)|U.DOPDUOlQV/XIWYnUGVI|UEXQG
gYHUYDNQLQJDYOXIWI|URUHQLQJDUL.DOPDUOlQ
5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU
Cecilia Akselsson, redaktör
B 13601
För Kalmar läns Luftvårdsförbund
Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län
Resultat till och med september 1999
På uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och
markvat-tenkvalitet på sex platser i länet sedan 1990. I april 1998 startades mätning av lufthalter på fyra av
dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men
även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De
flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att
Luftvårdsför-bundets data kan jämföras med skogliga uppgifter.
Mätningarna visar att Kalmar län är mindre utsatt för försurande nedfall än länen i söder och väster.
Nederbörden var surare under första halvan av 1990-talet än under de senaste åren. Kringliggande
län, med längre mätserier, har visat en tydligt nedåtgående trend för deposition av svavel. För
be-lastning av kväve är det svårare att se trender. Prognoser visar att om avtalade utsläppsminskningar
genomförs kommer deposition av svavel och kväve att minska till år 2010.
Svaveldepositionen till granskog i Kalmar län var mellan 3,5 och 5 kg/ha under 1998/99. Liksom
tidigare år var ekskogen i Ottenby, på grund av sitt utsatta läge på Ölands sydspets, den lokal som
fick ta emot mest nedfall. I de sydligaste granytorna, Rockneby och Alsjö, deponerades mer än i
gran-ytorna längre norrut. Alsjö var även den lokal i Kalmar med surast markvatten, pH 4,5 i november
1998 och april 1999. Säsongsmedelhalten av O
3för samtliga lokaler var högre än året innan, vilket
förklaras av den fina sommaren 1999.
Figur 1. Principskiss för mätningarna.
Uppdragsgivare:
Kalmar Läns Luftvårdsförbund Utförande organ:
IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aneboda, SE-360 30 LAMMHULT Författare: Cecilia Akselsson, red. Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, luft-halter, Kalmar län IVL rapport B 1360 Beställs från: Kalmar Läns Luftvårdsförbund Roland Enefalk c/o Länsstyrelsen 391 86 KALMAR eller IVL, Publikationsservice Box 21060 SE-100 31 STOCKHOLM Tel: 08-598 563 00 Fax: 08: 598 563 60 publikationsservice@ivl.se
2
Innehåll
Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län... 1
Innehåll ... 2
Inledning... 3
Ord att förklara ... 4
Förklaring till stationsfigurer ... 4
Stationsvis redovisning ... 5
Tidsutveckling deposition... 14
Tidsutveckling markvatten ... 15
Tidsutveckling lufthalter... 16
Faktaruta: Ozonhalter ... 17
Data i tabellform, deposition, lufthalter och markvatten ... 18
Mer information om miljöövervakningen
inom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida:
www.ivl.se
Där finns bland annat:
•
bakgrund och metodbeskrivning
•
information om provytorna
•
databas och kartor för hela Sverige
3
Inledning
På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Ane-boda deposition och markvatten på över 100 lokaler i Sverige. För-delningen i landet framgår av figur 2. Syftet är att kvantifiera belast-ning och beskriva effekter i mar-ken. På vissa lokaler mäts lufthal-ter av svaveldioxid, kvävekompo-nenter och ozon.
Resultaten från undersökningarna samlas i en databas på IVL där bearbetning sker. Ett mätår är ett hydrologiskt år som sträcker sig från oktober till september. Re-sultat avseende tillstånd och tids-utveckling redovisas i årliga läns-rapporter. Ord och begrepp som förekommer i texten förklaras i faktarutan på sidan 4. Där finns även en förklaring till innehållet i stationsfigurerna, som visar resul-tat från enskilda lokaler. Ytterliga-re information, förklaringar och metodbeskrivningar nås via hem-sidan, www.ivl.se.
Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor och analys av förore-ningsmängderna ger ett mått på huvudsakligen det våta nedfallet. Provtagning av krondropp görs på närbelägna skogsytor. Skogsmar-kens reaktion på det sura nedfallet studeras framför allt genom mark-vattenstudier. Lufthalter mäts med diffusionsprovtagare som kvanti-tativt absorberar den gas som skall analyseras.
Huvuddelen av undersökningarna av luftföroreningar sker i Skogs-vårdsorganisationens (SVO) skog-liga observationsytor. SVO under-söker regelbundet skogens och skogsmarkens tillstånd, som till-växt, kronutglesning samt barr-och markkemi. Det gör att luftför-oreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyse-ras. De skogliga observationsytor-na ingår i såväl ett observationsytor-nationellt som ett Europeiskt nät.
De första mätningarna påbörjades i Blekinge hösten 1985. Sedan har fler län successivt kommit till och de samordnade undersökningarna
omfattar nu större delen av landet. Metoderna har i princip bibehållits sedan början av mätningarna och ingår nu i EUs manualer för mil-jöövervakning.
Under åren 1997-1999 har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan länen, Naturvårdsverket (NV) och IVL. Bland annat innebär det att statliga anslag, via NV och IVL, kunnat komplettera och utveckla verksamheten. Främst gäller det mätmetoder, förbättrade rutiner för databearbetning, utvärdering och presentation samt ökad datatill-gänglighet och samordning. Ar-betet har utförts i samråd med en styr- och referensgrupp bestående av personer från de olika organi-sationerna. Syftet med projektet har varit att utveckla och rationali-sera de regionala mätningarna så att nyttan för avnämarna ökar. Samarbetsprojektet slutredovisa-des vid ett seminarium på Krono-bergshed i januari 2000. En sam-manfattande slutrapport publiceras våren 2000. Avkastningen av samarbetsprojektet är bland annat ett förslag till framtida regional övervakning av luftföroreningar. Förslaget presenterades vid semi-nariet och motiveras närmare i slutrapporten.
Resultat från depositionsmätning-arna har tidigare jämförts med kritisk belastningsgräns. Nu före-slagna miljökvalitetsmål ska upp-nås till år 2010. De baseras på beslutade utsläppsbegränsande åtgärder. Utsläppsminskning kan räknas om till deposition i olika delar av landet och jämföras med regionala mätningar. För Götaland innebär miljökvalitetsmålet cirka 3 kg svavel och 5,5 kg kväve per ha och år, vilket är förväntad genom-snittlig belastning i både öppna och skogbevuxna områden år 2010. För markvatten kan faktisk utveckling jämföras med modell-beräknad återhämtning som för-väntas i takt med att nedfallet av försurande ämnen minskar. Undersökningarna i Kalmar län är resultat av ett lagarbete där provtagning utförts av Gösta Karlsson, Martin Lundgren,
Hans-Olof Lundqvist och Per Örsta, Skogsvårdsstyrelsen samt Göran Åsenius. IVL har utfört analys, utvärdering och redovisning. Gun-nel Hedberg, Karol Koos, Marie Jonsson, Inger Torbrink, Sari Svensson, Anna Danielsson, Christer Larsson, Kerstin Hom-merberg och Brita Dusan står för huvuddelen av analysarbetet. Va-lidering av data har huvudsakligen utförts av Gunnel Hedberg. Johan Knulst, Gunnar Malm och Cecilia Akselsson har arbetat med databe-arbetning och figurframställning. Eva Hallgren Larsson har varit projektledare och tillsammans med Cecilia Akselsson, Olle Westling och Gunilla Pihl-Karlsson svarat för utvärdering och rapportering.
Figur 2. Krondroppsnätet 1998/99. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.
4
Ord att förklara
ANC: ”Acid Neutralising Capacity” (syraneutralise-rande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca2+, Mg2+, Na+, K+) minus starka syrors anjoner (SO42-, NO3-, Cl-) räknat i ekvivalenter. Positivt värde
utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet.
Antropogen: Orsakad av människan.
Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium. BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk.
Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfä-ren.
EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar över nationsgränser. EU-yta: 250 skogliga observationsytor i Sverige som ingår i ett Europeiskt nät. 50 av dessa lokaler används även för regionala mätningar av luftföroreningar. Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen.
Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium, magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mel-lan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan. Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv (den senare har bildats av organiskt material). Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av organismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmå-ner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar.
Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna. Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att ned-fallet av kväve i områden med låg eller måttlig belast-ning visar högre värden på öppet fält än till marken i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar
kron-droppsmätningar större deposition än mätningar på öppet fält.
Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gräns kan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemet undvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminsk-ningar.
Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO2),
kvävedioxid (NO2), ammoniak (NH3) och ozon (O3)
mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. NVs förslag till miljökvalitetsmål innebär 50 µg/m3 marknära ozon under sommarhalvåret, se faktaruta under ”Tidsut-veckling lufthalter”. Svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa innebär att SO2-halterna
ej får överstiga 20 respektive 50 µg/m3. Motsvarande för NO2 är 30 respektive 40 µg/m3.
Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersök-ningar med lysimetrar, 50 cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 80). pH-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre pH-värde, desto mer vätejoner och surare förhållanden.
SO4-Sex: Mängd antropogent svavel i form av
sulfatjo-ner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med mil-jökvalitetsmål.
Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmåga att producera virke används ett ståndortsindex (H100) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 100 år för ett givet trädslag. G står för gran och T för tall. Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras. Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält. Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition, se ”krondropp”. Beräknas i dessa undersökningar för väte- och baskatjoner.
Våtdeposition: Ämnen som deponeras med nederbörd. Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemis-ka mätningar på öppet fält.
Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och lufthalter mäts.
Förklaring till stationsfigurer
Figuren redovisar ett urval ämnens deposition de två senaste åren. Detta jämförs med ett medelvärde för hela den period som mätningar utförts på lokalen. Åren är indelade i sommar- (april-september) och vinterpe-riod (oktober-mars).
Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar (normalt tre), vilka kan jämföras med ett långtidsvärde. Medianvärde i markvatten används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland
uppträder under torra förhållanden
.
Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt, där skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H+), sulfatsvavel (SO4-S), kloridjoner (Cl-), nitratkväve (NO3-N),am-moniumkväve (NH4-N), kalciumjoner (Ca2+) och
5
Stationsvis redovisning
Se figur 3-8 om deposition och markvatten, figur 9 om halter i luft samt tabell 1-5.
Ottenby (H 01): Gammal ekskog i norra delen av Ottenby lund. Ingår inte i Skogsvårdsstyrelsen nät av observationsytor, men är den enda lokal i Kalmar län som funnits med sedan mätningarna startade 1990. På öppet fält finns en extra insamlare för nederbörd, eftersom ordinarie prov ibland förorenas av fåglar.
Precis som tidigare år var Ottenby den lokal i länet som fick ta emot mest deposition av svavel, kväve och klorid, vilket beror på det utsatta läget på Ölands sydspets. Under 1998/99 uppmättes 517 mm nederbörd, vilket är den näst hög-sta noteringen i hela tidsserien. Endast under 1993/94 noterades högre nederbördsvärden. Svavel-depositionen i ekskogen har varit mindre under senare hälften av 90-talet än under första hälften. Fram till och med 1994/95 deponerades mellan 8 och 14 kg svavel per hektar och år (exklusive havssal-tets bidrag). Mellan 1995/96 och 1998/99 varierade depositionen mellan 5 och 7 kg/ha. Under 1998/99 deponerades 6,6 kg kväve per hektar på öppet fält. I skogen deponerades 5 kg. Skillnaden beror upptag eller omvandling av kväve i trädkronorna.
Liksom tidigare år skilde sig markvattnets sammansättning i Ottenby markant från övriga lo-kaler. Halten av organiskt material (TOC) var extremt hög, vilket kan bero på rester av tångbankar i marken. Aluminiumhalten var uppåt 5 mg/l, kalciumhalten över 10 mg/l och nitrathalten förhöjd. Kloridhalten överskred vid två tillfällen 20 mg/l. Vattennivån har tidvis varit hög i provytan och rörligt markvatten, eller grundvat-ten, kan sannolikt omfördela äm-nen från marina avlagringar. Detta kan också förklara de relativt stora skillnader som föreligger mellan olika provtagningstillfällen. I april -98 påbörjades mätningar av lufthalter av svaveldioxid,
kvävedioxid, ammoniak och ozon på fyra platser i länet. Jämfört med de tre andra noterades de högsta halterna av samtliga fyra ämnen i Ottenby. Halterna av SO2 och NO2
var i Ottenby ungefär dubbelt så höga som SO2- och NO2-halterna i
Alsjö och Rockneby. SO2-halterna
var fyra gånger så höga och NO2
-halterna var tre gånger så höga i Ottenby som i Risebo. SO2- och
NO2-halterna i Ottenby och i
övri-ga lokaler i länet var långt under svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa. Höga halter av marknära ozon är skadligt för både växter och djur. Säsongsmedelvärdet för marknära ozon var i Ottenby 75 µg/m3. Motsvarande för närmaste EMEP-station, Norra Kvill i Östergötland, var 77 µg/m3. Dosmåttet AOT40 (se sid. 17) för Norra Kvill var 14015 ppbtimmar (beräknat på hela dygnet). Troligen är ozon-halterna för Norra Kvill lite högre än de i Kalmar län på grund av lokalens placering. Med mycket stor sannolikhet har dock Ottenby haft ozonhalter som skadar vege-tation. De högsta halterna var i april, maj och juni, vilket är nor-malt för ozon.
Rockneby (H 03): Nationell ob-servationsyta norr om Kalmar med snart 60-årig granskog och stånd-ortsindex G28. Rockneby ersätter tidigare mätningar i en näraliggan-de tallyta, Böle. Mätningarna startade i januari 1997.
Svaveldepositionen på öppet fält, 3,1 kg/ha, var på ungefär samma nivå som föregående år, medan svaveldepositionen i skog, 4,4 kg/ha var betydligt mindre. Detta tyder på att torrdepositionen varit mindre under 1998/99. Kvävede-positionen på öppet fält uppgick till 5 kg/ha. I skogen uppmättes betydligt lägre depositonsvärden, vilket indikerar betydande upptag och/eller omvandling i trädkronor-na.
Markvattnet visar ganska normala värden för granskog i området. Markvattnets pH-värden har varit runt 5,3, aluminiumhalten mellan 0,6 och 1,6 mg/l och
kalciumhal-ten omkring 2,5 mg/l under 1998/99.
Medelhalten av svaveldioxid (SO2) och kvävedioxid (NO2) var
av samma storleksordning som halterna i Alsjö. Medelhalten av ammoniak (NH3) var näst högst i
Rockneby vid jämförelse med övriga stationer i Kalmar län. Halterna av marknära ozon (O3)
var av samma storleksordning som vid Risebo och Alsjö.
Fagerhult (H 06): Nationell ob-servationsyta med snart 70-årig granskog och ståndortsindex G28, strax väster om Oskarshamn. På samma sätt som i Rockneby star-tade mätningarna i januari 1997. Fagerhult är den granyta i länet med lägst uppmätt svaveldeposi-tion. Under 1998/99 deponerades 3,4 kg svavel per hektar (exklusive havssaltets bidrag) till marken i skogen. På öppet fält uppmättes något större deposition. Normalt sett är depositionen större i skog än på öppet fält på grund av deposition till skog, men när torr-depositionen är liten får andra faktorer ökad betydelse. Kvävede-positionen på öppet fält i Fager-hult var i nivå med övriga lokaler i länet. Uppmätt deposition i skogen var avsevärt mindre. Precis som i Rockneby tyder det på betydande upptag och/eller omvandling i trädkronorna.
Markvattnet i Fagerhult visar liknande sammansättning som i Rockneby. En skillnad är att alu-miniumhalten oftast varit lägre. Markvattnet i Fagerhult hade un-der 1998/99 pH-värden mellan 5,3 och 5,4. Kalciumhalten var mellan 2 och 3 mg/l och aluminiumhalter-na var relativt låga, mellan 0,4 och 0,8 mg/l.
Hälgsjö (H 11): Provyta i 52-årigt granbestånd i nordöstra delen av länet. Startades i oktober 1998 som ersättning för Gladhammar, som på grund av avverkningar inte längre är lämplig.
Nederbördsmängden under 1998/99 var 516 mm, vilket är i nivå med Rockneby och Ottenby. Våtdepositionen av svavel och
6
kväve var avsevärt mindre än på dessa båda lokaler, vilket tyder på förhållandevis låg koncentration i nederbörden. I skogen deponera-des 3,7 kg svavel (exklusive havs-saltets bidrag) under 1998/99. De två markvattenprovtagningar som utfördes under 1998/99 visar aluminiumhalter strax över 2 mg/l, relativt hög kalciumhalt (3-4 mg/l) och pH 4,9.
Risebo (H 21): EU-yta med drygt 60-årig tallskog och ståndortsin-dex T 26 i länets nordligaste del. Depositionsmätningarna startade i oktober 1995.
Nederbörden under 1998/99 upp-gick till 547 mm, vilket var avse-värt mindre än 1997/98, men på samma nivå som de båda tidigare åren i mätserien. Depositionen i Risebo är liten jämfört med övriga lokaler i länet, framför allt i skogs-ytan. Detta beror på en kombina-tion av låg koncentrakombina-tion i neder-börden och liten torrdeposition till tallskogen. Svaveldepositionen var, liksom de två föregående åren, på samma nivå i skogen som på öppet fält, vilket är ett tecken på att torrdepositionen var liten. Under 1998/99 var svaveldeposi-tionen (exklusive havssaltets bi-drag) i skogsytan 2,5 kg/ha och
kvävenedfallet på öppet fält upp-mättes till 2,9 kg/ha.
Risebo har haft högst pH-värde i markvattnet av skogsytorna i Kal-mar län. Medianvärdet för samtli-ga mätninsamtli-gar är 6,3. Under 1998/99 var pH-värdet 6,0 i no-vember 1998 och 6,3 i april 1999. Aluminiumhalten var under 1 mg/l och kalciumhalten knappt 2 mg/l. Av de fyra mätstationerna i Kal-mar län uppvisar Risebo den lägsta medelhalten av SO2, NO2 och O3.
Detta kan förklaras av lokalens läge som är mindre exponerat än övriga lokaler i länet samt att stora trafikstråk saknas i närheten. Me-delhalten av NH3 var också låg,
samma som vid Alsjö.
Alsjö (H 22): EU-yta med 62-årig granskog, belägen ½ mil öster om Emmaboda och ersättare till gam-mal lokal i Susingsborg. Stånd-ortsindex är G32, vilket indikerar bördigare förhållanden än i Rock-neby och Fagerhult.
Alsjö är tillsammans med Fager-hult den nederbördsrikaste lokalen i länet, årsnederbörden överskrider ofta 600 mm. Under 1998/99 uppmättes 666 mm nederbörd. Svaveldepositionen till skogsmar-ken under 1998/99, 4,9 kg/ha exklusive havssaltets bidrag, var
den högsta noteringen i länet med undantag från Ottenby på Ölands sydspets.
Lysimetrar installerades i Alsjö i september -97. Markvattenprov-tagningarna visar länets sämsta förhållanden, med pH-värden omkring 4,5 och höga aluminium-halter mellan 2,5 och 3 mg/l under 1998/99. Kalcium- och kalium-halterna var också relativt höga, vilket innebär att kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt alumi-nium var över 1. Då kvoten under-skrider 1 anses det finnas risk för skador på skogsekosystemet på lång sikt. Nitratkvävehalten var, liksom tidigare år, avsevärt för-höjd; 3-4 mg/l. Det indikerar att kvävet inte utnyttjas till fullo av vegetationen och att kväve istället utlakas från skogsmarken till om-kringliggande vattendrag. Enligt provtagaren (Gösta Karlsson, SVS) är skogen i dålig kondition, vilket kan ha ett samband med markvattnets sammansättning. Medelhalten av svaveldioxid (SO2) och kvävedioxid (NO2) i
Alsjö var näst högst i länet. Me-delhalten av NH3 var låg, samma
som vid Risebo. Halterna av marknära ozon (O3) var av samma
storleksordning som vid Risebo och Rockneby.
Figur 3.
Ek, 132 år
Lokal H 01, Ottenby
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990405 981101 990801 990405 981101 990801 0 5 10 15 990405 981101 990801 0 2 4 6 8 10 990405 981101 990801 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 990405 981101 990801 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 251 266 98/99 207 294 97/98 220 268 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3 4 5 0.9 3.4Figur 4.
Gran, 58 år
Lokal H 03, Rockneby
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990408 981104 990804 990408 981104 990804 0 5 10 15 990408 981104 990804 0 2 4 6 8 10 990408 981104 990804 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 990408 981104 990804 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 253 267 98/99 171 389 97/98 263 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3 4 5Figur 5.
Gran, 68 år
Lokal H 06, Fagerhult
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990407 981105 990913 990407 981105 990913 0 5 10 15 990407 981105 990913 0 2 4 6 8 10 990407 981105 990913 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 990407 981105 990913 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 376 291 98/99 238 388 97/98 250 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3 4 5Figur 6.
Gran, 52 år
Lokal H 11, Hälgsjö
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990409 981104 990804 990409 981104 990804 0 5 10 15 990409 981104 990804 0 2 4 6 8 10 990409 981104 990804 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 990409 981104 990804 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 274 242 98/99 97/98 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3 4 5Figur 7.
Tall, 62 år
Lokal H 21, Risebo
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990409 981104 990804 990409 981104 990804 0 5 10 15 990409 981104 990804 0 2 4 6 8 10 990409 981104 990804 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 990409 981104 990804 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 289 258 98/99 340 484 97/98 248 353 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3 4 5Figur 8.
Gran, 62 år
Lokal H 22, Alsjö
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990408 981104 990803 990408 981104 990803 0 5 10 15 990408 981104 990803 0 2 4 6 8 10 990408 981104 990803 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 990408 981104 990803 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 295 371 98/99 260 351 97/98 246 389 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3 4 5 1.9 3.9 3.30,5 3 3 2 2 2,1 5,1 0,8 75 0,8 2,7 0,5 64 1,7 0,2 57 1,0 2,8 0,2 62
Figur 9. Periodmedelvärde (mg/m3) av halter i luft på öppet fält. För svaveldioxid (SO2) och kvävedioxid (NO2) gäller perioden oktober 1998 till september 1999. För ozon (O3) och ammoniak (NH3) perioden april - september 1999
14
Tidsutveckling deposition
Figur 10 visar att genomsnittlig nederbörd varierat mellan 400 och knappt 700 mm i länet under de nio år som mätningar utförts. Ne-derbördens pH-värde har varit något högre under den senare halvan av 90-talet. Under 1996/97 reviderades stationsnätet, men inget tyder på att detta påverkat resultaten på öppet fält. Under 1996/97 utfördes mätningar både i gamla och nya provytor, ochre-sultaten blev påfallande samstäm-miga.
Tidsserierna i skog är inte lika långa, vilket gör det svårt att be-döma om det finns trender. I grannlänen Blekinge, Kronobergs län och Jönköpings län har en tydlig nedåtgående trend noterats för svaveldeposition. Tydligast var detta under senare delen av 1980-talet. För kväve har inga tydliga trender noterats. Utvecklingen bör ha varit likartad i Kalmar län.
Svaveldepositionen till marken i skogen var mellan 2,5 och 7 kg/ha under 1998/99. Uppmätt kvävede-position på öppet fält var mellan 3 och 7 kg/ha och den totala deposi-tionen i skog kan beräknas vara större på grund av torrdeposition. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer årlig deposi-tion att minska till 3 kg/ha för svavel och 5,5 kg/ha för kväve år 2010.
Figur 10. Årsmedelvärden för valda parametrar i tre miljöer i Kalmar län; öppet fält, gran- och tallskog och två tidsserier. Den första tidsserien (n1) startade 1990/91 och omfattar tre lokaler. Även i den andra
tidsserien (n2), som startade 1995/96, ingår tre lokaler. Streckad linje anger förväntad nivå år 2010
om beslutade åtgärder genomförs (se sid. 3).
3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 200 400 600 800 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 2.5 5 7.5 10 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 2.5 5 7.5 10 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 200 400 600 800 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 2.5 5 7.5 10 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 2.5 5 7.5 10 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 200 400 600 800 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 2.5 5 7.5 10 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 2.5 5 7.5 10 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91
Öppet fält
Gran
Tall
(n1=3, n2=3) (n1=0, n2=1)
pH
Nederbörd (mm)
Svavel (kg/(ha*år))
Kväve (kg/(ha*år))
(n1=2, n2=1)15
Tidsutveckling markvatten
Linjär regressionsanalys har gjorts för att konstatera om markvattnets sammansättning förändrats signifi-kant sedan mätningarna startade på varje lokal. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten, även om tidsserierna i vissa fall är korta. Lokaler med mindre än fem provtagningar (∼2 år) ingår ej. Figur 11 visar att markvattnets innehåll av baskatjonerna kalcium, magnesium och kalium, samt mangan har minskat signifikant på nära hälften av lokalerna i Göta-land. En stor andel lokaler visar även minskande halter av sulfat-svavel. Detta är en logisk följd avminskad svaveldeposition. På en fjärdedel av lokalerna har kvoten mellan baskatjoner och aluminium minskat. Ett sätt att uttrycka markvattnets syra-bas status är förmågan att buffra mot syror. Den syraneutraliserande förmågan kan uttryckas som ANC. I sura vatten är ANC negativ eftersom all vätekarbonat som bildar alkalinitet är förbrukad och halten organiska ämnen inte räcker för att upp-rätthålla en syrabuffrande för-måga.
Modellberäkning av återhämtning från försurning efter det att depo-sitionen minskat har utförts i ett urval av skogsytorna i södra Sve-rige. Beräkningarna visar att ett
trendbrott inträffade i början på 1990-talet och hastigheten i för-bättring av ANC var 4 % per år, räknat från 1993. Beräkningarna kan jämföras med mätningar av markvatten i skogsytorna i södra Sverige. Mätningar finns från 49 lokaler under perioden 1990 till 1995 då ANC skall ha ökat i alla skogsytor enligt modellberäkning-arna. Under perioden 1993 till 1995 uppvisar 42 lokaler en ök-ning av ANC som i genomsnitt är över 20 % per år. Ökningen under perioden 1990 till 1995 är dock inte så stor och dessutom statis-tiskt osäker på de flesta lokalerna.
Figur 11. Trendberäkningar för markvatten på 52 lokaler i Götaland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-).
Det finns flera orsaker till att skogsytorna utvecklas på olika sätt under relativt korta perioder som tre till sex år. En faktor som är tydlig i många skogsytor i landet är att varierande nedfall av neu-tralt havssalt tillfälligt påverkar kemin i markvattnet. Klorid kom-mer från havssalt och naturliga episoder med havssaltsnedfall gör att framför allt natrium jonbyter med andra ämnen som sitter bundna till markpartiklarna. I skogsjordar som oftast är sura innebär det att vätejoner och alu-minium under en viss tid tillförs markvattnet. Marken blir dock
mindre sur efter jonbytet och på lång sikt har nedfallet ingen effekt på markvattnets pH eller ANC. Det finns ett mindre antal lokaler i landet där sambandet mellan ut-vecklingen av ANC och klorid i markvatten inte är så tydligt eller obefintligt. Oftast är variationen av både ANC och klorid relativt liten, men i vissa fall är det up-penbart att andra faktorer spelar in till exempel att ytligt grundvatten tidvis påverkar markvattnets kvalitet. Perioder med sommar-torka och lågt grundvattenstånd kan även påverka markvattnets
surhetsgrad på olika sätt när mark-fuktigheten åter ökar efter neder-börd på hösten.
Den stora variationen i nedfall av havssalt mellan år och olika områ-den gör att det krävs relativt lång tid för att säkerställa trender i markvattnets surhetsgrad som beror på minskat nedfall. På grund av byte av provplatser och meto-dik är mätserierna i Kalmar län förhållandevis korta, sedan 1994, vilket gör att det krävs fortsatta mätningar för att beskriva utveck-lingen. -25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 A n ta l lo k a le r Mg 2+ H + oo A l NH 4 -N oA l (C a + M g + K )/ o o A l nn Cl f TO C f K + Mn 2+ Ca 2+ SO 4 -S Fe 2+ /3 + NO 3 -N TA l +
-Na +
16
Tidsutveckling lufthalter
Lufthalter av SO2, NO2, NH3 ochO3 mäts vid fyra lokaler i länet
sedan april 1998. SO2- och NO2
-halterna i länet (figur 12) har varit långt under svenska miljökvali-tetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa (se förklaring under ”lufthalter” på sidan 4).
Säsongsmedelhalten av marknära ozon för samtliga lokaler (figur 13) var högre än året innan vilket
förklaras av vädret. Halten var högst i Ottenby, vilket är helt naturligt på grund av lokalens utsatta läge. Marknära ozon bildas i luftmassor som är förorenade med kväveoxider och kolväten under påverkan av solljus. Hög solinstrålning medför högre ozon-halter. Det är under vår och tidig sommar som de högsta halterna brukar framträda. Ozonhalterna är mycket starkt knutna till vädersi-tuationen och trender är ej möjliga
att utläsa om mätserierna är korta-re än 20-30 år. För mer informa-tion angående kritiska ozonnivåer se faktaruta nedan.
EMEP-stationerna i södra Sverige, visar en kraftigt nedåtgående trend av SO2. Även för NO2 tycks en
viss minskning ha skett sedan början av 1990-talet. Någon trend för NH3 kan ännu ej utläsas på
grund av alltför korta mätserier.
Figur 12. Månadshalter av svaveldioxid och kvävedioxid under april 1998 - september 1999.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 9801 9807 9901 9907 Ottenby Alsjö Rockneby Risebo ug/m3
Figur 13. Månadshalter av ozon (O3) under april 1998 - september 1999.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 9801 9807 9901 9907 NO2 Ottenby SO2 Ottenby NO2 Risebo SO2 Risebo ug/m3
17
Faktaruta: Ozonhalter
Naturvårdsverkets förslag till långsiktigt miljökvali-tetsmål innebär att medelvärdet under sommarhalvåret inte överskrider 50 µg/m3. I det internationella arbetet med kritiska gränsvärden används inte säsongsmedel-värde. 1992-93 visades att summerat överskridande av en tröskelhalt gav bättre överensstämmelse med obser-verade ozoneffekter, vilket motiobser-verade det dosrelatera-de AOT-begreppet. AOT (Accumulated exposure Over Threshold) beskriver summerat överskridande av en viss halt under en viss tidsperiod som gränsvärde för skador på vegetation och uttrycks i ppb-timmar (1ppb=1,96 µg/m3). Det exponeringsindex som an-vänds är AOT40 (tröskelvärde 40 ppb). Orsaken är till stor del att ett lägre värde ligger nära de ozonhalter som uppträder i bakgrundsluft över norra halvklotet. Eftersom växterna tar upp ozon främst under dygnets ljusa timmar, summeras AOT40 endast för dessa.
För jordbruksgrödor, vilda örter och gräs är den kritis-ka ozonnivån 3000 ppb-timmar för maj-juli. För skogsträd är ozonnivån 10000 ppb-timmar för april-september. AOT40 avspeglar inte direkt växternas upptag av ozon utan räknas fram endast utifrån halten i luften. Utvecklingen mot ett upptagsbaserat expone-ringsindex för ozon har påbörjats, men det finns ännu ingen allmänt vedertagen metod för detta. Diffusions-provtagare ger ett månadsmedelvärde som ännu inte kan översättas till AOT. Resultat från diffusionsprov-tagarna kan dock användas för direkt jämförelse med NVs miljökvalitetsmål. Forskning för att översätta resultat från diffusionsprovtagare till både existerande AOT40 begrepp samt till det mer upptagsbaserade exponeringsindexet pågår och beräknas vara avslutad inom de närmaste två åren.
18
Data i tabellform, deposition, lufthalter och markvatten
Tabell 1. Data från mätningar på öppet fält i Kalmar län. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Ottenby 90/91 415 0,26 5,1 4,8 8,1 3,0 2,7 (H 01 A) 91/92 374 0,16 3,9 3,5 8,5 3,0 2,3 92/93 461 0,17 5,5 5,0 10,8 3,2 3,2 93/94 706 0,49 9,3 8,7 12,7 5,2 4,4 94/95 486 0,24 5,0 4,7 7,4 3,4 2,5 1,3 0,6 4,0 0,7 0,02 95/96 509 0,15 4,7 4,4 6,7 2,8 2,6 2,1 0,6 3,5 0,6 0,04 96/97 423 0,15 3,5 3,1 8,8 2,8 1,6 1,6 0,8 4,9 0,5 0,08 97/98 501 0,14 3,8 3,5 6,4 2,8 2,1 98/99 517 0,11 4,7 4,2 10,1 3,6 3,0 Rockneby 97/98 560 0,13 3,4 3,3 2,6 2,3 2,5 (H 03 B) 98/99 520 0,14 3,3 3,1 3,6 2,5 2,5 Fagerhult 97/98 626 0,16 3,4 3,3 2,2 2,3 1,8 (H 06 B) 98/99 667 0,19 3,9 3,8 3,5 2,7 2,3 1,5 0,5 2,0 1,1 1,10 Hälgsjö (H 11 A) 98/99 516 0,14 2,6 2,4 2,9 2,0 1,3 Risebo 95/96 531 0,13 2,7 2,6 2,6 1,7 1,6 0,9 0,3 1,1 0,7 0,05 (H 21 A) 96/97 504 0,08 3,1 2,9 3,7 2,0 2,2 1,5 0,4 1,7 1,4 0,07 97/98 823 0,13 3,7 3,5 2,9 2,4 2,2 2,1 0,6 1,6 1,8 0,10 98/99 547 0,12 2,5 2,4 2,3 1,6 1,3 1,2 0,3 1,6 1,2 0,06 Alsjö 90/91 659 0,24 7,1 6,7 8,4 3,9 3,8 (H 22 A) 91/92 503 0,20 3,5 3,3 4,2 2,6 2,2 92/93 553 0,22 4,9 4,5 8,3 2,8 2,9 93/94 822 0,38 8,1 7,8 6,5 4,6 4,5 94/95 635 0,27 4,8 4,6 4,9 3,2 2,7 0,9 0,4 2,6 0,6 0,03 95/96 598 0,17 4,2 4,0 4,0 2,5 2,6 1,7 0,4 1,7 0,9 0,06 96/97 665 0,14 4,1 3,8 5,8 2,8 3,1 1,5 0,6 2,9 1,7 0,26 97/98 611 0,16 3,2 3,0 3,1 2,6 2,5 1,1 0,4 1,9 1,1 0,07 98/99 666 0,18 3,7 3,5 4,6 3,1 2,8 1,4 0,5 2,7 1,2 0,07
19
Tabell 2. Krondroppsmätningar i Kalmar. Nederbörd (Nedb) i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.
Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Ottenby 90/91 251 0,13 10,2 9,1 24,5 2,1 2,4 (H 01 A) 91/92 236 0,08 9,2 7,9 29,3 2,3 2,4 92/93 343 0,11 12,3 10,1 47,6 2,7 2,6 93/94 502 0,19 15,6 14,3 28,1 3,8 3,8 94/95 370 0,13 11,0 9,6 30,7 2,8 2,6 12,5 4,8 15,8 19,6 0,24 95/96 388 0,07 6,4 5,8 13,2 2,0 1,9 7,3 3,3 7,4 19,4 0,18 96/97 312 0,10 6,7 5,5 26,7 2,4 1,9 7,3 3,6 13,0 18,2 0,15 97/98 354 0,06 6,9 6,1 17,1 1,8 2,2 98/99 350 0,07 7,8 6,9 20,0 2,1 2,9 Rockneby 97/98 366 0,06 6,0 5,5 12,4 1,2 1,3 (H 03 B) 98/99 303 0,06 4,9 4,4 11,4 1,1 0,9 Fagerhult 97/98 438 0,08 4,8 4,3 10,3 0,9 1,0 (H 06 B) 98/99 360 0,09 3,7 3,4 7,4 0,8 0,6 3,2 1,3 3,1 8,8 1,40 Hälgsjö (H 11 A) 98/99 264 0,04 4,0 3,7 5,9 1,1 1,2 Risebo 95/96 345 0,14 4,3 4,0 5,1 2,3 1,7 3,3 1,2 2,8 8,0 0,25 (H 21 A) 96/97 265 0,05 2,7 2,3 8,2 1,2 1,1 2,3 1,2 4,4 7,2 0,21 97/98 559 0,11 3,6 3,3 6,2 1,5 1,6 2,7 1,1 3,2 8,8 0,28 98/99 349 0,08 2,8 2,5 6,6 1,2 0,8 2,3 1,1 3,4 7,9 0,11 Alsjö 95/96 446 0,15 7,4 7,0 8,1 1,5 1,3 4,3 1,3 3,9 10,4 1,70 (H 22 A) 96/97 480 0,12 5,9 5,3 13,2 1,7 1,1 3,6 1,4 6,9 8,2 1,51 97/98 500 0,11 5,6 5,1 10,9 1,7 1,5 3,3 1,3 5,5 13,2 1,26 98/99 563 0,12 5,4 4,9 11,0 2,0 1,7 2,6 1,2 6,1 8,8 1,22
Tabell 3. Beräknad totaldeposition av väte- och baskatjoner i Kalmar län, kg/hektar och år.
Lokal År H+ Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Ottenby 96/97 0,32 4,5 2,0 13,0 1,2 0,13 (H 01 A) 97/98 0,31 4,4 1,6 8,9 3,4 0,16 98/99 0,29 5,5 1,9 10,9 4,6 0,11 Rockneby 97/98 0,28 2,3 1,0 6,3 1,8 0,14 (H 03 B) 98/99 0,23 1,4 0,8 5,7 1,2 0,07 Fagerhult 97/98 0,25 2,1 0,9 5,2 1,6 0,12 (H 06 B) 98/99 0,22 1,9 0,7 3,1 1,2 1,10 Hälgsjö 98/99 0,22 2,1 0,5 2,7 1,7 0,11 (H 11 A) Risebo 96/97 0,09 1,6 0,8 4,4 1,6 0,07 (H 21 A) 97/98 0,16 2,5 0,8 3,1 2,3 0,11 98/99 0,15 1,5 0,6 3,4 1,5 0,06 Alsjö 96/97 0,25 1,7 1,1 6,9 2,0 0,28 (H 22 A) 97/98 0,30 1,8 0,9 5,5 1,9 0,10 98/99 0,29 1,6 0,9 6,1 1,3 0,07
20
Tabell 4. Lufthalter i Kalmar län, diffusionsprovtagning.
Svaveldioxid, SO2µg/m3 År,mån H01 Ottenby H03 Rockneby H21 Risebo H22 Alsjö Mv 9804-9809 4) 1,8 0,6 0,4 0,5 9810 1,1 0,4 0,3 0,5 9811 4,8 0,7 0,8 2,2 9812 2,8 1,6 0,9 1,8 9901 1,8 0,7 0,5 1,0 9902 1,3 0,7 0,6 0,9 9903 2,9 1,7 0,8 1,5 9904 1,4 0,7 0,4 0,6 9905 1,8 0,5 0,3 0,6 9906 1,6 0,9 0,5 1,4 9907 1,8 0,5 0,4 0,4 9908 1,6 0,5 0,3 0,5 9909 1,9 0,6 0,3 0,7 Mv 9810-9909 2,1 0,8 0,5 1,0 4) Obs! Sommarhalvår Kvävedioxid, NO2µg/m3 År,mån H01 Ottenby H03 Rockneby H21 Risebo H22 Alsjö Mv 9804-9809 4) 4,2 1,9 1,0 1,5 9810 3,7 2,6 1,9 3,3 9811 5,9 3,0 2,5 3,4 9812 7,8 5,2 3,1 6,1 9901 7,8 4,2 3,5 4,6 9902 4,9 2,9 2,4 3,5 9903 6,1 3,1 1,4 2,6 9904 4,7 2,4 1,2 1,9 9905 5,4 1,8 0,8 1,6 9906 4,2 1,8 0,8 1,3 9907 3,7 1,4 0,8 1,1 9908 3,2 1,5 0,9 1,3 9909 3,7 2,2 1,2 2,4 Mv 9810-9909 5,1 2,7 1,7 2,8 4) Obs! Sommarhalvår
21
Tabell 4. Lufthalter forts.
Ammoniak, NH3µg/m3 År,mån H01 Ottenby H03 Rockneby H21 Risebo H22 Alsjö Mv 9804-9809 1,3 0,5 0,5 0,3 9810 1,3 0,4 0,7 9811 1,0 2) 0,2 3) 0,2 3) 9812 0,9 0,2 3) 0,2 3) 9901 1,0 2) 0,4 1,1 9902 1,0 0,4 0,2 3) 9903 1,0 0,2 3) 0,5 9904 0,6 0,2 3) 0,2 3) 0,2 9905 0,5 0,3 0,2 3) 0,2 3) 9906 0,9 0,6 0,2 3) 0,2 3) 9907 0,6 0,3 0,2 3) 0,3 9908 0,9 0,9 0,2 3) 0,3 9909 1,2 0,6 0,3 0,3 Mv 9904-9909 0,8 0,5 0,2 0,2
1) saknat värde 2) uppskattat värde 3) under detektionsgräns
Marknära Ozon, O3µg/m 3 År,mån H01 Ottenby H03 Rockneby H21 Risebo H22 Alsjö Mv 9804-9809 62 50 46 52 9810 60 36 57 9811 47 23 29 9812 45 40 38 9901 48 49 49 9902 58 60 57 9903 65 64 61 9904 83 75 66 74 9905 83 72 69 69 9906 77 75 66 72 9907 66 65 1) 51 54 9908 67 54 47 52 9909 71 43 40 50 Mv 9904-9909 75 64 57 62 1) uppskattat värde
22 T abel l 5. M a rkvat te ndat a f rå n K a lm ar l ä n. Lo k a l D a tum pH Alk ANC SO 4 -S Cl -NO 3 -N NH 4 -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Fe 2+/3+ ooA l tA l T O C B C /ooA l - - m ekv/ l --- m g /l -- ---m o l/ m o l Otten b y 1998- 11-01 4,6 -0,194 8,02 21,12 0,921 <0,010 12,77 2,17 12,33 0,15 <0,020 1,195 1,600 4,545 58,0 6,9 (H 01 A ) 1999- 04-05 4,6 -0,230 5,65 14,24 3,396 <0,010 11,67 2,35 10,27 0,18 <0,020 1,503 2,120 4,980 53,0 5,0 1999- 08-01 4,9 -0,372 4,97 22,48 0,042 0,028 13,31 1,74 11,53 0,43 <0,020 1,549 1,518 4,943 71,0 7,4 me d ia n 4,8 -0,097 6,76 21,12 0,042 0,012 15,00 2,00 13,00 0,22 < 0 ,020 1,577 1,280 4,800 67,0 10 n= 17 -17 17 17 17 17 17 17 17 17 7 8 17 17 17 -Ro ckne b y 1998- 11-04 5,2 --0 ,154 7,54 11,74 0,004 <0,010 2,54 1,11 9,82 0,13 <0,020 0,002 1,548 1,615 2,9 2,0 (H 03 B) 1999- 04-08 5,3 -0,003 7,43 8,56 <0,002 <0,010 2,41 1,97 9,57 0,38 <0,020 0,006 0,606 0,640 4,0 6,7 1999- 08-04 -me d ia n 5,3 --0,015 7,48 11,06 < 0 ,002 < 0 ,010 3,33 1,78 10,26 0,21 < 0 ,020 0,003 1,161 1,217 4,0 3,8 n= 7 -6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 -Fa ge rhul t 1998- 11-05 5,4 --0 ,027 5,98 6,01 <0,002 0,040 2,58 1,51 5,93 0,21 <0,020 0,039 0,317 0,533 9,3 11 (H 06 B) 1999- 04-07 5,4 -0,018 5,74 4,69 0,013 <0,010 2,68 1,55 5,64 0,12 0,039 0,834 0,362 0,841 11,0 10,0 1999- 09-13 5,3 -0,040 4,81 3,05 <0,002 <0,010 2,32 1,09 4,98 0,18 <0,020 0,033 0,263 0,448 11,0 11 me d ia n 5,3 -0,000 5,98 5,32 < 0 ,002 < 0 ,010 2,68 1,55 5,93 0,19 0,020 0,039 0,362 0,641 11,0 10 n= 7 -7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 -H älg sj ö 1998- 11-04 4,9 -0,170 8,49 11,10 <0,002 <0,010 4,10 4,45 9,90 0,48 <0,020 0,265 1,149 2,280 40,0 7,0 (H 11 A ) 1999- 04-09 4,9 -0,151 6,03 5,00 <0,002 <0,010 3,33 2,57 6,42 0,46 <0,020 0,218 0,749 2,190 39,0 7,2 1999- 08-04 -Rise b o 1998- 11-04 6,0 0,076 0,121 0,89 2,65 <0,002 <0,010 1,92 0,97 1,23 0,87 <0,020 0,361 0,162 0,899 19,0 18 (H 21 A ) 1999- 04-09 6,3 0,068 0,150 0,91 0,77 0,023 <0,010 1,86 0,78 1,18 0,84 <0,020 0,236 -0,575 19,0 - 1999- 08-04 -me d ia n 6,3 -0,182 1,49 2,65 0,018 0,032 2,94 1,21 1,85 0,95 < 0 ,020 0,295 0,100 0,628 19,0 40 n= 11 -10 11 11 11 11 10 10 10 10 7 7 6 11 10 -Al sj ö 1998- 11-04 4,5 --0 ,249 4,81 5,58 3,886 <0,010 4,46 0,99 3,20 1,72 0,018 0,027 2,208 2,495 6,7 2,4 (H 22 A ) 1999- 04-08 4,5 --0 ,321 5,39 4,21 3,287 <0,010 3,03 0,95 2,39 1,39 0,349 0,014 2,649 2,945 5,5 1,5 1999- 08-03 5,0 -me d ia n 4,5 --0,207 4,84 5,17 1,920 0,016 2,68 1,00 2,97 1,30 0,476 0,025 1,929 2,245 7,0 2,0 n= 7 -6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6
-IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd
Box 210 60, SE-100 31 Stockholm Hälsingegatan 43, Stockholm Tel: +46 8 598 563 00 Fax: +46 8 598 563 90
Box 470 86, SE-402 58 Göteborg Dagjämningsgatan 1, Göteborg Tel: +46 31 725 62 00 Fax: +46 31 725 62 90
Aneboda, SE-360 30 Lammhult Aneboda, Lammhult
Tel: +46 472 26 20 75 Fax: +46 472 26 20 04 www.ivl.se
IVL Svenska Miljöinstitutet AB
,9/lUHWWREHURHQGHRFKIULVWnHQGHIRUVNQLQJVLQVWLWXWVRPlJVDYVWDWHQRFKQlULQJVOLYHW9LHUEMXGHU HQKHOKHWVV\QREMHNWLYLWHWRFKWYlUYHWHQVNDSI|UVDPPDQVDWWDPLOM|IUnJRURFKlUHQWURYlUGLJSDUWQHU LPLOM|DUEHWHW ,9/VPnOlUDWWWDIUDPYHWHQVNDSOLJWEDVHUDGHEHVOXWVXQGHUODJnWQlULQJVOLYRFKP\QGLJKHWHULGHUDV DUEHWHI|UHWWElUNUDIWLJWVDPKlOOH ,9/VDIIlUVLGplUDWWJHQRPIRUVNQLQJRFKXSSGUDJVQDEEWI|UVHVDPKlOOHWPHGQ\NXQVNDSLDUEHWHW I|UHQElWWUHPLOM|
