miljöhänsyn vid upphandling?
En enkätstudie 2007
Tar den offentliga sektorn
miljöhänsyn vid upphandling?
Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 978-91-620-5791-6.pdf ISSN 0282-7298
© Naturvårdsverket 2008 Elektronisk publikation
Förord
Miljöanpassad offentlig upphandling har identifierats som ett starkt styrmedel för minskad miljöpåverkan. Genom att ställa miljökrav vid upphandling kan utbudet av produkter och tjänster påverkas i riktning mot mindre miljöpåverkan och om-ställningen till ett hållbart samhälle påskyndas.
Regeringen har i sin handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling upp-dragit åt Naturvårdsverket att kontinuerligt följa upp utvecklingen av miljöanpas-sad offentlig upphandling. Denna enkätstudie utgör en del av uppföljningen. Rapporten är framtagen av Michael Söderström på ARS Research AB på uppdrag av Naturvårdsverket.
Stockholm januari 2008 Naturvårdsverket
Innehåll
FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 8 INLEDNING 9 Bakgrund 9 Syfte 9Målgrupp och omfattning 9
Metod och urval 9
Frågeformulär 9 Genomförande 10 RESULTATREDOVISNING 11 Inledning 11 Miljöarbetet inom organisationen 11 Miljökrav vid upphandling 16 Metoder och uppföljning 25 Hinder och möjligheter 31 Organisationen 35 ANALYS OCH KOMMENTARER 39 Stort miljöengagemang 39 Policy och riktlinjer påverkar 39 Kostnaden ett hinder 40 Landstingen 40 Kommunerna 40 Myndigheterna 41
Sammanfattning
För att se i vilken utsträckning miljökrav ställs vid offentlig upphandling har Naturvårdsverket låtit genomföra en enkätundersökning bland upphandlingsansva-riga i samtliga kommuner, landsting och statliga myndigheter.
Undersökningsresultaten visar att 57 procent Alltid eller Oftast ställer miljökrav vid upphandling och att en fjärdedel Alltid eller Oftast ställer miljökrav vid direkt-upphandling. De organisationer som har en policy för att miljömiljöhänsyn ska tas vid upphandling, som satt upp mål för detta och som låtit personalen genomgå utbildning ställer i högre grad än andra organisationer miljökrav.
78 procent av de deltagande organisationerna har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling, nästan hälften av organisationerna har mål för miljöhänsyn vid upphandling och 45 procent svarar att personalen som sköter upphandlingarna har genomgått utbildning i miljöanpassad upphandling.
37 procent anger att de väljer de miljöbästa produkterna ur sortimentet då de avro-par på ramavtal. De främsta anledningarna till att inte välja de miljöbästa produk-terna är ett högre pris samt att man förutsätter att miljökrav ingår i ramavtalen. Hälften av organisationerna använder EKU-verktyget och 46 procent använder kriterier från något miljömärke för att miljöanpassa sin upphandling. Det främsta skälet till att man inte använder EKU-verktyget är att man inte känner till verktyget eller att man har bristande kunskaper om det. Endast 11 procent svarar att de Alltid eller Oftast följer upp genomförda upphandlingar ur miljösynpunkt.
I jämförelse med enkätstudien som utfördes 2004 syns en kraftig ökning av andelen som har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling, från 41 procent till 78 procent. Andelen som genomgått utbildning i miljöanpassad upphandling har ökat från 34 procent till 45 procent och andelen som använder EKU-verktyget har ökat från 42 procent till 50 procent. Liksom 2004 är det stora skillnader mellan kommuner, landsting och myndigheter där landstingen är de som kommit längst med att implementera miljöhänsyn följt av kommuner och sist stat-liga myndigheter.
Det största hindret för miljöanpassad upphandling är bristande kunskap och erfa-renhet om hur man ställer miljökrav. Andra hinder är att miljöanpassad
upphand-Summary
In order to ascertain the extent to which environmental requirements are set in public procurement, the Swedish Environmental Protection Agency has had a sur-vey performed by sending questionnaires to procurers at all municipalities, county councils and government agencies.
The survey shows that 57 per cent always or usually specify environmental re-quirements when procuring by way of tender, and that 25 per cent always or usu-ally specify environmental requirements in direct procurement. Those organisa-tions that have a policy for incorporating environmental consideraorganisa-tions in procure-ment, that have established targets for that policy and that have arranged training for their staff stipulate environmental requirements to a greater degree than other organisations. 78 per cent of the organisations participating in the survey have a policy or guidelines under which environmental considerations must be incorpo-rated in procurement. Just under half of the organisations have targets for environ-mental consideration in procurement, and 45 per cent say that staff responsible for procurement have undergone training in sustainable procurement.
37 per cent say that they choose the most environmentally friendly products in a range when they place call-off orders under a framework agreement. The main reasons for not choosing the most environmentally friendly products are that they are more expensive and that it is assumed that environmental standards are set in framework agreements. Half the organisations use the EKU tool for sustainable procurement, and 46 per cent use eco-labelling criteria of some kind to achieve sustainable procurement. Only 11 per cent said that they always or usually follow up completed procurement procedures from an environmental viewpoint.
In comparison with the questionnaire survey conducted in 2004, there appears to have been a sharp increase in the proportion of organisations with a policy or gui-delines for sustainable procurement, up from 41 per cent to 78 per cent. The pro-portion of those undergoing training in sustainable procurement has risen from 34 per cent to 45 per cent, and the proportion using the EKU tool has risen from 42 per cent to 50 per cent. As in 2004, there are great differences between local and regional authorities, county councils having made most progress towards incorpo-rating environmental considerations, followed by municipalities and, lastly, gov-ernment agencies.
The main obstacle to sustainable procurement is a lack of knowledge and experi-ence of how to set environmental requirements. The information or guidance needed by procurers to be able to take greater account of environmental considera-tions mainly comprises help in formulating environmental requirements, tools
avai-Inledning
Bakgrund
I Naturvårdsverkets arbete med hållbar utveckling är offentlig upphandling en viktig del. För att se i vilken utsträckning miljökrav ställs vid offentlig upphandling och hur utvecklingen sker över tid har Naturvårdsverket initierat en undersöknings-serie av ämnet. 2004 gavs ARS Research AB uppdraget att genomföra den första undersökningen och nu 2007 har den andra undersökningen i serien genomförts.
Syfte
Undersökningen syftar till att ge en bild av i vilken utsträckning miljökrav ställs vid offentlig upphandling och hur man arbetar med frågan.
Målgrupp och omfattning
Målgruppen för undersökningen är upphandlingsansvariga inom offentlig sektor; kommuner, landsting och myndigheter.
• 290 kommuner • 21 landsting • 216 myndigheter
Sammanlagt ingick alltså 527 myndigheter/förvaltningar i undersökningspopula-tionen.
Metod och urval
Undersökningen är i huvudsak genomförd som en totalundersökning, förutom att vi har exkluderat de myndigheter som har inte har miljöledningsuppdrag. En grund för urvalsbasen levererades av uppdragsgivaren. ARS ansvarade för komplettering-ar av urvalsbasen vad gällde namn och olika kontaktuppgifter.
Frågeformulär
Genomförande
Undersökningen genomfördes som en postal enkät med ett utskick och tre påmin-nelser. Det första utskicket bestod av ett följebrev från Naturvårdsverket vilket beskrev syftet med undersökningen, frågeformulär och ett förfrankerat svarskuvert. Den första påminnelsen bestod av ett påminnelsekort. Den andra och tredje påmin-nelsen bestod av ett komplett utskick med följebrev från ARS, frågeformulär och svarskuvert.
ARS Research AB har administrerat utskick, insamling och databearbetning av enkäterna. Undersökningen genomfördes i fält under perioden 17 augusti till 28 september 2007. Enstaka frågeformulär kom även in under oktober månad och fördes till resultatet.
Fältarbetet har givit följande svarsfrekvens.
Bruttourval 527 A.bortfall - Nettourval 527 B-bortfall 100 varav Föräldraledig 1 Ej insända formulär 99
Inkomna och databearbetade formulär 427
Svarsfrekvens 81 procent
Den totala svarsfrekvensen 81 procent är att betrakta som hög och mycket bra. Svarsfrekvensen i de tre huvudkategorierna är: Kommuner 79 procent, Landsting 81 procent och Myndigheter 84 procent. Vi kan utifrån ett mycket gott material uttala oss om den offentliga sektorns arbete med miljöanpassning i upphandlings-arbetet.
Resultatredovisning
Inledning
Denna del av rapporten är en genomgång av resultaten fråga för fråga. Texten är disponerad med frågeformuläret som grund. Merparten av frågeresultaten är pre-senterade i grafisk form. Graferna är baserade på totalresultaten. Intressanta resultat i delmålgrupper (Landsting, Kommuner, Myndigheter) är kommenterade i den följande texten. Detta är en uppföljning av en enkätundersökning som genomfördes 2004 och för de frågor som även har ställts i årets undersökning har jämförelser gjorts. Sist i rapporten finns även de första sex frågorna redovisade länsvis för de län som innefattar mer än sex kommuner.
Vi vill göra läsaren uppmärksam på att resultaten är oviktade. Delmålgrupperna ingår med den andel de utgör av svarspopulationen. Vi har heller inte viktat sva-ren/resultatet utifrån inköpsvolym/inköpssumma.
Miljöarbetet inom organisationen
Frågeformuläret inleds med fem frågor om miljöarbetet inom förvaltning-en/myndigheten. Den första frågan gäller om förvaltningen/myndigheten har ett miljöledningssystem. Frågan har följande formulering:
1. Har organisationen ett miljöledningssystem?
45 procent av förvaltningarna/myndigheterna anger att de har ett miljölednings-system och 48 procent svarar att de inte har ett miljöledningsmiljölednings-system. 6 procent svarar Vet ej och 1 procent har ej angett något svar.
Har organisationen ett miljöledningssystem?
Bas: Samtliga
Vet ej 6%
Ej svar 1%
Vi kan se en stor skillnad mellan kommunerna i förhållande till landstingen och myndigheterna. Endast 19 procent av kommunerna har ett miljöledningssystem medan 71 procent av landstingen har ett miljöledningssystem och 76 procent av myndigheterna.
Nästa fråga vi ställer gäller om myndigheten/förvaltningen har en miljöpolicy.
2. Har organisationen en miljöpolicy?
81 procent uppger att de har en miljöpolicy.
Även här kan vi se en skillnad mellan kommunerna i förhållande till landstingen och myndigheterna. 69 procent av kommunerna svarar att de har en miljöpolicy, medan samtliga landsting och 94 procent av myndigheterna svarar att de har en miljöpolicy.
I jämförelse med 2004 är resultatet i stort sett oförändrat.
Har organisationen en miljöpolicy?
Bas: Samtliga 80 81 3 3 1 16 16 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2004 2007 Andelar i %
Vi frågar även om förvaltningen/myndigheten har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling.
3. Har organisationen en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling?
78 procent svarar att de har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling.
Samtliga landsting svarar att de har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling, 82 procent av kommunerna och 72 procent av myndigheterna. I jämförelse med 2004 kan vi se en kraftig ökning av andelen som svarar att de har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling. Från att det var 41 procent som hade en policy eller riktlinjer 2004 till 78 procent i år. Detta är en ökning med 37 procentenheter.
Har organisationen en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling? Bas: Samtliga 41 78 5 1 1 54 20 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2004 2007 Andelar i %
Vi frågar om förvaltningen/myndigheten har några mål för miljöhänsyn vid upp-handling.
4. Har organisationen några mål för miljöhänsyn vid upphandling?
47 procent svarar att de har mål för miljöhänsyn vid upphandling och lika många (47 procent) svarar att de inte har det.
Myndigheterna har i lägre utsträckning mål för miljöhänsyn vid upphandling, 38 procent av myndigheterna har mål. Drygt hälften (52 procent) av kommunerna har några mål för miljöhänsyn och 82 procent av landstingen.
Har organisationen några mål för miljöhänsyn vid upphandling?
Bas: Samtliga Ja 47% Nej 47% Vet ej 4% Ej svar 2%
Vi frågar även om personalen som sköter upphandling har genomgått någon utbildning i miljöanpassad upphandling. Vi ställde följande fråga:
5. Har personalen, som sköter upphandling, genomgått någon utbildning i miljöanpassad upphandling?
Nära hälften, 45 procent av förvaltningarna/myndigheterna svarar att deras perso-nal har genomgått utbildning i miljöanpassad upphandling.
Studerar vi materialet över de huvudsakliga delmålgrupperna finner vi att knappt en tredjedel (29 procent) av personalen som sköter upphandling på myndigheterna har genomgått utbildning i miljöanpassad upphandling och drygt hälften (55 procent) av personalen på kommunerna. För landstingen är siffran 71 procent. Tittar vi på siffrorna från 2004 kan vi se att andelen som har genomgått en utbild-ning i miljöanpassad upphandling har ökat från 34 procent till i år 45 procent.
Har personalen som sköter upphandling genomgått någon utbildning i miljöanpassad upphandling? Bas: Samtliga 34 45 6 5 1 1 59 49 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2004 2007 Andelar i %
Miljökrav vid upphandling
Under denna rubrik följer några frågor om miljökrav vid upphandling. Den första frågan är:
6. Ställer ni miljökrav vid upphandling?
17 procent svarar att de Alltid ställer miljökrav vid upphandling, 40 procent svarar Oftast och 31 procent svarar Ibland. 8 procent svarar Sällan och 1 procent svarar att de Aldrig ställer miljökrav vid upphandling.
Hälften av myndigheterna (50 procent) svarar att de Alltid eller Oftast ställer mil-jökrav vid upphandling, 62 procent av kommunerna och 71 procent av landstingen. Vi ser att de organisationer som har riktlinjer och policies för att miljömiljöhänsyn ska tas vid upphandlingar (63 procent), de som har mål för miljöhänsyn vid upp-handlingar (70 procent) och de organisationer där upphandlingspersonalen har gått utbildning i miljöanpassad upphandling (68 procent) samt de organisationer som använder EKU-verktyget (65 procent) i högre grad än andra organisationer också ställer miljökrav vid upphandlingar.
I jämförelse med 2004 har andelen som svarar att de Alltid eller Oftast ställer mil-jökrav sjunkit något från 61 procent till 57 procent. Andelen som svarar Alltid har dock ökat med 2 procentenheter och andelen som svarar att de Sällan eller Aldrig ställer miljökrav är i stort sätt oförändrad, det är två procentenheter färre i år som svarar Aldrig.
Ställer Ni miljökrav vid upphandling?
Bas: Samtliga 15 17 46 40 27 31 2 2 1 1 7 8 3 1 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2004 2007 Andelar i %
Vi frågar även om förvaltningen/myndigheten ställer miljökrav vid direkt-upphandling.
7. Ställer ni miljökrav vid direktupphandling?
4 procent svarar att de Alltid ställer miljökrav vid direktupphandling och 19 pro-cent svarar Oftast. Det är alltså nästan en fjärdedel (23 propro-cent) som svarar att de Alltid eller Oftast ställer miljökrav vid direktupphandling. En tredjedel (34 pro-cent) svarar att de Ibland ställer miljökrav vid direktupphandling. En fjärdedel (25 procent) svarar Sällan och 5 procent svarar Aldrig. 12 procent Vet ej och 1 procent har inte svarat på frågan.
Här ser vi inga större skillnader mellan organisationerna när det gäller andelen som har svarat Alltid eller Oftast. När det kommer till andelen som svarar Sällan eller Aldrig är skillnaderna dock stora. 65 procent av landstingen svarar Sällan eller Aldrig medan det är 25 procent av myndigheterna som svarar Sällan eller Aldrig och 31 procent av kommunerna.
Ställer Ni miljökrav via direktupphandling?
Bas: Samtliga Alltid 4% Oftast 19% Ibland 34% Vet ej 12% Ej svar 1% Sällan 25% Aldrig 5%
Nästa fråga lyder:
8. När ni avropar på ramavtal, väljs de miljöbästa produkterna ur sortimentet? (t. ex. energisnåla kontorsmaskiner)
37 procent svarar Ja på frågan och 3 procent svarar Både Ja och Nej. En av fyra (25 procent) svarar Nej på frågan. En tredjedel, 34 procent, svarar Vet ej.
Skillnaderna mellan de olika typerna av organisationer är här inte så stor. Det är en något större andel av kommunerna som svarar Vet ej. 41 procent av kommunerna svarar Vet ej.
När Ni avropar på ramavtal, väljs de miljöbästa produkterna ur sortimentet?
Bas: Samtliga
Ja 37%
Både Ja och Nej 3% Vet ej 34% Ej svar 1% Nej 25%
De som har svarat Nej på föregående fråga får svara på nästa fråga:
9. Om Nej, varför inte?
Den främsta anledningen till att förvaltningarna/myndigheterna inte väljer de mil-jöbästa produkterna tycks vara priset. 36 procent svarar att priset är avgörande. 26 procent svarar att det miljöbästa bara är en av flera kriterier och att det finns andra faktorer som är viktigare. 18 procent svarar att det förutsätter att ramavtalen ställer miljökrav och 12 procent svarar att de prioriterar prestanda. 7 procent anger att det handlar om brist på kunskap och 2 procent svarar att det beror på vilken produkt det handlar om.
Varför inte?
Bas: Miljöbästa produkterna väljs ej
10% 2% 7% 12% 26% 36% 18% 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ej svar Övrigt Beror på vilken produkt det
handlar om Brist på kunskap Prioriterar prestanda Förutsätter att ramavtalen
ställer miljökrav Bara en av flera kriterier/Andra
faktorer viktigare Priset är ofta avgörande
Nästa fråga vi ställer är om förvaltningarna/myndigheterna använder sig av EKU-verktyget.
10. Använder ni EKU-verktyget (www.eku.nu) för att miljöanpassa er upphandling?*
Hälften (50 procent) av förvaltningarna/myndigheterna använder EKU-verktyget för att anpassa upphandlingen.
Samtliga landsting svarar att de använder EKU-verktyget, 69 procent av kommu-nerna och i lägst utsträckning myndigheterna där 21 procent svarar att de använder EKU-verktyget.
I jämförelse med 2004 har andelen som använder EKU-verktyget ökat, från 42 procent till 50 procent. Vi kan även se en ökning av andelen som svarar Nej. Dessa kommer troligen från gruppen som i 2004 års undersökning svarade Vet ej eller Ej svar, denna grupp har minskat i årets undersökning.
Använder Ni EKU-verktyget (www.eku.nu) för att miljöanpassa er upphandling? Bas: Samtliga 42 50 13 6 7 1 39 43 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2004 2007 Andelar i %
De förvaltningar/myndigheter som svarade Nej på föregående fråga får svara på frågan varför de ej använder EKU-verktyget.
11. Om Nej, varför inte?
En tredjedel (34 procent) av dem som inte använder EKU-verktyget svarar att de ej känner till verktyget eller att de har bristande kunskaper om det. 21 procent svarar att de gör få eller inga upphandlingar eller bara upphandlar tjänster. 5 procent sva-rar att de kanske kommer att använda EKU-verktyget i framtiden.
Varför inte?
Bas: Använder ej EKU-verktyget
5% 2% 2% 2% 2% 3% 5% 21% 34% 28% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ej svar Övrigt Finns inga krav på detta/Inga miljökrav För få områden/Dåligt uppdaterat För smalt/detaljerat/krångligt Brist på resurser Ställer egna krav Kommer kanske att använda i framtiden Gör inga/få upphandl./Upphandlar endast tjänster Känner ej till/Bristande kunskap
Nästa fråga vi ställer lyder:
12. Använder ni kriterier från något miljömärke för att miljöanpassa er upphandling?
46 procent svarar Ja på frågan och 40 procent svarar Nej. 1 procent svarar Både Ja och Nej. 11 procent svarar Vet ej.
38 procent av myndigheterna, 52 procent av kommunerna och 65 procent av lands-tingen svarar Ja.
Använder Ni kriterier från något miljömärke för att anpassa er upphandling?
Bas: Samtliga
Ja 46%
Både Ja och Nej 1% Vet ej 11% Ej svar 2% Nej 40%
De som svarade Nej på föregående fråga får frågan varför de inte använder kriterier från något miljömärke.
13. Om Nej, varför inte?
18 procent svarar att de gör få eller inga upphandlingar eller endast upphandlar tjänster. 17 procent svarar att de inte använder kriterier från något miljömärke på grund av att de ej känner till det eller har bristande kunskap
Varför inte?
Bas: Använder ej kriterier från miljömärke
34% 2% 2% 4% 5% 5% 5% 7% 9% 17% 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ej svar Övrigt Väljer Svanen/Bra miljöval/Miljömärkt Ställer egna krav Kommer kanske att använda i framtiden Inte tillåtet enligt LOU/Får inte ställa krav Brist på resurser Använder ibland/Olika Använder ej EKU-verktyget Känner ej till/Bristande kunskap Gör inga/få upphandl./Upphandlar endast tjänster
Nästa fråga vi ställer är vilka andra verktyg förvaltningarna/myndigheterna använ-der för att miljöanpassa sin upphandling.
14. Vilka andra verktyg använder ni för att miljöanpassa er upphandling?
83 procent har inte angett något svar på denna fråga. 4 procent svarar att de använ-der sig av interna riktlinjer, 2 procent att de använanvän-der sig av branschorganisationer och lika många (2 procent) svarar att de använder kommunens rekommendationer och miljömål.
Vilka andra verktyg använder Ni för att miljöanpassa er upphandling?
Bas: Samtliga 4% 2% 2% 11% 83% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Interna riktlinjer/Egna krav Branschorganisationer Kommunens rekomendationer Övrigt Ej svar An delar i %
Metoder och uppföljning
Under denna punkt följer ett par frågor om metod och uppföljning av miljöarbetet. Den första frågan vi ställer behandlar i vilken mån man gör behovs- eller mark-nadsanalyser ur miljöperspektiv.
15. I vilken omfattning förekommer det att ni gör en behovs- och marknads-analys ur miljöperspektiv inför en upphandling?
9 procent svarar att de Alltid eller Oftast gör en behovs- och marknadsanalys ur miljöperspektiv inför en upphandling och 19 procent svarar Ibland. 39 procent svarar Sällan och 22 procent Aldrig. 9 procent Vet ej.
De olika organisationerna svarar i ungefär samma utsträckning att de Alltid eller Ofta gör en behovs- och marknadsanalys ur miljöperspektiv. Det skiljer sig dock åt när det kommer till hur stor andel som svarar Aldrig eller Sällan. 35 procent av landstingen svarar Aldrig eller Sällan, 58 procent av kommunerna och 66 procent av myndigheterna.
I vilken omfattning förekommer det att Ni gör en behovs- och marknadsanalys ur miljöprespektiv inför en upphandling?
Bas: Samtliga Alltid 2% Oftast7% Ibland 19% Vet ej 9% Ej svar 2% Sällan 39% Aldrig 22%
Nästa fråga som ställs är:
16. Använder ni totalkostnadsberäkningar (t.ex. beräkningar av driftskostna-der, elförbrukning m.m. under en varas hela livslängd) när det är relevant? Du kan ange flera svar.
48 procent använder sig av totalkostnadsberäkningar när det är relevant. 20 procent svarar att de använder totalkostnadsberäkningar vid behovs- och marknadsanalyser och 37 procent svarar att de använder totalkostnadsberäkningar vid bedömningar av inkomna anbud. 36 procent svarar att de inte använder sig av totalkostnadsbe-räkningar, 15 procent svarar Vet ej och 1 procent har ej avgivit något svar. Svaren summerar till 109 procent, vilket förklaras av att de svarande kan ange Ja för såväl ”behovs och marknadsanalys” och för ”bedömning av anbud”.
Landstingen svarar Ja i högre utsträckning än övriga organisationer, 88 procent av landstingen svarar Ja på frågan. 55 procent av kommunerna svarar Ja och 38 pro-cent av myndigheterna, att de använder totalkostnadsberäkningar.
Använder Ni totalkostanadsberäkningar när det är relevant?
Bas: Samtliga 20% 1% 37% 15% 36% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Ja, vid behovs- och marknadsanalys
Ja, vid bedömning av inkomna anbud
Nej Vet ej Ej svar
An
delar i
Nästa fråga är:
17. Vilken vikt tillmäts normalt miljöhänsyn då det används som utvärdering av ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”?
58 procent av samtliga svarar att miljöhänsyn ges en vikt när den ingår i utvärde-ringen av olika anbud.
15 procent svarar att miljöhänsyn tillmäts 5 procents vikt, 23 procent att den ges vikten 10 procent, 7 procent svarar att den tas till cirka 15 procent, och 4 procent att den ges 20 procent eller högre vikt. 9 procent svarar att miljöhänsynen varierar. 13 procent svarar att det inte tas någon miljöhänsyn, 22 procent svarar Vet ej och 7 procent har ej angivit något svar.
Vilken vikt tillmäts normalt miljöhänsyn då det används som utvärdering av "det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet"?
Bas: Samtliga Miljöhänsyn tas 5 % 15% Miljöhänsyn tas 10 % 23% Miljöhänsyn tas 20 % eller mer 4% Miljöhänsyn varierar 9% Miljöhänsyn tas ej 13% Vet ej 22% Ej svar 7% Miljöhänsyn tas 15 % 7%
Nästa fråga handlar om förvaltningarna/myndigheterna följer upp genomförda upphandlingar ur miljösynpunkt.
18. Följer ni upp genomförda upphandlingar ur miljösynpunkt?
11 procent svarar att de Alltid eller Oftast följer upp genomförda handlingar ur miljösynpunkt och 23 procent svarar Ibland. Hälften svarar Sällan (30 procent) eller Aldrig (20 procent). 14 procent svarar Vet ej.
Då vi jämför de olika organisationerna är det landstingen som i störst utsträckning svarar att de Alltid eller Oftast följer upp genomförda upphandlingar ur miljösyn-punkt, 35 procent av landstingen svarar detta. Medan 12 procent av myndigheterna svarar Alltid eller Oftast och 9 procent av kommunerna.
Följer Ni upp genomförda upphandlingar ur miljösynpunkt?
Bas: Samtliga Alltid 2% Oftast9% Ibland 23% Vet ej 14% Ej svar 2% Sällan 30% Aldrig 20%
De som svarar Alltid, Oftast, Ibland eller Sällan på föregående fråga får nästa fråga:
19. Om Ja, viken typ av uppföljning görs?
Bland dem som följer upp genomförda upphandlingar är det 10 procent som följer upp dem om vad som utlovats också hålls. 4 procent svarar att det är olika och beror på vad det är som upphandlats och vilka krav som ställts. Lika många (4 procent) svarar att de följer upp genom skriftlig uppföljning eller intyg. 4 procent svarar att de har en genomgång eller möte med leverantören. En stor andel, 68 procent, har valt att ej svara på denna fråga.
När vi jämför de olika organisationerna ser vi att landstingen i större utsträckning har svarat att de kontrollerar att det som utlovats och att kraven hålls. En av fyra landsting svarar detta.
Vilken typ av uppföljning görs?
Bas: Följer upp genomförda handlingar
2% 2% 3% 3% 4% 4% 4% 10% 7% 68% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ej svar Övrigt Intern uppföljning/revision Koll av fordon/miljöbilar Stickprov Statistik Genomgång/möte med leverantören Skriftlig uppföljning/Intyg Olika/Beror på vad som upphandl./vilka krav som ställts Kollar att det som utlovats/kraven hålls
Nästa fråga gäller om någon typ av dokumentation eller verifikation begärs in vid uppföljningen.
20. Begärs någon typ av dokumentation/verifikation in vid uppföljningen? Du kan ange flera svar.
40 procent av organisationerna svarar Ja på frågan. Bland de organisationer som svarar Ja, är det vanligt att de begär in flera olika typer av dokumentation. 21 pro-cent att de begär in en tredjepartskontroll, 5 propro-cent begär in en andrapartskontroll, 25 procent en förstapartskontroll och 6 procent svarar Ja, övrigt. Knappt en tredje-del, 31 procent, svarar Nej på frågan. 19 procent svarar Vet ej och 10 procent har ej avgivit något svar.
Det vi kan se är att myndigheterna i högre utsträckning svarar Nej på frågan, 41 procent av myndigheterna svarar att de inte begär in någon typ av dokumentation eller verifikation vid uppföljningen. 24 procent av kommunerna svarar Nej och 18 procent av landstingen.
Begärs någon typ av dokumentation/verifikation in vid uppföljningen?
Bas: Samtliga 21% 31% 19% 10% 6% 25% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja , tr edj eparts kontro ll Ja , andr aparts kontrol l Ja , för staparts kontr o ll Ja , öv rigt Nej Vet ej Ej sva r And e la r i %
Hinder och möjligheter
I denna del av frågeformuläret ställer vi frågor om hinder och möjligheter, som man upplever finns för att bedriva miljöanpassad upphandling. Den första frågan lyder:
21. Vilka är de största hindren för miljöanpassad upphandling i er organisation? Du kan ange flera svar.
Det största hindret för miljöanpassad upphandling är bristande kunskap och erfa-renhet om hur man ställer miljökrav. Drygt hälften (52 procent) av förvaltningar-na/myndigheterna svarar detta. Drygt en fjärdedel, 26 procent, menar att ett av de största hindren är att miljöanpassad upphandling kostar mer och lika många (26 procent) svarar att det är krångliga regler och lagstiftning. 24 procent svarar att ett av de största hindren för miljöanpassad upphandling är att det finns ett bristande intresse inom organisationen. 11 procent svarar att ett av de största hindren är att en miljöanpassad upphandling tar längre tid.
Vilka är de största hindren för miljöanpassad upphandling i er organisation? Bas: Samtliga 4% 13% 4% 4% 13% 6% 52% 9% 13% 28% 27% 28% 48% 9% 11% 24% 26% 26% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ej svar Vet ej Övrigt Gör inga/få upphandl./Upphandl. endast tjänster Miljöanpassad upphandling tar längre tid Bristande intresse inom organisationen Krångliga regler/lagstiftning Miljöanpassad upphandling kostar mer Bristande kunskap om hur man ställer miljökrav
Andelar i %
2007 2004
Vi kan endast konstatera att marginella förändringar har skett sedan förra under-sökningstillfället 2004.
Nästa fråga gäller vilken slags information eller vägledning en upphandlare behö-ver för att i större utsträckning ta miljöhänsyn.
22. Vilken slags information eller vägledning behöver upphandlare för att i större utsträckning kunna ta miljöhänsyn? Du kan ange flera svar.
70 procent svarar att upphandlarna behöver hjälp med att formulera miljökrav och 60 procent svarar att de behöver tillgängliga verktyg för miljöanpassad upphand-ling. Nästan hälften (49 procent) svarar att upphandlarna behöver goda exempel, 45 procent att de behöver information om upphandlingslagstiftningen och bestämmel-ser om miljöhänsyn, 43 procent att de behöver information om hur miljöhänsyn kan tas genom användning av olika upphandlingsförfaranden och 33 procent svarar att de behöver information om produkters miljöpåverkan.
Vi ser inga större skillnader när det kommer till de olika organisationerna. Det kan kommenteras att 76 procent av landstingen svarar att de önskar tillgängliga verktyg att använda i sin upphandling. Bland kommuner och myndigheter är motsvarande andel cirka 60 procent (kommuner 62 procent, myndigheter 57 procent).
Vilken slags information eller vägledning behöver upphandlare för att i större utsträckning kunna ta miljöhänsyn?
Bas: Samtliga 7% 3% 31% 42% 45% 64% 5% 5% 33% 43% 45% 60% 70% 38% 57% 49% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Vet ej/Ej svar Övrigt Info om produkters miljöpåverkan Info om hur miljöhänsyn kan tas genom användning av olika
upphandlingsförfaranden
Info om upphandlingslagstift. bestämmelser om miljöhänsyn Goda exempel Tillgänliga verktyg för miljöanpassad upphandling Hjälp att formulera miljökrav
Andelar %
2007 2004
Nästa fråga är hur man skulle vilja ha sådan information levererad:
23. Hur skulle du vilja ha sådan information levererad?
30 procent svarar att de skulle vilja få sådan information levererad via Internet. 14 procent svarar genom utbildning, kurser eller föredrag och 13 procent svarar via e-post.
Här är det inga större skillnader mellan de olika organisationerna. Hur skulle Du vilja ha sådan information levererad?
Bas: Samtliga 30% 40% 5% 2% 2% 3% 4% 4% 4% 6% 13% 14% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% P å In te rn et /H e m si da U tb ild ning/K urser/Fö re drag e-po st Di gi talt /El ekt ro ni sk t P er p ost /U tskick Mallar Infor m ati ons tr äf far Vi a EKU -v er kt yg et Han dbo k Nyh etsbrev Öv rig t E j svar A nde la r i %
Nästa fråga lyder:
24. Hur bra eller dåliga anser du att din organisation är på miljöanpassad upphandling i praktiken?
En av fyra (25 procent) svarar att deras organisation är bra på miljöanpassad upp-handling, varav 2 procent svarar Mycket bra. 40 procent svarar att deras organisa-tion är Varken bra eller dåliga. 30 procent svarar att deras organisaorganisa-tion är dåliga på miljöanpassad upphandling, varav 5 procent svarar att de är Mycket dåliga.
När vi jämför organisationerna kan vi se att landstingen i högre utsträckning svarar att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling. 71 procent av lands-tingen svarar bra varav 12 procent svarar Mycket bra. 22 procent av myndigheterna svarar bra och 24 procent av kommunerna.
I jämförelse med 2004 är det inga dramatiska skillnader. Vi kan se att andelen som anser att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling är i stort sett oför-ändrad. Det är dock fler i år som svarar att deras organisation är dålig i jämförelse med 2004. 2004 var det 23 procent som ansåg att deras organisation var dålig på miljöanpassad upphandling, i år har siffran stigit till 30 procent.
Hur bra eller dåliga anser Du att din organisation är på miljöanpassad upphandling i praktiken? Bas: Samtliga 3 2 21 23 46 40 6 4 2 1 19 25 4 5 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2004 2007 Andelar i %
Organisationen
Här följer några frågor om organisationen. Den första frågan gäller hur stor den årliga inköpsvolymen är för organisationen räknat i kronor.
25. Hur stor är den årliga inköpsvolymen för din organisation i kronor räknat?
18 procent svarar Vet ej eller lämnar frågan obesvarad. Av de som anger inköpsvo-lymen är den genomsnittliga inköpsvoinköpsvo-lymen för förvaltningarna/myndigheterna är 574 mkr. 15 procent svarar att den årliga inköpsvolymen är upptill 9 mkr, 20 pro-cent svarar att den är mellan 10-99 mkr, 36 propro-cent svarar mellan 100-999 mkr och 11 procent svarar att den ligger över 1000 mkr. En summering av de inkomna sva-ren ger att den sammanlagda inköpsvolymen för de organisationer som har angivit svar (en inköpssumma) på frågan är 201 miljarder kronor.
Kommunerna har i genomsnitt en årlig inköpsvolym på 498 mkr, myndigheterna på 496 mkr och landstingen på 2 296 mkr. Medelvärdena är beräknade på bas av dem
Hur stor är den årliga inköpsvolymen för Din organisation i kronor räknat?
Bas: Samtliga 20% 11% 18% 15% 36% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
upp till 9 mkr 10 - 99 mkr 100 - 999 mkr 1000+ mkr Vet ej/Ej svar
A n d e lar i %
Nästa fråga gäller vilken som är den huvudsakliga anskaffningsmetoden.
26. Vilken är den huvudsakliga anskaffningsmetoden?
61 procent svarar att den huvudsakliga anskaffningsmetoden är avrop på ramavtal, 45 procent svarar egna upphandlingar/ramavtal och 15 procent svarar direktupp-handlingar.
Vi kan se att avrop på ramavtal är den vanligaste anskaffningsmetoden på myndig-heterna (78 procent avrop på ramavtal), medan egna upphandlingar/ramavtal är vanligast på kommunerna (58 procent) och landstingen (94 procent).
Följande fråga gäller hur upphandlingsarbetet är organiserat.
27. Hur är upphandlingsarbetet organiserat?
Drygt hälften 52 procent svarar att upphandlingsarbetet är Både centraliserat och decentraliserat. 32 procent svarar att det är Centraliserat och 15 procent att det är Decentraliserat.
Vilken är den huvudsakliga anskaffningsmetoden?
Bas: Samtliga 61% 1% 3% 15% 45% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% A vro p p å ra ma vt a l Egn a upp hand lingar/r a m a vta l Di rektupp hand lingar Ve t e j E j svar A nde la r i %
På landstingen är upphandlingsarbetet i större utsträckning centraliserat, 71 procent svarar att det är centraliserat.
Slutligen redovisas hur stor andel av de intervjuade som tillhör delmålgrupperna Kommun, Landsting respektive Myndighet.
Grupp Bas: Samtliga 54% 42% 51% 44% 50% 60% 70% 80% 90% 100% A n d e lar i % 2007 2004
Hur är upphandlingsarbetet organiserat?
Bas: Samtliga
Centraliserat 32%
Decentraliserat 15% Både centraliserat och
decentraliserat 52%
Ej svar 1%
Analys och kommentarer
För att se i vilken utsträckning miljökrav ställs vid offentlig upphandling genomför Naturvårdsverket för andra gången en enkätundersökning av offentliga organisa-tioners miljömässiga agerande vid upphandlingar. Sammanlagt inkom svar från 229 kommuner, 17 landsting och 181 myndigheter. Detta ger att svarsfrekvensen i årets undersökning överstiger 80 procent. Den höga svarsfrekvensen och relativt många telefonkontakter till ARS vittnar om ett stort engagemang för dessa frågor bland upphandlingsansvariga inom den offentliga sektorn.
Stort miljöengagemang
Miljöaspekterna i upphandlingsverksamhet tycks numera vara mycket viktiga. 8 av 10 organisationer uppger att de har en miljöpolicy och nästan lika många att de har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling. I jämförelse med 2004 kan vi se en kraftig ökning av andelen organisationer som svarar att de har olika system eller agerar för att ta miljöhänsyn ska tas vid upphandlingar. I jämförelse med 2004 har andelen som genomgått en utbildning i miljöanpassad upphandling också ökat, från 34 procent till 45 procent i år. Över hälften av organi-sationerna svarar att de Alltid eller Oftast ställer miljökrav vid upphandling och det är nästan en fjärdedel som svarar att de Alltid eller Oftast ställer miljökrav vid direktupphandling. Ett annat sätt att se att intresset för miljöaspekterna vi offentliga upphandlingar och organisationernas medvetenhet är att andelen som svarar att organisationen inte är bra på miljöfrågor vid upphandlingar har ökat sedan mät-ningen 2004.
Policy och riktlinjer påverkar
Vi ser att de organisationer som har riktlinjer och policies, mål och de organisatio-ner där upphandlingspersonalen har gått utbildning i miljöanpassad upphandling samt de organisationer som använder EKU-verktyget i högre grad än andra organi-sationer också ställer miljökrav vid upphandlingar.
När det gäller de organisationer som har en policy eller riktlinjer för upphandling så har detta störst betydelse för hur man svarar på frågorna. 55 procent av dem med riktlinjer för upphandling har mål för miljöhänsyn och 20 procent av dem utan. Personalen har i större omfattning genomgått utbildning i miljöanpassad upphand-ling (50 procent med, 25 procent utan), ställer i större utsträckning miljökrav vid
riktlinjer följer även i större utsträckning upp genomförda upphandlingar ur miljö-synpunkt (13 procent med, 4 procent utan) och begär i större utsträckning in någon form av dokumentation/verifikation vid uppföljningen (45 procent med, 22 procent utan). 30 procent av dem som har en policy eller riktlinjer för upphandling anser att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling och endast 5 procent av dem utan riktlinjer.
Kostnaden ett hinder
Det största hindret för miljöanpassad upphandling som de svarande upplever är bristande kunskap och erfarenhet om hur man ställer miljökrav. Andra hinder är krångliga regler och lagstiftning, samt att det finns ett bristande intresse inom or-ganisationerna. Det finns också kostnadsaspekter, det vill säga det kostar mer och tar längre tid. De ekonomiska aspekterna är kanske svåra att ”komma runt”. Det är fakta. Men med ökad utbildning kan såväl de övriga hindren och ointresset över-vinnas och kanske kan man inom organisationerna se på kostnaderna med andra ögon om kunskapen är större.
Landstingen
Även i år är det landstingen som tycks vara de som har kommit längst. Landstingen har en inköpsvolym på i genomsnitt 2 296 mkr. Oftast är upphandlingsarbetet cent-raliserat och man gör oftast egna upphandlingar/ramavtal. Samtliga landsting har en miljöpolicy och en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upp-handling. Landstingen har i stor utsträckning mål för miljöhänsyn, personalen som har hand om upphandlingarna har i stor utsträckning genomgått en utbildning i miljöanpassad upphandling och samtliga landsting använder EKU-verktyget. De goda resultaten bekräftas av att 7 av 10 landsting svarar att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling. Det största hindret för miljöanpassad upphand-ling är enligt landstingen att miljöanpassad upphandupphand-ling kostar mer.
Kommunerna
Kommunerna är de som kommit näst längst i arbetet med miljöanpassad upphand-ling. Upphandlingsfunktionen är organiserad på olika sätt, men det vanligaste är att det är både centraliserat och decentraliserat och man gör oftast egna upphandling-ar/ramavtal eller avrop på ramavtal. 7 av 10 kommuner har en miljöpolicy, 8 av 10 har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling och drygt hälften av kommunerna har mål för miljöhänsyn. Vi kan dock konstatera att endast 19 procent av kommunerna har ett miljöledningssystem. Drygt hälften av persona-len som sköter upphandlingarna har genomgått en utbildning i miljöanpassad upp-handling och 7 av 10 kommuner använder EKU-verktyget. Ungefär en fjärdedel av kommunerna anser att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling. Det största hindret för miljöanpassad upphandling är enligt kommunerna bristande kunskap och erfarenhet om hur man ställer miljökrav.
Myndigheterna
Myndigheterna är den grupp som tycks ha kommit kortast bit på vägen i arbetet med att få en miljöanpassad upphandling. Men många myndigheter är relativt små organisationer. Bland myndigheterna är upphandlingsarbetet organiserat på olika sätt. Det vanligaste är dock att organisationen både är centraliserad och decentrali-serad och den vanligaste anskaffningsmetoden är avrop på ramavtal. 94 procent har en miljöpolicy, 76 procent av myndigheterna har ett miljöledningssystem och 72 procent har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling. Så långt är allting bra. Det vi sedan ser är att endast 38 procent har mål för miljöhän-syn vid upphandling, knappt en tredjedel av personalen som sköter upphandlingar-na har genomgått en utbildning i miljöanpassad upphandling och endast 21 procent använder EKU-verktyget. Av myndigheterna är det 22 procent om anser att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling. Det största hindret för miljöan-passad upphandling är även enligt myndigheterna bristande kunskap och erfarenhet om hur man ställer miljökrav.
Länsvisa svar fråga 1-6
För att tillgodose behovet av lokala resultat har kommunerna delats in länsvis. Nedan redovisas i grafisk form länsvisa resultat för frågorna ett till sex. Län med färre än sex svarande är dock inte redovisade. Dessa län är Gotland, Gävleborg, Uppsala, Kronoberg och Blekinge.
Har organisationen ett miljöledningssystem?
Bas: Samtliga 9 8 29 20 29 7 11 50 32 13 17 22 44 26 19 45 9 15 14 10 20 16 8 8 11 5 9 6 14 1 1 82 77 43 100 70 71 80 93 70 50 60 88 75 67 56 68 70 48 2 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Norrbotten Västerbottens Jämtland Västernorrland Dalarna Västmanland Örebro Värmland V:a Götaland Halland Skåne Kalmar Jönköping Östergötland Södermanland Stockholm Samtliga kommuner Totalt Andelar i %Har organisationen en miljöpolicy?
Bas: Samtliga 29 90 73 70 67 68 88 83 22 67 63 69 81 9 4 11 5 3 5 71 10 27 20 33 28 13 17 67 33 32 26 16 Västmanland Örebro Värmland V:a Götaland Halland Skåne Kalmar Jönköping Östergötland Södermanland Stockholm Samtliga kommuner TotaltHar organisationen en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling? Bas: Samtliga 73 69 100 100 80 71 90 73 82 100 84 88 83 33 100 84 82 78 15 10 11 2 1 7 27 15 10 29 10 20 18 16 13 17 56 16 16 20 Norrbotten Västerbottens Jämtland Västernorrland Dalarna Västmanland Örebro Värmland V:a Götaland Halland Skåne Kalmar Jönköping Östergötland Södermanland Stockholm Samtliga kommuner Totalt
Har organisationen några mål för miljöhänsyn vid upphandling?
Bas: Samtliga 57 70 33 41 83 56 88 67 22 89 42 52 47 14 7 4 11 5 4 4 1 2 29 30 67 52 17 36 13 33 67 11 58 41 47 Västmanland Örebro Värmland V:a Götaland Halland Skåne Kalmar Jönköping Östergötland Södermanland Stockholm Samtliga kommuner TotaltHar personalen som sköter upphandling genomgått någon utbildning i miljöanpassad upphandling? Bas: Samtliga 55 8 71 83 70 57 40 53 61 100 60 63 33 56 67 53 55 45 15 14 10 14 20 13 4 13 11 6 5 10 7 8 2 1 45 77 14 17 20 29 30 27 39 28 25 67 33 33 47 38 49 Norrbotten Västerbottens Jämtland Västernorrland Dalarna Västmanland Örebro Värmland V:a Götaland Halland Skåne Kalmar Jönköping Östergötland Södermanland Stockholm Samtliga kommuner Totalt
Ställer Ni miljökrav vid upphandling?
Bas: Samtliga 20 29 10 16 17 20 13 17 56 26 17 17 50 57 70 27 41 67 52 50 25 44 22 26 44 40 30 14 53 32 17 20 38 58 33 11 37 30 31 22 11 5 1 2 20 20 9 8 5 7 8 1 2 1 Dalarna Västmanland Örebro Värmland V:a Götaland Halland Skåne Kalmar Jönköping Östergötland Södermanland Stockholm Samtliga kommuner TotaltNATURVÅRDSVERKETS UNDERSÖKNING GÄLLANDE
MILJÖHÄNSYN VID OFFENTLIG UPPHANDLING
Naturvårdsverket har givit ARS Research AB i uppdrag att genomföra denna studie av miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Frågeformuläret är utarbetat av Naturvårdsverket och ARS i samråd. Har du frågor om undersökningen kan du ringa Michael Söderström på ARS (08-462 95 05) eller Tomas Chi-cote på Naturvårdsverket (08-698 85 33). När du har besvarat frågeformuläret lägger du det i det för-frankerade svarskuvertet och sänder det till ARS. ARS Research AB garanterar din anonymitet.
Frågor om miljöarbetet inom den organisation där du arbetar
1. Har organisationen ett miljöledningssystem?1 Ja 2 Nej 3 Vet ej
2. Har organisationen en miljöpolicy? 1 Ja
2 Nej 3 Vet ej
3. Har organisationen en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling? 1 Ja
2 Nej 3 Vet ej
handling? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej
Frågor om miljökrav vid upphandling
6. Ställer ni miljökrav vid upphandling?1 Alltid 2 Oftast 3 Ibland 4 Sällan 5 Aldrig 6 Vet ej
7. Ställer ni miljökrav vid direktupphandling? 1 Alltid 2 Oftast 3 Ibland 4 Sällan 5 Aldrig 6 Vet ej
8. När ni avropar på ramavtal, väljs de miljöbästa produkterna ur sortimentet? (t. ex. energisnåla kontorsmaskiner)
1 Ja 2 Nej 3 Vet ej
10. Använder ni EKU-verktyget (www.eku.nu) för att miljöanpassa er upphandling? 1 Ja
2 Nej 3 Vet ej
11. Om Nej, varför inte?
12. Använder ni kriterier från något miljömärke för att miljöanpassa er upphandling? 1 Ja
2 Nej 3 Vet ej
13. Om Nej, varför inte?
15. I vilken omfattning förekommer det att ni gör en behovs- och marknadsanalys ur miljöper-spektiv inför en upphandling?
1 Alltid 2 Oftast 3 Ibland 4 Sällan 5 Aldrig 6 Vet ej
16. Använder ni totalkostnadsberäkningar (t.ex. beräkningar av driftskostnader, elförbrukning m.m. under en varas hela livslängd) när det är relevant? Du kan ange flera svar.
1 Ja, vid behovs- och marknadsanalys 2 Ja, vid bedömning av inkomna anbud 3 Nej
4 Vet ej
17. Vilken vikt tillmäts normalt miljöhänsyn då det används som utvärdering av ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”?
1 5 % 2 10 % 3 15 % 4 20 % eller mer 5 Miljöhänsyn tas ej 6 Vet ej
18. Följer ni upp genomförda upphandlingar ur miljösynpunkt? 1 Alltid
2 Oftast 3 Ibland 4 Sällan
19. Om Ja viken typ av uppföljning görs?
20. Begärs någon typ av dokumentation/verifikation in vid uppföljningen? Du kan ange flera svar. 1 Ja, tredjepartskontroll, t. ex. miljömärkningslicens
2 Ja, andrapartskontroll, t. ex. IT-deklaration 3 Ja, förstapartskontroll, t. ex. självdeklaration 4 Annan, nämligen
____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ 5 Nej
6 Vet ej
Frågor om hinder och möjligheter
21. Vilka är de största hindren för miljöanpassad upphandling i er organisation? Du kan ange fle-ra svar.
1 Miljöanpassad upphandling tar längre tid 2 Miljöanpassad upphandling kostar mer 3 Bristande intresse inom organisationen
4 Bristande kunskap/erfarenhet om hur man ställer miljökrav 5 Krångliga regler/lagstiftning
6 Annat, nämligen
____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________
kunna ta miljöhänsyn? Du kan ange flera svar.
1 Information om upphandlingslagstiftningens bestämmelser om miljöhänsyn 2 Tillgängliga verktyg för miljöanpassad upphandling
3 Information om produkters miljöpåverkan
4 Information om hur miljöhänsyn kan tas genom användning av olika upphandlings-förfaranden
5 Goda exempel
6 Hjälp att formulera miljökrav (t. ex. mallar) 7 Annan information/vägledning, nämligen
____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ 8 Vet ej
23. Hur skulle du vilja ha sådan information levererad?
24. Hur bra eller dåliga anser du att din organisation är på miljöanpassad upphandling i praktiken? 1 Mycket bra
2 Ganska bra
3 Varken bra eller dåliga 4 Ganska dåliga 5 Mycket dåliga 6 Vet ej
Frågor om den organisation du arbetar inom
25. Hur stor är den årliga inköpsvolymen för din organisation i kronor räknat?
1 Avrop på ramavtal
2 Egna upphandlingar/ramavtal 3 Direktupphandlingar
4 Vet ej
27. Hur är upphandlingsarbetet organiserat? 1 Centraliserat
2 Decentraliserat
3 Både centraliserat och decentraliserat 4 Vet ej
Synpunkter och kommentarer som du vill framföra till Naturvårdsverket.
VARMT TACK FÖR DIN VÄRDEFULLA MEDVERKAN!
Returnera svaret till ARS Research AB i det förfrankerade svarskuvertet.
sektorn
miljö-hänsyn vid
upphandling?
En enkätstudie 2007
För att se i vilken utsträckning miljökrav ställs vid offentlig upphandling har Naturvårdsverket låtit genomföra en enkätundersökning bland upphandlings-ansvariga i samtliga kommuner, landsting och statliga myndigheter.
Undersökningsresultaten visar att 57 procent Alltid eller Oftast ställer miljökrav vid upphandling. De organisationer som har en policy för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling, som satt upp mål för detta och som låtit personalen genomgå utbildning ställer i högre grad än andra organisationer miljökrav. Det största hindret för miljöanpassad upphandling är bristande kunskap och erfarenhet om hur man ställer miljökrav.
I jämförelse med enkätstudien som utfördes 2004 syns en kraftig ökning av andelen som har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling. Liksom 2004 är det stora skillnader mellan kommuner, landsting och myndigheter där landstingen är de som kommit längst med att implementera miljöhänsyn följt av kommuner och sist statliga myndigheter.
