Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan

(1)

Bygg- och fastighetssektorns

miljöpåverkan

(2)

(3)

(4)

Titel: Bygg-och fastighetssektorns miljöpåverkan

Författare: Susanna Toller1, Anders Wadeskog2, Göran Finnveden1, Tove Malmqvist1 och Annica Carlsson2

1 _{Avdelningen för Miljöstrategisk analys – fms, Institutionen för}

Samhällsplanering och miljö, Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad, KTH, Stockholm

2 _{Miljöräkenskaperna, Miljöekonomi och naturresurser, Statistiska}

Centralbyrån, Stockholm Utgivare: Boverket juni 2009 Upplaga: 1:1

Antal ex 700

Tryck: Boverket internt

ISBN tryck: 978-91-86342-08-1 ISBN pdf: 978-91-86342-09-8

Sökord: Byggsektorn, fastighetssektorn, miljöpåverkan, miljömål, miljökvalitetsmål, emissioner, risker, metodik, statistik

Dnr: 1299-2146/2009 Omslagsfoto:

Rad 1 från vänster: Niklas Almesjö/Bildarkivet.se,

Leif Johansson/Bildarkivet.se, Ove Nilsson/Bildarkivet.se, Rad 2 från vänster: Leif Johansson/Bildarkivet.se, Bengt Ekberg/Bildarkivet.se, Fabian Fogelberg/Bildarkivet.se Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.

Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. ©Boverket 2009

(5)

Förord

Boverket har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet beslutat av regeringen. Sektorsansvaret innebär bland annat att Boverket ska bygga upp och sprida kunskap om sektorns miljöpåverkan och dess utveckling. Sektorn definieras utifrån Boverkets verksamhetsområde som rör frågor om byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen och för boendefrågor.

Boverket har sett ett behov av att utveckla en metod för att kontinuer-ligt kunna beskriva miljöpåverkan från sektorn med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen.

I detta arbete har sektorn avgränsats till bygg- och fastighetssektorn. Detta är bakgrunden till att Boverket tagit initiativ till denna metodut-veckling som genomförts med stöd från Miljömålsrådet. Rapporten innehåller en redovisning av metoden och kvantitativa data över miljö-påverkan från bygg- och fastighetssektorn. Uppgifterna har hämtats från SCB:s miljöräkenskaper. Rapporten ger en bra beskrivning av hur miljöräkenskaperna från SCB kan användas för att beskriva miljöpå-verkan från bygg- och fastighetssektorn med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen.

Metodutvecklingen har genomförts av KTH genom Susanna Toller (KTH), Anders Wadeskog (SCB), Göran Finnveden (uppdragsansvarig KTH), Tove Malmqvist (KTH), och Annica Carlsson (SCB). Till arbetet har en arbetsgrupp knutits med uppgift att lämna synpunkter på KTH:s arbete. I arbetsgruppen har ingått Martin Erlandsson (IVL), Johanna Farelius (WSP) och Pernilla Gluch (Chalmers). En referensgrupp har också lämnat synpunkter på arbetet.

Boverket hoppas att andra myndigheter kommer att diskutera rapporten, bland annat om myndighetens behov av dataunderlag för att beskriva miljöpåverkan tillgodoses genom SCB:s miljöräkenskaper. Rapporten bör även vara av intresse för aktörer som arbetar med miljöfrågor inom bygg- och fastighetssektorn.

KTH ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser. Kristina Einarsson är Boverkets kontaktperson.

Karlskrona juni 2009

Martin Storm

(6)

(7)

Innehåll

Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan ... 1

Sammanfattning ... 7 1. Inledning... 9 1.1 Bakgrund ... 9 1.2 Genomförande ... 9 1.2 Definition av sektorn... 10 1.3 Metoder för sektorsanalyser... 12 1.4 Syfte ... 16 2. Metod... 17 2.1 Övergripande metodansats... 17

2.2 Checklista för miljöpåverkan relevant för bygg- och fastighetssektorn ... 19

2.3 Metod för input-output analys (IOA)... 19

2.4 Redovisning och bearbetning av input-output analysens resultat 23 3. Miljömålschecklista... 27

4. Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan ... 29

4.1 Begränsad klimatpåverkan... 29

4.2 Frisk luft... 31

4.3 Bara naturlig försurning... 34

4.4 Giftfri miljö ... 35

4.5 Skyddande ozonskikt ... 36

4.6 Säker strålmiljö... 37

4.7 Ingen övergödning ... 37

4.8 Grundvatten av god kvalitet ... 38

4.9 God bebyggd miljö ... 38

5. Aggregering och viktning av emissioner beräknade i input-output analysen ... 45

6. Diskussion ... 47

6.1 Diskussion av resultaten ... 47

6.2 Förslag till kompletterande datakällor för miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö”... 50

6.3 Förslag till kompletterande datakällor för miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” ... 53

6.4 Diskussion av metodiken ... 54

7 Slutsatser... 59

Bilaga 1. Insatser till SNI 45, Byggverksamhet, och dess fördelning på Bostäder, Lokaler och Anläggningar. ... 61

Bilaga 2. Input-outputanalysen (IOA) ... 65

Inledning... 65

Indata från National- och Miljöräkenskaperna ... 66

Branschklyvning ... 67

Miljöexpanderad IOA - uppströms och nedströms effekter... 69

(8)

(9)

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att

• identifiera vilka miljökvalitetsmål som berör bygg- och fastighetssektorn

• ta fram en metod för miljöutredning för bygg- och fastighetssektorn, med utgångspunkt från samtliga miljökvalitetsmål och där det är möjligt att se varifrån i bygg- och fastighetssektorn miljöpåverkan kommer

• beskriva bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan i kvantitativa termer enligt den framtagna metoden.

För att analysera sektorns miljöpåverkan är ett första viktigt steg att definiera sektorn och den miljöpåverkan man vill ta med i analysen. I den här studien har utgångspunkten varit ett livscykelperspektiv så att miljö-påverkan som uppstår uppströms (t.ex. från produktion av byggnads-material) och nedströms (t.ex. från avfallshantering) ingår. Vidare kommer vi att i den här studien redovisa resultat både från ”bygg och fastighetssektorn exklusive uppvärmning” och ”bygg- och fastighetssek-torn inklusive uppvärmning”.

Vi har i detta projekt utvecklat en metod som kan användas för att bedöma bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. Metoden bygger i stor utsträckning på data från Miljöräkenskaperna vid SCB som

uppdateras årligen, vilket innebär att metoden kan användas igen för att följa upp utvecklingen på området. Metoden kan också användas för att identifiera vilka miljöproblem och vilka emissioner som är av stor betydelse när det gäller bygg- och fastighetssektorn, samt för att identifiera var i sektorn dessa uppkommer. Baserat på denna analys kan man sedan välja indikatorer som är lämpliga för att följa utvecklingen kontinuerligt. Metoden kan naturligtvis utvecklas på olika sätt med mer och bättre data. En väsentlig slutsats är dock att metoden är möjlig att använda redan idag.

Resultaten bekräftar tidigare studier att bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges totala miljöpåverkan. Resultaten här indikerar att för den yttre miljön är det energianvändning, användning av

(10)

farliga kemiska produkter, avfallsgenerering, samt emissioner av växt-husgaser och ämnen som bidrar till försämrad luftkvalitet och human-toxiska effekter som är väsentliga, däribland kväveoxider och partiklar. Vad gäller innemiljö framstår buller, radon samt fukt och mögel som viktiga områden.

Resultaten beror på vilka systemgränser som används för att definiera bygg- och fastighetssektorn. Resultaten visade att uppvärmningen står för en stor del av energianvändningen. Även för utsläppen av växthusgaser är uppvärmningen av betydelse men mindre än för energianvändningen eftersom både el och fjärrvärmeproduktion idag i Sverige har relativt sett begränsade utsläpp av koldioxid. Mobila källor, såsom transporter står också för en stor del av utsläppen till luft. Inköp av varor från stenvaru- och cementindustrin påverkar utsläppen av koldioxid och partiklar, medan rederier och varor från mineralutvinnings- och metallindustrin bidrar mest till kväveoxidutsläppen respektive avfallsgenereringen från sektorn.

Det finns en del dataluckor i miljöräkenskaperna som påverkar möjligheterna att använda dem för en heltäckande miljömålsuppföljning. Framför allt bedöms kompletterande information när det gäller hus-hållning av naturresurser och användning och utsläpp av giftiga ämnen vara önskvärd. Det finns även hälsoproblem kopplade till bygg- och fastighetssektorn som inte kommer fram i denna typ av input-output-beräkningar men som är av stor relevans för sektorn. Till dessa hör exempelvis problem orsakade av radon, buller samt fukt och mögel, för vilka det därför behövs kompletterande datakällor.

(11)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

En av grundpelarna i den svenska miljöpolitiken är att miljöfrågor ska integreras inom alla verksamhetsområden.1_{Ett uttryck för det är}

sektorsansvaret för miljöfrågor som bland annat innebär att ett antal myndigheter har ett ansvar att följa miljöutvecklingen inom sin sektor.2

En annan av grundpelarna i den svenska miljöpolitiken är de

nationella miljökvalitetsmålen inklusive generationsmålen och delmålen3_.

Flera myndigheter har utöver sektoransvaret även ett särskilt sektors-ansvar för miljökvalitetsmålen vilket innebär bland annat att följa utvecklingen för sin sektor med avseende på målen. Boverket har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet som i nuläget är avgränsat till bygg- och fastighetssektorn, vilket senast utvärderades 20074.

1.2 Genomförande

Denna studie har genomförts av KTH, Avdelningen för Miljöstrategisk analys - fms, på uppdrag av Boverket. Arbetet har gjorts av Susanna Toller (KTH), Anders Wadeskog (SCB), Göran Finnveden (KTH), Tove Malmqvist (KTH) och Annica Carlsson (SCB). Kontaktperson på Boverket har varit Kristina Einarsson. Boverket bildade en arbetsgrupp med uppgift att leverera synpunkter på KTH:s arbete. Den har bestått av

1_{Nilsson, M. and Eckerberg, K. (Eds.) (2007): Environmental Policy Integration in}

Practise. Shaping Institutions for Learning, Earthscan

2_{Naturvårdsverket (2003): Myndigheternas sektorsansvar för ekologiskt hållbar}

utveckling. Rapport från ett seminarium 21 januari 2003. Med bakgrund och reflexioner. Stockholm.

3_{Miljömålsrådet (2008): Miljömålen - nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av}

Sveriges miljömål 2008

4_{Boverket (2007): Bygg- och fastighetssektorns miljöarbete, Rapport om särskilt}

(12)

Martin Erlandsson, IVL, Pernilla Gluch, Chalmers, och Johanna Farelius, WSP. Arbetsgruppen har lämnat muntliga synpunkter under arbetets gång och dessutom skriftliga synpunkter. Till arbetet har KTH också haft en referensgrupp som träffats tre gånger. Förutom ovan nämnda personer och rapportförfattarna har följande personer deltagit på möten en eller flera gånger: Olle Åberg, Nikolaj Tolstoy och Sara Giselsson, Boverket, Stina Andersson, Naturvårdsverket, Per Lilliehorn, Kretsloppsrådet, Danielle Freilich, Byggindustrierna, Bengt Wånggren, Fastighetsägarna, Hans Wallström, Skanska, Johnny Kellner, Veidekke, Mats Ek, IVL, Margot Bratt, WSP, Monica Björk, Byggmaterialindustrierna. Ytterligare ett antal personer från myndigheter och näringsliv har inbjudits att delta på möten.

Förutom referensgruppsmöten har KTH också gjort avstämningar via email och telefon under arbetets gång samt haft några personliga möten. KTH har också redovisat en preliminär version av rapporten på ett internt seminarium på Boverket och fått skriftliga synpunkter från Boverket. KTH är tacksamma för alla kloka synpunkter.

1.2 Definition av sektorn

För att analysera sektorns miljöpåverkan är ett första viktigt steg att definiera sektorn och den miljöpåverkan man vill ta med i analysen. I den här studien har utgångspunkten varit ett livscykelperspektiv så att miljö-påverkan som uppstår uppströms (t.ex. från produktion av byggnadsmate-rial) och nedströms (t.ex. från avfallshantering) ingår. Vidare kommer vi att i den här studien redovisa resultat både från ”bygg och fastighets-sektorn exklusive uppvärmning” och ”bygg- och fastighetsfastighets-sektorn inklusive uppvärmning”. Nedan diskuteras bakgrunden till dessa val i två dimensioner: den horisontella som beskriver hur bred sektorn är (vilka aktiviteter ingår i sektorn?) och den vertikala som beskriver om man vill ta med miljöpåverkan uppströms och nedströms från den egentliga sektorn.

Den horisontella dimensionen.

Begreppet sektor är inte entydigt definierat. Detta till skillnad från ”branscher” som definieras av den ekonomiska statistiken där olika branscher har tilldelats en så kallad SNI-kod och beskrivningar av vad som ingår i den.5_{Att definiera en ”sektor” kan ibland innebära att}

definiera vilka branscher som ingår i sektorn. I vissa fall är matchningen god, så att man enkelt kan hänföra vissa branscher till vissa sektorer. I vissa fall är det dock mer komplicerat.

En annan fråga kring definitionen av sektorn av relevans för denna studie gäller om verksamheter inom byggnader ska ingå eller ej. Här kan man tänka sig flera olika principer:

5_{Statistiska Centralbyrån (2003): SNI 2002, Standard för svensk näringsgrensindelning.}

MIS 2003:2, Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik. Statistiska Centralbyrån, Örebro.

(13)

1. Verksamhet som är kopplad till fastighetsförvaltning, exempelvis ommålning av trappor och trappljus, faller under sektorn, men ingen annan verksamhet.

2. Samma som ovan, men dessutom, uppvärmning av byggnader. 3. Samma som ovan men dessutom all energi som används inom

byggnader, t.ex. för ljus, elektronisk utrustning, maskiner etc.

4. Samma som ovan, men dessutom övrig miljöpåverkan som sker inom byggnader, exempelvis generering av hushålls- och verksamhetsavfall från hushåll och verksamheter inom byggnaderna.

Den första principen är förenlig med en linje att tillhandahållande av byggnader ingår i bygg- och fastighetssektorn, men verksamheten i den ingår i andra sektorer. Låt oss fundera över tandläkarmottagningar som ett exempel. Enligt den första principen så ingår ej energi för att värma upp en tandläkarmottagning, inte heller produktion av el för att driva borrarna eller utsläpp av kvicksilver från gamla lagningar. Allt detta ingår enligt denna princip i ”tandläkarsektorn” och inte i bygg- och

fastighetssektorn.

Ett exempel på en bransch med relevans för denna studie gäller SNI 45 ”Byggverksamhet”. Den omfattar ”allmän byggverksamhet,

specialiserade bygg- och anläggningsarbeten för byggnader och anlägg-ningar, bygginstallationer samt slutbehandling av byggnader”. Vidare omfattas ”nybyggnation, tillbyggnader, reparationer och ombyggnader, uppförande av monteringsfärdiga byggnader eller konstruktioner på plats och uppförande av byggnader av tillfälligt slag”. I relation till Boverkets sektorsansvar så är det klart att stora delar av denna bransch ingår i Boverkets sektorsansvar, dock inte hela branschen. Anläggningsarbete för vägar och järnvägar faller snarare under Vägverkets och Banverkets särskilda sektorsansvar för miljömålsarbete. En del anläggningsarbete görs dock för byggnader och faller därmed under Boverkets sektors-ansvar.

Den andra principen är den som man inom bygg- och fastighetsektorn ofta uppfattar ingår i sin sektor. Den principen är förenlig med ett synsätt att tillhandahållande av uppvärmda byggnader är en del av sektorn. Vidare kan man anse att hur man bygger och förvaltar byggnader i stor utsträckning bestämmer hur mycket energi som används för uppvärm-ning, och därför är byggherrars och förvaltares ansvar.

Man kan dock hävda att mycket av den energi som används inom en byggnad för att driva utrustning i slutändan omvandlas till värme som kan användas för uppvärmning av huset. Det är ju till exempel en del av principen bakom så kallade passiv-hus. För att få ett rättvisande bild av den energi som används till uppvärmning bör man enligt denna princip även inkludera den energi som används för uppvärmning, även om det primära syftet var att använda energi till ett annat syfte. Enligt denna tanke bör exempelvis elenergin för att köra tandläkarborren ingå i bygg- och fastighetssektorn, eftersom den ju också alstrat värme som används för uppvärmningen.

Om energin för att driva en verksamhet ingår, så kan man hävda att annan miljöpåverkan från denna verksamhet också ska ingå. I

(14)

tandläkar-fallet skulle det kunna innebära att kvicksilverutsläpp med vattnet och i det fasta avfallet bör ingå också i bygg- och fastighetssektorn.

I den här studien kommer vi att redovisa resultat från två olika principer, dels den första som vi kallar ”bygg och fastighetssektorn exklusive uppvärmning” och dels den andra principen som vi kallar ”bygg- och fastighetssektorn inklusive uppvärmning”.

Den vertikala dimensionen.

Diskussionen ovan gäller vilka aktiviteter som ska ingå i sektorn. Den vertikala dimensionen berör om man ska ta med miljöpåverkan som uppstår uppströms och nedströms sektorn. Ta till exempel de byggnads-material som används för att bygga ett hus. Ska produktionen av dessa material ingå i ett livscykelperspektiv, eller ska man fokusera på den miljöpåverkan som uppstår vid själva byggandet? I den här studien har utgångspunkten varit ett livscykelperspektiv så att miljöpåverkan som uppstår uppströms och nedströms ingår.

1.3 Metoder för sektorsanalyser

Det finns ett stort antal verktyg för att bedöma miljöpåverkan av olika system, exempelvis Livscykelanalyser (LCA), Miljöräkenskaper och Input-Output analyser (IOA). Flera av dessa och andra verktyg beskrivs i olika översikter exempelvis av Ahlroth et al. (2004)6_{, Finnveden and}

Moberg (2005)7_{, Ness et al. (2007)}8_{och Wrisberg et al. (2002)}9_{. Olika}

verktyg har utvecklats för olika syften och besvarar delvis olika frågor. Livscykelanalys (LCA) är en metod att bedöma miljöpåverkan av en produkt eller tjänst över hela dess livscykel, dvs. från råvarutvinning, via produktion och användning, till avfallshantering. Metoden finns väl beskriven i en internationell standard (ISO 14044), handböcker (ex Guinée, 2002) 10_{och vetenskapliga artiklar (t.ex. Finnveden et al.,}

2009)11_.

6_{Ahlroth, S., Ekvall, T., Wadeskog, A., Finnveden, G., Hochschorner, E. och Palm, V.}

(2004): Ekonomi, energi och miljö – metoder att analysera samband. FMS-rapport 185. FOI, Stockholm. Tillgänglig på www.infra.kth.se/fms.

7_{Finnveden, G. and Moberg Å. (2005): Environmental systems analysis tools – an}

overview. J Cleaner Production. 13, 1165-1173.

8_{Ness, B., Urbel- Piirsalu, E., Anderberg, S. And Olsson, L. (2007): Categorising tools}

for sustainability assessment. Ecological Economics, 60, 498-508

9_{Wrisberg N., Udo de Haes H. A., Triebswetter U., Eder P. & Clift R. (2002): Analytical}

tools for environmental design and management in a systems perspective. Kluwer Academic Press.

10_{Guinée, J.B., ed. (2002): Handbook on Life Cycle Assessment – Operational Guide to}

the ISO Standards. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht, Nederländerna

11_{Finnveden, G., Hauschild, M., Ekvall, T., Guinée, J., Heijungs, R., Hellweg, S.,}

Koehler, A., Pennington, D. and Suh, S. (2009): Recent developments in Life Cycle Assessment. Submitted.

(15)

Input-output analys (IOA) är en nationalekonomisk metod som utvecklades på 1930-talet.1213_{Kärnan i metoden är matriser som}

beskriver hur olika branscher handlar med varandra i monetära termer. Med hjälp av dem kan man exempelvis beräkna hur stor produktion av olika varor som behövs för att tillgodose konsumtionen av en specifik vara. För att vi konsumenter ska kunna köpa en viss mängd mjölk i affären, krävs insatser från flera olika branscher: inte bara

livsmedelsindustrin och jordbruket utan också bland annat verkstadsindustrier för olika maskiner, transporter samt energi till uppvärmning och transporter. Med hjälp av IOA kan man beräkna hur mycket av alla dessa insatser som behövs för att producera en viss mängd mjölk.

I en miljöexpanderad IOA använder man emissionsfaktorer för olika branscher för att beräkna totala emissioner i produktionen. Dessa emissionsfaktorer beskriver hur stora emissioner av ett visst ämne som uppstår per miljon kr för en viss varugrupp inom den branschen, till exempel hur stora emissionerna är från livsmedelsindustrin per miljon kr sålda varor. Om vi fortsätter mjölkexemplet, används emissionsfaktorer för bland annat livsmedelsindustrier, jordbruk, verkstadsindustrier och olika transporter för att beräkna emissionerna som uppstår för att produ-cera en viss mängd mjölk. På samma sätt kan man beräkna resursanvänd-ning i de producerande branscherna för att tillgodose en viss efterfrågan på mjölk. Det är denna typ av data för emissioner och resursanvändning som kan beräknas med hjälp av miljöexpanderad input-output analys (nedan slopas ordet ”miljöexpanderad”).

Emissionsfaktorerna beräknas genom att samhällets alla emissioner av en viss parameter fördelas över de branscher där de uppstår. Sedan delas emissionerna med värdet av produktionen från branscherna. På så vis fås branschspecifika emissionsfaktorer för varje år. Inom respektive varu-grupp antas sedan att emissionerna är proportionella mot det ekonomiska värdet.

Input-output analysen gäller för ett visst område, oftast en nation. Det innebär att varor som importeras måste hanteras i särskild ordning. Ofta antar man att varor som producerats i ett annat land har genererat lika stora emissioner som om de hade producerats i Sverige, men man kan också göra andra beräkningar.

Input-output analyser är väl integrerade i miljöräkenskaperna. Det senare är ett system för samtidig beskrivning av ekonomiska data och miljödata och är en satellit till nationalräkenskaperna. Miljöräkenskaper finns i många länder och är ett internationellt harmoniserat system.1415_I

12_{Leontief, W. (1986): Input-output economics. 2}nd_{ed. Oxford University Press.} 13_{Miller, R.E. and Blair, P. (1985): Input–Output Analysis: Foundations and Extensions.}

Prentice-Hall, Englewood-Cliffs, New Jersey.

14_{UN (1999): Handbook of Input-Output Table compilation and analysis. United Nations.} 15_{UN (2003): Integrated environmental and economic accounting (SEEA 2003). United}

(16)

Sverige drivs miljöräkenskaperna i första hand av SCB

(www.mirdata.scb.se). Räkenskaperna bygger på data från andra källor

som exempelvis nationalräkenskaperna, Kemikalieinspektionens produktregister, och övrig miljöstatistik på SCB.

Det finns många kopplingar mellan input-output analyser och LCA och många hybridvarianter. Input-output analyser kan användas för att beräkna miljöpåverkan för att producera varor inom en viss varugrupp. Exempelvis kan man använda IOA för att beräkna miljöpåverkan från varor från livsmedelsindustrin. Om branschen ”livsmedelsindustrin” kan finfördelas ytterligare, t.ex. i ”kött- och mejeriprodukter” respektive ”växtprodukter” kan man få mer precisa data. De data som beräknas på detta sätt kan ses som ”vaggan till konsument LCA data” för

produktgrupper.

En slags hybrid är att i en traditionell LCA använda data från input-output analyser. Om man exempelvis saknar data för mjölk i en LCA så kan man ta data från produktgruppen ”livsmedelsprodukter” eller kanske hellre ”kött och mejeriprodukter” om det är möjligt. En annan slags hybrid är att med hjälp av LCA-data finfördela branscherna så att man kanske kan dela upp ”kött- och mejeriprodukter” i nötkött, griskött osv. Kopplingar mellan LCA och IOA och hybrider diskuteras flitigt i den vetenskapliga litteraturen (se t.ex. Guinée, 200216_{; Suh et al., 2004}17_{; Suh}

and Huppes, 200518_{och Finnveden et al., 2009}19_{). En tydlig fördel med}

IOA jämfört med LCA är att IOA ger en mer fullständig beskrivning av systemet. I en traditionell LCA görs olika typer av avgränsningar för att systemet ska bli hanterbart. Idealt sett försöker man då avgränsa sådant som bedöms ha mindre betydelse för slutresultatet. Summan av alla dessa delar kan dock vara väl så stor som det analyserade systemet.20_{En IOA}

däremot inkluderar hela det tekniska systemet och ger därmed en mer fullständig beskrivning.

För att göra sektorsanalyser i ett livscykelperspektiv kan man tänka sig två delvis olika metodansatser: LCA eller IOA. Att göra en

the ISO Standards. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht, Nederländerna.

17_{Suh S, Lenzen M, Treloar GJ, Hondo H, Horvath A, Huppes G, Jolliet O, Klann U,}

Krewitt W, Moriguchi Y, Munksgaard J, Norris G (2004): System Boundary Selection in Life-Cycle Inventoies Using Hybrid Analysis. Environmental Science & Technology, 38, 657-664.

18_{Suh S. and Huppes, G. (2005): Methods for Life Cycle Inventory of a product. J}

Cleaner Production, 13, 687-697.

20_{Suh S, Lenzen M, Treloar GJ, Hondo H, Horvath A, Huppes G, Jolliet O, Klann U,}

Krewitt W, Moriguchi Y, Munksgaard J, Norris G (2004): System Boundary Selection in Life-Cycle Inventoies Using Hybrid Analysis. Environmental Science & Technology, 38, 657-664.

(17)

sektorsanalys baserad på LCA innebär att definiera de produkter som ingår i sektorn, sedan samla LCA-data för produkterna och lägga ihop dem till en sektor. Ett exempel på en sådan studie är Byggsektorns Kretsloppsråds studie över byggsektorn (2001)21_{där man för några}

grupper av byggnadsmaterial använde LCA-data.

Att göra en sektorsanalys baserad på IOA innebär att man definierar vilka branscher som ingår i sektorn. Sedan beräknas med hjälp av IOA dels miljöpåverkan som uppstår uppströms dessa branscher, miljöpå-verkan som uppstår direkt i branscherna, samt nedströms branscherna, dvs. genom de varor branscherna tillverkar men säljer vidare till andra branscher. Sedan läggs dessa tre delar samman till en helhet för sektorn. Exempel på IOA baserade sektorsanalyser är studie över försvarssek-torn22, jordbrukssektorn23 och energisektorn24.

Båda metodansatserna har sina för- och nackdelar och valet av ansats kan bland annat bero på hur stora sektorerna är och behovet av att någor-lunda lätt uppdatera studien. LCA-ansatsen kan vara mer passande då sektorn består av ett begränsat antal produkter och det finns LCA-data lätt tillgängliga för dessa produkter. I Sverige finns ingen offentlig LCA-databas som uppdateras kontinuerligt. Det innebär att LCA-ansatsen är problematisk om man vill kunna följa utvecklingen och kontinuerligt uppdatera studien.

IOA-ansatsen kan vara mer passande då matchningen mellan sektorn och branscher är god. Vidare är det en fördel att den kan använda data från miljöräkenskaperna som är offentliga och uppdateras kontinuerligt.

I den här studien har vi valt att utveckla en metod baserad på input-output analys med data från miljöräkenskaperna. Val av metod bestämdes i stor utsträckning av önskemålet om att lätt kunna uppdatera studien och möjligheterna att utveckla indikatorer som kan följas. I diskussionen återkommer vi till valet av metod och möjligheterna och behoven av att vidareutveckla metoden.

Noteras bör dock att både LCA och IOA normalt sett inte kan stödja analyser av all relevant miljöpåverkan. Ett exempel är innemiljöaspekter för byggnader. Oavsett val av metod måste man komplettera med information och data från andra källor till en mer övergripande metodik om man vill analysera bygg- och fastighetssektorns totala miljöpåverkan.

21_{Byggsektorns kretsloppsråd (2001): Byggsektorns betydande miljöaspekter.}

22_{Finnveden, G., Hofstetter, P., Bare, J., Basson, L., Ciroth, A., Mettier, T., Seppälä, J.,}

Johansson, J., Norris, G. and Volkwein, S. (2002): Normalization, Grouping and Weighting in Life Cycle Impact Assessment. In Udo de Haes et al: Life-Cycle Impact

Assessment: Striving towards best practise, 177-208. SETAC Press, Pensacola, Florida. 23_{Engström, R., Wadeskog, A. and Finnveden, G. (2007): Environmental assessment of}

Swedish agriculture. Ecological Economics, 60, 550-563.

24_{Engström, R., and Wadeskog, A. (2006): Environmental impact from a sector:}

Production and consumption of energy carriers in Sweden. Progress in Industrial Ecology, 3, 451-470.

(18)

1.4 Syfte

Syftet med det här projektet är att

• identifiera vilka miljökvalitetsmål som berör bygg- och fastighetssektorn

• ta fram en metod för miljöutredning för bygg- och fastighetssektorn, med utgångspunkt från samtliga miljökvalitetsmål och där det är möjligt att se varifrån i bygg- och fastighetssektorn miljöpåverkan kommer

• beskriva bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan i kvantitativa termer enligt den framtagna metoden.

Metoden ska kunna vara möjlig att använda igen så att man kan följa sektorns utveckling. Baserat på resultaten ska det också vara möjligt att välja ut indikatorer som kan användas för en mer kontinuerlig

(19)

2. Metod

2.1 Övergripande metodansats

Metoden för miljöutredning som har utvecklats och använts inom detta projekt bygger på tidigare arbeten där liknande sektorsanalyser genom-förts för energisektorn och jordbrukssektorn.2526_{I metoden utnyttjas}

framför allt den miljöinformation som finns branschfördelad inom ramen för Miljöräkenskaperna på SCB. Denna statistik bearbetas och

presenteras i miljöexpanderade input-output analyser (IOA) på ett sådant sätt att en sektors miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv kan beskrivas.

I detta projekt utfördes input-output analysen med utgångspunkt i bygg- och fastighetssektorn och dess påverkan på samtliga nationella miljökvalitetsmål. I ett första steg definierades vilka aktiviteter och branscher som ingår i Sveriges byggsektor. Med de nationella miljökvali-tetsmålen som bas definierades därefter de typer av miljöpåverkan som är relevanta för bygg- och fastighetssektorn. Med hjälp av de miljöexpan-derade input-output analyserna beräknades miljöpåverkan ur ett livs-cykelperspektiv från bygg- och fastighetssektorn. Beräkningarna omfattar inte bara den energianvändning och de emissioner som sker direkt i bygg- och fastighetssektorn, utan även de som sker indirekt genom produktion och transport av varor som används inom sektorn och genom att sektorns produkter i sin tur används inom andra branscher. Det innebär att både uppströms aktiviteter (inom Sverige och utomlands) samt inhemska nedströms aktiviteter inkluderades.

En central fråga i samband med sektorsanalyser är att definiera vad som ingår i sektorn och gränsdragningar mot andra sektorer. I denna studie har utgångspunkten varit byggande och förvaltning. I termer av branscher innebär det SNI 45 Byggverksamhet som beskrevs ovan samt

26_{Engström, R., Wadeskog, A. and Finnveden, G. (2007): Environmental assessment of}

(20)

SNI 70 Fastighetsverksamhet som omfattar ”Exploatering av och handel med egna fastigheter”, ”Uthyrning av egna fastigheter” samt ”Fastighets-förmedling och förvaltning på uppdrag”. I sektorn ingår därmed både ”Byggherrar”, ”Fastighetsägare” och ”Förvaltare”.

En avgränsning har gällt mellan bostäder och lokaler respektive anläggningar. Detta är relevant eftersom Vägverket och Banverket har sektorsansvar och därför är det intressant att kunna skilja mellan anlägg-ningsverksamhet som därmed faller under dessa verks sektorsansvar. I denna studie görs det därför en uppdelning mellan Bostäder, Lokaler och Anläggningar. Dock har vi inte kunnat skilja mellan anläggningsverk-samhet som hör till vägar och järnvägar (och som därmed hör till Väg-verket och BanVäg-verket) och anläggningsarbete som hör till fastighets-byggande (och som därmed hör till Boverkets sektorsansvar). I Bilaga 1. ”Insatser till SNI 45, Byggverksamhet, och dess fördelning på Bostäder, Lokaler och Anläggningar” redovisas bland annat följande. Dels redo-visas alla insatser till SNI 45 Byggverksamhet, dvs. allt som denna bransch köper från andra branscher. I bilagan finns uppgifter både om det som köps inom Sverige och det som importeras fördelat på alla andra branscher. Alla dessa insatsvaror fördelas sedan på Bostäder, Lokaler och Anläggningar. Av bilagan framgår att för många insatsvaror fördelas insatserna enligt en standardnyckel. För vissa insatsvaror har dock en annan fördelning gjorts som reflekterar hur dessa insatser används för bostäder, lokaler och anläggningar. Ett exempel är insatser från SNI 20.3 ”Trähus och byggsnickerier” som fördelas mellan Bostäder och lokaler och inte till Anläggningar. Ett annat exempel är SI 23 Petroleumpro-dukter (t.ex. fossila bränslen) som fördelas så att en större del faller på Anläggningar och mindre andelar på Bostäder och Lokaler. Grunden för fördelningsnyckeln är en tidigare analys av SCB och baseras på data från konsultbolaget Bygganalys (SCB, opublicerat material). Om denna del av metoden bedöms som viktig bör analysen göras om och uppdateras med jämna mellanrum.

En annan systemgränsfråga gäller systemgränsen mellan byggnaderna och verksamheten i den. Enligt ovan (kap 1.2) redovisas resultat för två systemgränser, ”Bygg- och fastighetssektorn exklusive uppvärmning” och ”Bygg- och fastighetssektorn inklusive uppvärmning”. I båda fallen inkluderas fastighetsel.

Resultaten från den miljöexpanderade input-output analysen bearbe-tades och kompletterades enligt figur 1. För de typer av miljöpåverkan där fullständig information inte fanns tillgänglig i SCB:s statistik inven-terades möjliga alternativa datakällor. Kvantitativa data från input-output analysen aggregerades sedan vidare med hjälp av etablerad livscykel-analysmetodik.272829_{Detta gjordes genom karaktärisering, normalisering}

27_{ISO (2006): ISO 14044 International Standard. Environmental management – Life}

cycle assessment - Requirements and Guidelines. International Organisation for Standardisation, Geneva, Switzerland.

(21)

och viktning. Karaktärisering innebär att olika emissioner som bidrar till samma miljöproblem jämförs och läggs samman inom miljöproblemen. Exempelvis så jämförs alla bidrag till växthuseffekten med varandra och läggs samman till ett tal. Normalisering innebär att resultaten jämförs med något referensvärde, i det här fallet med motsvarande data för Sverige. Viktning innebär att olika miljöproblem jämförs med varandra och vägs samman till ett värde. Valda metoder beskrivs mer nedan.

Figur 1. Generell metodansats. Informationen som inhämtades via input-output analysen (IOA) matchades mot miljökvalitetsmålen och aggregerades ytterligare så att de viktigaste flödena och deras ursprung kunde identifieras.

2.2 Checklista för miljöpåverkan relevant för

bygg- och fastighetssektorn

Samtliga nationella miljökvalitetsmål gicks igenom, och i samråd med projektets deltagare och referensgrupp gjordes ett förslag till checklista för vad som bör vara med i miljöbedömningen av byggsektorn, om alla för bygg- och fastighetssektorn relevanta miljökvalitetsmål (både gene-rationsmål och delmål) ska beaktas. Aspekter som av projektets referens-grupp inte ansågs vara relevanta för bygg- och fastighetssektorn exklude-rades. Bygg- och fastighetssektorn avgränsades här till att inte omfatta någon kommunal planeringsverksamhet. Checklistan formulerades med avseende på dess syfte, vilken var att spegla bygg- och fastighetssektorns bidrag till miljötillståndet. Därför formulerades checklistan i form av utsläpp/miljöbelastning snarare än det totala miljötillståndet, miljöstatu-sen, eftersom den senare är svår att koppla till någon specifik sektor.

2.3 Metod för input-output analys (IOA)

2.3.1 Miljöexpanderad Input-output analys av inhemsk produktion och import

Input-OutputAnalys (IOA) beskriver i grunden relationen mellan en viss efterfrågan och dess produktion, där utbud=efterfrågan. IOA görs med hjälp av en statistiskt baserad allmän jämviktsmodell där produktionstek-niken beskrivs med hjälp av konstanta insatsrecept, det som ibland kallas Leontief-teknik efter IOA:s skapare. Insatsproportionerna är desamma

(22)

oavsett volym på efterfrågan och produktion, dvs. det spelar ingen roll om man producerar för 1 kr bil eller 50 mdkr kronor bil.

IOA används oftast för att titta på förändringar eller intensiteter, t.ex. att 10 mnkr efterfrågan på bilar ger 2 sysselsatta i bilproduktion och 0.5 i tjänstenäringarna.

Under senare år har IOA använts mer och mer till analyser av miljöpå-verkan. Detta sker bl.a. inom Miljöräkenskaperna vid SCB. Den monetära IOA som baseras på Nationalräkenskapernas Tillförsel- och Använd-ningsmatriser, kompletteras med insatser och utsläpp i fysiska enheter. Det innebär t.ex. att utsläppen av CO2 från en viss produktion antas linjärt

beroende av produktionsvärdet, t.ex. att 1 mnkr bil genererar 5 ton utsläpp av CO2 och att 10 mnkr bil ger 50 ton osv. Beräkningsgången

illustreras med ett enkelt räkneexempel i Bilaga 2.

I den miljöexpanderade IOA i denna studie har vi framför allt tittat på hur efterfrågan på produkter från byggbranschen (SNI 45) och fastighets-förvaltning m.m. (SNI 70) ger upphov till miljöpåverkan såväl direkt via egen produktion som via alla de förädlingsvärdeled som är inblandade i denna produktion uppströms.

Under senare år har denna traditionella miljöexpanderade IOA allt mer kommit att användas för att beräkna ekonomiska effekter och miljö-påverkan i de länder från vilka vi importerar insatsvaror och produkter direkt till konsumtion. Idealt skulle en sådan analys bygga på IO-modeller för alla handelspartners, fysisk miljödata kopplade till dessa samt detaljerade handelsdata som beskriver flödet av produkter mellan länderna.

Detta finns dock sällan i den officiella statistiken. Samarbete inom Eurostat, OECD, FN etc. kan möjligtvis skapa detta dataunderlag på sikt. För forskningsändamål finns det databaser med integrerade IO-, miljö- och handelsdata. De flesta statistikbyråer nöjer sig emellertid med att göra analysen med de egna dataseten som utgångspunkt. Det innebär att man i praktiken räknar på miljöeffekterna som om de importerade produkterna hade producerats i den egna ekonomin.

En mer detaljerad beskrivning av Input-output analys finns i bilaga 2.

2.3.2 En algebraisk beskrivning av Miljöexpanderad Input-OutputAnalys av inhemsk produktion och import

Följande generella algoritm används för att beräkna miljöpåverkan i Sverige (

E

d) respektive hos våra handelspartners (

E

f ):

(

) (

)(

)

₍

₎

_⎟⎟ ⎠ ⎞ ⎜⎜ ⎝ ⎛ + − − = − − fd dd d m dd d f d f d y y y e e E E 1 1 A I A A I där:

ed_{vektor av inhemska emissioner/energi/kemi/avfallskoefficienter per}

producerad mnkr av varje produkt - output (xd)

ef_{vektor av emissioner/energi/kemi/avfallskoefficienter för importerade}

(23)

I – Ad ₎-1_{är den inhemska inversmatrisen}

Td_{- inhemsk insats/användningsmatris}

Tm_{- importmatris, dvs. insats/användningsmatris för importerade}

produkter

xd_{- vektor med inhemska produktionsvärden}

Dessa används för att skapa

1

ˆ

−

=

d d d

_T

_x

A

och 1

ˆ

−

=

m d m

_T

_x

A

där dd

y

_{- inhemsk slutlig användning av inhemska produkter}

fd

y

_{- inhemsk slutlig användning av importerade produkter} Man kan nu använda olika typer av antaganden om

emissionskoefficienterna i andra länder. I denna beräkning har vi använt den vanligaste, dvs. att utsläppen i andra länder kan beräknas som om produktionen skett hos oss. Det innebär att e f_{= e}d _.

2.3.3 Uppdelning av byggbranschen och utvidgning av fastighetsbranschen

De ursprungliga IO-matriserna har redigerats på två sätt för att kunna fånga sektorn bättre. Först delades byggbranschen (SNI 45) upp i olika delar (bostäder, lokaler, anläggningar) med hjälp av data från företaget Bygganalys. Detta illustreras i metodbilagan (Bilaga 2) och vi bifogar dessutom den fördelningsnyckel som använts i beräkningarna i Bilaga 1. Tanken med denna uppdelning är att de olika delbranscherna har olika insatsrecept, framför allt avseende energianvändning. Summa

miljöpåverkan från de olika delbranscherna summeras upp till den tidigare beräknade totalen för SNI 45.

En andra justering har gjorts för att ta hänsyn till att energianvändning i vissa fall kan anses höra till fastighetsförvaltningens ansvar. Miljö- och nationalräkenskaper räknar i princip fram kallhyra för bostäder och lokaler och låter hyresgäst stå för energianvändningen. Detta för att miljöpåverkan skall kunna kopplas till aktör och verksamhet. Detta är den systemgräns som i denna rapport benämns ”bygg- och fastighetssektorn exklusive uppvärmning”. För ”bygg- och fastighetssektorn inklusive uppvärmning” justerades IO-matriserna så att energiinköpen från El/Fjärrvärme helt eller delvis gick via Fastighetsförvaltningen. Detta gjordes för all fjärrvärme och för el som går till andra branscher än basindustri/tillverkningsindustri samt till slutlig användning. Ca 2/3 av

(24)

elanvändningen i småhus antas gå till uppvärmning30_{och fördes över till}

fastighetsförvaltningen. Andelen för lokaler/flerbostadshus sattes till ca 1/3 (eget antagande). För hushållen hamnade fastighetsförvaltningen såväl på egna hem, flerbostadshus som på lokaler. Dessa omförningar och tillhörande kalkyl skall ses som ett grovt räkneexempel på vad man skulle kunna göra. Man behöver betydligt bättre underlag för att göra en bra kalkyl på detta område.

2.3.4 Resultatparametrar från Input-output analysen

Input-output analysen genererar ett antal olika resultat. Dessa är:

Energianvändning. Användning av ett antal olika bränslen samt el och

fjärrvärme. Med kännedom om el- och fjärrvärmemix kan dessa sedan räknas om till bränslen och andra energikällor.

Luftemissioner. De emissioner som redovisas är CO2 (fossilt), CO2

(biogent) NOx, SO2, NMVOC (non-methane volatile organic compounds,

alltså organiska ämnen förutom metan), CH4, CO, N2O, NH3, PM2.5,

PM10, PMtot. För samtliga dessa parametrar är emissionerna uppdelade på tre olika typer av källor: stationära, mobila och processspecifika. Stationära och mobila är relaterade till bränsleanvändning. Skillnaden är, att för stationära är förbränningsanläggningen stationär, medan för mobila så är de i huvudsak transportrelaterade. Processrelaterade emissioner är emissioner som uppkommer på annat sätt än genom

bränsleanvändningen, t.ex. CO2 från cementproduktion och CH4 från

jordbruk.

Vattenemissioner. Kväve, fosfor samt ett antal metaller: Cu, Ni, Zn, Hg,

Cd och Pb.

Fast avfall, uppdelat på farligt avfall och avfall som inte hanteras som

farligt avfall.

Hälsofarliga kemiska produkter.

Samtliga dessa parametrar ingår i miljöräkenskapernas normala statistik och har olika ursprung. Data för avfall har exempelvis sin bakgrund i den nationella avfallsstatistiken och uppdateras i takt med denna. Uppgifterna om bygg- och fastighetssektorns användning av kemiska produkter är en fördelning av de kemikalieindikatorer som varje år tas fram av

Miljöräkenskaperna, SCB32_{. Kemikalieindikatorerna är baserade på data}

från Kemikalieinspektionens produktregister (www.kemi.se) och avser kemiska produkter som har någon av följande klassificeringar; Giftig (T), Mycket giftig (T+), Frätande (C), Hälsoskadlig (Xn), Irriterande (Xi) enligt direktiv 67/548/EC (EurLex, 1967).

30_{SCB (2005): Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2005,}

Energimyndigheten/SCB, EN 16 SM 0604

32_{SCB (2008): Kemikalieindikatorer – Beskrivning av statistiken.}

(25)

2.4 Redovisning och bearbetning av

input-output analysens resultat

Redovisningen av input-output analysens resultat för luftemissioner omfattar bostäder och lokaler, anläggningar samt förvaltning. För emissioner till vatten, användning av kemiska produkter och generering av avfall saknas dock statistik specifikt för förvaltning och det finns endast information för bostäder och lokaler samt anläggningar. De redovisade siffrorna avser såväl direkta effekter som påverkan från aktiviteter uppströms och nedströms bygg- och fastighetssektorn.

Nedströms aktiviteter inkluderar dock endast de som ligger inom Sverige, medan uppströms aktiviteter även inkluderar aktiviteter utomlands, via importerade produkter. För bygg- och fastighetssektorn inklusive uppvärmning adderas uppströms inhemsk fjärrvärmeanvändning och elanvändning för uppvärmning till ovanstående resultat, under posten förvaltning.

Energianvändningen redovisas uppdelat på förnybara bränslen och icke förnybara bränslen. Sveriges elmix från 2005 används för att beräkna olika energislags bidrag till elanvändningen och kärnkraften antas kräva tre gånger den utvunna energin i primärenergi. Avfall antas till 55 % utgöra ett förnybart bränsle.33 Genom de systemgränser som används, ingår olika typer av energiförluster. Energianvändningen motsvarar därmed en slags primärenergi.

Resultaten från input-output analysen bearbetas enligt etablerad LCA-metodik vilket innebär att de karaktäriserades och viktades. I

karaktäriseringen läggs olika ämnen som bidrar till en och samma effektkategori ihop och beskrivs med samma enhet. Ett exempel är olika ämnen som bidrar till växthuseffekten som aggregeras med hjälp av så kallade ”Global Warming Potentials”. För karaktäriseringen använder vi i denna studie karaktäriseringsfaktorer från den Holländska guideboken till LCA34_{såsom det är implementerat i LCA-datorprogrammet Simapro 7.0.}

Data för följande effektkategorier används: Växthuseffekten, Försurning, Eutrofiering, Human toxicitet, Akvatisk ekotoxicitet i sötvatten, Akvatisk ekotoxicitet i marin miljö, Terrester ekotoxicitet och Bildning av

marknära ozon.

Viktningsmetoder används för att kunna jämföra olika

effektkategorier. En mängd olika metoder finns publicerade och redo att använda3536_{. I denna studie används tre viktningsmetoder: Ecotax}37_,

33_{Glaumann, M., Malmqvist, T., Svenfelt, Å., Carlson, P.-O., Erlandsson, M., Andersson,}

J., Wintzell, H., Finnveden, G., Lindholm, T. and Malmström, T.-G. (2008): Miljöklassning av byggnader (Environmental rating of buildings, In Swedish). Karlskrona, Sweden: Boverket.

the ISO Standards. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht, Nederländerna.

35_{Finnveden, G., Hofstetter, P., Bare, J., Basson, L., Ciroth, A., Mettier, T., Seppälä, J.,}

Johansson, J., Norris, G. and Volkwein, S. (2002): Normalization, Grouping and Weighting in Life Cycle Impact Assessment. In Udo de Haes et al: Life-Cycle Impact

(26)

Ecoindicator38_{och EPS}39_{. Dessa metoder är intressanta att kombinera}

eftersom de är baserade på olika principer för värderingarna och vi har i tidigare studier använt dessa tre (exempelvis Engström et al., 200740_;

Engström and Wadeskog, 200641_{). Värderingarna i Ecotax bygger på}

miljöskatter och avgifter i Sverige som tolkas som samhällets betalningsvilja för dessa utsläpp. EPS bygger på betalningsvilja för undvikande av skador. Ecoindicator kan beskrivas som en panelmetod där experter har viktat olika miljöeffekter mot varandra. För Ecotax används två olika versioner, Max och Min som speglar en del av osäkerheten i metoden. I max-versionen används konsekvent de högre uppskattningarna och i min-versionen de lägre. EPS och Ecoindicator användes i de versioner som är implementerade i Simapro 7.0. Eftersom olika viktningsmetoder ger olika svar är det väsentligt att man använder flera metoder för att få en heltäckande bild.

Dessutom normaliseras varje enskilt flöde, vilket innebär att resultaten sätts i relation till något jämförelsevärde. I den här studien använde vi data för Sverige, från SCB:s miljöräkenskaper, som jämförelse.

Normalisering kan då användas för att se hur stor del av Sveriges utsläpp som kommer från Bygg- och fastighetssektorn.

Syftet med att bearbeta resultaten genom karaktärisering, viktning och normalisering är att identifiera ”hotspots”, dvs. var i systemet störst miljöpåverkan uppstår, vilka emissioner som ger störst bidrag till ett visst miljöproblem och vilka miljöproblem som kan anses vara viktigast. När de viktigaste aspekterna i bygg- och fastighetssektorn är identifierade kan man exempelvis utforma indikatorer för dessa aspekter direkt och

undvika användningen av karaktärisering och viktningsmetoder. Vid användning av karaktäriserings- och viktningsmetoder kan man göra

37_{Finnveden, G., Eldh, P. and Johansson, J. (2006): Weighting in LCA Based on}

Ecotaxes – Development of a Mid-point Method and Experiences from Case Studies. Int J

LCA, 11, Special issue No 1, 81-88.

38_{Goedkoop, M and Spriensma, R (2000): The Eco-indicator 99 – A damage-oriented}

method for life cycle impact assessment. Methodology report, second edition, 17-4-2000. Pré Consultants, B.V.Amersfoort, the Netherlands.

39_{Steen, B. (1999): A systematic approach to Environmental Priority Strategies in}

Product Development (EPS). Version 2000 – General system characteristics / Models and data of the default method. CPM Report 1999:4 and CPM Report 1999:5. Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden

40_{Engström, R., Wadeskog, A. and Finnveden, G. (2007): Environmental assessment of}

Swedish agriculture. Ecological Economics, 60, 550-563.

(27)

andra val än de vi gjorde här. Vi vill dock rekommendera att man använder metoder som är publicerade och granskade vetenskapligt och/eller har fått en bred användning.

(28)

(29)

3. Miljömålschecklista

Inom detta projekt sammanställdes en checklista med utgångspunkt från de mål och delmål inom de nationella miljökvalitetsmålen som av projektets deltagare och referensgrupp identifierats som relevanta för byggsektorn (tabell 1). Detta innebär att miljökvalitetsmålen ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, ”Myllrande våtmarker”, ”Levande skogar”, ”Ett rikt odlingslandskap”, ”Storslagen fjällmiljö” och ”Ett rikt växt och djurliv” inte är inkluderade i checklistan.

Tabell 1. Checklista för bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan, baserad på de nationella miljökvalitetsmålen.

Begränsad klimatpåverkan

• Utsläpp av koldioxid

• Utsläpp av metan

• Utsläpp av lustgas

• Utsläpp av de fluorerade gaserna HFC-föreningar (fluorkolväten), PFC-föreningar (perfluorkolväten) och svavelhexafluorid SF6 Frisk luft

• Utsläpp av svaveldioxid till luft

• Utsläpp av kvävedioxid i luft

• Utsläpp av NOx (som påverkar marknära ozon)

• Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) exklusive metan

• Utsläpp av Benso[a]pyren och PAH

• Utsläpp av partiklar Bara naturlig försurning

• Utsläpp av svaveldioxid

(30)

Giftfri miljö

• Användning och utsläpp av cancerframkallande,

arvsmassepåverkande eller fortplantningsstörande ämnen

• Användning och utsläpp av långlivade bioackumulerande ämnen, hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande ämnen

• Användning och utsläpp av kadmium, bly, kvicksilver

• Exponering vid framställning och användning av kemiska ämnen

• Påverkan på areal förorenad mark Skyddande ozonskikt

• Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen Säker strålmiljö

• Utsläpp av radioaktiva ämnen

• Påverkan av radioaktiva ämnen på allmänheten

• Kartläggning av riskerna med elektromagnetiska fält samt vidtagande av eventuella åtgärder

Ingen övergödning

• Utsläpp av fosfor till vatten

• Utsläpp av kväve till vatten

• Utsläpp av ammoniak

• Utsläpp av kväveoxider Grundvatten av god kvalitet

• Påverkan på grundvattenkvalitet

• Påverkan på grundvattennivå God bebyggd miljö

• Antal människor som utsätts för trafikbullerstörningar

• Uttag av naturgrus

• Total mängd avfall

• Mängd farligt avfall

• Deponering av avfall exklusive gruvavfall

• Återvinning av avfall utan risk för hälsa och miljö

• Användning av energi, vatten och andra naturresurser

• Energianvändning i bostäder och lokaler

• Användning av fossila bränslen jämfört med förnybara bränslen

• Fungerande ventilation i byggnader

• Radonhalt i fastigheter

• Fukt och mögel i byggnader

(31)

4. Bygg- och fastighetssektorns

miljöpåverkan

4.1 Begränsad klimatpåverkan

Det övergripande målet inom ”Begränsad klimatpåverkan” är att halten växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.42_{Målet omfattar}

utsläpp av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och de fluorerade gaserna HFC-föreningar (fluorkolväten), PFC-föreningar

(perfluorkolväten) och svavelhexafluorid SF6, uttryckt i koldioxidekvivalenter (ton/år).

Resultaten från input-output analysen omfattar endast tre av dessa, nämligen koldioxid, metan och lustgas (tabell 2). Information om utsläpp av övriga växthusgaser från bygg- och anläggningssektorn saknas. Bygg- och fastighetssektorn bidrar troligtvis med vissa utsläpp även av dessa ämnen, men de antas ha en begränsad betydelse för klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn totalt sett.

Tabell 2 Årliga emissioner till luft från bygg- och fastighetssektorn totalt samt uppdelat på bostäder och lokaler, anläggningar samt förvaltning (kton)

Emission Totalt1_Totalt2_Bostäder

och lokaler Anlägg-ningar Förvaltning1_Förvaltning2 CO2 9 200 13 000 3 400 1 900 3 900 7 800 CH4 62 68 5,6 2,2 54 60 N2O 2,9 3,6 0,86 0,48 1,6 2,3

1_{exklusive utsläpp från uppvärmning av fastigheter} 2_{inklusive utsläpp från uppvärmning av fastigheter}

42_{Regeringen (2009): En sammanhållen klimat- och energipolitik. Klimat. Regeringens}

(32)

Bygg- och fastighetssektorns (exkl. uppvärmning) totala utsläpp av växthusgaser i form av koldioxid, lustgas och metan uppgick år 2005 till 11,4 Mton CO2-ekvivalenter, vilket utgjorde ca 16 % av de totala

utsläppen av växthusgaser i Sverige. Denna siffra förutsätter dock att bygg- och anläggningssektorn inte belastas av utsläppen från de verksamheter som bedrivs i byggnaderna. Om uppvärmningen av byggnaderna inkluderas i förvaltningen blir utsläppen av växthusgaser istället 15,7 Mton CO2-ekvivalenter, dvs. 20 % av samhällets totala

växthusgasutsläpp. Utsläppen av växthusgaser härrör framför allt från energianvändningen, vilken beskrivs nedan.

Koldioxid utgör den största andelen av växthusgaserna (figur 2). Av koldioxidutsläppen från bygg- och anläggningssektorn (exkl.

uppvärmning) härrör 42 % från mobila källor, vilket inkluderar transporter. Om uppvärmningen inkluderas i bygg- och

anläggningssektorn kommer en något mindre andel, 31 %, av de totala koldioxidutsläppen från mobila källor.

Figur 2. Bidrag från koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O) till utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn (exkl. uppvärmning) uttryckt i Mton koldioxidekvivalenter (CO2 eq).

0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 CO2 CH4 N2O M to n C O 2 eq

Koldioxidutsläppen från bygg- och fastighetssektorn (exkl. uppvärmning) härrör till viss del från inköpta varor från andra branscher. Uppströms aktiviteter inom de branscher som betecknas SNI 26 bidrar mest till utsläppen (figur 3). I SNI 26 ligger bland annat stenvaruindustrin och cementindustrin43. Inom förvaltning spelar dock inköp från SNI 40, dvs. el, fjärrvärme och gas, en nästan lika betydande roll som SNI 26. I ”Förvaltning” ligger aktiviteter som går genom förvaltare. Det innebär att t.ex. ombyggnader som beställs av förvaltare faller under denna rubrik. Underhållsarbeten på bostäder som utförs av hushållen själva står för en

43_{Statistiska Centralbyrån (2003): SNI 2002, Standard för svensk näringsgrensindelning.}

MIS 2003:2, Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik. Statistiska Centralbyrån, Örebro.

(33)

begränsad del, någon procent, av de totala koldioxidutsläppen från sektorn."

Figur 3. De branscher som bidrar mest uppströms till utsläpp från bygg- och fastighetssektorn (exkl. uppvärmning) av koldioxid (kton CO2). SNI 26: Tillverkning av

icke-metalliska mineraliska produkter (t.ex. cement), SNI 27: Stål och metallframställning, SNI 40: El, gas, ång och

hetvattenförsröjning, SNI 60: Landtransport, SNI 61: Sjötransport. 0 200 400 600 800 1000 1200

SNI 26 SNI 27 SNI 40 SNI 60 SNI 61

B id ra g t ill u tsl äp p (k ton C O 2)

bostäder och lokaler anläggningar förvaltning

4.2 Frisk luft

Miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” innebär att luften ska vara så ren att den inte orsakar någon skada på människors hälsa, djur, växter eller

kulturvärden. Målet omfattar utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, flyktiga organiska ämnen, partiklar samt halten marknära ozon. Marknära ozon bildas genom att flyktiga organiska ämnen reagerar med kväveoxid, men bildningen påverkas också av tillgång på kolmonoxid och

svaveldioxid.

I resultaten från input-output analysen ingår utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid, flyktiga organiska ämnen, kolmonoxid och partiklar (tabell 3). Information om utsläpp av benso(a)pyren och PAH saknas dock.

(34)

Tabell 3 Årliga emissioner till luft av kväveoxider (NOx),

svaveldioxid (SO2), flyktiga organiska ämnen exklusive

metan (NMVOC), metan (CH4), kolmonoxid (CO) och

partiklar från bygg- och fastighetssektorn totalt samt uppdelat på bostäder och lokaler, anläggningar samt förvaltning (kton).

Emission Totalt1_Totalt2_Bostäder

och lokaler Anlägg-ningar Förvaltning1_Förvaltning2 NOx 33,4 39,8 12,2 6,5 14,7 21,1 SO2 10,3 14,2 4,1 1,3 4,9 8,8 NMVOC 9,6 11,1 3,1 2,6 3,8 5,3 CH4 61,8 63,6 5,6 2,2 54,1 55,8 CO 38,3 54,4 11,8 10,1 16,5 32,5 Partiklar < 2,5μm 6,4 8,0 2,6 1,4 2,4 4,1 Partiklar < 10μm 8,2 10,3 3,4 1,6 3,2 5,3 Partiklar tot 10,5 12,7 4,4 2,0 4,0 6,3

1_{exklusive utsläpp från inhemsk uppvärmning av fastigheter} 2_{inklusive utsläpp från inhemsk uppvärmning av fastigheter}

Utsläppen av koloxid, svaveldioxid, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen exklusive metan från bygg- och fastighetssektorn (exkl.

uppvärmning) uppgick år 2005 till mellan 5 och 10 % av samhällets totala utsläpp av dessa ämnen medan utsläppen av partiklar och metan utgjorde 14 % respektive 23 % av de totala utsläppen. Dessa andelar ökar med upp till 4 % om uppvärmningen också räknas in.

Utsläppen av kväveoxider, svaveldioxid, flyktiga organiska ämnen exklusive metan, metan och kolmonoxid aggregerades i

miljöpåverkanskategorin ”bildning av fotokemiska oxidanter”, dvs. bildning av bland annat marknära ozon. Framför allt utsläppen av flyktiga organiska ämnen exklusive metan visade sig vara det som bidrog till bygg- och fastighetssektorns påverkan (figur 4).

(35)

Figur 4. Bidrag från kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2), flyktiga

organiska ämnen exklusive metan (NMVOC), metan (CH4),

kolmonoxid (CO) till den totala påverkan på marknära ozon från bygg- och fastighetssektorn exklusive uppvärmning uttryckt i ton C2H2. 0 500 1000 1500 2000 2500

NOx SO2 NMVOC CH4 CO

to

n

C2

H2

De branscher som bidrar mest till dessa utsläpp från bygg- och

fastighetssektorn (exkl. uppvärmning) via inköpta varor och tjänster är de som inkluderas i SNI 23, SNI 02 och SNI 24 (figur 5), dvs.

petroleumprodukter, skogsbruk och kemiska produkter (bilaga 1). När det gäller utsläppen av partiklar är det framför allt varor från de branscher som inkluderas i SNI 26, dvs. stenvaruindustrin och cementindustrin, som ger det stora bidraget. Utsläppen av partiklar från dessa branscher uppgår till knappt 3 400 ton totalt. För metanutsläppen är det inköp från SNI 90, dvs. avloppsrening, avfallshantering, renhållning o.d., som står för störst bidrag, nästan 50 000 ton.

Figur 5 De branscher som bidrar mest till utsläpp från bygg- och fastighetssektorn (exkl. uppvärmning) av de flyktiga organiska ämnen som inte utgörs av metan (ton NMVOC). SNI 02: Skogsbruk och service till skogsbruk, SNI 23: Tillverkning av steknkolprodukter, raffinerade

petroleumprodukter och kärnbränsle, SNI 24: Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter.

0 100 200 300 400 500 600 700

SNI 02 SNI 23 SNI 24

B idr ag t ill ut sl äpp ( ton N M V O C )

(36)

4.3 Bara naturlig försurning

Det övergripande målet inom ”Bara naturlig försurning” är att de försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller

kulturföremål och byggnader. Målet omfattar deposition av försurande ämnen, markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten, skydd mot försurning för naturgiven produktionsförmåga, arkeologiska föremål och biologisk mångfald.

För att bedöma bygg- och fastighetssektorns bidrag till dessa problem ansågs utsläppen av svaveldioxid och kvävedioxid vara relevanta och andra bidrag till försurningen försummades. När det gällde kvävedioxid fanns dock enbart tillgång till data för kväveoxider totalt.

Utsläppen av kväveoxider och svaveldioxid från bygg- och fastighetssektorn exklusive uppvärmning uppgick enligt input-output analysen till 33 respektive 10 kton år 2005, varav merparten härrörde från bostäder och lokaler samt förvaltning (tabell 3). Utsläppen av

kväveoxider från bygg- och fastighetssektorn utgjorde 10 % av

samhällets totala utsläpp av kväveoxider om uppvärmning exkluderades ur sektorn och 12 % om den inkluderades. Motsvarande siffror för svaveldioxiden var 8 % och 11 %.

Utsläppen av kväveoxider var något viktigare bidrag än utsläppen av svaveldioxid till sektorns försurande utsläpp. De branscher som bidrar mest till utsläppen av kväveoxider från bygg- och fastighetssektorn (exkl. uppvärmning) via inköpta varor och tjänster är de som inkluderas i SNI 26, SNI 60 och SNI 61 (figur 6). I SNI 26 ingår cementindustrin och stenvaruindustrin, i SNI 60 ingår landtransporter (exempelvis åkerier) och i SNI 61 ingår rederier (bilaga 1).

Figur 6. De branscher som bidrar mest till utsläpp från bygg- och fastighetssektorn (exkl. uppvärmning) av kväveoxider (ton NOx). SNI 26: Tillverkning av icke-metalliska mineraliska

produkter, SNI 60: Landtransporter, SNI 61: Sjötransporter.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500

SNI 26 SNI 60 SNI 61

B id ra g till ut sl äp p ( to n N O x)

(37)

4.4 Giftfri miljö

Det övergripande målet inom ”Giftfri miljö” är att ”miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden”. Målet omfattar halter av ämnen som förekommer naturligt i miljön, utfasning av naturfrämmande ämnen, exponering i arbetsmiljö, yttre miljö och

inomhusmiljö för farliga ämnen och kemiska ämnen, samt innehåll av naturfrämmande ämnen i fisk i Sveriges hav och sjöar.

För att kunna följa upp påverkan från bygg- och fastighetssektorn som faller inom miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” behövs information om faktiska mängder vad gäller användning av cancerframkallande, arvsmassepåverkande, fortplantningsstörande, långlivade bioackumulerande ämnen, hormonstörande eller kraftigt

allergiframkallande ämnen. I miljöräkenskaperna ingår dock endast användning av kemiska produkter, samt utsläpp av ett antal metaller (tabell 4). För användningen av kemiska produkter och utsläpp till vatten omfattas dessutom i dagsläget inte förvaltning och information finns därför bara för bostäder och lokaler samt anläggningar. Eftersom uppvärmning av fastigheterna är en del av förvaltningen går det inte att bedöma eventuella effekter av att inkludera eller exkludera denna när det gäller användning av kemiska produkter eller utsläpp av metaller.

Dessutom saknas information om emissioner från kemiska produkter som redan är inbyggda i samhället, exempelvis i byggnadsmaterial, och om eventuell påverkan från bygg- och fastighetssektorn på areal förorenad mark. Möjliga källor till information när det gäller dessa dataluckor diskuteras i kapitel 6.1.2.

Tabell 4. Årliga emissioner till vatten av kadmium (Cd), kvicksilver (Hg), koppar (Cu), krom (Cr), nickel (Ni), bly (Pb) och zink (Zn) från bygg- och fastighetssektorn exklusive förvaltning samt uppdelat på bostäder och lokaler samt anläggningar (kg).

Emission Totalt, exkl

förvaltning Bostäder och lokaler Anläggningar Cd 8,1 6,0 2,1 Hg 5,7 2,4 3,3 Cu 940 400 540 Cr 110 80 28 Ni 290 220 77 Pb 63 46 16 Zn 1500 1100 380

Utsläppen av de redovisade metallerna till vatten uppgick år 2005 till 4 % av det som i miljöräkenskaperna redovisas som samhällets totala utsläpp av dessa metaller. Samhällets totala utsläpp i miljöräkenskaperna omfattar dock endast rapporterade utsläpp från punktkällor, och diffusa utsläpp från exempelvis koppartak eller bilar finns inte redovisade.

I resultaten från karaktäriseringen, vilka framgår i kapitel 5 nedan, framstod koppar, nickel, zink och kvicksilver vara de metaller som har störst potential att ge toxiska effekter. Dock bör även kadmium och bly