att kunna utföra ett välgjort arbete med god kvalitet och en god hälsa skall arbetet ske med varierad arbetsrörelse och belastning, samt att möjlighet till återhämtning vid arbetet finns [10]. Enligt belastningsergonomi (AFS 2012:2) beskrivs de föreskrifter gällande stående arbete och manuell hantering om hur ett arbete skall utföras utan att arbetsbelastningsskador uppkommer.
2.5.2.1
Stående arbete
Vid stående arbete som exempel vid en maskin krävs bra utformade skor med lämpligt mycket svikt i beroende på hur underlaget som den arbetande står på [11]. Underlaget får inte bli för mjukt och stumt, samtidigt som underlaget inte får vara för hårt. Ett par ordentligt passande skor bör förhindra skador på ben och rygg. Vid ett statiskt arbete kan ben och rygg tröttas ut och kan leda till skada. Genom att aktivera kroppen med rörelse fås en god blodcirkulation. Därav kan det vara bra att inte stå under en lång tid i ett statiskt läge.
2.5.2.2
Manuell hantering
Vid manuell hantering berörs den ergonomi som innefattar det arbetet som baseras på att en kraft krävs för att utföra ett arbete, exempelvis lyfta eller bära, samt dra eller skjuta en last [12]. Vid för tungt arbetet då kraften vid arbetet blir för stor, kan kroppens muskler, senor och leder ta skada. De vanligaste skadorna som uppkommer vid för tungt arbetet är ländryggsproblematik samt axlar och skulder skador. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) finns stöd för bedömning av risker vid arbete av manuell
Lyftarbete
Lyftarbete innefattar att en last lyfts, ofta i samband med böjda, vridna eller/och sneda arbetsställningar [13]. Under lyften utsett kroppen för en stor tyngd där ländryggen är i riskzon men även andra delar av kroppen. Redan vid ett enstaka tungt lyft utsatts kroppen för en överbelastning och där med risk för skada. Vid lyft av last bör inte bördan väga mer än 25 kilogram. I de fall som manuella lyft av en last väger 25 kilogram eller mer skall lasten lyftas med en väl god arbetsställning och hållas nära kroppen. Då upprepade lyft skall ske eller att lasten inte kan hållas nära kroppen skall inte lasten väga mer än 15 kilogram. Tunga lyft belastar inte bara kroppens muskler och leder utan även hjärtat, lungor och kroppens blodomlopp. Även knäskador förekommer ofta vid samband med tunga lyft med böjda knän, lyft i trappor samt lyft med ostadiga och hårda underlag. För bedömning av risk vid ergonomi av lyftarbetet skall granskning ske av avstånd till kropp, vikt, under hur lång period och hur ofta lyftarbetet sker under arbetsdagen.
Skjut- och dragarbete
Vid arbete där lasten är för tung för lyftarbete används skjut- och drag arbete [13]. Vid denna typ av arbete är överbelastning på axlar och skuldrorna de största utsatta områdena för skada. Belastningsskadorna som uppstår vid arbetet uppkommer oftast av för stor vikt på lasten eller att arbetet utförs under en längre tid. Det kan också förekomma genom utförande av samma arbete flitigt under arbetsdagen. Underlaget som skjut- eller dragarbetet uträttas på bör inte ha att för stora nivåskillnader då transportvägen ska ske så ergonomiskt som möjligt. Även friktionen mellan lasten och underlaget har en stor inverkan, friktionen där bör vara låg. Medan vid underlaget och individen som skjuter/dra bör friktionen vara hög. Vid drag med hjälp av exempelvis truck, skall grepphöjden vara i armbågshöjd för att undvika skada, alternativ tvåhandsgrepp.
2.5.3
Arbetsutrymme
Lokaler och arbetsutrymme inom en verksamhet är viktig, den påverkar hur individerna trivs på sitt arbete. Den påvisar också vilka risker som finns på arbetsplatsen samt vilka olyckor som kan uppstå. Maskiner och olika typer av fordon kan förkomma inom verksamheten och kan utgöra en risk för de arbetande. Några andra typer av risker kan vara för små utrymmen för utförandet av arbetet, vilket kan leda till en dålig ergonomi för den arbetande. Ojämna golv kan ge risk för fall och därav skada den verkställande. I en industri kan ljudnivån vara hög och därav ge hörselproblem eller försvåra koncentrationen för de arbetande [14]. Enligt paragraf 22 i arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) ”Hur arbetsplatsen ska vara utformad”, skall de utrymmen och lokaler som behövs för arbetet vara tillräckligt stora så att de anställda inte löper risk för ohälsa eller olycksfall [15].
2.5.4
Truckar
Inom industrin är en av de vanligaste förekommande arbetsolyckorna i Sverige truckolyckor. Ofta innebär dem att föraren på något sätt tappar kontroll över sitt arbete och trucken. Det kan även vara olyckor där trucken krockar eller välter. En vanligt förekommande olycka är klämning av ben och fötter men även förslitningsskador av rygg, nacke och skuldror. Genom att använda sig av rätt typ av truck för arbetet minskar eventuella skador, samt att trucken underhålls och kontrolleras innan den används. För att förhindra klämskador på fötterna skall berörd använda skyddsskor [16].
2.5.5
Lagersystem
Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2020:1) trädde i kraft 1 januari 2021 och representerar myndighetens bindande regler och allmänna rekommendationer, se tabell 2, [15].
Tabell 2. AFS 2020:1, föreskrifter, arbetsplatsens utformning Inredning och utrustning
47 § Inredning och utrustning skall formas
baserat på god hälsa och hindra skada från att uppstå.
48 § Ett ställage skall vara tydligt och synligt
bemärkt med maxlast vid både sektion och bärplan.
49 § Ett ställage skall inneha påkörningsskydd
och vara förankrat vid risk för ostadighet vid totalthöjd som är 4 gånger högre än djupet på ställage.
50 § Trafik vid lager skall vara skyddade mot ras
och pallar skall skyddas mot förskjutning.
Skydd mot ras
153 § Föremål får inte orsaka ras och skada av
personal. Detta måste förhindras och förebyggas.
2.5.5.1
EUR lastpall
1959 fastställdes EUR lastpallen med måtten 800 x 1200 mm och är den vanligaste lastpallen beträffande returanvändning i Sverige. Höjden på EUR lastpall är 144 mm hög och innehar vikt på 25 kg, den får inte heller överstiga en jämnt fördelad last på 1500 kg [17].
2.6 Agenda 2030
År 2015 antog världens ledare vad som kom att benämnas Agenda 2030. Agendan innefattar 17st globala mål med målet att uppnå till år 2030 gällande hållbar utveckling. Agenda 2030 sattes i verk 1.a januari 2016 baserat på tidigare globala mål med benämningen ”de åtta milleniemålen” men de nya målen skulle nu äga en bredare omfattning [18].
För att tydliggöra begreppet hållbar utveckling representerar detta således tre dimensioner som berör social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Detta, med huvudsyftet för hållbar utveckling att använda resurser till så pass utsträckning att även kommande generationer kan nyttja de resurser som finns tillgängliga idag.
De 17 globala mål som agenda 2030 representerar innehåller 169 stycken delmål. För att uppnå målen krävs det att civilsamhällsorganisationer, kommuner och landsting, tillika forskare och näringsliv i alla länder aktivt arbetar med de satta målen. Detta med landets regering i spetsen för genomförandet.
Delmål nummer 12 berör hållbar produktion och konsumtion. Målet omfattar produktionskedjor och tillverkare som kan bidra till att säkerställa hållbara produktions- och konsumtionsmönster.
Delmål 12 är i sin tur indelat i 8 förgreningar som speglar möjligheten till en hållbar förvaltning, minska matsvinn, hantering av kemikalier, minska avfall och främja hållbara upphandlingsmetoder, se bilaga 1.
Förgreningarna 12.2 och 12.5 är av användning för produkttillverkare genom att följa de uppsatta målen citerat [19]:
12.2
” Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.”
12.5
” Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska och återvinna avfall.”
2.7 Ekodesign
Boken Ekodesign – praktisk vägledning, syftar till att vägleda företag genom en miljöanpassad produktutveckling [20]. Idag fokuserar företagen mer på produkten i sig och inte på hur tillverkning, användning och skrotning påverkar miljön. Metodiken står för att skapa produkter som minimalt påverkar miljön och är av stor nytta. Metodiken är direkt kopplad till miljöpolitiken som inriktar sig på hur människans livsstil och produktion påverkar miljön. Inte bara produkten i sig utan även hela dess livscykel vilket inkluderar så kallat integrerad produktpolicy, IPP som syftar till att skapa en bättre morgondag med miljövänliga produkter omfattandes hela dess livscykel.
Genom att återvinna produkter och material bidrar företaget till mindre miljöbelastning och på så sätt spara på naturens resurser. För att uppfylla detta krävs det att företagen aktivt väljer att arbeta med återanvändningsbart material. Att återvinna innebär att företaget sparar 9/10 av den energi som krävs vid nyframställning.
En resthanteringstrappa representerar prioritering vid resthantering, ju högre upp ett företag befinner sig på trappan, desto mindre miljöbelastning innebär det, se bilaga 5,
resthanteringstrappa. Resthanteringstrappan definierar fem trappsteg som beskrivs i fallande
ordning, se tabell 3.
Tabell 3. Resthanteringstrappa
Förebyggande Påvisar att genom att reparera, uppgradera,
sälja vidare eller att använda annan tillämpning sparar mest på miljön.
Återanvändning Genom att återskapa hela eller delar av
produkten till annan produkt bidrar vi till längre energiförbrukning än vid
nyframställning.
Materialåtervinning Påvisar att företaget kan återanvända
material med, tillika utan
kvalitetsförsämring i annan produkt.
Energiåtervinning Att utvinna energi genom förbränning och
således överföra den energin till annan kraftkälla tillhandahåller mindre miljöbelastning.
Deponering Sker vid tillfällen då material inte vidare kan
hanteras utan skrotas.
Genom att definiera resthanteringstrappan kan företag på så vis tydligt förstå hur deras resthantering påverkar miljöbelastningen, vare sig företaget önskar en överblick om vart de befinner sig i hanteringstrappan eller om de vill påverka hanteringen.
2.8 Trämaterial
För att möjliggöra återvinning på bästa sätt för trämaterial krävs det att tillhandahålla en djupare förståelse över hur trä som material beter sig och dess återvinnings- och återanvändningsbara egenskaper.
När träd och skog växer tar de upp grundämnet kol via fotosyntes och släpps ut igen i naturen när trädet dör och förmultnar, se bilaga 6. Vid avverkning av skog förbinds kolet i träet ända tills trädet förbränns efter användning [21]. Det är således påvisat att genom att återvinna färdig använt trä anses det vara lika miljömässigt försvarbart att återvinna som att återanvända. Till skillnad från andra produktionsmaterial och dess resthanteringsrestriktioner går det således bortse från bestämmelser vid arbete med trä, undantag kan göras vid ekonomiska aspekter. Exempel på ekonomiska aspekter som spelar en roll i återanvändning av trä kan vara om företaget önskar att skapa flis av träet för att användas till uppvärmning istället för att köpa energi av elleverantör [22].
Vid energiåtervinning av trä, flisas materialet ner för att sedan omvandlas till biobränsle. Detta kan användas för att generera el och uppvärmning av lokaler. Bioenergin som utvinns av restmaterial bidrar till en mindre miljöbelastning genom återanvändning av naturens resurser. Hållbar bioenergi innefattar att flertalet aspekter måste beaktas, se tabell 4 och 5. Tabellerna speglar både krav på vad som måste uppfyllas tillika det som inte får påverkas vid energiåtervinning [23].
Tabell 4. Krav som måste uppfyllas vid energiåtervinning
Krav som måste uppfyllas: Mindre utsläpp av växthusgaser än vid fossil bränsleanvändning.
Säkerställa goda arbetsförhållanden tillika att inte lokalbefolkningen påverkas av energiåtervinningen.
Tabell 5. Energiåtervinning som inte får påverka miljön
Bioenergin får inte: Minska kolförråden på jordbruksytan. Minska biologisk mångfald.
Förstöra framtida tillväxt av naturens resurser.
2.8.1
Återvinna trämaterial
För att tillgå information om vilka träslag som kan förbrännas samlas information in från
”Miljösamverkan, Sverige” och Naturvårdsverket. [24][25]. Trämaterial som är ytbehandlade
kan leda till innehåll av halogenföreningar och/eller tungmetaller. Halogenföreningar är en del av ytbehandlingen av trä. Behandlingen är svårnedbruten på grund av att komplexet är fettlösligt och lagras därmed i organiska kroppar som lättare bryter ner vattenlösliga ämnen. Tungmetaller anses inte vara möjliga för avfall om mängden tungmetall vars densitet överstiger 5 𝑔/𝑐𝑚3 enligt 4 § 4 ur FAF (Förordning (2002:1060) om avfallsförbränning). Naturvårdsverkets bestämmelser speglar att om materialet innehar ett tunt skikt av ytbehandling av plast är trät således godkänt för förbränning trots att plast inte ingår i kategorin av förbränning av trä. Vid ytskikt av halogener och tungmetaller skall således materialet inte förbrännas på grund av miljöfarliga dioxiner, se tabell 6.
RT-flis, förkortat från retur trä-flis är trämaterial som redan är använt, exempelvis träpaneler på ett hus eller träpall. Då materialet exponerats för diverse föroreningar vid produktens livstid kan därmed RT-flis komma att innehålla halogener och tungmetaller. Materialet uppfyller således inte avfallsförbränningsreglerna. Ren RT-flis utan innehåll av halogen och tungmetall är godkänt för att förbrännas.
Kreosotbehandlat trämaterial är ett undantag från regler för avfallsförbränning. Kreosot är en träskyddsbehandling som inte innehåller halogen tillika tungmetaller men innehåller så kallade PBT-egenskaper som är långlivade och toxiska som är bioackumulerbara. Material som innehåller kreosotbehandling måste således genomgå en full förbränning för att dess giftiga egenskaper skall förstöras [25][26].
Spånskivor är skapade i en kombination av lim och träspån. Vid tillverkning av möbler är spånskivan ofta ytbehandlad med ett tunt plastskikt. En mycket tunn plastbeläggning på spånskivor är godkänt för förbränning om materialet inte innehåller halogener och tungmetaller.
Företaget kan således förbränna sitt spillmaterial på plats i fabriken med en tunn ytbeläggning om de uppfyller följande krav:
• Verksamhetsansvarig är medveten om innehållet i ytbehandlingen, den får således inte innehålla halogener eller tungmetaller.
• Skiktet av ytbehandlingen är således mycket tunn.
• Lim utgör inte en större aspekt i spånskivan. Det kan således komma att handla om blandat material i form av plast och trä som behöver separat förbränning. Om lim innehåller halogener skall materialet inte förbrännas.
• Förbränningspannan får enbart bränna upp material och kriterier som omfattas av förbränningsreglerna ovan.
Tabell 6. Hantering av avfall beträffande trämaterial
Bränsle Avfall eller inte? Kommentar
RT-flis (retur trä) Avfall Godkänt avfall om det inte
innehåller halogener eller tungmetaller enl. 4 § 4 FAF.
Fiberskivor, spånskivor,
MDF, laminerade skivor Avfall Godkänt avfall om innehållande tunn plastbeläggning. Inte godkänt vid innehåll av halogener och tungmetaller, enl. 4 § 4 FAF
Limmat trä Avfall Godkänt avfall om det inte
innehåller halogener eller tungmetaller enl. 4 § 4 FAF.
Lackerat trä Avfall Godkänt avfall om det inte
innehåller halogener eller tungmetaller enl. 4 § 4 FAF.
Impregnerat trä,
2.9 Dokumenthantering ISO standarder
I följande kapitel redovisas ISO standard 9001: 2015 som ligger till grund för dokumenthantering.
2.9.1
ISO 9001: 2015
SS-EN ISO standard 9001:2015, är en europastandard som Sverige tillhandahåller berörande
ledningssystem för kvalitet.
Standard nummer 7.5, se i tabell 7, påvisar hur dokumenterad information skall upprättas och uppdateras i ett företag [27].
Tabell 7. ISO standard 9001:2015, dokumenthantering
7.5.2. Skapande och uppdatering Identifiering och beskrivning
(rubrik, datum, författare, referensnummer)
Form – språk, programvaruversion, grafik
Medium – Papper, elektroniskt format
Granskning och godkännande
- lämplighet och tillräcklighet
7.5.3 Styrning av dokumenterad information Tillgänglig och lämplig för användning där den behövs och när den behövs.
Tillräckligt skyddad mot förlust av
konfidentialitet, olämplig användning eller förvanskning.
Distribution, åtkomst, inhämtning och användning
Förvaring och bevarande Läsbarhet
Styrning av ändring Arkivering och gallring
3
Metod
Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av i studien använda angreppssätt med referenser. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet.
Första valda metoden för studien representeras och hänvisas från projektgenomförandets faser såsom förstudie, uppstart, planering och genomförande. Nästa vald metod för studien speglar produktutvecklingens faser såsom problemformulering, förstudie, planering och genomförande. Kapitlet avslutas med metodernas validitet och reliabilitet.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och metod
Frågeställning 1Den första frågeställningen för studien och dess innefattande underfrågeställningar kommer att besvaras baserat på problemformulering av projektet, produktspecificering av problemet tillika under konceptgenerering, se tabell 8. Placering av sorteringsstation definieras under informationssamling via intervjuer. Den visuella bilden av hur sorteringsstationen skall komma att se ut besvaras även denna under konceptgenereringen och skapar grunden i informationssamlingen.
Hur och vart sorteringsstationen skall förvaras definieras under konceptgenereringsfasen och brainstorming. Vilka dimensioner som spillmaterialet skall inneha besvaras under konceptgenereringsfasen tillika brainstorming med grund i informationssamling.
Frågeställning 2
Hur dokumentering av spillmaterial skall besvaras genomförs under konceptgenereringsfasen och brainstorming beträffande dokumenthantering.
Tabell 8. Koppling mellan frågeställning och metod
Frågeställning Metod 1. Hur skall sortering av spillmaterial hanteras? 1.1 Vart skall sorteringsstati onen placeras? 1.2 Hur skall sorteringsstatione n visuellt se ut baserat på ergonomi och arbetsmiljö
1.3 Hur och vart skall återanvändning sbart material förvaras? 1.4 Vilka dimensioner skall återanvändning sbara partier inneha? 2. Hur skall sortering av spillmaterial dokumenteras ? Projektgenomförande Problemformulering Produktspecificering Tidsplanering Informationssamling Konceptgenerering
3.2 Projektgenomförande
Projektgenomförande speglar hur det interna arbetet definieras inom organisationen som tar sig an projektet. Genomförandet syftar till att fokusera på projektets förstudie, uppstart, planering och genomförande. Metoderna för projektgenomförande är i studien definierade under kapitlet för teoretiskt ramverk med referens [4].
3.2.1
Förstudie
Förstudien syftar till att i ett tidigt skede bestämma om projektet skall fortlöpa eller inte baserat på problemområde, mål med projektet, kostnader och resurser [4]. Författarna tog kontakt med företaget Sibab Interior AB, för en förfrågan av samarbete av examensarbete. Företaget var positivt inställda och ett samarbete uppstod. En problembeskrivning redogjordes och arbetet startade med att definiera det beskrivna problemet. Fasen fortsatte genom informationssamling av projektbeskrivning som skapar en produktspecificering. Därmed avslutades fasen och uppstartsfasen tog vid.
3.2.2
Uppstart
Uppstartsfasen utgår ifrån godkänt fortsatt projekt utifrån förstudien. Under fasen skall projektledare utses, strategier skapas och uppstartsmöte ske [4]. Under uppstartsfasen skapade författarna ramen av det som skulle komma att bli projektet. Författarna genomförde en projektbeskrivning som innefattade grunden av projektets omfattning. Författarna sände en förfrågan till Sibab Interior AB för att tillhandahålla en kontaktperson under studiens gång och ett startmöte genomfördes med företaget. Uppstartsfasen inkluderar bestämmelse av projektledare. Då författarna skall arbeta gemensamt med projektets olika delområden utsågs därmed ingen projektledare för studien.
3.2.3
Planering
Under planeringsfasen skall projektplan definieras tillika planering av tidsdisposition temporärt fastställas [4]. Vid planering av tidsåtgång sammanställdes ett GANTT-schema för projektet. All tid som berörde projektet dokumenterades i koordinatschemat för att strukturera arbetsomfattningen. Författarna baserade dokumentet på projektets alla faser inkluderat milstolpar och delområden med dess tidslinjer i ett Excel-dokument. Syftet med metoden är att skapa tidsåtgång för berörda faser under projektet. Under fasen genomförande även författarna vad som skapade projektplan för granskning av handledare. Planeringsfasen avslutades med att handledaren godkände projektplanen.
3.2.4
Genomförande
Under genomförandet av projektet skall fortlöpande studie baseras på godkänd projektplan med dess ingående definitioner [4]. Författarna använde sig utav produktutvecklingsfasens olika metoder för genomförandet definierat i GANTT-schemat. Produktutvecklingens faser användes till grund vid skapande av konceptutveckling av företagets önskemål om implementering av sorteringsstation.
Produktutvecklingens faser som användes under genomförandet var förstudie med dess olika metoder för produktspecificering och strategier, planering tillika vid projektgenomförande användes GANTT-schema. Genomförandet innefattande informationssamling,
3.3 Produktutveckling
Produktutveckling syftar till att definiera problemet som önskas lösas följt av specificering av produkt, tidsplanering, informationssamling och konceptgenerering med dess ingående metoder. Metoderna för produktutveckling är i studien definierade under kapitlet för teoretiskt ramverk med referens [5].
3.3.1
Problemformulering
Första steget i produktutvecklingsmetoden var att fastställa en problemformulering. Problemformuleringen syftar till att definiera problemet som önskas lösas [5]. Under problemformuleringsfasen besökte därför författarna företaget Sibab Interior AB, för att identifiera och definiera problemet utifrån företagets perspektiv. Författarna dokumenterade företagets problembeskrivning och sammanställde därefter en problemformulering. Efter definition av problemformulering som skapat projektbeskrivning sändes dokumentet till författarnas handledare för godkännande och möjlighet att fortgå till förstudiefasen.
3.3.2
Förstudie
Under förstudien skall informationssamling ske för att fördjupa sig i problemet som skall lösas tillika kravspecifikation skapas [5]. Förstudien för projektet syftade till att skapa frågeställningar i form av frågemetoden för att möjliggöra objektiv definition av problemet. En situationsbestämning genomfördes för att tillika frågemetoden skapa objektiv och tydlig bild av problemet. Produktspecificeringen syftade till att skapa referenser i form av kravspecifikation som omfattar projektet. Förstudien innefattade tillika genomförande av stage-gate-modell som syftade till att bryta ner projektet i olika delområden.
3.3.2.1
Frågemetoden
Vid utformandet av problemdefiniering användes frågemetoden som syftade till att medföra en mer djupgående bild av problemformuleringen [5]. Metoden eftersträvar mer grundlig information om problemet baserat på författarnas framtagna frågeställningar. Frågeställningarna som användes vid tillfället tydliggörs i figur 2:
3.3.2.2
Situationsbestämning
Situationsbestämning syftar till att med egna uppfattningar från utförandegruppen skapa sig en tydlig bild av problemet [5]. Skapande av problemdefiniton genom situationsbestämning genomfördes under ett besök på företaget. Syftet med situationsbestämning var att objektivt förstå problemet och med egna intentioner definiera det i kombination med företagets syn på problemet. Besöket innefattade även visning av företagets fabrik och lagerförvaring. Sibab berättade problemets omfattning och vad som önskas lösas. En mall skapades för att möjliggöra genomförandet av situationsbestämningen, se figur 3.
Figur 3. Metod för dokumentering av situationsbestämning
3.3.2.3
Produktspecificering
Produktspecificeringen syftade till att skapa referenser för projektet i form av observationer av arbete tillika kravspecifikation [5]. Observation och arbetsbeskrivning skapades under företagsbesöket vid situationsbestämning. Kravspecifikationen omfattar projektets ramar i form av krav och önskemål som skall uppfyllas.
Kravspecifikation
En kravspecifikation upprättades under produktspecificeringen för att under projektets gång inneha relevanta förhållningspunkter som ram för projektet beträffande ”vad” som skall uppfyllas [5]. Specifikationen skapades baserat på problemformulering, önskemål och krav för projektet i en sammanställd tabell. Kravspecifikationen skapades i gemenskap av studenter och företaget Sibab. En modell av kravspecifikationen skapades för att genomföra definitionen av specifikationen, se figur 4.
3.3.3
Planering
Planering syftar till att strukturera arbetet i både projekttyp och tid. Projekttypen som används är Stage-gate-modell definierat i kapitlet för teoretiskt ramverk. Tidschemat är tillika nämnt i teoretiskt ramverk baserat på ett GANTT-schema.
3.3.3.1
Stage-gate-modell
Stage-gate-modellen användes som projekttyp för att strukturera arbetet i olika delmål [5]. Detta för att utforma projektet i delmoment som skall genomföras och inte använda sig av metoden för agila modeller. Stage-gate genererar då en tydlig struktur av genomförandet av problemet som definierats under problembeskrivningen. Modellen skapades i en tabell för att tydliggöra projektets olika milstolpar och dess arbetssteg som skall genomföras, se figur 5. Genom skapande av modell kan tydlig definition av projektets delområden fastställas och förenkla arbetet. Strukturering av arbetsområden kom sedan att implementeras i GANTT-schemat som definierar tidsåtgång per arbetsområde.
Figur 5. Metod för dokumentering av arbetsområden
3.3.3.2
GANTT-schema
Ett GANTT-schema valdes som metod av tidsplanering baserat på tidigare erfarenheter av projektplanering. Schemat sammanställdes i tabellformat i Excel baserat på y- tillika x-axlar i ett koordinatsystem som definierats under kapitlet för teoretiskt ramverk [5]. Detta för att möjliggöra ett strukturerat arbete där tidsramar skall förhållas till varje delområde tillika projektets fulla tidslinje. GANTT-schemat baserades på skapta delområden utförda i stage-gate-modellen i form av delmål och milstolpar. Då planeringsfasen avslutades med sammanställning av projekttyp och tidsplanering, tilltog nästa fas för genomförande.
3.3.4
Genomförande
Under genomförandet påbörjades informationssamling och sammanställning som ligger till grund för konceptgenerering. Utifrån specificerad informationssamling kunde ett koncept tas fram baserat på företagets önskemål och tydliga riktlinjer. Genom kontrollmetoden och dess systematiska checklista kunde information samlas på ett strukturerat och användbart sätt. För att möjliggöra önskvärd dokumenthantering genomgick författarna en brainstorming som låg till grund för koncepten som presenterades för företaget.
3.3.4.1
Informationssamling
Informationssamling i form av intervju syftar till att samla kvantitativ alternativt kvalitativ information från kund berörande det problem som önskas lösas [5]. Studien avsåg kvalitativ intervju med företagets personal. Detta då företaget definierat tydliga önskemål och direktiv angående utformning av sorteringsstation.
En fältstudie genomfördes på företaget för att tillgå information om arbetsplatsen, arbetssättet och önskan av implementering av sorteringsstation. På grund av Covid-19, skedde mestadels av informationssamling, intervju och kontakt digitalt. Mailkonversation skedde på daglig tillika veckobasis när följdfrågor uppstod. Med hjälp av en effektiv kommunikationsväg via mail kunde således information från företaget tillgås snabbt.
Informationssamling skedde även via undersökning av stadgar och förordningar från arbetsmiljöverket. Detta för att tillgå information om säkerhetsföreskrifter vid implementering av sorteringsstation som genererar fysisk aktivitet. För att tillgå information om föreskrifter gällande hållbar produktion samlades information in via Förenta Nationen (FN), beträffande Agenda 2030 och dess delmål nummer 12, som står för hållbar produktion och konsumtion.
Boken Ekodesign – praktisk vägledning, användes för att generera information kring
miljömässig livscykel vid tillverkning av produkter. Trämaterial efterforskades även för att uppnå en djupare förståelse i återvinning av trämaterial.
3.3.4.2
Konceptutveckling
Syftet med konceptutveckling är att finna lösning till det identifierade problemet baserat på funktionella kriterier [5]. Under konceptgenereringsfasen skapades förutsättningarna för det som skulle bli en slutgiltig lösning. Baserat på problembeskrivning, kravspecifikation och informationsinsamling startade i detta skede den praktiska utvecklingen av projektet. Metoden vid skapandet av sorteringsstation innefattade konceptutveckling baserat på företagets intervju, önskemål och studiens informationsinsamling. Därefter skapades en visuell modell av hur sorteringsstationen kunde komma att se ut för att skickas som utkast till företaget för bedömning.
Kontrollmetoden
Genom kontrollmetoden skapade författarna en checklista som referens vid slutskede av projekt som står för syftet av metoden [5]. Detta för att få en tydlig bild av projektets krav som skall uppfyllas och säkerställa att kraven uppfyllts vid projektets slut. Dokumentet skapades i tabellformat och användes som idégenerering för det beskrivna problemet. Visuell version av kontrollmetoden presenteras i figur 6.
Figur 6. Kontrollmetoden, skapad checklista
Brainstorming
Brainstorming baseras på kreativ och kvantitativ idégenerering utan kritik för att skapa ett koncept utifrån företagets önskemål och krav [5]. För att möjliggöra önskvärd sorteringsstation och dokumenthantering samlades författarna för att generera kreativa lösningar. Brainstormingen gick ut på att båda författarna skissade konceptmöjligeter av sorteringsstation och dokumenthantering med öppet sinne, utan kritik på koncept. Genom att studera varandras koncept kunde sammanslagning av idéer ske och nya lösningar utvecklas.
3.3.4.3
Prototyp
Prototyp syftar till att skapa visuell bild i olika perspektiv av en produkt [5]. Under projektet användes mjukvaran SolidWorks som prototyptillverkning av sorteringsstation. SolidWorks som mjukvara användes då författarnas övervägande kunskap i modellering innehas i modelleringsprogrammet. I mjukvaran genomfördes modellering av solida parter och sammanställning av parter till en helhetslösning.Syftet med metoden var att skapa en visuell förståelse över utseendet av lösningen. Beträffande dokumenthantering skedde prototyptillverkningen i arbetsfilen Excel genom att definiera dokumenteringstabell som var av värde för sorteringsstationen.
Sorteringsstation
Utifrån given information under informationssamlingsfasen och konceptgenereringsfasen skapades en visuell sorteringsstation. Modellering i SolidWorks möjliggjorde en strukturerad och tydlig vision av hur sorteringsstationen i lagertältet i form av ställage, hyllor och placering kunde utformas. Författarna modellerade solida parter i form av ställage, trämaterial och lagertält för att sedan sammanställas till en komplett visuell lösning av lagertält med dess innehållande sorteringsstation.
