Kväveläckage från svensk åkermark

Holger Johnsson Kristina Mårtensson, SLU

Kväveläckage

från svensk åkermark

Beräkningar av normalutlakning för 1995 och 1999

Holger Johnsson Kristina Mårtensson, SLU

Kväveläckage från svensk åkermark

Beräkningar av normalutlakning för 1995 och 1999

Underlagsrapport till TRK

Be s t ä l l n i n g s a d r e s s : O r d e r t e l e f o n : 0 8 - 5 0 5 - 9 3 3 4 0 O r d e r f a x : 0 8 - 5 0 5 9 3 3 9 9 E - p o s t : n a t u r @ c m . s e P o s t a d r e s s : C M G r u p p e n B o x 1 1 0 9 3 1 6 1 1 1 B r o m m a I n t e r n e t : W W W . n a t u r v a r d s v e r k e t . s e / b o k h a n d e l n . s e N A T U R V Å R D S V E R K E T T E L : 0 8 - 6 9 8 1 0 0 0 ( v ä x e l ) E - p o s t : u p p l y s n i n g a r @ n a t u r v a r d s v e r k e t . s e P o s t a d r e s s : N a t u r v å r d s v e r k e t , 1 0 6 4 8 S t o c k h o l m I S B N 9 1 - 6 2 0 - 5 2 4 8 - 9 I S S N 0 2 8 2 - 7 2 9 8 © N a t u r v å r d s v e r k e t 2 0 0 2 O r i g i n a l : B a l u n s T r y c k : C M D i g i t a l t r y c k A B O m s l a g s k a r t a : A n n - M a r g r e t h H o l s t

Förord

Det i denna rapport redovisade arbete har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket och Jordbruksverket som en del i ett projekt (TRK) med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav. Rapportering sker till HELCOM/PLC4 för år 1999/2000 och för uppföljning av jord-brukspolitikens (CAP) påverkan på kväveläckage från åkermark sedan EU-inträdet 1995.

Kväveläckage från åkermark är en av de belastningskällor vars storlek behöver kvantifieras vid beräk-ning av den totala belastberäk-ningen av kväve på havet. I denna rapport ges en detaljerad beskrivberäk-ning av den metod vi använt vid beräkning av jordbrukets läckage från olika delar av landet och resultatet av dessa beräkningar. Rapporten utgör en underlagsrapport till slutredovisningen av hela TRK-uppdraget.

Innehållsförteckning

Förord _______________________________________________________________________________________5 Introduktion _________________________________________________________________________________8 Metod________________________________________________________________________________________9 Modellen ________________________________________________________________________ 9 SOILNDB ____________________________________________________________________ 9 SOIL-SOILN modellerna _______________________________________________________ 10 Matrisen________________________________________________________________________ 11 Utlakningsregioner ____________________________________________________________ 11 Jordar _______________________________________________________________________ 12 Grödor ______________________________________________________________________ 13 Gödsling ____________________________________________________________________ 13 Data och antaganden______________________________________________________________ 13 Marken______________________________________________________________________ 13 Klimatdata ___________________________________________________________________ 15 Gödsling, N-fixering och deposition _______________________________________________ 15 Tidpunkter för jordbearbetning, sådd och skörd ______________________________________ 18 Skörd _______________________________________________________________________ 19 Beräkningsmetodik _______________________________________________________________ 20 Utlakningskoefficienter _________________________________________________________ 20 Medelutlakning och bruttobelastning ______________________________________________ 22

Resultat och diskussion___________________________________________________________________ 23

Utlakningskoeffi cienter ____________________________________________________________ 23 Regioner och gödslingsformer ___________________________________________________ 23 Grödor ______________________________________________________________________ 28 Jordar _______________________________________________________________________ 30 Gröd- och gödslingskombinationer ________________________________________________ 30 Jämförelse 1995 och 1999 _______________________________________________________ 32 Medelutlakning och bruttobelastning _________________________________________________ 34 Jämförelse med mätningar inom miljöövervakningen för jordbruket ______________________ 38

Bilagor _____________________________________________________________________________________ 40 1. Appendix 1 _____________________________________________________________________________ 41 2. Appendix 2 _____________________________________________________________________________ 47 3. Appendix 3 _____________________________________________________________________________ 62

Sammanfattning

Beräkningar av kväveutlakningen från svensk åkermark har gjorts som en del i ett projekt (TRK) med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav för rapportering till internationella komissioner och för uppföljning av jordbrukspolitikens påverkan på åkermarkens kväve-läckage. Beräkningen, som har gjorts för åren 1995 och 1999, omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av simuleringsverktyget SOILNDB som är baserad på SOIL-SOILN-modellerna.

Sverige har delats upp i 22 st s.k. utlakningsregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, pro-duktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalutlakningar beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor (13 st), jordarter (10 st) och gödslingsformer (2 st). Normalutlakningarna representerar utlakningen för ett år med normaliserat klimat och motsva-rande normaliserade skörd och har utförts med hjälp av 20-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel handels- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtföljdsgenerator varefter medelvärden för utlakning för de olika kombinationerna av grödor och gödsling beräknats. Det som kvantifierats i beräkningarna är rotzonsutlakning av kväve, d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är till-gängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. De framräknade normalutlakningarna har använts för att ta fram medelutlakning och bruttobelastning av kväve från de olika utlakningsregionerna. Med hjälp av GIS har en uppskattning av fördelningen av jordarter i de olika områdena gjorts. För hela Sverige beräknades medelutlakningen av kväve vara oförändrad, ca 22 kg N/ha, mellan åren 1995 och 1999. Skillnaden i medelutlakning mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 6 och 47 kg N/ha för 1999. Lägsta utlakningen fanns i skogsbygderna och i regionerna med lägsta avrinningen. Medelkoncentrationen var ca 7 mg N/l och varierade mellan 2 och 14 mg N/l för de olika regionerna.

Introduktion

Utlakning av kväve från åkermark är en naturlig process som sker från all mark men i mycket varierande omfattning beroende av t.ex. klimat, jordtyp, gödsling och vad som odlas. Den varierar också kraftigt från år till år beroende på varierande väder och årsmån. Utlakningen är ett s.k. diffust utsläpp (i motsats till punktutsläpp från t.ex. avlopp) och därmed mycket svår att mäta och övervaka. I detta sammanhang definieras kväveutlakningen som det kväve som transporteras ned förbi markens rotzon, ungefär vid 1 meters djup. När kvävet passerat förbi rotzonen kan det inte längre tas upp av växtligheten och är därmed ej längre påverkbart av olika odlingsåtgärder inom jordbruket, d.v.s. kvävet har lämnat jordbrukssystemet. Kvävet transporteras därefter antingen ner till djupare grundvatten, som förr eller senare når ett vatten-drag, eller till ett dräneringssystem för vidare transport ut i diken och till större vattendrag. Under denna transport sker retentionsprocesser som reducerar mängden kväve som når vattendraget. Omfattningen av denna retention är beroende av de lokala förhållandena och varierar kraftigt. Alla värden på utlakning presenterade i denna rapport representerar rotzonsutlakning från åkermark. Denna utlakning kan betraktas som åkermarkens bruttoutlakning eller bruttobelastning.

För att bestämma hur stor åkermarkens utlakning är utförs mätningar i forskningsprojekt och miljööver-vakningsprogram. Dessa är dock komplicerade och kostnadskrävande och kan därför inte utföras för alla typer av jordar och klimat eller för olika grödor och odlingsåtgärder. För att representera all åkermark i Sverige krävs ett oändligt antal kombinationer. Det krävs således en generaliserad beskrivning av utlak-ningen om den samlade utlakutlak-ningen från all åkermark i ett större område, eller som i detta fall för hela Sverige, ska beräknas. I detta arbete använder vi en matematisk modell, SOIL/SOILN, och ett till denna kopplat simuleringsverktyg, SOILNDB, för att göra denna generalisering. Modellen kan beräkna rotzon-sutlakningen av kväve för olika typer av jordar, klimat, grödor, gödsel, etc. Modellen, som utvecklats vid SLU i mitten på åttiotalet, har tillämpats på ett flertal olika utlakningsförsök med olika förhållanden. Vid dessa tester har modellen visat sig kunna beskriva utlakningen av kväve från åkermark med god precision. Tillförlitligheten i dessa tillämpningar, de kalibreringar som utförts och de parametervärden som bestämts utgör grunden för att kunna använda modellen för generella utlakningsberäkningar av den typ som gjorts i detta arbete.

Som tidigare nämnts varierar kväveutlakningen kraftigt från år till år, huvudsakligen beroende på stor variation i avrinningen. Åtgärderna för att reducera kväveutlakningen riktar sig dock mot den påverkbara faktorn för utlakning: att reducera mängden utlakningsbart mineralkväve i marken. Att bestämma utlak-ningen för enskilda år och jämföra dessa för att utröna resultatet av förändrade odlingsåtgärders effekt på utlakningen kan därför bli starkt missvisande. En normaliserad väderleks- och avrinningssituation är där-för en bättre bas där-för en sådan bedömning. I detta arbete har vi därdär-för valt att beräkna utlakningen utifrån en längre tidsperiod av väderdata som representerar ett normalklimat och utifrån detta beräkna årsme-delutlakningen eller, som vi har valt att kalla det, normalutlakning (i analogi med de av SCB för vart år beräknade normskördarna).

Med hjälp av modellen har vi beräknat normalutlakningen för ett antal olika kombinationer av olika grödor, jordar, regioner (klimat) och gödslingsstrategier, d.v.s. en matris av olika typsituationer. Samma normalklimat har använts för 1995 och 1999. Beräknade värden för 1995 och 1999 representerar således utlakningen dessa år om dessa år hade varit normalår vad beträffar vädret. Vädereffekten är således ”bort-filtrerad” vid jämförelsen mellan årtalen.

Vad gäller skördenivåer och gödsling har också normalår antagits. Till skillnad från klimatet så ändras dessa normvärden från år till år beroende på förändringar i odlingen (brukningsmetoder, nya sorter, nya gödslingsstrategier etc.). För skördenivåer har de s.k. normskördarna (SCB) använts för 1995 och 1999. För gödslingen har statistik om gödselmedelsanvändningen (SCB) för respektive år använts. Vi har antagit att gödslingsdosering alltid sker för den förväntade skörden, normskörden, eller åtminstone att gödslingen inte anpassas efter det väder som komma skall följande odlingssäsong. Skillnaden i utlakningen mellan 1995 och 1999 för respektive typsituation (koefficient) antas alltså beskriva skillnaden i odlingen mellan dessa tidpunkter.

Genom att kombinera normalutlakningen för de olika typsituationerna med geografisk och statistisk information om jordart och markanvändning kan bruttobelastningen av kväve från jordbruksmarken

vits ovan har sitt ursprung i ett Nordiskt projekt (Nordiska ministerrrådet: ”Regionalisation of erosion and nitrogen losses from agricultural land in Nordic countries”, Rekolainen & Leek, 1996; Hoffmann & Johnsson, 1999) och har därefter vidareutvecklats och använts till den av Naturvårdsverket utförda utred-ningen ”Kväve från land till hav” (Naturvårdsverket, 1997a,b; Johnsson & Hoffmann, 1997; Johnsson & Hoffmann, 1998; Hoffmann & Johnsson, 2000) för beräkning av kvävebelastningen från södra Sverige på Västerhavet och Östersjön 1985-94. Till nedan beskrivna beräkningar har vi ytterligare vidareutvecklat metoden bl.a. genom en finare indelning av regioner, utnyttjande av simuleringsverktyget SOILNDB (för att administrera SOIL-SOILN modellerna), simulering av växtföljder, utnyttjande av en ny jordartskarta m m. Resultaten i detta arbete är därför ej direkt jämförbart med resultaten i ”Kväve från land till hav”.

Metod

Modellen

SOILNDB

SOILNDB (Johnsson et al., 2002) är ett datorprogram för att beräkna kväveutlakning från åkermark med begränsad tillgång till indata (Figur 1). Programmet är uppbyggt som ett ”skal” runt en sedan tidigare utvecklad forskningsinriktad modell för kväveutlakning från åkermark (SOIL-SOILN, se nedan) och en parameterdatabas. Val av indata är länkade till procedurer för automatisk parameterisering av modellen utgående ifrån värdena i parameterdatabasen. Inga skillnader finns mellan SOIL och SOILN modellerna som används för SOILNDB och forskningsversionerna av modellerna.

Med SOILNDB så kan det arbets- och tidskrävande momenten rörande parametersättning, modellkör-ning och resultatpresentation reduceras vilket möjliggör att förhållandevis effektivt utföra beräkmodellkör-ningar för många olika odlingsituationer. Ett eller flera fält med flera års odling kan beräknas i en följd.

Den indata som krävs för en beräkning är mindre detaljerad och mindre omfattande än vad som krävs för direkt användande av SOIL och SOILN. En databas innehållande parametervärden (för exempelvis markegenskaper) specifika för SOIL och SOILN modellerna är inkluderad i systemet. Dessa värden grun-das på tidigare tester och tillämpningar av modellerna. Dessutom ingår beräkningsrutiner för att skatta vissa parametervärden. SOIL och SOILN modellerna är kopplade i serie i systemet, d.v.s. utdata från SOIL modellen utgör automatiskt indata till SOILN modellen. Presentation av simuleringsresultatet i summerad form är också inkluderat i systemet. Nedan ges en kort presentation av de olika delarna i systemet.

SOIL-SOILN modellerna

Under mitten av 80-talet utvecklades simuleringsmodellen SOILN (Johnsson et al., 1987) som beskriver kvävets dynamik och förluster i åkermark (Figur 2), vid SLU. Modellen kopplades till en tidigare utveck-lad vatten- och värmemodell (SOIL; Jansson & Halldin, 1980; Jansson, 1991). Syftet med detta arbete var att öka förståelsen för hur de samtidiga fysikaliska och biologiska processerna i mark-växtsystemet påverkar förlusterna av kväve vid varierande väder, jordtyper, odlingssystem och odlingsåtgärder. För att göra modellen tillämpbar för olika lokaler förenklades modellens struktur och dess behov av indata till en nivå som skulle motsvara vad som normalt finns tillgängligt i fältförsök. Modellen beskriver kväveproces-serna i en markprofil och beräknar utlakning av kväve från rotzonen till dräneringsrör eller grundvatten. Modellen, vars typiska representativitet motsvarar ett någorlunda homogent jordbruksfält, är således speciellt lämplig för att undersöka betydelsen av olika odlingsåtgärders, klimats och jordtypers inverkan på rotzonsutlakning (d.v.s. det som försvinner från det mark-växtsystem som är påverkbart med olika od-lingsåtgärder).

Modellen har testats på ett flertal olika fältförsök. Den har också använts för att skatta utlakningen från fält där endast begränsad mängd indata finns och för simulering av olika tänkbara odlingsåtgärder för att begränsa utlakningen av kväve från åkermark. Testerna har visat att modellen kan beskriva mineralkvävets variation i marken och kväveutlakning för några olika jordar, odlingssystem och klimat i Sverige. Detta visar att modellen har en viss generalitet. Genom att testa modellen på olika datamaterial ökar vi vår kunskap om dess generalitet och vår kunskap att parameterisera den. Vi får också kunskap om modellens känsliga delar och hur vi kan förbättra den. Arbetet med att testa modellen pågår således kontinuerligt. Detta ger sedan möjligheter att med ökad precision tillämpa modellen på lokaler där endast en mycket begränsad mängd indata finns tillgängligt.

I forskningsversionerna av SOIL-SOILN finns ofta en valmöjlighet av flera olika metoder att lösa samma delproblem (processer) i modellerna. De submodeller som är bäst utprövade i forskningsversionen (om flera finns för samma process) utnyttjas i SOILNDB.

Matrisen

Utlakningsregioner

Sveriges åkermark har delats upp i 22 st utlakningsregioner (Figur 3, Tabell 1). Till grund för denna indelning har legat arton stycken produktionsområden enligt SCBs indelning för redovisning av jord-bruksstatistik (PO18-indelningen). Fyra av dessa produktionsområden har delats på två på grund av stora skillnader i avrinning inom dessa områden. En årsmedelavrinning för åkermarken i respektive region har skattats med hjälp av GIS (Kjell Olsson, SLU miljödata) utifrån digitala Sverigekartor av a) årsmedelav-rinningen 1961-90 (SMHI, Ylva Wessman; Brandt et al., 1994; kartan redovisad i Sveriges Nationalatlas, 1995) extrapolerad för vissa kustområden, b) öppen mark (som huvudsakligen består av åkermark) från en bearbetad version av röda kartan (SLU miljödata; Lantmäteriverket), och c) utlakningsregionerna (Figur 3). Dessa årsmedelavrinningar har använts som målvärden för simulerad avrinning för respektive region varför de fortsättningsvis benämns målvärde eller målavrinning i texten nedan. Vid beräkning av vattenbalanserna har nederbörden korrigerats så att den simulerade rotzonsdräneringen (viktat medel för de olika jordarna och grödorna inom respektive region) ungefärligt överensstämt med målavrinningen för respektive region.

Utlak- nings-region

Produktionsområde

1a Skåne- och Hallands slätt-bygd, Skånedelen 1b Skåne- och Hallands

slätt-bygd, Hallandsdelen 2a Sydsvenska mellanbygden,

Skånedelen

2b Sydsvenska mellanbygden, Blekinge- och Kalmardelen 3 Öland och Gotland 4 Östgötaslätten

5a Vänerslätten, södra delen 5b Vänerslätten, norra delen 6 Mälar- och Hjälmarbygden. 7a Sydsvenska höglandet,

västra delen

7b Sydsvenska höglandet, östra delen 8 Östsvenska dalbygden 9 Västsvenska dalbygden 10 Södra Bergslagen 11 Västsvenska dalsjöområdet 12 Norra Bergslagen

13 Östra Dalarna och Gästrikland

14 Kustlandet i nedre Norrland 15 Kustlandet i övre Norrland 16 Nordsvenska mellanbygden 17 Jämtländska silurområdet 18 Fjäll- och moränområdet

Tabell 1. Utlakningsregioner, produktionsområden, klimatstationer och målavrinning Utlak- nings-region Produktionsområde (bas PO18) Produktions-område (PO8) Utlaknings-region (bas PO8) Årsmedel- avrinning-målvärde Ungefärlig årsmedel-nederbörd, korrigerad Klimatstation Årsmedel-temperatur (°C)

1a Skåne- och Hallands slätt-bygd, Skånedelen

Gss Gss syd 290 750 Barkåkra 8

1b Skåne- och Hallands slätt-bygd, Hallandsdelen Gss Gss väst 450 900 Halmstad 8 2a Sydsvenska mellanbygden, Skånedelen Gmb Gmb syd 310 800 Vomb (p) Barkåkra 8 2b Sydsvenska mellanbygden,

Blekinge- och Kalmardelen

Gmb Gmb ost 190 650 Bredåkra 7

3 Öland och Gotland Gmb Gmb ost 190 600 Hoburg 7

4 Östgötaslätten Gns Gns 190 600 Malmslätt 6

5a Vänerslätten, södra delen Gns Gns 290 750 Såtenäs 7

5b Vänerslätten, norra delen Ss Ss 290 750 Karlstad 6

6 Mälar- och Hjälmarbygden. Ss Ss 240 650 Stockholm 7

7a Sydsvenska höglandet, väs-tra delen

Gsk Gsk väst 430 900 Torup 6

7b Sydsvenska höglandet, östra delen

Gsk Gsk ost 230 700 Målilla 6

8 Östsvenska dalbygden Gsk Gsk ost 190 650 Västervik 7

9 Västsvenska dalbygden Gsk Gsk väst 500 950 Säve 7

10 Södra Bergslagen Ssk Ssk 230 700 Snavlunda

(tom 8308), Zinkgruvan

6

11 Västsvenska dalsjöområdet Ssk Ssk 400 850 Arvika 6

12 Norra Bergslagen Ssk Ssk 360 800 Ställdalen 4

13 Östra Dalarna och Gästrikland

Ssk Ssk 310 700 Gävle 6

14 Kustlandet i nedre Norrland Nn Nn 370 700 Sundsvall 3

15 Kustlandet i övre Norrland Ön Ön 340 650 Luleå 2

16 Nordsvenska mellanbygden Nn Nn 340 700 Malung 3

17 Jämtländska silurområdet Nn Nn 280 650 Frösön 3

18 Fjäll- och moränområdet Ön Ön 460 700 Sveg 2

Jordar

10 st jordar uppdelade enligt den internationella texturklassificeringen har beräknats:

• Sand • loamy sand • sandy loam • loam • silt loam • sandy clay loam • clay loam • silty clay loam • silty clay • clay

Dessa jordar är refererade till som ”standard soils” i SOILNDB och skiljer sig huvudsakligen åt vad gäller de hydrauliska egenskaperna. Det maximala rotdjupet skiljer något mellan de olika jordarna.

Grödor

13 st grödklasser har beräknats:

• vårkorn • höstvete • vall

• sockerbetor

• höstraps (och -rybs) • grönträda

• havre • vårvete • råg

• höstkorn (och rågvete) • vårraps (och -rybs) • potatis

• extensiv vall

Samtliga grödor utom extensiv vall har beräknats som ingående i växtföljder (se nedan under beräknings-metodik). Extensiv vall har beräknats separat som monokultur. Om någon av ovanstående grödor ej odlats eller dess areal varit mycket liten (<1%) i en utlakningsregion har beräkning ej utförts. Extensiv vall (även benämnd vänteläge tidigare) gödslas och skördas ej, varför samma värden gäller för både 1995 och 1999.

Gödsling

2 st gödslingsformer har beräknats:

• enbart handelsgödsling

• stallgödsling med kompletteringsgiva av handelsgödsel

I gödselmedelsundersökningarna finns fyra gödselklasser redovisade: ogödslad, handelsgödslad, enbart stallgödslad samt både stall- och handelsgödslad areal för respektive gröda. De två sistnämnda klas-serna har i våra beräkningar slagits ihop till en, d.v.s. viktade medelgivor har räknats ut. Denna nya klass benämns nedan för stallgödslad med kompletteringsgiva av handelsgödsel. Separat beräkning av dessa två klasser har ej ansetts rimligt eftersom skördenivåerna för dessa antas vara alltför olika sinsemellan. Skörden redovisad i skördestatistiken representerar ett medelvärde för alla olika typer av gödslingsklasser (statistik om skördar relaterad till olika gödslingsklasser saknas). Medelgivorna för den sammanslagna klassen och för klassen med enbart handelsgödsling har dock antagits vara rimliga i förhållande till medelskördarna. För att all areal, även den ogödslade, skall täckas in av två gödslingsklasser (utnyttjade normskördar baseras ju, som tidigare nämnts, på skördevärden från all areal, även ogödslad) så har gi-vorna för handelsgödselklassen och klassen för stallgödslsat med handelsgödslekomplettering räknats om (d.v.s. reducerats) för att ta hänsyn till den ogödslade arealen.

Data och antaganden

Marken

Beräkningarna har utförts för jordar uppdelade i klasser enligt den internationella texturklassificeringen enligt FAO (Tabell 2). Dessa finns att välja som standardjordar i SOILNDB (Johnsson et al, 2002). En sammanfattande karakteristik av dessa ges i Tabell 1 och Figur 4, en mer detaljerad beskrivningen finns i Johnsson et al (2002) och Larsson et al (2002). I Appendix 1:1-1:14 redovisas samtliga parametersättning-ar. De hydrauliska egenskaperna för var och en av dessa jordar är skattade utifrån pedotransfer-funktioner (Rawls et al, 1982). Samma fysikaliska egenskaper är antagna för hela markprofilen (d.v.s. både matjord och alv) för respektive jordart. Beräkningarna har gjorts med antagandet av s.k. fri dränering av åkermar-ken vid 1.5 m djup. Vad som således räknats fram är dränering av allt vatten som lämnar rotzonen och kan sägas utgöra summan av det vatten som flödar ner till djupare grundvatten eller till eventuella dräneringsrör.

Tabell 2. Markfysikalisk karakteristik för de använda jordarna. Texturklass Porositet (m3 _m-3₎ Vissningsgräns (pF 4.2) (m3 _m-3₎ Mättad hydraulisk konduktiviteta (cm min-1₎ Sand 0.437 0.033 21 (21) Loamy sand 0.437 0.055 6.11 (12) Sandy loam 0.453 0.095 2.59 (12) Loam 0.463 0.117 1.32 (12) Silt loam 0.501 0.133 0.68 (12)

Sandy clay loam 0.398 0.148 0.43 (12)

Clay loam 0.464 0.197 0.23 (12)

Silty clay loam 0.471 0.208 0.15 (12)

Silty clay 0.479 0.25 0.09 (12)

Clay 0.475 0.272 0.06 (12)

a_{Värden inom parantes är de antagna totala konduktiviteterna inklusive makroporer (Jansson, 1991).}

Figur 4. pF-kurvor för de använda jordarna.

Halten organiskt material i marken har för samtliga jordar och regioner ansatts till medelvärdet för mine-raljordar i Sverige (4.3%) enligt den riksprovtagning av svenska jordar som nyligen genomförs (Eriksson et al, 1997). Samma värde har antagits för 1995 och 1999. Utifrån halten organiskt material beräknas i SOILNDB (Johnsson et al, 2002) initialvärdet för mängden humuskväve och förnakväve i matjorden med antagandet om att mullens kolhalt är 58%, matjordens densitet 1.35, matjordsdjupet 25 cm och mullens

den organiskt kväve (d.v.s. mullhalten) skulle ske i medeltal för hela Sverige i simuleringarna. Detta antagande har vi gjort eftersom vi inte vet huruvida aktuell odling (såsom redovisat i statistiken för 1999 och 95) leder till en minskning, ökning eller oförändrad mullhalt. Som utgångspunkt har N-mineralise-ringspotentialen för markens humusförråd satts till ett medelvärde av tidigare tester med modellen, d.v.s. N-mineraliseringspotentialen har varit lika stor för alla jordar och regioner. N-mineraliseringspotentialen har därefter justerats uppåt något (till 6.0*10-5_{) så att ovanstående kriterium om oförändrad mullhalt i}

medeltal kunnat uppfyllas. För enskilda regioner har vi dock accepterat förändringar av mullhalten. Min eraliseringshastigheten av humus-N har således styrts endast av klimatet (högre mineralisering vid högre temperatur och optimal fuktighet).

Nedbrytningspotentialen för döda växtdelar (”litter”) och stallgödselns organiska del (”feces”) har satts lika för alla regioner och jordar, d.v.s. endast klimatet styr mineraliseringshastigheten. Jämfört med tidi-gare beräkningar (Johnsson & Hoffmann, 1997) har nedbrytningshastigheten för litter höjts (till 0.055) i enlighet med vad som indikerats i undersökningar gjorda på senare tid. Därmed så omsätts den största delen av tillfört växtmaterial inom ett år. Observera att en högre primärproduktion ger större förna pro-duktion som ger en större nedbrytning och därmed en större N-mineralisering från förnapoolen. Alltså: högre produktion (intensitet) ger större mineral-N bildning i marken. För feces har en större andel an-tagits humifieras (humifieringsfraktionen höjts till 0.6) jämfört med tidigare beräkningar. Resultatet av parametersättningen är att en större andel (ca ¾) av organiska delen av stallgödslen humifieras och resten mineraliseras, inom ca 2 år.

Rotdjup har varierat med jordart och gröda (Appendix 1:2, 1:7). Högre lerhalt har antagits ge djupare rötter. Vall har antagits ha djupare rötter än övriga grödor. Dessutom har höstsådd gröda och sockerbetor antagits ha djupare rötter än vårsådd gröda.

Klimatdata

Som drivdata till SOILNDB, har dagliga värden på nederbörd, lufttemperatur, vindhastighet, humiditet och solinstrålning alt. molnighet använts från 1 klimatstation (SMHI) i varje region (Tabell 1). Varje kli-matstation har ansetts rimligt väl representera klimatet i respektive region. Valet av dessa stationer har utförts av SMHI (Hans Alexandersson & Krister Boqvist, SMHI). För beräkningarna har data från tjugo-årsperioden 19730101 till 19921231 använts. Tjugo år har ansetts vara en tillräckligt lång tidsperiod för att representera ett ”normalväder”.

Som tidigare nämnts har nederbörden korrigerats vid beräkning av vattenbalanserna så att den simu-lerade rotzonsdräneringen (medel för dräneringen från de olika jordarna och grödorna inom respektive region) ungefärligt överensstämt med målavrinningen för respektive klimatregion (den simulerade medel-avrinningen för en region har tillåtits avvika högst 5 mm). Variationen i nederbörd inom eller mellan åren har således inte förändrats utan nederbörden har ökats procentuellt i förhållande till den uppmätta neder-börden för varje dag. Nederneder-börden har korrigerats uppåt för de flesta klimatstationer, vilket är normalt för att kompensera för vindförluster och avdunstning etc. vid nederbördsmätningen. Hur mycket nederbörden korrigerats framgår i Appendix 1:15 .

Gödsling, N-fixering och deposition

För att bestämma gödselgivornas storlek 1995 och 1999 för olika grödor och produktionsområden har gödselmedelsundersökningarna för 1994/95 respektive 1998/99 från SCB utnyttjats (SCB, 1996a och SCB, 2000a). I dessa undersökningar, som grundar sig på intervjuer av lantbrukare om gödselslag, gi-vornas storlek m.m., redovisas medelgödselgivor uppdelat på olika grödor och produktionsområden. Redovisningen är för respektive gröda och region indelad i tre olika typer av gödslad areal: enbart han-delsgödslad, enbart stallgödslad och både stallgödslad och handelsgödslad. Dessutom redovisas arealen som ej är gödslad. I den ordinarie redovisningen av gödselmedelsundersökningen redovisas endast data med regionsindelningen PO8, d.v.s. landet uppdelat i 8 produktionsområden. Separat bearbetning har för detta projekt utförts av SCB (Sven Strömberg, SCB) för redovisning av medelvärden uppdelat på PO18, d.v.s. landet uppdelat i 18 produktionsområden. I de fall data har saknats i någon PO18-region har med-elvärden från motsvarande region i PO8-indelningen utnyttjats. Har data även saknats där (något enstaka fall) har medelvärden för näraliggande PO8-region eller hela riket utnyttjats. Har antingen gödslingsdata eller skördedata saknats för en region har data för både skörd och gödsling valts från nivån över. För 1995 fanns inte alla gödslingsklasser med för de enskilda grödorna på PO8-nivån. För vårkorn och havre

användes då givorna för vårspannmål samt ett viktat medel för skördarna. På vilken nivå data hämtats redovisas i Appendix 2:27-28.

För gödslingsformen handelsgödsling har medelvärden för givorna av växttillgängligt kväve från enbart handelsgödslad areal utnyttjats. För att all areal skall täckas in av två gödslingsformer (enbart handels-gödslat och stallhandels-gödslat med kompletterande handelsgödselgiva enligt vad som redogjorts för ovan) så har givorna för enbart handelsgödslad areal räknats om för att ta hänsyn till den ogödslade arealen enligt följande:

Beräkning av kvävegiva för handelsgödsling, Nhg(kg N/ha)

Nhg= X2* (a2+a3+a4)/(a1+a2+a3+a4) (ekv 1)

X2är givan av växttillgängligt kväve för areal som enbart erhöll handelsgödsel

a1är arealen som är helt ogödslad

a₂är arealen som är enbart handelsgödslad

a₃är arealen som är enbart stallgödslad

a₄är arealen som är både stallgödslad och handelsgödslad

För vårstråsäd, våroljeväxter, potatis och sockerbetor har handelsgödslet tillförts som engångsgiva i samband med sådden (dagen före). För höstsådd gröda och för vall har handelsgödslet tillförts som en-gångsgiva på våren i samband med upptagsperiodens början (dagen före). Inget handelsgödsel har tillförts på hösten. De använda kvävegivorna för gödslingsformen handelsgödsling redovisas i Appendix 2:3-2:4 och tidpunkterna för sådd och växtsäsongens start som styrt tidpunkten för handelsgödselgivorna redovi-sas i Appendix 2:16 och 2:17.

För gödslingsformen stallgödsling kompletterat med handelsgödsel har medelgivorna av växttillgäng-ligt kväve (uppdelat på handelsgödsel- och ammoniumkväve i förekommande fall) och totalkväve i stallgödsel för areal som enbart stallgödslats och både stallgödslats och handelsgödslats utnyttjats. Det växtillgängliga kvävet som redovisas i gödselmedelsundersökningen är den mängd mineralkväve som netto tillförs marken efter gasförluster vid spridning etc. medan totalkvävet i tillförd stallgödsel är sum-man av organiskt och växtillgängligt kväve i stallgödseln. Givorna för arealen som enbart stallgödslas och den som både stallgödslas och handelsgödslas har viktats ihop. C/N-kvoten har satts till 20 för det organiska kvävet i stallgödseln. För att all areal skall täckas in av de två gödslingsformerna (enbart han-delsgödslat och stallgödslat med kompletterande handelsgödselgiva enligt vad som redogjorts för ovan) så har givorna räknats om för att ta hänsyn till den ogödslade arealen. Givorna har räknats ut enligt följande:

Beräkning av kvävegivor för stallgödsling med kompletterande handelsgödsling

Ammonium-N (efter gasförluster) i stallgödselgivan, NNH4(kg N/ha)

NNH4= (a3*X3+ a4*X4stg) / (a3+ a4) * (a2+a3+a4)/(a1+a2+a3+a4) (ekv 2a)

Organiskt kväve i stallgödsel, Norg(kg N/ha)

Norg= (a3*(X3–T3) + a4*(X4stg–T4)) / (a3+ a4) * (a2+a3+a4)/(a1+a2+a3+a4) (ekv 2b)

Kompletteringsgiva med handelsgödsel, Nhgkmp(kg N/ha)

Nhgkmp= (a4*X4hg) / (a3+ a4) * (a2+a3+a4)/(a1+a2+a3+a4) (ekv 2c)

X3 är givan av växttillgängligt kväve för areal som enbart erhöll stallgödsel

X4stgär givan av växttillgängligt stallgödselkväve för areal som erhöll både stallgödsel

och handelsgödsel

X4hg är givan av växttillgängligt handelsgödselkväve för areal som erhöll både

stallgödsel och handelsgödsel

T₃ är totala stallgödselgivan för arealen som är enbart stallgödslad

T₄ är totala stallgödselgivan för arealen som är både stallgödslad och handelsgödslad

a1 är arealen som är helt ogödslad

a2 är arealen som är enbart handelsgödslad

a3 är arealen som är enbart stallgödslad

a4 är arealen som är både stallgödslad och handelsgödslad

För att bestämma tidpunkterna för stallgödselspridning 1995 och 1999 för olika grödor och produktions-områden har gödselmedelsundersökningarna för 1994/95 respektive 1998/99 (SCB, 1996a och SCB, 2000a) utnyttjats (se ovan). På samma sätt som för givornas storlek har sammanställning av data för PO18 utförts av SCB (se ovan). I dessa undersökningar, har tidpunkten för spridning angetts som andel areal där spridning skedde höst eller vår. Vi har i beräkningarna för varje typsituation låtit spridning ske både vår och höst och delat upp stallgödselgivan så att andelen som ges på hösten blir enligt andelen höstspridning och andelen på våren enligt andelen vårspridning, se Appendix 2:11-2:12 och Figur 5. Stallgödselgivan har på hösten inför höstsådd gröda tillförts i samband med sådden (2 dagar före). Inför vårsådd gröda och för vall har spridningstidpunkten på hösten skattas utifrån fördelningen av höstgivan mellan ”tidig höst” och ”sen höst” (Appendix 2:13-2:14) som redovisats i gödselmedelsundersökningen (SCB 1996a; tabell 5.3 SCB 2000a). Vårspridningen av stallgödseln har skett i samband med sådd (2 dagar före) inför vårsådd gröda och eller vid växtperiodens början för höstsådd gröda och vall. Den kompletterande handelsgöd-selgivan har getts på våren i samband med sådd (vårsådd gröda) eller växtperiodens början (höstsådd gröda och vall). Kvävegivorna, fördelningen mellan höst- och vårspridning och tidpunkter för spridning för gödslingsformen stallgödsling med kompletterande handelsgödsling redovisas i Appendix 2:3-2:14.

Figur 5. Genomsnittlig andel av total mängd stallgödsel som tillförts på hösten för olika grödor,

1995 och 1999.

Kvävefixeringen i vallar med baljväxtinblandning har skattats med utgångspunkt från beräknade

kvävefixeringsvärden redovisade för fleråriga grödor i SCBs beräkningar av växtnäringsbalanser för jord-brukssektorn 1997 (SCB, 1999b; Solveig Danell, SCB). Samma värden har antagits för 1995 och 1999. Värdena för kvävefixering redovisas i Appendix 2:1.

Värdena för atmosfärisk deposition är är baserade på ”Källor till kväveutsläpp” (Naturvårdsverket, 1997b). Depositionen har antagits vara densamma för 1995 och 1999. Parametervärdena för deposition använda i beräkningarna redovisas i Appendix 2:2. Den totala depositionen (Figur 6), d.v.s. summan av våt och torr deposition, beräknas av modellen utifrån depositionsparametrarna och nederbörden.

Figur 6. Total deposition (årsmedel) för de olika regionerna. Samma värde gäller för både 1995 och 1999.

Tidpunkter för jordbearbetning, sådd och skörd

Statistik om jordbearbetningstidpunkter saknas i stor utsträckning varför dessa har antagits utifrån diskus-sioner med rådgivare m.fl. Jordbearbetning har inför vårsådd gröda utförts på hösten vid olika tidpunkter beroende av region, d.v.s. i relation till odlingssäsongens längd. Jordbearbetning inför höstsådd gröda har utförts 1 vecka före sådd eller i vissa fall något kortare tid före sådd om tiden mellan skörd och sådd varit kort. Jordbearbetning av träda har inför vårsådd gröda har skett på hösten när reglerna för trädesbidrag tillåter nedbrukning. Inför höstsådd har trädan nedbrukats i juli månad. Tidpunkterna för jordbearbetning finns redovisade i Appendix 2:15.

Tidpunkter för sådd och skörd är baserade på värden för tidigare beräkningar (Johnsson & Hoffman, 1997) vilka var uppskattade från Jordbruksstatistisk årsbok (SCB, 1991). Generellt blir sådden senare ju

För vall utfördes sådden som insådd i grödan året före första året med vall. Tidpunkter för sådd och skörd är redovisade i Appendix 2:16. Jordbearbetningstidpunkten för potatis har antagits vara upptagningen av potatisen, d.v.s. den verkliga skördedagen. Skördetidpunkten har istället ansatts som blastdödningstid-punkten, 2-3 veckor före upptagningen av potatisen, eftersom potatisens växtperiod slutar då.

Tidpunkter för start av tillväxt på våren för höstsådd gröda och vall sattes till växtsäsongens startdatum. Tidpunkten för slut av valltillväxt sattes till växtsäsongens slut. Växtsäsongens längd bestämdes genom att för var och en av regionerna skatta den ungefärliga period då medeltemperaturen är stadigvarande över 4 C utifrån beräknade medelår. Medelåren baserades på de meteorologiska tidserier som används för de olika regionerna. Tidpunkter för växtsäsongens längd är redovisade i Appendix 2:17. Typ av gröda och dess utveckling under säsongen påverkar även avdunstningen. Parametervärden använda i SOILNDB för olika grödors avdunstningsegenskaper finns redovisade i Appendix 1:3-1:4.

Skörd

För skattningen av skördar har efter samråd med SCB normskördarna för 1995 och 1999 utnyttjats. I den ordinarie redovisningen av normskördarna (SCB, 1995 och SCB, 1999b) redovisas endast data med re-gionsindelningen PO8, d.v.s. landet uppdelat i 8 produktionsområden. Separat bearbetning har för detta projekt utförts av SCB (Rolf Selander & Olle Funcke, SCB) för redovisning av medelvärden uppdelat på PO18, d.v.s. landet uppdelat i 18 produktionsområden. I de fall data har saknats i någon PO18-region har medelvärden från motsvarande region i PO8-indelningen utnyttjats. Har data även saknats där (något enstaka fall) har medelvärden för näraliggande PO8-region eller hela riket utnyttjats. Har antingen göds-lingsdata eller skördedata saknats för en region har data för både skörd och gödsling valts från nivån över. På vilken nivå data hämtats redovisats i Appendix 2:27-28. SCB korrigerade metoden för normskördebe-räkning 1997 (basen för normskördebenormskördebe-räkningen förkortades från 25 till 15 år), varför SCB räknat ut nya normskördar för 1995 med nuvarande metod som använts för 1995. Normskördarna redovisas i Appendix 2:18-2:19.

Från SCB har också erhållits statistik för mängd tillvaratagen halm i samband med skörd 1997 (ba-serade på uppgifter insamlade i samband med gödselmedelundersökningen; Solveig Danell & Sven Strömberg, SCB) uppdelat på PO18-nivån. Statistiken redovisas som andel areal av varje gröda där hal-men skördats. Dessa data har utnyttjats för både 1995 och 1999 för att för varje gröda ansätta andelen utfall (år) där halmen skördas. Värdena redovisas i Appendix 2:24. Om uppgift har saknats för någon gröda så har medel för regionen nyttjats.

Utifrån en angiven målskörd beräknas målvärden för den totala kväveskörden med och utan halmskörd, och växtens totala kväveupptag i SOILNDB (se Johnsson et al., 2002). De parametervärden i SOILNDB som användes för dessa beräkningar i redovisas i Appendix 1:6.

Som målskörd för enskilda år (”maxmålskörd”) har antagits normskörden uppjusterad 10% för att ta hänsyn till att skörden ett enskilt år kan överstiga normskörden. Den simulerade kväveskörden har där-med tillåtits variera så att skörden vissa år överstigit normskörden (”där-medelmålskörden”) och andra år understigit den. Kriteriet för beräkningarna har dock varit att den simulerade kväveskörden i medeltal för enskilda regioner och grödor, förutom vall och träda, ej i huvudsak skulle variera mer än ±5% och i medeltal för hela landet och samtliga grödor exklusive vall och träda skulle överenstämma eller endast marginellt avvika (<±1%) med ”medelmålskörden” (d.v.s. kväveskörden enligt normskördarna). Kvoterna för olika grödor och regioner redovisas i Appendix 3:1-3:2 och simulerade medelkväveskördar i Appendix 3:3-3:4. Samma målvärde för skördarna användes för båda gödslingsformerna.

Kväveupptag på hösten har för samtliga regioner satts ett maxupptag på 10 kg N/ha för höstvete, 15 för råg och höstkorn och 30 för höstraps.

Beräkningsmetodik

Utlakningskoefficienter

Samtliga beräkningar har utförts med hjälp av simuleringsverktyget SOILNDB (Johnsson et al., 2002). Växtsekvenser (växtföljder) med en längd av 10 000 år har skapats för varje region. Följden av grödor i dessa har slumpats med hjälp av en för ändamålet skapad växtföljdsgenerator. Sannolikheten för före-komst av olika grödor i växtsekvensen har viktats i proportion till deras areella föreföre-komst (Tabell 3). Det vill säga, om en gröda exempelvis odlats på 10% av den totala arealen av simulerade grödor i en region så har den också förekommit under 10% av åren i växtsekvensen. SCBs arealstatistik baserad på lantbruks-registret för 1995 (SCB, 1996b) och 1999 (SCB, 2000b) sammanställd för PO18 av SCB (Rolf Selander, SCB) har utnyttjats för skapa växtsekvensen för 1995 respektive 1999. Slumpningen har utförts så att vissa kombinationer av grödor ej tillåtits förekomma (Tabell 4). Dessa begränsningar har motiverats av att dessa grödkombinationer ej är möjliga eller att de aldrig förekommer. Vallen har slumpats så att den alltid förekommit tre år i följd vid utfall. Arealerna för de olika grödorna i de olika regionerna redovisas i Appendix 2:20-2:21.

Sannolikheten för tillförsel av handelsgödsling eller stallgödsling med kompletterande handelsgödsling har för varje gröda viktats i proportion till dess areella förekomst. Det vill säga om exempelvis 70% av arealen av en viss gröda tillförts enbart handelsgödsel så har också den grödan fått enbart handelsgödsel 70% av de år den förekommit i växtsekvensen. Gödslingsformernas andel av den totala arealen för varje gröda redovisas i Appendix 2:22-2:23 och i Figur 7.

Sannolikheten för att halmen skördas har för varje gröda viktats i proportion till dess areella förekomst. Det vill säga om exempelvis halmen skördas på 40% av arealen för en viss gröda så skördas halmen 40% av de år den förekommit i växtsekvensen. Andelen areal där halmen skördas redovisas i Appendix 2:24.

Tabell 3. Andelen areal (%) av den totala arealen (1000-tal ha) beräknade grödor, 1995 och 1999

region vårkorn höst-vete vall socker-betor

höst-raps träda havre vårvete råg

höst-korn vårraps potatis

totalareal (kha) 95 99 95 99 95 99 95 99 95 99 95 99 95 99 95 99 95 99 95 99 95 99 95 99 95 99 1a 19 24 16 21 14 13 12 13 9 3 8 8 5 5 3 5 3 2 6 2 1 2 2 2 246 236 1b 19 24 16 21 14 13 12 13 9 3 8 8 5 5 3 5 3 2 6 2 1 2 2 2 79 76 2a 19 21 7 11 33 30 6 6 6 2 8 8 3 4 2 3 4 3 7 4 1 1 5 6 114 111 2b 19 21 7 11 33 30 6 6 6 2 8 8 3 4 2 3 4 3 7 4 1 1 5 6 75 74 3 19 21 6 8 45 44 5 5 3 1 7 7 2 2 1 1 2 2 7 7 1 - 1 1 123 119 4 12 17 26 22 18 15 - - 4 2 16 18 8 9 2 5 4 2 5 2 5 6 1 1 132 127 5a 12 15 15 10 28 25 - - 1 - 15 16 21 25 1 2 2 1 3 2 3 3 1 1 280 272 5b 12 15 15 10 28 25 - - 1 - 15 16 21 25 1 2 2 1 3 2 3 3 1 1 71 69 6 23 25 9 7 27 24 - - - - 17 16 15 18 3 5 1 - 1 - 4 5 - - 516 502 7a 12 12 2 2 69 70 - - - - 4 4 11 10 - - 1 - 2 2 - - 1 - 178 170 7b 12 12 2 2 69 70 - - - - 4 4 11 10 - - 1 - 2 2 - - 1 - 166 158 8 8 11 6 4 58 58 - - - - 10 11 14 15 1 1 1 - 1 - 1 - - - 39 37 9 13 13 4 3 54 52 - - - - 10 12 17 19 1 - - - 1 - 1 - - - 106 102 10 11 12 7 6 42 39 - - - - 12 15 19 21 2 3 2 - 2 2 2 2 - - 46 45 11 11 12 1 - 72 71 - - - - 9 8 7 9 - - - - 1 - - - 45 43 12 13 14 1 - 59 59 - - - - 12 11 14 16 - - - 1 - 1 - 34 33 13 28 31 - - 46 45 - - - - 11 10 13 14 - - - 1 - 1 - 60 58 14 18 20 - - 70 70 - - - - 5 4 6 6 - - - 1 - 79 77 15 18 20 - - 70 68 - - - - 9 8 2 2 - - - 2 1 98 95 16 17 18 - - 71 71 - - - - 7 5 3 4 - - - 2 2 44 42 17 7 7 - - 89 91 - - - - 2 2 1 - - - 1 - 29 28 18 2 2 - - 93 95 - - - - 4 3 - - - 2 - 15 13 riket 17 19 9 8 40 38 2 2 2 1 11 11 11 12 1 3 2 1 3 2 2 2 1 1 2576 2490

Figur 7. Andelen stallgödslad areal (medelvärde för grödorna) i de olika regionerna 1995 och 1999.

Tabell 4. Icke tillåtna grödkombinationer i växtsekvenserna (svarta fält)

förfrukt

vårkorn höstvete vall socker-betor

höstraps träda havre vårvete råg höstkorn vårraps potatis vårkorn höstvete vall sockerbetor höstraps träda havre vårvete råg höstkorn vårraps potatis

Den 10000-åriga växtsekvensen har delats upp i 500 stycken 20-års tidserier som var och en beräknats med den 20-åriga meteorologiska tidsserien som valts för var och en av regionerna. Varje beräknad 20-års tidsserie (20 kalenderår) ger möjlighet att redovisa utlakningen från 19 stycken agrohydrologiska år (1 juli – 30 juni följande år). Varje växtsekvens har simulerats för alla kombinationer av jordart och region, d.v.s. totalt har 220 st simuleringar med 10000 år vardera utförts. Dock har endast de i varje region domineran-de jordarterna (>1%) utnyttjats i domineran-den totala TRK-beräkningen (för retentions och belastningsberäkning), dvs totalt 111 kombinationer av jordart och region. För varje kombination av jordart och region har såle-des utlakningen beräknats för totalt 9500 agrohydrologiska år. Utifrån såle-dessa 9500 utlakningsvärden för enskilda år har medelvärden för utlakningen (inkl. koncentrationen och avrinningen) för olika grödor be-räknats för varje kombination av jordart och region. Dessa utlakningsvärden har använts vid beräkningen av medelutlakningen för de olika regionerna (se nedan). Dessutom har medelvärden beräknats för kom-binationer av olika gödslingsformer och för olika komkom-binationer av grödor och gödsling. Extensiv vall har ej ingått i växtsekvenserna enligt ovan utan har för alla kombinationer av jordart och region beräknats separat som monokultur för en 20-årsperiod för vilken årsmedelvärden beräknats. För smågrödor har utlakningen beräknats såsom ett medelvärde av alla grödor exklusive vall och träda. Hur de olika koef-ficienterna beräknats och vilken tillgänglig gröd- och gödslingsstatistik som använts redovisas i Appendix 2:25-2:28.

Som tidigare beskrivits så har medelavrinningen för åkermarken i varje region använts som målvärde för den simulerade avrinningen. Den simulerade avrinningen för en region har beräknats genom att beräkna ett viktat medelvärde utifrån medelavrinningen för de olika jordarterna i proportion till deras förekomst i varje region.

Medelutlakning och bruttobelastning

Uträkning av medelutlakning för åkermarken har utförts för varje utlakningsregion. Denna medelutlak-ning har sedan använts för att beräkna bruttobelastmedelutlak-ning. För medelutlakmedelutlak-nings- och belastmedelutlak-ningsberäkmedelutlak-ningar har statistik om grödarealer och totala åkerarealer i olika produktionsområden baserade på lantbruks-registret utnyttjats (R. Selander, SCB; SCB, 1996b och SCB, 2000b.). För att få fram åkerarealen i de utlakningsregioner som består av delade produktionsområden har fördelningen av öppen mark mellan de båda delarna av produktionsområdet utnyttjats (såsom också utnyttjats vid bestämning av målavrinningar: se ovan). Relationerna mellan åkermarksarealerna och mellan arealerna av varje enskild gröda i de två delarna av produktionsområdet har antagits vara den samma som relationen mellan den erhållna arealen öppen mark.

Medelutlakningen för respektive region har beräknats som ett viktat medelvärde utgående ifrån utlak-ningskoefficienterna för de olika kombinationerna av grödor och jordart i respektive region. Viktning har skett med avseende på arealerna för de olika grödorna och för de olika jordarterna i respektive region. Jordartsfördelningen (Tabell 5) har skattats med hjälp av GIS (Kjell Olssson, SLU miljödata) utifrån di-gital karta över jordarter på Sveriges åkermark (Eriksson et al., 1999), öppen mark (som huvudsakligen består av åkermark) ifrån en bearbetad version av röda kartan (SLU miljödata; Lantmäteriverket), och utlakningsregionerna (Figur 3). Däremot har ingen kunskap om hur stor del av en gröda som odlas på en viss jordart funnits tillgänglig, varför det har antagits att grödfördelningen för varje jordart är lika som grödfördelningen för hela regionens åkerareal. Medelutlakningen för hela riket har beräknats som viktat medelvärde i relation till regionernas åkerareal.

Summan av arealen av de beräknade grödgrupperna understiger regionens totala åkerareal eftersom grödor med liten areal ej beräknats (se ovan). För att medelutlakningen skall antas gälla för all åkermark antas att utlakningen från den övriga åkerarealen i medeltal är lika med den framräknade medelutlak-ningen. Det bör påpekas att utlakningskoefficienter beräknats för alla de areellt betydande grödorna i respektive region och att den sammanlagda arealen av dessa utgör över 90% av åkerarealen.

För att få fram den antropogena utlakningen har medelutlakningen för extensiv vall, som här har betrak-tats som en form av bakgrundsbelastning, subtraherats från medelutlakningen för grödklasserna.

Tabell 5. Fördelningen (%) av jordarter i de olika regionerna samt andelen åkerareal (öppen mark) som täckts av någon jordartsklass på jordartskartan

Utlaknings-region sand loamy sand sandy loam loam silt loam sandy clay loam clay loam silty clay loam

silty clay clay

1a - - 72 25 - 3 - - - -1b - 11 71 18 - - - -2a - 7 71 22 - - - -2b 3 8 67 19 2 1 - - - -3 10 5 73 6 - 6 - - - -4 - - 5 14 - 2 33 1 - 45 5a - - 35 32 3 - 19 6 2 3 5b - - 2 34 41 - 10 10 3 -6 - - 4 11 3 1 27 9 14 31 7a - 22 74 4 - - - -7b - 3 69 18 2 - 5 1 - 2 8 - - 2 18 1 3 34 3 - 39 9 - - 14 48 5 - 28 2 1 2 10 - - 18 34 16 - 20 7 3 2 11 - - 4 10 75 - - 10 1 -12 - - 2 25 42 - 7 18 6 -13 - - 2 21 61 - 4 9 3 -14 - - 4 29 56 - 4 7 - -15 - 1 17 11 71 - - - - -16 - - 13 11 71 - - 5 - -17 - - 9 91 - - - -18 - - 100 - - -

-För att få fram bruttobelastningen av kväve från åkermarken i varje region har medelutlakningen för varje region multiplicerats med totala åkerarealen i regionen. Bruttobelastningarna från regionerna har sedan summerats för att få fram en totalbelastning för landet. Den antropogena belastningen har beräknats genom att subtrahera den belastning av kväve som erhålls om hela åkerarealen vore extensiv vall (medel-utlakningen för extensiv vall multiplicerad med åkerarealen).

Resultat och diskussion

Utlakningskoefficienter

Utlakningens storlek påverkas i beräkningarna av ett flertal faktorer bl.a. avrinning, jordart och grödtyp. Grödtyp varierar med avseende på förekomst, skörd och växtodlingsåtgärder såsom gödsling och jordbe-arbetningstidpunkt. Nedan redovisas översiktligt påverkan för de olika vektorer som legat till grund för den grundmatris som använts vid belastningsberäkningarna för HELCOM/PLC4. Denna indelning var: region, gröda, och jordart. Dessutom beskrivs påverkan av gödslingsform. I Appendix 3:5-3:92 redovisas samtliga utlakningskoefficienter, koncentrationer, avrinningar och konfidensintervall för utlakningskoef-ficienter.

Osäkerheten i beräknade värden beror dels på osäkerheten i beräkningen av medelvärden, dels i osäkerhet i indatan och dels i osäkerhet i parametervärdena (konstanter) i modellen. Vad gäller medel-värdesberäkningen har osäkerheten beskrivits genom att beräkna konfidensintervall runt medelvärdena. Konfidensintervallen (95%) för koefficienterna i grundmatrisen låg i de allra flesta fall under ±10% och normalt på 2-5% för de större grödorna. Gödslings- och skördenivåer är de indata som i första hand påverkar osäkerheten i beräkningarna. Om både gödsling och skörd skulle antas vara fel åt samma håll (exv. kväveskörd och gödsling överskattad med t.ex. 5%) så skulle den beräknade utlakningen ej påver-kas så starkt. Om däremot en av dessa indata är fel eller i värsta fall båda är fel men en överskattad och den andra underskattad så påverkas den beräknade utlakningen betydligt. Om exempelvis kväveskörden överskattats med 5% och gödslingen underskattas med 5% så skulle den beräknade utlakningen vara un-derskattad med som mest uppemot 10%. Även de antagna jordbearbetningstidpunkterna inför vårsådd gröda och vallbrott påverkar osäkerheten i beräkningarna.

Regioner och gödslingsformer

Regionen påverkar beräkningarna på flera sätt; den statistikbaserade indatan varierar för varje gröda, kli-matet är olika mellan regionerna och dessutom varierar kvävedepositionen mellan områdena. Klikli-matet påverkar vegetationsperiodens längd och styr dessutom hastigheten på de biologiska processerna i marken och därmed mineraliseringen av organiskt kväve. Nedan presenteras några exempel på regionens inflytan-de på utlakningen för beräkningen för 1999. Klimatet påverkar också avrinningen som kraftigt påverkar mängden av utlakat kväve.

För vårkorn på sandy loam varierade utlakningen från ca 30 kg N/ha i Norrlands kustland till närmare 70 kg N/ha i Västsveriges kustregioner (Figur 8). Den höga avrinningen i Västsvenska dalbygden påver-kar dock utlakningen kraftigt, koncentrationen var i denna region ej bland dom högre. Koncentrationerna för vårkorn på sandy loam varierade mellan som lägst 7-8 mg N/l i Norrlands kustland till 15-20 mg N/l i sydöstra Sverige. De förhållandevis låga koncentrationerna och utlakningsnivåerna (trots relativt höga avrinningar) i Norrland berodde till viss mån på begränsad produktionsnivå och mineraliseringshastig-het men framför allt på den höga förekomsten av insådd vall i vårkornet vilket reducerar utlakningen väsentligt (se nedan). Höga koncentrationer och utlakningsnivåer i framför allt Sydvästsveriges jordbruks-områden berodde på det omvända, till viss mån på högre produktionsnivå och mineraliseringshastighet men framförallt på en liten andel insådd vall. Den beräknade mineraliseringen (Figur 11) var t.ex. när-mare 135 kg N/ha/år för sandy loam i Skånes slättbygder medan den var drygt 95 kg N/ha/år i Norrlands kustland. Denna skillnad beror dels på klimatskillnaden och dels på skillnaden i produktionsnivå mellan regionerna.

Skillnaden i utlakning mellan gödslingsformerna handelsgödsling och stallgödsling med handelsgöd-selkomplettering varierade mellan som mest knappt 10 kg N/ha till ett par kg N/ha för vårkorn på sandy loam (Figur 8). Orsaken till denna skillnad var dels de högre totalgivorna av mineralkväve som grödorna

med stallgödsling erhöll och dels effekten av tillskottet av organiskt kväve i stallgödslingsgivan. Detta kväve mineraliseras delvis och detta sker delvis under sensäsongen, d.v.s. när grödan inte längre kan ut-nyttja detta kväve, och ökar mängden utlakningsbart kväve. Skillnaden i koncentrationer var som störst på Sydsvenska höglandet där också skillnaden mellan totalgivan av mineralkväve var som störst mellan de två gödslingsformerna.

För höstvete på sandy loam varierade utlakningen från ca 25 kg N/ha i östra Götaland till ca 50 kg N/ha i sydvästra Götaland (Figur 9). Kvävekoncentrationerna var däremot relativt sett högre i östra delarna av landet. Kvävekoncentrationerna varierade mellan drygt 5 mg N/l på Sydsvenska höglandets östra del till uppåt 17-18 mg N/l på Öland och Gotland. I de norra regionerna av Sverige odlades inget eller endast mycket små arealer av höstvete.

Skillnaden i utlakning mellan gödslingsformerna handelsgödsling och stallgödsling med handelsgödsel-komplettering varierade mellan som mest knappt 15 kg N/ha till ca 5 kg N/ha för höstvete på sandy loam (Figur 9). Orsaken till de relativt sett större skillnaderna mellan de två gödslingsformerna för höstvete jämfört med vårkorn var att differensen mellan totalgivorna av mineralkväve för de två gödslingformerna var större. En orsak till det är att en större del av stallgödselgivan till höstvete gavs på hösten jämfört med vårkorn. I en del regioner var den kompletterande handelsgödselgivan nästan lika stor som handelsgödsel-givan var när stallgödsling inte förekom (Figur 5 och Appendix 2:12).

För vall på sandy loam varierade utlakningen från ca 5 kg N/ha i östra Svealand till uppåt 20 kg N/ha i sydvästra Götaland (Figur 10). Kvävekoncentrationerna var omkring 4 mg N/l i Sydsverige och något lägre i mellersta och norra Sverige. I utlakningskoefficienterna för vall ingår både år där vall följs av vall och år med vallbrott. Skillnaden i utlakning mellan dessa två var mycket stor.

Skillnaden i utlakning mellan gödslingsformerna handelsgödsling och stallgödsling med handelsgöd-selkomplettering var ca 2-3 kg N/ha för vall på sandy loam (Figur 10). Skillnaden mellan totala mängden mineralkväve för de två gödslingsformerna var stor men det kunde kompenseras genom högre skörd och därför blev inte utlakningsskillanden mellan de två gödslingsformerna så stor.

Figur 8. Utlakning (inkl 95% konfi densintervall), koncentration, avrinning (medelvärde för

gödslingsfor-merna), kväveskörd och gödsling för olika regioner och gödslingsformer för vårkorn på jordarten sandy loam, 1999.

gödslingsfor-Figur 10. Utlakning (inkl 95% konfi densintervall), koncentration, avrinning (medelvärde för

Figur 11. Mineraliseringen och förändringen av organiskt kväve i marken för jordarten sandy loam för

olika regioner. Medelvärde för samtliga förekommande grödor, 1999.

Grödor

Växtsäsongens längd är av stor betydelse vid jämförelsen av utlakning mellan grödor. Vallen, som i si-muleringarna var treårig, växer och tar upp mineralkväve under hela växtsäsongen vilket leder till låga mineralkvävenivåer i marken och därmed låg utlakning (Figur 12). Vid vallbrott ökar dock utlakningen men trots detta var medelutlakningen från vall mycket låg. Även sockerbetor har en förhållandevis lång växtsäsong med sen skörd med relativ låga utlakningsnivåer som följd. Potatis däremot skördades däre-mot tidigare och lämnade dessutom efter sig förhållandevis kväverika skörderester vilket ledde till dom högsta utlakningsnivåerna. Utlakningen från spannmål och oljeväxter låg på utlakningsnivåer mellan sockerbetor och potatis och varierade sinsemellan mellan regionerna. Orsaken till de förhållandevis låga utlakningsnivåerna hos höstvete inom gruppen spannmål var hög kväveutnyttandjegrad i beräkningarna i kombination med relativt sett något längre säsong än exempelvis vårkorn. Hög kompensationsgödsling för stallgödslat vete ledde dock till betydligt högre utlakningsnivåer för stallgödslat vete jämfört med handelsgödslat. Det bör dock påpekas att skillnaderna mellan grödor inom spannmålsgruppen är osäkra. Skillnaderna beror till stor utsträckning på skillnader i kväveutnyttjandegrad vilken i sin tur är beroende av flera antaganden om växternas kväveupptagningsförmåga t.ex. kvävehalter i både kärna och växtrester.

Figur 12. Utlakning (inkl 95% konfi densintervall), koncentration, avrinning (medelvärde för

gödslings-formerna), kväveskörd och gödsling för olika grödor och gödslingsformer i region 1a på jordarten sandy loam, 1999.

Jordar

Utlakningen varierade betydligt mellan de olika jordarterna, med generellt sett, en minskande utlakning med stigande lerhalt. (Figur 13). För till exempel vårkorn i område 1a var utlakningen från ”clay”, som hade lägst utlakning, ca ¼ av utlakningen från ”sand”, jordarten med högst beräknad utlakning. Denna skillnad varierade dock, i t.ex. område 7a var utlakningen ca hälften från ”clay” jämfört med från ”sand”.

Figur 13. Utlakning (inkl 95% konfi densintervall), koncentration, och avrinning för olika jordarter för

vårkorn, höstvete och vall i region 1a (medelvärden för gödslingsformerna), 1999.

Gröd- och gödslingskombinationer

Efterföljande gröda hade stor betydelse för utlakningen för enskilda grödor (Figur 14). Dessutom påverkade även efterföljande gödslingsform utlakningen. Utlakningen för vårkorn (och även andra spannmål) följt av vall är betydligt lägre än då den följs av övriga grödor vilket beror på att vårkorn har följs direkt av den insådda vallen på hösten. Den insådda vallens kväveupptag reducerar väsent-ligt mängden utlakningsbart kväve under hösten-vintern efter korngrödan. Den högre utlakningen för grödor följt av en höstsådd förklaras av den betydande stallgödslingen på hösten för höstsådd gröda (Figur 5). Mineralkvävet i stallgödseln som tillförs på hösten är ju exponerat hela vintern för utlakning. Jordbearbetningen sker tidigare till höstsådd gröda och detta bidrar också en förhöjd utlakning. En svag utlakningssänkande effekt antyds rapsen som efterföljande gröda ha på vårkornets utlakning om den han-delsgödslas. Den effekt försvinner dock helt om rapsen stallgödslas.

Utlakningen för vall är förstås mycket låg om den följs av vall men den är även förhållandevis låg då den följs av korn eftersom vallen då antas brytas först sent på hösten vid växtsäsongens slut. Detta leder till låga mineralkvävemängder i marken på hösten-vintern och liten utlakningspotential. Om däremot val-len har följts av höstsådd gröda så är utlakningen hög beroende på tidigt vallbrott inför sådden. Detta har inneburit betydande mineralisering under sensommaren-hösten med åtföljande förhöjd utlakningsrisk. Grönträdan uppvisar liknande mönster som vallen. De antagna brytningstidpunkterna för grönträdan (Appendix 2:15) är ju här avgörande.

Figur 14. Utlakning (inkl 95% konfi densintervall), för vårkorn, vall och höstvete på sandy loam med olika

kombinationer av gödslingsformer och efterföljande grödor för region 1a. (stg=stallgödslad med kom-pletterande handelsgödsling, hdg=handelsgödslad).

Jämförelse 1995 och 1999

Skillnaderna för enskilda utlakningskoefficienter mellan 1995 och 1999 var mycket små och oftast inom felmarginalen (Figur 15, Figur 16, Figur 17). För vårkorn (Figur 15) ökade skördarna något för flertalet regioner samtidigt som gödslingarna var oförändrade eller något lägre. Förändringarna var dock så små att de för flertalet områden endast marginellt påverkade beräknad utlakning. I Sydsvenska mellanbygden (region 2a och 2b) ledde dock den ökade skörden i kombination med minskad gödsling till en minskad utlakning för vårkorn medan det motsatta förhållandet ledde till ökad utlakning i Östsvenska dalbygden (region 8). För höstvete och vall var skillnaderna också mycket små (Figur 16, Figur 17). I södra Sveriges slätt- och mellanbygder ökade både gödsling och skördar vilket dock inte medförde någon ändring i utlak-ningskoefficienterna av betydelse.

Figur 15. Utlakning (inkl 95% konfi densintervall), kväveskörd och gödsling för olika regioner och år för

Figur 16. Utlakning (inkl 95% konfi densintervall), kväveskörd och gödsling för olika regioner och år för

Figur 17. Utlakning (inkl 95% konfi densintervall), kväveskörd och gödsling för olika regioner och göds-lingsformer för vall på jordarten sandy loam.

Medelutlakning och bruttobelastning

Variationen i utlakningsnivå och koncentrationer mellan regioner var betydande, från 47 till 6 kg N/ha respektive 14 till 2 mg N/l (Figur 18, Figur 19, Tabell 6, Tabell 7). I den södra delen av landet var utlak-ningen tydligt korrelerad till avrinutlak-ningens storlek med hög utlakning i de nederbördsrika västra delarna och lägre i de torra östra regionerna. Avrinningen var mer än dubbelt så hög i de västra delarna av södra Sverige jämfört med de östra. I Norrland var dock utlakningsnivåerna måttliga trots förhållandevis hög avrinning. Hög andel vallodling, som är vanligt i skogs- och mellanbygderna, drar också ner medelutlak-ningen. Tydligast är detta i Norrland där koncentrationerna var mycket låg. Jordarten påverkade också nivåerna tydligt, i områden med hög andel lerjordar var utlakningen förhållandevis låg. Påfallande var de låga nivåerna på slättområdena med mycket styv lera i östra Sverige trots låg andel vallodling. Största belastningen hade regionerna i Sydvästsverige. Även belastningen i Svealand är relativt stor trots låg medelutlakning, detta på grund av den stora arealen åkermark där.

och 1999 då den totala åkerarealen endast förändrats marginellt. Även förändringarna för de olika regio-nerna var generellt små och ligger till stor del inom felmarginalen. Förändringar för Norrlandsregioregio-nerna förfaller vara störst procentuellt sett men osäkerheten i indata är här mycket stor, bl.a. beroende på liten åkerareal och osäker gödslingsstatistik, och den absoluta förändringen i kg N räknat var ej så stor varför även denna förändring sannolikt ligger inom felmarginalen.

I Sydsvenska mellanbygden minskade belastningen något från 1995 till 1999 på grund av att andelen stallgödslad areal minskade samtidigt som utlakningskoefficienterna för de flesta grödorna minskat nå-got (p.g.a. av förbättrat växtnäringsutnyttjande). I Svealands slättbygder ökade belastningen nånå-got p.g.a. att vall- och trädesarelaen minskade något samtidigt som andelen stallgödslad areal ökade. I Götalands skogsbygder ökade belastningen marginellt framförallt p.g.a. ökad andel stallgödslad areal och något ökad vallutlakning i samband med ökad stallgödsling. I Norrland minskade utlakningen p.g.a. av något mins-kad utlakningskoefficient för vall som är den helt dominerande grödan här.

Figur 18. Medelutlakning, avrinning, koncentration och bruttobelastning för olika utlakningsregioner

Figur 19. Medelutlakning, avrinning, koncentration och bruttobelastning för olika PO8-baserade

Tabell 6. Medelutlakning, avrinning, koncentration och bruttobelastning av kväve (utlakningskoeffi cienter

vägda för jordarter i respektive region) för de olika utlakningsregionerna 1995 och 1999

Region Medelutlakning

Av-rinning Koncen-tration Åkerareal Bruttobelastning 1995 1999 föränd-ring 1999 1995 1999 föränd-ring 1995 1999 föränd-ring

(kg/ha) (kg/ha) (%) (mm) (mg/l) (kha) (kha) (%) (kton) (kton) (%)

1a 39 39 0 288 13.6 260 257 -1 10.3 10.1 -2 1b 47 47 0 446 10.6 84 83 -1 4.0 3.9 -1 2a 38 37 -4 312 11.7 121 120 0 4.6 4.4 -4 2b 25 23 -6 190 12.3 80 79 0 2.0 1.9 -6 3 23 24 3 192 12.4 128 127 0 3.0 3.0 3 4 11 12 7 190 6.1 142 142 0 1.5 1.7 7 5a 29 28 -3 293 9.5 298 300 1 8.5 8.3 -3 5b 21 20 -5 290 6.9 76 76 1 1.6 1.5 -5 6 11 12 9 241 5.2 560 561 0 6.4 7.0 9 7a 23 23 1 433 5.4 190 185 -3 4.4 4.4 -1 7b 16 15 -3 230 6.6 177 172 -3 2.8 2.6 -5 8 9 11 21 193 5.7 42 42 0 0.4 0.5 21 9 28 29 5 497 5.9 115 114 -1 3.2 3.3 4 10 15 15 6 232 6.6 50 50 1 0.7 0.8 7 11 12 13 5 395 3.2 49 49 -1 0.6 0.6 4 12 15 14 -6 363 3.9 37 38 1 0.5 0.5 -4 13 17 17 -3 313 5.4 64 64 -1 1.1 1.1 -4 14 12 11 -8 371 3.0 87 85 -2 1.1 1.0 -10 15 13 14 4 344 4.0 108 107 -1 1.4 1.5 2 16 12 12 -4 340 3.4 48 47 -2 0.6 0.5 -7 17 8 6 -28 280 2.0 33 32 -2 0.2 0.2 -30 18 17 13 -25 465 2.7 17 16 -10 0.3 0.2 -33 Medel/ summa 21.5 21.5 0 295 7.3 2 767 2 747 -1 59.2 58.9 -1

Tabell 7. Medelutlakning, avrinning, koncentration och bruttobelastning av kväve (utlakningskoeffi cienter

vägda för jordarter i respektive region) för de PO8-baserade utlakningsregionerna 1995 och 1999

Utlaknings-region Medelutlakning Av-rinning Koncen-tration Areal Belastning 1995 1999 föränd-ring 1999 1995 1999 föränd-ring 1995 1999 föränd-ring

(kg N/ha) (kg N/ha) (%) (mm) (mg N/l) (kha) (kha) (%) (kton) (kton) (%)

Gss syd 39 39 0 288 13.6 260 257 -1 10.3 10.1 -2 Gss väst 47 47 0 445 10.6 84 83 -1 4.0 3.9 -1 Gmb syd 38 37 -4 312 11.7 121 120 0 4.6 4.4 -4 Gmb ost 24 24 0 192 12.4 208 207 0 4.9 4.9 -1 Gns 23 23 -1 260 8.7 440 442 0 10.1 10.0 -1 Ss 13 13 6 247 5.4 635 637 0 8.0 8.5 6 Gsk väst 25 26 3 457 5.6 306 300 -2 7.6 7.7 1 Gsk ost 14 14 0 223 6.5 219 214 -2 3.1 3.1 -2 Ssk 15 15 0 321 4.6 200 200 0 3.0 3.0 0 Nn 11 10 -9 345 3.0 168 164 -2 1.9 1.7 -11 Ön 14 14 -1 359 3.8 126 123 -3 1.7 1.7 -3 Medel/ summa 22 22 0 295 7.3 2767 2747 -1 59.2 58.9 0 dito exkl. Norrland 23 23 1 288 7.9 2473 2460 -1 55.5 55.5 0