Koloniseringen av Fröer: En studie av de globala frösystemens effekt på det thailändska jordbruket

Koloniseringen av Fröer

En studie av de globala frösystemens effekt på det thailändska

jordbruket

The Colonization of Seeds

A study of the global seed systems impact on Thai agriculture

Anna Bergenheim

Globala Politiska Studier Internationella Relationer 61-90 Kandidatnivå IR103S

15 hp VT18

Sammanfattning

Uppsatsen behandlar hur de globala frösystemen kan ses som en typ av kolonisering av fröer.

Uppsatsen utgår från Sarah Radcliffes definition av kolonialismen och menar att man inte endast kan se kolonialismen som en enskild händelse i tiden, utan att det är en pågående händelse som fortfarande äger rum och påverkar den värld vi lever i. Uppsatsen undersöker främst hur koloniseringen pågår i kunskapsproduktionen. Den gör sig tydligt i de globala frösystemen som är starkt påverkade av diskursen om modernitet som definierar vetenskaplig kunskap som modern och därför önskvärd, medan traditionella kunskaper ses som bakåtsträvande och därmed icke önskvärda. Detta visar sig i de globala frösystemen där allt fler stater övergår till ett jordbruk som är exportinriktat och där

”moderna” jordbruksmetoder används, på bekostnad av traditionella jordbruksmetoder som är anpassade till det lokala klimatet. Det gör att bönder hamnar i en utsatt situation då de ”moderna” jordbruksmetoderna kräver dyra resurser för att upprätthållas, samt att miljön degraderas då metoderna som nämndes inte är anpassade till den lokala miljön. Uppsatsen använder sig av kontraktsteori för att belysa hur frösystemen innebär en maktassymetri genom att de kontrakt som skrivs inom de globala frösystemen endast skrivs av en minoritet som sedan påverkar majoriteten som måste följa kontraktet. Därför krävs det att kontrakten inom de globala frösystemen skrivs om med en större inkludering och därmed ge utrymme för andra typer av kunskaper än endast den vetenskapliga.

Abstract

This essay will discuss how the global seed systems can be viewed as a form of colonization of seeds. It will be based on Sarah Radcliffe’s definition of colonialism and suggests that you cannot only view colonialism as a separate event in time, but an on-going process still taking place, affecting the world we live in. The essay will mainly examine how the colonization is at work in the knowledge

production. This is evident in the global seed systems that are strongly affected by the discourse of modernity that defines scientific knowledge as modern and therefore desired, while traditional knowledge is viewed as backwards and therefore non-desirable. This is showcased in the global seed systems where an increasing number of states move from an agriculture that is export-oriented and where “modern” agricultural methods are used, at the expense of traditional agricultural methods that are adapted to the local climate. This exposes the farmers to a situation where the “modern”

agricultural methods demand expensive resources to maintain, while the environment suffers since the methods mentioned are not adapted to the local climate. The essay will make use of contract theory to illuminate how the seed systems means a power asymmetry through the contracts written within the global seed systems that are only written by a minority, which then affects the majority that must follow the contract. Therefore it is necessary for the contracts within the global seed systems to be rewritten, with a larger inclusion, and hence grant space for other forms of knowledge than merely the scientific


Innehållsförteckning

1. Inledning 1 1.1 Syfte 2 1.2 Forskningsfråga 3 2. Bakgrund 3 2.1 Globala Frösystem 4 2.2 Miljöproblem 6 3. Områdesöversikt 7 3.1 Världssystemteorin 7 3.2 Eurocentrism/Universalism 9 3.3 Makt/Kunskap 11 3.3.1 Koloniserad kunskap 11 3.3.2 Traditionell Kunskap 12 4. Kontraktsteori 14 4.1 Originalkontraktet 14

4.2 ”The Dominant Contract” 14

4.3 Kontraktsteori och terra nullius 16

5. Metod och Material 18

5.1 Fallstudie 18

5.2 Förklarande Idéanalys 19

5.3 Metodologi 21

5.4 Material 21

6. Analys 23

6.1 Det Thailändska Jordbruket 24

6.1.1 Jordbruk för export 25

6.1.2 Diskursen om modernitet - Teknikfetischism 26 6.1.3 Diskursen om modernitet - En skog är inte längre bara en skog 27

6.2 Vad är det bönderna protesterar mot? 28

6.2.1 Vilka alternativ finns för bönderna? 29

6.3 Företagens roll inom de globala frösystemen 30

6.3.1 Makten över diskursen 31

6.4 Framtiden? 32

7. Slutsats 33

1. Inledning

Målet med uppsatsen är att påvisa hur stora fenomen ger effekter i en mindre kontext. Det stora fenomenet i det här fallet är kolonialismen och hur kolonialismen påverkar en enskild stats jordbruk och de effekter det blir på dess bönder. Det specifika fallet som undersöks i uppsatsen är de globala frösystemen och hur dessa påverkar Thailands jordbruk och dess bönder.

Uppsatsen bygger på att belysa det som Sarah Radcliffe menar med att man inte kan se

kolonialismen som en enskild händelse i tiden, utan att det är en pågående händelse som fortfarande äger rum (Radcliffe 2017:224). De globala frösystemen är ett bevis på att kolonialismen fortfarande är närvarande och högst relevant. Maktfördelningen i världssystemet är snedvriden och som jag argumenterar för i uppsatsen upprätthålls maktfördelningen av en universal värdering och tilltro till modernitet. I denna världsordning anses modernitet vara ett neutralt begrepp, men som uppsatsen visar är detta långt från sanningen. Inom modernitetsbegreppet finns det en rad värderingar som anses vara bättre än andra, där vetenskaplig kunskap anses vara den legitima källan till kunskap medan erfarenhetsbaserad och traditionell kunskap ses som bakåtsträvande. Värderingarna inom modernitetsbegreppet har blivit normaliserade och blir därför inte ifrågasatta, vilket är

problematiskt. Som jag argumenterar för i områdesöversikten kan kunskapsproduktionen inom frösystemen kopplas med kolonialismen, där de värderingar som kolonisatörerna spred under kolonialismen fortfarande är de som styr världsordningen. Frösystemen som analyseras i uppsatsen genomsyras av diskursen om modernitet, vilket gör att vetenskapligt och industriellt jordbruk är det som eftertraktas. Detta är problematiskt då det både utsätter bönderna inom frösystemen för en otrolig utsatthet och påverkar miljön negativt.

80% av världens fattiga är människor som själva producerar mat, vilket tyder på att de själva inte har tillgång till den mat som de producerar (Shiva 2014:60). Det har skett i takt med att jordbruket blivit allt mer export fokuserat och där bönder blir beroende av varierande marknadspriser för sin egen försörjning (Praweenwongwuthi et al. 2017:365). Min uppsats riktar sig till dessa bönder vars världens matproduktion baseras på. Allt fler av globala syds stater ändrar sitt regelverk och sina frösystem för att anpassa sig till den globala marknaden. Genom handelsavtal tvingas många stater att ta till hårdare kontroller kring jordbruket genom att ratificera olika typer av immaterialrätt, bl.a. patent. Patentering av fröer slår hårt mot bönderna som blir beroende av de företag som säljer de patenterade fröerna. Traditionella metoder som genom århundraden anpassats för det lokala klimatet blir helt plötsligt illegala och tvingar bönderna att ändra sina jordbruksmetoder. De som får sin röst hörd när de nya frölagarna ska fastslås är inte de bönder som sedan kommer bli påverkade av

lagarna, utan företag som tjänar miljoner på att de nya lagarna fastslås. Idag äger endast 10 olika företag omkring 55% av den globala frömarknaden (Genetic Resources Action International

2015:8). Varav Monsanto som är det största företaget ägde 2014 hela 23%. Det näst största företaget är Dupont som äger 15% av den globala frömarknaden. Båda företagen är amerikanska (Shiva 2014:327).

Uppsatsen undersöker hur de globala frösystemen har påverkat Thailand och dess jordbruk. Jag har valt att analysera Thailand eftersom det är ett intressant fall att studera då de inte har ratificerat någon starkare PVP lagstiftning. Det gör att de förändringar som skett i Thailand sedan den gröna revolutionen är främst diskursiva och inte lagstadgade, även om influenser av lagändringar även förekommer i exemplet med Thailand. Huvudargumentet för uppsatsen är att de globala

frösystemen som undersöks är koloniala. Uppgiften för uppsatsen är därför att påvisa det koloniala i frösystemen och visa hur de koloniala frösystemen påverkar Thailands jordbruk. Uppsatsen utgår från kontraktsteorin vilket gör att slutsatsen argumenterar för att kontraktet som skrivits inom frösystemen är snedvriden och gynnar en part på bekostnad av den andra. Kontraktet behöver därför skrivas om så att det inte endast är den vetenskapliga kunskapen som får synas inom de globala frösystemen, utan att även erfarenhetsbaserad och traditionell kunskap legitimeras.

1.1 Syfte

Uppsatsen har som mål att belysa både ett empiriskt problem samt ett vetenskapligt problem. Det empiriska problemet belyser hur de nuvarande frösystemen ger upphov till en maktassymmetri där bönder hamnar i en beroendeställning till stora företag. Ämnet är även problematiskt ur ett

miljöperspektiv då de nuvarande frösystemen minskar den biologiska mångfalden samt ger ökat behov till olika sorters bekämpningsmedel som ökar ekosystemens sårbarhet.

Med det vetenskapliga problemet ämnar jag att förklara hur kunskaper som bygger på koloniala uppfattningar anses vara universella värderingar och blir därmed inte ifrågasatta. Målet med uppsatsen är därför att problematisera samt belysa relationen. Det vetenskapliga problemet berör därmed Foucaults ”makt/kunskap” begrepp. Uppsatsen har en kritisk infallsvinkel mot universella värderingar som utesluter lokala tolkningar och kontexter. Jag ämnar inte att gå i attack mot universella värderingar per se, utan endast problematisera universalismen samt påvisa hur

universala värderingar inte är önskvärt i samtliga situationer då det inte ger utrymme för alternativa tolkningar och anpassningar till lokala kontexter.

1.2 Forskningsfråga

Uppsatsen huvudsyfte är, som nämnts ovan, att belysa Radcliffes definition av kolonialismen som någonting som fortfarande är pågående och inte endast en enskild händelse i tiden som historieböckerna beskriver kolonialismen. Utifrån detta har jag formulerat en frågeställning som följande:

Hur har Thailand påverkats av de koloniserade frösystemen?

Frågan gör att uppsatsen har främst två uppgifter. Den första uppgiften går ut på att förklara huvudargumentet i uppsatsen som forskningsfrågan bygger på, nämligen förklara hur de globala frösystemen är koloniala. Det är en del som redan utförs i områdesöversikten och teoridelen för att sedan påvisas i analysen. Den andra uppgiften som analysdelen kommer bearbeta är att förklara hur detta visar sig i Thailands jordbruk. För att besvara frågan utgår jag från flera operationaliserande frågor: Hur har den gröna revolutionen och diskursen om modernitet påverkat Thailand?, Vad är det bönderna reagerar emot, och vilken motståndskraft finns?, Vilka aktörer är starka inom de globala frösystemen?

2. Bakgrund

För att svara på min forskningsfråga och göra min analys väsentlig krävs det en presentation av kontexten som problemet jag beskriver befinner sig. Jag använde mig ovan av uttrycket ”nuvarande frösystem” och har redan i inledningen introducerat att dessa frösystem är problematiska. För att ge läsaren kött på benen ges därför en förklaring och presentation över hur de globala frösystemen ser ut idag och varför denna utformning är problematiska. Först ur ett individperspektiv, hur

frösystemen påverkar bönderna som är beroende av systemen för att sedan övergå till hur dessa frösystem även är problematisk ur ett miljöperspektiv. Det finns en rad olika perspektiv som man kan förhålla sig till när det gäller de nuvarande frösystemen. Jag har valt att begränsa mig till endast dessa två perspektiv nedan men andra möjliga hade kunnat antas. Varför jag valt just dessa två perspektiv är då de är av värde för min analys då de båda perspektiven inte antar en statscentrerad vinkel.

2.1 Globala Frösystem

De globala frösystemen består av olika typer av immaterialrätt så som patent, ”plant variety protection" och certifiering. Lagarna är från början skapade för att skydda både säljaren och

köparen från bedrägeri och garantera fröer av bra kvalité (GRAIN 2015:19). Av dessa är patent den som ger starkast rättigheter till ägaren. Ingen kan producera, reproducera, byta, sälja eller ens använda patenterade plantor för forskning utan ägarens godkännande. De som köper patenterade frön måste även godkänna ägarens villkor som kan variera från högt till lågt. Företaget Monsanto kräver bl.a. att bönderna spionerar på sina grannar för att få samtliga att följa avtalet (GRAIN 2015:10). Patent kan även gälla specifika karaktärsdrag hos fröerna. Det gör att frön från bönder som på en helt naturlig väg blivit befruktade med fröer med ett visst karaktärsdrag som är

panteterat, kan dessa frön bli fråntagna bönderna. Detta gäller även karaktärsdrag som odlats fram på naturligt sätt och som bönder använt sig av i årtionden, men som blir olagliga att använda då ett företag har tagit patent på det karaktärsdraget som fröet besitter (GRAIN 2015:13). Processen som nämns ovan när företagen tar de fröer eller de karaktärsdragen på fröerna som bönder redan

använder sig av och sätter patent på det kallas för ”biopiracy”. Genom ”biopiracy” kan företagen ta ut stora vinster på kunskaper som ursprungligen kommer från helt annat håll och vars rättigheter egentligen bör ligga hos bönderna (Finetti 2011:59). Beroende på hur de nationella lagstiftningarna ser ut blir sanktionerna olika om man bryter patentkontraktet. Vanliga straff kan bl.a. röra sig om böter och fråntagandet av skörden, men vissa stater har även fängelsestraff vid brytande av patentlagen (GRAIN 2015).

”Plant variety protection” (PVP), ger inte fullt så starka rättigheter till ägaren som patent ger. Den största skillnaden är att man har rätt att utföra forskning på fröerna utan tillstånd från ägaren. Detta gynnar dock inte bönderna till särskilt stor del. Organisationen ”The International Union for the Protection of New Varieties of Plants" (UPOV) är en mellanstatlig organisation som arbetar för att implementera och upprätthålla PVP lagar för att skydda förädlarnas rättigheter. UPOV ser till att andra bönder inte använder skyddade frön för kommersiellt syfte, men ger däremot bönder rätten att odla och spara fröerna för återanvända till nästa säsong. Efter 1991 har dock UPOV stärkt

rättigheterna för förädlarna och bönder har sedan dess inte längre någon rättighet att återanvända skyddade fröer utan ägarens tillåtelse, och då oftast mot betalning (GRAIN 2015:11). Bönderna får inte heller längre byta de skyddade fröerna i ett icke-kommersiellt syfte. Innan UPOV 91 kunde förädlarna fritt använda samtliga skyddade varianter, bönder kunde spara en del av skörden för att

lagarna (Wattnem 2016:855). Handelsavtal är det vanliga sättet att sprida PVP och patent lagar till nya stater som ännu inte ratificerat immaterialrätt. Ett medel är via WTO där nästan samtliga världens stater är medlemmar i. Genom ”Trade-related aspects of intellectual property

rights" (TRIPS) kräver WTO att samtliga medlemsstater använder sig av någon form av PVP om de vill undvika handelssanktioner (Genetic Resources Action International 2015:11).

Som nämndes ovan är immaterialrätt framtagen för att skydda både förädlaren av fröerna och konsumenterna av fröerna men är idag långt ifrån fallet. Att frösystemet blivit så pass snedvriden att den idag endast gynnar en av grupperna som den är ämnad att skydda menar Tamara Wattnem främst beror av två anledningar. Det finns en biologisk anledning, där forskning har gett hybrida och genmanipulerade fröer som självmant är svåra att föröka vilket har gett behovet av att bönder konstant behöver köpa fröerna från företagen när de själva inte kan återså en del av skörden. Den andra anledningen är socio-politiska förhållanden där förändringar inom rättsystemet har gjort det möjligt att patentera fröer för att skydda förädlarnas rättigheter (Wattnem 2016:851).

Ett annat problem som blir av den allt mindre variationen på fröer och källor till fröerna är att marknaden inte alltid kan tillgodose behovet hos bönderna. Ofta händer det att företagen inte kan tillgodose den mängd som bönder vill ha och tvingar därmed bönderna att använda sig av andra fröer eller att inte odla någonting alls för säsongen. Detta gör det även lätt för företagen att höja priserna på de fröer som det finns ett litet utbud på men med en hög efterfrågan (Shiva 2014:188).

För att kontrollera att fröerna är av god kvalité på den globala marknaden finns certifiering av fröer. Certifierandet av fröer kan dock vara en tidskrävande process och det kan ta omkring 6-7 år för en frösort att bli certifierad (Shiva 2014:182) utöver detta tillkommer det även stora kostnader som enskilda bönder eller företag sällan har råd med (PANAP & GRAIN 2010:5). Kraven är höga för att en frösort ska bli certifierade. För att registrera frövarianter inom UPOV finns det specifika restriktioner för att godkänna grödan, dessa restriktioner står under förkortningen DUS och menar ”distinct, uniform and stable-criteria” (PANAP & GRAIN 2010:7; GRAIN 2015). Detta system gynnar de stora företagen som har större resurser än individuella bönder att investera i både resurserna och tiden till att certifiera fröer. För att undvika dessa tids och resurskrävande åtgärder har företagen även använt sig av andra former avcertifiering som är mindre formella. Ett system som t.ex. existerar i Indien är att företagen kan certifiera sina egna fröer under ”thruthfully labelled seed”. Denna typ av certifiering skapar en intressekonflikt där företagen själva ska kontrollera sina fröer (PANAP & GRAIN 2010:5).

2.2 Miljöproblem

Utöver beroendeställningen som frösystemen utsätter bönderna för, finns det även flera negativa påverkningar på miljön, då de globala frösystemen är betydligt mer miljöförstörande än vad många lokala och traditionella jordbruksmetoder är. Bl.a. kräver de hybrida fröerna fler tillsatser för att skörden ska lyckas. De hybrida frön som företagen säljer till bönderna kräver hög användning av bekämpningsmedlen då de har en väldigt låg resistens mot skadedjur och insekter. De kemikalier som tillsätts för att hålla skadedjur borta tar inte endast död på de organismer som är skadliga för grödorna, utan tar även död på samtliga organismer som plantan även behöver för att överleva. Ett exempel på detta är de organismer som finns i jorden och som gör att jorden är luftig, näringsrik samt förser jorden med dess förmåga att hålla fukt. Användandet av bekämpningsmedel skapar därför en ond cirkel då jorden inte längre kan förse växterna med näring eller hålla jorden fuktig. En så kallad ”död” jord kräver därför att man även tillsätter mer vatten och näringsämnen än en så kallad ”levande” jord med ett levande ekosystem. När ekosystemet i jorden redan har dött är det svårt och krävande att få tillbaka den jordmån som den tidigare var (PANAP & GRAIN 2010:1).

Hela 40% av de globala utsläppen kommer från det industriella jordbruket som är beroende av fossila bränslen (Shiva 2014:115). Olja krävs för att tillverka kemiska näringsämnen, samt är nödvändig för att driva maskinerna och traktorerna på åkern, olja används för att på en industriell väg behandla maten, olja finns i plasten som vi använder för att paketera vår mat i, och olja krävs för att transportera all den mat som produceras (Shiva 2014:240). Utöver behovet av olja släpper det väte-baserade gödsel ut väteoxider i atmosfären, vilket är en av växthusgaserna (Shiva 2014:109). Den gröna revolutionen innebar introducerandet av monokulturer, kemikalier och hybrida dvärg-varianter av växter i Asien på 60-talet och har många gånger hyllats för att den har ökat skörden för bönderna och därmed ökad ekonomisk tillväxt (Shiva 2014:15-19). Den är dock även högt

kritiserad och har bl.a. lett till minskad biologisk mångfald och att jorden torkar ut lättare än vad den gjorde innan. Jorden är nämligen inte endast beroende av regn för att vara fuktig. I en naturlig miljö finns det en variation av växter som tar till vara på fukten i jorden bättre och på så vis ser till att jorden kan hållas fuktig trots brist på regn. Detta kan bl.a. vara buskigare plantor som täcker jorden och ser till att vattnet inte avdunstar direkt från jorden, organismer som lever i jorden eller rötter till växter som binder fukt. Detta är faktorer som traditionella jordbruksmetoder genom års av erfarenheter har lärt sig ta till vara på. Med den gröna revolutionen introducerades istället

näringsämnen istället för organiska är även en faktor som påverkar jordens förmåga att binda fukt (Shiva 2014:230).

3. Områdesöversikt

Områdesöversikten ämnar att förklara hur de globala frösystemen är koloniala, för att på så vis möjliggöra hur jag senare i analysen förklarar hur dessa koloniala frösystemen påverkar Thailand. För att förklara detta använder jag mig av världssystemteorin för att sätta frösystemen i en global kontext, men även då frösystemen följer en kärna-periferi fördelning. Jag använder mig även av begreppet eurocentrism för att förklara hur frösystemen utgår från en europeisk och västerländsk kontext, samt att den är universell och inte relativistisk i det att den anses vara det optimala för samtliga, utan att ta hänsyn till den lokala kontexten. Frösystemen är även en kunskapsproduktion eller reproduktion och det är därför nödvändigt att ta upp Foucaults begrepp makt/kunskap för att förklara hur vissa kunskaper får synas och höras, medan andra kunskaper inte får det utrymmet. Jag använder mig här även av begreppet koloniserad kunskap, då den kunskap som anses vara önskvärd inom frösystemen baseras på koloniala värderingar.

3.1 Världssystemteorin

Utgångspunkten i uppsatsen är ur ett världssystemperspektiv, eftersom det är en teori som binder samman flera olika discipliner, så som ekonomi, antropologi, sociologi, historia samt statsvetenskap och internationella relationer. Det är av stort värde i uppsatsen då jag kan analysera frösystemen ur ett helhetsperspektiv. Det är en kritisk teori eftersom den kritiskt granskar hur världen är indelad i olika discipliner som gjort att vi inte till fullo har kunnat förstå oss på det världssystem som vi lever i (Nordlund 2010:18). Just därför tänker jag inte endast se till de samhällsvetenskapliga discipliner som nämndes ovan, utan även se till naturvetenskapliga begrepp om vad som är fysiskt möjligt. Världssystemanalysen ger mig även redskapen för att se hur processer på mikronivå, är kopplade med makronivån. Mitt mål med uppsatsen är som jag nämnt ovan att koppla det lilla med det stora, och världssystemperspektivet gör denna koppling möjlig (Nordlund 2010:16). Centralt i teorin är relationen mellan kärna och periferi. Dessa är i första hand benämningar på produktionsprocesser som enligt Wallerstein bedöms i relation till varandra som kärnliknande processer respektive periferiska processer utifrån dess förmåga att generera vinster. En viss produktionsprocess förmåga att generera vinster grundar sig i sin tur på monopol (Wallerstein 2007:28). Genom monopol kan

vissa produktionsprocesser vara mera framgångsrika än andra och generera större vinster. Dessa monopoliserade produktionsprocesser är vad världssystemteorin skulle kalla kärnliknande processer, medan de produktionsprocesser som inte har någon monopol inte genererar lika stora vinster och därmed är en periferisk process. Genom patent kan företag hålla en viss vara under monopol och därmed genera större vinster på varan när det inte finns någon konkurrens (Wallerstein 2007:29). Som jag återkommer till i analysen är patent ett effektivt sätt för företagen att generera vinster inom de globala frösystemen. Jag använder mig här av ”de globala frösystemen” för att belysa hur frösystemen är en del av det världssystem som Wallerstein talar om.

Den geografiska faktorn spelar även roll inom världssystemet där kärnliknande processer tenderar att samlas i en region och där periferiska processer tenderar att samlas i en annan region. Wallerstein förklarar detta fenomen med att processer som är skyddade av patent behöver starka stater som skyddar dessa rättigheter (Wallerstein 2007:28), men han går aldrig in på varför det då är just dessa starka stater som samlats i en region, medan svagare stater främst befinner sig i globala syd. Att fördelningen av periferiska och kärnliknande processer är ojämnt fördelade i världen p.g.a. behovet av starka stater må vara sant, men någonting som fattas i Wallersteins argument ovan är även den koloniala faktorn. Varför är just dessa samlingar av kärnliknande processer baserade i väst och de periferiska processerna främst baserade i globala syd? Paulina De Los Reyes beskriver detta fenomen som ”den rika världens makt att konsumera ”den andres” resurser, arbetskapacitet och livsutrymme” (De los Reyes 2013:81), och menar att det grundar sig i den europeiska

koloniseringen. Den koloniala faktorn spelar därmed stor roll i hur världssystemet är utformat och är någonting som jag ständigt kommer återkomma till genom uppsatsen.

Att världssystemets rikedomar är ojämnt fördelat är ingen slump, utan en nödvändighet för att fortsätta fungera som det gör idag. Kapitalismen kräver ett ojämnt system med olika arbetsuppgifter och olika löner för att det ska vara billigt att vara rik för en minoritet. Samtidigt som kapitalismen är beroende av lågavlönade arbetare, är systemet uppbyggt på ett sådant sätt att systemet sliter ut dessa arbetare som den är beroende av. För att detta ska fungera kräver systemet en acceptans eller

alternativt en brist på andra möjligheter, för att den stora massan ska kunna arbeta för den

förbättrade levnadsstandarden som endast gynnar minoriteten. Det existerar en slags ”kapitalismens anda” som Boltanski och Chiapello kallar det för, vilket är en diskurs som använder sig av argument som är positivt laddade för att legitimera systemet (Tornhill 2013:51). Det som anses vara ett

ekonomier som med hjälp av utländska investeringar ska bidra till ekonomisk utveckling (Tornhill 2013:53).

3.2 Eurocentrism/Universalism

Denna typ av ”kapitalismens anda” är en typ av universal värdering som även Samir Amin menar är nödvändig för att det kapitalistiska världssystemet ska fungera. Det är även denna universalism som genomsyrar de globala frösystemen. Genom att kapitalismen, vars grund ligger i Europa, spred sig på en global skala fanns det ett behov av en universalism (Amin 1989:103). För att kunna sprida kapitalismen genom hela världssystemet krävdes det en typ av ”superstruktur” där universella förändringar i samhället krävdes för att anpassa sig till det kapitalistiska systemet (Amin 1989:139).

Wallerstein argumenterar för i sin ”European Universalism” en debatt som han menar har pågått i världssystemet i flera hundra år. Han grundar denna överhängande debatt med en debatt mellan två spanjorer som på 1500-talet talade för och emot Spaniens kolonisering och våld mot

ursprungsbefolkningen i Sydamerika (Wallerstein använder sig av ”indianerna” när han syftar till ursprungsbefolkningen i Sydamerika). Debatten består mellan Las Casas och Sepúlveda, där Sepúlveda menar att Spanien har som uppdrag att civilisera ursprungsbefolkningen. Han menar att även om den civiliserande processen kräver våld så är det nödvändigt för att skydda de oskyldiga mot de barbariska ritualerna som utförs av ursprungsbefolkningen. Las Casas talar för ett mera moral relativistisk synsätt, och menar bl.a. att bara för att några utför brutala ritualer så är det inte alla och alla ska därför inte dras över en kam. Las Casas förespråkar en mera deontologisk hållning och menar även att målen inte helgar medlen. Att de våldsamma sätten som spanjorerna använder sig av för att ”civilisera” ursprungsbefolkningen inte är rättfärdigade (Wallerstein 2006). Wallerstein menar att denna debatt ständigt är återkommande i historien och såg den bl.a. på 60-talet när FN anammade doktrinen ”Declerations on Granting Independence to Colonial Countries and Peoples”. Wallerstein menade då att man kunde se att Las Casas argument fick betoning i diskursen efter flera år i skuggan under kolonialismen, men menar att man även fick se en tillbakagång av den när diskursen av mänskliga rättigheter tog vid och därmed en återgång till Sepúlvedas argument och ett mera universellt och paternalistisk förhållningssätt igen (Wallerstein 2006:16). Det Wallerstein vill säga med ”European Universalism” är inte att det inte finns universella värderingar, och inte heller ge någon normativ vinkel på om detta skulle vara bra eller dåligt, utan syftar på att de värderingar som ofta presenteras som universella presenteras även som en slags naturlig lag, någonting som

ligger utanför människan, medan fallet är långt därifrån. Universella värderingar är socialt konstruerade och kan därför förändras (Wallerstein 2006:28).

Modernitet har länge ansetts tillhöra väst där även de civilisationer som trots en hög

byråkratisering som ansågs vara högt civiliserade förväntades stå under Europa. Detta eftersom det endast ansågs vara Europa som kunna producera modernitet genom sitt grekiska-romerska arv. Modernitet som vid den här tiden, men även nu anses vara ett universellt mål (Wallerstein 2006:33). Wallerstein stannar dock inte bara vid att tala om modernitet som ett universellt mål, utan tar det ett steg längre och menar att det som vi har kallat modernisering har varit en

”västerlisering” (Wallerstein 2006:76). Det Wallerstein menar alltså är att ursäkten att modernisera världen har varit en ursäkt för att sprida västerländska tankar och värderingar. Ett exempel är tilltron på universitet som det främsta sättet att nå kunskap och utveckling som ständigt går framåt. Så som Wallerstein menar att vetenskap eller ”science” har alltid värderats högre för att de ansetts

producera värdefull teknologi (Wallerstein 2006:78).

Den universella eurocentrismen kan ses som en fördom som förvränger de teorier som beskriver samhället. Amin menar att denna förvrängda syn med Europa som utgångspunkt, konstrueras i historiebeskrivningar som utgår från civilisationens vagga i antikens Grekland och Rom. Precis som Wallerstein ser Amin grunden i den eurocentriska bilden i antikens Grekland (Amin 1989:90). Det som sedan har gjort att den eurocentriska bilden har spridit sig menar Amin kan grundas i att Europa blev kapitalistiskt samt fick makten att erövra. Det kapitalistiska Europa gav sig själv rätten att representera andra. Denna representation som grundade sig i en konstruktion av den andre som polariserande, eftersom det ligger, enligt Amin, i kapitalismens natur att vara polariserande (Amin 1989:101).Eurocentrismen vilar på främst två universella antaganden. Det första är att det som hindrat stater från att uppnå utveckling som den man sett i väst är p.g.a. interna faktorer. Medan det andra antagandet är att den västerländska modellen av utvecklad kapitalism kan appliceras på samtliga stater i världssystemet (Amin 1989:109).

Som nämndes ovan menar Amin att det kapitalistiska systemet kräver en typ av ”superstruktur” för att fungera. En sådan superstruktur har varit standardiseringar som har varit en effektiv metod för att homogenisera det kapitalistiska systemet (Amin 1989:139). Standardiseringar har kommit att genomsyra frösystemen i världen. Europa och USA har länge haft restriktiva frölagar och modeller som bygger på patent, modeller som nu förflyttar sig till globala syd. Frölagarna inkluderar

värderingar kring modernitet som prioriterar formella förädlingsmetoder och frösystem (Wattnem 2016:859). Tamara Wattnem har därför tittat på standardiseringar som en typ av maktstruktur, där de

som sätter en standard har möjligheten att sätta regler som andra måste följa, eller sätta de valmöjligheter som andra har att välja efter. Standardisering blir sällan ifrågasatta eftersom de tenderar att framstå som neutrala, normala och ofta obskyra från vardagen (Wattnem 2016:853).

3.3 Makt/Kunskap

Som nämndes i inledningen hävdar uppsatsen att de globala frösystemen genomsyras av en koloniserad kunskap. Den koloniserade kunskapen grundar sig i eurocentrismen, och som nämndes ovan menar Amin att eurocentrismen grundar sig på en förvriden historiebeskrivning, där Europa genom kolonialismen har haft makten att producera sin kunskap, samtidigt som den tystar andra kunskaper. Foucaults begrepp makt/kunskap kan därför beskriva detta fenomen mycket väl. Foucault menar att utövandet av makt skapar kunskaper samt att kunskaper i sin tur skapar maktförhållanden. Detta kan givetvis ses i universitetsvärlden som länge varit den legitime källan till kunskapsbyggande och den makt som en professor har över sina elever som kunskapsgivare. Det Foucault menar med ”The exercise of power perpetually creates knowledge and, conversely,

knowledge constantly induces effects of power” (Foucault 1980:52), är betydligt mycket mer och utbrett än endast till universitetsvärlden. Foucault menar att det är omöjligt att utöva makt utan kunskap och att kunskaper omöjligen kan bli producerade eller reproducerade utan makt (Foucault 1980:52). Detta maktförhållande grundar sig på att individen som innehar kunskap är en individ som anses vara frånskilt från verkligheten. Därmed anses individen ha en objektiv syn på världen och producerar därför även objektiv kunskap. Som Burman uttrycker det: ”The knowing subject is thus able to know the world without being part of that world and he or she is by all accounts able to take a dispassionate view of it and, thus, to produce knowledge that is supposed to be univesal and independent of context” (Burman 2012:105-106).

3.3.1 Koloniserad kunskap

Som nämndes ovan baseras den koloniserade kunskapen på maktförhållandet mellan den som anses inneha kunskap med den som tar emot kunskapen, där Europa genom kolonialismen har haft makten att producera sin typ av kunskap. Anders Burman genom koloniserad kunskap

uppmärksammar koloniseringen som sedan 1492 dominerat världen även har en epistemologisk dimension som utöver det fysiska våldet så utövas även ett epistemologiskt våld (Burman

den akademiska världen, där universiteten har en central roll, systematiskt värderas mindre än den kunskap som följer den vetenskapliga diskursen (Burman 2012:105).

Även efter att kolonialismen tog slut och allt fler stater blev självständiga under 1900-talet fortsatte kolonialiseringen, om än i en annan form, bl.a. genom det kapitalistiska världssystemet. Vandana Shiva gör denna koppling med de maktförhållanden som genomsyrar kunskapssystemen med kommersiell kapitalism. Hon menar att den kommersiella kapitalismen har varit ett verktyg för att sprida kunskaper som prioriterar västerländska värderingar före traditionella praktiker (Shiva 2014:71). Egenskaper som anses vara objektiva och universellt högt värderade är därför egenskaper som gynnar det kommersiella syftet, så som snabb tillväxt och stor skörd. Det gör att de dominerade kunskapssystemen prioriterar grödor som ger högre vinster, istället för grödor som är mera

näringsrika (Shiva 2014:86). Det som gör detta desto mer problematiskt är att dessa grödor prioriteras utifrån vad som anses vara universella värderingar och blir därför inte ifrågasatta. Alf Honborg gör en liknande analys i sin kritik mot diskursen som många ekonomer följer, där

monetära priser anses vara en objektiv värdering av en vara som inte styrs av subjektiva åsikter utan av objektiva faktorer så som tillgång och efterfrågan. Hornborg menar dock att denna syn på

monetära priser som en objektiv värdegrund skymmer de sociala-, makt- och kulturella relationer som tillskriver en vara ett visst värde. Hornborg belyser detta genom att istället för att värdera en vara utifrån pris ser till dess värde i hur mycket energi, material, hektar och arbetstid som lagts ner i varan. Genom att analysera handelsflöden utifrån dessa faktorer istället för pengar visas de ojämna utbyten som sker (Warlenius 2017:188). Detta kan kopplas till Shivas syn på fröer. Istället för att endast se på fröer som en kommersiell vara med ett monetärt pris, hade de traditionella fröerna fått ett ökat värde genom att se till faktorer som Shiva förespråkar, så som dess näringsinnehåll,

resistens, anpassning till det lokala klimatet och minskat beroende av kemikalier och tillsatser.

3.3.2 Traditionell Kunskap

De kunskaper som hamnar utanför den hegemoniska diskursen om hur kunskap egentligen ska produceras är bl.a. traditionella kunskaper. Genom att beskrivas som bakåtsträvande får dessa kunskaper sällan plats i det offentliga rummet. Att traditionella kunskaper skulle vara

bakåtsträvande och resistenta för förändring, kan dock inte vara längre från verkligheten. Traditionella kunskaper är ofta utformade och anpassade till klimatet. Det gör att förändringar i klimatet kräver att de traditionella kunskaperna förändras även de. Traditionella kunskaper är därför i konstant utveckling. Det är ett brett definierat begrepp som inkluderar allt från tekniska lösningar,

praktiker samt spirituella meningar och trosystem. Begreppet inkluderar både skriftligt nedskrivna utsagor som muntligt överförda kunskaper. Att de kallas för just traditionella kunskaper syftar till hur de har skapats via traditioner som överförts över en lång tid. Men det betyder inte att de är gamla i den bemärkelse att de varit konstanta utan förändring. Att kunskaperna har utvecklats under en längre tid, genom flera generationer och ofta tillsammans med flera olika samhällen gör att man sällan kan koppla en viss kunskap till en specifik person. Det gör det därmed svårt att koppla en kunskap till en individs äganderätt, någonting som patent lagstiftningar strävar efter att just göra (Finetti 2011:58).

Traditionella frösorter kallas för ”landraces” och är ett exempel på en sådan sort som är

problematisk att sätta patent på. Eftersom ”landraces” utvecklas under generationer genom byten av fröer är det svårt att hitta en enskild ägare. ”Landraces” är lokalt utvecklade frösorter som därför skiljer sig geografiskt och ekologiskt åt genom en varierande genetisk komposition(Pusadee et al. 2009:13880). Till skillnad från moderna frösorter, som har en konstant genuppsättning, har

”landraces” en mycket större genvariation som samtidigt är i ständig utveckling. Det är som följd på att traditionella frösystem har en lång tradition av byten mellan fröer, och som då möjliggör en större biologisk mångfald men även en större genetisk mångfald (Pusadee et al. 2009:13883). Någonting som de globala frösystemen inte möjliggör.

Genom makten över kunskap kan strukturer fortsätta pågå i det tysta. För precis som makten över kunskap ger förmågan att bestämma över vad som är synligt i diskursen, är makten lika betydande för vad som inte syns i diskursen (Foucault 1980). Detta är det som har pågått med det varande systemet av fröer där alternativa frösystem än immaterialrätten har blivit osynliggjorda. Att diskursen endast belyser de moderna jordbruksmetoderna inom de globala frösystemen betyder att erfarenhetsbaserad och traditionella kunskaper exkluderas i de globala frösystemen (Van Assche et al. 2017:311). Det betyder dock inte att det inte finns plats för traditionella kunskaper inom de globala frösystemen. Van Assche et al. (2017) menar att alternativa kunskaper kan inkluderas i frösystemen genom att inkludera fler aktörer (som t.ex. ursprungsbefolkningar) vid beslutsfattande och därigenom kan nya kunskaper produceras och forma om diskursen som kan ge påverkan långt över de system som styr naturresurserna (Van Assche et al. 2017:315).

4. Kontraktsteori

Som jag nämnde i inledningen använder jag mig av kontraktsteori för att analysera de

maktstrukturer (eller som Mills kallar för ”contract of domination”) som genomsyrar de globala frösystemen. Jag kommer därmed introducera grunderna inom kontraktsteorin här nedan samt introducera Carole Pateman och Charles Mills syn på kontraktsteori från deras gemensamma bok ”Contract and Domination”, som jag sedan mera utförligt använder mig av i analysen.

4.1 Originalkontraktet

Kontraktsteorin beskriver processen när de moraliska och lagliga principerna bestäms. Kontraktet kan då ses som en metafor för vad som är moraliskt rättfärdigat, det kan bl.a. vara relationen mellan en individ och en stat där kontraktet som man ingår som medborgare legitimerar staten och det maktmonopol som staten har (Blackburn 2001:108). Ett vanligt exempel är det som Hobbes ger mellan en individ och en Leviathan. Hobbes menar att människor ingår i ett socialt kontrakt med suveränen eller i hans fall Leviathan, där individen ger upp sin frihet mot skyddet man får av Leviathan (Liedman 2005:115). Kontraktsteorin utgår från en originalposition där

kontraktsskrivningen sker av rationella aktörer och som kan jämföras med ett slags naturtillstånd. För Hobbes var naturtillståndet anarki och kaos. Kontraktet som då skrevs mellan Leviathan och individen blir på så vis ett sätt att hantera naturtillståndet och möjligheten att lämna det (Liedman 2005:115, Blackburn 2001:108). Originalkontraktet kan dock definieras även på andra sätt som med John Rawls ”a theory of justice”. För Rawls är originalkontraktet det som skrivs när samtliga parter utgår från en ursprungsposition genom att föreställa sig bakom en ”veil of ignorance”. Det är en ursprungsposition som samtliga parter utgår från vid kontraktskrivandet och där de inte vet vilken socialposition som individen kommer inneha efter kontraktskrivandet. Idén är därför att samtliga parter kommer vilja skapa ett kontrakt som är så jämställt som möjligt för att minska risken för att själv hamna i en missgynnande position (Blackburn 2001:109).

4.2 ”The Dominant Contract”

Carole Pateman och Charles Mills använder sig av kontraktsteorin för att beskriva hur världen ser ut nu och belysa de patriakala och rasifierade strukturer som existerar i systemet. De är båda mycket kritiska till John Rawls ”a theory of justice” och menar att det inte går att idealisera fram en

från hur samhället faktiskt ser ut och hitta lösningar som är anpassade för dagens samhälle, inte utifrån något idealsamhälle. Genom att inte anpassa lösningar för hur samhället faktiskt ser ut och är uppbyggd idag riskerar man att endast komma med verkningslösa lösningar. Just därför menar Pateman och Mills att de använder sig av kontraktsteorin för att beskriva hur världen ser ut idag och inte för att beskriva ett idealtillstånd (Pateman & Mills 2007:24, 94). Utöver detta definierar

Pateman och Mills kontraktet något olika. Pateman ser på kontraktet ur ett mera konkret perspektiv, som hon ofta grundar vid en specifik händelse eller uttalande. I sin bok ”The Sexual Contract” har hon bl.a. tittat på äktenskapet som ett kontrakt. Till skillnad från Pateman ser Mills ett kontrakt som ett mera abstrakt ting, där ett kontrakt inte behöver vara något fysiskt uttalat (Pateman & Mills 2007:14).

I uppsatsen använder jag mig av Mills definition av ett kontrakt. Det betyder dock inte att jag inte har användning av Patemans definition av kontrakt då jag ser på kontraktet som både någonting fysiskt nedskrivet och där man rent konkret kan se vilka som är delaktiga i skrivandet av kontraktet, men även ur en abstraktare vinkel där kontraktet fortfarande kan existera, om än outtalat. Både Pateman och Mills definierar kontraktet som en mänskligt skapad socio-politisk världsordning där endast en liten minoritet av befolkningen har haft någonting att säga vid skapandet av dess

institutioner. Mills menar därför att detta sociala kontrakt är egentligen ett kontrakt av dominerande. Han menar att förtrycket av både kvinnor och färgade människor kommer från ett kontrakt som är uppbyggt på våld. Trots att endast en liten del av befolkningen har varit med under

”kontraktsskrivningen”, framstår kontraktet som framtagen i samförstånd och som omfattar alla. Som exempel menar Mills att det inte är kvinnor som byggt upp patriarkatet och att det inte är icke-vita människor som byggt upp den icke-vita överlägsenheten (white supremacy som Mills benämner det). Mills menar att det därför omöjligen kan vara ett kontrakt där samtliga parter har varit involverade (Pateman & Mills 2007:87-88). Det dominerande kontraktet (eller ”contract of domination”) som Mills talar om existerar inom socialkontraktet och belyser de strukturella

maktskillnaderna som existerar och som får klassamhället, patriarkatet och den vita överlägsenheten att ses som en naturlig del inom socialkontraktet (Pateman & Mills 2007:87). Enligt det

dominerande kontraktet är den sociala normen inte jämlikhet utan har snarare varit ojämlikhet (Pateman & Mills 2007:98).

Mills bygger vidare på tanken om det dominerande kontraktet och menar att det också har en specifik rasistisk dimension, det rasifierade kontraktet (”the racial contract). Med det rasifierade kontraktet menar Mills att socialkontraktet är vit och eurocentrisk. Mills ger två argument för detta,

dels beror det på tidskontexten, att de filosofer som stod bakom teorin om det ursprungliga

kontraktet visserligen predikade jämlikhet, men för vem? Inbyggt i teorierna om originalkontraktet finns värderingar kring vem som definieras som fullt mänskliga och vilka som inte är det, där jämlikhet endast predikades till de fullt mänskliga och kunde knappast inkludera de som inte ansågs vara helt mänskliga. För det andra menar Mills att det krävs en större förändring inom

socialkontraktet, än endast några omformuleringar, för att uppnå verklig jämlikhet som inkluderar alla och inte endast vita män. Om kontraktet är skrivet av endast en minoritet av befolkningen som ansågs ha högre moral och högre värde än andra har endast deras röster fått höras medan de tystat ner andras. Problemet med socialkontraktet är alltså inte att det endast utesluter kvinnor och icke-vita människor. Hela strukturen på kontraktet är uppbyggt och anpassat för att hantera den icke-vita människans värld och problem. Problemet är med andra ord att fundamentet i kontraktsteorin

omöjligen kan vara ett jämlikt kontrakt (Pateman & Mills 2007:110-111). Konsekvenserna av att det moderna socialkontraktet idag fortfarande grundar sig på det ursprungliga ”vita” kontraktet blir att socialkontraktet är ett dominerande kontrakt som utgår från den vita mannens världssyn. Det återspeglas i hur samhället är uppbyggt att reflexmässigt, som en slags institutionellt habitus, gynna den vita mannen, där män fortfarande får högre lön än kvinnor samt att värdet av ett arbete värderas högre om det kommer från väst än från det globala syd.

Mills problematiserar även det faktum att det aldrig talas om hur vita män har tjänat på rasismen och ojämlikheten mellan svarta och vita. Det som diskrimineringen har tagit bort från icke-vita människor vita män tjänat på, men detta hörs aldrig i diskursen. Som exempel tar Mills upp siffror som visar att svarta i USA endast har tillgång till en procent av USAs tillgångar, detta trots att den afro-amerikanska befolkningen utgör ca. 12 % av den amerikanska befolkningen (Pateman & Mills 2007:126-127).

4.3 Kontraktsteori och terra nullius

Teoretiker som Vandana Shiva kallar patent på fröer för en ny typ av kolonisering, en kolonisering av frösystemen. Samma logik som låg bakom koloniseringen ligger även bakom uppbyggandet av de nuvarande globala frösystemen. Så för att förstå de moderna frösystemen krävs det därför en djupare genomgång till bakgrunden bakom kolonialismen. En stor hörnsten bakom kolonialismen och dess rättfärdigande kan förklaras med hjälp av kontraktsteorin och doktrinen

ingenmansland. Obrukad mark definierades som okultiverad mark eller bara allmänt mark som användes till någonting annat än vad som kolonisatörerna uppfattade som användbart (Pateman & Mills 2007:47). Doktrinen bygger på Lockes teorier om äganderätt. För Locke var ägandet kopplat till arbete. Locke använder sig mycket av naturrätt i sina idéer och menar att människan till naturen äger sig själv, den fysiska kroppen, men då även det arbete som den kroppen utför samt det resultat som blir av det arbetet. För Locke hade Gud givit jorden till människorna och däribland all dess resurser. Genom arbete har människan förmågan att öka värdet på de resurser som Gud givit dem och därmed leva ett bättre liv (Liedeman 2005:118-119), men därigenom även tillskriva sig värdet på dessa resurser, eller i fallet med terra nullius, äganderätten av marken genom att kultivera den.

Terra nullius gav rätten till kolonisatörerna att ta marken från ursprungsbefolkningen men det

sågs aldrig som någon stöld eftersom doktrinen hävdade att det inte var deras mark från första början. Utifrån terra nullius använde aldrig ursprungsbefolkningen marken och dess resurser till dess största potential och hade därför frånsagt sig rätten till marken (Pateman & Mills 2007:47). I detta finns även den koloniserade kunskapen om vad som definieras som kultiverad mark och vad som inte definieras som det. På liknande sätt som terra nullius kopplar ihop äganderätten till mark med sättet som man kultiverar den på och brukande av marken till dess fulla potential, kan rätten till fröer kopplas ihop med utnyttjandet av fröerna till dess fulla potential. Även här finns den

koloniserade kunskapen om vad som definieras som fröernas fulla potential, den hegemoniska diskursen skulle säga att detta kan kopplas ihop med marknadsvärdet av fröerna och ”avkastning per hektar”. För att uppnå det högsta marknadsvärdet på fröerna gäller det att ha fröer som ger hög avkastning per hektar och därmed ger högre vinster. Ännu ett sätt att öka värdet på fröerna är patent. Som enda försäljaren av ett attraktivt frö kan vinsterna bli höga. Genom t.ex. ”biopiracy” har

företagen utnyttjat bönders kunskaper för att själva ta hem vinsten. Men utnyttjandet av bönder sker även genom lagliga processer där företag lyckas ta patent på samtliga frön som har ett specifikt karaktärsdrag som nämndes ovan. Samtliga fenomen kan kopplas till en specifik diskurs som bygger på den koloniserade kunskapen om vad som definieras fröns fulla potential. I det här fallet handlar det om att den som inte har tagit patent på fröerna har inte använt fröerna på rätt sätt och är därmed öppen för alla.

Terra nullius i en lockeansk mening är land som inte inte har något politiskt styre och utan ett

politiskt styre eller en stat som kan skydda individens rätt till egendom finns det heller ingen äganderätt. Utan dessa rättigheter representerar terra nullius på så vis ”state of nature”, ett naturtillstånd (Pateman & Mills 2007:54).

5. Metod och Material

5.1 Fallstudie

Som nämnts tidigare är målet med uppsatsen att visa på det stora i det lilla. Därför har jag valt att använda mig av fallstudie för att förklara hur de globala frösystemen ser ut och är uppbyggda. För att beskriva och förklara frösystemen använder jag mig av exemplet Thailand där de globala frösystemen visar sig i en mindre kontext. Genom att förklara vad som sker i Thailand kan jag påvisa större processer som kan förklara olika beteenden och därigenom bidra med en allmän kunskap om varför immaterialrätt är problematiskt när det appliceras på grödor. Eftersom jag vill göra en kvalitativ och inte en kvantitativ studie har jag valt att använda mig av fallstudie. Jag begränsar mig till endast ett fall för att lägga större fokus kring detaljerna i det specifika fallet. Den typ av fallstudie som jag utför är en blandning av det som Halperin och Heath kallar för

kontextbeskrivning och teori applicering. Enligt Halperin och Heath är kontextbeskrivning en fallstudie som ofta används i etnografiska studier eftersom den ger en djupare beskrivning av fallet och dess kontext utan att nödvändigtvis applicera någon teori (Halperin & Heath 2012:206). Att därför endast använda mig av kontextbeskrivning hade inte varit relevant i mitt fall då IR är en teori fokuserad disciplin. Det hade inte heller varit möjligt att uppfylla ett av mina mål med uppsatsen, nämligen att visa det stora i det lilla genom att endast ge en djupare beskrivning av fallet.

Teoriapplicering syftar ofta till att använda sig av en teori som redan är applicerad i en kontext och använda den i en annan kontext för att se om teorin fortfarande håller (Halperin & Heath 2012:206). Även denna metod beskriver inte helt vad min studie ämnar att göra, då den utgår från teorin i första hand. Min studie utgår snarare från fallet (de globala frösystemen), precis som med en kontextuell beskrivning, men där teorin hjälper till att beskriva fallet och sätta in det i ett större sammanhang. Den är därför till skillnad från kontextbeskrivning, inte en beskrivande studie utan ämnar istället till att förklara, och detta med hjälp av teori.

Valet av fall är det som Flyvbjerg kallar för ”Extreme/Deviant case” där det i mitt fall mer

handlar om ”deviant” och inte ”extreme”. Så som Flyvbjerg beskrivet ”extreme/deviant cases” är att man väljer fallet utifrån att det är ett ovanligt fall som antingen kan vara problematiskt eller bra för det som ska undersökas (Flyvbjerg 2004:128). I mitt fall har jag valt Thailand då det skiljer sig gentemot andra fall i det att det än så länge har lyckats stå emot påtryckningar från både EU och

att fattiga bönder lyckats göra sin röst hörd trots påtryckningar från EU och USA som har otroligt mycket större inflytande än bönderna.

Som Halperin och Heath skriver i ”Political Research, Methods and Practical Skills” kräver en bra fallstudie att undersökningen har både bra intern validitet samt extern validitet. Den interna validiteten syftar till att säga någonting mera specifikt om fallet (Halperin & Heath 2012:205). I min studie blir det att sätta fallet med de globala frösystemen i kontexten Thailand. Att problematisera den maktassymmetri som bönderna ställs inför där stora företag har möjligheten att sätta de gränser som bönderna sedan måste följa. Samt hur de maktstrukturer som bönderna ställs inför inte endast är assymetriska, utan även bygger på koloniala uppfattningar. Den externa validiteten ämnar att säga någonting mera generellt kring fallet och gör det därmed mera vetenskapligt relevant. Genom att teoretiskt problematisera fallet, och sätta fallet i ett större sammanhang kan jag även få IR relevansen i min uppsats (Halperin & Heath 2012:205). I just denna studie blir den externa validiteten kopplingen till maktstrukturerna och postkolonialismen, samt den övergripande kopplingen till universalismen och hur värderingar som anses vara universella baseras på

koloniserad kunskap. Den externa validiteten gör det möjligt att använda de teoretiska ramverk som jag använder mig av i denna uppsats och få fram samma slutsats, trots att de är applicerade på ett annat fall.

Min studie blir på ett sätt teori-konfirmerande (Halperin & Heath 2012:207). Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är inte att testa en teori, men i sak blir det mer eller mindre det då jag

använder mig av koloniserad kunskap som bygger på Foucaults makt/kunskap begrepp. Begreppen blir på så vis applicerade på ett nytt fall (de globala frösystemen) och i en ny kontext (Thailand) och blir på så vis en bekräftelse på att begreppen har en stor bredd och kan appliceras i flera olika kontexter än vad den ursprungligen applicerades på.

5.2 Förklarande Idéanalys

Förutom att endast använda mig av fallstudie kommer mitt huvudsakliga syfte vara att belysa de idéer som finns inom de nuvarande frösystemen. Idéanalys blir därför en passande metod (eller som författaren till boken ” Grundbok i idéanalys” av Ludvig Beckman menar att analysteknik är ett mera passande ord för begreppet) för att förklara hur begrepp som makt/kunskap och koloniserad kunskap kan förklara fenomenen. Eftersom min vetenskapliga fråga är: ”Hur har Thailand påverkats av de koloniserade frösystemen?” är mitt mål med undersökningen främst idémässig. Det jag

kolonialism genom frösystemen påverkat Thailand. Jag är inte intresserad av att analysera hur ofta ordet kolonisering eller kunskap förekommer, utan det som jag tittar på är hur begreppet

”koloniserad kunskap” förekommer. Med begrepp syftar jag till en mycket vagare betydelse än vad förekomsten av ordet ”koloniseringen” skulle innebära. När jag syftar till begreppet ”koloniserad kunskap” behöver därför inte ordet förekomma för att jag fortfarande kan syfta till begreppet (Beckman 2007:31).

Beckman poängterar att det är viktigt att se skillnad på idé och föreställningar eller uppfattningar. Att detta är viktigt förklarar han genom att det är felaktigt att beskriva att en idé påverkar

handlingar. Idéer är bokstavligen mänskligt tänkande och kan därför inte ha konsekvenser då det inte är idéerna som påverkar handlande. Det Beckman menar påverkar handlande är istället de föreställningar och uppfattningar som vi har om idéerna. Därför är det felaktigt av mig att säga att postkoloniala idéer är det som har gjort att frösystemen är formade som de är idag (Beckman 2007:81). Dock är det inte att säga att idéer därför är oviktiga. Just eftersom idéer påverkar hur vi ser och förhåller oss till omvärlden, och därigenom dessa uppfattningar agerar utefter det, är idéer viktiga att undersöka då de kan förklara roten till människors agerande. Målet med en förklarande idéanalys är att finna ett samband mellan orsak och verkan (Beckman 2007:84). I mitt fall blir det att hitta sambandet mellan koloniserad kunskap och hur de nuvarande globala frösystemen ser ut. Detta gör jag genom att använda mig av kontraktsteori. Genom kontraktsteori kan jag belysa hur makt och kunskap inkorporerats i kontrakten som skrivs kring frösystemen och som gör att en viss grupp prioriteras över en annan. När jag menar kontrakt definierar jag det så som Charles Mills definierar ett kontrakt.

Boken ”Grundbok i Idéanalys” som jag har använt mig av här riktar sig främst till studier som ska analysera politiska uttalanden. Detta är någonting som jag rent konkret inte ämnar denna uppsats åt. Boken är dock av värde för min studie. Beckman avslutar boken med: ”[a]mbitionen med den här boken har varit att presentera en översikt över olika sätt att studera politiska

budskap” (Beckman 2007:96). Detta är även någonting som jag ämnar att göra men inte av att se nationella politiska budskap inom en stat utan istället se de nuvarande frösystemen som ett uttryck för ett globalt politiskt budskap, nämligen ett uttryck för en universalism där modernitet och ständigt utveckling står i fokus.

5.3 Metodologi

I uppsatsen använder jag mig mycket av generaliseringar vilket gör att det finns en risk för förenklade bilder som inte ger plats för samtliga detaljer. Därför är det viktigt att reflektera över de fördelar och nackdelar som generaliseringar producerar. Det är svårt att undvika generaliseringar vid användandet av ”grand theories” så som världssystemanalysen, som kräver att man förenklar bilden av världen genom att generalisera mellan fattiga och rika länder, mellan väst och globala syd eller kärna och periferi. Fördelen med generaliseringar är att de ibland krävs för att kunna ge en övergripande bild. Pateman uttrycker behovet som: ”… without generalization structure of power tend to disappear into a sea of differences with few criteria to hand to decide which are the more important” (Pateman i Pateman & Mills 2007:13). Generaliseringar är på så vis komplicerade då de riskerar att ge en förenklad bild av verkligheten som många gånger då kan se främmande ut, men som fortfarande är nödvändiga för att kunna säga någonting övergripande, visa på skillnader och förklara ett visst fenomen ur ett större perspektiv. Det är dock viktigt här att komma ihåg att inte alltid välja den förenklade bilden och att man även problematiserar generaliseringar. Så även om jag använder mig av generaliseringar i min uppsats för att påvisa de fenomen som jag ämnar att

beskriva, kan dessa generaliseringar vara problematiska och därför är viktigt att även ge en mera nyanserad bild.

Risken med denna uppsats är att den skapar överdrivna dikotomier mellan vad som klassas som vetenskaplig kunskap och vad som är traditionella kunskaper. Många gånger är dessa skillnader inte tydliga då kunskaper som både bygger på vetenskaplig kunskap och traditionella kunskaper

existerar och är integrerade med varandra. Det visar sig inte alltid tydligt i uppsatsen, vilket beror på att uppsatsen inte ämnar att analysera dessa integrerade kunskaper. Målet med uppsatsen är att belysa och problematisera hur erfarenhetsbaserad eller traditionella kunskaper systematiskt blir nedprioriterad av diskursen om modernitet vilket gör att de globala frösystemen endast belyser den vetenskapliga kunskapen på bekostnad av alternativa kunskaper. För att göra detta behöver jag generalisera relationen mellan traditionella kunskaper och vetenskapliga kunskaper. Men det är utan att säga att det aldrig finns utrymme för att dessa kunskaper integreras.

5.4 Material

Mycket material kring patent är forskning som är sponsrade av just de företag och organisationer som jag kritiskt granskar i uppsatsen. Därför har jag varit noggrann med det val av material som jag

använder mig av för att inte få fram information som kan vara färgad åt ett specifikt håll.Materialet kan vara vinklat, men är fortfarande av värde för uppsatsen då det sponsrade materialet kan visa på den diskurs som aktörerna vill ska råda, och den diskurs som jag ämnar att analysera.

Materialet som jag valt är varierande. Mycket information har samlats från organisationer som GRAIN och BioThai som fokuserar på att informera och bevaka händelser kring böndernas rättigheter. BioThai är ett samarbete mellan aktivister, bönder, akademiker, statligt anställda samt människor från lokala samhällsgrupper, där fokuset ligger på att upprätthålla och informera om biologiska resurser, lokala kunskaper, kommunala rättigheter, matsäkerhet, jordbruk, hållbar utveckling och en rättvis handel. Det ska vara en oberoende organisation som sponsras av bl.a. Swedish Society for Nature Conservation, OXFAM och GRAIN. Även det Thailändska

departementet för ”the development of Thai traditional medicine and alternative medicine” och andra forskningscenter, så helt oberoende kan de inte vara inom samtliga frågor (BIOTHAI).

Jag har även valt att använda mig av artiklar som är sponsrade. En sådan artikel som är sponsrad av det europeiska patentkontoret men som ändå valt att använda mig av är artikeln ”Traditional knowledge and the patent system: Two worlds apart?” av Claudia Finetti. Anledningen till varför jag fortfarande valt att använda mig av just denna artikel trots att det finns risk för en subjektiv granskning av ämnet är då jag valt att använda mig av mycket grundlig fakta. Jag har inte tagit med information kring hennes analys och slutsats utan använt mig av definitioner så som traditionella kunskaper samt definitionen av ”biopiracy”. Den information som bygger på författarens

reflektioner har jag valt att inte ta med i uppsatsen. Dels av den anledningen att det kan vara subjektiva reflektioner som riktar sig mera åt det som europeiska patentkontoret vill använda sig, men även då analysen och slutsatsen i artikeln inte var av någon större relevans för min uppsats. Likaså är artikeln ”The Agrarian Transformation in Northeastern Thailand: A Review of Recent Research” av A. Terry Rambo sponsrad av ”Thailand Research Fund”, som är statligt ägd, även om organisationen själv anser sig ligga utanför den statliga byråkratin, är det troligtvis någonting som påverkar vem som sponsras av organisationen och vem som inte gör det (Thailand Research Fund). Hela artikeln ger en väldigt positiv bild av den utveckling som skett i området som studerats, en bild som jag inte alltid delar med författaren men som jag oavsett om artikeln är sponsrad eller inte har användning av i analysen då artikeln kan ses som en representation av den allmänna diskursen och tilltron till den gröna revolutionen och de jordbruksmetoder som det medfört. Organisationen ska i synnerhet inte ses som oberoende med åtanke på den politiska situationen i Thailand, som mer eller mindre befinner sig i en militärdiktatur. Detta är en faktor som jag inte tagit med i uppsatsen då

jag valt att avgränsa uppsatsen till att främst titta på utomstående faktorer. Men den politiska situationen har dock ständigt varit närvarande vid mitt urval av material.

6. Analys

Som jag tidigare nämnt är det huvudsakliga syftet med uppsatsen att påvisa hur de globala frösystemen är koloniala. Utifrån det som diskuterades i områdesöversikten och teorikapitlet tar analysen vid för att avsluta argumentationen som påbörjats och genom exemplet med Thailand belysa det koloniala i frösystemen. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att belysa hur de koloniala frösystem påverkar Thailand. Som nämndes ovan är Thailand ett intressant fall att följa för att studera de globala frösystemen. Till skillnad från många av sina grannländer har Thailand ratificerat en relativt svag PVP lagstiftning och har därför större andel bönder som fortsätter att använda sig av traditionella frösorter, så kallade ”landraces”. Det gör att Thailand är ett intressant fall för att

studera hur de globala frösystemen påverkar en stats jordbruk, utan någon större lagstiftande verkan. Utifrån min forskningsfråga: ”Hur har de koloniserade frösystemen påverkat Thailand?” ämnar analysen att studera hur de globala frösystemen påverkar Thailand från ett institutionellt plan, men även och främst ur ett diskursivt plan. Eftersom Thailand inte har ratificerat en starkare PVP lag så blir det även det diskursiva som blir det mest intressanta i analysen. För att även besvara den operationaliserande frågan: ”Hur har den gröna revolutionen och diskursen om modernitet påverkat Thailand?”, börjar analysen med att studera hur Thailands nuvarande jordbruk ser ut, de förändringar som Thailand har genomgått sedan den gröna revolutionen och koppla detta till de globala frösystemen. Eftersom den gröna revolutionen har haft stor påverkan på hur de globala frösystemen utformats har den även stor betydelse för Thailands jordbrukspolitik. Med fokus på handelsavtal och böndernas bristande valmöjligheter ämnar den andra delen i analysen att besvara den mera abstrakta frågan: ”Vad är det bönderna reagerar emot, och vilken motståndskraft finns?”. Eftersom den globala marknaden styrs av en universalism och standardisering finns det ofta få alternativ för bönderna att välja andra jordbruksmetoder än den ”moderna teknologin”. Den diskurs som existerar inom de globala frösystemen påverkas till stor del av de styrande aktörerna vilket gör att analysen även ämnar att besvara frågan: ”Vilka aktörer är starka inom de globala frösystemen?”. Analysen avslutas med en reflektion av hur Thailands möjliga framtid kommer att se ut. Notera att denna del endast består av reflektioner och är inte ett försök att förklara vad som kommer hända i

framtiden, utan vad som möjligen kommer ske. Eftersom det finns tecken på att Thailand kommer ratificera UPOV 91, visar detta på att statens vilja inte delas av civilsamhället i Thailand.

6.1 Det Thailändska Jordbruket

Som nämndes ovan har de globala frösystemen förändrats mycket med den gröna revolutionen, och detta reflekteras även i det thailändska jordbruket. Med den gröna revolutionen introducerades hybrida grödor som senare kommit att genomsyra de globala frösystemen. Många gånger byts hundratals olika traditionella grödor ut mot en typ av hybrid gröda. Detta för att hybrida eller certifierade fröer är mer attraktiva på den globala marknaden vilket gör att bönder som vill odla för export behöver byta till hybrida grödor. Den gröna revolutionen innebar inte endast nya

teknologiska lösningar för att intensifiera jordbruket, utan även stora systemförändringar.

Teknologin fick en allt större central roll i jordbruket som nu även skulle fokusera på att odla för export och inte endast för egen försörjning. Den gröna revolutionen drog igång redan på 1940-talet men det tog ett tag innan den nådde Asien och det är därför inte förns på 60-talet som den gröna revolutionen nådde Thailand (Podhista 2017:251). När den gröna revolutionen väl nådde Thailand förändrades det thailändska jordbruket till stor del, inte minst av introducerandet av hybrida grödor. I nordöstra Thailand har det rapporterats om en minskad biologisk mångfald i takt med att allt fler bönder i området konverterat vild skog till gummiodlingar eller väljer att odla gummi istället för ris eller frukter (Praweenwongwuthi et al. 2017:357). Omställningen till gummiodling skedde i takt med att priset på ris minskade medan priset på gummi ökade. När gummit senare gick ner i pris kunde man även då se att odlandet av gummit sjönk (Praweenwongwuthi et al. 2017:364). Att det som odlas på åkrarna påverkas av marknadspriserna är problematisk. Det är även en del av den gröna revolutionen som systematiskt har försökt få bönder att sluta odla de grödor som anses vara underordnade de kommersiella grödorna så som ris och vete, detta trots att dessa grödor som många gånger anses vara ogräs är rikare på näringsämnen (Shiva 2014:84). Fokuset har förändrats från att främst producera för sin egen försörjning till att producera för försäljning. Denna systematiska omfördelning där bönder som tidigare odlat för egen konsumtion eller för den lokala marknaden tvingas ändra sitt jordbruk för den globala marknaden har lett till större fattigdom och utsatthet. Som nämndes i introduktionen är majoriteten av världens fattiga befolkning bönder. Bönder som tidigare baserat sitt uppehälle på varierat jordbruk och därmed hade en relativt stabil inkomst, har istället gått över till att odla monokulturer för export och blir därmed beroende av varierande