SOCIALA MEDIER OCH DESS PÅVERKAN PÅ UNGA TJEJER

Akademin för hälsa, vård och välfärd

SOCIALA MEDIER OCH DESS

PÅVERKAN PÅ UNGA TJEJER

IZIS MANKARIOUS

DANIELLA YALDA

Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Socionomprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom socialt

arbete

Handledare: Gunnel Östlund Seminariedatum: 2020-06-05 Betygsdatum: 2020-06-15

Sociala medier och dess påverkan på unga tjejer Izis Mankarious & Daniella Yalda

Mälardalens högskola

Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet

Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2020

SAMMANFATTNING

I denna kvalitativa studie undersöktes det hur unga tjejer anser att de blir påverkade av social medieanvändning samt huruvida densamma kan liknas vid ett beroende. Datamaterialet bestod av tre fokusgrupper med unga tjejer i åldrarna 15–18 år. Sammanlagt var det 18 stycken deltagare. Under fokusgrupperna framkom det fem teman som sedan kom att prägla resultatet. Dessa teman presenteras som; Positiva aspekter av social medieanvändning, Falska relationer/Kommunikation, Synen på sig själv, Känsla av press/stress i förhållande till sociala medier och Telefonberoende. Analysen utgick från två teorier. Goffmans teori kring sociala samspel och identitetsskapande samt Judiths teori om den performativa identiteten. Diagnoskriterier för beroende användes för att jämföra deltagarnas svar. Av resultatet framgår det att de unga tjejerna som deltagit i studien påverkas av social medieanvändning utifrån de olika teman som nämnts. Tjejerna uppfyller däremot inte alla krav för att kunna klassa detta fenomen som ett beroende. Deltagarna anser sociala medier vara en stor del av sina vardagar och detta resulterar i både positiva och negativa effekter i tjejernas liv.

Nyckelord: sociala medier beroende, unga tjejer, påverkan, välmående

Social media and its impact on young girls Izis Mankarious & Daniella Yalda

Mälardalen University

School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program

Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2020

ABSTRACT

In this qualitative study, we examined how young girls describe being influenced by social media use and whether their behaviour might have a resemblance to an addictive behaviour. The data material consisted of three focus groups with young girls aged 15-18. In total, 18 participants were included. During the focus groups, five themes emerged which then came to characterize the result. These themes are presented as; Positive aspects of social media use, False relationships/Communication, The sense of self, The sense of pressure and stress in relation to social media and Mobile dependency. The analysis was based on two theories. Goffman's theory of social interaction and identity creation as well as Butler's theory of performative identity. Dependency diagnostic criteria were used to compare participants' responses. The result shows that the young girls who participated in the study are influenced by social media use based on the various themes mentioned. However, the girls do not meet all the requirements to be able to classify this phenomenon as an addiction. In conclusion the participants consider social media to be a major part of their everyday lives that contributes to both positive and negative aspects in the girls' lives.

INNEHÅLL

4 METOD OCH MATERIAL ... 16

4.1 Intervju och intervjuguide ...16

4.2 Fokusgrupp ...17

4.3 Urval ...17

4.4 Tillvägagångssätt ...17

4.5 Databearbetning och analys ...18

4.6 Forskningsetiska överväganden ...19

4.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ...20

5 RESULTAT ... 21

6 ANALYS ... 26

6.1 Teori analys ...26

6.2 Tidigare forskning analys ...28

7 SLUSATSER OCH DISKUSSION ... 34

REFERENSLISTA ... 35

BILAGA 1

1

INLEDNING

Över 4.5 biljoner människor använder sig utav internet. Över 3.8 biljoner människor

använder sig utav sociala medier. Ungefär 60 procent av världens befolkning är online. Enligt Wearesocials (2020) kommer mer än hälften av all världens människor använda sig av sociala medier i mitten av detta år. Globalt använder 5.19 biljoner människor mobilen dagligen. Personer använder sig i genomsnitt av internet i 6 timmar och 43 minuter varje dag. Vid antagande att människor spenderar 8 timmar sovandes betyder det att 40 procent av människans vakna tid spenderas på internetanvändning (Wearesocial). Detta visar hur aktuellt sociala medier är i dagens samhälle och hur stor del av mänskligheten som använder sig utav sociala medier. Ett för mycket användande av sociala medier kan utgöra ett problem. Meeuwisse och Swärd (2013) beskriver att ett fenomen klassas som ett socialt problem när det finns olika kriterier som nämns och betonas i olika definitioner av sociala problem. Några utav dessa kriterier är att problemet gäller ett signifikant antal personer eller är ett fenomen som ökar, problemen är synliga eller förs upp som ämne i det offentliga rummet samt att åtgärder är möjliga för att förändra situationen. Med nya myndigheter och institutioner i den nya välfärdspolitiken introducerades begrepp till det sociala arbetet, som i dagsläget klassas som sociala problem. Begrepp som välfärdsproblem, arbetslöshet, försörjningsproblem, arbetsmiljöproblem, problem på bostadsmarknaden, segregation, skolproblem samt hälsoproblem. (Meeuwisse & Swärd)

Uppsatsförfattarna anser att sociala medier skulle kunna klassas som ett socialt problem då användningen av sociala media är en stor del av ungdomars vardag. Som i sin tur kan leda till ett beroende som i sig kan vara en utav många faktorer till hälso- eller/och skolproblem. Sociala medier kan ses som en del av ungdomarnas verklighet då de spenderar flera timmar om dagen bakom skärmar. Uppkopplingen i sociala medier tillåter människan att skapa elektroniska profiler där människan kan dela med sig av detaljer kring sitt liv, erfarenheter, relationsstatus, träffa nya människor, dela sin religion, dela sina känslor och observera andra människor med mera. Sociala medier kan påverka unga tjejer på olika vis. Uppsatsförfattarna vill ta reda på hur sociala medier påverkar unga tjejer genom att undersöka vilka negativa eller/och positiva effekter det finns med sociala medieanvändning.

Det individinriktade arbetet har en stark plats i socialarbetarens vardag. Herz (2012) förklarar vidare att en anledning för detta kan vara att psykologin fått en starkare ställning i samhället. Dessutom gäller individperspektivet samhället i stort och även vår syn på oss själva som individer. Detta i sin tur ger efterverkningar i det sociala arbetet. (Herz) Fördelarna och nackdelarna med social media för unga tjejer är väldigt betydelsefulla för socionomer då en dålig mental hälsa hos unga påverkar samhället i stort. Ungas hälsa är en viktig pelare i samhällets utveckling då de avgör hur framtiden kommer se ut. Som framtida socionomer är detta en viktig undersökning då vi kommer att arbeta med professionellt socialt arbete där det krävs en förståelse för de sociala fenomen som sker bakom skärmarna då den digitala världen är en stor del av ungdomarnas vardag.

1.1 Syfte

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur sociala medier påverkar unga tjejer i deras vardag.

1.2 Frågeställningar

På vilket sätt påverkas tjejernas välmående av sociala medier? På vilket sätt påverkar sociala medier unga tjejers vardag? Skapar de sociala medierna ett beroende för de unga tjejerna?

2

BAKGRUND

Enligt Betton och Woollard (2019) lider ett av 10 barn av psykisk ohälsa vilket de behöver stöd eller behandling för. Mellan år 2015–2016 visade childline årliga rapport att största anledningen för unga att söka hjälp var på grund av psykisk ohälsa. 19 000 sektioner

handlade om unga som planerade eller tänkte på att begå självmord. Bara hälften av de unga som sökte hjälp hos organisationen fick hjälp. För vissa av dessa unga var social media en utmärk plats att vara anonym på för att få hjälp. Social media fanns tillgängligt när de unga än behövde stöd.

Psykiska problem kan ha en påverkan på hur unga presterar i skolan och en påverkan hos andra beteenden som beroende av droger eller alkohol. Unga med psykisk ohälsa är sårbara därav är det viktigt att undersöka psykisk ohälsa associerat med internet då det är en stor del av deras vardag. Betton och Wollard skriver att det finns forskning som är emot ungdomars sociala medieanvändning då det påverkar välmående negativt. Betton & Wollard benämner även att det finns forskning som påvisat att social medieanvändning främjar ungdomars välmående.

Ungdomar använder sig dagligen utav sociala medier, vilket kan påverka deras

tonårsutveckling, Därav är det viktigt att fokusera på sårbara ungdomars onlineanvändning där en stor del av deras utveckling sker. Social medieanvändning är ett viktigt ämne för social arbetare att förstå och ta på allvar. Social arbetare bör ha en förståelse för att internet kan användas för ungdomars välmående, men de måste förstå och hantera de risker som finns med internet. Det finns både fördelar och nackdelar med internet. Det utövare behöver göra att lära sig och barnen hur man hanterar sociala medier i alla aspekter som finns, bra som dåliga (Betton & Wollard).

3

CENTRALA BEGREPP

Ett centralt begrepp i denna studie är ”social media beroende”. Vilket är jämförbart med andra sorters av beroende. För att läsaren ska förstå vad begreppet innebär har

uppsatsförfattarna valt att definiera social media beroende efter Griffiths (2005) beskrivning av beroende som bygger på de internationella diagnoskriterierna för beroende. Kraven som Griffiths förklarar, gäller för olika stimulantia men uppsatsförfattarna för denna studie kopplar det till social media beroende, något som även Samaha och Hawi (2017) gjort. De symtom som finns för att mäta ett beroende är tillvänjning, humörförändring, tolerans, abstinenssyndrom, konflikt och återfall . Alla beroenden består utav ett antal av dessa komponenter. Enligt Griffiths kan symptomet tillvänjning innebära att (i detta fall social media) bli den viktigaste aktiviteten i personens liv och dominerar personens tänkande, känslor och beteende. Personer som har beroende tänker konstant på när de ska syssla med sin aktivitet (social media). Begreppet omvänd tillvänjning kan liknas vid en situation där personen inte kan genomföra aktiviteten vilket i sin tur bidrar det till ett större “sug” att vilja genomföra aktiviteten. Det innebär att aktiviteten (social media) blir det mest viktiga i personens liv om personen är förhindrad från att använda det. Det resulterar i att aktiviteten kommer dominera personens tankar och beteende(Griffiths).

Humörförändring innebär när personen vill känna en känsla i form av ett “kick” eller ett

“rus” . Detta kan jämföras med en person som använder sig utav snus för att känna en

nikotinkick. Humörförändring kan vara en känsla av “kick”, ”bedövande”, “lugnande”, “flykt” eller en känsla av att “vara hög”. Sociala media kan bidra till att uppnå olika

humörförändringseffekter vid olika tidpunkter. Exempelvis, det första en social media beroende gör på morgonen är att kolla efter notiser i telefonen för att känna en kick eller ett rus och därmed få en bra start på dagen. Social media kan även användas på morgonen som en lugnande effekt. Humörförändring använder sig personer med ett beroende utav för att må bättre (Griffiths).

Personen kan skapa en tolerans för aktiviteten och därmed behöver personen med tiden öka den mängd aktivitet som genomförs för att nå önskad effekt. Exempelvis måste personen öka dosen av det sociala mediaanvändandet med tiden för att känna av samma “kick” som

användaren kände när hen precis börjat använda sociala medier. Användaren blir så att säga mer tolerant med tiden vilket kräver en höjning av den tid användaren lägger på sociala medier för att få känna av samma tillfredsställelse som tidigare. En persons

beroendeutveckling, det vill säga tolerans kräver att hen ökar sin användning gradvis för att känna av humörförändrings effekten som tidigare kändes av vid en låg användning. En person med beroende kan även känna behov att spendera mer tid på sociala medier för att känna av samma humörförändring som en gång kändes vid mindre användartid (Griffiths).

Abstinenssyndrom kan personen få när aktiviteten avbryts eller plötsligt minskas. Personen

kan känna obehagliga känslotillstånd eller fysiska effekter av abstinenssymtomen. Abstinens kan bidra till att personen känner av psykologiska effekter såsom extrema humörsvängningar eller irritation eller fysiologiska effekter såsom illamående, huvudvärk, svettningar,

sömnlöshet eller stress(Griffiths).

Konflikt är ett symptom som en person med beroende påverkas av. Konflikten kan antingen

personer i dennes närhet. Konflikterna som finns i beroendepersonens liv äventyrar

personliga relationer såsom familj, partner, barn, släktingar, vänner med mera. Konflikterna påverkar även beroendepersonens arbetsliv eller utbildningsliv samt andra sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Personen kan även uppleva intrapsykisk och interpersonella svårigheter av sitt beroende av sociala medier, vilket innebär motsättningar inom individen själv eller tillsammans med närstående som handlar om hur hen använder sociala medier. Intrapsykisk konflikt kan innebära att användaren är medveten om det beteende som aktiviteten medför och vill skära ner eller stoppa aktiviteten. Men personen kan uppleva sig ha tillräcklig kontroll över sin sociala medieanvändning vilket bidrar till att hen inte vill sluta. Personen prioriterar istället kortvarig glädje och lättnad som aktiviteten medför. Personen tar då inte hänsyn till konsekvenser eller långsiktiga skador (Griffihns).

Återfall kan personen drabbas av när hen befinner sig i tidigare mönster som påminner om

aktiviteten. En rökfri person som exempelvis tidigare varit en heltidsrökare kan återgå till samma spår efter endast några cigaretter. Dessa återfall är vanliga i all beroendeframkallande aktivitet. En beroendeperson av sociala medier som lyckats minska sitt beroende av skärmtid kan drabbas av ett återfall. Exempelvis när personen befinner sig i situationer som påminner om sociala medier användning (Griffiths).

4

TIDIGARE FORSKNING

Den forskning som presenteras i detta avsnitt tillför information om vilken inverkan sociala medier har på människor. För att detta kapitel ska kunna appliceras så bra som möjligt på denna studie har uppsatsförfattarna valt specifik forskning som undersökt unga människors påverkan av sociala medier. Studierna har forskat kring unga vuxnas förhållande till sociala medier, sociala media användning och dess relevans för psykisk ohälsa, välmående,

depression, låg och hög självkänsla samt tendensen unga människor har för att skapa ett beroende av sociala medier.

4.1 Självkänsla, beroende och tillfredställelse med livet

Det finns mycket forskningen kring sociala medier kontra självkänsla. I Vogel, P. Rose, R. Roberts, Eckles (2014) studie har forskarna undersökt om det finns ett samband mellan människors benägenhet att jämföra sig själva i sociala medier och deras

självkänsla. Forskarna undersökte hur testpersonerna påverkas av profiler på Facebook som testpersonerna anser framstår bättre än de själva samt framstår sämre än de själva. Därefter ville de ta reda på hur testpersonens självkänsla påverkas av exponering för Facebook

profilerna. Forskarna undersökte först hur studenternas Facebook användning såg ut. Sedan mätte de studenternas självkänsla med hjälp av Rosenberg självkänsla skala. Därefter

undersökte forskarna hur ofta studenterna jämförde sig själva med andra

Facebookanvändare. Det var 145 högskolestudenter som deltog i studien varav 106 var kvinnor och medianåldern 19 år. Resultatet visade att deltagare med mer

Facebookanvändning tenderar att ha sämre självkänsla än deltagare med mindre

användning. Resultatet visade även att de med mer Facebook användning jämförde sig själva mer på facebook än de med mindre användning.

Samaha och Hawi (2017) har undersökt ett liknande ämne som Vogel, P. Rose, R. Roberts, Eckles. Samaha och Hawi undersöker relationen mellan social media beroende, självkänsla och tillfredsställelse med livet. I studien deltog 394 studenter. Forskarna fann inte något samband mellan sociala media beroende och tillfredsställelse med livet. Forskarna fann en negativ korrelation mellan social media beroende och självkänsla, där hög mediaanvändning visade samband med låga nivåer av självkänsla. Forskarna valde att fortsätta undersöka hur de personer som kryssat i låga nivåer i självkänslaskalan anser att deras livskvalité såg ut. Därmed undersökte forskarna relationen mellan självkänsla och tillfredsställelse med livet. Där fann forskarna en stark positiv korrelation mellan de två variablerna. Höga nivåer av självkänsla visade höga nivåer av tillfredsställelse med livet. Vid minskning av

självkänslenivån visades en minskning av tillfredsställelse med livsnivån. Forskarna upptäckte att låg självkänsla har ett samband mellan sociala media beroende och låg

tillfredsställelse med livet. Resultatet visade på så sätt att effekten av social media beroende minskar vid tillfredsställelse med livet och med hög självkänsla.

Samaha och Hawi mätte därefter hur kvinnor och mäns självkänsla påverkas av sociala medieberoende med hjälp av en linjär regressionsanalys. De fann att kvinnors självkänsla påverkas av sociala medier beroende medan mäns självkänsla inte påverkade lika mycket. Variansen i självkänsla hos män låg på 3.2 % medan hos kvinnor på 7.3 %. Forskarna fann

könsskillnader mellan sociala medier beroende och självkänsla. Forskarna fann inte könsskillnader mellan sociala medier beroende och tillfredsställelse med livet. Forskarna skriver i sin resultatdel att studenter som använder sig utav sociala medier för att förbättra sin självbild riskerar att istället sänka sin självkänsla och även sin tillfredsställelse med livet. De högskolestudenter som fyllde i höga nivåer på sociala medier beroende skalan rapporterar låga nivåer på självkänslaskalan. Detta jämfördes med studenter som fyllde i lågt i sociala medier beroende skalan, som visade höga nivåer på självkänsleskalan (Samaha & Hawi) Enligt Chung, Robin, Trezesniewski, Noftle & Roberts (2014) minskar risken för psykisk ohälsa om en individ har en hög självkänsla och en låg självkänsla har motsatt effekt på den psykiska ohälsan. Von Soest, Wichstøm & Lundin Kvalem (2016) har i sin studie undersökt hur självkänslan ändras hos 295 unga vuxna under en fyraårsperiod. Studien visar att självkänslan ökar ju äldre individen blir. Av alla deltagande ansåg 67% ha fått en ökad självkänsla, medan 12% ansåg sig fått en minskad självkänsla. Forskarna ansåg att

övergången från ungdom till ung vuxen medför att individen känner press för att anpassa sig efter de samhällsroller som finns vilket därmed bidrar till en högre självkänsla och emotionell stabilitet.

4.2 Unga tjejers syn på sociala medier

Djafarova och Trofimenko (2017) har använt sig utav både en kvalitativ och kvantitativ metod. De har intervjuat 12 mammor som aktivt använder sig utav sociala medier, specifikt Facebook och Instagram. Huvudteman i intervjuerna var mödrarnas attityder mot andra mammors online profiler, självpresentation och deras förhållande till självkänsla. I kvantitativa delen har forskarna analyserat 23 stycken unga mödrar som har populära Instagramprofiler med minst 30 000 följare för att studera uppfattningen om

självpresentation av mammor online. Intervjuerna avslöjar att det som presenteras av mammor på social media är ofta en motsatt bild till verkligheten. Mammor med många följare på Instagram tenderar att visa upp en idealistisk bild av en mamma och familj, men en orealistisk bild av verkligheten. Mammorna som använder sig utav Instagram erkänner inte att de hanterar riktiga problem och utmaningar varje dag. Mammor kan tycka illa om en arbetslös mamma som använder sig utav barnbidrag. Mammor dömer andra mammor som använder sig utav en barnskötare då det kan ses som att mamman inte klarar av att ta hand om sitt eget barn. En av intervjupersonerna ansåg att det är en självklarhet att en mamma som använder sig utav barnskötare kan se bra ut då hon har tid att gå till gymmet för att träna och gå till skönhetssalonger. Intervjupersonen känner sig som en dålig mamma när hon ser bilder på andra mamma-media profiler då hon känner att hon inte lyckas hantera livet så bra som de gör, åtminstone inte så bra som det framställs på bilderna. I de flesta intervjuerna framkom det att mammor tycker om att följa inspirerande och positiva mamma-konton. Samtidigt anser intervjupersonerna att mamma-kontona inte visar upp verkligheten om sina liv och ljuger för att visa upp en positiv självbild. En annan intervjuperson ansåg att även fast den positiva självbilden som förmedlas på Instagram är falsk så känns det ändå bra när hon lägger upp bilden då det flödas in med positiva kommentarer. Intervjumaterialet tydde på att flera mammor ansåg detsamma. I studien framkom vilka bilder som får mest uppmärksamhet genom gillningar och kommentarer. Det bilder som får mest

attraktiva mödrar, en passande bildtext och en fråga som följaren kan svara på i kommentarsfältet. De mammor med bäst självförtroende var de med flest följare, vars självkänsla ökade med den positiva interaktionen med följarna. De mammor som följde den populära mamma-kontot hade dålig självkänsla då de hade svårt att hålla upp samma perfekta bild som de kända mamma-kontot. Enligt mammorna var Facebook och Instagram till för två olika användningsområden. Facebook använde mammorna när de ville se

konstruktiv och informativ media medans Instagram var ett forum för att visa upp en glorifierad bild av livet, inte en plats för diskussioner. Instagram är, enligt

intervjupersonerna, ett forum där ens kontext är avgörande för hur mycket uppmärksamhet du får och där du själv måste hålla intresset uppe för profilen. Det är viktigt med bildtexten då den inkluderas följarna. På så sätt kan Instagram profilerna ha kontakt med sina följare genom att exempelvis svara på frågor.

4.3 Positiva och negativa effekter av sociala medier

Med syfte till att undersöka både positiva och negativa aspekter av uppkopplad kommunikation och sociala mediers teknologianvändning bland tonåringar, har Best, Manktelow & Taylor (2014) använt sig av en systematisk review. Resultaten varierade. Fördelarna med att använda sig utav internetbaserad teknologi visade sig vara högre självkänsla, en upplevd social support, ökad socialt kapital, trygg identitets

experimenterande och ökad möjlighet till självexponering. Skadliga effekter som

rapporterades vara en högre risk till att exponeras för fara, social isolering, depression och nätmobbning. Majoriteten av studierna rapporterade antingen mixade eller inga effekter av teknologi användning bland tonåringar. Studier som undersökt kommunikationsmönster och tonåringars sociala liv via nätet, har upptäckt att tonåringar är mer villiga att blotta personlig information över nätet och generellt, uppvisar mer emotionell empati över

onlinekommunikation. Detta resulterar i en potentiellt stödjande virtuell miljö för unga människor. Samtidigt har det även uppkommit negativa aspekter inom uppkopplad kommunikation. Ett så kallat ”de rika blir rikare” fenomen tydliggörs då de unga

människorna som har en större vänskapskrets i den verkliga världen, har även det i den uppkopplade världen. Till skillnad från de individer som inte har så stor vänskapskrets. Studier har påvisat positiva effekter mellan uppkopplad kommunikation och välmående; Ökad social support, reducerad social ångest, högre självkänsla och reducerad social isolering. Därefter har studier visat lite eller ingen association mellan uppkopplad kommunikation och depression. Andra studier har även påvisat negativa associationer mellan socialt välmående och sociala interaktioner genom nätet. Resultat har även demonstrerat positiva effekter av ensamma tonåringar som känner sig inkluderade i uppkopplade sammanhang. En negativ aspekt som presenterats är risken för ökad nätmobbning ju mer tid som spenderas i uppkopplade sammanhang.

Brooks (2015) undersöker ifall sociala media användning påverkar unga vuxnas effektivitet och välmående. Brooks använde sig av en kvalitativ metod i form av enkäter. Resultat indikerade att sociala medier har negativa effekter på prestanda. Varken

uppmärksamhetskontrollen eller multitasking testet på självförmågan hade någon effekt på relationen mellan sociala mediers negativa effekt på prestandan. Resultatet visade alltså att effektiviteten och prestandan påverkas negativt av sociala medier bruk oavsett individens uppfattning om sin egna förmåga att kunna göra flera saker samtidigt. Detta eftersom

undersökningen har visat att individen i fråga, väljer att fokusera på distraktionen som är sociala medier, istället för sin ursprungliga uppgift. När det sedan kommer till välmående, presenteras det i resultatet att sociala medier bruk är associerat med teknikstress.

Teknikstress kan drabba en individ som ständigt kan nås via mobiltelefonen. Genom att konstant vara nåbar kan individen bli sjuk av all stress. Detta har alltså en negativ påverkan på människans välmående och lycka i överlag.

Woods & Scott (2016) delade ut enkäter till 467 skolelever mellan åldrarna 11–17 år. Enkäten syftade till att mäta dålig sömnkvalitet, ångest och depression, självkänsla, emotionella investeringar i sociala medier samt kvällsanvändning av sociala medieanvändning. Avsikten var sedan att jämföra dessa variabler och se samband och kopplingar mellan ungdomarnas psykiska välmående och dess sociala medieanvändning. Vidare presenterar Woods och Scott resultatet och det visade sig att 97% av deltagarna använde sig av sociala medier och 35% av de visade sig ha dålig sömnkvalitet. 47% av deltagarna klassades som ångestfyllda och 21% som deprimerade. När variablerna sedan jämfördes visade det sig att sömnproblem hade en association med ett överlag av större sociala medieanvändning hos deltagarna, synnerligen under kvällstid. Det visade sig även att de deltagare som hade en emotionell investering i sociala medier hade högre ångest, även där var det mer förekommande om användningen skedde under kvällstid. Resultatet påvisade även att deltagarna som använde sig av en större utsträckning av sociala medier, hade högre nivåer av depression. De som hade högre nivåer av depression, var mest förekommande ifall det var användning under kvällstid och utifall det fanns en emotionell investering i sociala medier. Resultatet visade att dålig sömnkvalitet hade mest koppling till en användning av sociala medier under kvällstid, medan ångest, depression och självkänsla hade en stor association med emotionella investeringar i sociala medier.

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Alla forskningsartiklar som användes i denna studie visade att sociala medieanvändning påverkar individen på ett eller annat sätt, positivt som negativt. Den tidigare forskningen har påvisat att sociala medier beroende har en koppling till låga nivåer av självkänsla och

människor tenderar att jämföra sig själva med andra över sociala medier. Den tidigare forskningen har visat att en hög sociala medier användning kan leda till högre risk för ångest, depression samt sömnsvårigheter. Samtidigt har det även visat sig att sociala medier

användningen kan öka individens självkänsla, ökat socialt kapital och en trygg virtuell miljö där människor kan finna stöd från andra internetanvändare och sociala medier har visat sig vara en plattform för människan att utforska sin identitet. Genomgången från den tidigare forskningen har givit uppsatsförfattarna en bredare förståelse kring fenomenet sociala medier och dess påverkan på unga människor.

5

TEORI

Detta avsnitt innehåller Judith teori om ”den performativa identiteten” samt Goffmans teorier kring ”jaget”. Dessa teorier kommer att användas i analysen av resultatet.

5.1 Butler

Judiths teori om den performativa identiteten är relevant för vårt arbete då den fokuserar på identitetesbegreppet som vi sedan anpassar till våra intervjupersoner och onlineanvändare. Enligt Judith (2007) är identiteten en performativ handling i förhållande till genus,

sexualitet och kön. Genus, sexualitet och kön är inte naturligt givet utan de är individers handlingar och uttryck som bidrar till vad som ska förstås som könsmarkerade handlingar. Performativitet kan tolkas som att genus, kön och sexualitet är att göra, inte vara. Judith menar att identiteter formas efter de normer och konventioner som är aktuella i samhället. Identiteterna är något som ständigt skapas och återskapas. De är alltså performativa, de görs om och om igen. Normerna och konventionerna visar vilka beteenden och handlingar som framställs “kvinnliga” och “manliga” som människor därefter försöker följa för att tolkas som en “kvinna” eller “man”. Normer och konventioner är förankrade historiskt, socialt och kulturellt och därav ser identiteterna olika ut beroende på tid och plats. Judiths teori har sin utgångspunkt i socialkonstruktivismen vilket innebär att vår sociala värld jämt konstrueras och det som konstrueras ser olika ut beroende på tid och plats. Exempelvis menar Judith att för att känna sig som en “man” behöver en bete sig som den “mannen” samhället förväntar sig ska vara. Judith använder sig utav begreppet koherens för att beskriva hur identiteter stämmer överens och går ihop för omgivningen. Människor konstruerar den identitet som påstås vara. Individer har målet att skapa koherens för sig själva och för omgivningen. Individer har alltså inte sin “egna” identitet, utan de strävar alltså alltid efter att nå nya identiteter.

5.2 Goffman

Goffman (2014) har i sin bok “Jaget och maskerna” gestaltat ett synsätt på socialt samspel och identitetsskapande, som är inspirerat av teatern. Denna teori passar in i vår studie då den förklarar vad identitet är och hur identitet och självbilden skapas. Goffmans begrepp om “jaget” är vi specifikt intresserade av då den beskriver hur identiteten formas. Goffman beskriver ett exempel på vad som sker under en social interaktion. När en individ hamnar i kontakt med andra individer försöker hen skaffa sig upplysningar om individerna och individerna försöker skaffa sig upplysningar om hen. Individerna kan även försöka tillämpa de upplysningar som de redan har om hen. De kan exempelvis försöka få en upplysning om individens socio-ekonomiska ställning, individens uppfattning om sig själv, individens attityd till de andra, individens pålitlighet och kompetens, med mera. Upplysningarna bidrar till olika ting, exempelvis till att individen kan definiera situationen, men även att individer kan veta vad de ska vänta sig av hen och hen kan veta vad hen ska förvänta sig av dem. När

individerna blir upplysta om hen kommer de veta hur de ska bete sig för att få hen att bete sig på ett önskvärt sätt. Goffman skriver vidare om hur framträdanden sker till. Framträdanden beskriver hur någon beter sig inför andra. Framträdanden är när individen tar på sig en roll

för att få sina observatörer att få det intryck som skapats av individen. Målet är att

observatörerna ska tro på de egenskaper individen tycks besitta. Individen visar då upp ett framträdande. Framträdandet som sker i den främre regionen av scenen framför

observatörerna som även kan kallas för en publik. Framträdandet kan konkret beskrivas som när en individ spelar upp en roll, vid en social situation, framför andra individer, för att påverka de andra individerna att tro på den rollen som spelas. I den bakre regionen av teaterscenen finns alla verktygen som utformar individen. I den bakre regionen finns inga observatörer som individen ska rollspela för, inga observatörer som ska iaktta och tolka framträdandet. I den bakre regionen kan individen vara sig själv. Goffman menar att summan av alla roller utformar jaget. Alla rollerna som individer spelar under olika sociala situationer är en del utav jaget. Individer anpassar rollen efter den sociala situationen hen befinner sig i.

6

METOD OCH MATERIAL

Utifrån syftet till vår studie och våra frågeställningar, valde vi en kvalitativ ansats. En

kvalitativ metod passar bäst för denna studie då uppsatsförfattarna vill förstå sig på djupet av varje intervjupersons upplevelse av sociala medier. Kvalitativ forskning utgår främst från studiesubjektets perspektiv. Detta innebär att en kvalitativ metod lämpar sig när forskaren är ute efter individens egna erfarenheter, känslor eller tankar kring en företeelse. Då är

forskaren ute efter att tolka fenomen utifrån den innebörd som människor ger dem (Alvesson & Sköldberg, 2008). I enlighet med vårt val att undersöka ungdomars egna erfarenheter kring sociala mediers påverkan i deras liv, fann vi denna metod lämpligast. Den kvantitativa forskningsstrategin syftar till att nå mätbara resultat, med ett objektivt synsätt till den sociala verkligheten (Bryman, 2011). Något som vi inte vill uppnå med vår studie.

6.1 Intervju och intervjuguide

Målet med en intervju är enligt Dalen (2015) att få fram beskrivande information om hur människor upplever en livssituation olika. Intervjun bidrar till insikt om informantens tankar, känslor och erfarenheter. Intervjuaren har enligt Dalen en förförståelse som kan påverka intervjun. Som intervjuare är det viktigt att vara medveten om sin förförståelse för att kunna utveckla sin förståelse och sedan tolkning av det som framkommer under

intervjun. Under intervjutillfället delar informanten sina tankar, känslor och erfarenheter som därefter tolkas av forskaren. Den tolkningen bygger på informantens uttalanden men tolkningen utvecklas när forskaren analyserar intervjuerna. Under analysering kommer forskarens förförståelse påverka tolkningen av materialet.

I alla intervjustudier kan det finnas behov att utforma en intervjuguide (Dalen). Intervjuguiden ska innehålla centrala teman och frågor som tillsammans ska täcka de huvudsakliga frågeställningarna och syftet. Vid utformning av intervjuguiden kan man använda sig av “områdesprincipen” där intervjuaren börjar med enklare frågor som inte direkt berör problematiken som ska undersökas då det kan vara känsligt. De inledande frågorna ska få intervjupersonen att må bra och känna sig avslappnad. Därefter ska de huvudsakliga frågorna ställas. Ibland kan det vara viktigt att intervjua olika

informationsgrupper för att kunna få en bredare uppfattning hur olika parter upplever ett fenomen (Dalen).

Den intervjuguide som användes för denna studie (Se bilaga 2) var riktad för att beröra frågor kring hur sociala medieanvändning påverkar de unga tjejernas vardag. Författarna använde sig utav områdesprincipen då intervjuguiden innehåller enklare frågor i början och huvudsakliga frågor i mitten av intervjun och sedan en avslutning som fokuserar på

positivitet. Denna studie omfattar tre fokusgrupper med 18 deltagare mellan åldrarna 15–18. Fokusgrupper valdes för att få en bredare uppfattning hur de olika grupperna upplever att sociala medier påverkar deras vardag.

6.2

Fokusgrupp

Den kvalitativa forskningstraditionen innefattar metoder såsom fokusgrupper och intervjuer av olika slag. Fokusgruppmetoden innebär att man intervjuar flera personer samtidigt om ett visst ämne eller en frågeställning och låter deltagarna diskutera kring det valda ämnet. En fokusgrupp är lik en gruppintervju men skillnaden ligger i att i en fokusgrupp avgränsas diskussionerna till ett specifikt område och de valda deltagarna har någon typ av erfarenhet kring ämnet eller frågeställningen som tas upp. Det är dessutom fokus på hur deltagarna samspelar och förhåller sig till varandra och huruvida de påverkas av varandras närvaro (Bryman, 2011). Under denna studie har vi valt att använda oss av fokusgrupper just för att vi vill fördjupa oss i vårt valda ämne kring sociala mediers påverkan hos ungdomar. För att få fram material upplever vi att det är viktigt att ta del av ungdomarnas egna erfarenheter. Eftersom målet med en gruppintervju är att få fram deltagarnas tankar och åsikter ska gruppledaren inte ha ett styrande eller kontrollerat tillvägagångssätt. Gruppledaren brukar oftast ge deltagarna stort utrymme för att forma diskussionen (Bryman).

6.3

Urval

Informanterna i denna studie bestod av unga tjejer mellan åldrarna 15- 18 år. Totalt var det 18 informanter och alla var biologiskt kvinnor. Alla informanter använde sig av sociala medier dagligen.

Tabell 1, urval i förhållande till ålder från fokusgrupper 2020

Fokusgrupp 1 Fokusgrupp 2 Fokusgrupp 3

5 tjejer 8 tjejer 5 tjejer

18 år gamla 15-16 år gamla 16-17 år gamla

6.4 Tillvägagångssätt

Samtalsledaren fick kontakt med vänskapskretsen i fokusgrupp 1 genom sin lillasyster, som också är en del av vänskapskretsen. Den första fokusgruppen bestod av fem 18 åriga tjejer varav alla hade en personlig relation till varandra. När samtalsledaren blev informerad att deltagarna var intresserade, skickades det ett missivbrev (Se bilaga 1) till respektive

mailadresser. Fokusgrupp 1 hölls i hemmet hos samtalsledaren. Samtalsledaren började med att presentera sig själv, berätta syftet med studien samt gav en kort förklaring till vad de skulle förvänta sig inför fokusgruppen. Samtalsledaren började med att visa upp en kort

youtube video på fyra minuter. Youtube videon (Orka plugga, 2018) handlar om två

tonårstjejer som visar upp olika händelser kring hur sociala medier kan påverka vår vardag i olika sammanhang. Det lyftes upp hur enkelt det är att fastna i sin telefon, att jämföra sig själv med andra på sociala medier. Det förklarades att sociala medier ibland även kan störa deras sömnrutiner, skolgång och ge en känsla av stress. Videons funktion till fokusgruppen var att väcka tankar hos deltagarna för att kunna starta upp en diskussion kring sociala medier och deras egna vardag. Deltagarna fick diskutera fritt med en minimal inverkan från samtalsledaren. När deltagarna blev tysta i några sekunder kunde samtalsledaren hoppa in med en följdfråga till det de precis hade diskuterat. Utöver det hade samtalsledaren ingen direkt inverkan på diskussionen. I de andra två fokusgrupperna såg händelseprocessen precis likadan ut. Det enda som skiljde åt var att i fokusgrupp 2 var det istället åtta tjejer i 15–16 årsåldern. Fokusgrupp 2 ägde rum i en gymnasieskola och alla deltagare var klasskompisar. Uppsatsförfattarna tog kontakt med skolkuratorn som i sin tur anordnade en grupp frivilliga tjejer. Därefter skickades missivbrev (Se bilaga 1) till respektive mailadresser. Den tredje fokusgruppen bestod av fem tjejer i 16–17 årsåldern. För att hitta deltagare till denna fokusgrupp valde uppsatsförfattarna att skriva ett inlägg på en Facebook sida där

intresserade kunde kontakta oss. Därefter fick de missivbrevet skickade till sig genom mail och fokusgruppen fick äga rum via Skype. Ingen av deltagarna i fokusgrupp 3 hade någon typ av relation till varandra.

6.5 Databearbetning och analys

Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna bearbetas. Enligt Dalen (2015) är det viktigt att forskaren själv transkriberar intervjuerna då processen ger forskaren

möjligheten att lära känna sin data. Efter transkriberingen ska materialet kodas. Vid kodningen ska forskaren systematiskt gå igenom materialet för att kunna beskriva vad materialet egentligen handlar om. Därefter kan forskaren hitta olika teman och kategorier i materialet vilket bidrar till att forskaren bättre kan tolka och förstå materialet.

Intervjuundersökningar kan därefter presenteras på olika sätt. Inom tematiseringen ska forskaren välja ut relevanta teman som framkom under intervjun för att belysa projektets aktuella problemformulering Kodningen är en förutsättning för att kunna tematisera materialet. De olika teman visar vad forskaren behöver lägga mest fokus på under analysen (Dalen)

I denna studie användes tematisering och kodning som databearbetningsmetod. Båda uppsatsförfattare transkribera de tre intervjuerna som gjordes för att bli väl insatta i de material som framkom. Uppsatsförfattarna spelade in intervjuerna via telefonerna efter ett muntligt samtycke från respektive deltagare. Inspelningar gjordes vid alla tre intervjuer. Vid transkriberingen lyssnade uppsatsförfattarna på inspelningarna och skrev samtidigt i ett Worddokument. Därefter kodades materialet i olika färger för att kunna skilja på likheter och olikheter mellan de olika intervjuerna. De färgkodade materialet överfördes till ett separat dokument för att enklare kunna skiljas åt från resterande material. Därefter fann författarna centrala och återkommande teman. Teman var: Positiva aspekter av social medieanvändning, Falska relationer/Kommunikation, Synen på sig själv/Social självkänsla, Känsla av

6.6 Forskningsetiska överväganden

Som forskare har vi ett ansvar att bedriva forskning av god kvalité och med det kommer ansvaret att ha med de moraliska och etiska övervägandena under processens gång. att ha dessa aspekter med sig som forskare är en nödvändighet för att kunna bedriva sin forskning med ett humanistiskt synsätt. Nedan beskrivs de fyra forskningskraven och på vilket sätt vi har reflekterat kring dem. (Vetenskapsrådet, 2002)

Informationskravet

Informationskravet innebär att deltagaren skall ha informerats kring sin del i studien, syftet med det och att de uppgifter som insamlas endast kommer användas för forskningssyfte. Deltagaren skall också informeras om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan om så önskas. Denna information ska delas med deltagarna innan projektet påbörjas (Vetenskapsrådet). Deltagarna i de tre fokusgrupperna blev informerade kring sin medverkan i studien genom att först tilldelas missivbrev (Se bilaga 1) och därefter en kort genomgång, inför varje fokusgrupp, kring sina rättigheter.

Samtyckeskravet

Samtyckeskravet handlar om att deltagarna själva bestämmer över sin medverkan och därmed behöver vi som forskare deltagarnas samtycke till att vara delaktiga i vår studie. (Vetenskapsrådet) Uppsatsförfattare fick muntliga samtycken från respektive deltagare i alla tre fokusgrupper efter att de hade läst igenom missivbreven (Se bilaga 1).

Konfidentialitetskravet

Syftet med detta krav är att alla uppgifter om deltagare i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet. De personuppgifter som uppkommer skall förvarar på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. (Vetenskapsrådet)

Samtliga deltagare blev informerade kring hur konfidentialiteten kommer att uppnås. Det förklarades att de enda som kommer ha behörighet till materialet är de två

uppsatsförfattarna i denna studie samt handledare och examinatorn. När materialet blivit inmatat och när namn på deltagare har delgivits fiktiva namn, kommer ursprungsmaterialet raderas men först efter att uppsatsen blivit godkänd. Det informerades även att övriga

personliga uppgifter som framkommer under diskussionen, inte kommer redovisas i studien.

Nyttjandekravet

De insamlade uppgifterna kring den enskilda skall inte användas för annat än

forskningsändamål. (Vetenskapsrådet) Samtliga deltagare har blivit informerade kring intentionen av deras deltagande och att det endast är till för forskningsändamål.

6.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Bryman (2018) skriver om att det är viktigt med reliabilitet i ett arbete. Ett annat ord för reliabilitet är tillförlitlighet. Ett arbete med reliabilitet ska alltså kunna genomföras fler gånger och resultatet ska bli detsamma. Tors (2010) menar att reliabilitet begreppet passar bäst till kvantitativa studier för de har instrument för att mäta det som ska mätas vilken bidrar till ett mer standardiserat resultat vilket ökar reliabiliteten. Kvalitativa studier bygger på subjektiva tolkningar, alltså kan forskare tolka intervjun olika (Tors).

Att mäta validiteten i ett arbete innebär att frågorna mäter det som är avsett att mätas (Bryman). Vid kvalitativt arbete kan validitet mätas genom att intervjuaren frågar intervjupersonen vad hen menar eller hur hen uppfattar ett ord eller företeelse (Tors). Justesen (2011) menar att kriterierna för validitet och reliabilitet har utvecklats just för kvantitativ forskning. Författaren menar även att en forskning kan ha en hög reliabilitet och samtidigt en låg validitet. Inom kvalitativ forskning mäter validitetsbegreppet om det analyserade fenomenet fångar det som ska analyseras. Reliabilitet är till för studier som är oberoende av tillfälliga förhållanden, sådana som kvalitativa alltid står inför och därav kan reliabiliteten sällan mätas inom kvalitativa studier.

Bryman skriver att generalisering inom kvalitativa arbeten är forskare kritiska mot. Det är näst till omöjligt att generalisera resultaten till andra miljöer då intervjupersonerna i

kvalitativa studien inte är representativa för en population. Justensen menar att det är svårt att få en kvalitativ studie representativ då urval personens attityder och uppfattningar om undersöknings fenomenet måste vara representativa för en population. Kvalitativa forskare är medvetna om att deras forskning inte är generaliserbar, därav tillämpar de ett annat begrepp i deras studier, ”analytisk generaliserbarhet”. Analytisk generaliserbarhet innebär att studieresultatet jämförs med andra fallstudier inom forskningsområdet eller teoretiska likheter för att senare undersöka likheter mellan de olika resultaten (Justesen).

7

RESULTAT

Denna del av uppsatsen syftar till att presentera det material som samlats in genom tre olika fokusgrupper. Deltagarnas tankar, erfarenheter och känslor har haft en central roll i det material som används för denna uppsats. De teman som varit utmärkande är

telefonberoende, känslan av press/stress i förhållande till sociala medier, sociala mediers påverkan på synen av sig själv, kommunikationssvårigheter och falska relationer i sociala medier och slutligen även positiva effekter av sociala medier.

Telefonberoende

Telefonberoende var ett utmärkande tema i fokusgrupperna då alla deltagare höll med om att de tillbringar för mycket tid i sociala medier när de kunde haft en mer produktiv dag till att studera, motionera eller lägga sig i tid. Det är tydligt att många i grupperna tycker

telefonberoendet är ett problem då det flera gånger framkommer att de helst inte vill tänka på hur många timmar som spenderas framför mobilskärmen och att de dessutom försöker med olika hjälpmedel till att minska skärmtiden. Detta tema är relevant för alla tre

fokusgrupper eftersom tjejerna känner ett starkt behov att kolla sina sociala medier flera timmar om dagen. Det som alla 18 tjejer hade gemensamt var hur mycket utav deras tid som endast gick åt att kolla igenom sina sociala medier och hur svårt det många gånger är, att lägga ifrån sig mobilen på grund utav det.

”Jag tycker absolut det är relevant. Jag har stängt av den här funktionen som räknar hur många timmar man är inne i varje app för att när jag kollar på den då...känns det ingen bra. Fyra timmar på bara instagram varje dag, det är jättebra tidsfördriv men jag tror inte det är så hälsosamt liksom” - Fokusgrupp 2

En av tjejerna förklarade att det finns en app man kan ladda ned i sin mobil som låser de utvalda appar som individen inte vill spendera för mycket tid på. Detta ansåg tjejerna dock som ”värdelöst” då de tar bort spärren så fort den kommer upp. I fokusgrupp 1 var det en av ungdomarna som förklarade att hon en gång höll på att krocka bilen med en traktor för att hon hade fått en notis från snapchat som hon kände att hon snabbt behövde kolla på, även fast hon var upptagen med att köra bil. Under de olika samtalens gång nämner grupp 1 och 2 att de använder sig av sociala medier när de inte bör göra det. Deltagarna förklarar att de många gånger är inne i sociala medier istället för att göra sina läxor. De förklarar även att det kan förekomma sociala sammanhang där de inte hör sin omgivning som pratar med dem eftersom de är inne i sociala medier samtidigt. Tjejerna från grupp 2 går i en skola som inte tillåter mobiler i skolområdet och om en elev vistas med en mobil under tre tillfällen har läraren rätt till att konfiskera mobilen i 48 timmar. De åtta tjejerna som går i denna skola erkänner att de ändå måste ta med sig mobilerna till skolan och gömma de. När

samtalsledaren frågade om de inte bara kunde lämna sina mobiler hemma, skrattade deltagarna till som att det inte vore en möjlighet.

Appen Tiktok som blivit den senaste stora trenden inom sociala medier, kunde alla deltagare i grupp 1 känna igen sig själva när en utav tjejerna sa ”tiktok är katastrof, det är nya. Man går in kl 11.00 och när man går ut från appen så är kl 02.00. Då tänker jag, vad har jag gjort i 3 timmar?”. Deltagarna skrattade till och höll med kring hur enkelt det är att förlora tid av dagen när man väl är inne i telefonen och lyckas bli så distraherad av, i detta sammanhang,

Tiktok. Under flera tillfällen diskuterades det i grupperna att timmarna flyger förbi när deltagarna är inne i sina telefoner. Till följd av detta förklarade tjejerna att det många gånger kan påverka deras sömnrutiner och därefter deras skolgång. En utav tjejerna i grupp 2 förklarade att hon ibland fastnar i sociala medier under kvällarna, vilket gör att hon inte sover tillräckligt många timmar under vardagarna. Det resulterar i att hon blir för trött under skoldagen för att kunna fokusera. Resterande deltagare håller med.

Känsla av press/stress i förhållande till sociala medier

Deltagarna i grupp 2 och 3 förklarade under flera tillfällen att en nackdel med sociala medier är det dagliga behovet att behöva prestera en slags image för människor. Det förekommer en rädsla över hur människor kollar på en eller tycker om en beroende på hur deras sociala medier ser ut.

” Jag kan typ få lite ångest för att mina vänner typ har minst över 600 följare och då kan jag få lite ångest för de får 200 likes på deras bilder. Inte för att jag känner att jag behöver det men det är mer liksom deras syn på mig. ” -

Fokusgrupp 2

Känslan av press eller stress var ett återkommande ämne där ungdomarna ofta nämnde att de är rädda för hur folk ska se på dem eller döma dem för att de kanske inte har tillräckligt med följare eller många bilder. En tjej från grupp 2 förklarade att hennes vänner gör

samarbeten med olika online företag i instagram och hon förklarade att det inte gjorde henne avundsjuk, utan snarare kände av en oro att människor skulle se ner på henne för att hon inte har samarbeten med företag. Resterande deltagare i grupp 2 kände igen sig själva gällande oron kring hur folk kollar på en utifrån deras sociala medier. Tjejerna i grupp 2 och 3 uppvisar också en känsla av stress när de lägger ut bilder på sociala medier. De beskriver att de uppdaterar sidan flera gånger för att se vem som sett, gillat och kommenterat deras bild. Genom att observera en av tjejerna som beskriver processen av att lägga ut en bild, tydliggör hon hur hon pustar ut när den person som hon vill ska gilla hennes bild, gör det. I grupp 1 förekom det inte känslor av press eller stress gällande hur folk ska kolla på dem.

Samtalsämnet kom upp men till skillnad från de andra grupperna, förklarade tjejerna i grupp 1 att de vuxit ifrån det tankesättet. En av tjejerna förklarade att hon hade en tendens att stressa upp sig över vem som hade gillat eller kommenterat hennes inlägg och hur folk såg på henne men hon anser sig själv ha vuxit upp från de tankarna och beskriver det som en

lättnad. Resterande deltagare i grupp 1 höll med. Det nämndes även specifikt att tjejerna i grupp 1 kände igen det tankemönstret i sig själva när de var 15–16 år gamla. Grupp 1 tog däremot upp ett annat stressmoment i förhållande till sociala medier. Tendensen att jämföra sig själva med andra människor på sociala medier. Detta upptäcktes när en tjej från grupp 1 sa ”det där ger bara ångest, alltså att alla har ett perfekt liv, vad gör jag?”. Deltagarna i grupp

3 diskuterade kring influencers på instagram som visar upp perfekta liv. Tjejernas reaktioner

på influencers inlägg var för det mesta att de undviks och de föredrar att inte följa konton som

ger dem en känsla att deras egna liv inte är tillräckligt.

Synen på sig själv

I alla tre fokusgrupper upplevde deltagarna att sociala medier påverkar deras

självuppfattning på ett eller annat sätt. Efter att lyssnat på och observerat tjejerna under sina diskussioner i grupp 2, frågade samtalsledaren ifall de tror att sociala medier skulle påverka deras självkänsla och tjejerna svarade samtidigt “Ja, absolut.”

Sociala mediers påverkan på tjejernas självkänsla var återkommande för grupp 2 och 3 som vid flera tillfällen under diskussionens gång lyfte upp sociala mediers påverkan på deras syn av sig själva. Om de inte blir bekräftade genom bilden de publicerar börjar de ifrågasätta sig själva och vid vissa tillfällen bli så osäkra att de tar bort bilden. Relationer på sociala medier verkar ha en betydelse för hur omtyckt man känner sig, oavsett hur livet ser ut i verkligheten. En av deltagarna i grupp 3 förklarade att hon skulle kunna vara med sina vänner under hela dagen och vara omringad av människor, men i slutet av dagen, om de inte stödjer henne på sociala medier, känns det som ett svek. Med detta menade hon att det är en nödvändighet att kommentera och gilla varandras bilder om man verkligen är vänner. Annars upplevs det som att något är fel. En annan tjej i grupp 2 lyfte vikten av gratulationer från ens vänner och bekanta på sociala medier när man fyller år.

“Ja men såhär födelsedagsinlägg och selfies det känns som att de måste man lika och kommentera, om man inte får det på de inlägget, då är det såhär gillar ingen mig? För det är av artighet som man gör det och om ingen ens gör det för de måste… hur illa är det då?” - Fokusgrupp 2

Det diskuterades en stund kring just födelsedagar och sociala medier och alla i grupp 2 var överens om att det var viktigt med digitala gratulationer. Skulle de få ett lågt antal

gratulationer skulle de börja ifrågasätta hur omtyckta de egentligen är av sin omgivning. De unga tjejerna har även lätt för att jämföra sig själva med andra människor på sociala medier. För att undvika detta nämner några av tjejerna att de avföljt många influencers som visar upp det perfekta livet som kan väcka negativa känslor. Deltagarna i grupp 2 känner igen sig själva när en av tjejerna beskriver att hon kollar mer på tjejer i sociala medier än killar. Känslorna som beskrivs är ofta att de önskar de också kunde se ut på ett visst sätt eller ha en viss kropp. Deltagarna i grupp 1 upplever inte att deras självkänsla påverkas negativt av sociala medier. Tjejerna i grupp 1 förklarade att det var mer förekommande att jämföra sig själv med andra när de var yngre. En av tjejerna tydliggör att det beror på att de med åldern insett att bilder på sociala medier redigeras, kända profiler skönhetsopererar sig och att ”Instagram inte är verkliga livet”.

Falska relationer & Kommunikation

Deltagarna i grupp 1 och 2 upplever att kommunikationen över sociala medier många gånger inte är äkta eller klassas som riktiga relationer och det leder till förvirring och svårt att tolka hur nära de egentligen är med personen bakom skärmen.

“Jag tänkte på en grej. Vissa gillar ens bild bara för att man ska gilla hens bild. Det finns en tjej exempelvis som kommenterade min bild och inte för att hon tycker något bra om mig, hon är jätte fake med mig. Hon gjorde det bara för att jag skulle göra det på hennes.” - Fokusgrupp 2

Under fokusgrupperna diskuterades det upprepade gånger att relationer över sociala medier upplevs som falska och vanligtvis har en agenda. Tjejerna förklarar för samtalsledaren att vissa personer på sociala medier försöker bli populära och ha många följare samt gillningar. Därför försöker dessa personer skapa vänskaper över sociala medier för att få ett större nätverk av följare. Tjejerna beskriver det som oförskämt att inte kommentera eller gilla tillbaka. Därför upplever deltagarna att de måste stötta de individer som gillar eller kommenterar deras bilder, även fast det är av fel anledningar.

Grupp 1 och 2 upplever att det många gånger bli svårt att hålla kommunikationen via sociala medier och sedan även i verkliga livet. Ungdomarna i grupp 2 berättar olika historier om människor som skrivit till dem över sociala medier och visat stort intresse för att sedan ses i det verkliga livet och träffa en människa med en helt annan personlighet. Ungdomarna upplever att de nästan förväntar sig att personen de skriver med, kommer vara på ett annat sätt i det verkliga livet. Detta anser tjejerna vara falska relationer. I grupp 1 berättade en av tjejerna att det finns människor på sociala medier som kommenterar och gillar hennes bilder på sociala medier men inte hälsar på henne i det verkliga livet. Sedan diskuterades det även hur komplicerat det blir att ta personliga dilemman över sociala medier. Att exempelvis argumentera genom sociala medier anser tjejerna endast göra hela situationen värre.

“Man kan ju inte läsa ansiktsuttryck, kroppsspråk så det blir mer kallt på sociala medier. Även om man ringer är det inte riktigt samma sak. Man ska tex inte dumpa någon på sms. Personliga saker ska man aldrig göra över sånt. Därför har allting blivit så fake för det är inte personligt.” -Fokusgrupp 2

Svårigheter med att argumentera genom sociala medier beskrivs genom att en text inte visar människors ansiktsuttryck, gester, kroppsspråk med mera. Dessvärre förekommer det ändå ofta enligt deltagarna. Tjejerna berättar att personliga saker hanteras över sociala medier för att det många gånger känns enklare men av deras egna erfarenheter, brukar saker eskalera över sociala medier. En utav deltagarna i grupp 2 anser att det är mer allvarligt att tappa kontakten via sociala medier än i det verkliga livet. Hon personligen tycker att hålla kontakt genom sociala medier betyder mer än att socialisera i verkliga livet. Hon beskriver det som att det är ett aktivt val att höra av sig till någon genom sociala medier medan hon exempelvis ”tvingas” vara i skolan och umgås med människor där. Sedan när hon kommer hem har hon friheten att kontakta vem hon än vill. En annan tjej svarar på detta med att hon anser att det finns olika typer av relationer och bara för att man har kontakt på olika sätt betyder det inte att någon relation är viktigare än någon annan, det är bara olika sätt att kommunicera.

Positiva aspekter av social medieanvändning

Under alla tre fokusgrupper diskuterade deltagarna mycket kring de negativa aspekter som sociala medier medför. Samtalsledaren fick då ställa frågan; Men får ni inte ut något positivt av sociala medieanvändning?

“Något som brukar inspirera mig är av andra människor som jag känner, vad dom har gjort, då vill jag göra något stort. Ibland kan sociala medier bli som en tävling för mig men det är bara bättre för mig. Det motiverar mig. Typ om jag ser att Lisa pluggar, då tänker jag att nu måste jag också plugga.” - Fokusgrupp 1

De positiva aspekterna såg i princip likadana ut för de tre fokusgrupperna. Sociala medier används många gånger som en kunskapskälla där tjejerna känner att deras språkkunskaper har utvecklats likaså sin allmänbildning och även sin personliga mognad. En av tjejerna nämner att hon inte hade vetat om exempelvis feminism om hon inte hade läst om det på sociala medier. Utan sociala medier hade hon inte ens vetat om att hon är en feminist då det begreppet oftast missförstås bland ungdomar. Tjejerna förklarar att sociala medier medför inspiration till att utveckla sina identiteter genom att hitta hobbys, kläder, musik, sociala kontakter med mera. När det sedan kommer till sociala mediers tendens att visa upp vad människor gör och hur deras liv ser ut, upplever tjejerna att det har två sidor av påverkan. Å ena sidan upplever de att det kan ge ångest och ge en känsla av otillräcklighet, samtidigt som det för vissa är en motivation för dagen. När en av ungdomarna exempelvis ser att hennes vän börjat studera genom hennes publikation, upplever då ungdomen att det även är dags för henne att studera. I överlag upplever tjejerna att sociala medier motiverar de till att bli mer pålästa, utvecklas, inspireras och växa som unga kvinnor.

8

ANALYS

I detta avsnitt presenteras en analys som gjorts utifrån Judiths och Goffmans teorier i förhållande till studiens empiri. Därefter analyseras även den tidigare forskningen gentemot studiens empiri.

8.1

Teori analys

Judith (2007) menar att genus, sexualitet och kön inte är naturligt givet, det är snarare individers handlingar och uttryck som bidrar till vad som ska förstås som könsmarkerande handlingar. Genus, kön och sexualitet är att göra, inte vara. Detta kan kopplas till att tjejerna i fokusgrupp 2 och 3 beskrev att de ville framställa sig så gott som möjligt på sociala medier. Tjejerna postar bilder på allt från fina klädbilder, bikinibilder, selfies med mera. Detta kan tjejerna posta för att tolkas som kvinnliga, inte för att dom vill posta ”fina bilder”. Det

handlar snarare om att de vill förstås som kvinnliga. Kanske för att därmed locka de manliga följarna till sig eller för att försöka framstå som den perfekta kvinnan på sociala medier. Judiths beskrivning av koherens kan kopplas till det som sades i fokusgrupperna. Människor konstruerar den identitet som påstås vara. Tjejerna beskrev att i dagens samhälle finns det en idealprofil i sociala medier som ska framställas på ett visst sätt. I resultatdelen beskrivs det om en utav intervjupersonerna som benämnde hur det fick henne att känna kring sina vänner som var populära på sociala medier. Intervjupersonen kände av en press att också behöva ha många följare och blev orolig kring hur folk på sociala medier ska se ner på henne då hon inte uppfyller kraven för den idealprofil som förväntas av en. Resterande

intervjupersonerna kände igen sig själva. därmed kopplar uppsatsförfattarna det med att tjejerna försöker konstruera den identitet som påstås vara online.

Judiths teori kan i vår mening kopplas till sociala medier. De flesta tjejerna i fokusgrupperna var måna om hur deras online profiler framstod exempelvis på Facebook eller Instagram. Handlingar som sker online kan ses som performativa handlingar. Då tjejerna ständigt redigerar, tog bort och la till bilder, kommentarer och statusuppdateringar strävar de mot att skapa sin online profil, såsom identiteter, är det något som aldrig blir klart utan alltid strävas efter att nå.

Judith menar att normer och konventioner är föränderliga därav är identiteter föränderliga. Detta kan kopplas till att tjejers identiteter är föränderliga beroende på vilka normer som gäller och vilket sammanhang de befinner sig i. Normer som gäller i sociala medier kan styra tjejernas identiteter då deras relationer och sätt att kommunicera skiljer sig från det verkliga livet. tjejerna ansåg sig själva skapa relationer och vänskaper över sociala medier för att lyckas bygga den ideala online profilen. Under fokusgrupperna diskuterades det hur vissa människor på sociala medier kan gilla och positivt kommentera andras bilder i syfte att få detsamma tillbaka. Detta görs även för anledning till att bli mer populär och mer omtyckt över sociala medier. Vidare förklarades att det ibland kan hända att en relation du har över nätet, inte existerar i det verkliga livet och tvärtom. Tjejerna beskriver det lite som två olika världar där normer och beteende är annorlunda och är ett annat språk att bemästra. Därav

tolkar uppsatsförfattarna detta som att tjejerna i fokusgrupperna har olika identiteter beroende på vilket sammanhang de befinner sig i.

Goffmans (2014) teori om ”jaget” kan tillämpas till unga tjejers sociala medieanvändning i dagens samhälle. Unga tjejer som använder sig utav sociala medier skapar en identitet online, den online identiteten blir en del av tjejernas verkliga identitet då de är uppkopplade till sociala medier dygnet runt. Online identiteten blir en del av unga tjejernas ”jag”. I studiens fokusgrupper framkom det att de flesta tjejerna ansåg sig själva ha ett

telefonberoende. De höll ständigt på med telefonen för att exempelvis uppdatera sin profil, posta bilder eller kommentera andras bilder. En tjej höll näst intill på att krocka då hon valde att kolla sin sociala mediaapp medan hon körde bil. Detta exempel kan visa hur stort unga tjejers beroende kan bli och hur mycket de bryr sig om sin onlineidentitet. Tjejernas självbild kan påverkas på grund av medieanvändning då de ofta var måna om hur dom själva

framställs på social media. De var måna om vad de postar på sitt flöde, hur andra på sociala medier uppfattar de. Tjejerna uppfattar det som att det endast ska vara fina bilder och om bilderna får dålig respons så kan intervjupersonerna ta bort bilderna.

I dagens samhälle kan begreppet ” sociala upplysningarna” som ingår i Goffmans teori ske via sociala medier då sociala interaktioner också sker via skärmen. Under fokusgrupperna

framkom det att tjejerna kände ett ”tvång” att gilla och kommentera andras bilder för att få gillningar och positiva kommentarer tillbaka. De unga tjejerna kan via sociala medier få upplysningar om andra sociala mediaprofiler och därmed veta vad hon kan förvänta sig utav dem. Sociala medier är ett forum för unga tjejerna att exempelvis lära känna andra personer och få vänner. Det framkom i intervjuerna att sociala medier är en plattform för tjejerna att “få reda på allt om alla”, detta kan jämföras med begreppet som Goffman kallar för

upplysningar. Sociala media profiler är en del av tjejernas verklighet, de är uppkopplade till sociala medier 24/7, där sker väldigt mycket interaktion med andra människor.

Framträdanden är intressanta i vårt fall då den sociala interaktionen i dagens samhälle kan ske via sociala medier. Tjejerna kan visa framträdanden i sina sociala media profiler. De visar endast upp det dom vill att deras följare ska se och tro på. De kan visa upp vilken bild som helst. Bakom skärmen finns tjejernas verkliga jag. De är bakom deras dataskärm eller mobilskärmar där tjejerna kan vara sig själva och inte behöva visa upp det “perfekta

Instagram livet”. I den bakre regionen har inte tjejerna flera hundratals följare som kan döma dom. Tjejerna väljer att lägga upp det dom vill att “publiken”, i detta fall “följare” ska tro på. Följarna får inte se tankarna och processen som sker inför varje bild, kommentar eller

statusuppdatering som postas. Det som postas sker i den främre regionen. Tankarna inför att posta bilder sker i den bakre regionen. Följarna får inte se hur mycket omtanke och tid som tjejerna lägger ner på inför varje statusuppdatering, kommentar eller bild. Följarna vet inte om bilden togs på sekunder eller om bilden togs under flera timmars förberedelse och tankar. Goffmans teori om identitetsskapandet kan kopplas till hur även sociala medier används då en individ väljer vad hen ska visa upp i jämförelse med vad hen håller för sig själv.