Olika takmaterial utifrån ett hållbarhetsperspektiv
Marc Björnlund
Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
I
FÖRORD
Denna rapport är ett enskilt arbete som genomförs av studenter vid
samhällsbyggnadsprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Rapporten omfattar totalt 7,5 högskolepoäng vilket kan jämföras med 5 veckors heltidsarbete. Rapporten har karaktären av ett enklare forskningsarbete och är en av de avslutande kurserna för studenten.
Jag vill tacka min programansvarige och tillika examinator Jonny Nilimaa för allt stöd under min utbildningstid vid samhällsbyggnadsprogrammet och i mitt arbete med denna rapport. Jag vill även tacka Camilla Lindmark för all feedback gällande rapportens utformning och upplägg.
Arbetet med denna rapport har varit lärorikt och utvecklande för mina kunskaper kring olika takmaterial och deras miljömässiga egenskaper. Jag hoppas att rapporten kan bidra till insikt i olika takmaterial och hur dess hållbarhet kanske kan påverka valet av takmaterial på framtida byggnader.
Luleå, juni 2021 Marc Björnlund
II
SAMMANFATTNING
I den här studien har författaren valt att undersöka om yttertaket kan användas som ett verktyg för att möta en del av de klimatförändringar som förväntas ge oss ett alltmer extremt klimat med längre perioder av torka och kraftiga vindar som följd.
Vilket takmaterial lämpar sig bäst utifrån ett hållbarhetsperspektiv och vilket
takmaterial lämpar sig bäst för montage av solceller är några av de frågeställningarna som författaren ställt sig. Studien belyser 5 olika takmaterial och går igenom dess historiska perspektiv och presenterar dess tekniska egenskaper. De takmaterial som valts till studien är plåttak, tegeltak, papptak, skiffertak och gröna tak. Externa
livscykelanalyser har använts för att ta fram klimatdata om de olika takmaterialen och har avgränsats till takmaterialets tillverkningsprocess.
Författaren har använt sig av litteraturstudier och ett frågeunderlag för att komma fram till sitt resultat. Utifrån resultatdelen och diskussionen i studien kommer författaren fram till några av dessa slutsatser att val av takmaterial styrs utifrån lutningen på den underliggande takkonstruktionen. Att gröna tak kan bidra till att förbättra effektiviteten hos solceller på tak och skyddar det underliggande tätskiktet vilket är en stor hållbarhetsaspekt. Att valet av takmaterial skall göras med omsorg då varje byggnad har sina unika förutsättningar och hänsyn bör tas både till
hållbarhet, estetik och tekniska förutsättningar.
I praktiken kan denna rapport användas som ett underlag för att jämföra olika takmaterial med varandra gällande hållbarhet och för att hitta ett takmaterial där ett långsiktigt alternativ efterfrågas.
III
INNEHÅLL
FÖRORD ... I SAMMANFATTNING ... II INNEHÅLL ... III
INLEDNING ... 1
Bakgrund ... 1
Syfte och mål ... 2
Frågeställning och problemformulering ... 2
Avgränsningar ... 3
METOD OCH MATERIAL ... 4
Metod ... 4
Material ... 4
Rapportens upplägg och disposition ... 5
TEORI... 6
Historik ... 6
Plåttak ... 6
Tegeltak ... 7
Papptak ... 8
Skiffertak ... 8
Gröna tak ... 8
RESULTAT ... 10
Livscykelanalys ... 10
Plåttak av lackerad stålplåt ... 10
Tegeltak ... 11
Bitumenbaserat papptak ... 12
Skiffertak ... 12
Gröna tak ... 13
Sammanställning av hållbarhet ... 14
DISSKUSION ... 15
Uppslag till vidare studier ... 17
Slutsatser ... 17
REFERENSER ... 18
BILAGOR ... i
Bilaga 1 ... i
Bilaga 2 ... iii
IV Bilaga 3 ... iv
1
INLEDNING
Bakgrund
Rapportens idé kommer ifrån min yrkeskarriär inom byggnadsplåtslageri och efter att ha tillbringat många yrkestimmar uppepå olika tak av olika material. Att världen står inför stora utmaningar för att lindra klimatproblemen är också en anledning till val av denna studie. Att kombinera yrkeskunskap och det egna intresset för olika
takmaterial med teoretisk kunskap som förvärvats vid Luleå tekniska universitet resulterade i att skriva en rapport om just olika takmaterial utifrån ett
hållbarhetsperspektiv och är mitt bidrag till att främja en hållbar utveckling för våra framtida samhällen.
Det material som ett yttertak består av har stor betydelse för en byggnads estetik och dess förmåga att motstå olika påfrestningar (Selander, 2021). Klimatförändringarna tvingar oss att tänka om och att tänka på nya sätt för att hitta lösningar på de problem som klimatförändringarna ger oss. För att hitta en lösning på vissa lokala
klimatrelaterade problem som exempelvis torka eller elbrist kan olika typer av takmaterial hjälpa till med att lindra effekterna av klimatförändringarna (Lindab, 2021). Att utnyttja taket och särskilt takmaterialets egenskaper för att skapa en hållbar utveckling för våra framtida samhällen är en pusselbit av många för att möta klimatförändringarna (SMHI, 2015).
Ett yttertak benämns ofta som den femte fasaden och kommer alltför ofta i skymundan då vi i dagens moderna samhälle möts av vertikala väggar och höga flervåningshus. Denna bild av höga vertikala ytor är extra tydlig när det promeneras längs gatan i en modern storstad som till större del består av höghus
(Byggnadsvårdsföreningen, 2018). Dagens byggnadsarkitektoniska stil har anammat ett formspråk som rakt och kantigt, där taket är i samma vertikala och horisontella linje som fasaden och har oftast bara fall åt ett håll eller är helt plant. Taket ingår inte längre i en modern byggnads utformning mer än att just tjäna som ett skalskydd.
Äldre byggnader har oftast olika takutformningar där taket är mer inkluderat i byggnadens utformning och taket fick ta en större plats i byggnadens gestaltning (Byggnadsvårdsföreningen, 2018).
2 Att använda våra yttertak på ett mer effektivt sätt behöver vi använda oss av olika typer av takutformningar och takmaterial (Energimyndigheten, 2019). Att använda taket för mer än att bara tjäna som ett skalskydd. Att öka takets yta på en byggnad där det finns plats både för gröna lösningar, solceller och med stora takutsprång och takfötter som skyddar fasad och fönster från en alltmer starkare sol är ett steg åt rätt håll (Fastighetsägarna, 2019). Detta i kombination med flera andra tekniska lösningar i våra framtida byggnader gör att vi kan möta klimatförändringarna på ett bättre sätt än om vi inte gör något alls.
Syfte och mål
Syftet med rapporten är undersöka och jämföra olika takmaterial sett till ett hållbarhetsperspektiv. Ett delsyfte är att öka min egen medvetenhet och kunskap kring olika takmaterial och dess egenskaper. Rapportens mål är att påvisa skillnader mellan olika takmaterial och vilken hållbarhetsfaktor ett visst takmaterial har och dess klimatpåverkan.
Frågeställning och problemformulering
De flesta byggnader som huserar människor eller ting av något slag har ett yttertak och då ett tak som består av ett visst material för att tjäna som skalskydd. Hur kan val av takmaterial hjälpa till att möta de klimatförändringar som förväntas ske inom snar framtid. Kan val av takmaterial som har de bästa egenskaperna sett till olika krav på hållbarhet hjälpa oss att möta klimatförändringarna i framtiden.
I rapporten har följande frågeställningar utretts:
• Vilket takmaterial lämpar sig bäst sett ur ett hållbarhetsperspektiv?
• Kan val av takmaterial hjälpa till att sänka vårt klimatavtryck?
• Vilket takmaterial är mest lämpat för installation av solceller på takets yta?
• Hur ser det ut i Sverige gällande val av takmaterial, finns det lokala variationer eller är fördelningen jämn över hela landet?
• Finns det något takmaterial som är mer tillämpligt i kallt klimat?
3
Avgränsningar
Rapporten ska redovisa och klargöra för hur olika takmaterial påverkar klimatet och hur olika takmaterial kan hjälpa till att bidra till en mer hållbar framtid. Egenskaperna hos de olika takmaterialen redovisas och jämföras mot varandra sett till hållbarhet.
Rapporten avgränsas geografiskt till landet Sverige och kommer inte att behandla arbetsutförandet vid montering av de olika takmaterialen. Gällande klimatpåverkan som de olika takmaterialen ger har rapporten avgränsats till produktions fasen. Detta innebär att rapporten endast tar upp klimatpåverkan för produktens utvinning av dess råmaterial, transporter för produktens framställande och förädling och tillverkning av produkten och benämns A1, A2 och A3 i rapporten.
För att rapporten ska hålla sig inom ramen för 7,5 högskolepoäng och den begränsade tiden som finns avgränsas rapporten till 5 olika takmaterial i form av plåttak, tegeltak, papptak, skiffertak och gröna tak. Rapporten berör endast yttertak och tar inte med underliggande takkonstruktioner. Gröna tak har valts att tas med för de kan vara till nytta för att möta framtidens klimatförändringar men skall inte ses som ett takmaterial med samma tekniska egenskaper som de övriga som
presenterats i avgränsningen.
4
METOD OCH MATERIAL
Metod
Rapporten har sin grund i en litteraturstudie som ämnar att ta fram relevant fakta och information inom det valda ämnet. För att kunna besvara frågeställningarna i
rapporten kommer information inhämtas från olika källor som är relevanta till ämnesområdet. Studier av andra författares verk som behandlar ämnesområdet kommer även att studeras och användas som referenslitteratur.
Ett frågeunderlag kommer att användas för att få reda på aktuella data som möjligt gällande olika takmaterial och deras pris och klimatpåverkan. Frågeunderlaget skickades ut till leverantörer och företag som dagligen arbetar med ett av de
takamaterial som författaren valt att avgränsa sig till. Insamlandet av all information och data sammanställs i resultatdelen och ligger till grund för de slutsatser som författaren gör i diskussionsdelen i rapporten. Kombinationen av litteraturstudier och frågeunderlaget gör att rapporten får en aktuell bild av det valda ämnesområdet.
Material
Det som utgör informationsunderlaget i denna rapport kommer från ett flertal olika källor. Materialet har hämtats från olika elektroniska källor, litteratur, uppsatser och rapporter och tidskrifter. Genomförda byggprojekt där det använts ett visst
takmaterial har tagits med som referens för att kunna se hur materialet kan användas på ett kreativt och effektivt sätt. De olika materialen som samlats in under arbetets gång har jämförts med varandra för att säkerställa korrektheten av det som påståtts.
Vissa av de källor som använts kommer från olika företag som har ekonomiska intressen av att presentera eller framhäva att just det takmaterialet är det bästa.
Tester och analyser som genomförts av oberoende provningsinstitut kommer att användas för att få transparens och korrekthet i den insamlade tekniska data om de olika takmaterialen.
5 Tidigare forskning och studier om olika takmaterial har använts som en typ
valideringsverktyg för att få transparens i den fakta som företagen presenterar. För att referenser och källhänvisningen ska bli rätt har jag använt mig av (Södertörns högskola, 2020) och deras APA-guide.
Rapportens upplägg och disposition
Denna rapport har IMRaD-disposition och står för Introduction, Method, Resluts and Discussion och är en enkel indelning av ett ämne. Ämnet presenteras först under inledningskapitlet för att sedan redogöras hur studien gjorts under metodkapitlet. I resultatkapitlet redogörs studien översiktligt och sammanfattat. I diskussionskapitlet diskuteras slutsatser av studien och resultatet diskuteras. I den avslutande delen av diskussionen presenteras rapportens slutsats och studien rundas av med förslag på fortsatta studier inom ämnesområdet (Chalmers tekniska högskola, 2021).
Rapporten är upplagd enligt följande disposition:
• Litteraturstudie - En teoretisk sammanställning av de olika takmaterialen och deras egenskaper och miljöpåverkan.
• Frågeunderlag - Ett frågeunderlag skickas ut till olika företag som har anknytning till de olika takmaterialen.
• Sammanställning - Den insamlade informationen från litteraturstudien tillsammans med de inkomna svaren på frågeunderlagen sammanställs och de olika
takmaterialen jämförs mot varandra utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
• Diskussion – Slutsatser dras utifrån det presenterade material och rapportens resultat jämförs med tidigare studier och vidare studier på ämnet presenteras.
6
TEORI
Historik
De första husen i Sverige som byggdes med ett tak på en byggnad var under den yngre stenåldern och bestod då av vass som lades i tjocka lager (Bohuslänsmuseum, u.å.). Innan den moderna tidsåldern kom vid början på 1900-talet används oftast det naturmaterial som fanns nära tillhands för att fungera som takmaterial. I områden i Sverige där det fanns gott om skog bestod taken oftast av spån och kluvna stockar och i jordbruksområden används halm och torv som takmaterial. I områden där det var lätt att bryta exempelvis skiffer eller kalksten används dessa som takmaterial. Vid kustnära och sjö nära områden används oftast vass och ses ett av de äldsta
takmaterialen som människan använde sig av (Stockholms läns museum, u.å.). I och med att människor använde sig av det material som fanns närmast tillhands blev det en lokal variation i Sverige. I Skåne fanns fler tak av halm- och torvtak och i Norrland fler tak som bestod av ved och träspån. Idag är den lokala materialtraditionen i stort sett utdöd men i exempelvis i Stockholms innerstad består taken mestadels av plåttak då detta material varit dominerade från 1800-talet tills idag
(Byggnadsvårdsföreningen, 2018).
Plåttak
Plåttak är ett brett uttryck och sammanfattar flera olika typer av taktäckningar som är gjorda av plåt material. Plåttak har använts på kyrkor och slott redan vid 1500-talet och bestod då oftast av kopparplåt. Plåttak var inget som fanns i någon större utsträckning på vanliga byggnader då materialet var exklusivt och mycket dyrt.
Järnplåten eller även kallad svartplåten används från 1600-talets början ändå in på 1900-talet och var gjorda av små smidda plåtar som sammanfogades genom
falsning. Galvaniserad eller förzinkad plåt började användas i Sverige omkring 1850- talet. Då man bara kunde framställa mindre plåtar som oftast hade ett mått på omkring 60x120 centimeter behövde flera plåtar sammanfogas och bildade ett rutmönster och kallas för falsat och skivtäcktplåttak och är särskilt vanligt på äldre byggnader (Stadsmuseet, Stockholm, 2017). Sammanfogningen av alla dessa
plåtbitar var mycket tidskrävande och krävde duktiga plåtslagare för att få ett tätt tak.
7 För att hitta ett billigare alternativ än det skivtäckta plåttaket började människor i Sverige vid 1900-talets början att tillverka korrigerad plåt som hade profilen som sinuskorrigerad plåt och pannplåt. Att lägga korrigerad plåt krävde ingen
yrkeskunskap och kunde göras av fastighetsägaren själv. Sinus och pannplåten var självbärande vilket gjorde att den underliggande takkonstruktionen kunde göras klenare och därmed billigare. Under 1900-talets senare del blev det vanligare med profilerad plåt som var mönstrad som tegel som är ett vanligt takmaterial på många villor i Sverige även idag. Trapetskorrigerad även kallad för TP-plåt och är idag väldigt vanligt på ekonomibyggnader och vissa industribyggnader och används både som tak-och vägg material (Stockholms läns museum, u.å.).
Tegeltak
Tegeltak är Sveriges vanligaste takmaterial och har använts frekvent i Sverige sedan mitten på 1800-talet. De första tegeltaken som lades i Sveriges var på kloster och kyrkor under medeltiden och var då ett exklusivt material. Teglet tillverkades från början för hand och bränningen av tegelpannorna var ineffektiv vilket gav en ojämn kvalité och form på tegelpannorna. Vid 1850-talet började tegelfabrikerna att
strängpressa teglet och bränningen av teglet förbättrades tack vare effektivare ugnar.
Detta ledde till en jämnare kvalité och form på teglet som också hade falsar som tätade mot varandra när tegelpannorna lades bredvid varandra vilket resulterade i ett tätare tak. Den klassiskt tegelröda färgen som är den vanligaste färgen på taktegel i Sverige kommer ifrån att leran har en hög halt järnoxid som ger den rödaktiga färgen på teglet. Teglet dominerade som taktäckningsmaterial i Sverige från början av 1800- talet till ungefär 1950-talet i Sverige då det blev utkonkurrerat av andra takmaterial exempelvis den billigare betongpannan som ersatte många gamla tegeltak
(Kulturmagasinet, u.å.). Tegeltaket har delvis återfått en del av sin status idag tack vare dess långa livslängd och att det endast består av naturmaterial vilket rimmar väl med dagens miljömedvetenhet. Dock finns det bara en tillverkare kvar som
producerar lertegel i Sverige idag och det är Vittinge tegelbruk utanför Sala i Västmanlands län (Byggnadsvårdsföreningen, 2018).
8
Papptak
Tak som bestod av papp används till tak i Sverige i slutet av 1700-talet och bestod då av en tyglumpbaserad massa där det inblandades släckt kalk, kopparvitriol och andra ämnen för att få ett likande utseende som en skifferplatta. Plattorna spikades upp en och en och målades sedan med tjära för att taket skulle bli någorlunda tätt. Denna typ av papptak kallades då för stenpapper och används fram till 1860-talet. Efter 1960-talet började tillverkning av takpapp som var i rullformat. Detta möjliggjorde att takpappen kunde monteras i våder vilket gjorde att takpappen blev alltmer populär och används i en allt större utsträckning både på hus och ekonomibyggnader.
Pappen behövde strykas med tjära kontinuerligt för att solen torkade ut pappen och detta ledde till ett högt underhåll av taken vilket inte var praktiskt i längden. I början på 1900-talet kom asfaltspapp som var impregnerad med oljeasfalt vilket ledde till att behovet av tjärstrykning försvann (Stadshem fastighetsmäkleri, u.å.). Idag används takpapp som är baserad på SBS-modifierad bitumen vilket gör att pappen är mjuk även i kallt klimat (BMI, 2021).
Skiffertak
Takskiffer är ett takmaterial som funnits sedan 1700-talet i Sverige och görs av huvudsakligen två olika bergarter, glimmerskiffer och lerskiffer men andra bergarter förekom också. Under 1800-talels senare del var användningen av takskiffer som störst och särskilt i närheten av skifferbrotten och användningen var som störst fram till 1950-talet (Stockholms läns museum, u.å.). Takskiffern bröts huvudsakligen från 3 olika platser i Sverige dels i Glava i Värmland, Grythyttan i Västmanland och vid Kroppefjäll i Dalsland, sedan 1960-talet bryts ingen ny takskiffer i Sverige
(Byggnadsvårdsföreningen, 2018).
Gröna tak
Gröna tak är ett samlingsnamn för yttertak där det använts någon typ av vegetation som det yttersta takmaterialet av exempelvis torv eller sedumväxter. Innan 1800-talet i Sverige var det vanligt med tak som bestod av torv vars uppgift var att skydda den underliggande björknävern som var det som gjorde taket tätt. Även halm och vass användes som yttertaksmaterial.
9 Då utvecklingen gick framåt gällande takmaterial under 1800-talet användes
grönatak i allt mindre omfattning men kom under 1990-talet tillbaka i Sverige. Detta delvis för att Boverket 1995 gav ut en rapport som understrykte att det skall
kompenseras upp med gröna ytor på taket då byggnaden i sig tog grönytor i anspråk.
Idag är gröna tak en naturlig del av stadsplaneringen och ses som ett sätt att lösa vissa av de effekter som klimatförändringarna förväntas ge oss i framtiden
(Byggnadsvårdsföreningen, 2018).
10
RESULTAT
Livscykelanalys
Data kring de olika materialens miljöpåverkan som presenteras i denna del av rapporten kommer från olika produkters EPD (Environmental Product Declaration).
Deklarationerna baseras på livscykelanalyser där alla steg under produktens
livslängd analyseras och ger ett visst klimatavtryck under varje fas under produktens livstid (Boverket, 2019).
Det finns 4 olika faser eller skeenden under produktens livstid. Första fasen är
produktfasen som omfattar allt från utvinning av råmaterialet till transporter relaterade till produktionen och tillverkning och förädling av produkten. Denna fas delas in i 3 moduler som benämns A1, A2 och A3 och står för råmaterial, transport och
tillverkning. Byggprocesskedet är den andra fasen och delas in i 2 moduler som benämns A4 och A5 och står för transport från fabrik till det ställe där produkten skall användas och A5 är det steget som kallas för konstruktions-och
installationsprocessen och avser då produkten monteras. Den tredje fasen är den fas som har flest moduler av alla faser och kallas för användningsskedet. Det finns sju moduler benämnda B1-B7 och står användning, underhåll, reparation, utbyte, driftenergi och driftens vattenanvändning och är vanligtvis den fas som varar längst sett till livstid hos en produkt. Den sista modulen innefattar slutet av produktens livslängd och benämns som slutskedet och har 4 moduler som benämns C1-C4 och står för produktens miljöpåverkan vid demontering, transport/rivning,
avfallsbehandling och avfallshantering (epd-norge, 2018).
Plåttak av lackerad stålplåt
Plåttak finns i olika utföranden och de vanligaste är profilerad plåt och band-och skivtäckta tak av planplåt. Det material som valts att tas med i rapporten är
färgbelagd varmförzinkad stålplåt. För profilerad plåt är lägsta lutningen på taket 14 grader och väger 5 kg per kvadratmeter av pannprofilen Torekov (Lindab, 2018).
11 Dubbelfalsad bandtäckning får läggas på tak ner till 5,7 grader men kan läggas på tak ned till en lutning på 3,6 grader men då ska det vara hellånga band utan avbrott från nock till takfot.
Skivtäckta tak kan läggas på tak från 14 grader och mer (Lindab Seamline, u.å.).
Lackerad stålplåt finns i stort sett alla färger och även i färger som ska imitera exempelvis ärgad koppar och guld.
Lindab AB som är en av Sveriges största leverantörer av lackerad stålplåt lämnar en genomrostnings garanti på deras färgbelagda stålplåt på hela 40 år om det
monterats korrekt och är i en korrosivitetsklass C1-C3 och 20 år vid korrosivitetsklass C4 (Lindab, 2021). Den uppskattade livslängden för ett lackerat plåttak är enligt (Byggnadsvårdsföreningen, 2018) mellan 70–90 år men är starkt beroende på förutsättningarna på platsen. 1 kvadratmeter av Lindabs profilerade takplåt Torekov väger 5 kg per kvadratmeter och enligt den livscykelanalys som (epd-norge, 2018) har gjort för 1kg av detta material genereras 2,76 kg CO2 i första produktfasen. Detta ger 5×2,76=13,8 kg CO2 per kvadratmeter.
Solceller lämpar sig väl på plåttak både profilerade och slättäckta och då montering utav solceller görs används konsoler som antingen skruvas ner i plåten eller kläms fast i takets falsar. Ett skensystem fästs sedan i konsolerna som sitter fast i plåttaket och solcellerna monteras på skenorna (Svea Solar, 2021). Yttertak av plåt har ett lågt friktionsvärde då ytan på plåten är slät och jämn detta motverkar snöns förmåga att fastna på taket vilket leder till att snön lättare glider av taket vilket kan vara bra om det faller stora snömängder och vill undvika snöskottning av taket.
Tegeltak
Tegeltak består och är tillverkat av lera vilket är ett naturmaterial. Den tekniska livslängden beräknas till 25–50 år men det finns tegeltak som är flera hundra år gammalt (Byggnadsvårdsföreningen, 2018). 2-kupigt lertegel kan läggas på tak med en lutning på minst 22 grader och väger omkring 30 kg per kvadratmeter och antalet olika kulörer är begränsat (dinbyggare, u.å.). Enligt (Almersved, S. & Eriksson, T., 2020) rapport redovisas ett koldioxidutsläpp för första produktfasen i
livscykelanalysen av taktegel på 1,09 kg C02 per kvadratmeter.
12 Tegelpannor läggs alltid omlott och vid montage av solceller behöver dessa flyttas omkring för att kunna få fast konsolerna i takkonstruktionen under tegelpannorna vilket är omständligt och kräver att det finns några takpannor över, då risken att några går sönder vid montaget finns (Polarpumpen, u.å.).
Taktegel kan bli negativt påverkat av kallt klimat då frostsprängningar kan uppstå om tegelpannan har en liten hålighet som orsakats av en flisa lossnat eller om teglet har en porighet. Då denna hålighet vattenfylls och fryser expanderar vattnet och orsakar frostsprängningar och teglets yta blir mer porig vilket leder till fler frostsprängningar (Byggnadsvårds föreningen, 2018).
Bitumenbaserat papptak
Det papptak som valt att tas med i rapporten är ett svetsbart 1-lags bitumentätskikt från BMI Icopal en av Sveriges största leverantörer av bitumenbaserade tätskikt för yttertak. Papptak av enlagstäckning kan läggas på tak som endast lutar 3 grader (Träguiden, 2020) och kan användas som tätskikt under sedumtak med en lutning på minst 3,6 grader och har en uppskattad livslängd på 40 år (BMI Sverige AB, u.å.).
Enligt livscykelanalysen som gjorts på produkten generar materialet i den första produktionsfasen i steg A1-A3, 2,98 kg CO2 per kvadratmeter (EDP, 2020). Icopals papptak Mono PM väger 5,8 kg per kvadratmeter och har SBS-modifierad bitumen som gör att den är mjuk och töjbar ner till - 20°C vilket gör den användarvänlig i kalla klimat (BMI Sverige AB, u.å.). För att montera solceller på ett bitumenbaserat
papptak behöver fästplattor monteras och förankras under tätskiktet ner i den underliggande takkonstruktionen för att kunna garantera att den klarar av de
vindlaster som ett solcellssystem utsätter taket för. Sedan svetsas plattorna över och ihop med det befintliga papptaket (TIB, 2019).
Skiffertak
Enligt svaren från Nordskiffer i bilaga 3 väger ett skiffertak omkring 55 kg per kvadratmeter och enligt livscykelanalysen som gjorts av (epd-norge, 2018) generar den första produktions fasen A1-A3 49,3 kg CO2 för ett ton skiffer. För att få fram vad 1 kvadratmeter skiffer generar i CO2 gjordes följande beräkning:1 ton skiffer räcker till 18,18 kvadratmeter (1000kg/55kg per kvadratmeter).
13 Beräkningen som gjordes för att få ut vad en kvadratmeter skiffer generar i CO2 tas:
49,3 kg CO2 per ton/ 18,18 kvm skiffer resulterar i 2,71 kg CO2 per kvadratmeter.
Skiffertak kan läggas från 22 grader och uppåt, läggs det på lägre lutning kan det börja läcka in mellan skiffern och ge problem i den underliggande takkonstruktionen (Norsk StenMiljö, u.å.).
Takskiffer är frost- och fryståligt vilket gör det lämpligt i kallt klimat (Nordskiffer, 2017). Skiffer är ett naturmaterial som har en uppskattad livslängd omkring 80–200 år beroende på var det sitter och utsätts för. Att montera solceller går bra då enstaka skifferplattor tas bort och kablage kan döljas i läktverket under takskiffern enligt svar från Nordskiffer i bilaga 3.
Gröna tak
I svar från företaget Urban Green AB som finns i bilaga 3 uppges det att montage av solceller och i kombination av gröna tak är ett vinnande koncept. Detta för
sedumtaket skyddar det underliggande tätskiktet från den värme som skapas under solcellerna och att det grönataket med sedumväxtlighet har en avkylande effekt på solcellerna vilket i sin tur gör att solcellerna blir effektivare. Detta påstående stöds av företaget Soprema som påvisar att sedumtak i kombination med solceller kan öka solcellernas verkningsgrad med 4–5% en varm dag (Soprema, u.å.). Urban Green AB gav också ett exempel på ett sedumtak som anlades år 1989 än idag är i bra skick och påvisar en livslängd på åtminstone 32 år.
Det som kan begränsa livslängden på ett grönt tak beror egentligen inte på materialet i sig utan det underliggande tätskiktet behöver bytas ut och livslängden på ett grönt tak kan i stort sett vara obegränsad då det skötts om på rätt sätt
(Byggnadsvårdsföreningen, 2018). Enligt (Almersved, S. & Eriksson, T., 2020) rapport redovisas ett koldioxidutsläpp för första produktfasen i livscykelanalysen av sedumtak på 8,03 kg C02 per kvadratmeter. Gröna taks vikt mäts i vattenmättat tillstånd och de lättaste varianterna väger inte mer än 50 kg per kvadratmeter. Gröna tak med större artmångfald med exempelvis torrängsväxter kan väga mellan 150–
200 kg per kvadratmeter (Byggnadsvårdsföreningen, 2018).
14 Sedumtak kan läggas på tak med lutningar från 0–20 grader utan några geoceller men lutar taket över 20 grader finns det risk att sedummattorna glider av. Används geoceller kan sedumtak läggas upp till en taklutning på 45 grader (byggros, u.å.).
Gröna tak fungerar delvis i kalla klimat men efter tester gjorda av LTU visar det sig att taken efter några år hade ett gröntäcke på omkring 70%. Detta duger inte enligt den norska standarden där ett grönt tak ska ha 85% gröntäcke kvar efter ett år
(VAguiden, 2017).
Sammanställning av hållbarhet
Här presenteras de olika takmaterialens olika egenskaper i en tabell.
Material Vikt kg/m2
kg CO2 - ekv
Lägsta lutning °
Kallt klimat
Solceller Livslängd, år
Plåt 5 13,8 3,6* 14 x x >20–90
Tegel 30 1,09 22 Delvis x >25–50
Papp 5,8 2,98 3 x x <40
Skiffer 55 2,71 22 x x >80–200
Gröna tak 50–200 8,03 0 Delvis x >32–50
* 3,6 graders lutning förutsätter att taket är utan hinder.
X = Ja.
> = minst.
<= högst.
15
DISSKUSION
Resultatet av denna rapport har som uppgift att undersöka om valet av takmaterial kan hjälpa oss att möte de framtida klimatförändringarna på ett lindrigare sätt. Utifrån de till antal få svar som inkommit från frågeunderlaget som skickades ut till olika företag och aktörer har underlaget kring just olika takmaterials förmåga att motstå framtida klimatförändringar varit begränsad. De svar som inkommit har ändå påstått att de är väl anpassade för ett hårdare klimat gällande både i from av kraftigare vindstyrkor och ökad nederbörd. Detta kan tolkas på två sätt dels att intresset för framtiden inte ligger hos dessa företag eller en övertro på den egna produktens förmåga att motstå framtidens klimatförändringar.
Rapportens avgränsningar är satt till yttertaket och yttertaket sitter förankrat i den underliggande takkonstruktionen hos en byggnad. För att öka motståndskraften hos en byggnad gällande klimatförändringar kan takkonstruktioner behöva öka både i bärighet och hållfasthet. Här påverkas direkt yttertakets hållfasthet beroende på hur underlaget är konstruerat som yttertaket fästs i. I framtiden kan det därför bli
nödvändigt att öka kraven på den underliggande takkonstruktionen gällande
hållfasthet för att yttertaket ska kunna motstå de effekter som klimatförändringarna för med sig.
Valet av takmaterial styrs idag oftast av ekonomiska faktorer men även estetiska, särskilt när det gäller byggnader med höga kulturvärden. Utifrån de resultat som framkommit i denna rapport konstateras det att variationen hos de olika
takmaterialens egenskaper skiljer de åt. Tegel-och skiffertak är båda två material som ses som naturmaterial då skiffer bryts i sin naturliga form och sedan bearbetas mekaniskt och tegel tillverkas av lera som sedan bränns för att bli till taktegel. Dessa två takmaterial har lång livslängd men skiffer sticker ut med upp till 200års livslängd.
Takskiffern är det takmaterial med längst livslängd men med högst vikt per kvadratmeter och är inte heller bäst gällande CO2-utsläpp bland de jämförda materialen. Tegel och skiffer tak är de takmaterial som kräver mest lutning på den underliggande takkonstruktionen vilket begränsar deras användningsområden.
Plåt och papptak är två takmaterial som delvis består av naturliga material men som behöver ha tillsatser för att kunna få de egenskaper som efterfrågas.
16 Plåt och papptak är möjlig att få i stort sett vilken kulör som önskas och kan läggas på ett låglutandetak vilket ger materialen ett brett användningsområde. Plåttaket har det högsta CO2-utsläppet per kvadratmeter och detta förklaras av att plåttak kommer från järnmalm och den förädlingsprocessen är mycket energikrävande.
Det takmaterial som sticker ut mest i denna rapport är det gröna taket och valdes att tas med av dess goda egenskaper att möta framtidens klimatförändringar.
Gröna tak ses av många som en bra lösning för att skydda det underliggande tätskiktet och för att optimera solcellers verkningsgrad. För att öka grönytorna inne i städerna används gröna tak som en lösning för att dels öka trivseln men också för att fördröja dagvatten och nyttja det gröna taket som mottagare av dagvatten.
Svagheter med denna studie är att den är begränsad och berör bara 5 olika
takmaterial och livscykelanalysen har begränsats då studien ej tagit hänsyn till olika materials återvinningsgrad och krav på underhåll under dess livslängd. Detta hade kunnat göra att utsläppen och hållbarheten hos ett material kunde ha sett annorlunda ut i studien. De resultat som presenterats i studien är avgränsade och går inte på djupet på varje material. En mer teknisk analys hade kunnat belysa ytterligare egenskaper hos de olika materialen.
Styrkor hos studien är att den är högst aktuell då vi nu mer än någonsin behöver göra allt vi kan för att skapa mer hållbara samhällen och främja hållbar utveckling. De källor som använts är högst 10 år gamla och författaren har personligen arbetat praktiskt med tak i 8 år vilket bidrar till en praktisk nyans genom rapporten hela rapporten utan att den blir alltför färgad av praktisk teori.
I praktiken kan denna rapport användas som ett underlag för att jämföra olika takmaterial åt varandra gällande hållbarhet och för att hitta ett takmaterial där ett långsiktigt alternativ efterfrågas som alternativ.
17
Uppslag till vidare studier
Ett förslag är en mer djupgående analys av hela livscykelperspektivet tas med och att varje takmaterials olika underkategorier analyseras. Exempelvis kan kategorin plåttak utökas markant från att endast behandla lackerad stålplåt till att undersöka tak av andra metaller.
Gällande plåttak står vi idag inför utveckling av fossilfritt stål vilket kan bidra till att sänka takplåtens klimatavtryck ytterligare och kanske om 10–20 år göra en ny studie där fokus ligger på fossilfria plåttak. Ytterligare ett förslag på fortsatta studier är att det kunnat genomförts praktiska tester av de olika takmaterialen utifrån ett kallt klimat perspektiv där exempelvis hållfasthet och optimal takvinkel för att snö ska glida av för olika de olika takmaterialen.
Slutsatser
• Val av takmaterial styrs utifrån lutningen på den underliggande takkonstruktionen.
• Plåttak ger störst flexibilitet gällande val av utformning och kulör.
• Gröna tak kan bidra till att förbättra effektiviteten hos solceller på tak och skyddar det underliggande tätskiktet vilket är en stor hållbarhetsaspekt.
• Sett till användningsområde och enkelhet vid montage av solceller är plåttak det bästa alternativet.
• Papptak är det material utifrån denna studie är bäst i ett kallt och snörikt klimat.
• Val av takmaterial skall göras med omsorg då varje byggnad har sina unika förutsättningar och hänsyn bör tas både till hållbarhet, estetik och tekniska förutsättningar.
18
REFERENSER
Almersved, S. & Eriksson, T. (den 15 juni 2020). En jämförelse mellan tegel-och sedumtak utifrån ett miljö-och kostnadsperspektiv. Hämtat från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1457415/FULLTEXT01.pdf den 22 maj 2021
BMI. (mars 2021). bmisverige.se. Hämtat från Tätskikt Mono PM:
https://bmisverige.se/produkter/yttertak/bitumentatskikt/1-lagstackning/tatskikt- mono-pm den 21 maj 2021
BMI Sverige AB. (u.å.). bmisverige.se. Hämtat från Tätskikt Mono PM:
https://bmisverige.se/produkter/yttertak/bitumentatskikt/1-lagstackning/tatskikt- mono-pm den 23 maj 2021
Bohuslänsmuseum. (u.å.). bohuslansmuseum.se. Hämtat från Tak över huvudet:
https://www.bohuslansmuseum.se/orust-forhistoria-hus-och-hem/ den 13 maj 2021
Boverket. (februari 2019). boverket.se. Hämtat från Mer om miljövarudeklartion för byggprodukter (EPD): https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-
byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/miljodata-och-lca-
verktyg/miljovarudeklaration-for-byggprodukter-epd/ den 22 maj 2021 Byggnadsvårds föreningen. (den 06 januari 2018). byggnadsvard.se. Hämtat från
Återläggning av tegel: https://byggnadsvard.se/aterlaggning-av-tegel/ den 23 maj 2021
Byggnadsvårdsföreningen. (januari 2018). byggnadsvard.se. Hämtat från Den femte fasaden: https://byggnadsvard.se/den-femte-fasaden/ den 08 maj 2021 Byggnadsvårdsföreningen. (januari 2018). byggnadsvard.se. Hämtat från Gröna tak:
https://byggnadsvard.se/grona-tak/ den 17 maj 2021 byggros. (u.å.). byggros.se. Hämtat från Sedumtak med lutning:
https://www.byggros.com/se/sedumtak-lutning den 23 maj 2021
Chalmers tekniska högskola. (januari 2021). writing.chalmers.se. Hämtat från
Dispositionsprinciper: https://writing.chalmers.se/chalmers-skrivguide/struktur- och-sammanhang/dispositionsprinciper/ den 12 maj 2021
dinbyggare. (u.å.). dinbyggare.se. Hämtat från Tegelpannor-Om takpannor av lertegel: https://www.dinbyggare.se/tegelpannor-om-takpannor-av-tegel/ den 23 maj 2021
EDP. (den 17 agusti 2020). environdec.com. Hämtat från Reinforced bitumen sheets for exposed foof waterproofing:
https://www.environdec.com/library/_?Epd=18899 den 22 maj 2021
19 Energimyndigheten. (februari 2019). energimyndigheten.se. Hämtat från Så
undersöker du förutsättningarna för solel:
https://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/har-mitt-hus-ratt- forutsattningar/sa-undersoker-du-forutsattningarna/ den 08 maj 2021 epd-norge. (juli 2018). epd-norge.no. Hämtat från naturstein: https://www.epd-
norge.no/naturstein/natural-stone-quartzite-schist-natural-cleft-surface-sawn- edge-offerdal-article1875-374.html den 21 maj 2021
Fastighetsägarna. (november 2019). fastighetsagarna.se. Hämtat från Klimatsäkra din fastighet: https://www.fastighetsagarna.se/fakta/broschyrer-och-
faktablad/ovrigt/klimatsakra-din-fastighet/ den 08 maj 2021
Kulturmagasinet. (u.å.). kulturmagasinet.helsingborg.se. Hämtat från Tegeltak och betongpannor:
https://kulturmagasinet.helsingborg.se/kunskap/byggnadsvard/tak/tegeltak- och-betongpannor/ den 15 maj 2021
Lindab. (mars 2018). lindab.se. Hämtat från Broschyrer Byggkompnenter:
https://www.lindab.se/service-och-support/byggkomponenter/broschyrer/ den 22 maj 2021
Lindab. (mars 2021). lindab.se. Hämtat från Solceller från Lindab-SolarRoof:
https://www.lindab.se/losningar/byggkomponenter/solcellstak---solarroof/ den 08 maj 2021
Lindab AB. (den 01 januari 2021). lindab.se. Hämtat från Garanti för produkter av färgbelagd stålplåt:
https://www.lindab.se/globalassets/commerce/lindabwebproductsdoc/pdf/profil e/se/garanti_fargbelagd_stalplat_f4e1g.pdf?v=1621378901 den 23 maj 2021 Lindab Seamline. (u.å.). qr-info.weebly.com. Hämtat från Bandtäckning handbok:
https://qr-info.weebly.com › bandtäckning handbok den 22 maj 2021
LTU. (den 20 maj 2011). ltu.se. Hämtat från Examensarbete vid Samhällbyggnad och Naturresurser:
https://www.ltu.se/cms_fs/1.79595!/file/Rapportskrivning%202013.pdf den 24 maj 2021
Nordskiffer. (oktober 2017). nordskiffer.com. Hämtat från Offerdal:
https://www.nordskiffer.com/wp-
content/uploads/2019/09/Produktdatablad_Takskiffer_Offerdalsskiffer.pdf den 23 maj 2021
Norsk StenMiljö. (u.å.). norsk-stenmiljo.se. Hämtat från Legga ett skiffertak:
https://norsk-stenmiljo.se/wp-content/uploads/2018/01/Legganvisning- Takskifer-SE.pdf den 23 maj 2021
Polarpumpen. (u.å.). polarpumpen.se. Hämtat från Montera solceller på tegeltak:
https://www.polarpumpen.se/solceller/kunskapsbank/montera/tak/tegel den 23 maj 2021
20 Protan. (u.å.). protan.se. Hämtat från Protans historia: https://www.protan.se/om-
protan/protans-historia/ den 16 maj 2021
Selander, B. (januari 2021). teknikhandboken.se. Hämtat från Takets funktion:
http://www.teknikhandboken.se/handboken/takets-utformning-och- planlosning/takets-funktion/takets-funktion/ den 08 maj 2021 SMHI. (september 2015). smhi.se. Hämtat från Gröna tak:
https://www.smhi.se/klimat/klimatanpassa-samhallet/exempel-pa- klimatanpassning/grona-tak-1.116955 den 08 maj 2021
Soprema. (u.å.). soprema.se. Hämtat från Därför är gröna tak och solpaneler den preferkta kombinationen: https://www.soprema.se/sv/article/sopravoice/darfor- ar-grona-tak-och-solpaneler-den-perfekta-kombinationen den 23 maj 2021 Stadshem fastighetsmäkleri. (u.å.). stadshem.se. Hämtat från Tak:
https://www.stadshem.se/byggnadsvard/den-femte-fasaden-om-
taktackningsmaterial-genom-tiderna/#read-more-here den 16 maj 2021 Stadsmuseet, Stockholm. (januari 2017). stadsmuseet.stockholm.se. Hämtat från
Historik: tak och vind: https://stadsmuseet.stockholm.se/utforska/byggnader- och-miljoer/varda-ert-hus-historia/husets-alla-delar/tak-och-vind/historik-tak- och-vind/ den 15 maj 2021
Stockholms läns museum. (u.å.). stockholmslansmuseum.se. Hämtat från Byggnadens delar, TAK:
https://stockholmslansmuseum.se/byggwebben/byggnadens-delar/exterioren- del-for-del/tak/ den 13 maj 2021
Svea Solar. (2021). sveasolar.se. Hämtat från Solceller på plåttak-vad ska man tänka på?: https://sveasolar.com/se/blogg/solceller-plattak/ den 23 maj 2021
Södertörns högskola. (augusti 2020). sh.se. Hämtat från APA-systemet:
https://www.sh.se/download/18.609f189f173d7bc9fbe7680/1597234601539/A PA_referenser_2020.pdf den 09 maj 2021
Tekniska museet. (september 2019). tekniskamuseet.se. Hämtat från Plasthistoria:
https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/industrihistoria/plasthistoria/ den 16 maj 2021
The Norwegian EPD Foundation. (den 27 april 2021). lindab.se. Hämtat från Miljövarudeklarationer (EDP): https://www.lindab.se/service-och-
support/byggkomponenter/dokumentation/miljovarudeklarationer-epd/ den 22 maj 2021
TIB. (den 03 juni 2019). tib.se. Hämtat från Allt fler solceller på taken- riktlinjer behövs: https://www.tib.se/artiklar/allt-fler-solceller-paa-taken-riktlinjer- behoevs/ den 23 maj 2021
Träguiden. (den 27 mars 2020). traguiden.se. Hämtat från Tak-form, material och konstruktion: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktiv-
21 utformning/stomkomplettering/tak/form-material-och-konstruktion/ den 23 mja 2021
VAguiden. (den 17 juli 2017). vaguiden.se. Hämtat från Hur fungerar gröna tak i kalla klimat?: https://vaguiden.se/2017/07/hur-fungerar-grona-tak-i-kalla-klimat/ den 23 maj 2021
BILAGOR
Bilaga 1
Mejlet nedan skickades ut till företag och aktörer som har bedömts som relevanta för rapportens innehåll, tyvärr har svarsfrekvensen varit låg.
Frågeunderlag Examensarbete, LTU
Hej!
Jag heter Marc Björnlund och läser Samhällsbyggnadsprogrammet vid Luleå tekniska universitet och jag håller på med mitt examensarbete och behöver nu er hjälp med att svara på ett frågeunderlag som jag skall använda i min rapport "Olika takmaterial utifrån ett hållbarhetsperspektiv".
Frågeunderlaget är allmänt utformat och ni svarar så detaljerat ni vill, och är någon fråga ej relevant eller svårbesvarad så skippa den frågan.
Frågeunderlaget är bifogat i ett Word-dokument i detta mejl så bara att fylla i det och skicka tillbaka det till marbuj-5@student.ltu.se
Tack på förhand!
Mvh Marc Björnlund
Kontaktade företag som fått ett mejl angående frågeunderlaget:
info@vegtech.se (sedum/gröna tak) info@randerstegel.se (tegelprodukter)
acarlsson@soprema.se (papp och duk leverantör) mliedberg@soprema.se (papp och duk leverantör) info@takgarantier.se (försäkringar för duk och papptak) info@takfix.se (gröna tak/sedum)
info@benders.se (Betong tegel)
info@dala-profil.se (plåtleverantör/grossist) info@rostfriatak.se (plåtleverantör rostfritt) info@nordskiffer.com (takskiffer leverantör)
info@takskifferspecialisten.se (takskiffer leverantör) takinfo@bmigroup.com (betong och lertegel leverantör)
kundservice@bmigroup.com (Icopal, leverantör av tätskikt av papp och duk) kundservice@bmigroup.com (Siplast, leverantör av papp och dukmaterial) INFO@TREBOLIT.SE (leverantör av takpapp både under och över ytskikt) HAKAN.SAXFELDT@TREBOLIT.SE (lika ovan men teknisk support) info@bevego.se (plåt leverantör)
sve@lindab.com (plåt leverantör)
fredrik.isaksson@lindab.com (lika ovan men försäljchef Norrland) info@urbangreen.se (grönatak konsulter, leverantörer av gröna)
Bilaga 2
Frågeunderlag till examensarbete Olika takmaterial utifrån ett
hållbarhetsperspektiv Marc Björnlund Samhällsbyggnadsprogrammet, Luleå tekniska universitet.
1. Ungefär vad kostar 1m2av ert material? (då gäller det bara materialet, ej underlag eller arbetskostnad för montage av material)
2. Vilket klimatavtryck har ert material per 1m2 eller per kilo räknat i
koldioxidutsläpp? (Om svar anges i kilo ange hur många kilo som åtgår till 1m2 färdigt material)
3. Hur lång är ert materials tekniska livslängd om det monterats och skötts på ett adekvat sätt?
4. Vid tillverkning av ert material används återvunnet material och när det färdiga materialet nått sin tekniska livslängd vilken återvinningsgrad har det då?
5. Solceller blir allt vanligare på våra yttertak i Sverige, är ert material lämpligt att montera solceller på och om så görs krävs det stora ingrepp i taket?
6. Klimatförändringarna förväntas ge oss ett alltmer extremt väder i form av skyfall, längre perioder av torka och höga temperaturer, kraftigare vindar osv.
Är ert material lämpligt att stå emot dessa påfrestningar som det är utformat idag eller kommer ni behöva anpassa ert material i framtiden sett till ett alltmer extremt klimat?
Bilaga 3
Här presenteras svaren från de företag som svarat på frågeunderlaget.
Svar från ROSTFRIA TAK Sverige AB:
Fråga 1: 250 kr Fråga 2: 0,95kilo/kvm
Fråga 3: Vi vet att det fungerar i 85 år, tror att det inte är några problem med 200 år.
Fråga 4: Vårt material består av 95% återvunnet. Material som använts kan återanvändas till 100% utan kvalitetsförsämring.
Fråga 5: Inga problem, enkel montering.
Fråga 6: Kan behöva kompletteras för att klara starkare vindar.
Svar från Urban Green AB:
Fråga 1: Tittat enbart på sedummatta 160-180 kr/m2, hela uppbyggnaden med vattenhållande duk, skarvsubstrat, gödsel etc. 225-240kr/m2
Fråga 2: Vet ej
Fråga 3: Oklart – Äldsta sedumtaket byggt i modern tid lades 1989 och ser fortfarande jättefint ut.
Fråga 4: Ca 98%
Fråga 5: Ja, kombinationen solpaneler och gröna tak är ett vinnande koncept.
Sedumet skyddar tätskiktet mot den extra värmen som skaps under panelerna, samtidigt som de har en avkylande effekt på panelerna som gör att de kan fungera effektivare.
Fråga 6: Hittills har vi inte sett behov av att göra några förändringar, men vi får se vad framtiden har med sig.
Svar från Nordskiffer AB:
Fråga 1: Skifferplattor Nordskiffer Classic från 350 kr/m2 ex moms.
Skifferkrok eller spik för montage av plattpor i träläkten tillkommer Fråga 2: GWP A1-A3, kg CO2-ekvivalent per effektiv enhet (ton): 49,3 Vikt skifferplattor i dubbeltäckning på tak ca 55 kg/m2
Jag lägger med EPD för den svenska skiffersorten Offerdal för fullständig information om klimatpåverkan under hela livslängden.
Fråga 3: 80–200 år
Fråga 4: Skiffer är obearbetad natursten som splittas i plattor. Går att återanvända som plattor alt krossas och brukas som fyllnadsmaterial, marktäckare ex
Fråga 5: Går att montera solceller utan större ingrepp, enstaka plattor tas bort för att komma åt underlaget för infästning. Kablage kan enkelt dras i läktverket under skifferplattorna.
Fråga 6: Materialet är lämpligt att stå emot extremt väder. Takskifferplattor i dubbeltäckning på tag ger ett hållbart och mot väder ståndaktigt tak.
Svar från Benders:
Fråga 1: Vår vanligaste takpanna kostar ca 7,80 kr st. ca 8,9 st/m2. 69,42 kr/m2 Fråga 2: Ca 5,88 kg Co2/m2. Notera att denna siffra kommer från vår LCA som gjordes 2002. Vi håller på att uppdatera denna för att få mer uppdaterade siffror.
Dessutom ingår inte karbonatiseringsprocessen i denna LCA vilket för takpannor innebär att takpannan under ett antal år återtar ca 50% av de CO2-utsläpp som genererats från tillverkningen av cement. Se mer info på Cementas hemsida samt webinariet där takpannan nämns: Koldioxid återtas permanent ur luften med hjälp av karbonatisering (cementa.se)
Fråga 3: Garantin är på 30 år men vi vet av erfarenhet att takpannan livslängd är minst 50 år och ännu mer.
Fråga 4: Nej. Det går att återvinna 100% av takpannan. Det vanligaste användningsområde är som anläggningsändamål vid t.ex. vägbyggen.
Fråga 5: Ja. Nej, det krävs inga stora ingrepp.
Fråga 6: Ja, det är väl utformat och tåligt för de påfrestningar som kan öka.
